Samarbete för rättvisa. Svalorna Latinamerikas verksamhetsberättelse

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samarbete för rättvisa. Svalorna Latinamerikas verksamhetsberättelse"

Transkript

1 Samarbete för rättvisa Svalorna Latinamerikas verksamhetsberättelse

2 Innehåll Sida 3. Ett händelserikt år 4. Ordlista 5. Svalorna Latinamerika i korthet 6. Samarbete för förändring i Latinamerika 7. Verksamheten i Bolivia 17. Verksamheten i Nicaragua 23. Verksamheten i Peru 28. Information och påverkan i Sverige 32. Styrelsen 33. Personal och frivilliga 35. Insamling och kontroll 36. Resultatredovisning och balansräkning 39. Engagera dig! Sedan 1959 har Svalorna Latinamerika arbetat för barn, unga, kvinnor, äldre och ursprungsfolks ökade samhällsinflytande och bättre livsvillkor. Vi samarbetar med lokala organisationer i Bolivia, Peru och Nicaragua för mänskliga rättigheter med fokus på deltagande demokrati, ekonomiska rättigheter och utbildning. I Sverige sprider vi kunskap om globala utvecklingsfrågor och påverkar svensk biståndspolitik inom våra fokusområden, både på gräsrotsnivå och genom beslutsfattare. Svalorna Latinamerika är en religiöst och partipolitiskt obunden förening. Svalorna Latinamerika 2011 Redaktör: Maja Permerup Formgivning: Jens Klitgaard Foto omslag: Nadia Enedahl Texter: Klas Sellström, Jenny Ringarp, Per Anders Nelson, Maja Permerup, Björn Reisnert, Lina Karlsson, Linus Gellerstedt, Ylva Ahlberg, Carolina Rojas, Klas Hansson, Luis Larrea, Arijana Marjanovic, Nadia Enedahl, med flera. Foto: Nadia Enedahl, Lina Karlsson, Arijana Marjaniovoc, Maja Permerup, Björn Reisnert, Emma Schütt, med flera. 2

3 Ett händelserikt år 2010 har varit ett mycket händelserikt och produktivt år för Svalorna Latinamerika. Det finns inte många områden som vi inom föreningen inte har arbetat för att driva, lära oss om, utveckla nya planer kring eller utvärdera. Vissa arbetsområden går för högfart, som våra program i Latinamerika. Andra områden arbetar vi fortfarande för att finna nya former för så att de också kan ta fart och utvecklas. Detta gäller framför allt föreningsverksamheten i Sverige och, mer konkret, det som rör frivilliga och medlemmar. I början av förra året skedde en stor vattenläcka i Solidaritetshuset på Södermalm i Stockholm där vi har vårt Sverigekansli sedan länge. Mycket arbete och energi fick läggas på att hitta nya provisoriska lokaler och många viktiga dokument blev vattenskadade och mögelangripna. Trots att mycket tid fick läggas på flytt och uppbyggnad av ett nytt kansli så fortsatte den löpande verksamheten vilket har gjort att den största delen av den planerade verksamheten ändå kunnat genomföras. Det jag vill lyfta fram lite extra inom verksamheten i Sverige är att i slutet av år 2010 så avslutade och utvärderade vi vårt första fyraåriga svenska informations- och påverkansprogram. Detta har varit en milstolpe för Svalorna Latinamerikas arbete i Sverige och genom utvärderingen har vi fått svart på vitt på att vi verkligen når ut till politiker, makthavare, studenter och en bredare allmänhet med de frågor vi arbetar med sexuella och reproduktiva rättigheter och rätten till utbildning för att nämna några. Svalorna Latinamerika syns och hörs på ett positivt sätt och genom våra informations- och påverkanskampanjer i Sverigearbetet lyckas även vi här hemma till att förändra situationen för våra målgrupper i Latinamerika. De allra största delarna av vår verksamhet genomförs i Bolivia, Nicaragua och Peru. Programverksamheten i Latinamerika har som tur är inte berörts av vattenskadorna i Sverige och vi har tillsammans med våra samarbetsorganisationer kunna fortsätta arbetet som planerat. Programmen har under året skapat stor skillnad för de människor vi arbetar både för och med, och jag är stolt över det arbete vår personal och våra samarbetsorganisationer gör i Latinamerika och i Sverige. Detta arbete, och alla positiva förändringar vårt arbete lett till, går det att läsa mycket mer om i denna verksamhetsberättelses övriga delar. Jag vill avsluta med att tacka alla Er som har bidragit till Svalorna Latinamerikas framgångar under det år som har gått. Jag hoppas att alla Ni medlemmar, frivilliga, gåvogivare och andra engagerade som var med oss under 2010 fortsätter att stödja och arbeta tillsammans med oss för en mer rättvis värld. Jag önskar Er fortsatt trevlig läsning! Klas Hansson Verksamhetsledare Svalorna Latinamerika 3

4 Ordlista Basorganisation Målgruppernas egna organisationer benämn er vi basorganisationer och man arbetar i programmen för att på olika sätt stärka dem. Det civila samhället Det civila samhället är en arena skild från staten, marknaden och det enskilda hushållet i vilken människor organiserar sig och agerar tillsammans för gemensamma intressen. Det civila samhället är en mycket viktig faktor i fattigdomsbekämpning och demokratiutveckling. Enskilda organisationer är en del av civila samhället. Forum Syd Forum Syd är en paraplyorganisation för ett stort antal svenska organisationer som arbetar med internationellt bistånd och globala frågor. Svalorna LA:s biståndsoch informationsverksamhet finansieras till största delen av Sidabidrag som förmedlas via Forum Syd. Målgrupp De människor, grupper eller basorganisationer som Svalorna LA:s program riktar sig till. Nuvarande program är särskilt inriktade på kvinnor, barn och ungdomar men präglas av en helhetssyn som går ut på att även involvera deras familjer och omgivning. Programkontor Svalorna LA:s fältkontor i de länder där vi bedriver utvecklingssamarbete, det vill säga i Peru, Bolivia och Nicaragua. På programkontoren finns en svensk landrepresentant och lokalanställda programhandläggare och ekonomer. Programråd Varje program har ett eget programråd som består av representanter för samarbetsorganisationerna och för Svalorna Latinamerika. Programrådet har det övergripande ansvaret för programmet och tar beslut i viktiga, framför allt strategiska, frågor. Samarbetsorganisation Lokala enskilda organisationer som ingått avtal med Svalorna LA för att tillsammans arbeta i programform under en viss, på förhand bestämd, tid. Sida Sida (Styrelsen för internationellt ut vecklingssamarbete) lyder under Utrikesdepartementet (UD). Regeringen styr Sidas verksamhet och Sida genomför de uppdrag de får för att nå målen med den svenska utvecklingspolitiken. Svenska enskilda organisationer är några av de aktörer som genomför utvecklingssamarbete genom Sidabidrag. Program (utvecklingsprogram) Svalorna LA:s arbetsform. Utvecklingssamarbete i program bedrivs i nära samverkan med lokala samarbetsorganisationer och med tydligt formulerade mål och delmål. Till skillnad från projekt har program en bredare verksamhet och planeras på längre sikt. 4

