Samarbete för rättvisa

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samarbete för rättvisa"

Transkript

1 Samarbete för rättvisa Svalorna Latinamerikas verksamhetsberättelse 2011

2 Innehåll Sida 3. Ett stort språng 4. Ordlista 5. Svalorna Latinamerika i korthet 6. Samarbete för förändring i Latinamerika 7. Verksamheten i Bolivia 15. Verksamheten i Nicaragua 21. Verksamheten i Peru 26. Nytt informationsprogram i Sverige 30. Personal 32. Styrelsen 34. Medlemmar, frivilliga och engagemang 37. Insamling 39. Resultat- och balansräkning Svalorna Latinamerika arbetar för att barn, ungdomar och kvinnor ska få ökat inflytande i samhället och förbättrade levnadsvillkor. Svalorna Latinamerika samarbetar med lokala organisationer i Bolivia, Nicaragua och Peru för mänskliga rättigheter med fokus på deltagande demokrati, ekonomiska rättigheter och utbildning. I Sverige arbetar föreningen med att öka kunskapen om globala utvecklingsfrågor och att påverka svensk biståndspolitik. Svalorna Latinamerika grundades 1959 och är en religiöst och partipolitiskt obunden organisation. Svalorna Latinamerika 2012 Redaktör: Pernilla Springfeldt och Jens Klitgaard Formgivning: Jens Klitgaard Foto omslag: Lina Karlsson Omslagsbilden är från en workshop i Matagalpa, Nicaragua då man uppmärksammade Internationella kvinnodagen. Deltagarna har gjort en drömfångare av ord som de förkippar med feminism och kvinnokamp. 2

3 ETT STORT SPRÅNG Det är med stor glädje jag i denna inledning ser tillbaka på 2011 års verksamhet, slutåret för Svalorna Latinamerikas första femåriga programfas. I början av 2007, då programarbetet inleddes, kändes denna stund väldigt avlägsen. Det har varit ett stort steg. Från att ha varit en i huvudsak volontärsändande förening med flera mindre projekt har vi gått till att bli en programorganisation som jobbar på flera olika plan, både politiskt, i samverkan med många olika aktörer i civilsamhället och på gräsrotsnivå med kampanjer och utbildningsinsatser. Att ta detta steg har inte varit lätt, med tanke på de nya högre krav det har inneburit för oss, men vi har klarat av det. Jag hoppas att vi inom föreningen är varsamma med att vårda all lärdom denna erfarenhet har givit oss och tar med den i allt vi ska göra under kommande år. Efter att ha gått igenom planer och prioriteringar för 2011 är det verkligen glädjande att se att vår verksamhet följer och uppnår många av de uppsatta målen. Sakta men säkert utvecklas vi, som organisation och individer, mot de mål och syften vi har satt upp för vår långsiktiga verksamhet. Även om vi är bra på att genomföra det planerar så sker det inte alltid smärtfritt och utan problem. Det vi kan se är att vi arbetat målmedvetet för att lösa problemen som uppstått, och ibland fått försöka igen med nya metoder för att komma vidare i vårt arbete. I resultatuppföljningssystemet för 2011 kan vi se allt bra som programarbetet har resulterat i för de människor som Svalorna Latinamerika har som mål att skapa bättre förutsättningar för. I denna verksamhetsberättelse finns det möjlighet att fördjupa sig och få exempel på vad som gjorts under året som gått. För Sverigearbetet har 2011 inneburit starten för ett nytt femårigt informations- och kommunikationsprogram. Till viss del är det en fortsättning på Svalorna Latinamerikas Program för information och påverkan I det nya programmet ligger fokus på att informera om och kommunicera kring situationen för våra målgrupper i syd. Det handlar om synliggöra deras strävan att förändra sin livssituation, särskilt inom områdena: sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR), ekonomiska rättigheter och rätten till utbildning. Under 2011 har vi genom totalt 108 informationstillfällen föreläsningar, workshops med värderingsövningar, filmvisningar, seminarier och paneldiskussioner nått närmare personer ur våra direkta målgrupper i Sverige. Förutom de personer vi nått med direkta aktiviteter runtom i Sverige, har vi under 2011 också nått personer i den indirekta målgruppen. Dessa har nåtts genom olika webbplatser, sociala medier, TV och radio. Jag vill avsluta med att tacka alla som arbetat, deltagit, engagerat sig, skänkt gåvor och diskuterat Svalorna Latinamerikas frågor under året. Jag hoppas att ni i denna verksamhetsberättelse kan läsa och se allt bra som har gjorts, något som ni alla har bidragit till. Klas Hansson Verksamhetsledare, Svalorna Latinamerika 3

4 Ordlista Basorganisation Målgruppernas egna organisationer benämns som basorganisationer. I programmen arbetar man för att på olika sätt stärka dem. Det civila samhället En arena skild från staten, marknaden och det enskilda hushållet i vilken människor organiserar sig och agerar tillsammans för gemensamma intressen. Det civila samhället är en mycket viktig faktor i fattigdomsbe kämpning och demokratiutveckling. Enskilda organisationer är en del av civila samhället. Forum Syd En paraplyorganisation för ett stort antal svenska organisationer som arbetar med internationellt bistånd och globala frågor. Svalorna LA:s bistånds- och informationsverksamhet finansieras till 90 procent av Sidabidrag som förmedlas via Forum Syd, och resterande tio procent med egna insamlade medel. Målgrupp De människor, grupper eller basorganisationer som Svalorna LA:s program riktar sig till. Nuvarande program är särskilt inriktade på kvinnor, barn och ungdomar, men präglas av en helhetssyn som går ut på att även involvera deras familjer och omgivning. Programkontor Svalorna LA:s fältkontor i de länder där utvecklingssamarbete bedrivs inom pro - gram men, det vill säga i Bolivia, Peru och Nicaragua. På programkontoren finns en svensk landrepresentant och lokalanställda programhandläggare och ekonomer. Programråd Varje program har ett eget programråd som består av både representanter för Svalorna Latinamerika och samarbetsorganisationerna. Programrådet har det övergripande ansvaret för programmet och tar beslut i viktiga, framför allt strategiska, frågor. Samarbetsorganisation Lokal, enskild organisation som ingått avtal med Svalorna LA för att tillsammans arbeta i programform under en viss, på förhand bestämd, tid. Sida Sida (Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete) lyder under Utrikesdepartementet (UD). Regeringen styr Sidas verksamhet och Sida genomför de uppdrag de får för att nå målen med den svenska utvecklingspolitiken. Svenska enskilda or g a nisationer är några av de aktörer som genomför utvecklingssamarbete genom Sida-bidrag. Program (utvecklingsprogram) Svalorna LA:s arbetsform. Utvecklingssamarbete i program bedrivs i nära samverkan med lokala samarbetsorganisationer och med tydligt formulerade mål och delmål. Till skillnad från projekt har program en bredare verksamhet och planeras på längre sikt. 4

