Utbildning för alla en mänsklig rättighet. Hur svalorna Latinamerika arbetar med Utbildning

Transkript

1 Utbildning för alla en mänsklig rättighet Hur svalorna Latinamerika arbetar med Utbildning för alla Oktober 2010

2 Utbildning är en mänsklig rättighet och nödvändig för både individens och samhällets utveckling. Alla barn ska ha möjlighet att gå i skolan och alla vuxna som inte har fått utbildning ska få chans att lära sig läsa och skriva. Svalorna Latinamerika har valt att ha utbildning som ett av sina huvudområden av just den anledningen. Vi vekar för allas rätt till kunskap och allas inkludering i samhället. I Sverige och i våra samarbetsländer, Nicaragua, Bolivia och Peru arbetar vi med utbildning som mål och som verktyg i många olika sammanhang. Med hjälp av detta informationshäfte berättar vi hur. Globalt engagemang för utbildning i världen Idag finns 795 miljoner vuxna analfabeter och drygt 72 miljoner barn som inte går i skolan i världen. Konsekvenserna av detta visar sig bland annat i hög arbetslöshet, ohälsa och kriminalitet. En av anledningarna är att pengarna på många håll i världen inte räcker till utan används till annat än utbildning. Enligt UNESCO krävs ytterligare ca 16 miljoner dollar om året för att nå utbildningsmålet till år Det är dock inte bara pengar som måste till för att alla skall ha tillgång till skola utan även en förändring av normer och attityder. På flera håll i världen förekommer tillexempel diskriminering på grund av kön, ålder, språk och etniskt ursprung som gör att många barn inte har möjlighet att gå till skolan. Vid FN:s millennietoppmöte i Dakar år 2000 kom världens länder överens om åtta så kallade millenniemål. Målen är en handlingsplan för global utveckling till år Två av målen fokuserar på utbildning. Det första säger att alla barn, pojkar såväl som flickor, ska få gå i grundskola och att undervisningen ska vara gratis. Det andra pekar på vikten av att utjämna könsskillnaderna inom skolan, så att pojkar och flickor har samma förutsättningar. I samband med millennietoppmötet tog världens ledare också fram en handlingsplan för obligatorisk grundskoleutbildning med fokus på sex punkter: 1. Utöka och förbättra all förskoleverksamhet. 2. Säkerställ att alla barn år 2015 har tillgång till och fullgör grundskoleutbildning. 3. Säkerställ att människors behov av lärande möts av lika tillgång på lämplig utbildning. 4. Säkerställ att en femtioprocentig förbättring av vuxnas läskunnighet uppnås till år Säkerställ att lika många flickor som pojkar har tillgång till och fullföljer grundskole- och gymnasieutbildning till år Säkerställ en förbättring av kvaliteten i utbildningen, särskilt med avseende på baskunskaper. Svenskt påverkansarbete genom UFA-nätverket I Sverige arbetar Svalorna Latinamerika med dessa frågor genom att aktivt försöka påverka politiker och beslutsfattare att prioritera ett fortsatt högt utbildningsbistånd. Bland annat genom det svenska nätverket Utbildning för alla där Svalorna Latinamerika, Rädda Barnen, Lärarförbundet, Svenska Afghanistankommittén, Unicef med flera ingår, bidrar vi till att höja upp frågan om Utbildning för alla på den politiska agendan. Vi skriver debattartiklar och insändare samt träffar politiker och makthavare för att påminna dem om utbildningsläget i världen och om vad som behöver göras för nå millenniemålen. Tack vare den sakkunskap och erfarenhet på området som vi och alla de andra organisationerna i nätverket har spelar vi en viktig roll i UD och Sidas arbete med att arbeta fram policys och riktlinjer i arbetet med utbildning för alla.