5 Svalorna Latinamerika i korthet Världen är varken jämlik eller rättvis. Det borde vara en självklarhet att alla människor kan påverka sin egen livssituation och har tillgång till mat och bostad, utbildning och försörjning samt social grundtrygghet. Men så är det inte. Svalorna Latinamerika stödjer därför utsatta människor i Latinamerika att organisera sig och samarbeta för att öka sitt inflytande i samhället och förändra det i en positiv riktning. Vårt arbete är inriktat på fattigdomsbekämpning genom stärkande av mänskliga rättigheter. Vi arbetar framför allt med frågor som rör deltagande och demokratiskt inflytande, sexuella och reproduktiva rättigheter och hälsa, rätt till utbildning och ekonomiska rättigheter i Latinamerika. Insatserna handlar aldrig om kortsiktiga katastrofinsatser eller välgörenhet, utan om långsiktigt stöd till permanent förändring. Vi vill inte bara lindra fattigdom utan också undanröja dess orsaker. Programarbete för förändring i Latinamerika I Latinamerika arbetar Svalorna Latinamerika i långsiktiga program som drivs tillsammans med omsorgsfullt utvalda samarbetsorganisationer. Genom dem har vi god kännedom om de målgrupper vi arbetar för, och tillsammans, med. Det är människorna själva som måste finna vägar till förändring för att på sikt ta sig ur fattigdomen och därmed förbättra sin livssituation. Genom att delta i programmens aktiviteter samt i planering och utvärdering av vårt arbete får våra målgrupper och deras familjer verktyg att göra just detta. Informations- och påverkansprogram i Sverige Förutom programverksamheten i Latinamerika så arbetar Svalorna Latinamerika även i Sverige. Genom informations- och påverkansprogrammet vill vi öka medvetenheten i Sverige om situationen i Latinamerika och påverka politiska beslut som förbättrar möjligheterna för våra målgrupper i Latinamerika att ta sig ur fattigdomen. Vi vill också bidra till ökad förståelse för nödvändigheten av långsiktigt utvecklingssamarbete tillsammans med civila samhällets organisationer i Latinamerika, samt stimulera till engagemang bland våra medlemmar och övrig allmänhet. Det yttersta målet med Svalorna Latinamerikas utåtriktade arbete i Sverige är att bidra till att skapa förutsättningar för våra målgrupper i Syd ursprungsfolk, kvinnor, barn, unga och gamla att förbättra sin livssituation. Informations- och påverkansarbetet i Sverige är därför direkt kopplat till de program vi bedriver i Bolivia, Nicaragua samt Peru. I Sverige informerar vi om, samt driver, de frågor som berör våra målgrupper i Latinamerika. Medlemsorganisation med plats för engagemang Svalorna Latinamerika är en religiöst och partipolitiskt oberoende förening med lång erfarenhet av biståndsoch utvecklingssamarbete. Vår verksamhet är baserad på medlemmar och andra engagerade som bidrar ekonomiskt och/eller ger av sin tid för att stärka det arbete vi gör i både Sverige och Latinamerika. Våra medlemmar kan via årsmötet och aktivt engagemang påverka Svalorna Latinamerikas sätt att arbeta. Vår förhoppning är att de alltid känner att deras bidrag gör maximal nytta i verksamhetsländerna. Att vara medlem i Svalorna Latinamerika ska vara intressant och roligt! 5

6 Samarbete för förändring i Latinamerika Svalorna Latinamerika ger långsiktigt stöd till permanent förändring. Våra direkta målgrupper är kvinnor, barn, ungdomar och ursprungsfolk men arbetet präglas av en helhetssyn som även involverar familjer och det omgivande samhället. Tillsammans med våra lokala samarbetsorganisationer i Bolivia, Peru och Nicaragua driver vi fyra utvecklingsprogram med fokus på mänskliga och ekonomiska rättigheter, utbildning och demokrati. Jämställdhet och hållbar utveckling är ständigt närvarande perspektiv i arbetet. Olika problem olika angreppssätt Våra program planeras för fem år i taget. Barn- och ungdomsprogrammet Suma Thaki i Bolivia inleddes år 2009 medan de övriga tre har pågått sedan Suma Thakhi arbetar med förebyggande insatser för att nå och ge stöd till barn och unga som befinner sig i riskzonen för att hamna på gatan. I Bolivia pågår även ett program för lokal utveckling och deltagande demokrati med särskild inriktning på gatubarn och fattiga kvinnor. Vårt landsbygdsutvecklingsprogram i södra Peru fokuserar på demokrati- och försörjningsfrågor. Svalorna LA driver också ett barn- och ungdomsprogram i nordvästra Nicaragua med inriktning på utbildningsfrågor samt barns och ungdomars psykosociala hälsa. Utöver det direkta arbetet med exempelvis kvinnor, ungdomar och barn så arbetar man i flera av programmen också med lokala myndigheter och andra aktörer, exempelvis lärare och sjukvårdspersonal, som har inflytande på våra målgruppers livssituation. Målgruppen står alltid i centrum Gemensamt för de fyra programmen är att de har tydligt formulerade mål, att resultaten regelbundet följs upp och utvärderas samt att de drivs i nära samverkan med lokala och demokratiskt uppbyggda organisationer. Våra lokala samarbetsorganisationer är professionellt arbetande icke-statliga organisationer med avlönad personal och väl etablerade kontakter med målgrupperna för respektive program. De har lokala, tematiska, kulturella och språkliga kunskaper som gör dem väl lämpade att utföra det direkt folkbildande arbetet. Samarbetsorganisationerna håller bland annat teoretiska och praktiska utbildningar för målgruppen och arbetar med förändringsprocesser tillsammans med dem. Svalorna LA står för bland annat stöd i planering, uppföljning och finansiering. Målgruppen har också en framträdande roll i all planering och uppföljning av arbetet i programmet. Alla Svalorna LA:s program stödjer och stärker målgruppernas egna organisationer, så kallade basorganisationer. Exempel på sådana organisationer kan vara grannskapsföreningar i El Alto i Bolivia eller en grupp kvinnliga hantverkare på landsbygden i södra Peru. Vi påminns ständigt om hur viktigt det är med organisering för att fattiga och marginaliserade människor ska kunna ta makten över sina egna liv. Erfarenhetsutbyten över gränserna I november 2010 genomfördes ett regionalmöte i Bolivia där representanter från samtliga samarbetsorganisationer och Svalorna LA i Bolivia, Nicaragua, Peru och Sverige träffades för att utbyta kunskaper och erfarenheter. Bland annat lyftes frågor som programplanering, arbete med tvärgående perspektiv såsom jämställdhet, miljö och hiv/aids samt uppföljning och utvärdering. Man diskuterade också respektive parters ansvar i programarbetet och drog upp riktlinjerna för hur våra samarbetsorganisationer ska öka sitt lokala ägarskap av programmen. Alla program har under 2010 avsevärt förbättrat förutsättningarna för kvinnor, barn och ungdomar att påverka sina liv till det bättre. Vi är stolta över att här kunna presentera ett urval av förändringar som Svalorna LA bidragit till. 6