5 Svalorna Latinamerika i korthet Världen är varken jämlik eller rättvis. Det borde vara en självklarhet att alla människor kan påverka sin egen livssituation och har tillgång till mat och bostad, utbildning och försörjning samt social grundtrygghet. Men så är det inte. Svalorna Latinamerika stödjer därför utsatta människor i Latinamerika att organisera sig och samarbeta för att öka sitt inflytande i samhället och förbättra sina levnadsvillkor. Vårt arbete är inriktat på fattigdomsbekämpning genom att stärka barns, ungdomars och kvinnors möjlighet att tillgodose sina mänskliga rättigheter. Vi fokuserar på frågor som rör deltagande demokrati, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR), rätten till utbildning samt ekonomiska rättigheter. Insatserna handlar inte om kortsiktiga katastrofinsatser eller välgörenhet, utan om långsiktigt stöd till permanent förändring. Vi vill inte bara lindra fattigdom utan också undanröja dess orsaker. Programarbete för förändring i Latinamerika I Latinamerika arbetar vi med långsiktiga program som drivs tillsammans med omsorgsfullt utvalda samarbetsorganisationer. Genom dem har vi god kännedom om de målgrupper vi arbetar för och tillsammans med. Det är varje individ själv som måste finna vägar till förändring för att på sikt ta sig ur fattigdomen och därmed förbättra sin livssituation. Genom att delta i programmens aktiviteter samt i planering och utvärdering av programarbetet får våra målgrupper och deras familjer verktyg att göra just detta. Information, engagemang, insamling och medlemsverksamhet i Sverige I Sverige arbetar vi för att öka medvetenheten om situationen i Latinamerika och bidra till ökad förståelse för nödvändigheten av ett långsiktigt utvecklingssamarbete tillsammans med de lokala organisationerna på plats. Genom vårt informations- och kommunikationsprogram i Sverige arbetar vi specifikt med att öka kunskapen och engagemanget bland våra medlemmar, unga och olika yrkesgrupper för de frågor vi driver inom våra program i Latinamerika. Särskilt fokuserar vi på sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR), rätten till utbildning och rätten till en försörjning. Som förening arbetar vi också för att påverka politiska beslut som förbättrar möjligheterna för våra målgrupper i Latinamerika att ta sig ur fattigdomen. En viktig del i vårt Sverigearbete är att samla in medel till vår egeninsats. Detta gör vi genom att vända oss både till privata givare, som kan ge stöd till vår verksamhet antingen genom att bli autogirogivare eller genom engångssummor, samt till företag och personalgrupper som bedriver insamlingsarbete till förmån för olika utvecklingsprojekt. Medlemsorganisation med plats för engagemang Svalorna Latinamerika startades 1959 och är en religiöst och partipolitiskt oberoende förening med lång erfarenhet av bistånds- och utvecklingssamarbete. Vår verksamhet är baserad på medlemmar och andra engagerade som bidrar ekonomiskt och/eller ger av sin tid för att stärka det arbete vi gör i både Sverige och Latinamerika. Våra medlemmar kan via årsmötet och aktivt engagemang påverka Svalorna Latinamerikas sätt att arbeta. Vårt mål är att våra medlemmar alltid ska känna att deras engagemang är betydelsefullt för föreningen och våra målgrupper i Latinamerika. 5

6 Samarbete för förändring i Latinamerika Svalorna Latinamerika ger långsiktigt stöd till permanent förändring. Våra direkta målgrupper är kvinnor, barn, ungdomar och ursprungsfolk, men arbetet präglas av en helhetssyn som involverar hela familjer och det omgivande samhället. Tillsammans med våra lokala samarbetsorganisationer i Bolivia, Peru och Nicaragua har vi under 2011 drivit fyra utvecklingsprogram för mänskliga rättigheter med fokus på deltagande demokrati, ekonomiska rättigheter och utbildning. Jämställdhet och hållbar utveckling är ständigt närvarande perspektiv i arbetet. Svalorna Latinamerikas arbetssätt Svalorna Latinamerikas specifika mål är att målgrupperna själva ska kunna försörja sig och att de ska kunna göra sina röster hörda och nå reellt inflytande i politiska beslutsprocesser genom att organisera sig. I vart och ett av Svalorna Latinamerikas verksamhetsländer finns ett programkontor med både lokal och svensk personal. De representerar Svalorna Latinamerika lokalt samt stödjer de lokala samarbetsorganisationerna med planering, uppföljning och rapportering av verksamheten. Våra lokala samarbetsorganisationer genomför all programverksamhet. Programmen stödjer och stärker målgruppernas egna organisationer, så kallade basorganisationer. Exempel på sådana organisationer kan vara en grannskapsförening i El Alto i Bolivia, eller en grupp kvinnliga hantverkare på landsbygden i södra Peru. Vi påminns ständigt om hur viktigt det är med organisering för att utsatta människor ska kunna ta makten över sina egna liv. Gemensamt för programmen är att de riktas mot utsatta grupper i samhället, främst kvinnor och ungdomar. I planeringen av programmens verksamhet deltar dessa grupper för att säkerställa att man utgår ifrån deras behov och att programmålen motsvarar deras önskemål. Svalorna Latinamerikas utvecklingsprogram Våra program planeras i faser om fem år. Barn- och ungdomsprogrammet Suma Thakhi i Bolivia inleddes år 2009 och nuvarande fas fortsätter till och med Suma Thakhi arbetar med förebyggande insatser för att nå och ge stöd till barn och unga som befinner sig i riskzonen för att hamna på gatan. Det andra programmet i Bolivia, Deldepa ett program för lokal utveckling och deltagande demokrati, med särskild inriktning och utsatta kvinnor och gatubarn avslutades i slutet av 2011 efter att ha uppnått många goda resultat. I Peru avslutades den första fasen av Landsbygdsutvecklingsprogrammet PDR med fokus på demokratioch försörjningsfrågor samtidigt som den nya fasen planerades i ett nytt område. Svalorna LA driver också ett barn- och ungdomsprogram i nordvästra Nicaragua med inriktning på utbildningsfrågor, samt barns och ungdomars psykosociala hälsa. Den första fasen av detta program fortsätter till och med 2012, men planeringen för den andra fasen påbörjades redan under

