Samarbete för rättvisa. Svalorna Latinamerikas verksamhetsberättelse

Transkript

1 Samarbete för rättvisa Svalorna Latinamerikas verksamhetsberättelse

2 Innehåll Sida 3. Ett händelserikt år 4. Ordlista 5. Svalorna Latinamerika i korthet 6. Samarbete för förändring i Latinamerika 7. Verksamheten i Bolivia 17. Verksamheten i Nicaragua 23. Verksamheten i Peru 28. Information och påverkan i Sverige 32. Styrelsen 33. Personal och frivilliga 35. Insamling och kontroll 36. Resultatredovisning och balansräkning 39. Engagera dig! Sedan 1959 har Svalorna Latinamerika arbetat för barn, unga, kvinnor, äldre och ursprungsfolks ökade samhällsinflytande och bättre livsvillkor. Vi samarbetar med lokala organisationer i Bolivia, Peru och Nicaragua för mänskliga rättigheter med fokus på deltagande demokrati, ekonomiska rättigheter och utbildning. I Sverige sprider vi kunskap om globala utvecklingsfrågor och påverkar svensk biståndspolitik inom våra fokusområden, både på gräsrotsnivå och genom beslutsfattare. Svalorna Latinamerika är en religiöst och partipolitiskt obunden förening. Svalorna Latinamerika 2011 Redaktör: Maja Permerup Formgivning: Jens Klitgaard Foto omslag: Nadia Enedahl Texter: Klas Sellström, Jenny Ringarp, Per Anders Nelson, Maja Permerup, Björn Reisnert, Lina Karlsson, Linus Gellerstedt, Ylva Ahlberg, Carolina Rojas, Klas Hansson, Luis Larrea, Arijana Marjanovic, Nadia Enedahl, med flera. Foto: Nadia Enedahl, Lina Karlsson, Arijana Marjaniovoc, Maja Permerup, Björn Reisnert, Emma Schütt, med flera. 2

3 Ett händelserikt år 2010 har varit ett mycket händelserikt och produktivt år för Svalorna Latinamerika. Det finns inte många områden som vi inom föreningen inte har arbetat för att driva, lära oss om, utveckla nya planer kring eller utvärdera. Vissa arbetsområden går för högfart, som våra program i Latinamerika. Andra områden arbetar vi fortfarande för att finna nya former för så att de också kan ta fart och utvecklas. Detta gäller framför allt föreningsverksamheten i Sverige och, mer konkret, det som rör frivilliga och medlemmar. I början av förra året skedde en stor vattenläcka i Solidaritetshuset på Södermalm i Stockholm där vi har vårt Sverigekansli sedan länge. Mycket arbete och energi fick läggas på att hitta nya provisoriska lokaler och många viktiga dokument blev vattenskadade och mögelangripna. Trots att mycket tid fick läggas på flytt och uppbyggnad av ett nytt kansli så fortsatte den löpande verksamheten vilket har gjort att den största delen av den planerade verksamheten ändå kunnat genomföras. Det jag vill lyfta fram lite extra inom verksamheten i Sverige är att i slutet av år 2010 så avslutade och utvärderade vi vårt första fyraåriga svenska informations- och påverkansprogram. Detta har varit en milstolpe för Svalorna Latinamerikas arbete i Sverige och genom utvärderingen har vi fått svart på vitt på att vi verkligen når ut till politiker, makthavare, studenter och en bredare allmänhet med de frågor vi arbetar med sexuella och reproduktiva rättigheter och rätten till utbildning för att nämna några. Svalorna Latinamerika syns och hörs på ett positivt sätt och genom våra informations- och påverkanskampanjer i Sverigearbetet lyckas även vi här hemma till att förändra situationen för våra målgrupper i Latinamerika. De allra största delarna av vår verksamhet genomförs i Bolivia, Nicaragua och Peru. Programverksamheten i Latinamerika har som tur är inte berörts av vattenskadorna i Sverige och vi har tillsammans med våra samarbetsorganisationer kunna fortsätta arbetet som planerat. Programmen har under året skapat stor skillnad för de människor vi arbetar både för och med, och jag är stolt över det arbete vår personal och våra samarbetsorganisationer gör i Latinamerika och i Sverige. Detta arbete, och alla positiva förändringar vårt arbete lett till, går det att läsa mycket mer om i denna verksamhetsberättelses övriga delar. Jag vill avsluta med att tacka alla Er som har bidragit till Svalorna Latinamerikas framgångar under det år som har gått. Jag hoppas att alla Ni medlemmar, frivilliga, gåvogivare och andra engagerade som var med oss under 2010 fortsätter att stödja och arbeta tillsammans med oss för en mer rättvis värld. Jag önskar Er fortsatt trevlig läsning! Klas Hansson Verksamhetsledare Svalorna Latinamerika 3

