Ledarskap vid kriser och svåra situationer. 1

Transkript

1 Ledarskap vid kriser och svåra situationer 1

2 Innehåll Stress Kris Krisförlopp Crisis Management Vanliga reaktioner på trauma Avlastningssamtal 2

3 Crisis Management Self management Arbetsmiljölagen - arbetsgivaren ska motverka stress på arbetsplatsen. Arbetsmiljöverket - varje arbetsplats ska ha krishanteringspolicy, krishanteringsplan för kris och extraordinära händelser. Varje chef och arbetsledare har ett formellt ansvar för att arbeta i enlighet med den planen rebecca.stenberg@liu.se 3

4 4

5 Krav, kontroll, socialt stöd 5

6 Koppla till krav, kontroll, stöd KASAM - Känslan Av SAMmanhang och begriplighet. (Antonovsky, 1991). Sensemaking Processer för att göra situationen begriplig. (Weick, 1979, 2001). Positiv stress: Från alert till utmattning Negativ stress: Dålig arbetsmiljö sjukdomar, olyckor rebecca.stenberg@liu.se 6

7 Åtgärder Behövs på organisationsnivå men sker på individnivå. Egen coping: Var noga med mat och sömn Träna Slappna av innan du försöker sova Ta pauser Sök socialt stöd 7

8 Vad är en kris? Utvecklingskriser o livskriser Kan förutses, naturlig del livet och utveckling. Makronivå Organisation/nation/internationellt. Tex övergång till demokrati. Mikronivå Individ. Tex. pubertet, 30-årskris, pension. Traumatisk kris Plötslig, oväntad, händelse: Bortom kontroll. Hot mot stabilitet, trygghet, hälsa, frihet. Kan medföra stora störningar, förändringar. Makronivå Tex. flodvågskatastrofen Mikronivå Tex. olycka, brott, förlora arbete. rebecca.stenberg@liu.se 8

9 Olika typer av traumatiska kriser Naturkatastrofer vi mot naturen, mediastöd Socialt/ekonomiskt relaterade kriser - Vi och dom, olika uppfattningar, skuldfrågor, media som motståndare. Avsiktliga händelser-tex. terrorangrepp Olyckshändelser, tex. Estonia-olyckan Vad som uppfattas som en kris ligger i betraktarens öga och den/de drabbades förhistoria. rebecca.stenberg@liu.se 9

10 Grundläggande drivkrafter i krisreaktioner både mikro- och makronivå Primärt handlar kris om att förlora kontroll, trygghet, förståelse av vad som händer samt att försöka återskapa dessa. Jfr Mann Gulch, Titanic-olyckan. Sammanbrott för sensemaking. rebecca.stenberg@liu.se 10

11 Krisen påverkar på alla områden Fysiska konsekvenser Kartan ritas om, föroreningar, skadade o döda. Psykologiska konsekvenser Posttraumatisk stress, krisreaktioner. Sociala konsekvenser Saknade personer, föräldralösa barn. Infrastrukturella konsekvenser Kommunikativt break down på alla nivåer. Ekonomiska konsekvenser Företag, försörjning. Politiska konsekvenser Politisk obalans. Religiösa konsekvenser regler kan inte vidmakthållas. rebecca.stenberg@liu.se 11

12 Vem drabbades av flodvågskatastrofen? Enligt KBM och polisen drabbades 30-40% av svenska folket direkt eller indirekt av flodvågskatastrofens konsekvenser. Direkt: (primärt traumatiserade) Överlevande, anhöriga, vänner och arbetskamrater, professionella Indirekt: (sekundärt traumatiserade) Professionella, bekanta, andra som reagerar på händelser tex på samma ort eller i media. Var och en reagerar på sitt sätt. Unga reagerar starkare än äldre. Posttraumatisk stress förstärker reaktion. rebecca.stenberg@liu.se 12

13 Krisens faser individen (Cullberg) Under Efter tid Chock Reaktion Bearbetning Nyorientering Timmar-dagar 1 vecka-månader Månader-år År - Avstängda känslor, förvirring, hyperaktivitet Aggressivitet, skuldkänslor, desperation, förtvivlan, förnekande mardrömmar, trötthet. Reaktioner som i reaktionsfas men vill ha hjälp o kontakt. Sorg. Acceptans. Går vidare med sitt liv. Identitets- och värderingsförändringar rebecca.stenberg@liu.se 13

14 Krisens faser makroperspektiv (National Center For Post Traumatic Stress Disorder, U.S. Department of Veterans Affairs) Under Impact Omedelbar reaktion. Ofta adekvat; Rädda eget o andras liv/ förvirring. Post Impact Timmar-vecka Efter Informationssug. Ryktesspridning. Motstridig info. Oförmåga att ta in och organisera adekvat hjälp pga förnekande och brist på överblick. Bristande koordinering Oklar ledning. Recovery Månader Stark och välvillig mediatäckning, medkänsla, vilja att hjälpa. Koordinering och organisering av återuppbyggnad och stöd. Recovery II Månader år Tillbaka till vardagen. Mediastöd och allmänintresse försvinner. Byråkratiska tvister om regler och ansvar. Stöd till individer dras in för tidigt. rebecca.stenberg@liu.se 14

