Samarbete för rättvisa

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samarbete för rättvisa"

Transkript

1 Samarbete för rättvisa Svalorna Latinamerikas verksamhetsberättelse 2011

2 Innehåll Sida 3. Ett stort språng 4. Ordlista 5. Svalorna Latinamerika i korthet 6. Samarbete för förändring i Latinamerika 7. Verksamheten i Bolivia 15. Verksamheten i Nicaragua 21. Verksamheten i Peru 26. Nytt informationsprogram i Sverige 30. Personal 32. Styrelsen 34. Medlemmar, frivilliga och engagemang 37. Insamling 39. Resultat- och balansräkning Svalorna Latinamerika arbetar för att barn, ungdomar och kvinnor ska få ökat inflytande i samhället och förbättrade levnadsvillkor. Svalorna Latinamerika samarbetar med lokala organisationer i Bolivia, Nicaragua och Peru för mänskliga rättigheter med fokus på deltagande demokrati, ekonomiska rättigheter och utbildning. I Sverige arbetar föreningen med att öka kunskapen om globala utvecklingsfrågor och att påverka svensk biståndspolitik. Svalorna Latinamerika grundades 1959 och är en religiöst och partipolitiskt obunden organisation. Svalorna Latinamerika 2012 Redaktör: Pernilla Springfeldt och Jens Klitgaard Formgivning: Jens Klitgaard Foto omslag: Lina Karlsson Omslagsbilden är från en workshop i Matagalpa, Nicaragua då man uppmärksammade Internationella kvinnodagen. Deltagarna har gjort en drömfångare av ord som de förkippar med feminism och kvinnokamp. 2

3 ETT STORT SPRÅNG Det är med stor glädje jag i denna inledning ser tillbaka på 2011 års verksamhet, slutåret för Svalorna Latinamerikas första femåriga programfas. I början av 2007, då programarbetet inleddes, kändes denna stund väldigt avlägsen. Det har varit ett stort steg. Från att ha varit en i huvudsak volontärsändande förening med flera mindre projekt har vi gått till att bli en programorganisation som jobbar på flera olika plan, både politiskt, i samverkan med många olika aktörer i civilsamhället och på gräsrotsnivå med kampanjer och utbildningsinsatser. Att ta detta steg har inte varit lätt, med tanke på de nya högre krav det har inneburit för oss, men vi har klarat av det. Jag hoppas att vi inom föreningen är varsamma med att vårda all lärdom denna erfarenhet har givit oss och tar med den i allt vi ska göra under kommande år. Efter att ha gått igenom planer och prioriteringar för 2011 är det verkligen glädjande att se att vår verksamhet följer och uppnår många av de uppsatta målen. Sakta men säkert utvecklas vi, som organisation och individer, mot de mål och syften vi har satt upp för vår långsiktiga verksamhet. Även om vi är bra på att genomföra det planerar så sker det inte alltid smärtfritt och utan problem. Det vi kan se är att vi arbetat målmedvetet för att lösa problemen som uppstått, och ibland fått försöka igen med nya metoder för att komma vidare i vårt arbete. I resultatuppföljningssystemet för 2011 kan vi se allt bra som programarbetet har resulterat i för de människor som Svalorna Latinamerika har som mål att skapa bättre förutsättningar för. I denna verksamhetsberättelse finns det möjlighet att fördjupa sig och få exempel på vad som gjorts under året som gått. För Sverigearbetet har 2011 inneburit starten för ett nytt femårigt informations- och kommunikationsprogram. Till viss del är det en fortsättning på Svalorna Latinamerikas Program för information och påverkan I det nya programmet ligger fokus på att informera om och kommunicera kring situationen för våra målgrupper i syd. Det handlar om synliggöra deras strävan att förändra sin livssituation, särskilt inom områdena: sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR), ekonomiska rättigheter och rätten till utbildning. Under 2011 har vi genom totalt 108 informationstillfällen föreläsningar, workshops med värderingsövningar, filmvisningar, seminarier och paneldiskussioner nått närmare personer ur våra direkta målgrupper i Sverige. Förutom de personer vi nått med direkta aktiviteter runtom i Sverige, har vi under 2011 också nått personer i den indirekta målgruppen. Dessa har nåtts genom olika webbplatser, sociala medier, TV och radio. Jag vill avsluta med att tacka alla som arbetat, deltagit, engagerat sig, skänkt gåvor och diskuterat Svalorna Latinamerikas frågor under året. Jag hoppas att ni i denna verksamhetsberättelse kan läsa och se allt bra som har gjorts, något som ni alla har bidragit till. Klas Hansson Verksamhetsledare, Svalorna Latinamerika 3

4 Ordlista Basorganisation Målgruppernas egna organisationer benämns som basorganisationer. I programmen arbetar man för att på olika sätt stärka dem. Det civila samhället En arena skild från staten, marknaden och det enskilda hushållet i vilken människor organiserar sig och agerar tillsammans för gemensamma intressen. Det civila samhället är en mycket viktig faktor i fattigdomsbe kämpning och demokratiutveckling. Enskilda organisationer är en del av civila samhället. Forum Syd En paraplyorganisation för ett stort antal svenska organisationer som arbetar med internationellt bistånd och globala frågor. Svalorna LA:s bistånds- och informationsverksamhet finansieras till 90 procent av Sidabidrag som förmedlas via Forum Syd, och resterande tio procent med egna insamlade medel. Målgrupp De människor, grupper eller basorganisationer som Svalorna LA:s program riktar sig till. Nuvarande program är särskilt inriktade på kvinnor, barn och ungdomar, men präglas av en helhetssyn som går ut på att även involvera deras familjer och omgivning. Programkontor Svalorna LA:s fältkontor i de länder där utvecklingssamarbete bedrivs inom pro - gram men, det vill säga i Bolivia, Peru och Nicaragua. På programkontoren finns en svensk landrepresentant och lokalanställda programhandläggare och ekonomer. Programråd Varje program har ett eget programråd som består av både representanter för Svalorna Latinamerika och samarbetsorganisationerna. Programrådet har det övergripande ansvaret för programmet och tar beslut i viktiga, framför allt strategiska, frågor. Samarbetsorganisation Lokal, enskild organisation som ingått avtal med Svalorna LA för att tillsammans arbeta i programform under en viss, på förhand bestämd, tid. Sida Sida (Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete) lyder under Utrikesdepartementet (UD). Regeringen styr Sidas verksamhet och Sida genomför de uppdrag de får för att nå målen med den svenska utvecklingspolitiken. Svenska enskilda or g a nisationer är några av de aktörer som genomför utvecklingssamarbete genom Sida-bidrag. Program (utvecklingsprogram) Svalorna LA:s arbetsform. Utvecklingssamarbete i program bedrivs i nära samverkan med lokala samarbetsorganisationer och med tydligt formulerade mål och delmål. Till skillnad från projekt har program en bredare verksamhet och planeras på längre sikt. 4