4 Ordlista Basorganisation Målgruppernas egna organisationer benämn er vi basorganisationer och man arbetar i programmen för att på olika sätt stärka dem. Det civila samhället Det civila samhället är en arena skild från staten, marknaden och det enskilda hushållet i vilken människor organiserar sig och agerar tillsammans för gemensamma intressen. Det civila samhället är en mycket viktig faktor i fattigdomsbekämpning och demokratiutveckling. Enskilda organisationer är en del av civila samhället. Forum Syd Forum Syd är en paraplyorganisation för ett stort antal svenska organisationer som arbetar med internationellt bistånd och globala frågor. Svalorna LA:s biståndsoch informationsverksamhet finansieras till största delen av Sidabidrag som förmedlas via Forum Syd. Målgrupp De människor, grupper eller basorganisationer som Svalorna LA:s program riktar sig till. Nuvarande program är särskilt inriktade på kvinnor, barn och ungdomar men präglas av en helhetssyn som går ut på att även involvera deras familjer och omgivning. Programkontor Svalorna LA:s fältkontor i de länder där vi bedriver utvecklingssamarbete, det vill säga i Peru, Bolivia och Nicaragua. På programkontoren finns en svensk landrepresentant och lokalanställda programhandläggare och ekonomer. Programråd Varje program har ett eget programråd som består av representanter för samarbetsorganisationerna och för Svalorna Latinamerika. Programrådet har det övergripande ansvaret för programmet och tar beslut i viktiga, framför allt strategiska, frågor. Samarbetsorganisation Lokala enskilda organisationer som ingått avtal med Svalorna LA för att tillsammans arbeta i programform under en viss, på förhand bestämd, tid. Sida Sida (Styrelsen för internationellt ut vecklingssamarbete) lyder under Utrikesdepartementet (UD). Regeringen styr Sidas verksamhet och Sida genomför de uppdrag de får för att nå målen med den svenska utvecklingspolitiken. Svenska enskilda organisationer är några av de aktörer som genomför utvecklingssamarbete genom Sidabidrag. Program (utvecklingsprogram) Svalorna LA:s arbetsform. Utvecklingssamarbete i program bedrivs i nära samverkan med lokala samarbetsorganisationer och med tydligt formulerade mål och delmål. Till skillnad från projekt har program en bredare verksamhet och planeras på längre sikt. 4

5 Svalorna Latinamerika i korthet Världen är varken jämlik eller rättvis. Det borde vara en självklarhet att alla människor kan påverka sin egen livssituation och har tillgång till mat och bostad, utbildning och försörjning samt social grundtrygghet. Men så är det inte. Svalorna Latinamerika stödjer därför utsatta människor i Latinamerika att organisera sig och samarbeta för att öka sitt inflytande i samhället och förändra det i en positiv riktning. Vårt arbete är inriktat på fattigdomsbekämpning genom stärkande av mänskliga rättigheter. Vi arbetar framför allt med frågor som rör deltagande och demokratiskt inflytande, sexuella och reproduktiva rättigheter och hälsa, rätt till utbildning och ekonomiska rättigheter i Latinamerika. Insatserna handlar aldrig om kortsiktiga katastrofinsatser eller välgörenhet, utan om långsiktigt stöd till permanent förändring. Vi vill inte bara lindra fattigdom utan också undanröja dess orsaker. Programarbete för förändring i Latinamerika I Latinamerika arbetar Svalorna Latinamerika i långsiktiga program som drivs tillsammans med omsorgsfullt utvalda samarbetsorganisationer. Genom dem har vi god kännedom om de målgrupper vi arbetar för, och tillsammans, med. Det är människorna själva som måste finna vägar till förändring för att på sikt ta sig ur fattigdomen och därmed förbättra sin livssituation. Genom att delta i programmens aktiviteter samt i planering och utvärdering av vårt arbete får våra målgrupper och deras familjer verktyg att göra just detta. Informations- och påverkansprogram i Sverige Förutom programverksamheten i Latinamerika så arbetar Svalorna Latinamerika även i Sverige. Genom informations- och påverkansprogrammet vill vi öka medvetenheten i Sverige om situationen i Latinamerika och påverka politiska beslut som förbättrar möjligheterna för våra målgrupper i Latinamerika att ta sig ur fattigdomen. Vi vill också bidra till ökad förståelse för nödvändigheten av långsiktigt utvecklingssamarbete tillsammans med civila samhällets organisationer i Latinamerika, samt stimulera till engagemang bland våra medlemmar och övrig allmänhet. Det yttersta målet med Svalorna Latinamerikas utåtriktade arbete i Sverige är att bidra till att skapa förutsättningar för våra målgrupper i Syd ursprungsfolk, kvinnor, barn, unga och gamla att förbättra sin livssituation. Informations- och påverkansarbetet i Sverige är därför direkt kopplat till de program vi bedriver i Bolivia, Nicaragua samt Peru. I Sverige informerar vi om, samt driver, de frågor som berör våra målgrupper i Latinamerika. Medlemsorganisation med plats för engagemang Svalorna Latinamerika är en religiöst och partipolitiskt oberoende förening med lång erfarenhet av biståndsoch utvecklingssamarbete. Vår verksamhet är baserad på medlemmar och andra engagerade som bidrar ekonomiskt och/eller ger av sin tid för att stärka det arbete vi gör i både Sverige och Latinamerika. Våra medlemmar kan via årsmötet och aktivt engagemang påverka Svalorna Latinamerikas sätt att arbeta. Vår förhoppning är att de alltid känner att deras bidrag gör maximal nytta i verksamhetsländerna. Att vara medlem i Svalorna Latinamerika ska vara intressant och roligt! 5