7 Bolivia Bolivia är den sydamerikanska kontinentens fattigaste land, med utbredd diskriminering och stora klyftor mellan fattiga och rika. Att vara fattig innebär att varje dag kämpa för sin försörjning och att ofta sakna tillgång till grund - läggande rättigheter som utbildning, hälso- och sjukvård. I praktiken innebär det också ofta att sakna demokratiskt inflytande över sitt samhälle och sitt land. Kvinnor, barn och ungdomar är dubbelt drabbade av fattigdomens konsekvenser. Skillnaderna i fattigdom mellan invånare i staden och på landsbygden är mycket stora. Enligt den senaste rapporten från FN:s utvecklingsprogram (UNDP) lever mer än hälften av invånarna på landsbygden och var femte stadsbo i extrem fattigdom. De flesta fattiga tillhör något av landets många ursprungsfolk. Trots att ursprungsfolken är i majoritet i Bolivia är de fortfarande marginaliserade har varit ett år med flera viktiga demokratiska processer, som till exempel direktvalet till regionala och lokala myndigheter som skapat viss ökad lokal självständighet. Dessutom har ett antal lagar antagits mot korruption, rasism och alla former av diskriminering och en utbildningsreform har inletts. Sedan 2006 har landets ledning genomfört vissa omfördelningar av resurser (t ex har man infört pension och en sorts barnbidrag) till de mest utsatta befolkningsgrupperna. De sociala och ekonomiska klyftorna bland befolkningen i landet har ännu inte minskat nämnvärt. Tillsammans med våra lokala samarbetsorganisationer driver Svalorna LA två program i Bolivia: Det ena programmet, DELDEPA, riktar sig till barn, ungdomar, kvinnor och män ur folkgruppen aymara. Gatubarn i La Paz är en mycket utsatt grupp, de flesta lever i extrem fattigdom. En betydande målgrupp består av kvinnor som lever i situationer av ojämlikhet och brist på tillräcklig inkomst. Suma Thakhi, Svalorna LA:s andra program i Bolivia, riktar sig till barn, ungdomar, föräldrar, elevrådsrepresentanter, grannskapsorganisationer och lärare i norra delen av staden El Alto. Området är semi-ruralt och befolkningen är aymara, inflyttade från högplatån. Barnen lever i sociala risksituationer på grund av många brister i näringsintag, utbildningskvalitet, socialt välbefinnande och familjestabilitet. 7

8 DELDEPA -Programmet för lokal utveckling och deltagande demokrati Programmet för lokal utveckling och deltagande demokrati, DELDEPA, arbetar för att stärka mänskliga rättigheter, demokrati, utbildning och försörjningsmöjligheter. Programmet verkar i staden La Paz med omnejd och riktar sig särskilt till fattiga kvinnor och till barn och ungdomar som bor och/eller arbetar på gatan. Genom information, organisering och utbildning ger programmet marginaliserade grupper bättre möjlighet att själva påverka och förbättra sin livssituation. En betydlig del av Svalorna LA:s resurser går till att erbjuda kvinnor yrkesutbildning och kurser i småföretagande, för att stärka deras försörjningsmöjligheter. Produktion av läderprodukter, kläder i alpackaull, skor och utbildning i professionell matlagning är exempel på kurser som i dag ges tack vare Svalorna LA och våra samarbetsorganisationer. Framgångar under året Stöd att kräva utveckling Under 2010 har målgrupperna tack vare programmet på ett unikt sätt deltagit i skapandet av nya lagar och regler inom offentlig förvaltning samt andra projekt för lokal utveckling. Allra störst framsteg har vi sett hos kvinnorna som visar ökad förmåga och mod att organisera sig och delta i olika beslutsfattande instanser. Målgruppen har genom sitt deltagande i programmet kunna kräva att kommunstyrelsen prioriterar utbildningsfrågor. 8

9 Egen inkomst mer värt än pengarna Tack vare sitt deltagande i programmet har kvinnor varit mycket framgångsrika med sitt inkomstbringande hantverk. Förutom ekonomisk utveckling och större ekonomiskt oberoende leder kurserna till ökat självförtroende för kvinnorna. 661 personer har utbildats i olika produktiva färdigheter och företagande. Genom kunskaperna har kvinnorna möjlighet att förhandla och förändra sina roller och möjligheter i familjen och samhället. 97 småföretag och verksamheter har skapat en inkomst ökning för ca människor Information för demokrati Information och kommunikation är ett viktigt instrument för att undvika förtryck och kränkningar av mänskliga rättigheter. Genom att de människor vi arbetar med får stöd i att producera och sprida information via olika medier har en befolkning som annars inte har tillgång till nyheter och samhällsinformation kunnat nås har programmet lyckats upplysa och medvetandegöra befolkningen om utformandet av den nya konstitutionen, och på så sätt stärkt deras kapacitet till konstruktivt demokratiskt deltagande. Genom de medier som programmet och målgruppen producerat har lyssnare och läsare fått tillgång till viktig samhällsinformation. 9

10 Boliviansk alpacka, svensk fluga? Svalorna LA:s samarbetsorganisation Coproca har på några månader nästan fördubblat försäljningen av sina unika bolivianska produkter. Vägen till Coprocas lokaler är som en övergiven gata i en amerikansk cowboyfilm från 1980-talet. Öde sånär som på några hundar och en och annan person som målmedvetet förflyttar sig den dammiga oasfalterade vägen fram. Det är boliviansk vinter, luften är så torr att den nästan knastrar. Det har inte regnat på månader och den gassande solen utplånar de fuktiga partiklar som mot alla odds överlevt. Inne på Coprocas lokaler är allt det motsatta. Liv, rörelse, färger, och garn. Garn, garn och mera garn. Coproca är Svalorna LA:s alpackaproducerande samarbetsorganisation. Just nu är det hektiskt. Försäljningen av alpackakläder har stigit, lavinartat. Bara det senaste halvåret har plagg sålts, jämfört med under hela Denna ökning med 400 procent innebär en inkomst motsvarande svenska kronor. För fem år sedan gick Coproca från garnproduktion till att även börja producera alpackaplagg. Svalorna LA bidrog med en designer, verksamheten sparkade igång. 500 hantverkare samlades från El Alto och omnejd för att utbildas i stickning, färg och design. Affärsidén var att skapa unika, moderna och nydanande men framför allt kvalitativa bolivianska produkter som skulle kunna slå på den europeiska marknaden. Och det fungerade. Förutom de 40 procent som säljs inom Bolivia har Awayu idag sju utländska köpare, Danmark, Tyskland och Storbritannien är några av dem. Och naturligtvis, Sverige. Majornabaserade affären Knätofs i Göteborg, är ett exempel på en svensk importör. Hundratals hantverkare har genomgått Coprocas utbildningar och bidrar idag till småföretagandet i El Alto. Rufina Mamani är en av dem. Hon har stickat alpackaplagg för Coproca i fem år och är i färd med att avsluta en order på 30 beiga plagg som beställts från USA. En tröja av denna typ tar tre veckor 10