5 Svalorna Latinamerika i korthet Världen är varken jämlik eller rättvis. Det borde vara en självklarhet att alla människor kan påverka sin egen livssituation och har tillgång till mat och bostad, utbildning och försörjning samt social grundtrygghet. Men så är det inte. Svalorna Latinamerika stödjer därför utsatta människor i Latinamerika att organisera sig och samarbeta för att öka sitt inflytande i samhället och förbättra sina levnadsvillkor. Vårt arbete är inriktat på fattigdomsbekämpning genom att stärka barns, ungdomars och kvinnors möjlighet att tillgodose sina mänskliga rättigheter. Vi fokuserar på frågor som rör deltagande demokrati, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR), rätten till utbildning samt ekonomiska rättigheter. Insatserna handlar inte om kortsiktiga katastrofinsatser eller välgörenhet, utan om långsiktigt stöd till permanent förändring. Vi vill inte bara lindra fattigdom utan också undanröja dess orsaker. Programarbete för förändring i Latinamerika I Latinamerika arbetar vi med långsiktiga program som drivs tillsammans med omsorgsfullt utvalda samarbetsorganisationer. Genom dem har vi god kännedom om de målgrupper vi arbetar för och tillsammans med. Det är varje individ själv som måste finna vägar till förändring för att på sikt ta sig ur fattigdomen och därmed förbättra sin livssituation. Genom att delta i programmens aktiviteter samt i planering och utvärdering av programarbetet får våra målgrupper och deras familjer verktyg att göra just detta. Information, engagemang, insamling och medlemsverksamhet i Sverige I Sverige arbetar vi för att öka medvetenheten om situationen i Latinamerika och bidra till ökad förståelse för nödvändigheten av ett långsiktigt utvecklingssamarbete tillsammans med de lokala organisationerna på plats. Genom vårt informations- och kommunikationsprogram i Sverige arbetar vi specifikt med att öka kunskapen och engagemanget bland våra medlemmar, unga och olika yrkesgrupper för de frågor vi driver inom våra program i Latinamerika. Särskilt fokuserar vi på sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR), rätten till utbildning och rätten till en försörjning. Som förening arbetar vi också för att påverka politiska beslut som förbättrar möjligheterna för våra målgrupper i Latinamerika att ta sig ur fattigdomen. En viktig del i vårt Sverigearbete är att samla in medel till vår egeninsats. Detta gör vi genom att vända oss både till privata givare, som kan ge stöd till vår verksamhet antingen genom att bli autogirogivare eller genom engångssummor, samt till företag och personalgrupper som bedriver insamlingsarbete till förmån för olika utvecklingsprojekt. Medlemsorganisation med plats för engagemang Svalorna Latinamerika startades 1959 och är en religiöst och partipolitiskt oberoende förening med lång erfarenhet av bistånds- och utvecklingssamarbete. Vår verksamhet är baserad på medlemmar och andra engagerade som bidrar ekonomiskt och/eller ger av sin tid för att stärka det arbete vi gör i både Sverige och Latinamerika. Våra medlemmar kan via årsmötet och aktivt engagemang påverka Svalorna Latinamerikas sätt att arbeta. Vårt mål är att våra medlemmar alltid ska känna att deras engagemang är betydelsefullt för föreningen och våra målgrupper i Latinamerika. 5

6 Samarbete för förändring i Latinamerika Svalorna Latinamerika ger långsiktigt stöd till permanent förändring. Våra direkta målgrupper är kvinnor, barn, ungdomar och ursprungsfolk, men arbetet präglas av en helhetssyn som involverar hela familjer och det omgivande samhället. Tillsammans med våra lokala samarbetsorganisationer i Bolivia, Peru och Nicaragua har vi under 2011 drivit fyra utvecklingsprogram för mänskliga rättigheter med fokus på deltagande demokrati, ekonomiska rättigheter och utbildning. Jämställdhet och hållbar utveckling är ständigt närvarande perspektiv i arbetet. Svalorna Latinamerikas arbetssätt Svalorna Latinamerikas specifika mål är att målgrupperna själva ska kunna försörja sig och att de ska kunna göra sina röster hörda och nå reellt inflytande i politiska beslutsprocesser genom att organisera sig. I vart och ett av Svalorna Latinamerikas verksamhetsländer finns ett programkontor med både lokal och svensk personal. De representerar Svalorna Latinamerika lokalt samt stödjer de lokala samarbetsorganisationerna med planering, uppföljning och rapportering av verksamheten. Våra lokala samarbetsorganisationer genomför all programverksamhet. Programmen stödjer och stärker målgruppernas egna organisationer, så kallade basorganisationer. Exempel på sådana organisationer kan vara en grannskapsförening i El Alto i Bolivia, eller en grupp kvinnliga hantverkare på landsbygden i södra Peru. Vi påminns ständigt om hur viktigt det är med organisering för att utsatta människor ska kunna ta makten över sina egna liv. Gemensamt för programmen är att de riktas mot utsatta grupper i samhället, främst kvinnor och ungdomar. I planeringen av programmens verksamhet deltar dessa grupper för att säkerställa att man utgår ifrån deras behov och att programmålen motsvarar deras önskemål. Svalorna Latinamerikas utvecklingsprogram Våra program planeras i faser om fem år. Barn- och ungdomsprogrammet Suma Thakhi i Bolivia inleddes år 2009 och nuvarande fas fortsätter till och med Suma Thakhi arbetar med förebyggande insatser för att nå och ge stöd till barn och unga som befinner sig i riskzonen för att hamna på gatan. Det andra programmet i Bolivia, Deldepa ett program för lokal utveckling och deltagande demokrati, med särskild inriktning och utsatta kvinnor och gatubarn avslutades i slutet av 2011 efter att ha uppnått många goda resultat. I Peru avslutades den första fasen av Landsbygdsutvecklingsprogrammet PDR med fokus på demokratioch försörjningsfrågor samtidigt som den nya fasen planerades i ett nytt område. Svalorna LA driver också ett barn- och ungdomsprogram i nordvästra Nicaragua med inriktning på utbildningsfrågor, samt barns och ungdomars psykosociala hälsa. Den första fasen av detta program fortsätter till och med 2012, men planeringen för den andra fasen påbörjades redan under