6 Samarbete för förändring i Latinamerika Svalorna Latinamerika ger långsiktigt stöd till permanent förändring. Våra direkta målgrupper är kvinnor, barn, ungdomar och ursprungsfolk men arbetet präglas av en helhetssyn som även involverar familjer och det omgivande samhället. Tillsammans med våra lokala samarbetsorganisationer i Bolivia, Peru och Nicaragua driver vi fyra utvecklingsprogram med fokus på mänskliga och ekonomiska rättigheter, utbildning och demokrati. Jämställdhet och hållbar utveckling är ständigt närvarande perspektiv i arbetet. Olika problem olika angreppssätt Våra program planeras för fem år i taget. Barn- och ungdomsprogrammet Suma Thaki i Bolivia inleddes år 2009 medan de övriga tre har pågått sedan Suma Thakhi arbetar med förebyggande insatser för att nå och ge stöd till barn och unga som befinner sig i riskzonen för att hamna på gatan. I Bolivia pågår även ett program för lokal utveckling och deltagande demokrati med särskild inriktning på gatubarn och fattiga kvinnor. Vårt landsbygdsutvecklingsprogram i södra Peru fokuserar på demokrati- och försörjningsfrågor. Svalorna LA driver också ett barn- och ungdomsprogram i nordvästra Nicaragua med inriktning på utbildningsfrågor samt barns och ungdomars psykosociala hälsa. Utöver det direkta arbetet med exempelvis kvinnor, ungdomar och barn så arbetar man i flera av programmen också med lokala myndigheter och andra aktörer, exempelvis lärare och sjukvårdspersonal, som har inflytande på våra målgruppers livssituation. Målgruppen står alltid i centrum Gemensamt för de fyra programmen är att de har tydligt formulerade mål, att resultaten regelbundet följs upp och utvärderas samt att de drivs i nära samverkan med lokala och demokratiskt uppbyggda organisationer. Våra lokala samarbetsorganisationer är professionellt arbetande icke-statliga organisationer med avlönad personal och väl etablerade kontakter med målgrupperna för respektive program. De har lokala, tematiska, kulturella och språkliga kunskaper som gör dem väl lämpade att utföra det direkt folkbildande arbetet. Samarbetsorganisationerna håller bland annat teoretiska och praktiska utbildningar för målgruppen och arbetar med förändringsprocesser tillsammans med dem. Svalorna LA står för bland annat stöd i planering, uppföljning och finansiering. Målgruppen har också en framträdande roll i all planering och uppföljning av arbetet i programmet. Alla Svalorna LA:s program stödjer och stärker målgruppernas egna organisationer, så kallade basorganisationer. Exempel på sådana organisationer kan vara grannskapsföreningar i El Alto i Bolivia eller en grupp kvinnliga hantverkare på landsbygden i södra Peru. Vi påminns ständigt om hur viktigt det är med organisering för att fattiga och marginaliserade människor ska kunna ta makten över sina egna liv. Erfarenhetsutbyten över gränserna I november 2010 genomfördes ett regionalmöte i Bolivia där representanter från samtliga samarbetsorganisationer och Svalorna LA i Bolivia, Nicaragua, Peru och Sverige träffades för att utbyta kunskaper och erfarenheter. Bland annat lyftes frågor som programplanering, arbete med tvärgående perspektiv såsom jämställdhet, miljö och hiv/aids samt uppföljning och utvärdering. Man diskuterade också respektive parters ansvar i programarbetet och drog upp riktlinjerna för hur våra samarbetsorganisationer ska öka sitt lokala ägarskap av programmen. Alla program har under 2010 avsevärt förbättrat förutsättningarna för kvinnor, barn och ungdomar att påverka sina liv till det bättre. Vi är stolta över att här kunna presentera ett urval av förändringar som Svalorna LA bidragit till. 6