3

4 NICARAGUA: Utbildning anpassad efter varje barns förutsättningar och behov I Nicaragua är det få människor som känner till de lagar och regler som värnar om mänskliga rättigheter. Grundläggande rättigheter så som utbildning för alla, hälsa och skydd mot skadligt arbete kränks dagligen. Det beräknas att nästan en miljon vuxna är analfabeter och mer än 40 procent av befolkningen saknar grundskoleutbildning. Hundratusentals barn tvingas arbeta för att klara sin och sin familjs uppehälle och för dem som ändå går i skolan är utbildningen ofta bristfällig. Hot och bestraffningar är vanliga inslag i undervisningen och många ungdomar upplever ett socialt utanförskap som ofta leder till problem som kriminalitet och droger. Tjejer upplever ofta ett dubbelt utanförskap och det är svårt att som tjej göra sin röst hörd, både i samhället och inom familjen. För att ge unga en möjlighet att själva påverka sina liv, driver Svalorna LA tillsammans med fem lokala organisationer ett program där fokus ligger på ett utbildningssystem anpassat till varje barns förutsättningar och behov. Programmet har tre prioriterade delmål: - Utbildningssystemet ska vara anpassat till varje barns förutsättningar och behov. - Barn och ungdomar ska själva kunna ställa krav på uppfyllandet av sina rättigheter. - Samhället ska försvara barns och ungdomars rättigheter och se till att de skyddas från våld och kränkningar. Förutom ett aktivt arbete med att få unga att stanna i skolan, anordnas kampanjer för bättre undervisning och fortbildning av lärare. Ett annat viktigt inslag i programmet är möjligheten till erfarenhetsutbyten genom bland annat samtalsgrupper för flickor, radioprogram för och av unga, liksom ett aktivt arbete med att få in fler ungdomar i lokala beslutsfattande instanser. För att barn och ungdomar ska kunna vara aktiva i sin egen och samhällets utveckling är det betydelsefullt att skapa fungerande samarbeten mellan ungdomarna, deras familjer, lärare, tjänstemän och andra myndighetspersoner. Programmet bidrar till att förändra situationen för runt barn och ungdomar i åldern 5 till 25 år. Genom programmet ökar kunskapen om barn och ungdomars rättigheter. Med ett stärkt självförtroende och nya kunskaper kan barn och ungdomar förändra sin egen situation och påverka beslut som berör dem i vardagen.

5 Nytt hopp för missbrukande gatubarn Barnen som kommer till Club Infantil i staden Jinotega lever ofta mycket hårda liv. Många har blivit sexuellt utnyttjade, är hemlösa och beroende av droger. För att överleva tvingas de arbeta på den lokala marknaden. Club Infantil erbjuder dem utbildning och en chans att vara barn. Nicaragua är Latinamerikas näst fattigaste land. Tio procent av barnen arbetar och var fjärde barn går inte i skolan. Många familjer är beroende av sina barns inkomst för att överleva. Men det finns också andra anledningar till att barnen inte går i skolan. Majoriteten av de här barnen har blivit sexuellt utnyttjade. Många av dem har inget hem, utan sover på gatan. En del har blivit övergivna av sina föräldrar, andra vill inte gå hem eftersom de då blir utsatta för våld, berättar Diana González som är projektansvarig på Club Infantil. Svalorna Latinamerika stödjer Club Infantils projekt PANNARD som riktar sig till barn och ungdomar som är, eller riskerar att bli, drogberoende. I lokalen som ligger nära marknaden erbjuds barnen alfabetiseringsklasser och läxhjälp. Efter ett års stöd kan barnen börja i vanlig skola. Många barn som har fått stöd av Club Infantil har rest sig ur fattigdomen och blivit resursstarka personer i samhället, förklarar läraren Edmundo José Fonseca. Jag minns en liten kille som jobbade som skoputsare när jag började arbeta här. Idag arbetar han på Western Union. De anställda på Club Infantil vittnar om hur barnen efter att ha deltagit i organisationens aktiviteter, blir allt mer självsäkra och vågar säga vad de tycker och tänker. Utbildning handlar inte bara om papper och penna, det handlar också om att få barnen att känna till och kräva sina rättigheter. Det är vanligt att utsatta barn erbjuds alkohol eller droger i utbyte mot att vuxna får utnyttja dem sexuellt. Här lär de sig att säga nej, berättar läraren Alex Miguel Tarquín. Sayra Mabel Ribera Montiel kommer till organisationen en timme dagligen för läxhjälp och fritidsaktiviteter. När jag är hemma måste jag hjälpa mamma med att städa, diska, tvätta och laga mat. Dessutom måste jag ta hand om min lillebror när mamma jobbar. Här på El Club får jag dansa, måla och leka En viktig del i arbetet för personalen på Club Infantil går ut på att involvera barnens familjer i förändringsarbetet. Representanter från Club Infantil går regelbundet runt och knackar dörr i staden och berättar om verksamheten. I Jinotegas fattigare områden är det vanligt att föräldrarna inte kan läsa och skriva, säger läraren Edmundo José Fonseca. Förut tyckte många att utbildning var onödigt, men efter mina tretton år i El Club har jag sett en stor förändring. Nu engagerar sig föräldrarna mer i sina barns liv. Text: Sofie Karlström

