JOKKMOKKS KOMMUN
|
|
- Britt-Marie Strömberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 JOKKMOKKS KOMMUN Yttrande angående: Förslag till miljökvalitetsnormer och Förslag till åtgärdsprogram för Bottenvikens vattendistrikt Diarienummer Jokkmokks kommun anser att den storskaliga vattenkraftens miljöpåverkan och möjligheterna att inom denna förbättra den fysiska miljön inte är tillräckligt redovisad i rubricerad samrådshandling. Jokkmokks kommun önskar se en tydligare och mer djupgående redovisning på detta område i syfte att utgöra underlag till förslag till åtgärdsprogram. Jokkmokks kommun saknar exempelvis konsekvensanalys och redovisning av vattenregleringarnas påverkan på rennäringen längs Luleälvsystemet. Jokkmokks kommun anser vidare att en förstudie kring den torrlagda älvfåran 15 km- från Letsi kraftstation ned till det forna utloppet nedanför Vuollerim är motiverad och bör genomföras som en första åtgärd och en del av åtgärdsprogrammet för Bottenvikens vattendistrikt. Jokkmokks kommun ifrågasätter en generisk klassificering av Luleälven och anser att Luleälven bör värderas segmentellt och klassificeras därefter vilket skulle möjliggöra ett precisionsinriktat aktivt miljöarbete med hög verkningsgrad i syfte att nå Vattendirektivets kray. Robert Bernhardsson Kommunstyrelsen ordförande Roland Boman Vattenpolitiker Bilagor: Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Postadress JOKKMOKK Webbsidesadress Telefon Telefax vx Bankgiro
2 BIJ AGA 1: Samrådsyttrande från Jokkmokks kommun Den åttonde februari 1915 ( )invigdes Porjus Kraftstation. Elektrifieringen av Malmbanan genomförs och en god grund till det svenska välfärdssamhället läggs. Porjus kraftstation var början av en älvutbyggnad som kulminerade i början av 1960-talet men höll ända in på 1980-talet. Idag pågår bla. Dammförstärkningsjobb och moderniseringsarbeten på kraftstationerna fick Sverige en miljölag som än idag 2015 är den miljölag som styr det utbyggda Luleälvssystemet. Ingen modern miljöprövning är idag 100 år efter att Porjus kraftstation invigdes gjord av konsekvenserna av vattenkraftsutbyggnaden. Vattenfall betalade för "totalskada" vilket tolkas som att de har gjort rät för sig i evinnerlig tid. Oberoende av skada och följder som uppkommer idag. Vattendirektivet från EU gav en viss förhoppning att Lule älv skulle få ingå i 2000-talets moderna miljösyn. Hittills har inget sånt syns till i de arbeten som gjorts från myndighetshåll. Tvärtom vi står fastfrusna års miljötänkande och lag. Vattenkraftsutbyggnadens stora tid under och 1960-talet var inte som många tror en konfliktfri tid utan protester. Tvärtom. Messaure kraftstation blev ett regeringsärende för att få starta. Porsibygget startade utan att erforderliga tillstånd fanns. Norrbygdens vattendomstol sade i december 1957 nej till det redan påbörjade bygget av Porsi kraftstation, eftersom de ansåg att nyttan av Porsi kraftstation understeg de skador som kraftverket skulle åstadkomma. Men i slutändan kom givetvis tillstånden (Bilaga 2). Lilla Lule Älv som byggdes ut under och 1970-talet var också hårt ifrågasatt av myndigheter, Jokkmokks kommun, enskilda, samerna, miljöorganisationer mfl. Ministrar och oppositionens partiledare uppvaktades 1959 av en delegation som företrädde inlandets kommuner, länsstyrelser och Norrlandsförbundet. Ett 10-punktsprogram med åtgärder lyftes fram som förslag som skulle ge kommunerna möjlighet att få del av vattenkraftens vinster mm. Vad gäller Lilla Lule Älv så skrev man att skadorna skulle bli så stora att de inte kunde kompenseras med pengar. Inget av de krav som ställdes fick småkommunerna i inlandet gehör för (Bilaga 2). Även länsstyrelsen var tveksam till utbyggnaden av Lilla Lule Älv (Bilaga 2). Ett antal ämbetsverk tyckte att hanteringen från stat och vattenfall var undermålig (Bilaga 2). Man kan också se att argumenten som gällde då för en utbyggnad även används idag (Bilaga 2) gav så regeringen sitt tillstånd att bygga ut Lilla Lule Älv, och körde därmed över både egna ämbetsverk, vattendomstol men framför allt tilläts inte Jokkmokks kommun att föra egen talan om de stora förändringar som låg i framtiden (Bilaga 2) så ska Jokkmokks kommun lämna sitt förslag på den samrådshandling med förslag på åtgärdsprogram och förvaltningsplan som Vattenmyndigheten inom Bottenvikens vattendistrikt har upprättat. För Jokkmokks kommun så har utsedda vattenpolitiker deltagit i arbetet och därutöver har bla från Vuollerimgruppen i form av Lule Älvdals Serviceorgan (LÄS) deltagit i möten och i utvecklingsarbetet.