7 Bolivia Bolivia är den sydamerikanska kontinentens fattigaste land, med utbredd diskriminering och stora klyftor mellan fattiga och rika. Att vara fattig innebär att varje dag kämpa för sin försörjning och att ofta sakna tillgång till grund - läggande rättigheter som utbildning, hälso- och sjukvård. I praktiken innebär det också ofta att sakna demokratiskt inflytande över sitt samhälle och sitt land. Kvinnor, barn och ungdomar är dubbelt drabbade av fattigdomens konsekvenser. Skillnaderna i fattigdom mellan invånare i staden och på landsbygden är mycket stora. Enligt den senaste rapporten från FN:s utvecklingsprogram (UNDP) lever mer än hälften av invånarna på landsbygden och var femte stadsbo i extrem fattigdom. De flesta fattiga tillhör något av landets många ursprungsfolk. Trots att ursprungsfolken är i majoritet i Bolivia är de fortfarande marginaliserade har varit ett år med flera viktiga demokratiska processer, som till exempel direktvalet till regionala och lokala myndigheter som skapat viss ökad lokal självständighet. Dessutom har ett antal lagar antagits mot korruption, rasism och alla former av diskriminering och en utbildningsreform har inletts. Sedan 2006 har landets ledning genomfört vissa omfördelningar av resurser (t ex har man infört pension och en sorts barnbidrag) till de mest utsatta befolkningsgrupperna. De sociala och ekonomiska klyftorna bland befolkningen i landet har ännu inte minskat nämnvärt. Tillsammans med våra lokala samarbetsorganisationer driver Svalorna LA två program i Bolivia: Det ena programmet, DELDEPA, riktar sig till barn, ungdomar, kvinnor och män ur folkgruppen aymara. Gatubarn i La Paz är en mycket utsatt grupp, de flesta lever i extrem fattigdom. En betydande målgrupp består av kvinnor som lever i situationer av ojämlikhet och brist på tillräcklig inkomst. Suma Thakhi, Svalorna LA:s andra program i Bolivia, riktar sig till barn, ungdomar, föräldrar, elevrådsrepresentanter, grannskapsorganisationer och lärare i norra delen av staden El Alto. Området är semi-ruralt och befolkningen är aymara, inflyttade från högplatån. Barnen lever i sociala risksituationer på grund av många brister i näringsintag, utbildningskvalitet, socialt välbefinnande och familjestabilitet. 7

8 DELDEPA -Programmet för lokal utveckling och deltagande demokrati Programmet för lokal utveckling och deltagande demokrati, DELDEPA, arbetar för att stärka mänskliga rättigheter, demokrati, utbildning och försörjningsmöjligheter. Programmet verkar i staden La Paz med omnejd och riktar sig särskilt till fattiga kvinnor och till barn och ungdomar som bor och/eller arbetar på gatan. Genom information, organisering och utbildning ger programmet marginaliserade grupper bättre möjlighet att själva påverka och förbättra sin livssituation. En betydlig del av Svalorna LA:s resurser går till att erbjuda kvinnor yrkesutbildning och kurser i småföretagande, för att stärka deras försörjningsmöjligheter. Produktion av läderprodukter, kläder i alpackaull, skor och utbildning i professionell matlagning är exempel på kurser som i dag ges tack vare Svalorna LA och våra samarbetsorganisationer. Framgångar under året Stöd att kräva utveckling Under 2010 har målgrupperna tack vare programmet på ett unikt sätt deltagit i skapandet av nya lagar och regler inom offentlig förvaltning samt andra projekt för lokal utveckling. Allra störst framsteg har vi sett hos kvinnorna som visar ökad förmåga och mod att organisera sig och delta i olika beslutsfattande instanser. Målgruppen har genom sitt deltagande i programmet kunna kräva att kommunstyrelsen prioriterar utbildningsfrågor. 8

9 Egen inkomst mer värt än pengarna Tack vare sitt deltagande i programmet har kvinnor varit mycket framgångsrika med sitt inkomstbringande hantverk. Förutom ekonomisk utveckling och större ekonomiskt oberoende leder kurserna till ökat självförtroende för kvinnorna. 661 personer har utbildats i olika produktiva färdigheter och företagande. Genom kunskaperna har kvinnorna möjlighet att förhandla och förändra sina roller och möjligheter i familjen och samhället. 97 småföretag och verksamheter har skapat en inkomst ökning för ca människor Information för demokrati Information och kommunikation är ett viktigt instrument för att undvika förtryck och kränkningar av mänskliga rättigheter. Genom att de människor vi arbetar med får stöd i att producera och sprida information via olika medier har en befolkning som annars inte har tillgång till nyheter och samhällsinformation kunnat nås har programmet lyckats upplysa och medvetandegöra befolkningen om utformandet av den nya konstitutionen, och på så sätt stärkt deras kapacitet till konstruktivt demokratiskt deltagande. Genom de medier som programmet och målgruppen producerat har lyssnare och läsare fått tillgång till viktig samhällsinformation. 9

10 Boliviansk alpacka, svensk fluga? Svalorna LA:s samarbetsorganisation Coproca har på några månader nästan fördubblat försäljningen av sina unika bolivianska produkter. Vägen till Coprocas lokaler är som en övergiven gata i en amerikansk cowboyfilm från 1980-talet. Öde sånär som på några hundar och en och annan person som målmedvetet förflyttar sig den dammiga oasfalterade vägen fram. Det är boliviansk vinter, luften är så torr att den nästan knastrar. Det har inte regnat på månader och den gassande solen utplånar de fuktiga partiklar som mot alla odds överlevt. Inne på Coprocas lokaler är allt det motsatta. Liv, rörelse, färger, och garn. Garn, garn och mera garn. Coproca är Svalorna LA:s alpackaproducerande samarbetsorganisation. Just nu är det hektiskt. Försäljningen av alpackakläder har stigit, lavinartat. Bara det senaste halvåret har plagg sålts, jämfört med under hela Denna ökning med 400 procent innebär en inkomst motsvarande svenska kronor. För fem år sedan gick Coproca från garnproduktion till att även börja producera alpackaplagg. Svalorna LA bidrog med en designer, verksamheten sparkade igång. 500 hantverkare samlades från El Alto och omnejd för att utbildas i stickning, färg och design. Affärsidén var att skapa unika, moderna och nydanande men framför allt kvalitativa bolivianska produkter som skulle kunna slå på den europeiska marknaden. Och det fungerade. Förutom de 40 procent som säljs inom Bolivia har Awayu idag sju utländska köpare, Danmark, Tyskland och Storbritannien är några av dem. Och naturligtvis, Sverige. Majornabaserade affären Knätofs i Göteborg, är ett exempel på en svensk importör. Hundratals hantverkare har genomgått Coprocas utbildningar och bidrar idag till småföretagandet i El Alto. Rufina Mamani är en av dem. Hon har stickat alpackaplagg för Coproca i fem år och är i färd med att avsluta en order på 30 beiga plagg som beställts från USA. En tröja av denna typ tar tre veckor 10