15 Merger Syndrom (Marks) Före Under Efter Månader Månader, år Oro Tvivel Ryktesspridning Chefer isolerar sig Konflikter Konflikter Egoism Suboptimering, maktstrider Centralstyrning Crisis Management Minskande och motstridig information och kommunikation Anställda slutar/söker nya jobb Sjukdom och psykosomatiska symtom ökar 15

16 Crisis Management Uppgift Förebygga Överblick Skadebegränsning Återuppbyggnad Den mest centrala faktorn är? TID! 16

17 Crisis management Före Under Efter Policy och planer. Utbildning o kompetens. Värderingar o tillit. Roll och fördelning av ansvar. Nätverk o strukturer för kommunikation Överblick. Hantera Media. Tydligt ledarskap. Hantera olika lägesbilder. Resurshushålla. Hantera reaktioner o Stress. Balansera rutiner o improvisation Debriefing. Uthållig uppföljning. Framing/closure. Utvärdering/lärande. Undvika Syndabockstänkande. Hantera olika agendor och cover-your-assmemos. rebecca.stenberg@liu.se 17

18 Vanliga svårigheter för ledare Blir operativ och tappar överblick Förlorar tidsuppfattningen Felprioritering av resurser/inte delegerar Passivitet Skillnader i situationsförståelse på fältet/stab/samhälle Välja mellan dåliga beslut rebecca.stenberg@liu.se 18

19 Krav på ledarskap i kriser Vilja leda, vilja utvecklas Stresstålighet Klarar att tappa kontrollen Acceptans för egna och andras begränsningar och reaktioner Självinsikt o humor Ta egna reaktioner på allvar rebecca.stenberg@liu.se 19

20 Erfarenheter Det som kan gå åt skogen gör vanligtvis det. Det kan bli värre men det kan också bli bättre. Rätt person är inte på rätt plats utom du som är rätt person på rätt plats överallt samtidigt. Det finns alltid minst ett sätt till. En tidsplan som håller är det något konstigt med. Du har inte tänkt på allt. Lita på folk. 20

21 Vanliga reaktioner på trauma (National Center For Post Traumatic Stress Disorder, U.S. Department of Veterans Affairs) Känslomässiga reaktioner: Ilska, skuld, skam, tomhet, oförmåga att känna kärlek, glädje etc. Kognitiva reaktioner: Förvirring, desorientering, beslutsångest, oro, koncentrationssvårigheter, flashbacks. Fysiska reaktioner: Spändhet, utmattning,diffusa smärtor, sömnsvårigheter, aptitlöshet, illamående, sexuellt ointresse. Sociala reaktioner: misstro, konflikt, isolering, arbets- o studieproblem, lättirriterad, svårt med nära relationer, överkontrollerande, känsla av övergivenhet. rebecca.stenberg@liu.se 21

22 Avlastningssamtal Var och en berättar i tur och ordning om när och hur traumat upplevts medan de andra lyssnar. Var och berättar så mycket eller lite som man känner för. Ingen dömer eller kritiserar. Inga sakdiskussioner. Var och ens upplevelse är sann för den och ska respekteras. Människor reagerar mycket olika på samma trauma. Ställ frågor vid behov men tjata inte! Reaktioner är normala. Det är traumat som är onormalt. Visa att du lyssnar och stöttar. Använd gärna kroppskontakt. Stressa inte! rebecca.stenberg@liu.se 22

23 Källor o lästips: Cullberg, J (1992 rev.uppl.) Kris och utveckling. Natur och Kultur. Dekker, S.W.A. (2001). Reconstructing human contributions to accidents: The new view on error and performance. Technical Report Lund University School of Aviation. Enander, A. m.fl (??). Att stå i stormens öga. KBM:s forskningsserie nr 6. Krisberedskapsmyndigheten. Försvaret. (????). Stresskonen. I Utvecklande ledarskap. Larsson, G. (2009). Ledarskap i svåra situationer. I Jönsson, S. & Strannegård, L. (Ed.) (2009). Ledarskapsboken. Libers. Larsson, G. (2010). Ledarskap under stress. Libers. Marks, M.L. (1999) Surviving a Merger. Electric Perspectives, Nov/Dec99, Vol. 24, Issue 6. Database: Business Source Elite. National Center for Post Traumatic Stress Disorder, U.S. Department of Veterans Affairs. Information och forskningspublikationssajt om traumahantering. (hämtad ). Rollerhagen, C. (2005). Säkerhetskultur. RX MEDIA. SOU 2005:10. Sverige och Tsunamin granskning och förslag. Weick, K.E. (1979). 2nd ed. The Social Psychology of Organizing. McGraw-Hill. Weick, Karl E., (1993). The Collapse of Sensemaking in Organizations: The Mann Gulch Disaster. Administrative Science Quarterly, , Dec93, Vol. 38, Issue 4 Weick, K.E. och Roberts, K.H. (1993). Collective mind in organizations: heedful interrelating on flight decks. Administrative Science Quarterly, 38, Weick K.E. & Suthcliffe, K.M. (2001). Managing the Unexpected. Jossey-Bass. rebecca.stenberg@liu.se 23