KRAVNIVÅER. Åtvidabergs kommuns grundskolor SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

Transkript

1 KRAVNIVÅER Åtvidabergs kommuns grundskolor SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

2 Förord Välkommen att ta del av Åtvidabergs kommuns kravnivåer och bedömningskriterier för grundskolan. Materialet har tagits fram i ett samarbete mellan kommunens lärare. Huvudsyftet med materialet är att eleverna ska nå bättre resultat i skolan. Under detta huvudsyfte finns flera delsyften: Skapa tydlighet gentemot elever och föräldrar om vad de kan förvänta sig av skolan (= elevernas kunskapsrätt) Tydliggöra vad som förväntas av eleverna vid olika åldrar Visa exempel på vad det innebär att kunna eller förstå olika saker Tydliggöra vad som förväntas av eleven för de olika betygsstegen Godkänt, Väl godkänt och Mycket väl godkänt Få samsyn och gemensamma ribbor, d v s underlag för likvärdiga bedömningar, så att eleverna får så lika bedömning och betyg som möjligt, oavsett skola eller lärare Ett verktyg i elevers, föräldrars och lärares samtal om elevens prestationer och för formulering av mål för elevens utveckling Kravnivåer och bedömningskriterier är framtagna för samtliga ämnen. De finns på kommunens hemsida eller kan fås från skolorna och från barn- och utbildningsförvaltningen telefon Det presenterade materialet ska endast ses som exempel på vad som förväntas av eleverna. Alla moment i kursplanerna täcks inte in, men motsvarande nivåer på krav gäller för alla övriga moment i respektive kursplan. Det räcker alltså inte att eleven kan det som presenteras i detta material. Men det är min förhoppning att exemplen tydliggör de förväntade nivåerna och att de ska vara möjliga att tillämpa på de övriga momenten i kursplanerna. Åtvidaberg augusti 2007 Karin Olanders Barn- och utbildningschef - 1 -

3 Så här använder Du materialet: Kravnivå Kravnivån uttrycker lägstanivån på vad eleverna ska kunna. Det innebär att detta är vad eleven minst ska klara av, för att kunna tillgodogöra sig den fortsatta undervisningen och nå de nationella målen med utbildningen. I skolår 9 uttrycker kravnivåerna vad eleven åtminstone ska prestera för att få betyget Godkänt, Väl godkänt eller Mycket väl godkänt. De presenterade kravnivåerna speglar mångfalden i ämnet och försöker i viss mån visa på kärnan i ämnet. Men de täcker inte in hela ämnet. Kursplanerna innehåller många fler moment än de som presenteras i detta material. Tanken är att man utifrån beskrivningen av kravnivåerna ändå ska kunna förstå vilken nivå på kunskaper och färdigheter som ställs på de övriga momenten i kursplanen. Vill man ta del av de nationella kursplanerna i sin helhet, finns de på Skolverkets hemsida, via www3.skolverket.se/ki03/front.aspx Elevuppgift Här visas exempel på uppgift som eleven kan få för att visa att han/hon uppfyller den aktuella kravnivån. Elevexempel Exemplen visar hur ett godkänt elevarbete kan se ut för de olika nivåerna. Kriteriebeskrivning Kriteriebeskrivningen visar på de kunskaper och färdigheter som förväntas av eleven för att den ska uppnå kravnivån. En elev kan ta sin lösning på en uppgift och jämföra med kriteriebeskrivningen. Utifrån detta ska eleven kunna avgöra om han/hon nått kravnivån eller om det finns mera att arbeta med. Kriteriebeskrivningen är tänkt att kunna användas för avstämning gentemot samtliga moment i kursplanen, inte bara de som presenteras i kravnivåerna och exemplen

4 LYSSNA OCH FÖRSTÅ Efter sex månader Förstå enkla instruktioner. Förstå enkla ord och uttryck i närmiljön. Förstå enkla berättelser med hjälp av bilder. Läraren säger: - Ta upp läseboken. - Slå upp sidan 7. - Läs stycket överst på sidan. Eleven visar att den förstår genom att den efter varje uppmaning följer anvisningarna. Efter ett år Förstå flera på varandra följande instruktioner. Förstå berättelser med något mera avancerat innehåll. Förstå vanliga abstrakta ord och uttryck. Läraren läser följande instruktion: Här ser du en bil, en blomma, en katt och ett hus. 1. Skriv ditt namn över huset. 2. Skriv namnet på din skola under bilen. 3. Skriv namnet på en lärare över blomman. 4. Skriv något man kan dricka bredvid katten. Eleven visar att den förstår och kan följa instruktioner