3 Det vi ansvariga vattenpolitiker i första hand fört fram är att den stora miljöpåverkan som vattenkraftsutbyggnaderna har inneburit för Luleälvssystemet, ska finnas med i åtgärds- och förvaltningsplaner så att man startar upp ett långsiktigt miljöarbete med älvsystemet och att i första hand den torrlagda älvssträckan från Letsi kraftstation ned till det gamla utloppet i Stora Lule Älv vid Vuollerim är med som ett viktigt pilotprojekt med en förstudie för hur man både kan ta miljöhänsyn enligt talets lagstiftning och producera energi enligt det sätt som gjorts i 100 år. Tyvärr så kan jag konstatera att vi som företrätt Jokkmokks kommun inte har funnit någon som helst gehör för våra frågor rörande vattenkraftsskadad miljö utan istället är åsikten att skjuta detta långt i framtiden av de som beslutar i frågan. En märklig men klar åsikt. Hays och Vattenmyndigheten (HAV) och Energimyndigheten (Em) gav 2014 ut en "Nationell strategi för hållbar vattenkraft". En märklig rapport där man pekar på att den storskaliga vattenkraften är så viktig för landets ekonomi så att i stort sett inga åtgärder för bättre miljö ska göras. Alltså ska mer än 90% av den producerade vattenkraftselen stå utanför vattendirektivets kravinomöverskådlig framtid (Bilaga 3). Vad man kan säga är att strategin är klart undermålig, det finns inget bakgrundsmaterial, man för in påverkan på balans och reglerkraft utan att veta vad det är, det finns i alla fall inte beskrivet vad det är, hur det påverkas och av vad. Man skriveratt vad gäller storskalig vattenkraft ska det strävas efter KMVstatus och att mindre stränga miljökrav ska ställas på vattenkraftsområden som har stor betydelse för energisystemet. En märklig skrivning gällande Luleälven är "Eventuella fiskvägar bör endast förläggas till vattenkraftverk med dammhöjd under 50m och utan längre ayskurna vattendragssträckor sk torrfåror." Det verkar som de redan i denna strategi vill ta bort möjligheterna till en miljötappning i Lilla Lule Älv från Letsi kraftstation. Vem har i detta fall beställt den här skrivningen från myndigheten? Samtidigt skriver en chefstjänsteman på HAV till LÄS att de inte tar ställning till Letsiprojektet trots att generaldirektören klart pekar ut den förekomsten i sin strategi. Han skriver också att det finns ett behov av att prioritera geografiskt vilket är motivet och målet med strategin. Vilket ger en sämre vattenmiljö även i fortsättningen för vissa områden. Och det kan inte tolkas som annat än den storskaliga vattenkraftens områden. Mer än 90% av den producerade vattenkraftsströmmens områden ska ej omfattas av det nya årtusendets miljökrav (Bilaga 4). En riktigt dålig produkt som helt styr det arbete som vattendistiktens/länsstyrelsens tjänstemän tagit fram. Och det innebär också att man säger från Bottenvikens vattendistrikt, från HAV, från Länsstyrelsen att Jokkmokks kommun ska inte göra sig för stora besvär. Det blir inget av era drömmar om ett modernt miljöarbete i Lule älv. Men hur har då andra lyckats med sina försök att påverka för sina syften. Ett stort bolag som har vattenkraft i Lule Älv skriver så här i sin strategi drygt ett år innan (HAV) och (EM) offentliggjorde sin strategi för vattenkraften. Program för biologisk mångfald. *Småskalig vattenkraft och biflöden till den storskaliga vattenkraften kan vara tänkbara områden för programmet. *För att programmet ska bli lyckat och accepterat krävs nära samarbete med HAV, vattenmyndigheterna och olika intressegrupper (Bil 2) Eu:s ramdirektiv för vatten
4 *D 0 Krav på fiskvandringsvägar, minitappning och minska korttidsreglering *SLUTSATS Åtgärder i storskaliga vattenkraftverk i princip omöjliga. Värdet av förnybar energi och vattenkraftens reglerfunktion är större än den relativt lilla miljönyttan som kan uppnås med föreslagna åtgärder (Bil 2) Man kan inte annat tycka än att kraftbolaget ifråga varit duktiga på att genomföra sin strategi som drogs i koncernledningen januari Generaldirektörerna i HAV och EM har nästan ordagrant lyckats få med vitala och viktiga synpunkter från den storskaliga vattenkraftens lobbyarbete i sin strategi för hållbar vattenkraft. Det kanske är därför man så självklart också kan avfärda vårat Letsiprojekt i sin strategi för Luleälven. Dessutom så har man infört statusen Måttlig Ekologisk Potential för bla. Luleälven. Det kan tolks som någon sorts skräpstatus som gör att man kan skjuta åtgärder långt fram i tiden. Vilket i dessa årscyklar kan innebära efter år Tvärsemot vad som annars är i sämhällsmiljön, där man tar tag i problemen i nutid.