7 Bolivia Bolivia är den sydamerikanska kontinentens fattigaste land, med utbredd diskriminering och stora klyftor mellan fattiga och rika. Att vara fattig innebär att varje dag kämpa för sin försörjning och att ofta sakna tillgång till grundläggande rättigheter som utbildning och hälso- och sjukvård. I praktiken innebär det också ofta att sakna demokratiskt inflytande över sitt samhälle och sitt land. Skillnaderna i fattigdom mellan invånare i staden och på landsbygden är mycket stora. Enligt den senaste rapporten från FN:s utvecklingsprogram (UNDP) lever mer än hälften av invånarna på landsbygden och var femte stadsbo i extrem fattigdom. De flesta fattiga tillhör något av landets många ursprungsfolk. Trots att ursprungsfolken är i majoritet i Bolivia, är de fortfarande marginaliserade. Sedan 2006 har landets ledning genomfört vissa omfördelningar av resurser till de mest utsatta befolkningsgrupperna (t ex har man infört pension och en sorts barnbidrag). De sociala och ekonomiska klyftorna bland befolkningen i landet har dock inte minskat nämnvärt. Svalorna LA driver, tillsammans med de lokala samarbetsorganisationerna, två program i Bolivia: Det ena programmet, DELDEPA, riktar sig till barn, ungdomar, kvinnor och män ur folkgruppen aymara. Gatubarn i La Paz är en mycket utsatt grupp, de flesta lever i extrem fattigdom. En betydande målgrupp består av kvinnor som lever i situationer av ojämlikhet och brist på tillräcklig inkomst. Suma Thakhi, Svalorna LA:s andra program i Bolivia, riktar sig till barn, ungdomar, föräldrar, elevrådsrepresentanter, grannskapsorganisationer och lärare i norra delen av staden El Alto. Området innehåller både stads- och landsortsbebyggelse och dess befolkning är aymara, inflyttade från högplatån. Barnen lever i sociala risksituationer på grund av många brister, exempelvis vad gäller: näringsintag, utbildningskvalitet, socialt välbefinnande och familjestabilitet. 7

8 DELDEPA -Programmet för lokal utveckling och deltagande demokrati Programmet för lokal utveckling och deltagande demokrati, eller Desarrollo Local y Democracia Participativa (DELDEPA) som det heter på spanska, startade 2007, vilket innebär att 2011 var det femte och sista programåret. I början av året hade samarbetsorganisationerna inom programmet fortfarande ett väl integrerat samarbete, det vill säga att det fanns god kommunikation och koordination organisationerna emellan. Men mot slutet av året var samarbetsorganisationernas intresse för koordination lågt. Trots detta uppnådde de utsatta mål och resultat på ett fantastiskt sätt, det skedde dock enskilt för varje samarbetsorganisation, inte som ett gemensamt programarbete. En av organisationerna, CASSA, kommer under 2012 att fortsätta inom Bolivias andra program Suma Thakhi. Framgångar under året Utrymme för kvinnors deltagande har ökat. Detta bland annat genom att de har varit en del av den treåriga ledarskapsutbildningen riktad till unga ledare, något som resulterat i att flera av dem har fått positioner i beslutande organ inom sina lokalsamhällen. Egen process blev modell på natio nell nivå Programmets seminarium om autonomier i lokalsamhällen har blivit ett steg i demokratiutvecklingen under den nya konstitutionen, en utveckling där alla berörda byar har deltagit i diskussionen. Denna process har blivit en modell på nationell nivå, och regeringen har erkänt modellen och använder den på andra platser i landet. Antalet radiolyssnare har ökat Med stödet till lokala radioreportage har antalet radiolyssnare ökat och målgrupperna har nu större kännedom om de teman som diskuterats, som till exempel: våld inom familjen, genus och miljö. Även vissa myndigheter deltar i programmen och sänder ut viktig information till de berörda samhällena. Målgrupperna har startat flera nya företag Bland dessa företag märks klädmärkena för alpacka garn, Yuriña och Awayu, som bland annat har utökat sina försäljningar av alpacka-produkter på såväl nationell som internationell nivå. Tack vare denna utökning samt det tekniska stöd som de anställda mottagit kan de nu producera fler produkter med högre kvalitet, vilket genererat en högre inkomst för de anställda. En positiv effekt av denna ökade inkomst är förlängningen av barnens skolgång. 8

9 En dröm har gått i uppfyllelse Detta är tredje gången som Svalorna Latinamerika besöker skomakaren Rosa Mamani. Hennes historia har kantats av det våld som hennes man har utsatt henne för, men också av framgångar med skotillverkningen. I det förra reportaget sa Rosa att hon drömde om att bryta sig fri från mannen, bli självförsörjande och skapa ett nytt hem. En hund skäller inne från gården och sticker fram sin runda nos under den blå plåtporten. Efter tre knackningar öppnar Rosa. Det är bara att kliva in. Rosa fick kontakt med Svalorna LA genom ett flygblad. Hon gick en kurs där hon fick kunskaper och kontakter för att starta sitt skoföretag. Hennes skicklighet och ambition har gjort henne självförsörjande. Det enda stödet hon behöver numer, är att då och då få besök och rådgivning av Martha Torrico från Cesefade. Rosa bor inte längre med sin man. Hon har flyttat ifrån honom. Hon bor fortfarande i El Alto, men nu närmre centrum. --Jag har skiljt mig från honom. Det har inte varit lätt, men jag kunde inte leva med honom längre. Min dröm om att flytta bort från eländet och till något nytt har gått i uppfyllelse. Det var så ensligt där vi bodde innan. Jag var ofta rädd på kvällarna. Här känns det säkrare. 9