11 att sticka berättar den ödmjuka damen. Tidigare stickade Rufina Mamani för diverse organisationer som beställde plagg. --Fem bolivianos per plagg betalade de. Det var svårt att få det att gå ihop. El och vatten ska ju betalas, och så ska familjen underhållas. Hos Coproca får den 56-åriga hantverkaren 160 bolivianos, 152 svenska kronor, betalt per plagg hon stickar. Rättvis lön till hantverkarna är en av Coprocas grundpelare. Coproca:s klädmärke Awayu verkar vara den perfekta kombinationen av genuina, lokala och autentiska resurser som tillsammans med målmedvetna och nyskapande designers möjliggör det framgångsrika resultat som Awayu lyckats bli. De bolivianska väderanpassade djuren, alpackorna, gör rätt i att hålla huvudet högt. Deras ull omvandlas genom det genuina samarbetet till vackra hantverk som värmer i Bolivia som i Europa. Tack vare alpackorna, Svalorna LA och Coproca kan Awayu existera och bidra till att hundratals familjer i och på landsbygden runt El Alto får mat på bordet. Text: Arijana Marjanovic Foto: Emma Schütt och Arijana Marjanovic 11

12 Samarbetsorganisationer - Inom programmet DELDEPA Programmet för lokal utveckling och deltagande demokrati, eller Desarrollo Local y Democracia Participativa (DELDEPA) som det heter på spanska, drivs i samarbete mellan Svalorna LA och fem bolivianska organisationer: CASSA Comunidad Andina Suma Satawi CASSA arbetar för ursprungsfolks rättigheter och vill motverka marginaliseringen av människor med aymara- och quechuarötter. Genom att stärka de traditionella ledarnas organisationer ökar försörjningsmöjligheterna inom de andinska samhällena. CASSA arbetar även med äldre och med att stärka kvinnors ställning och främja deras försörjningsmöjligheter. CESEFADE Centro de Servicios para la Familia y el Desarrollo CESEFADE arbetar med marginaliserade familjer på landsbygden och i El Alto. Organisationen fortbildar lokala ledare med fokus på demokrati, medborgerligt deltagande och alternativ kommunikation. Exempelvis utbildar CESEFADE alternativa reportrar i samarbete med lokalradion och ger på så vis människor som inte har tillgång till de vanliga informationsflödena möjlighet att både nås av och få vara med och skapa information. 661 personer har utbildats i olika produktiva färdigheter och företagande. Genom kunskaperna har kvinnorna möjlighet att förhandla och förändra sina roller och möjligheter i familjen och samhället CISED Centro de Capacitación Integral y Servicios para el Desarrollo CISED arbetar med marginaliserade familjer på landsbygden och i El Alto, med utgångspunkten att utsatta människor själva skapar sina försörjningsmöjligheter och med fokus på kvinnor. Organisationen utbildar bland annat lokala ledare i mänskliga rättigheter och kommunikation. COPROCA Compañía de Productos de Camélidos S.A. COPROCA är ett garnkooperativ som ägs gemensamt av uppfödare av lamadjur och alpacka på den bolivianska högplatån. Företaget strävar efter att garantera producenterna en stadig efterfrågan på ull samt rättvisa och konkurrenskraftiga priser. Kooperativets hantverkare erbjuds kurser i färg- och formlära, design och export. Målsättning är att öka deltagarnas omsättning och stabilisera deras inkomster. Hemsida: NATs Niños, Niñas Adolescentes Trabajadores de y en la calle NATs är de arbetande barnens egen organisation. Här driver arbetande barn och ungdomarna själva sina rättigheter gentemot den bolivianska staten och det övriga samhället. Genom utbildningar och påverkansarbete vill NATs uppmärksamma de ungas situation och förbättra förhållandena för de barn och ungdomar som arbetar på gatan. 12