5 LETS' KRAFT ERA" kan nu bas, sedan regeringen mot vattendomstolens. fijrslag beslutat inedge.. att VattenfOsstvrelsen på Säi'Skilda VillifOr, lär MlieiggC1 krqfh'erket med damm Över Lilla Lule Jokkmokks. socken. Branta fors- och fallsträckor med sammanlagt 34 kin. längd och en fallhöjd på 136 in. byggs ut. Ovanför sammanflödet av Stora och Lilla Lule älvar byggs en jord- och stentynadsdamm med en största höjd av 85 pi. och cii långd med 500 in. Fisket drabbas hårt genom dämningen i Lilla Lule älv. Inom den berörda delen av älven fulls lek- och uppväxtomraden för lax och havslaxöring, som antagits vara 35 proc. av Luleälvens totala produktion av lax- ochlaxöring,s-smolt Med krgfistationens byggande bortfaller alla dessa lekplatser tfr hbrrländsk Tidskrift 1960 nr 4 sid 69 (Intressant färspel för Letsf)
6 Porsi bygget "HÄNSYN till Luleälvens betydelse som reproduktionsområde för lax var ett dominerande motiv när vattendomstolen i fjol vägrade att tillåta byggandet av Porsi haftverk" -De i Porsi domen av vattendomstolen gjorda uttalandena om fisket har i väsentliga avseenden bestridits av vattenfallsstyrelsen. Det enda man rr riktigt ense om är att Lule äly r en av de fömänista laxälvama i landet" -Man r också oense om Luleälveas mdel i den totala laxproduktionen i våra älvar saint om Mr. stor del av Luleälvens reproduktionsområden som kommer att. ödeläggas. Vattenfallsstyrelsen anser det ekonomiskt. felaktigt att anlägga fiskväg i Pori eller att. på längre sikt basera reproduktionsfrågan PI upptransport av avelslax, eftersom man ayser att bviga ut fallen iven ovanför Porsi liksom den nedströms belägna Edeforsei " Ur NT 1958 nr 2 sid 35 (Kraftbyggena och fisket)
7 Akkats före och efter Naturförstöring: "Man utplundrar naturtillgångama, dränker månghundraåriga boplatser med regleringsdammar, sumpar ner klimatet, driver lapparna från renbetena, fördärvar fisket, förstör landskapets skönhet och skrämmer vid behov upp folket med elransoneringsspöket samtidigt som man exporterar elkraft" Albeit VIUten
8 Tioptinktsprogram i vattentiägor Ge kommtmerna rätt att föra självständig talan i vattenmal för att bevaka bygdens in tressen. Lämna större del an fn. av vinstema yid vattenkraftsbyggena till de bygder som skadas. Genom tillräckligt stora ersättningar till bygderna bör bestående värden skapas, såsom vägar, industri, förbilligad el-energi Ändra reglerna om -bygdekraft, sa att deima kraft kan bli till effektiv hjälp Anslä tillräckliga medel till fiskevärd i mindre vattendrag och försmnmade sjöar. Utred och planlägg renskötselns bevarande genom skadeförebyggande och kompenserande åtgärder och om så befinns nödvändigt genom insb:änkningar i vatteitbygg,andet Beakta naturskyddet i vattenlagen och ge det en starkare ställning Hänsyn till bygden mäste hindra eller begränsa vattenbynad. Vad som t. ex. planeras for 'Lima kommun eller Lilla Lule äh' Överstiger vad en bygd kan täla även om stor kompensa don lämnas Förbered 'vattenbyggnad sä a tt alla i god tid far vetskap om planerna. Utrednino-arna far inte anförtros blott at vattenkraftsintressenterna. Ge enskilda sakägare ersättning i realvärden i första hand. Rätta till reglerna for beskattningen av kraftstationer och regleringar. Utredning pågar, men kan inte ny lagstiftning bli färdig snart, borde det. inte vara svårt att redan i år ta fram en provisorkk lagstiftning, varigenom den värsta orättvisan skulle undanröjas. Fastighetsbeskattningen for vattenbyggnader måste bibehållas.
9 Tiopunktsprogram i vattenfrågor från 34 norrländska kommuner PTT PROGRAM I TIO PVNICTER med previseradp krar rid de,?; fiirhami it ggnaden at. vattenfall eh sjiiar i Norrland presenteradv liir Irr Irdirnrijbq nit regerirtgen rid en uppvaktning ay cirka 25 talesmän /ór.kamarbetskommitt. Tornedalskommunernas förbund (HA.Not t. ;mint-yarn. Utorn jordbruksminister Nct:6, kommanikutimmuinistr - ( koglund och justiliernini,kier Lindell appraktades partileilarna Ohlin 'HI: Hedlund. Vattenbyggnaderna ger visserligen arbetstillfällen och skattekronor men blott i begränsad omfattning och endast några fit år, framhöll deputationen. som leddes av häradshövding Mrik Thornasson i Lycksele och hemmansägare Mrik Nordin i Tåsjö. ökningen i skattekronor slukas sv ofgifter for skolor och Sociala ändamål. Norrlandkommunerna vii1 inte formica att den elektriska kraften är viktig för landets välstånd och varit till nytta även för Norrland och att därför ytterligare vattenbyggnad bör U. ske. Man gör dock arisniv - på. att utbyggnaden sker med största hänsyn till Norrlands bygdr nth människor och så att skhthr lindtlks i görligaste mån och etc oirnthiktig skador kompenseras, 0 Sino önskern6i oni iagändringar m, m, sammanfattade deputationen i tio punkter: ce kommuneina rätt att föra 2itilvmhindig titian i vattennial för att bevaka bygdens intressen. Lämna stärre del än f. n. av vinsterm:, vid vattenkraftbyggena till de bygder som skadas. Genom tilltäck tigt stora ersättningar till bygderna bör bestående värden skapas..5asmn vägar, industri, förbilligad elenergi n-i. m. 9 Ändra reglerna om bygelek raft, så att denna kraft kan bli till effektiv hjälp. Antilå tillräckliga medel till fiskevård i ~tire vattendrag och förmanmade Sidar.. 8 Utred och plantägg reriskötseins bevarande genom skadefbrebyggande och kompenserande åtgärder och om six befinns nödviindigt genom inskränkningar i vattenbyggandet. Beakta naturskyddet I vattenlagen orb ge det en starkare ställning. Hänsyn till bygden måste hindra eller begränsa vattenbyggnad. Vad sum t ex. planeras för Tärna komnitin viler Lilla Lule älv överstigct vrut en bygd kan titta även om stor kompensation länrmas. Förbered vattenbyggnad så att alla i god tid får vetskap om planerna Utredningarna får inte anftir. tros blott åt vatterikraftsintres.een. terna Ge enskilda sakägare ersättning I tealkärden I första hand. rtätta tin reglerna för be_skatt- ~gee av kraftstationer och regleringar. trtredning pågår, men kan inte ny lagstiftning bli färdig snart, borde det inte vara svårt att redan I år få tram en provisorisk lagstiftning, varigenom den värsta orättvisan skulle tinclanröjag. Ffistigh-etsbeskattrungen för va tt enhyggnftde maste bibehållas.