11 att sticka berättar den ödmjuka damen. Tidigare stickade Rufina Mamani för diverse organisationer som beställde plagg. --Fem bolivianos per plagg betalade de. Det var svårt att få det att gå ihop. El och vatten ska ju betalas, och så ska familjen underhållas. Hos Coproca får den 56-åriga hantverkaren 160 bolivianos, 152 svenska kronor, betalt per plagg hon stickar. Rättvis lön till hantverkarna är en av Coprocas grundpelare. Coproca:s klädmärke Awayu verkar vara den perfekta kombinationen av genuina, lokala och autentiska resurser som tillsammans med målmedvetna och nyskapande designers möjliggör det framgångsrika resultat som Awayu lyckats bli. De bolivianska väderanpassade djuren, alpackorna, gör rätt i att hålla huvudet högt. Deras ull omvandlas genom det genuina samarbetet till vackra hantverk som värmer i Bolivia som i Europa. Tack vare alpackorna, Svalorna LA och Coproca kan Awayu existera och bidra till att hundratals familjer i och på landsbygden runt El Alto får mat på bordet. Text: Arijana Marjanovic Foto: Emma Schütt och Arijana Marjanovic 11

12 Samarbetsorganisationer - Inom programmet DELDEPA Programmet för lokal utveckling och deltagande demokrati, eller Desarrollo Local y Democracia Participativa (DELDEPA) som det heter på spanska, drivs i samarbete mellan Svalorna LA och fem bolivianska organisationer: CASSA Comunidad Andina Suma Satawi CASSA arbetar för ursprungsfolks rättigheter och vill motverka marginaliseringen av människor med aymara- och quechuarötter. Genom att stärka de traditionella ledarnas organisationer ökar försörjningsmöjligheterna inom de andinska samhällena. CASSA arbetar även med äldre och med att stärka kvinnors ställning och främja deras försörjningsmöjligheter. CESEFADE Centro de Servicios para la Familia y el Desarrollo CESEFADE arbetar med marginaliserade familjer på landsbygden och i El Alto. Organisationen fortbildar lokala ledare med fokus på demokrati, medborgerligt deltagande och alternativ kommunikation. Exempelvis utbildar CESEFADE alternativa reportrar i samarbete med lokalradion och ger på så vis människor som inte har tillgång till de vanliga informationsflödena möjlighet att både nås av och få vara med och skapa information. 661 personer har utbildats i olika produktiva färdigheter och företagande. Genom kunskaperna har kvinnorna möjlighet att förhandla och förändra sina roller och möjligheter i familjen och samhället CISED Centro de Capacitación Integral y Servicios para el Desarrollo CISED arbetar med marginaliserade familjer på landsbygden och i El Alto, med utgångspunkten att utsatta människor själva skapar sina försörjningsmöjligheter och med fokus på kvinnor. Organisationen utbildar bland annat lokala ledare i mänskliga rättigheter och kommunikation. COPROCA Compañía de Productos de Camélidos S.A. COPROCA är ett garnkooperativ som ägs gemensamt av uppfödare av lamadjur och alpacka på den bolivianska högplatån. Företaget strävar efter att garantera producenterna en stadig efterfrågan på ull samt rättvisa och konkurrenskraftiga priser. Kooperativets hantverkare erbjuds kurser i färg- och formlära, design och export. Målsättning är att öka deltagarnas omsättning och stabilisera deras inkomster. Hemsida: NATs Niños, Niñas Adolescentes Trabajadores de y en la calle NATs är de arbetande barnens egen organisation. Här driver arbetande barn och ungdomarna själva sina rättigheter gentemot den bolivianska staten och det övriga samhället. Genom utbildningar och påverkansarbete vill NATs uppmärksamma de ungas situation och förbättra förhållandena för de barn och ungdomar som arbetar på gatan. 12

13 Suma Thakhi - Barn- och ungdomsprogrammet Programmet Suma Thakhi riktar sig till barn och ungdomar i åldrarna 8 till 22 år i de norra delarna av staden El Alto. Bristfälliga sociala, materiella och psykosociala förhållanden i familj och hem skadar många barns och ungdomars personliga och sociala utveckling. Suma Thakhi är aymara och betyder ungefär på god väg. Programmet arbetar med förebyggande insatser för att nå och ge stöd till barn och unga som på grund av svåra förhållanden befinner sig i riskzonen för att hamna på gatan. Med det övergripande målet att stärka de ungas vilja och förutsättningar att planera sina liv på ett konstruktivt och hållbart sätt ligger fokus på god utbildning, välfungerande familjeförhållanden, starkt självförtroende, en egen kulturell identitet och respekt för allas rättigheter och jämställdhet mellan könen. Svalorna LA stödjer samarbetsorganisationerna Yanapis och Chasquis lokala ungdomscentra. Förmiddagar och eftermiddagar, från måndag till fredag, erbjuds utbildning, psykologiskt stöd, mat samt hälsorådgivning. För att stärka ungdomarnas självförtroende och självkännedom finns identitetsfrågor med som ämne på schemat. Ungdomscentren vill ge dessa barn, vars vardag kantas av våld, fattigdom och maktlöshet, en grund att stå på och verktyg så att de själva kan påverka och förbättra sin livssituation och ta en aktiv roll i samhället. Eftersom många av barnens problem bottnar i instabila familjeförhållanden ger programmet också psykosocialt stöd till barnens föräldrar. Framgångar under året 10 % av barnen hoppade av skolan Barnen stannar kvar i skolan under 2010, en betydligt Under det gångna året har programmet lyckats förbättra möjligheterna för barnen och ungdomarna att gå kvar i tidigare 30 % bättre situation än de skolan. Genom aktiviteter och stöd har den personliga motivationen till fortsatt utbildning hos flickor och pojkar stärkts märkbart. Barn med självkänsla lyckas bättre i skolan Genom programmets stöd har barnen och ungdomarna förbättrat sin självkänsla, vilket bland annat märks i bättre prestationer i skolan, ett mer aktivt deltagande vid aktiviteter och att de nu i större utsträckning uttrycker sina behov, idéer och åsikter. Konstruktiva familjerelationer byggs Svalorna LA och våra samarbetsorganisationer ser stora förbättringar inom de utsatta familjerna. Nya utrymmen för familjemedlemmar att interagera har skapats och familjerna organiserar sig nu på ett mer jämställt sätt. Som ett resultat av programmets insatser har behovet att be om hjälp med problem inom familjen minskat. 13