10 Skomode och skolgång Rosa lyfter fram en stol och vi sitter på hennes innergård och pratar. Solen skiner mellan spridda moln och Rosa berättar om sina barn, lite om sitt förflutna och om sitt företag som går allt bättre. Vid ett par tillfällen ringer hennes mobiltelefon. - Ännu en beställning! Hur ska jag hinna blir klar med allt till karnevalen? Rosa visar upp de senaste modellerna av damskor som hon tillverkar specifikt för karnevalen i La Paz. - Det gäller att hänga med i modet för det byter snabbt. De skor som gällde förra året har ersatts av nya modeller. Rosa plockar omsorgsfullt fram sitt material inne ifrån huset och tar ut det i det lilla orangea tältet som hon monterat ute på gården. - Den fräna doften av skolimmet som ser ut som honung blev för stark där inne, inte minst för mina barn, så jag sköter limmandet här ute där ventilationen är bättre. Rosa är stolt över sina tre söner som klarar sig bra i skolan och nu skiner hon upp ännu mer. - Jag studerar också! Jag läser in gymnasiekompetensen på kvällarna på en skola med alternativ utbildning. Det är verkligen trevligt och det ges många aktiviteter utanför studierna, särskilt fotboll, men jag är inte så bra. Jag har aldrig fått lära mig ordentligt och dessutom har jag inte mycket tid. Barnen behöver hjälp med sina läxor, och sen är ju så klart företaget tidskrävande. Ett större hus och en riktig verkstad Rosas företag som låg på is när det förra reportaget gjordes för nästan fyra månader sedan, har återupplivats och hon slipper vara ekonomiskt beroende av sin före detta man. Affärerna går med vinst och Rosa säger att hon är nöjd. Sen blir hon tyst och allvarlig en stund och fortsätter: - Det är bättre än innan. Jag känner mig inte som en fånge längre. Det är lugnare nu, men jag skulle behöva ett bättre ställe att bo och arbeta på. Ett rum för hela familjen att sova i är för lite och tältet känns mest som en tillfällig lösning. Jag ska försöka hitta något bättre, ett större hus med en riktig verkstad. Vad tänker du om framtiden? - Hittills har jag bara gjort damskor, men det skulle vara roligt att prova något nytt. Jag har tänkt utveckla min verksamhet genom att börja tillverka skor för barn. Jag önskar mig också att mina söner utbildar sig i företagande så att de kan hjälpa mig och så att de kan bli självförsörjande och inte bero av någon annan. Text och foto: Björn Reisnert 10

11 Samarbetsorganisationer - Inom programmet DELDEPA Programmet för lokal utveckling och deltagande demokrati, eller Desarrollo Local y Democracia Participativa (DELDEPA) som det heter på spanska, drivs i samarbete mellan Svalorna LA och fem bolivianska organisationer: CASSA Comunidad Andina Suma Satawi CASSA arbetar för ursprungsfolks rättigheter och vill motverka marginaliseringen av människor med aymara- och quechuabakgrund. Genom att stärka de traditionella ledarnas organisationer ökar försörjningsmöjligheterna inom de andinska samhällena. CASSA arbetar även med äldre och med att stärka kvinnors ställning och främja deras försörjningsmöjligheter. CESEFADE Centro de Servicios para la Familia y el Desarrollo CESEFADE arbetar med marginaliserade familjer på landsbygden och i El Alto. Organisationen fortbildar lokala ledare med fokus på demokrati, medborgerligt deltagande och alternativ kommunikation. Exempelvis utbildar CESEFADE alternativa reportrar i samarbete med lokalradion och ger på så vis människor som inte har tillgång till de vanliga informationsflödena möjlighet att både nås av och få vara med och skapa information som påverkar dem på lokalnivå. CISED Centro de Capacitación Integral y Servicios para el Desarrollo CISED arbetar med marginaliserade familjer, på landsbygden och i El Alto, med ett fokus på kvinnor. De har utgångspunkten att utsatta människor själva skapar sina försörjningsmöjligheter. Organisationen utbildar bland annat lokala ledare i mänskliga rättigheter och kommunikation. COPROCA Compañía de Productos de Camélidos S.A. COPROCA är ett garnkooperativ som ägs gemensamt av uppfödare av lamadjur och alpacka på den bolivianska högplatån. Företaget strävar efter att garantera producenterna en stadig efterfrågan på ull, samt att priserna är rättvisa och konkurrenskraftiga. Kooperativets hantverkare erbjuds kurser i färg- och formlära, design och export. Målsättningen är att öka deltagarnas omsättning och stabilisera deras inkomster. Hemsida: NATs Niños, Niñas Adolescentes Trabajadores de y en la calle NATs är de arbetande barnens egen orga nisation. Här driver arbetande barn och ung domarna själva sina rättigheter gentemot den bolivianska staten och det övriga samhället. Genom utbildningar och påverkansarbete vill NATs uppmärksamma de ungas situation och förbättra förhållandena för de barn och ungdomar som arbetar på gatan. 11

12 Suma Thakhi - Barn- och ungdomsprogrammet Suma Thaki är aymará och betyder ungefär på god väg. Tillsammans med två bolivianska samarbetsorganisationer driver Svalorna Latinamerika programmet Suma Thaki som riktar sig till barn och ungdomar i åldrarna 8-22 år i norra delarna av staden El Alto. Syftet med programmet är att sätta in förebyggande insatser för att nå och ge stöd till barn och ungdomar som befinner sig i riskzonen för att hamna på gatan. För att lyckas förbättra situationen och möjligheterna för målgruppen krävs en involvering av deras närmaste omgivning. Nästan alla berörda familjer är inflyttade från landsbygden i andra eller tredje generationen. Verksamheten har under 2011 främst fokuserat på arbetet med pedagogiskt stöd och alternativ utbildning där andra metoder används i jämförelse med de kommunala skolorna. Man har också satsat på att integrera ämnena: jämställdhet och genus, hiv/aids samt miljö och hållbarhet i verksamheten. Framgångar under året Bättre självförtroende och bättre betyg i skolan bland barn och unga. Barnen och ungdomarna i programmet lär sig till exempel hur man kan leda ett projekt; kunskaper och färdigheter som de kan utnyttja senare i livet. Även bland de som fyllt 18 år och slutat vara aktiva inom programmet, märks det att de fått bättre kapacitet att exempelvis förhandla med myndigheter. En märkbar ökning av social kompetens hos pojkar, flickor och ungdomar. Det vill säga att det finns en klar skillnad mellan de barn som deltar i programverksamheten och de som inte gör det. Den första gruppen kräver sina rättigheter, har mer kunskap, bättre ledaregenskaper och till följd av detta fler möjligheter att utvecklas i olika situationer. Kommunikationen inom familjerna har förbättrats Många familjer har nu strategier för att nå överenskommelser, samstämmighet och formulera och lösa problem tillsammans, något som har lett till minskat våld inom familjen. Det finns till och med familjer som har återförenats efter en aktiv kommunikations- och integrationsprocess. 12