10 En ljusglimt "Som &quint liar lyra limbetsverk kammarlfollegiet, lantbrulisstyrelsyn, dontämyrket ochlisteriwyrelsen förenat sig i en gemensam protest mot vattenfallsstyrelsens regionplan for vatlenkraftutkvggnaden i Lilla Lule Generaldirektörerna E. Höljer R. Dahl-gren och S. Norup har uppvaktat kommunikationsminister Skoglund och anhållit att regerffigen s/mit påkalla riksdagens beslut om genomfbrande av kinfiverksbyggen och reglerfirgdbretag Lilla Lule älys vanenområde,förrän statsmakterna tagit stathifitg till den alhnänna,frågan om vilka sjöar och vattendrag som skall undantas från vattenkrqfisevloatering. Därtill under/canner de fi-ra ämbetsverken Trattei011s tidigare utredning om Lilla Lule älv och begär en ny utredning Samtli,kr,a aktiva natur.s.kvddwiganisationer i landet, bland dem inte 111.f71.31 Norrlandsförbundet och Non-lands Nairn-I-rim, kan betrakta de j5-ra statliga äinbetsverkens siällniiigstagande 801t1 en ljetspunk vid hävdandet av kravet på en genera/plan for -1-a ttenkrafisexploate 717 ;gel!. Tidigare har Vattenfalls egna. revisorer givit Vatteyfiillsstyrelsen en del beska piller ilwtga om fallet Pot i. Det rör sig tycl17,_'r-en åt rätt Albert Viksten Ur NT 1959 nr 1 sid 19 (En ljusg1imt)
11 Domar om fiskeskydd TN.A. STORA. DELDOMAR, som främst syftar till att bevara Lilla Lule älv som reproduktionsområde för lax och havslaxöring, har avkumats av Norrbvs,rdeng vattendomstol I målet om Laxede gör domstolen en ingående bedömning av luleälvarnas laxproduktion och anser sig med betryggande säkerhetsmarginal kunna fastslå att laxproduktionen frän luleälvarna uppgår till 285 ton ärligen. Därav fiskas i älvarna omkring 43 ton, vid kusten 52 ton, av svenska fiskare i havet 48 ton och av utlänningar, som bedriver östersjöfiske, 142 ton. Av den sammanlagda kvantiteten beräknas Laxede dämningsområde svara for 15,7 ton till ett värde av kronor årligen. Laxede kraftverk, som Vattenfallsstyrelsen im fått tillstånd att bygga, beräknas ta i anspråk en fallhöjd av 25,9 meter och ett dämningsområde om cirka tio kvkm Tillstånd för utbyggnad av Letsi kraftstation i Luleälven bör i och för sig inte medges, säger länsstyrelsen i ett uttalande till Vattenfallsstyrelsen- Om utbyggnad ända sker, bör konunun och övriga skadelidande få full ersättning för både direkta och indirekta skador. Skadeverkningama på bl. a. fisket och renskötseln blir så betydande, att företagets tillåtlighet helt kan ifrågasättas, heter det i yttrandet. Samtliga utdrag hämtade ur NT 1959 nr 3 sid 39 (Domar om fiskeskydd vid Ivaftverksbyggen)
12 EU:s ramdirektiv för vatten Risk Krav på fiskvandringsvägar minimitappning och minskad korttidsreglering. Generella åtgärder kan medföra en produktionsförlust av förnybar energi på 3.6 WM 1-12%) i Vattenfalls kraftverk, men återskapar bara 1,5% av naturlig fiskreproduktion. Position Varje vattendrag och kraftverk med damm är unik och kräver sin egen lösning när miljöåtgärder ska bedömas och genomföras. Varje enskild åtgärd måste baseras på kostnads-nytto-analys. med hänsyn tagen till åtgärdens kostnader, ekologisk nytta, påverkan på produktions- och reglerförmåga samt på klimat- och j~: ~tr i ', i--ares; Slutsats Åtgärder i storskaliga vattenkraftverk i princip orimliga. Värdet av förnybar energi och vattenkraftens reglerfunktion är större än den relativt lilla miljönyttan som kan uppnås med föreslagna åtgärder. Det finns clock åtgärder som har stor miljönytta utan produktionsförluster.
13 Vattendirektivet - Så möter Vattenfall direktivets utmaningar - Program för biologisk mångfald Under åren genomför Vattenfall ett program för biologisk mångfald. Det genomförs i tre steg med utvärdering efter varje delsteg. I programmet sätter vi fokus pä åtgärder som inte påverkar vattenkraftproduktionen. Blir vår input till diskussionen om GER Småskalig vattenkraft och biflöden till den storskaliga vattenkraften kan vara tänkbara områden för programmet. För att programmet ska bli lyckat och accepterat krävs nära samarbete med HaV, Vattenmyndigheterna och olika intressegrupper. Denna samverkan startar nu och externa referensgrupper med myndigheter, universitet och intressegrupper ska bildas för varje pilotprojekt. IL/ATTr PLI CA I
14 Energimyndigheten Hays Vatten myndigheten Nationell strategi för hållbar vattenkraft Bakgrund Sveriges regering och riksdag har fastställt nationella mål inom vattenmiljöområdet och energiområdet. Sverige har även förbundit sig att genomföra olika direktiv inom såväl vattenmiljöområdet som inom energi- och klimatområdet. En betydande orsak till sämre än god ekologisk status i sjöar och vattendrag är vattenkraft. Den svenska vattenkraften är av stor betydelse, dels som produktionskälla, men även som reglerkraft till de övriga kraftslagen och utgör därmed en god grund för realiseringen av de svenska energipolitiska målen. En stor del av de vattenkraftverk som idag finns i Sverige har tillstånd med villkor som utfårdats innan modern miljölagstiftning infördes. Både Energimyndigheten och Hays- och vattenmyndigheten anser att det är självklart att elproduktionen ska uppfylla moderna miljökrav. Vattenkraften behöver därför anpassas så att vi både når med genomförandet av EUs vattendirektiv och de målsättningar som finns inom energi- och