6 BOLIVIA: Demokrati och deltagande motverkar fattigdom Bolivia är Sydamerikas fattigaste land. För många människor betyder det att varje dag är en kamp för överlevnad. Framför allt är det den marginaliserade ursprungsbefolkningen i norra Bolivia som inte får sina rättigheter tillgodosedda, livet på landsbygden präglas av knappa ekonomiska resurser, analfabetism och dålig infrastruktur. Situationen driver många familjer att flytta till storstäderna trots att de flesta även där tvingas leva ett liv i fattigdom. Bland alla de som flyttar till städerna är det barnen som drabbas hårdast. De utsätts för våld, alkoholism och droger och tvingas ofta arbeta för sin familjs överlevnad. Svalorna Latinamerikas arbete i städerna riktar sig till barn och ungdomar i åldrarna 8-22 som lever under svåra förhållanden. Tillsammans med två organisationer bedriver Svalorna Latinamerika programmet Suma Thaki vars syfte går ut på att ge stöd till barn och ungdomar som befinner sig i riskzonen för att hamna på gatan. Fokus ligger på vikten av en god utbildning, en egen kulturell identitet, välfungerande familjeförhållanden och ett starkt självförtroende. Programmet hjälper till att öka ungdomarnas kontakt med kommunala och statliga institutioner, erbjuder stöd- och samtalsgrupper samt skapar förutsättningar för en bra utbildning genom att erbjuda yrkesförberedande kurser, studie- och yrkesvägledning samt stipendieprogram. På lansbygden stödjer Svalorna Latinamerika programmet Deldepa, där demokrati och deltagande står i fokus och där utbildning och kunskap är ett viktigt verktyg. Målet är att människor själva ska kunna påverka det beslut som rör deras egen vardag. Programmet håller bland annat kurser i medborgerligt deltagande, ledarskap och mänskliga rättigheter som stärker människors möjlighet att organisera sig. Genom satsningar på sändning av lokala radioprogram i byar på landsbygden och påverkansarbete gentemot allmänhet och beslutsfattare, lokalt, regionalt och nationellt, stärks människors möjligheter att göra sina röster hörda.

7 Arbetande barn har också rätt till utbildning Många barn i Bolivia kommer aldrig att kunna avsluta sin skolgång och ännu är analfabetismen bland barn under 15 år, med undantag för Brasilien, den högsta i Latinamerika. Trots skolplikt och att skolan är gratis måste barnen betala för allt material de förbrukar, såsom skolböcker, pennor och skoluniform. Trots att den bolivianska regeringen är medveten om situationen och har satsa mycket på utbildning de senaste åren kvarstår problemen. Ett skolbidrag har införts som ges till alla barn upp till sjunde klass. Summan är på cirka 200 bolivianos per barn och år. Pengarna är bra men de räcker inte långt och många tvingas jobba ändå, säger Roberto Mamami från Svalorna Latinamerikas samarbetsorganisation NAT s. Organisationen arbetar med barn och ungdomar som antingen jobbar eller bor på gatan i La Paz. Wilber Rios vittnar om vilka svårigheter han utsätts för på grund av att han är tvungen att jobba. I skolan där han tidigare gick så bötfällde de honom om han skolkade, vilket han var tvungen att göra för att hinna med jobbet. När Wilber Rios kom i kontakt med personer verksamma inom NATs så fick han reda på att det var fel av skolan att bötfälla elever om de skolkade. Han blev även medveten om att alla har rätt till samma utbildning. Nu är jag själv med i NATs och jag känner mig mycket mer självsäker när jag ställer krav vad gäller min skolgång. Enligt Yesenia Cuper som jobbar för NATs ska alla barn få tillräckligt med kunskap och självförtroende för att kunna påverka sin egen framtid. Skolsystemet är väldigt dåligt anpassat för hur verkligheten ser ut. Många gånger är lärarna väldigt nedlåtande, de ifrågasätter och skuldbelägger de barn som tvingas jobba. Och skolan är inte heller fokuserad på den typ av livskunskap som barn på gatan behöver, såsom mänskliga rättigheter, sexualkunskap och aktuell politik. Om barnet inget kan om sina rättigheter eller om hur kroppen fungerar blir de ännu större offer än vad de redan är, förklarar hon. Forenger Apaza, 13 år och medlem i NATs, säger att han har jobbat sedan han var sju år och på olika ställen. Allt från att vara skoputsare, skräpsamlare, till bilmekaniker. Jag tvingades tidigt skaffa mig skinn på näsan eftersom många utnyttjade mig. Nu när vi är organiserade minskar fördomarna och diskrimineringen. Och eftersom jag kan mina rättigheter är det lättare att känna mig stolt över det jag gör. Cristobal Mamami, koordinatör för NAT s, känner att arbetet går framåt. Vi ser färre och färre barn på gatan, och de barn som jobbar på gatan är inte lika unga som förr. Vi ser också att de barn som jobbar mer och mer kan kombinera sitt arbete med en skolgång. Och framför allt ser vi att kvalitén på utbildningen har blivit bättre. NATs arbete ger resultat, och det är inte bara bra för barnen själva utan även för Bolivias framtid. Text: Javier Zavala