7 Bolivia Bolivia är den sydamerikanska kontinentens fattigaste land, med utbredd diskriminering och stora klyftor mellan fattiga och rika. Att vara fattig innebär att varje dag kämpa för sin försörjning och att ofta sakna tillgång till grundläggande rättigheter som utbildning och hälso- och sjukvård. I praktiken innebär det också ofta att sakna demokratiskt inflytande över sitt samhälle och sitt land. Skillnaderna i fattigdom mellan invånare i staden och på landsbygden är mycket stora. Enligt den senaste rapporten från FN:s utvecklingsprogram (UNDP) lever mer än hälften av invånarna på landsbygden och var femte stadsbo i extrem fattigdom. De flesta fattiga tillhör något av landets många ursprungsfolk. Trots att ursprungsfolken är i majoritet i Bolivia, är de fortfarande marginaliserade. Sedan 2006 har landets ledning genomfört vissa omfördelningar av resurser till de mest utsatta befolkningsgrupperna (t ex har man infört pension och en sorts barnbidrag). De sociala och ekonomiska klyftorna bland befolkningen i landet har dock inte minskat nämnvärt. Svalorna LA driver, tillsammans med de lokala samarbetsorganisationerna, två program i Bolivia: Det ena programmet, DELDEPA, riktar sig till barn, ungdomar, kvinnor och män ur folkgruppen aymara. Gatubarn i La Paz är en mycket utsatt grupp, de flesta lever i extrem fattigdom. En betydande målgrupp består av kvinnor som lever i situationer av ojämlikhet och brist på tillräcklig inkomst. Suma Thakhi, Svalorna LA:s andra program i Bolivia, riktar sig till barn, ungdomar, föräldrar, elevrådsrepresentanter, grannskapsorganisationer och lärare i norra delen av staden El Alto. Området innehåller både stads- och landsortsbebyggelse och dess befolkning är aymara, inflyttade från högplatån. Barnen lever i sociala risksituationer på grund av många brister, exempelvis vad gäller: näringsintag, utbildningskvalitet, socialt välbefinnande och familjestabilitet. 7

8 DELDEPA -Programmet för lokal utveckling och deltagande demokrati Programmet för lokal utveckling och deltagande demokrati, eller Desarrollo Local y Democracia Participativa (DELDEPA) som det heter på spanska, startade 2007, vilket innebär att 2011 var det femte och sista programåret. I början av året hade samarbetsorganisationerna inom programmet fortfarande ett väl integrerat samarbete, det vill säga att det fanns god kommunikation och koordination organisationerna emellan. Men mot slutet av året var samarbetsorganisationernas intresse för koordination lågt. Trots detta uppnådde de utsatta mål och resultat på ett fantastiskt sätt, det skedde dock enskilt för varje samarbetsorganisation, inte som ett gemensamt programarbete. En av organisationerna, CASSA, kommer under 2012 att fortsätta inom Bolivias andra program Suma Thakhi. Framgångar under året Utrymme för kvinnors deltagande har ökat. Detta bland annat genom att de har varit en del av den treåriga ledarskapsutbildningen riktad till unga ledare, något som resulterat i att flera av dem har fått positioner i beslutande organ inom sina lokalsamhällen. Egen process blev modell på natio nell nivå Programmets seminarium om autonomier i lokalsamhällen har blivit ett steg i demokratiutvecklingen under den nya konstitutionen, en utveckling där alla berörda byar har deltagit i diskussionen. Denna process har blivit en modell på nationell nivå, och regeringen har erkänt modellen och använder den på andra platser i landet. Antalet radiolyssnare har ökat Med stödet till lokala radioreportage har antalet radiolyssnare ökat och målgrupperna har nu större kännedom om de teman som diskuterats, som till exempel: våld inom familjen, genus och miljö. Även vissa myndigheter deltar i programmen och sänder ut viktig information till de berörda samhällena. Målgrupperna har startat flera nya företag Bland dessa företag märks klädmärkena för alpacka garn, Yuriña och Awayu, som bland annat har utökat sina försäljningar av alpacka-produkter på såväl nationell som internationell nivå. Tack vare denna utökning samt det tekniska stöd som de anställda mottagit kan de nu producera fler produkter med högre kvalitet, vilket genererat en högre inkomst för de anställda. En positiv effekt av denna ökade inkomst är förlängningen av barnens skolgång. 8