13 Suma Thakhi - Barn- och ungdomsprogrammet Programmet Suma Thakhi riktar sig till barn och ungdomar i åldrarna 8 till 22 år i de norra delarna av staden El Alto. Bristfälliga sociala, materiella och psykosociala förhållanden i familj och hem skadar många barns och ungdomars personliga och sociala utveckling. Suma Thakhi är aymara och betyder ungefär på god väg. Programmet arbetar med förebyggande insatser för att nå och ge stöd till barn och unga som på grund av svåra förhållanden befinner sig i riskzonen för att hamna på gatan. Med det övergripande målet att stärka de ungas vilja och förutsättningar att planera sina liv på ett konstruktivt och hållbart sätt ligger fokus på god utbildning, välfungerande familjeförhållanden, starkt självförtroende, en egen kulturell identitet och respekt för allas rättigheter och jämställdhet mellan könen. Svalorna LA stödjer samarbetsorganisationerna Yanapis och Chasquis lokala ungdomscentra. Förmiddagar och eftermiddagar, från måndag till fredag, erbjuds utbildning, psykologiskt stöd, mat samt hälsorådgivning. För att stärka ungdomarnas självförtroende och självkännedom finns identitetsfrågor med som ämne på schemat. Ungdomscentren vill ge dessa barn, vars vardag kantas av våld, fattigdom och maktlöshet, en grund att stå på och verktyg så att de själva kan påverka och förbättra sin livssituation och ta en aktiv roll i samhället. Eftersom många av barnens problem bottnar i instabila familjeförhållanden ger programmet också psykosocialt stöd till barnens föräldrar. Framgångar under året 10 % av barnen hoppade av skolan Barnen stannar kvar i skolan under 2010, en betydligt Under det gångna året har programmet lyckats förbättra möjligheterna för barnen och ungdomarna att gå kvar i tidigare 30 % bättre situation än de skolan. Genom aktiviteter och stöd har den personliga motivationen till fortsatt utbildning hos flickor och pojkar stärkts märkbart. Barn med självkänsla lyckas bättre i skolan Genom programmets stöd har barnen och ungdomarna förbättrat sin självkänsla, vilket bland annat märks i bättre prestationer i skolan, ett mer aktivt deltagande vid aktiviteter och att de nu i större utsträckning uttrycker sina behov, idéer och åsikter. Konstruktiva familjerelationer byggs Svalorna LA och våra samarbetsorganisationer ser stora förbättringar inom de utsatta familjerna. Nya utrymmen för familjemedlemmar att interagera har skapats och familjerna organiserar sig nu på ett mer jämställt sätt. Som ett resultat av programmets insatser har behovet att be om hjälp med problem inom familjen minskat. 13

14 Utbildning - en angelägenhet för hela familjen Gabina Mamani Monzón och hennes två söner Edson och Cristian är en av många familjer som besöker barn- och ungdomscentrat Chasqui i El Alto. Gabi, som hon kallas av de flesta, berättar om hur hon fick kontakt med Chasqui och hur hennes och familjens situation förändrats sedan dess. Gabis yngsta son Edson som är fem år springer in och ut ur psykologens rum. Han får syn på godispåsen som ligger på det lilla bordet och han ler brett när han stoppar in en gelépersika i munnen. Då och då borrar han ner sitt ansikte i Gabis båvita förkläde och sen springer han ut igen för att leka. Chasqui som funnits sedan 1988 och ingår i utbildningsprogrammet Suma Thakhi, som Svalorna är med och finansierar, är inte vilken skola som helst. Här bedrivs integrerad och dynamisk undervisning där barnen och ungdomarna deltar aktivt genom kreativt skapande. Här får de också hjälp med sina läxor och extra stöd i de ämnen som de har svårt för. --Jag är verkligen tacksam för det Chasqui erbjuder mig och mina barn, innan hade vi det inte det så lätt. Min före detta man kom ofta hem berusad och slogs. Å vad han slogs! Till slut blev det outhärdligt och vi skilde oss. I början kom han ofta tillbaka för att ge igen, men jag anmälde honom och om han återvände skulle polisen gripa honom. Gabi blir tårögd när hon berättar och torkar ögonen med sitt förkläde. --Efter skilsmässan blev jag tvungen att börja arbeta för att kunna försörja familjen. Jag jobbade från tidig morgon till sen kväll med att samla in och köra bort sopor. Det var slitigt arbete och de två minsta barnen fick jag lämna på ett daghem. När jag kom hem på kvällarna var jag trött och tappade kontrollen över mina barn och mitt humör. Jag slog dem mycket. Nu vet jag att det inte var rätt, men jag var så frustrerad. Gabi berättar att det gick så långt att skolan där hennes barn gick tänkte anmäla henne för våldet. 14