klimatpolitiken. Hays- och vattenmyndigheten och Energimyndigheten bedömer att miljömålet Levande sjöar och vattendrag kan uppnås på nationell nivå utan väsentlig påverkan på vattenkraften roll i energisystemet och vår förmåga att nå klimatmålen. De båda målen kan emellertid inte uppnås samtidigt i alla vattenförekomster utan detta förutsätter en prioritering mellan och inom Sveriges avrinningsområden. För att uppnå de båda målen föreslår myndigheterna därför en samlad strategi. Utgångspunkter för strategin Ur ett nationellt perspektiv bedöms det vara lika viktigt att uppnå kraven inom EU-direktiven i vattenmiljöområdet som målen inom energi och klimat. Ett stort antal enskilda miljöåtgärder samlat kan resultera i betydande påverkan på energiproduktionen som sådan, liksom på till gången till balans och reglerkraft i ett nationellt perspektiv. Väsentlig påverkan behöver därför definieras utifrån energisystemet som helhet, dvs, den samlade påverkan på produktion, balans- och reglerkraft. Miljöåtgärder som påverkar elproduktion och energisystemet bör främst genomföras i de avrinningsområden som har begränsad betydelse för energisystemet och där insatser kan resultera i höga milj övinster. 1
15 Energirnyndigheten Hays Vatten myndigheten Strategin Ett begränsande planeringsmål för miljöförbättrande åtgärder i vattenkraftverk fastställs på nationell nivå, vilket innebär att högst 2,3 % av vattenkraftens nuvarande årsproduktion under ett normalår, motsvarande 1,5 TWh, får tas i anspråk. Åtgärder som tar produktion i anspråk ska säkerställa att det inte ger väsentlig påverkan på balans- och reglerkraften. Planeringsmålet ska ses som en gräns för väsentlig påverkan på energisystemet. Planeringsmålet innebär att miljöåtgärdernas omfattning kan variera mellan de avrinningsområden som idag hyser vattenkraft så länge åtgärdernas samlade effekt inte överskrider planeringsmålet. Med utgångspunkt från de resultat som har tagits fram inom Energimyndigheten och Hays- och vattenmyndighetens gemensamma projekt Strategi för åtgärder inom vattenkraften, förslår myndigheterna följande vägledning hur åtgärderna ska fördelas mellan avrinningsområdena. Totalt år det 85 avrinningsområden som hyser vattenkraftverk. Genomförande av strategin För att de miljöförbättrande åtgärderna ska ge så liten effekt som möjligt på vattenkraften och energisystem och samtidigt uppfylla vattendirektivets krav föreslår de båda myndigheterna att, Hays och vattenmyndigheten ska, inom sitt bemyndigande, sträva efter att miljöförbättrande åtgärder förläggs till avrinningsområden och vattenförekomster som har begränsat värde i energisystemet. Myndigheten ska också sträva efter att åtgärder som genomförs ska ge så begränsad inverkan på vattenkraftsproduktion som möjligt. Hays- och vattenmyndigheten ska genom vägledning, sträva efter att fastställande av kraftigt modifierade vatten och mindre strängt krav tillämpas i de avrinningsområden och vattenförekomster som har stor betydelse för vattenkraften och energisystemet. Energimyndigheten ska, inom sitt bemyndigande, sträva efter att stöd till effektivisering av vattenkraftverk och nya anläggningar lokaliseras till avrinningsområden och vattenförekomster som bedöms som särskilt värdefulla för energisystemet och hyser låga naturvärden. Energimyndigheten ayser mot bakgrund av detta att se över möjligheten att peka ut områden av riksintresse för energiproduktion i dessa avrinningsområden och vattenförekomster för att ytterligare förtydliga dess värde för energisystemet. Hays- och vattenmyndigheten och Energimyndigheten ska tillsammans verka för en nationell prioritering av miljöförbättrande åtgärder mellan och inom avrinningsområdena. De båda myndigheterna tar gemensamt fram vägledning hur prioritering kan genomföras inom ett avrinningsområde. 2
16 C Energirnyndigheten Hays Vatten myndigheten Grupp 5: Märrumsån, Emån, Piteälven Dessa tre avrinningsområden är medelstora till stora avrinningsområden med begränsad reglerförmåga relativt grupp 1 till 4. Produktionen sker i 105 vattenkraftverk och motsvarar 0,6 % av den totala vattenkraftsproduktionen. Mörrumsån och Emån är mest lika varandra med medelstora vattenkraftverk i nedre delen av avrinningsområdet. Båda dessa avrinningsområden är förklarade som skyddade för fortsatt utbyggnad av vattenkraftverk, vattenreglering och överledning enligt 4 kap. 6 miljöbalken (4:6 MB). Denna grupp avrinningsområden hyser största andel vattendragslängd inom riksintresse för naturvården. Piteälven är unik genom att det endast förekommer ett storskaligt vattenkraftverk i nedre delen av älven som står för hela produktionen. Avrinningsområdena har relativt grupp 4 och 6 höga värden för miljömålet. Strategin för dessa avrinningsområden bör vara att bibehålla produktionen i de mest betydelsefulla kraftverken, men säkerställa kontinuitet i avrinningsområdet. I övriga vattenkraftverken bör miljömålets ambitioner genomföras. Grupp 6: Övriga avrinningsområden med vattenkraft Övriga 66 avrinningsområden med ca 390 vattenkraft omfattar 1 % av den totala vattenkraftsproduktionen. Dessa avrinningsområden i medel sju vattenkraftverk per avrinningsområde. I de fiesta fall är det småskaliga vattenkraftverk. I dessa avrinningsområden bör målet i första hand vara fokus på att uppnå miljömålets ambitioner, inte minst säkerställa kontinuitet i avrinningsområdet som är sämre än övriga grupper. Denna grupp avrinningsområden har högst andel vattendrag och sjöar som är förklarade som nationellt värdefulla vatten men också riksintresse för naturvården. 5