9 En dröm har gått i uppfyllelse Detta är tredje gången som Svalorna Latinamerika besöker skomakaren Rosa Mamani. Hennes historia har kantats av det våld som hennes man har utsatt henne för, men också av framgångar med skotillverkningen. I det förra reportaget sa Rosa att hon drömde om att bryta sig fri från mannen, bli självförsörjande och skapa ett nytt hem. En hund skäller inne från gården och sticker fram sin runda nos under den blå plåtporten. Efter tre knackningar öppnar Rosa. Det är bara att kliva in. Rosa fick kontakt med Svalorna LA genom ett flygblad. Hon gick en kurs där hon fick kunskaper och kontakter för att starta sitt skoföretag. Hennes skicklighet och ambition har gjort henne självförsörjande. Det enda stödet hon behöver numer, är att då och då få besök och rådgivning av Martha Torrico från Cesefade. Rosa bor inte längre med sin man. Hon har flyttat ifrån honom. Hon bor fortfarande i El Alto, men nu närmre centrum. --Jag har skiljt mig från honom. Det har inte varit lätt, men jag kunde inte leva med honom längre. Min dröm om att flytta bort från eländet och till något nytt har gått i uppfyllelse. Det var så ensligt där vi bodde innan. Jag var ofta rädd på kvällarna. Här känns det säkrare. 9

10 Skomode och skolgång Rosa lyfter fram en stol och vi sitter på hennes innergård och pratar. Solen skiner mellan spridda moln och Rosa berättar om sina barn, lite om sitt förflutna och om sitt företag som går allt bättre. Vid ett par tillfällen ringer hennes mobiltelefon. - Ännu en beställning! Hur ska jag hinna blir klar med allt till karnevalen? Rosa visar upp de senaste modellerna av damskor som hon tillverkar specifikt för karnevalen i La Paz. - Det gäller att hänga med i modet för det byter snabbt. De skor som gällde förra året har ersatts av nya modeller. Rosa plockar omsorgsfullt fram sitt material inne ifrån huset och tar ut det i det lilla orangea tältet som hon monterat ute på gården. - Den fräna doften av skolimmet som ser ut som honung blev för stark där inne, inte minst för mina barn, så jag sköter limmandet här ute där ventilationen är bättre. Rosa är stolt över sina tre söner som klarar sig bra i skolan och nu skiner hon upp ännu mer. - Jag studerar också! Jag läser in gymnasiekompetensen på kvällarna på en skola med alternativ utbildning. Det är verkligen trevligt och det ges många aktiviteter utanför studierna, särskilt fotboll, men jag är inte så bra. Jag har aldrig fått lära mig ordentligt och dessutom har jag inte mycket tid. Barnen behöver hjälp med sina läxor, och sen är ju så klart företaget tidskrävande. Ett större hus och en riktig verkstad Rosas företag som låg på is när det förra reportaget gjordes för nästan fyra månader sedan, har återupplivats och hon slipper vara ekonomiskt beroende av sin före detta man. Affärerna går med vinst och Rosa säger att hon är nöjd. Sen blir hon tyst och allvarlig en stund och fortsätter: - Det är bättre än innan. Jag känner mig inte som en fånge längre. Det är lugnare nu, men jag skulle behöva ett bättre ställe att bo och arbeta på. Ett rum för hela familjen att sova i är för lite och tältet känns mest som en tillfällig lösning. Jag ska försöka hitta något bättre, ett större hus med en riktig verkstad. Vad tänker du om framtiden? - Hittills har jag bara gjort damskor, men det skulle vara roligt att prova något nytt. Jag har tänkt utveckla min verksamhet genom att börja tillverka skor för barn. Jag önskar mig också att mina söner utbildar sig i företagande så att de kan hjälpa mig och så att de kan bli självförsörjande och inte bero av någon annan. Text och foto: Björn Reisnert 10

11 Samarbetsorganisationer - Inom programmet DELDEPA Programmet för lokal utveckling och deltagande demokrati, eller Desarrollo Local y Democracia Participativa (DELDEPA) som det heter på spanska, drivs i samarbete mellan Svalorna LA och fem bolivianska organisationer: CASSA Comunidad Andina Suma Satawi CASSA arbetar för ursprungsfolks rättigheter och vill motverka marginaliseringen av människor med aymara- och quechuabakgrund. Genom att stärka de traditionella ledarnas organisationer ökar försörjningsmöjligheterna inom de andinska samhällena. CASSA arbetar även med äldre och med att stärka kvinnors ställning och främja deras försörjningsmöjligheter. CESEFADE Centro de Servicios para la Familia y el Desarrollo CESEFADE arbetar med marginaliserade familjer på landsbygden och i El Alto. Organisationen fortbildar lokala ledare med fokus på demokrati, medborgerligt deltagande och alternativ kommunikation. Exempelvis utbildar CESEFADE alternativa reportrar i samarbete med lokalradion och ger på så vis människor som inte har tillgång till de vanliga informationsflödena möjlighet att både nås av och få vara med och skapa information som påverkar dem på lokalnivå. CISED Centro de Capacitación Integral y Servicios para el Desarrollo CISED arbetar med marginaliserade familjer, på landsbygden och i El Alto, med ett fokus på kvinnor. De har utgångspunkten att utsatta människor själva skapar sina försörjningsmöjligheter. Organisationen utbildar bland annat lokala ledare i mänskliga rättigheter och kommunikation. COPROCA Compañía de Productos de Camélidos S.A. COPROCA är ett garnkooperativ som ägs gemensamt av uppfödare av lamadjur och alpacka på den bolivianska högplatån. Företaget strävar efter att garantera producenterna en stadig efterfrågan på ull, samt att priserna är rättvisa och konkurrenskraftiga. Kooperativets hantverkare erbjuds kurser i färg- och formlära, design och export. Målsättningen är att öka deltagarnas omsättning och stabilisera deras inkomster. Hemsida: NATs Niños, Niñas Adolescentes Trabajadores de y en la calle NATs är de arbetande barnens egen orga nisation. Här driver arbetande barn och ung domarna själva sina rättigheter gentemot den bolivianska staten och det övriga samhället. Genom utbildningar och påverkansarbete vill NATs uppmärksamma de ungas situation och förbättra förhållandena för de barn och ungdomar som arbetar på gatan. 11