14 Utbildning - en angelägenhet för hela familjen Gabina Mamani Monzón och hennes två söner Edson och Cristian är en av många familjer som besöker barn- och ungdomscentrat Chasqui i El Alto. Gabi, som hon kallas av de flesta, berättar om hur hon fick kontakt med Chasqui och hur hennes och familjens situation förändrats sedan dess. Gabis yngsta son Edson som är fem år springer in och ut ur psykologens rum. Han får syn på godispåsen som ligger på det lilla bordet och han ler brett när han stoppar in en gelépersika i munnen. Då och då borrar han ner sitt ansikte i Gabis båvita förkläde och sen springer han ut igen för att leka. Chasqui som funnits sedan 1988 och ingår i utbildningsprogrammet Suma Thakhi, som Svalorna är med och finansierar, är inte vilken skola som helst. Här bedrivs integrerad och dynamisk undervisning där barnen och ungdomarna deltar aktivt genom kreativt skapande. Här får de också hjälp med sina läxor och extra stöd i de ämnen som de har svårt för. --Jag är verkligen tacksam för det Chasqui erbjuder mig och mina barn, innan hade vi det inte det så lätt. Min före detta man kom ofta hem berusad och slogs. Å vad han slogs! Till slut blev det outhärdligt och vi skilde oss. I början kom han ofta tillbaka för att ge igen, men jag anmälde honom och om han återvände skulle polisen gripa honom. Gabi blir tårögd när hon berättar och torkar ögonen med sitt förkläde. --Efter skilsmässan blev jag tvungen att börja arbeta för att kunna försörja familjen. Jag jobbade från tidig morgon till sen kväll med att samla in och köra bort sopor. Det var slitigt arbete och de två minsta barnen fick jag lämna på ett daghem. När jag kom hem på kvällarna var jag trött och tappade kontrollen över mina barn och mitt humör. Jag slog dem mycket. Nu vet jag att det inte var rätt, men jag var så frustrerad. Gabi berättar att det gick så långt att skolan där hennes barn gick tänkte anmäla henne för våldet. 14

15 Förändringen kom med Chasqui --Det gick som tur var aldrig så långt. Istället fick jag tipset om att kontakta Chasqui. Nu har det gått tre år, jag har deltagit i många aktiviteter och mycket har förändrats. Jag har förstått att slå inte är ett bra sätt att uppfostra barn och min son Cristian som är sex år har fått mycket extrainsatt stöd. Gabi har tagit emot råd från psykologen och lärarna om att inte bli arg och slå barnen, utan att uppmuntra och belöna dem när de gör sina läxor och kommer hem i tid. Psykologen Miguelina Blanco som sitter bredvid instämmer i att Cristian var jobbig i början. --Han gav sig ofta på de andra barnen, särskilt flickorna. Gabi blir tårögd igen och fortsätter att berätta. --Det är bättre nu. Cristian har fått det stöd han behövde och jag har fått lära mig mycket på aktiviteterna om att hantera svåra situationer och inte bruka våld. --Min nya man tar också ansvar och han har varit med på flera aktiviteter. Idag kunde han inte komma eftersom han hade mycket att göra i frisörsalongen där han jobbar. Han dricker inte och slår inte som min förra man. I och för sig så pratar han inte heller så mycket och det är sällan han frågar barnen hur det gått för dem i skolan. Resor med Chasqui har gett nya perspektiv Ungefär två gånger om året åker barnen på Chasqui iväg tillsammans med sina familjer, på resor där de deltar i sociala aktiviteter. Ibland följer bara mammorna med, men ibland bjuds även papporna in. --Resorna har betytt mycket för mig och för familjen. Med Chasqui har vi rest till Copacabana vid Titicacasjön, där jag kommer ifrån, och till det tropiska Sorata och till Tarata utanför Cochabamba. Aktiviteterna är ofta lekar där man lär känna andra familjer och lär sig att samarbeta. Gabi skiner upp och kan inte hålla sig för skratt när hon berättar om en av lekarna som de gjorde på resan till Tajata. --Vi skulle stoppa ner ett mynt i kragen upptill på våra kläder och sen låta den komma ut nertill. Männen hade det inte så svårt, men vi med alla kjolar och allt fick slita rejält. Mitt lag hann först och vann, som tur var. Framtidsdrömmar Gabi berättar att hennes äldste son Cristian tycker om musik och vill börja spela gitarr. --Här på Chasqui ges musiklektioner, men de säger att han måste mogna lite till innan han kan börja. Ana vill bli polis som sin morbror. Han har lovat att hjälpa henne så gott han kan. Och lille Edson vill bli doktor. Gabi säger slutligen att hon är nöjd med sin tillvaro och hon blir lycklig över att se att det går bättre och bättre för hennes barn i skolan. --Jag hoppas att fler familjer här i El Alto kan komma till Chasqui och uppleva samma förändring som min familj. Text och foto: Björn Reisnert 15

16 samarbetsorganisationer - Inom programmet Suma Thaki Barn- och ungdomsprogrammet Suma Thakhi drivs i samarbete med de båda bolivianska organisationerna Chasqui och Yanapi. Chasqui Centro de Comunicación Cultural Chasquis övergripande mål är att främja samhällsdeltagandet hos inflyttande barn, ungdomar och deras familjer i norra El Alto och verka för bättre möjligheter till utbildning och inflytande över den lokala utvecklingen. Organisationen driver ett dagcenter för barn och ungdomar och arbetar särskilt inom de fyra delområdena utbildning, kultur/ identitet, sexuell och reproduktiv hälsa samt lokal utveckling och stöd till unga ledare. Yanapi Asociación de Apoyo a la Infancia Yanapi arbetar med unga flickor från särskilt utsatta familjer. Målet är att stärka flickornas självförtroende och öka deras sociala engagemang. Yanapi använder sig av ett processinriktat arbetssätt där familjer, myndigheter, organisationer och barnens omgivning ingår. Arbetet med flickorna sker främst på ett dagcenter som erbjuder service inom utbildning, psykologi, hälsa, mat och socialt arbete. Även flickornas familjer erbjuds stöd och kurser i exempelvis hantverk. Hemsida: 16

17 Nicaragua Nicaragua är näst efter Haiti det fattigaste landet i Latinamerika. Ungefär hälften av befolkningen lever i fattigdom, och en av fem i extrem fattigdom. Under det gångna året steg kostnaden för baslivsmedel utan att lönerna höjdes. I september proklamerades undantagstillstånd i områden där Svalorna LA:s program är verksamt, på grund av kraftiga regn och översvämningar. Bönskörden förstördes, vilket gav högre priser på bönor, ett viktigt livsmedel för majoriteten av befolkningen. Över halva den nicaraguanska befolkningen är under 18 år. De unga drabbas särskilt hårt av fattigdomen och Svalorna LA:s arbete i landet är därför inriktat på barn och ungdomar. Vart femte barn börjar inte ens i skolan och knappt var tredje går klart grundskolan. Hundratusentals barn arbetar och det är inte ovanligt att familjer är helt beroende av inkomsten från en minderårig. En positiv förändring som ger hopp är att den nicaraguanska regeringen under 2010 har ansträngt sig för att behålla gratis grundskola och hälsovård. Rapporter från nicaraguanska ungdomsorganisationer visar att de unga själva upplever bristen på bra utbildning, bristen på arbete och avsaknaden av sexualundervisning som sina mest akuta problem och att de anser sig ha små möjligheter att själva påverka sin framtid. Låg utbildningsnivå, bristande resurser, socialt utanförskap och dålig tillgång till information gör det svårt att bryta negativa livsmönster och trots att de unga är i majoritet är deras maktutrymme och möjlighet till politisk påverkan starkt begränsad. Flickor och unga kvinnor är marginaliserade både på grund av ålder och kön, och straffriheten för brott mot dem är mycket stor. Nicaragua är en av fem stater i världen där abort är totalförbjudet (de övriga är Chile, El Salvador, Malta och Vatikanstaten). Tonårsgraviditeter är vanliga och spridningen av HIV är ett tydligt hot mot den yngre befolkningen. 17