17 Hays och Vatten myndigheten B revsvar Datum Handläggare Johan Kling johan.klingfeavochvattemse Dnr Direkt Mottagare Kurt Lundström Vuollerimgruppen/ Lule älvdals Servicegrupp Kurt.1undstrom@mailbox.tele2.se Torpvägen Uttran Angående strategi för åtgärder inom vattenkraften och den torrlagda vattendragsfåran nedströms Letsi vattenkraftverk Tack för ert brev angående Hays- och vattenmyndighetens och Energimyndighetens förslag till strategi för åtgärder inom vattenkraften samt dess koppling till den torrlaggda vattendragsfåran i Luleälven nedströms Letsi vattenkraftverk. Er uppfattning är att de båda myndigheterna har dragit felaktiga slutsatser och att detta innebär att inga miljöförbättrande åtgärder ska ske i Luleälvens huvudfåra. Därmed menar iii att demokratiprocessen har satts ur spel. Hays- och vattenmyndigheten anser att vissa av de bedömningar ni gör i er skrivelse inte är helt korrekta tolkningar av den gemensamma strategin och vi vill därför försöka förmedla vissa förtydliganden. Vi vill börja med att betona att strategin är först och främst en avvägning mellan olika avrinningsområden, inte en avvägning av vilka åtgärder som bör genomföras i enskilda vattenförekomster. I strategin har vi inte angett att inga åtgärder ska genomföras i Luleälvens älvfåra. I de flesta fall, även i storskaliga vattenkraftverk, finns det miljöförbättrande åtgärder att genomföra och som inte alltid påverkar produktionen eller reglerförmågan. Vår bedömning tillsammans med Energimyndigheten, är dock att inga åtgärder som ger väsentlig påverkan på produktion och reglerförmågan ska genomföras inom Lulälvens reglersystem. Luleälven är Sveriges viktigaste älv för vattenkraftsproduktionen och dessutom den viktigaste avseende balanskraft. Reglersystemet i Luleälven är därutöver anpassad för att klara ett bortfall av ett helt kärnkraftverk. Det som emellertid har framkommit i all tydlighet under arbetet med strategin är att Luleälvens avrinningsområde som helhet har mycket stora naturvärden. Det betyder att insatser bör genomföras för att långsiktigt Hays- och vattenmyndigheten Box Göteborg Besök och leverans Gullbergs Strandgata Göteborg Teleran Fax havochvallen@havochvatten.se www,havochvatten.se Plusgiro Bankgiro OrganisationSnuffler
18 2/3 bibehålla dessa höga värden, till den tidunkt då vattenkraften i huvudfåran kan avvecklas och ersättas med annan, ur samhällsekonomisk synvinkel, bättre elenergi. Energimyndigheten gör dock bedömningen att behovet av vattenkraftsreglering kan komma att öka med ökad andel annan förnybar elenergi och förändrade förbrukningsmönster. Beaktande denna förändring och kostnadseffektiviteten i att genomföra åtgärder, är det inom Luleälvens avrinningsområde för närvarande sannolikt bäst att åtgärda biflödena och säkerställa konnektivitet mellan magasinen och biflöden så att avrinningsområdets naturvärden bibehålls. I strategin anger vi att som ett andra steg bör en prioritering inom avrinningsområdena genomföras och att Hays- och vattenmyndigheten tillsammans med Energimyndigheten ska ta fram vägledning för detta arbete. Strategin tar ingen ställning till om provtappningar ska genomföras i den torrlagda vattendragsfåran nedströms Lets!. Detta är en fråga mellan Vattenfall AB, lokala aktörer och de myndigheter och kommuner som har engagerat sig i frågan. Hays- och vattenmyndigheten har inget mandat att styra Länsstyrelsen annat än genom föreskrifter. Beslut att bidra till en provtappning nedströms Letat är därför Länsstyrelsens egna beslut. När det gäller vilka åtgärder som kommer genomföras för att uppnå milj ökvalitetsnormen i den aktuella vattenförekomsten inom genomförandet av Ramdirektivet för vatten är det en fråga för Vattenmyndigheten i Bottenviken och beslutas av Vattendelegationen. Ytterst avgör Mark- och miljödomstolarna vilka åtgärder som ska genomföras. Vår förhoppning är emellertid att strategin ska vara vägledanden för detta arbete och beslut. Når det gäller frågan om strategin har satt demokratiprocessen ur spel är det viktigt att beakta att strategin är ett förslag riktat till politiker, kraftproducenter, andra myndigheter, kommuner och andra berörda. Strategin kan endast vara styrande för det interna arbetet i de båda myndigheterna. Det är emellertid myndighetens förhoppning att strategin beaktas i olika former av beslut, men det är inget krav om inte regeringen eller riksdagen fattar beslut i frågan. Hays- och vattenmyndigheten har ett särskilt ansvar för miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag. Man ska dock beakta att alla myndigheter har ett ansvar för alla milj ökvalitetsmålen. Vattenkraften har en viktig roll att spela i att uppnå miljökvalitetsrn ål et Begränsad klimatpåverkan. Eftersom storskalig vattenkraft med reglering leder till stora negativa konsekvenser på vattenmiljöerna kan man inte uppnå de båda miljökvalitetsmålen överallt samtidigt. Sverige har också åtaganden inom Kyotoprotokollet och via genomförande av Direktivet för förnybar energi. Det finns ett behov av att prioritera geografiskt vilket är motivet och målet med strategin. Tyvärr innebär det att vissa områden även i fortsättning