12 Suma Thakhi - Barn- och ungdomsprogrammet Suma Thaki är aymará och betyder ungefär på god väg. Tillsammans med två bolivianska samarbetsorganisationer driver Svalorna Latinamerika programmet Suma Thaki som riktar sig till barn och ungdomar i åldrarna 8-22 år i norra delarna av staden El Alto. Syftet med programmet är att sätta in förebyggande insatser för att nå och ge stöd till barn och ungdomar som befinner sig i riskzonen för att hamna på gatan. För att lyckas förbättra situationen och möjligheterna för målgruppen krävs en involvering av deras närmaste omgivning. Nästan alla berörda familjer är inflyttade från landsbygden i andra eller tredje generationen. Verksamheten har under 2011 främst fokuserat på arbetet med pedagogiskt stöd och alternativ utbildning där andra metoder används i jämförelse med de kommunala skolorna. Man har också satsat på att integrera ämnena: jämställdhet och genus, hiv/aids samt miljö och hållbarhet i verksamheten. Framgångar under året Bättre självförtroende och bättre betyg i skolan bland barn och unga. Barnen och ungdomarna i programmet lär sig till exempel hur man kan leda ett projekt; kunskaper och färdigheter som de kan utnyttja senare i livet. Även bland de som fyllt 18 år och slutat vara aktiva inom programmet, märks det att de fått bättre kapacitet att exempelvis förhandla med myndigheter. En märkbar ökning av social kompetens hos pojkar, flickor och ungdomar. Det vill säga att det finns en klar skillnad mellan de barn som deltar i programverksamheten och de som inte gör det. Den första gruppen kräver sina rättigheter, har mer kunskap, bättre ledaregenskaper och till följd av detta fler möjligheter att utvecklas i olika situationer. Kommunikationen inom familjerna har förbättrats Många familjer har nu strategier för att nå överenskommelser, samstämmighet och formulera och lösa problem tillsammans, något som har lett till minskat våld inom familjen. Det finns till och med familjer som har återförenats efter en aktiv kommunikations- och integrationsprocess. 12

13 FAMILJEN i fokus Inom programmet Suma Thakhi i Bolivia får ungdomar mycket utrymme för skapande, kritiskt tänkande och lek. Den här dagen samlas skolelever hos Yanapi, en av Svalorna LA:s samarbetsorganisationer, för att hålla i en dag om hur ett bra bemötande och samvaro med andra människor bör vara. Familjen står i fokus. Barnen som deltar bor alla i El Alto, vars invånare till största del består av personer som migrerat från landsbygden. Till en början var El Alto en förort till La Paz men nu är det en stad med fler invånare än storstaden. Arbetslösheten är hög och de allra flesta jobbar inom den informella sektorn. Rosmery Cabrera, psykolog på Yanapi, menar att det är ett stort problem att båda föräldrarna jobbar från tidig morgon till sen kväll, något som gör att de inte har tid att vårda familjerelationerna. --Dessutom lämnar männen ofta över ett stort ansvar på kvinnorna, att det är dem som ska ta hand om barnen och hushållet vilket skapar mycket stress och oro, tillägger hon. Om barnen till exempel gör dåligt ifrån sig i skolan anklagar mamman ofta sig själv något som i sin tur går ut över barnen. Våldet något vardagligt En annan anledning till att man pratar om ett bra bemötande är att många barn idag bevittnar våld inom sina familjer. Enligt organisationen Padem (Programa de Apoyo a la Democracia Muncipal) utsätts 7 av 10 kvinnor i Bolivia för aggressioner av sin partner i hemmet. I El Alto har därför november utsetts till en månad av kamp mot våld inom familjen. Det är inte bara det fysiska våldet som är vanligt förekommande utan enligt Rosmery är en stor del av våldet psykiskt, och hon påpekar att kvinnorna saknar kunskap om att det är våld de utsätts för. -- För dem är det något vardagligt. Kommunikationen är fundamental Det som saknas inom familjerna i El Alto är kommunikation, säger Rosmery. Detta bekräftas av eleverna som berättar hur viktigt det är att föräldrarna frågar sina barn om hur de mår och hur det går i skolan. På en av affischerna, som eleverna skrivit för projektetet, står det: Ett barn som erbjuds en bra samvaro är lyckligt, känner sig lyssnat till, uttrycker känslor, känner lust att gå hem till familjen, kommunicerar var och med vem han/hon är och känner tillit till övriga familjemedlemmar. Genom kramar, hudkontakt, blickar, gester och samtal kan samvaron förbättras. Svårigheten ligger i att utföra det i praktiken. Enligt Rosmery är det många barn som ger fysisk ömhet genom till exempel kramar på Yanapi, men de vågar inte göra det hemma. --Det stora problemet är att föräldrarna reproducerar den miljö de själva växt upp i. Barnen är rädda för att omsätta det i praktiken eftersom det är något så pass ovant och de vet inte hur deras pappa skulle reagera om de plötsligt gav honom en kram, säger hon. Genom dessa aktiviteter får barnen kunskap om hur en bra samvaro bör vara, men de saknar fortfarande en strategi för att få det att funka i praktiken. Det är det Yanapi vill förbättra genom en ökad kvalitativ kommunikation mellan föräldrar och barn. --Troligtvis kommer i alla fall kunskapen sprida sig till nästa generation, säger Rosmery hoppfullt. Text och foto: Ida Lind 13

14 samarbetsorganisationer - Inom programmet Suma Thaki Barn- och ungdomsprogrammet Suma Thakhi drivs i samarbete med de båda bolivianska organisationerna Chasqui och Yanapi. Chasqui Centro de Comunicación Cultural Chasquis övergripande mål är att främja samhällsdeltagandet hos inflyttade barn, ungdomar och deras familjer i norra El Alto och verka för bättre möjligheter till utbildning och inflytande över den lokala utvecklingen. Organisationen driver ett dagcenter för barn och ungdomar och arbetar särskilt inom de fyra delområdena: utbildning, kultur/ identitet, sexuell och reproduktiv hälsa samt lokal utveckling och stöd till unga ledare. Yanapi Asociación de Apoyo a la Infancia Yanapi arbetar med unga flickor från särskilt utsatta familjer. Målet är att stärka flickornas självförtroende och öka deras sociala engagemang. Yanapi använder sig av ett processinriktat arbetssätt där familjer, myndigheter, organisationer och barnens omgivning ingår. Arbetet med flickorna sker främst på ett dagcenter som erbjuder service inom utbildning, psykologi, hälsa, mat och socialt arbete. Även flickornas familjer erbjuds stöd och kurser i exempelvis hantverk. Hemsida: Suma Thakhi finns på Facebook, sök på Suma Thakhi. 14