18 Nicaraguaprogrammet - För barn- och ungdomars rättigheter och utveckling Svalorna LA driver ett barn- och ungdomsprogram tillsammans med fem lokala organisationer i nordvästra Nicaragua. Fokus för verksamheten är utbildningsfrågor, medborgerligt deltagande och barns och ungdomars psykosociala hälsa. Programmet motverkar att fattiga ungdomar dras in i en ond, och vanlig, cirkel av övergrepp, missbruk, våld och kriminalitet. Utgångspunkten är att de unga själva ska ha en aktiv roll i sin utveckling och att deras rättigheter ska respekteras. Man arbetar för att så många som möjligt av landets arbetande barn ska få tillgång till utbildning. Genom programmet får flickor och kvinnor också ökade möjligheter till försörjning. Svalorna LA och samarbetsorganisationerna stöder och deltar i en mängd olika nätverk som arbetar för att minska det ökande våldet och utsattheten för fattiga ungdomar. Exempel på aktiviteter som ingår i Svalorna LA:s Nicaraguaprogram är sexualundervisning för skolungdomar, stöd till missbrukande barn, radioprogram av och för ungdomar och upplysning och påverkan för att förbättra unga hembiträdens arbetssituation. Framgångar under 2010 Allt färre barn hoppar av skolan Ett mycket viktigt resultat av arbetet och en stor källa till stolthet är att man lyckats öka tillgången till skola och att allt färre barn tvingas hoppa av skolan. Över 90% av barnen och ungdomarna stannade kvar i skolan under det gångna året, vilket är ett mycket bra resultat med tanke på fattigdomsnivån. 92% av barnen och ungdomarna stannade kvar i skolan! 18

19 98% av ungdomarna i programmet kan identifiera riskfaktorer för kränkning av sina rättigheter och vet hur de kan för svara sig i utsatta situationer Familjerna prioriterar barnen och ungdomarnas utbildning 2010 har man sett att de deltagande familjerna involverar sig i större utsträckning i barnens utbildning och att de ändrar fördelningen av hushållsuppgifter så att barnen ska kunna studera. Ungdomarna berättar med glädje att deras föräldrar och släktingar nu samtalar om känsliga ämnen med dem, som t. ex. sexualitet och preventivmetoder. Unga hembiträden studerar och sätter gränser Samarbetsorganisationernas påverkansarbete har bidragit till nya historiska lagar för att skydda ungdomar som arbetar som hembiträden. Till exempel är det nu olagligt att inte ge arbetande ungdomar tid att studera. 81% av flickorna och de unga kvinnorna från målgruppen känner nu väl till sina rättigheter som hushållsarbetare, och kan därför sätta gränser i sina arbetsrelationer. 700 ungdomar har utvecklat förebyggande kunskaper mot oönskad graviditet, våld i parförhållanden och sexuellt överförbara sjukdomar. 19

20 Joanna har medicinstudier i sikte Det är tidig eftermiddag. Hembiträdet Joanna Perez Perez, 19 år, har precis avslutat förmiddagens sysslor. Tiden hon har ledig fram tills familjens barn kommer hem från skolan ägnar hon åt att studera. Joanna Perez Perez började jobba som hembiträde när hon var femton år. Innan dess bodde hon i byn Matiguás, utanför Matagalpa, med sin familj. Hon är en av de tusentals flickor som har lämnat familjen på landsbygden för att åka till staden och söka nya möjligheter. --Jag flyttade till Estelí för att jobba och ha möjlighet att studera. Ibland saknar jag min familj, men det är också för deras skull som jag är här, säger hon. Under fyra års tid har Joanna arbetat som hembiträde åt en familj i utkanten av Estelí i norra Nicaragua. Hennes arbetsdagar består av tvätt, strykning, matlagning och omhändertagande av barn. Endast på lördagar är hon ledig från arbetet och då brukar hon studera. Just nu håller hon på att gå klart gymnasiet och medan familjens barn är i skolan passar Joanna på att göra sina läxor. Lag som skyddar hembiträden Hembiträden har under en lång tid varit en utsatt grupp i Nicaragua. Sexuella övergrepp, långa arbetsdagar och dålig lön har varit en del av många flickors vardag. Att jobba som hembiträde har länge setts som att hjälpa till trädde den juridiska lagen 666, som skyddar hembiträden och erkänner det som ett arbete, i kraft. Svalorna Latinamerikas samarbetsorganisation Asociación MIRIAM jobbade under lång tid för att lagen, som är en reform av arbetslagen, skulle gå igenom. --Vi arbetade nära Arbetsministeriet, besökte människors hem, pratade med hembiträden och insisterade på att det behövdes en juridisk, skyddande lag, berättar psykologen Osiris Dolores Castilblanco. Lagen fastslår att arbetsgivaren måste kunna garantera en riktig lön och att ett hembiträde ska jobba max sex timmar om dagen och har rätt till 12 timmars vila samt en dags ledighet i veckan. Flickor mellan 14 20

Samarbete för rättvisa

Samarbete för rättvisa Samarbete för rättvisa Svalorna Latinamerikas verksamhetsberättelse 2011 Innehåll Sida 3. Ett stort språng 4. Ordlista 5. Svalorna Latinamerika i korthet 6. Samarbete för förändring i Latinamerika 7. Verksamheten

Läs mer

Samarbete för rättvisa

Samarbete för rättvisa Samarbete för rättvisa Svalorna Latinamerika en liten organisation som gör stor skillnad Adress: Götgatan 22 A, 118 46 Stockholm Telefon: 08-642 16 96 Hemsida: www.svalorna.se Blogg: www.svalorna.blogspot.com

Läs mer

Samarbete för rättvisa

Samarbete för rättvisa Samarbete för rättvisa Svalorna Latinamerikas verksamhetsberättelse 2012 Innehåll Sida 3. Ett framgångsrikt år 4. Ordlista 5. Svalorna Latinamerika i korthet 6. Samarbete för förändring i Latinamerika

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen!

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen! HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2014 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året har varit med och stöttat våra

Läs mer

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER FN har som mål att halvera fattigdomen i världen till år 2015. Det innebär att hundratals miljoner människor får ett rikare liv. BÄTTRE HÄLSA GÖR VÄRLDEN

Läs mer

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna

Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna Latinamerikagrupperna är medlem av Frivilligorganisationernas Insamlingsråd, FRII. Som medlem förbinder sig Latinamerikagrupperna att följa FRIIs kvalitetskod vilken

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck,

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, fattigdom och imperialism och att alla ska omfattas

Läs mer

Material för gymnasiet

Material för gymnasiet Material för ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och geografi. Med detta skolmaterial

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

HUNGERPROJEKTET JUla REsUlTaT 2014

HUNGERPROJEKTET JUla REsUlTaT 2014 HUNGERPROJEKTET Jula Resultat 2014 Inledning Varmt tack till Jula AB - ledningen och medarbetarna - som under det som under det gångna året har investerat i en framtid fri från hunger och fattigdom i Bangladesh.