5 LYSSNA OCH FÖRSTÅ forts. Efter två år Kunna förstå och tillgodogöra sig det svenska språket i de flesta situationer som elever ställs inför. Varje elev får ett kalenderuppslag med två veckor framför sig. Detta sträcker sig från måndagen den 4 oktober till söndagen den 17 oktober. Läraren läser upp: - Idag är det måndagen den 4 oktober. Du ska fylla i din kalender efter hand som jag läser upp vad som ska hända. Nu på tisdag mellan klockan nio och tolv är det temaarbete. I övermorgon börjar din ridlektion klockan halv fyra. Nästa måndag har du en tandläkartid klockan kvart över tio. Varje måndag och torsdag är det idrott mellan klockan ett och två. Skriv själv in vad du gör på helgen som kommer. Helgen därefter är det klassfest på fredagskvällen vid åttatiden. I morgon bitti har vi sovmorgon till klockan halv tio. Eleven visar att den lyssnat och förstått när den kan fylla i veckobladen enligt muntlig instruktion från läraren. TALA Efter sex månader Kunna återberätta något man har sett, hört, läst eller upplevt med enkla ord. Kunna berätta om saker i närmiljön. Kunna samtala om vardagliga situationer. Eleven ska på ett enkelt sätt kunna berätta lite om sig själv och sin familj

6 TALA forts. Efter ett år Kunna återberätta en enklare faktatext med egna ord. Kunna tala med tydligt uttal. Kunna delta i ett samtal och använda relevanta ord och uttryck. Kunna formulera tankar och funderingar. Eleven ska kunna berätta om något den har upplevt, t ex vad den har gjort i helgen eller vad den tyckte om en film den har sett. Efter två år Kunna sammanhängande muntligt återberätta något man sett, hört, läst eller upplevt. Kunna framföra en åsikt och argumentera för denna. Kunna tala med flyt och så pass korrekt intonation att det inte uppstår missförstånd. Kunna återberätta en bok som man har läst samt berätta sina åsikter om boken. LÄSA Efter sex månader Kunna läsa en enkel text som är anpassad efter ålder. Kunna besvara enkla frågor om textinnehållet. Skolår 1-3: Pompe av Barbro Lindgren. Skolår 4-6: Äpplet sidan 31 ur Svenskbiten A1 av Marianne Aspelin och Eivor Carlsson. Skolår 7-9: Klara träffar Bosse sidan 55 ur Mål 1 av Anette Althén. Eleven visar att den har förstått innehållet i det lästa när den kan svara på frågor om texten muntligt eller skriftligt

7 LÄSA forts. Efter ett år Kunna läsa en för åldern lättläst bok. Kunna plocka fakta ur en enklare text. Skolår 1-3: Hunden Max av Birgitta Hallberg. Skolår 4-6: Böckerna om Kasper, t.ex. Kasper spelar i skollaget, av Jorn Jensen. Skolår 7-9: Sixten av Ulf Stark Eleven visar att den har förstått innehållet i det lästa när den kan svara på frågor om texten muntligt eller skriftligt. Efter två år Kunna tillgodogöra sig lättlästa skönlitterära texter anpassade för åldern. Kunna läsa faktaböcker med större förståelse. Skolår 1-3: Bilderböckerna om Sune, av Sören Olsson och Anders Jacobsson. Skolår 4-6: Pojken och Tigern en Sverigesaga, av Lars Westman. Skolår 7-9: Farligt lov, av Anders Gustafson, eller Någon att krama, av Hans-Eric Hellberg. Eleven visar att den har förstått innehållet i det lästa när den kan svara på frågor om texten muntligt eller skriftligt. SKRIVA Efter sex månader Kunna skriva en kort text med konkret innehåll. Skriv och berätta om vad man kan göra på sommaren och vintern. sommar vi spela fotboll,basboll och bordtennis.sedan December Kommer och snö. Vi gör snögubbe,kasta snö och göra en familijen med snö.och jag går åker skridskor min pappa köpa en bandyklubba och en boll. Eleven kan skriva en text som läsaren kan förstå