15 Nicaragua Nicaragua är Latinamerikas näst fattigaste land och ett land med stora klyftor mellan rik och fattig. Mer än tre fjärdedelar av befolkningen lever på mindre än två dollar per dag. För dem handlar fattigdomen om att varje dag kämpa för sin försörjning. Men det handlar också om att nekas en chans till en bra utbildning och om att sakna inflytande över politiska beslut. Fattigdomen slår hårt mot barn och ungdomar. Mer än hälften av Nicaraguas befolkning är barn och över två tredjedelar räknas som unga. Barnkonventionen ratificerades av Nicaragua 1990 men landet har lång väg att gå innan man lever upp till dess artiklar. Dagligen förnekas många barn grundläggande rättigheter som utbildning, hälsovård och skydd mot skadligt arbete. Alltför många tvingas in i vuxenroller för tidigt vilket vi ser hos de hundratusentals barn som arbetar och det stora antal som får egna barn redan i tonåren. Det politiska landskapet under 2011 präglades av president- och parlamentsvalen som hölls den 6 november. Valprocessen kantades genomgående av kritik gällande oegentligheter. Högsta valrådet omtolkade grundlags förbudet mot omval, för att möjliggöra för den sittande presidenten Daniel Ortega att åter kandidera till presidentposten. Efter valet kom anklagelser om valfusk. Sittande regeringspartiet FSLN vann presidentposten och egen majoritet i parlamentet med över 60 procent av rösterna. En viktig händelse på nationell nivå var antagandet av en ny lag mot kvinnovåld och den efterföljande debatten om kvinnors rättigheter mellan flera nyckelaktörer som uppstod en mycket viktig fråga för programmet. I samband med detta antogs det en kommunal policy för genus i Estelí, där programorganisationerna i området tillfrågades för att delta i utformningen. 15

Samarbete för rättvisa. Svalorna Latinamerikas verksamhetsberättelse

Samarbete för rättvisa. Svalorna Latinamerikas verksamhetsberättelse Samarbete för rättvisa Svalorna Latinamerikas verksamhetsberättelse 2010 1 Innehåll Sida 3. Ett händelserikt år 4. Ordlista 5. Svalorna Latinamerika i korthet 6. Samarbete för förändring i Latinamerika

Läs mer

Samarbete för rättvisa

Samarbete för rättvisa Samarbete för rättvisa Svalorna Latinamerika en liten organisation som gör stor skillnad Adress: Götgatan 22 A, 118 46 Stockholm Telefon: 08-642 16 96 Hemsida: www.svalorna.se Blogg: www.svalorna.blogspot.com

Läs mer

Samarbete för rättvisa

Samarbete för rättvisa Samarbete för rättvisa Svalorna Latinamerikas verksamhetsberättelse 2012 Innehåll Sida 3. Ett framgångsrikt år 4. Ordlista 5. Svalorna Latinamerika i korthet 6. Samarbete för förändring i Latinamerika

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke.

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. FÅ KOLL PÅ TANZANIA PÅ 15 MINUTER Det här studiematerialet handlar om varför

Läs mer

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen!

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen! HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2014 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året har varit med och stöttat våra

Läs mer

Verksamhetsplan för 2012

Verksamhetsplan för 2012 Verksamhetsplan för 2012 Nduguföreningens syftesparagraf Nduguföreningen vill tillsammans med invånare och lokala aktörer i byn Kizaga och omgivande byar i Tanzania, verka för att ge enskilda människor

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck,

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, fattigdom och imperialism och att alla ska omfattas

Läs mer

Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna

Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna Latinamerikagrupperna är medlem av Frivilligorganisationernas Insamlingsråd, FRII. Som medlem förbinder sig Latinamerikagrupperna att följa FRIIs kvalitetskod vilken

Läs mer

INLEDNING. förtryckande maktstrukturerna som kvinnor har levt under i många år.

INLEDNING. förtryckande maktstrukturerna som kvinnor har levt under i många år. HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2013 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året varit med och stöttat våra

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2014

Verksamhetsberättelse 2014 Verksamhetsberättelse 2014 Svalorna Latinamerika Verksamhetsberättelse 2014 Innehåll Rättighetsarbete som skapar förändringar s. 1 Det här är Svalorna Latinamerika s. 3 Vår verksamhet s. 4 Demokrati och

Läs mer

Fair Trade enligt WFTO

Fair Trade enligt WFTO Fair Trade enligt WFTO Bättre villkor och rättvis betalning World Fair Trade Organization, WFTO, är en samarbetsorganisation för rättvis handel som arbetar för att marginaliserade producenter ska få bättre

Läs mer

STs rapport och redovisning av stödet till IMP i Colombia 2009-2010

STs rapport och redovisning av stödet till IMP i Colombia 2009-2010 STs rapport och redovisning av stödet till IMP i Colombia 2009-2010 1. Bakgrund Sedan 2001 när IMP bildades har man arbetat för att bygga upp en stark organisation som förmår samla de colombianska kvinnornas

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Hur bildar jag en lokalgrupp?

Hur bildar jag en lokalgrupp? Hur bildar jag en lokalgrupp? Innehåll Vilka är vi? Så här gör du för att starta en lokalgrupp Hur går det första mötet till? Det lokala årsmötet Vad kan vi som lokalgrupp göra? Hur finansierar vi verksamheten?

Läs mer

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008 En granskning av socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Urban Ahlins anföranden, skriftliga frågor, interpellationer, pressmeddelanden och debattartiklar under perioden oktober 2006 23 juni 2008.