15 Förändringen kom med Chasqui --Det gick som tur var aldrig så långt. Istället fick jag tipset om att kontakta Chasqui. Nu har det gått tre år, jag har deltagit i många aktiviteter och mycket har förändrats. Jag har förstått att slå inte är ett bra sätt att uppfostra barn och min son Cristian som är sex år har fått mycket extrainsatt stöd. Gabi har tagit emot råd från psykologen och lärarna om att inte bli arg och slå barnen, utan att uppmuntra och belöna dem när de gör sina läxor och kommer hem i tid. Psykologen Miguelina Blanco som sitter bredvid instämmer i att Cristian var jobbig i början. --Han gav sig ofta på de andra barnen, särskilt flickorna. Gabi blir tårögd igen och fortsätter att berätta. --Det är bättre nu. Cristian har fått det stöd han behövde och jag har fått lära mig mycket på aktiviteterna om att hantera svåra situationer och inte bruka våld. --Min nya man tar också ansvar och han har varit med på flera aktiviteter. Idag kunde han inte komma eftersom han hade mycket att göra i frisörsalongen där han jobbar. Han dricker inte och slår inte som min förra man. I och för sig så pratar han inte heller så mycket och det är sällan han frågar barnen hur det gått för dem i skolan. Resor med Chasqui har gett nya perspektiv Ungefär två gånger om året åker barnen på Chasqui iväg tillsammans med sina familjer, på resor där de deltar i sociala aktiviteter. Ibland följer bara mammorna med, men ibland bjuds även papporna in. --Resorna har betytt mycket för mig och för familjen. Med Chasqui har vi rest till Copacabana vid Titicacasjön, där jag kommer ifrån, och till det tropiska Sorata och till Tarata utanför Cochabamba. Aktiviteterna är ofta lekar där man lär känna andra familjer och lär sig att samarbeta. Gabi skiner upp och kan inte hålla sig för skratt när hon berättar om en av lekarna som de gjorde på resan till Tajata. --Vi skulle stoppa ner ett mynt i kragen upptill på våra kläder och sen låta den komma ut nertill. Männen hade det inte så svårt, men vi med alla kjolar och allt fick slita rejält. Mitt lag hann först och vann, som tur var. Framtidsdrömmar Gabi berättar att hennes äldste son Cristian tycker om musik och vill börja spela gitarr. --Här på Chasqui ges musiklektioner, men de säger att han måste mogna lite till innan han kan börja. Ana vill bli polis som sin morbror. Han har lovat att hjälpa henne så gott han kan. Och lille Edson vill bli doktor. Gabi säger slutligen att hon är nöjd med sin tillvaro och hon blir lycklig över att se att det går bättre och bättre för hennes barn i skolan. --Jag hoppas att fler familjer här i El Alto kan komma till Chasqui och uppleva samma förändring som min familj. Text och foto: Björn Reisnert 15

16 samarbetsorganisationer - Inom programmet Suma Thaki Barn- och ungdomsprogrammet Suma Thakhi drivs i samarbete med de båda bolivianska organisationerna Chasqui och Yanapi. Chasqui Centro de Comunicación Cultural Chasquis övergripande mål är att främja samhällsdeltagandet hos inflyttande barn, ungdomar och deras familjer i norra El Alto och verka för bättre möjligheter till utbildning och inflytande över den lokala utvecklingen. Organisationen driver ett dagcenter för barn och ungdomar och arbetar särskilt inom de fyra delområdena utbildning, kultur/ identitet, sexuell och reproduktiv hälsa samt lokal utveckling och stöd till unga ledare. Yanapi Asociación de Apoyo a la Infancia Yanapi arbetar med unga flickor från särskilt utsatta familjer. Målet är att stärka flickornas självförtroende och öka deras sociala engagemang. Yanapi använder sig av ett processinriktat arbetssätt där familjer, myndigheter, organisationer och barnens omgivning ingår. Arbetet med flickorna sker främst på ett dagcenter som erbjuder service inom utbildning, psykologi, hälsa, mat och socialt arbete. Även flickornas familjer erbjuds stöd och kurser i exempelvis hantverk. Hemsida: 16

17 Nicaragua Nicaragua är näst efter Haiti det fattigaste landet i Latinamerika. Ungefär hälften av befolkningen lever i fattigdom, och en av fem i extrem fattigdom. Under det gångna året steg kostnaden för baslivsmedel utan att lönerna höjdes. I september proklamerades undantagstillstånd i områden där Svalorna LA:s program är verksamt, på grund av kraftiga regn och översvämningar. Bönskörden förstördes, vilket gav högre priser på bönor, ett viktigt livsmedel för majoriteten av befolkningen. Över halva den nicaraguanska befolkningen är under 18 år. De unga drabbas särskilt hårt av fattigdomen och Svalorna LA:s arbete i landet är därför inriktat på barn och ungdomar. Vart femte barn börjar inte ens i skolan och knappt var tredje går klart grundskolan. Hundratusentals barn arbetar och det är inte ovanligt att familjer är helt beroende av inkomsten från en minderårig. En positiv förändring som ger hopp är att den nicaraguanska regeringen under 2010 har ansträngt sig för att behålla gratis grundskola och hälsovård. Rapporter från nicaraguanska ungdomsorganisationer visar att de unga själva upplever bristen på bra utbildning, bristen på arbete och avsaknaden av sexualundervisning som sina mest akuta problem och att de anser sig ha små möjligheter att själva påverka sin framtid. Låg utbildningsnivå, bristande resurser, socialt utanförskap och dålig tillgång till information gör det svårt att bryta negativa livsmönster och trots att de unga är i majoritet är deras maktutrymme och möjlighet till politisk påverkan starkt begränsad. Flickor och unga kvinnor är marginaliserade både på grund av ålder och kön, och straffriheten för brott mot dem är mycket stor. Nicaragua är en av fem stater i världen där abort är totalförbjudet (de övriga är Chile, El Salvador, Malta och Vatikanstaten). Tonårsgraviditeter är vanliga och spridningen av HIV är ett tydligt hot mot den yngre befolkningen. 17