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

Drömmar genom Utbildning

Drömmar genom Utbildning Drömmar genom Utbildning 1. Inledning 1.1 Syfte och frågeställning Syftet med denna text är att kartlägga ungdomars framtidsdrömmar gällande arbete. Vilka arbeten drömmer man om och hur tror man att de

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2014

Verksamhetsberättelse 2014 Verksamhetsberättelse 2014 Svalorna Latinamerika Verksamhetsberättelse 2014 Innehåll Rättighetsarbete som skapar förändringar s. 1 Det här är Svalorna Latinamerika s. 3 Vår verksamhet s. 4 Demokrati och

Läs mer

fattigdom en rättighetsfråga

fattigdom en rättighetsfråga fattigdom en rättighetsfråga amnesty.se/nuvetdu Var 8:e kvinna riskerar att dö Visste du att risken att dö i samband med graviditet och förlossning är större i Sierra Leone än i nästan alla andra länder

Läs mer

Fastställt på förbundsmötet oktober 2013

Fastställt på förbundsmötet oktober 2013 Målprogram Fastställt på förbundsmötet oktober 2013 Målsättning och Huvudmål Förbundet Unga Rörelsehindrade har som huvudmålsättning att ungdomar med nedsatt rörelseförmåga ska vara en del av samhället.

Läs mer

Foto: Kalle Segebäck SOS BARNBYAR CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN

Foto: Kalle Segebäck SOS BARNBYAR CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN Foto: Kalle Segebäck SOS BARNBYAR CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN Centralafrikanska republiken är ett av de fattigaste länderna i världen. 63 procent av befolkningen lever på

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Verksamhetsplan för 2012

Verksamhetsplan för 2012 Verksamhetsplan för 2012 Nduguföreningens syftesparagraf Nduguföreningen vill tillsammans med invånare och lokala aktörer i byn Kizaga och omgivande byar i Tanzania, verka för att ge enskilda människor

Läs mer

Latinamerikagruppernas Verksamhetsplan 2015

Latinamerikagruppernas Verksamhetsplan 2015 Latinamerikagruppernas Verksamhetsplan 2015 Inledning Verksamhetsplanen syftar till att ge en god bild av Latinamerikagruppernas prioriteringar och planerad verksamhet i Latinamerika och i Sverige för

Läs mer

SVALORNA LATINAMERIKAS 2015-2016 ÖVERGRIPANDE POLICYDOKUMENT. Grunderna för Svalorna Latinamerikas arbete i Latinamerika och Sverige.

SVALORNA LATINAMERIKAS 2015-2016 ÖVERGRIPANDE POLICYDOKUMENT. Grunderna för Svalorna Latinamerikas arbete i Latinamerika och Sverige. SVALORNA LATINAMERIKAS ÖVERGRIPANDE POLICYDOKUMENT 2015-2016 Grunderna för Svalorna Latinamerikas arbete i Latinamerika och Sverige. Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Inledning... 3 1.1.

Läs mer

Ungdomsstyrelsens Rikskonferens 1-2 december 2009

Ungdomsstyrelsens Rikskonferens 1-2 december 2009 Ungdomsstyrelsens Rikskonferens 1-2 december 2009 Laura Andreea Bolos I denna rapport har jag försökt ge en sammanfattning av de två dagar som jag har spenderat i Stockholm på Ungdomsstyrelsens Rikskonferens.

Läs mer

Svalorna Latinamerika

Svalorna Latinamerika Svalorna Latinamerika Verksamhetsberättelse 2008 Svalorna Latinamerika Tegelviksgatan 40 116 41 Stockholm tel 08-642 16 96 fax 08-640 36 60 e-post: info@svalorna.se www.svalorna.se Org.nr 802003-3083 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 HEM SKRIV UT Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Fair Trade enligt WFTO

Fair Trade enligt WFTO Fair Trade enligt WFTO Bättre villkor och rättvis betalning World Fair Trade Organization, WFTO, är en samarbetsorganisation för rättvis handel som arbetar för att marginaliserade producenter ska få bättre

Läs mer

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke.

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. FÅ KOLL PÅ TANZANIA PÅ 15 MINUTER Det här studiematerialet handlar om varför

Läs mer

Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i. Afghanistan

Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i. Afghanistan Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Afghanistan 2014 2019 Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Afghanistan 2014 2019 1. Förväntade resultat Resultatstrategin styr

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter Plan arbetar över hela världen för att förbättra situationen för barn som lever i fattigdom

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställt och översatt av: Maja Nilsson Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställning av enkäter på uppdrag av APROFRUSA, utdelade i november 2012 i kommunerna San Augustin, Pitalito

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Material för årskurs 4-6

Material för årskurs 4-6 Material för årskurs 4-6 ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och geografi.

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

INLEDNING. förtryckande maktstrukturerna som kvinnor har levt under i många år.

INLEDNING. förtryckande maktstrukturerna som kvinnor har levt under i många år. HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2013 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året varit med och stöttat våra

Läs mer

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel Ett litet steg Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter Innehåller handledning och spel Ett litet steg Design: Carl Heath Palmecentret Palmecentrets verksamhet inspireras avoch återspeglar Olof

Läs mer

Nationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket)

Nationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket) skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket) Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde dessa

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Personalvision Polykemi AB

Personalvision Polykemi AB Personalvision Polykemi AB I ett företag som Polykemi anser vi att teknik står för 30 % och att människan står för 70 % av företagets framgång. Medarbetarna är alltså den viktigaste resursen för att kunna

Läs mer

Information om nödhjälp p g a naturkatastrof

Information om nödhjälp p g a naturkatastrof Information om nödhjälp p g a naturkatastrof Med följande information vill vi tacka Cura cultura och Khala Uma som sedan många år hjälper oss med sitt solidariska arbete. Vi vill också tacka Musikhögskolan

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan. Min första kärlek DOKUMENTÄR BERÄTTELSE Min första kärlek handlar om förälskelse, flirt och de första trevande stegen i ett förhållande. Berättelsen som utspelar sig i Bagdad visar också vilka olika utgångslägen

Läs mer

Fira FN-dagen med dina elever

Fira FN-dagen med dina elever EN BÄTTRE VÄRLD Fira FN-dagen med dina elever 24 oktober Ett material för grundskolan från Svenska FN-förbundet. Fira FN-dagen med Svenska FN-förbundet och projektet Skolmat blir kunskap. Inför FN-dagen

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 I JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 TRAFFICKING Trafficking, den tredje största organiserade brottsligheten i världen. Det är fruktansvärt att människohandel förekommer 2013. Allvarliga brott

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

Värdegrund och policy

Värdegrund och policy Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Stoppa hunger. Köp en tröja.