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM Om materialet Angela och Juliana har världens tuffaste jobb att vara kvinna och bruka jorden i ett

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

Material för gymnasiet

Material för gymnasiet Material för ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och geografi. Med detta skolmaterial

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår

Läs mer

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare 17 Människor flyttar från ett land till ett annat av olika anledningar. När nya människor kommer till ett land uppstår möjligheter, men också problem. Olika kulturer och åsikter ska leva sida vid sida.

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

SVALORNA LATINAMERIKAS 2015-2016 ÖVERGRIPANDE POLICYDOKUMENT. Grunderna för Svalorna Latinamerikas arbete i Latinamerika och Sverige.

SVALORNA LATINAMERIKAS 2015-2016 ÖVERGRIPANDE POLICYDOKUMENT. Grunderna för Svalorna Latinamerikas arbete i Latinamerika och Sverige. SVALORNA LATINAMERIKAS ÖVERGRIPANDE POLICYDOKUMENT 2015-2016 Grunderna för Svalorna Latinamerikas arbete i Latinamerika och Sverige. Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Inledning... 3 1.1.

Läs mer

Fastställt på förbundsmötet oktober 2013

Fastställt på förbundsmötet oktober 2013 Målprogram Fastställt på förbundsmötet oktober 2013 Målsättning och Huvudmål Förbundet Unga Rörelsehindrade har som huvudmålsättning att ungdomar med nedsatt rörelseförmåga ska vara en del av samhället.

Läs mer

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel Ett litet steg Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter Innehåller handledning och spel Ett litet steg Design: Carl Heath Palmecentret Palmecentrets verksamhet inspireras avoch återspeglar Olof

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

HUNGERPROJEKTET JUla REsUlTaT 2014

HUNGERPROJEKTET JUla REsUlTaT 2014 HUNGERPROJEKTET Jula Resultat 2014 Inledning Varmt tack till Jula AB - ledningen och medarbetarna - som under det som under det gångna året har investerat i en framtid fri från hunger och fattigdom i Bangladesh.

Läs mer

FNs Konvention om Barnets rättigheter

FNs Konvention om Barnets rättigheter FNs Konvention om Barnets rättigheter I teori och praktik Eva Geidenmark 1 Förmiddagens program Introduktion till barnkonventionen Historik Innehåll Uppföljning Arbeta praktiskt med barnkonventionen Barnets

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 IAKCO Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 1. Bakgrund Den ideella föreningen Internationella Afghanska Kvinnocenter Organisation, nedan kallat IAKCO, har varit verksam sedan 2005.

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

Ett barn är varje människa under 18 år

Ett barn är varje människa under 18 år barns rätt åstorp Ett barn är varje människa under 18 år Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se barns rätt åstorp är en policy med syftet att stärka barns och ungas

Läs mer

STÖD VÅRT LÅNGSIKTIGA ARBETE I SÖDRA KIRGIZISTAN!

STÖD VÅRT LÅNGSIKTIGA ARBETE I SÖDRA KIRGIZISTAN! STÖD VÅRT LÅNGSIKTIGA ARBETE I SÖDRA KIRGIZISTAN! Som månadsgivare i Centralasiengrupperna gör du skillnad för utsatta individer i Kirgizistan. Din gåva skapar möjligheter för unga människor att påverka

Läs mer

Material för årskurs 4-6

Material för årskurs 4-6 Material för årskurs 4-6 ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och geografi.

Läs mer

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun orebro.se/barnetsrattigheter Varje barn i Örebro, utan undantag,

Läs mer

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER FN har som mål att halvera fattigdomen i världen till år 2015. Det innebär att hundratals miljoner människor får ett rikare liv. BÄTTRE HÄLSA GÖR VÄRLDEN

Läs mer

ANTI RASIST ANTIRASISTISKA FILMDAGAR 9 11 DEC 2013

ANTI RASIST ANTIRASISTISKA FILMDAGAR 9 11 DEC 2013 ANTI RASIST ANTIRASISTISKA 9 11 FILMDAGAR 2013 DEC Ett varmt tack till alla som gjort filmdagarna 2013 möjliga! i samarbete med Antidiskrimineringsbyrån Helsingborg ARF Malmö Sensus Studieförbund Uppdrag

Läs mer

ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen

ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen STRATEGI PROCESS PLAN POLICY RIKTLINJER RUTIN ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen RIKTLINJER Fastställda av: Generalsekreteraren

Läs mer

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställt och översatt av: Maja Nilsson Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställning av enkäter på uppdrag av APROFRUSA, utdelade i november 2012 i kommunerna San Augustin, Pitalito

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå Information till er som funderar på att bli familjehem Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård Boden, Kalix, Luleå och Piteå 1 Välkommen till vår informationssida! Ring gärna så får vi informera och

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD 1. INLEDNING På s årsmöte 2009 valdes en styrelse på ett mandat att se över hur ungdomsråden i landet kunde utvecklas och bli starkare. För att komma dit behövde

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Svalorna Latinamerika

Svalorna Latinamerika Svalorna Latinamerika Verksamhetsberättelse 2009 Svalorna Latinamerika Tegelviksgatan 40 116 41 Stockholm tel 08-642 16 96 fax 08-640 36 60 e-post: info@svalorna.se www.svalorna.se Org.nr 802003-3083 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

I utställningen berättar ett tiotal antal aktivister utifrån tre teman: vardag i konflikt, makt över kroppen och rörelsefriheten, samt förändring.