8 PERU: Bättre samverkan mellan civilsamhälle och lokala myndigheter I de andinska bergen i Peru lever fyra av fem personer i fattigdom, nära hälften av dem i extrem fattigdom. Det råder brist på försörjningsmöjligheter och en fungerande samverkan mellan civilsamhället och de lokala myndigheterna finns inte. Skolundervisningen är ofta undermålig, bland annat beroende på frånvarande lärare, vilket leder till att både befolkningen i allmänhet och lokala myndigheterna har bristfälliga kunskaper om lagar och rättigheter. Det skapar grogrund för maktmissbruk och misstro mot det politiska systemet, vilket bromsar den demokratiska utvecklingen. Tillsammans med tre lokala organisationer har Svalorna Latinamerika hittat en del av lösningen i ett program för landsbygdsutveckling. Programmet som har sin bas i Arequipa är ett samarbete mellan Svalorna Latinamerika och tre lokala organisationer. Två delmål har satts upp för arbetet. Det första handlar om att stärka demokratiska processer, folkligt deltagande och organisering i syfte att förbättra lokalsamhällets samverkan med myndigheterna. Det andra delmålet går ut på att skapa fler försörjningsmöjligheter och ge människorna i området de verktyg, tillexempel i form av kunskap, som de behöver för att kunna påverka sin situation. De lokala samarbetsorganisationerna har lång erfarenhet av arbete i regionen och verkar utifrån sina egna erfarenheter och sin egen expertis. Genom programmet angrips de problem som målgruppen själva upplever som störst. Tillexempel finns samtalsgrupper som behandlar känsligare ämnen så som familjevåld, alkoholism och självkänsla. Många frågor kretsar kring mänskliga rättigheter, hur man bedriver politisk påverkan och organiserar utbyten. Förutom kurser i detta finns även möjligheten att lära sig hur man använder datorer och Internet, samt hur man sänder radio och TV.

9 Samhällsproblem blir skolprojekt på lansbygden i Peru I klassrummet i byn Polobaya, på landsbygden i södra Peru, sitter elva flickor och fyra pojkar på Yonathan Gonzales lektion. Det finns inte tillräckligt många stolar så en del får trycka ihop sig två och två på samma. De har frivilligt stannat kvar efter skoltid för att delta. I dag handlar timmen om problem i samhället och hur man kan göra dem till projekt. Yonathan Gonzales är 25 år och sociolog. Han har arbetat inom programmet för landsbygdsutveckling sedan starten Han pratar engagerat om undervisningen och sina elever i Polobaya. Eleverna i Polobaya är de som har det svårast ekonomiskt, med mycket våld inom familjen och generellt dåligt självförtroende. Men det är också de som är mest sammansvetsade, engagerade, utvecklas mest och som är roligast att arbeta med. Yonathan håller lektioner i empowerment. Tanken är att ungdomarna ska få praktisk vägledning i sin personliga utveckling och sociala kompetens. I slutet av kursen ska deltagarna ha fått mer kunskap om sitt samhälle och ha utvecklats både personligt och socialt. Yonathan frågar eleverna, som är mellan 13 och 16 år, om det är ett personligt eller socialt problem om man får låga poäng på ett prov. Jag vet inte, men min pappa skulle döda mig, ropar en pojke rakt ut, och alla i klassen brister ut i skratt. Vilka problem och behov kan ni se i er omgivning? Hemma hos er själva, hos era grannar och i området? frågar Yonathan vidare. Svaren kommer snabbt och med en säkerhet som om de vore självklara: Våld inom familjen. Ingenstans att göra av soporna. Brist på vatten. Inget avloppssystem. För få telefoner. Dålig kommunikation till byarna runt omkring och ingen skolbuss. Yonathan hinner knappt med att anteckna alla kommentarer på tavlan. Utifrån problemen som eleverna tar upp ska de utforma konkreta förslag till de lokala politikerna inför nästa kommunala budgetfördelning. Förra året gick förslagen om en skolbuss och en gymnastiksal igenom i två av de andra kommunerna där Svalorna Latinamerika tillsammans med de lokala samarbetsorganisationerna driver sitt program. På Yonathans lektioner används inga läroböcker eller något material. Han använder sig mycket av olika historier och egna erfarenheter för att föra fram ett budskap. Det viktigaste är att skapa ett förtroende till eleverna. Utan det kan jag inte göra ett bra jobb. Jag identifierar mig mycket med dem och tänker mig hur det var i den åldern, vad jag själv tyckte var viktigt och roligt, säger han och förklarar att han vill skapa en dialog och låta eleverna själva komma med lösningar. Han bygger lektionerna på dialog och försöker locka fram skratt och lek. På väg ut från klassrummet kommer 15-åriga Joley Mamani Paredes på att det finns ett problem till i området. Flera lärare kommer ofta till lektionerna berusade och förolämpar eleverna, säger hon. Det är ett brott, svarar Yonathan. Det är det första problemet vi ska ta tag i. Text: Nadia Enedahl