Stoppa hunger. Köp en tröja. Stoppa hunger. Köp en tröja. Resultat - Style It Forward Stockholm 2014 I samarbete med: Inledning Med denna rapport vill vi på Hungerprojektet tacka alla individer och företag som genom Style it Forward

Läs mer

Policy för alkohol som utvecklingshinder

Policy för alkohol som utvecklingshinder Policy för alkohol som utvecklingshinder Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 2013-03-18 Giltighetstid: tillsvidare Ansvarig: generalsekreterare Policyns tillämpning i Forum Syd Forum Syds idéprogram

Läs mer

STs rapport och redovisning av stödet till IMP i Colombia 2009-2010

STs rapport och redovisning av stödet till IMP i Colombia 2009-2010 STs rapport och redovisning av stödet till IMP i Colombia 2009-2010 1. Bakgrund Sedan 2001 när IMP bildades har man arbetat för att bygga upp en stark organisation som förmår samla de colombianska kvinnornas

Läs mer

Material för Förskolan - årskurs 3

Material för Förskolan - årskurs 3 Material för Förskolan - årskurs 3 ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och

Läs mer

Normkritik i praktiken UMO.se ett exempel Nätverksträff Ungdomshälsa, norra Örebro län, 20 mars, 2014

Normkritik i praktiken UMO.se ett exempel Nätverksträff Ungdomshälsa, norra Örebro län, 20 mars, 2014 Normkritik i praktiken UMO.se ett exempel Nätverksträff Ungdomshälsa, norra Örebro län, 20 mars, 2014 Johan Nilsson, redaktör UMO.se Johan.y.nilsson@sll.se Juni 2007 Ungdomsmottagningen skall innehålla

Läs mer

Verksamhetsstrategier för Fair Action

Verksamhetsstrategier för Fair Action Verksamhetsstrategier för Fair Action Antagen av styrelsen den 29 april 2015 Fair Action är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening. Vi arbetar för en hållbar värld där mänskliga rättigheter

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM Om materialet Angela och Juliana har världens tuffaste jobb att vara kvinna och bruka jorden i ett

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015. Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015. Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen Innehåll FÖRORD... 2 ÖVERGRIPANDE OCH LÅNGSIKTIGA UPPDRAG... 3 MÅLGRUPPER... 4 VERKSAMHET I SVERIGE... 5 ARBETET I ARBETSGRUPPERNA...

Läs mer

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Våld i nära relationer - att våga se och agera! Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Effektrapport Frii 2013

Effektrapport Frii 2013 Effektrapport Frii 2013 P A G E 1 of (5) D A T E 30/09/2014 A U T H O R Krister Adolfsson 1. Vad vill er organisation uppnå? Diakonia är en biståndsorganisation grundad i kristna värderingar som samarbetar

Läs mer

Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne.

Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Verksamhetsidé: Skåne Stadsmission arbetar på människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Vi arbetar lyhört och proaktivt med

Läs mer

Eget företag - Dröm och verklighet

Eget företag - Dröm och verklighet Eget företag - Dröm och verklighet Ingela Gabrielsson Privatekonom 2009-08-27 Om undersökningen För att öka förståelsen för drömmen om att starta eget och för verkligheten har Nordea Private Banking valt

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige

Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Roks är en feministisk organisation, partipolitiskt och religiöst obunden, som verkar för kvinnors och flickors rättigheter och frigörelse,

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Föreläsningspaket 2013-2014

Föreläsningspaket 2013-2014 Föreläsningspaket 2013-2014 Makten över maten I Sverige står maten idag för 25 procent av växthusgaserna, från produktion och transport tills den hamnar på tallriken eller i soporna. Olika livsmedel ger

Läs mer

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under Datum 2011-09-12 Dnr 1100297 2 (3) Vid s inträde påbörjades arbetet med att etablera fler kommuner som fristadskommun bl.a. Landskrona, Helsingborg, Eslöv, Hörby, Sjöbo, Ystad, Kristianstad och Lund. Ett

Läs mer

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Den högre utbildningen i Dalarna har långa traditioner inom ingenjörsutbildning (Fahlu Bergsskola 1822), lärarutbildning (Folkskolelärarinneseminariet

Läs mer

Relationer i centrum för ett lyckat lärande. Helena Colliander

Relationer i centrum för ett lyckat lärande. Helena Colliander Relationer i centrum för ett lyckat lärande Helena Colliander Sudan Sudan Ett konfliktfyllt land Inbördeskrig i över 20 år landet delas (juli 2011) Många stamkonflikter i gränstrakterna mellan Sudan och

Läs mer

Värderingar Vision Etiska principer

Värderingar Vision Etiska principer Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I

Läs mer

Hej! Latinamerikagrupperna

Hej! Latinamerikagrupperna B Detta kuvert ar viktigare an det andra du brukar få Hej! Vet du att mycket information om dina framtida pensionspengar inte står med i det där andra orange kuvertet? Information som är viktig. Som att

Läs mer

Svalorna Latinamerika

Svalorna Latinamerika Svalorna Latinamerika Verksamhetsberättelse 2009 Svalorna Latinamerika Tegelviksgatan 40 116 41 Stockholm tel 08-642 16 96 fax 08-640 36 60 e-post: info@svalorna.se www.svalorna.se Org.nr 802003-3083 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd Rådgivande landsbygdsriksdag Årsmöte/föreningsmöte Styrelse 24 Länsbygderåd Kansli Cirka 100 kommunbygderåd Cirka 4 500 lokala utvecklingsgrupper Cirka 40 medlemsorganisationer llt vårt arbete har sin

Läs mer

Vision 2018 Att bredda och stärka föreningen

Vision 2018 Att bredda och stärka föreningen Vision 2018 Att bredda och stärka föreningen Om visionsdokumentet Syftet med visionsdokumentet är att vara en långsiktig verksamhetsplan som täcker föreningens viktigaste verksamhetsområden men samtidigt

Läs mer

Manifest, värdegrund och policy. för Unizon

Manifest, värdegrund och policy. för Unizon Manifest, värdegrund och policy för Unizon Unizon samlar kvinnojourer, tjejjourer och andra stödverksamheter som arbetar för ett jämställt samhälle fritt från våld. Jourerna stöttar, skyddar, förebygger

Läs mer

Omvandlingen av. Kannankudi

Omvandlingen av. Kannankudi Omvandlingen av Kannankudi STOLTASTE SPONSORERNA Nu är vi igång! Vi är så glada och stolta att kunna hjälpa de fattigaste av de fattiga, inte bara genom att donera pengar utan faktiskt få människor i en

Läs mer

Introduktion: Hivperspektiv i utvecklingssamarbete

Introduktion: Hivperspektiv i utvecklingssamarbete Introduktion: Hivperspektiv i utvecklingssamarbete Det här är en kortfattad introduktion i hivfrågor för dig som arbetar med utvecklingssamarbete i en organisation. Med den vill Forum Syd uppmuntra dig

Läs mer

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot KIRUNA KOMMUN 110516 Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot 1. Följande styrdokument ligger till grund för framtagandet av denna handlingsplan; FN:s konvention om mänskliga rättigheter

Läs mer

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda FNs standardregler För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda LÄTTLÄST en lättläst version av FNs standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

Hur bildar jag en lokalgrupp?

Hur bildar jag en lokalgrupp? Hur bildar jag en lokalgrupp? Innehåll Vilka är vi? Så här gör du för att starta en lokalgrupp Hur går det första mötet till? Det lokala årsmötet Vad kan vi som lokalgrupp göra? Hur finansierar vi verksamheten?

Läs mer