19 3/3 kommer ha en sämre vattenmiljö, medan vattenmiljön i andra områden kommer att aysevärt förbättras genom riktade åtgärder. Med vänliga hälsningar, 13j. Sjöberg Avdelningschef Avdelningen för hays- och vattenförvaltning Kopia till: Energimyndigheten
20
Nationell strategi för hållbar vattenkraft
Nationell strategi för hållbar vattenkraft Bakgrund Sveriges regering och riksdag har fastställt nationella mål inom vattenmiljöområdet och energiområdet. Sverige har även förbundit sig att genomföra olika
Läs merPraktiska och ekonomiska begränsningar i att reglera vatten samt vattenkraftdirektivet
Praktiska och ekonomiska begränsningar i att reglera vatten samt vattenkraftdirektivet Claes Hedenström Communication/Business Relations Production, Vattenfall Policy ansvarig vattenkraft NEPP seminarium
Läs merRobert Bernhardsson (S), ordförande Birgitta Siljelöf (S) Anette Ek Lindqvist (S) Sven Holmqvist (S) Marina Eriksson (S) Viktor Segerström (V)
Plats och tid: Sessionssalen, kommunhuset, Jokkmokk, klockan 9.00 9.15 Beslutande ledamöter och tjänstgörande ersättare: Robert Bernhardsson (S), ordförande Birgitta Siljelöf (S) Anette Ek Lindqvist (S)
Läs merYttrande över promemorian Vattenmiljö och vattenkraft med förslag till ändrade bestämmelser, Dnr M2017/01639/R
2017-10-02 YTTRANDE Dnr M2017/01639/R Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över promemorian Vattenmiljö och vattenkraft med förslag till ändrade bestämmelser, Dnr M2017/01639/R Syftet
Läs mer- underlag till vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram
- underlag till vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram Länsstyrelsen Norrbottens län Länsstyrelsen Västernorrlands län Länsstyrelsen Västmanlands län Länsstyrelsen Kalmar län Länsstyrelsen Västra
Läs merAppendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell 2015-04-29 Bilaga 1 - Sammanställning per åtgärdsområde Fortum lämnar i det följande synpunkter på de avrinningsområden där företaget bedriver reglering och
Läs merAppendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell 2015-04-29
Appendix 1 1 (5) Bilaga 1- Åtga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Fortum ställer sig bakom de kommentarer som framförts av Vattenregleringsföretagen i deras bilaga till remissvar angående
Läs merVattenkraften och miljön
Vattenkraften och miljön Elforsk slutseminarium 20-21 oktober 2010 Richard Holmgren Miljöchef Vattenfall Vattenkraft AKKATS Kraftstation Jokkmokk Vattenfall AB Vattenfall Vattenkraft i siffror Vattenfall
Läs merVattenkraft möjligheter till miljöhänsyn. 2012-10-24 Dialogprojektet Anders Skarstedt 1
Vattenkraft möjligheter till miljöhänsyn 2012-10-24 Dialogprojektet Anders Skarstedt 1 Dialogprojektet Vattendagarna Uppdraget Havs- och vattenmyndigheten får i uppdrag att i samråd med berörda myndigheter
Läs merLule älv. Beskrivning av vattendraget
Lule älv Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar dels kraftverkens
Läs merKraftigt modifierade vatten vattenkraft Andreas Bäckstrand
Kraftigt modifierade vatten vattenkraft Andreas Bäckstrand Syfte Ta fram förslag på miljökvalitetsnormer för de vattenförekomster som idag är utpekade som Kraftigt modifierade vatten på grund av vattenkraft.
Läs merPå gång inom Vattenförvaltningsarbetet. Ann-Louise Haglund
På gång inom Vattenförvaltningsarbetet Ann-Louise Haglund Vattenförvaltningsarbetet under 2015 Remiss från Vattenmyndigheterna Förslag till Åtgärdsprogram Förvaltningsplan Miljökvalitetsnormer Miljökonsekvensbeskrivning
Läs merHur möjliggörs 100% förnybart till 2040? Möjligheter i Skellefteälven
Hur möjliggörs 100% förnybart till 2040? Möjligheter i Hur möjliggörs vägen till 100 % förnybart 2040 Riksdagen har pekat ut målet om att Sverige ska ha 100 % förnybar elproduktion år 2040. I den blocköverskridande
Läs merMILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT
MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT DELRAPPORT 1 KOMPENSATION AV REPRODUKTIONSSKADOR PÅ FISK GENOM FISKUTSÄTTNINGAR 2012-05-15 Mats Larsson VATTENFALL VATTENKRAFT Miljöförbättrande åtgärder vattenkraft
Läs merFör att ändra/uppdatera/ta bort Presentationsnamn och Namn i foten, gå in på Infoga - Sidhuvud/sidfot
Presentation Niklas Egriell (M.Sc) Utredare och ansvarig för HaV:s arbete med frågor kring vattenkraft och vattenreglering Niklas.egriell@havochvatten.se 010-698 60 86 9/28/12 1 9/28/12 2 Pågående arbeten
Läs merÅTGÄRDSPRIORITERING I VATTENKRAFTEN
ÅTGÄRDSPRIORITERING I VATTENKRAFTEN Richard Holmgren, Miljöchef Vattenfall Vattenkraft AB Vattendagarna I Umeå 25-26 oktober 2016 INNEHÅLL Vattenkraftens framtida roll Prioritering av miljöåtgärder Så
Läs merNy vattenlag kan få långtgående konsekvenser för samhällsutvecklingen Christer Jansson
Ny vattenlag kan få långtgående konsekvenser för samhällsutvecklingen Christer Jansson Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Sid 3 Lantbrukarnas Riksförbund Varför ny lagstiftning? Vattenverksamhetsutredningen
Läs merUmeälven. Beskrivning av vattendraget
Umeälven Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar dels kraftverkens
Läs merHur svårt kan det vara?