18 Nicaraguaprogrammet - För barn- och ungdomars rättigheter och utveckling Svalorna LA driver ett barn- och ungdomsprogram tillsammans med fem lokala organisationer i nordvästra Nicaragua. Fokus för verksamheten är utbildningsfrågor, medborgerligt deltagande och barns och ungdomars psykosociala hälsa. Programmet motverkar att fattiga ungdomar dras in i en ond, och vanlig, cirkel av övergrepp, missbruk, våld och kriminalitet. Utgångspunkten är att de unga själva ska ha en aktiv roll i sin utveckling och att deras rättigheter ska respekteras. Man arbetar för att så många som möjligt av landets arbetande barn ska få tillgång till utbildning. Genom programmet får flickor och kvinnor också ökade möjligheter till försörjning. Svalorna LA och samarbetsorganisationerna stöder och deltar i en mängd olika nätverk som arbetar för att minska det ökande våldet och utsattheten för fattiga ungdomar. Exempel på aktiviteter som ingår i Svalorna LA:s Nicaraguaprogram är sexualundervisning för skolungdomar, stöd till missbrukande barn, radioprogram av och för ungdomar och upplysning och påverkan för att förbättra unga hembiträdens arbetssituation. Framgångar under 2010 Allt färre barn hoppar av skolan Ett mycket viktigt resultat av arbetet och en stor källa till stolthet är att man lyckats öka tillgången till skola och att allt färre barn tvingas hoppa av skolan. Över 90% av barnen och ungdomarna stannade kvar i skolan under det gångna året, vilket är ett mycket bra resultat med tanke på fattigdomsnivån. 92% av barnen och ungdomarna stannade kvar i skolan! 18

19 98% av ungdomarna i programmet kan identifiera riskfaktorer för kränkning av sina rättigheter och vet hur de kan för svara sig i utsatta situationer Familjerna prioriterar barnen och ungdomarnas utbildning 2010 har man sett att de deltagande familjerna involverar sig i större utsträckning i barnens utbildning och att de ändrar fördelningen av hushållsuppgifter så att barnen ska kunna studera. Ungdomarna berättar med glädje att deras föräldrar och släktingar nu samtalar om känsliga ämnen med dem, som t. ex. sexualitet och preventivmetoder. Unga hembiträden studerar och sätter gränser Samarbetsorganisationernas påverkansarbete har bidragit till nya historiska lagar för att skydda ungdomar som arbetar som hembiträden. Till exempel är det nu olagligt att inte ge arbetande ungdomar tid att studera. 81% av flickorna och de unga kvinnorna från målgruppen känner nu väl till sina rättigheter som hushållsarbetare, och kan därför sätta gränser i sina arbetsrelationer. 700 ungdomar har utvecklat förebyggande kunskaper mot oönskad graviditet, våld i parförhållanden och sexuellt överförbara sjukdomar. 19

20 Joanna har medicinstudier i sikte Det är tidig eftermiddag. Hembiträdet Joanna Perez Perez, 19 år, har precis avslutat förmiddagens sysslor. Tiden hon har ledig fram tills familjens barn kommer hem från skolan ägnar hon åt att studera. Joanna Perez Perez började jobba som hembiträde när hon var femton år. Innan dess bodde hon i byn Matiguás, utanför Matagalpa, med sin familj. Hon är en av de tusentals flickor som har lämnat familjen på landsbygden för att åka till staden och söka nya möjligheter. --Jag flyttade till Estelí för att jobba och ha möjlighet att studera. Ibland saknar jag min familj, men det är också för deras skull som jag är här, säger hon. Under fyra års tid har Joanna arbetat som hembiträde åt en familj i utkanten av Estelí i norra Nicaragua. Hennes arbetsdagar består av tvätt, strykning, matlagning och omhändertagande av barn. Endast på lördagar är hon ledig från arbetet och då brukar hon studera. Just nu håller hon på att gå klart gymnasiet och medan familjens barn är i skolan passar Joanna på att göra sina läxor. Lag som skyddar hembiträden Hembiträden har under en lång tid varit en utsatt grupp i Nicaragua. Sexuella övergrepp, långa arbetsdagar och dålig lön har varit en del av många flickors vardag. Att jobba som hembiträde har länge setts som att hjälpa till trädde den juridiska lagen 666, som skyddar hembiträden och erkänner det som ett arbete, i kraft. Svalorna Latinamerikas samarbetsorganisation Asociación MIRIAM jobbade under lång tid för att lagen, som är en reform av arbetslagen, skulle gå igenom. --Vi arbetade nära Arbetsministeriet, besökte människors hem, pratade med hembiträden och insisterade på att det behövdes en juridisk, skyddande lag, berättar psykologen Osiris Dolores Castilblanco. Lagen fastslår att arbetsgivaren måste kunna garantera en riktig lön och att ett hembiträde ska jobba max sex timmar om dagen och har rätt till 12 timmars vila samt en dags ledighet i veckan. Flickor mellan 14 20