I utställningen berättar ett tiotal antal aktivister utifrån tre teman: vardag i konflikt, makt över kroppen och rörelsefriheten, samt förändring. Att kunna fatta beslut om sitt eget liv och våga ta plats är en förutsättning för att kunna påverka samhället. I Pushing the Limits berättar unga och engagerade aktivister från Georgien, Israel och Palestina

Läs mer

Ett regionalt samarbetsprojekt mellan fem kommuner: Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro

Ett regionalt samarbetsprojekt mellan fem kommuner: Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro Utveckling av nya metoder i arbetet med arbetslösa ungdomar? NUEVO EN NY CHANS FÖR UNGA ARBETSLÖSA Skriv- & implementeringsprocess En man, 21 år, beskriver sin tid före NUEVO En vecka för mig på jobbcentrum

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Värderingar och

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Material för Förskolan - årskurs 3

Material för Förskolan - årskurs 3 Material för Förskolan - årskurs 3 ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

Verksamhetsberättelse Realstars Ideell förening RÄKENSKAPSÅR 1: 2010-03-01-2011-12-31. Göteborg 2011-05-01

Verksamhetsberättelse Realstars Ideell förening RÄKENSKAPSÅR 1: 2010-03-01-2011-12-31. Göteborg 2011-05-01 RealStars IF 1(5) Verksamhetsberättelse Realstars Ideell förening RÄKENSKAPSÅR 1: 2010-03-01-2011-12-31. Göteborg 2011-05-01 Innehållsförteckning 1. Om RealStars, vision, syfte 2. Verksamhet 2010 Resultatuppfyllelse

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Latinamerikagruppernas Verksamhetsplan 2015

Latinamerikagruppernas Verksamhetsplan 2015 Latinamerikagruppernas Verksamhetsplan 2015 Inledning Verksamhetsplanen syftar till att ge en god bild av Latinamerikagruppernas prioriteringar och planerad verksamhet i Latinamerika och i Sverige för

Läs mer

Information om nödhjälp p g a naturkatastrof

Information om nödhjälp p g a naturkatastrof Information om nödhjälp p g a naturkatastrof Med följande information vill vi tacka Cura cultura och Khala Uma som sedan många år hjälper oss med sitt solidariska arbete. Vi vill också tacka Musikhögskolan

Läs mer

Morgondagen börjar idag. Rädda Barnen på fem och en halv minut

Morgondagen börjar idag. Rädda Barnen på fem och en halv minut Morgondagen börjar idag. Rädda Barnen på fem och en halv minut foto: Pernilla Norström Ett tryggt barn blir en trygg vuxen och en trygg förälder. Utbildning ger barn möjligheten att utvecklas och ta kontroll

Läs mer

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 1. Hur uppfattar du kursen som helhet? Mycket värdefull 11 Ganska värdefull 1 Godtagbar 0 Ej godtagbar 0 Utan värde 0 Ange dina viktigaste motiv till markeringen

Läs mer

Studerande föräldrars studiesociala situation

Studerande föräldrars studiesociala situation Studerande föräldrars studiesociala situation Emma Mattsson Umeå Studentkår Maj 2011 Bakgrund Projektet Studenter med barn finns med i verksamhetsplanen för 2010/11 och har legat på den studiesociala presidalens

Läs mer

Svalorna Latinamerika

Svalorna Latinamerika Svalorna Latinamerika Verksamhetsberättelse 2008 Svalorna Latinamerika Tegelviksgatan 40 116 41 Stockholm tel 08-642 16 96 fax 08-640 36 60 e-post: info@svalorna.se www.svalorna.se Org.nr 802003-3083 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Unga, sex och nätet Om Ungdomsstyrelsen Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Tar fram och förmedlar kunskap om det civila samhällets

Läs mer

FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR ELEVRÅD

FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR ELEVRÅD FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR ELEVRÅD Innehållsförteckning: Guide... 3 Framgångsfaktorer för elevråd... 4 Framgångsfaktorernas metoder... 6 Fungerande grupp... 6 Struktur... 8 Kunskap och kompetenser... 10 Resurser...

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i. Afghanistan

Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i. Afghanistan Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Afghanistan 2014 2019 Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Afghanistan 2014 2019 1. Förväntade resultat Resultatstrategin styr

Läs mer

Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne.

Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Verksamhetsidé: Skåne Stadsmission arbetar på människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Vi arbetar lyhört och proaktivt med

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015. Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015. Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen Innehåll FÖRORD... 2 ÖVERGRIPANDE OCH LÅNGSIKTIGA UPPDRAG... 3 MÅLGRUPPER... 4 VERKSAMHET I SVERIGE... 5 ARBETET I ARBETSGRUPPERNA...

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Acceleration i företagen på Leia Accelerator

Acceleration i företagen på Leia Accelerator Acceleration i företagen på Leia Accelerator Baserat på enkäter genomförda bland de företag som hyr kontor på Leia Accelerator Sammanställningen är gjord av av Malin Lindberg, Luleå tekniska universitet

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

fattigdom en rättighetsfråga

fattigdom en rättighetsfråga fattigdom en rättighetsfråga amnesty.se/nuvetdu Var 8:e kvinna riskerar att dö Visste du att risken att dö i samband med graviditet och förlossning är större i Sierra Leone än i nästan alla andra länder

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Alla barn till skolan Schools for Africa

Alla barn till skolan Schools for Africa Alla barn till skolan Schools for Africa Lågstadium Printa ut de här anteckningarna skiljt. Du kan inte läsa dem från skärmen under diaförevisningen! Instruktioner F5 = börja diaförevisning = gå framåt

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.

Läs mer

SSU:s uppgift. Organisatoriskstrategi I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013

SSU:s uppgift. Organisatoriskstrategi I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013 I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013 1 SSU:s uppgift 5 10 15 20 25 30 35 40 45 Vår uppgift är att samla unga människor med socialdemokratiska värderingar samt de unga som delar

Läs mer

Mekonomen Groups uppförandekod. (Code of Conduct)

Mekonomen Groups uppförandekod. (Code of Conduct) Mekonomen Groups uppförandekod (Code of Conduct) 2014 01 01 Koncernchefens ord Mekonomen Group som företag växer fort och vi etablerar oss också successivt på nya marknader. Det innebär att hur vi uppträder

Läs mer

Samarbete och utveckling

Samarbete och utveckling Samarbete och utveckling Sex kommuner; Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro och Karlstad samt Arbetsförmedlingen. Finansieras av de sex samverkande kommunerna och Arbetsförmedlingen samt europeiska

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

Vad finns det för kritik mot Liberalismen?

Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Inledning och syfte Uppgiften går ut på att formulera en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp utav de problem som vi stött på under kursen gång. Efter

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Den 20-22 oktober 2011 arrangerades för första gången demokratidagar i Huddinge kommun med det övergripande syftet att lyfta

Läs mer