13 FAMILJEN i fokus Inom programmet Suma Thakhi i Bolivia får ungdomar mycket utrymme för skapande, kritiskt tänkande och lek. Den här dagen samlas skolelever hos Yanapi, en av Svalorna LA:s samarbetsorganisationer, för att hålla i en dag om hur ett bra bemötande och samvaro med andra människor bör vara. Familjen står i fokus. Barnen som deltar bor alla i El Alto, vars invånare till största del består av personer som migrerat från landsbygden. Till en början var El Alto en förort till La Paz men nu är det en stad med fler invånare än storstaden. Arbetslösheten är hög och de allra flesta jobbar inom den informella sektorn. Rosmery Cabrera, psykolog på Yanapi, menar att det är ett stort problem att båda föräldrarna jobbar från tidig morgon till sen kväll, något som gör att de inte har tid att vårda familjerelationerna. --Dessutom lämnar männen ofta över ett stort ansvar på kvinnorna, att det är dem som ska ta hand om barnen och hushållet vilket skapar mycket stress och oro, tillägger hon. Om barnen till exempel gör dåligt ifrån sig i skolan anklagar mamman ofta sig själv något som i sin tur går ut över barnen. Våldet något vardagligt En annan anledning till att man pratar om ett bra bemötande är att många barn idag bevittnar våld inom sina familjer. Enligt organisationen Padem (Programa de Apoyo a la Democracia Muncipal) utsätts 7 av 10 kvinnor i Bolivia för aggressioner av sin partner i hemmet. I El Alto har därför november utsetts till en månad av kamp mot våld inom familjen. Det är inte bara det fysiska våldet som är vanligt förekommande utan enligt Rosmery är en stor del av våldet psykiskt, och hon påpekar att kvinnorna saknar kunskap om att det är våld de utsätts för. -- För dem är det något vardagligt. Kommunikationen är fundamental Det som saknas inom familjerna i El Alto är kommunikation, säger Rosmery. Detta bekräftas av eleverna som berättar hur viktigt det är att föräldrarna frågar sina barn om hur de mår och hur det går i skolan. På en av affischerna, som eleverna skrivit för projektetet, står det: Ett barn som erbjuds en bra samvaro är lyckligt, känner sig lyssnat till, uttrycker känslor, känner lust att gå hem till familjen, kommunicerar var och med vem han/hon är och känner tillit till övriga familjemedlemmar. Genom kramar, hudkontakt, blickar, gester och samtal kan samvaron förbättras. Svårigheten ligger i att utföra det i praktiken. Enligt Rosmery är det många barn som ger fysisk ömhet genom till exempel kramar på Yanapi, men de vågar inte göra det hemma. --Det stora problemet är att föräldrarna reproducerar den miljö de själva växt upp i. Barnen är rädda för att omsätta det i praktiken eftersom det är något så pass ovant och de vet inte hur deras pappa skulle reagera om de plötsligt gav honom en kram, säger hon. Genom dessa aktiviteter får barnen kunskap om hur en bra samvaro bör vara, men de saknar fortfarande en strategi för att få det att funka i praktiken. Det är det Yanapi vill förbättra genom en ökad kvalitativ kommunikation mellan föräldrar och barn. --Troligtvis kommer i alla fall kunskapen sprida sig till nästa generation, säger Rosmery hoppfullt. Text och foto: Ida Lind 13

14 samarbetsorganisationer - Inom programmet Suma Thaki Barn- och ungdomsprogrammet Suma Thakhi drivs i samarbete med de båda bolivianska organisationerna Chasqui och Yanapi. Chasqui Centro de Comunicación Cultural Chasquis övergripande mål är att främja samhällsdeltagandet hos inflyttade barn, ungdomar och deras familjer i norra El Alto och verka för bättre möjligheter till utbildning och inflytande över den lokala utvecklingen. Organisationen driver ett dagcenter för barn och ungdomar och arbetar särskilt inom de fyra delområdena: utbildning, kultur/ identitet, sexuell och reproduktiv hälsa samt lokal utveckling och stöd till unga ledare. Yanapi Asociación de Apoyo a la Infancia Yanapi arbetar med unga flickor från särskilt utsatta familjer. Målet är att stärka flickornas självförtroende och öka deras sociala engagemang. Yanapi använder sig av ett processinriktat arbetssätt där familjer, myndigheter, organisationer och barnens omgivning ingår. Arbetet med flickorna sker främst på ett dagcenter som erbjuder service inom utbildning, psykologi, hälsa, mat och socialt arbete. Även flickornas familjer erbjuds stöd och kurser i exempelvis hantverk. Hemsida: Suma Thakhi finns på Facebook, sök på Suma Thakhi. 14

15 Nicaragua Nicaragua är Latinamerikas näst fattigaste land och ett land med stora klyftor mellan rik och fattig. Mer än tre fjärdedelar av befolkningen lever på mindre än två dollar per dag. För dem handlar fattigdomen om att varje dag kämpa för sin försörjning. Men det handlar också om att nekas en chans till en bra utbildning och om att sakna inflytande över politiska beslut. Fattigdomen slår hårt mot barn och ungdomar. Mer än hälften av Nicaraguas befolkning är barn och över två tredjedelar räknas som unga. Barnkonventionen ratificerades av Nicaragua 1990 men landet har lång väg att gå innan man lever upp till dess artiklar. Dagligen förnekas många barn grundläggande rättigheter som utbildning, hälsovård och skydd mot skadligt arbete. Alltför många tvingas in i vuxenroller för tidigt vilket vi ser hos de hundratusentals barn som arbetar och det stora antal som får egna barn redan i tonåren. Det politiska landskapet under 2011 präglades av president- och parlamentsvalen som hölls den 6 november. Valprocessen kantades genomgående av kritik gällande oegentligheter. Högsta valrådet omtolkade grundlags förbudet mot omval, för att möjliggöra för den sittande presidenten Daniel Ortega att åter kandidera till presidentposten. Efter valet kom anklagelser om valfusk. Sittande regeringspartiet FSLN vann presidentposten och egen majoritet i parlamentet med över 60 procent av rösterna. En viktig händelse på nationell nivå var antagandet av en ny lag mot kvinnovåld och den efterföljande debatten om kvinnors rättigheter mellan flera nyckelaktörer som uppstod en mycket viktig fråga för programmet. I samband med detta antogs det en kommunal policy för genus i Estelí, där programorganisationerna i området tillfrågades för att delta i utformningen. 15