8 SKRIVA forts. Efter ett år Kunna skriva brev, sagor och andra berättelser med enkla meningar så att innehållet tydligt framgår. Skriv och berätta om din mamma eller pappa. Min mamma heter X. Min mamma är fint. Hon kan laga mat, hon kan spela spel, hon kan spela fotbol, hon är snell, hon är lite arg ibland, hon kan tvätta kläder och hon kan vissla. Hon kan inte klettra i träd och hon kan inte sjunga. Eleven visar att den kan bilda enkla meningar och hålla sig till ämnet. Efter två år Kunna producera texter med mer nyanserat innehåll och god struktur. Kunna tillämpa grundläggande svensk grammatik i exempelvis lucktexter. Skriv och berätta lite om ditt hemland och när du kom till Sverige. När jag var 10 år gammal flyttade jag och min syster och mina föreldrar till X i ett samhälle som hette X. Jag flyttade för det var krig i X. I X var det jätte bra för att jag har många kompisar och min pappas föreldrar bor där. De visste hela samhället och det var jätte lätt att få kompisar och känna folk. När det var sommar jag och mina kompisar brukade grilla, tälta o.s.v. Efter ett tag ville mina föreldrar flytta till utomlands för att jag och min syster skulle få ett bättre och lättare liv. Men till slut kom vi till Sverige i Åtvidaberg Jag trivs här och har många kompisar. Här är människor snälla och vänliga. Det är inte så svårt att lära sig språket fast när jag kom till Sverige trodde jag det. Eleven skriver en text med mycket innehåll. Eleven har valt att skriva i kronologisk ordning, vilket passar till uppgiften

9 Kommentarer Beroende på varifrån eleven kommer och omständigheter i övrigt har vi bedömt det som mest relevant att här skriva ner en förväntad nivå på elevens kunskaper, ej en lägsta nivå i ämnet. Denna förväntade nivå är sedan indelad efter hur lång tid eleven har haft undervisning i svenska som andraspråk: 1) efter 6 månader 2) efter ett år 3) efter två år Detta är inte ett dokument för betygskriterier. En elev med annat modersmål än svenska kan från år 8 få betyg i svenska som andraspråk. Betygskriterierna för svenska som andraspråk skiljer sig bara lite jämfört med dem i svenska. Därför hänvisar vi till kravnivåerna i svenska. I den nationella kursplanen för ämnet svenska som andraspråk står följande: Utbildningen i svenska som andraspråk syftar till att elever med annat modersmål än svenska skall tillägna sig en sådan språkbehärskning att de med fullt utbyte kan tillgodogöra sig utbildningen i andra ämnen och kan ingå i kamratgemenskapen och i det svenska samhället. Generellt kan sägas att ju äldre barnen är då de kommer till Sverige, desto längre tid/fler år behövs undervisning i svenska som andraspråk för att ovanstående ska uppnås. För att mäta elevens språkutveckling använder vi BOKUP-test, främst i de lägre åldrarna. Dessa är anpassade efter ålder och testerna innehåller både lucktext, studietekniska färdigheter, språklig initiativförmåga muntligt och skriftligt. Givetvis måste utslussningen till ordinarie undervisning ske successivt och individanpassat men BOKUP-testerna kan ge vägledning om när detta bör ske. Då eleven klarar minst 50 % på sin åldersnivå eller ett år under kan eleven klara delar av den ordinarie undervisningen. Då eleven klarar minst 80 % kan eleven oftast slussas ut helt i ordinarie undervisningsgrupp i alla ämnen, eventuellt med hjälp av vanliga stödinsatser såsom specialundervisning vid behov. Om eleven inte gör förväntade framsteg, bör man kontrollera om andra stödåtgärder bör sättas in. Svårigheterna kanske inte beror på bristande språkkunskaper i dessa fall utan kan även ha andra orsaker