10 Utbildning är förändring Att vara fattig innebär inte bara avsaknad av försörjning och pengar, det innebär också brist på demokrati, information om hur samhället fungerar, kunskap om grundläggande mänskliga rättigheter och en möjlighet att göra sin röst hörd. Svalorna Latinamerika stödjer utsatta människor i Latinamerika att organisera sig och samarbeta för att öka sitt inflytande i samhället och förändra det i en positiv riktning. Våra insatser är inriktade på fattigdomsbekämpning genom stärkande av mänskliga och demokratiska rättigheter, utbildning samt inkomstgenerering. Vårt bistånd handlar aldrig om kortsiktiga katastrofinsatser eller välgörenhet, utan om långsiktigt stöd till permanent förändring. Vi vill inte bara lindra fattigdom utan också undanröja dess orsaker. Genom omsorgsfullt utvalda samarbetsorganisationer i Bolivia, Nicaragua och Peru har vi god kännedom om de målgrupper vi arbetar för. Detta är viktigt då det är målgrupperna själva som måste finna vägar till förändring för att på sikt ta sig ur fattigdomen och därmed kunna förbättra sin livssituation. Ett antal små, men starka aktörer med en stor drivkraft utgör basen av samarbetspartners i Latinamerika. De organisationer vi samarbetar med är demokratiskt uppbyggda och arbetar med utvecklingsfrågor på basnivå. Vår gemensamma uppfattning är att arbetet som de gör inte ska ersätta statens bristande ansvar. Vi tror på ett starkt civilt samhälle med organisationer som ständigt utövar påtryckning på politiker och makthavare och som för de fattigas talan. I Sverige samarbetar vi med andra organisationer i nätverk för att sprida information och kunskap om globala orättvisor och vilka möjligheter vi har att påverka och förändra. Dessutom riktar vi oss till makthavare i Nord för att informera om vilka konsekvenser de beslut som fattas här får för våra målgrupper i Latinamerika. Svalorna Latinamerika är en religiöst och partipolitiskt oberoende organisation med lång erfarenhet av biståndsarbete. Vår verksamhet är baserad på medlemmar, som ger sitt stöd via ideellt arbete och ekonomiska bidrag. Våra medlemmar och gåvogivare i Sverige har god insyn i verksamheten och kan via årsmötet och aktivt engagemang påverka Svalorna Latinamerikas sätt att arbeta. Vår förhoppning är att våra medlemmar känner att deras bidrag gör maximal nytta i verksamhetsländerna. Svalorna Latinamerika är beroende av frivilliga bidrag för att kunna genomföra programmen. Insamlade pengar utgör 10 procent av den totala programkostnaden, resten finansieras av Sida via Forum Syd. Även lite pengar till rätt verksamhet kan alltså betyda stora skillnader för människor i Latinamerika. Vi är tacksamma för allt stöd vi kan få för att förverkliga vår vision om en värld utan fattigdom. info@svalorna.se