Samarbete för rättvisa. Svalorna Latinamerikas verksamhetsberättelse

Samarbete för rättvisa. Svalorna Latinamerikas verksamhetsberättelse Samarbete för rättvisa Svalorna Latinamerikas verksamhetsberättelse 2010 1 Innehåll Sida 3. Ett händelserikt år 4. Ordlista 5. Svalorna Latinamerika i korthet 6. Samarbete för förändring i Latinamerika

Läs mer

Samarbete för rättvisa

Samarbete för rättvisa Samarbete för rättvisa Svalorna Latinamerika en liten organisation som gör stor skillnad Adress: Götgatan 22 A, 118 46 Stockholm Telefon: 08-642 16 96 Hemsida: www.svalorna.se Blogg: www.svalorna.blogspot.com

Läs mer

Utbildning för alla en mänsklig rättighet. Hur svalorna Latinamerika arbetar med Utbildning

Utbildning för alla en mänsklig rättighet. Hur svalorna Latinamerika arbetar med Utbildning Utbildning för alla en mänsklig rättighet Hur svalorna Latinamerika arbetar med Utbildning för alla Oktober 2010 Utbildning är en mänsklig rättighet och nödvändig för både individens och samhällets utveckling.

Läs mer

Samarbete för rättvisa

Samarbete för rättvisa Samarbete för rättvisa Svalorna Latinamerikas verksamhetsberättelse 2012 Innehåll Sida 3. Ett framgångsrikt år 4. Ordlista 5. Svalorna Latinamerika i korthet 6. Samarbete för förändring i Latinamerika

Läs mer

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke.

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. FÅ KOLL PÅ TANZANIA PÅ 15 MINUTER Det här studiematerialet handlar om varför

Läs mer

Policy för KFUK-KFUMs internationella utvecklingssamarbete

Policy för KFUK-KFUMs internationella utvecklingssamarbete SAMMANFATTNING KFUK-KFUM bedriver internationellt utvecklingssamarbete med KFUK- och KFUM-partners runt om i världen. Det övergripande målet är att stärka KFUK- och KFUM-rörelsen globalt och inriktningen

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Uppdragsbeskrivning. Utvärdering av VFSN: s projektverksamhet i Nicaragua

Uppdragsbeskrivning. Utvärdering av VFSN: s projektverksamhet i Nicaragua Uppdragsbeskrivning Utvärdering av VFSN: s projektverksamhet i Nicaragua 2006-2010 1. Bakgrund 2. Syftet med utvärderingen 3. Mål 4. Frågeställningar 5. Metod och tidsplan 6. Rapportering 1. Bakgrund Forum

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Högtofta Förskola Juni 2015 Juni 2016 Ansvarig förskolechef: Åsa Gerthsson-Nilsson 1 Innehåll Inledning... 3 Definition... 3 Skollagen (2010:800)... 3 Lpfö

Läs mer

En kraft för förändring

En kraft för förändring En kraft för förändring Varför finns det fortfarande människor som går hungriga? Det finns tillräckligt med odlingsbar jord i världen för att utrota hungern och tillräckligt med resurser för att uppfylla

Läs mer

Lämna skolbänken och ge en annan elev en plats i ett klassrum!

Lämna skolbänken och ge en annan elev en plats i ett klassrum! Lämna skolbänken och ge en annan elev en plats i ett klassrum! 1 UNICEF/Nepal/2012 tillsammans skapar vi en bättre värld Från och med nu genomförs Operation Dagsverke i samarbete med UNICEF. Tillsammans

Läs mer

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum Välkomna Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum 2013-02-20 1 Spelregler Vi tar ansvar för helheten Den som

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 ÖREBRO KOMMUN Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 Tegnérskolan Förvaltningen förskola och skola orebro.se Box 31550, 701 35 Örebro Ullavigatan 27 tegnerskolan@orebro.se Servicecenter 019-21

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Hej och välkommen. till Fjälkestads fritidshem, ht-14!

Hej och välkommen. till Fjälkestads fritidshem, ht-14! Hej och välkommen till Fjälkestads fritidshem, ht-14! Fritidshemsverksamheten tar vid när skolan slutar för dagen och i dagsläget håller vi öppet till 17.30. (De dagar det är behov och efter överenskommelse

Läs mer

Material för gymnasiet

Material för gymnasiet Material för ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och geografi. Med detta skolmaterial

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Verksamhetsplan för verksamhetsåret 2007/2008

Verksamhetsplan för verksamhetsåret 2007/2008 Verksamhetsplan för verksamhetsåret 2007/2008 Nduguföreningens syftesparagraf Nduguföreningen vill tillsammans med invånare och lokala aktörer i byn Kizaga och omgivande byar i Tanzania, verka för att

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Alla barn har rätt att möta en likvärdig förskola

Läs mer

Årsredovisning 2010. Latinamerikagrupperna

Årsredovisning 2010. Latinamerikagrupperna Årsredovisning 2010 Latinamerikagrupperna Org. Nr 802004-5681 Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning 5 Balansräkning 6 Redovisnings- och värderingsprinciper 7 Noter 8 Styrelsens underskrifter

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008 En granskning av socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Urban Ahlins anföranden, skriftliga frågor, interpellationer, pressmeddelanden och debattartiklar under perioden oktober 2006 23 juni 2008.

Läs mer

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck,

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, fattigdom och imperialism och att alla ska omfattas

Läs mer

Policy Fastställd 1 december 2012

Policy Fastställd 1 december 2012 Policy Fastställd 1 december 2012 1 1. Syfte med Policyn Denna policy innehåller vägledning till SAKs ledning, personal och medlemmar för hela verksamheten. Den antas av årsmötet och uttrycker SAKs vision,

Läs mer

INLEDNING. förtryckande maktstrukturerna som kvinnor har levt under i många år.

INLEDNING. förtryckande maktstrukturerna som kvinnor har levt under i många år. HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2013 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året varit med och stöttat våra

Läs mer

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen!

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen! HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2014 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året har varit med och stöttat våra

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för att alla människor ska omfattas av mänskliga

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

INNER WHEEL och UNICEF

INNER WHEEL och UNICEF Från Flickorna i Madagaskars Regnskogar till Flickorna bland Bolivias Bergsindianer INNER WHEEL och UNICEF Tillsammans igen 2009-2012 för Flickors Utbildning MÅL: Att öka möjligheterna till en god grundskoleutbildning

Läs mer

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun orebro.se/barnetsrattigheter Varje barn i Örebro, utan undantag,

Läs mer

Gimo Skolområde. Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen

Gimo Skolområde. Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen Gimo Skolområde Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen Verksamhetsår 2016 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen (2010:800 6 kap. 6-10 ) förbjuder

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Material för årskurs 7-9

Material för årskurs 7-9 Material för årskurs 7-9 ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och geografi.

Läs mer

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM Om materialet Angela och Juliana har världens tuffaste jobb att vara kvinna och bruka jorden i ett

Läs mer

Verksamhetsplan för 2012

Verksamhetsplan för 2012 Verksamhetsplan för 2012 Nduguföreningens syftesparagraf Nduguföreningen vill tillsammans med invånare och lokala aktörer i byn Kizaga och omgivande byar i Tanzania, verka för att ge enskilda människor

Läs mer

Fair Trade enligt WFTO

Fair Trade enligt WFTO Fair Trade enligt WFTO Bättre villkor och rättvis betalning World Fair Trade Organization, WFTO, är en samarbetsorganisation för rättvis handel som arbetar för att marginaliserade producenter ska få bättre

Läs mer

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner Inledning 1. Styrelsen för International Union of Local Authorities (IULA), kommunernas världsomspännande organisation, som sammanträdde i Zimbabwe, november

Läs mer

Sida 1 av 5 Barnkonventionen för barn och unga FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, antogs 1989. Barnkonventionen innehåller rättigheter som varje barn ska

Läs mer

Hur bildar jag en lokalgrupp?

Hur bildar jag en lokalgrupp? Hur bildar jag en lokalgrupp? Innehåll Vilka är vi? Så här gör du för att starta en lokalgrupp Hur går det första mötet till? Det lokala årsmötet Vad kan vi som lokalgrupp göra? Hur finansierar vi verksamheten?

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN

GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN Utskottet för sociala frågor och miljö 2 oktober 2003 ARBETSDOKUMENT om fattigdomsrelaterade sjukdomar och reproduktiv hälsa i AVS-länderna inom ramen för

Läs mer

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen Denna byggsten innehåller: - Kort beskrivning av barnkonventionen - Förhållandet mellan barnkonventionen

Läs mer

Ett barn är varje människa under 18 år

Ett barn är varje människa under 18 år barns rätt åstorp Ett barn är varje människa under 18 år Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se barns rätt åstorp är en policy med syftet att stärka barns och ungas

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Barnfattigdom. Ett arbete av Hind

Barnfattigdom. Ett arbete av Hind Barnfattigdom Ett arbete av Hind 8m3 2016 BARNFATTIGDOM Jag valde att arbeta med ämnet barnfattigdom för att jag ville lära mig mer om det. Ämnet är stort och det är viktigt. Det känns som om vi inte bryr

Läs mer

Trygghetsplan för Solhagas förskola

Trygghetsplan för Solhagas förskola 2015-04-27 Trygghetsplan för Solhagas förskola Trygghetsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solhagas förskola 2015-2016 Förskolan vilar på demokratins grund. Människolivets okränkbarhet,

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna

Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna Latinamerikagrupperna är medlem av Frivilligorganisationernas Insamlingsråd, FRII. Som medlem förbinder sig Latinamerikagrupperna att följa FRIIs kvalitetskod vilken

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Fastställt på förbundsmötet oktober 2013

Fastställt på förbundsmötet oktober 2013 Målprogram Fastställt på förbundsmötet oktober 2013 Målsättning och Huvudmål Förbundet Unga Rörelsehindrade har som huvudmålsättning att ungdomar med nedsatt rörelseförmåga ska vara en del av samhället.

Läs mer

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället?

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Problemformulering Risken att nyanlända hamnar i ett socialt utanförskap är betydligt större än

Läs mer

Likabehandlingsplan. Syrsans förskola Avdelning Myran

Likabehandlingsplan. Syrsans förskola Avdelning Myran Likabehandlingsplan Syrsans förskola Avdelning Myran Förebyggande handlingsplaner och åtgärder mot diskriminering, trakasserier, kränkande behandling och mobbing. Inledning Likabehandlingsarbetet handlar

Läs mer

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014. Familjedaghemmen i Filipstad

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014. Familjedaghemmen i Filipstad Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014 Familjedaghemmen i Filipstad 1 Personal och organisation I tätorten finns 5 dagbarnvårdare: Sonja Johansson, Pia

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola 1(7) Lokal arbetsplan Lövåsens förskola 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och

Läs mer

Utvärdering av projektet Flodagruppen

Utvärdering av projektet Flodagruppen Utvärdering Flodagruppen 1 Utvärdering av projektet Flodagruppen Elever och föräldrar Johan Heintz Handledare: Annika Hall Sveagatan 15 Kurator vid Dergårdens gymnasium, 413 14 Göteborg Lerum e-mail: johan.heintz@kulturverkstan.net

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Familjedaghemmen Sävar. Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2013/14

Familjedaghemmen Sävar. Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2013/14 1 Familjedaghemmen Sävar Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2013/14 Innehåll: Inledning 2 Förutsättningar...2 Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse 3-7 Slutord 8 Dokumenttyp Redovisning Dokumentägare

Läs mer

Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg

Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg 2012-10-01 2 Mål för fritidshemmen i Skinnskattebergs kommun Utarbetad maj 2006, reviderad hösten 2012 Inledning Fritidshemmets uppgift är att genom pedagogisk verksamhet

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Verksamhetsberättelse Realstars Ideell förening RÄKENSKAPSÅR 1: 2010-03-01-2011-12-31. Göteborg 2011-05-01

Verksamhetsberättelse Realstars Ideell förening RÄKENSKAPSÅR 1: 2010-03-01-2011-12-31. Göteborg 2011-05-01 RealStars IF 1(5) Verksamhetsberättelse Realstars Ideell förening RÄKENSKAPSÅR 1: 2010-03-01-2011-12-31. Göteborg 2011-05-01 Innehållsförteckning 1. Om RealStars, vision, syfte 2. Verksamhet 2010 Resultatuppfyllelse

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel Ett litet steg Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter Innehåller handledning och spel Ett litet steg Design: Carl Heath Palmecentret Palmecentrets verksamhet inspireras avoch återspeglar Olof

Läs mer

Ett regionalt samarbetsprojekt mellan fem kommuner: Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro

Ett regionalt samarbetsprojekt mellan fem kommuner: Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro Utveckling av nya metoder i arbetet med arbetslösa ungdomar? NUEVO EN NY CHANS FÖR UNGA ARBETSLÖSA Skriv- & implementeringsprocess En man, 21 år, beskriver sin tid före NUEVO En vecka för mig på jobbcentrum

Läs mer

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 1. Hur uppfattar du kursen som helhet? Mycket värdefull 11 Ganska värdefull 1 Godtagbar 0 Ej godtagbar 0 Utan värde 0 Ange dina viktigaste motiv till markeringen

Läs mer

Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande

Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande Degerfors 17 oktober 2014 * Sofie Kindahl Myndigheten för ungdomsoch civilsamhällesfrågor Sveriges ungdomspolitiska mål: Alla ungdomar,

Läs mer

Normer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet).

Normer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet). Utgår från kvalitetsredovisning 2014-15 samt utifrån barnens ålder och mognad. Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles

Läs mer

Likabehandlingsplan Vuxenskolan SV Göteborg

Likabehandlingsplan Vuxenskolan SV Göteborg Likabehandlingsplan Vuxenskolan SV Göteborg 2015 Vuxenskolan, Likabehandlingsplan Sida 1 Innehållsförteckning Bakgrund och uppdrag... 3 Lagens syfte... 3 Vuxenskolans värdegrund... 3 Övergripande mål för

Läs mer

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 1(17) Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 Linköpings kommun linkoping.se 2 Innehåll SAMMANFATTNING... 3 NORMER OCH VÄRDEN (2.1

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN Småttinggården AVDELNING Myrstacken.

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN Småttinggården AVDELNING Myrstacken. LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN Småttinggården AVDELNING Myrstacken. 2013 Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti 1998 finns en läroplan för förskolan, Lpfö

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN 1 Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar Förmåga

Läs mer

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg miljö i förskolan

Läs mer

Förskolan Vikens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Vikens plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Vikens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania

Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Tanzania har ratificerat FN:s konvention om avskaffandet av all slags diskriminering av kvinnor och officiellt förklarar sig landet

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16

Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16 w BARN- OCH UNGDOMSPOLITISKT PROGRAM för Skövde kommun 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16 Arbetet med att ta fram barn- och ungdomspolitiskt program har skett under 2014 2015

Läs mer

Studerande föräldrars studiesociala situation

Studerande föräldrars studiesociala situation Studerande föräldrars studiesociala situation Emma Mattsson Umeå Studentkår Maj 2011 Bakgrund Projektet Studenter med barn finns med i verksamhetsplanen för 2010/11 och har legat på den studiesociala presidalens

Läs mer

Skolfadder Skolfadder Plans arbete Projektexempel

Skolfadder Skolfadder Plans arbete Projektexempel Skolfadder 2014 Skolfadder Plans arbete Projektexempel Skolfadder Tack för ditt stöd som Skolfadder! I följande rapport kan du läsa om hur du bidragit till Plans arbete för barns rätt till utbildning.

Läs mer

Acceleration i företagen på Leia Accelerator

Acceleration i företagen på Leia Accelerator Acceleration i företagen på Leia Accelerator Baserat på enkäter genomförda bland de företag som hyr kontor på Leia Accelerator Sammanställningen är gjord av av Malin Lindberg, Luleå tekniska universitet

Läs mer

Uganda. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i

Uganda. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Uganda 2014 2018 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.ud.se Omslag: UD-KOM, Tryck: Elanders Grafisk Service 2014 Artikelnr: UD 14.039 Regeringsbeslut

Läs mer

Vår rödgröna biståndspolitik

Vår rödgröna biståndspolitik 2010-08-20 Stockholm Vår rödgröna biståndspolitik En rättvis värld är möjlig 2 (8) Solidaritetspolitik Det finns stora orättvisor och svåra utmaningar som världen måste ta sig an för att kunna utrota fattigdomen,

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan för kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan för kränkande behandling Likabehandlingsplan Plan för kränkande behandling Föräldrakooperativet Olympia ekonomisk förening 2014/2015 BAKGRUND Från den 1 april 2006 gäller en ny lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Hej och välkommen. till Fjälkestads fritidshem, ht-15!

Hej och välkommen. till Fjälkestads fritidshem, ht-15! Hej och välkommen till Fjälkestads fritidshem, ht-15! Fritidshemsverksamheten tar vid när skolan slutar för dagen och i dagsläget håller vi öppet till 17.30. (De dagar det är behov och efter överenskommelse

Läs mer

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94)

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94) 090629 Samverkan Samverkan sker mellan: barn-barn, pedagog-barn, pedagog-förälder, pedagog-pedagog. Samverkan med kamrater är en förutsättning för att barnen ska nå de mål som finns i läroplanen. Med leken

Läs mer

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och

Läs mer

Verksamhetsplan för 2010

Verksamhetsplan för 2010 Verksamhetsplan för 2010 Nduguföreningens syftesparagraf Nduguföreningen vill tillsammans med invånare och lokala aktörer i byn Kizaga och omgivande byar i Tanzania, verka för att ge enskilda människor

Läs mer

Alla barn till skolan Schools for Africa

Alla barn till skolan Schools for Africa Alla barn till skolan Schools for Africa Lågstadium Printa ut de här anteckningarna skiljt. Du kan inte läsa dem från skärmen under diaförevisningen! Instruktioner F5 = börja diaförevisning = gå framåt

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Unga, sex och nätet Om Ungdomsstyrelsen Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Tar fram och förmedlar kunskap om det civila samhällets

Läs mer