Hur svårt kan det vara? Slutseminarium projekt Umeälven Umeå, 21-2 maj 2015 Lisa Lundstedt Vattenmyndigheten Bottenviken Foto: Andreas Broman WFD Torrfåra GEP Svämplan Morfologi Reglerkraft Produktionsförlust
Läs merPROTOKOLL Handläggning i parternas utevaro
1 UMEÅ TINGSRÄTT Handläggning i parternas utevaro Aktbilaga 1831 Mål nr RÄTTEN Rådmannen Malin Bergström (även protokollförare) och tekniska rådet Lena Nilsson SÖKANDE Vattenfall Vattenkraft AB, c/o Vattenfall
Läs merSammanfattning av Ulf Bjällås och Magnus Fröbergs rapport till Miljömålsberedningen
Sammanfattning av Ulf Bjällås och Magnus Fröbergs rapport 2013-03-29 till Miljömålsberedningen Är målen i EU-direktiven som rör vatten genomförda på ett juridiskt korrekt sätt i svensk rätt och kan genomförandet
Läs merBilaga 3: Fortums kommentarer som rapporterats i VISS-webbverktyg
Bilaga 3: Fortums kommentarer som rapporterats i VISS-webbverktyg Kommentarer Dalälven Österdalälven Hösthån: Hösthån regleras av kraftverket Båthusströmmen, ett kraftverk som bidrar med så pass mycket
Läs merFörvaltningsplan. Vattenmyndigheten Bottenhavet
Ragnar Asklund 2015-04-30 Dnr Jämt: 063-149346 ragnar.asklund@jamtkraft.se YTTRANDE Ert dnr 537-7197-14 Vattenmyndigheten Bottenhavet Förvaltningsplan Karakterisering och statusklassning Det är svårt att
Läs merVärldsnaturfonden WWFs remissvar över Promemoria med förslag till ändrade bestämmelser för vattenmiljö och vattenkraft
Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott 170 81 Solna Växel: 08 624 74 00 Direkt: 08 546 575 13 Fax: 08 85 13 29 Allmänt: info@wwf.se www.wwf.se Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se
Läs merRemiss av promemoria med förslag till ändrade bestämmelser för vattenmiljö och vattenkraft. Katrin H Sjöberg
Remiss av promemoria med förslag till ändrade bestämmelser för vattenmiljö och vattenkraft Katrin H Sjöberg 2017-09-21 1. Genomföra vattenkraftsdelen i energiöverenskommelsen, som träffades i juni 2016
Läs merSammanfattning YTTRANDE 1 (7)
SVENSK ENERGI Produktion Gun Åhrling-Rundström 08-677 28 12, 073-433 82 45 gun.ahrling-rundstrom@svenskenergi.se Lennart Sandebjer 08 677 26 53, 070 550 77 81 lennart.sandebjer@svenskenergi.se YTTRANDE
Läs merRemissvar avseende förslag till nationell plan för omprövning av vattenkraft och den strategiska miljökonsekvensbeskrivningen.
Staff Function Communications Public & Regulatory Affairs Sweden 169 92 Stockholm Havs- och vattenmyndigheten vattenmiljoochvattenkraft@havochvatten.se Datum: 2019-06-28 Kontakt: Claes Hedenström Telefon:
Läs merSkriv ditt namn här
Skriv ditt namn här 2012-03-29 1 Björn Risinger Generaldirektör Havs- och vattenmyndigheten 2012-03-29 2 En ny myndighet för havs- och vattenmiljö En tillbakablick 2012-03-29 3 HaV ansvarar för att genomföra
Läs merVattenmiljö och vattenkraft i balans. Jenny Liökel, verksjurist Johan Kling, verksamhetsstrateg
Vattenmiljö och vattenkraft i balans Jenny Liökel, verksjurist Johan Kling, verksamhetsstrateg Juridik dagens agenda Bakgrund till den nya lagstiftningen Lagändringar som berör all verksamhet Lagändringar
Läs merDalälvens vattenkraftssystem naturvärden och åtgärdspotentialer
Hållbar vattenkraft i Dalälven Dalälvens vattenkraftssystem naturvärden och åtgärdspotentialer 20 oktober 2016 Gysinge Dalälvens avrinningsområde Pilotprojekt Hållbar vattenkraft i Dalälven Bakgrund organisation
Läs merNationell plan för omprövning av vattenkraften
Nationell plan för omprövning av vattenkraften Varför behövs skärpta miljökrav nu? Ny kunskap om vattenekosystemen sedan ursprungliga tillstånd lämnades. Behov av att stärka ekosystemtjänsterna. Sverige
Läs merREGERINGENS BESLUT I PRÖVNINGEN AV VATTENFÖRVALTNINGENS FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM
REGERINGENS BESLUT I PRÖVNINGEN AV VATTENFÖRVALTNINGENS FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM INNEHÅLL I BESLUTET Regeringen beslutar att vattenmyndigheterna ska fastställa de åtgärdsprogram som ska gälla för 2017-2021.
Läs merOmprövning av vattendomar. Möjlig indikator för miljömålet Levande sjöar och vattendrag
Omprövning av vattendomar Möjlig indikator för miljömålet Levande sjöar och vattendrag PUBLIKATIONSNUMMER 2012:13 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND Rapporten har sammanställts av handläggare Mikael Hedenskog och
Läs merÄlvräddarna. Älvräddarnas Samorganisation
Älvräddarna Christer Borg, ordförande Älvräddarna, en av 27 experter i Vattenverksamhetsutredningen Stopp för ny vattenkraft Restaurering av de vattendrag som är vattenkraftsskadade Småskaliga kraftverk
Läs merSYNTES INOM KRAFT OCH LIV I VATTEN KLIV - OMVÄRLDSANALYS & FRAMTIDA UTVECKLINGSOMRÅDEN
SYNTES INOM KRAFT OCH LIV I VATTEN KLIV - OMVÄRLDSANALYS & FRAMTIDA UTVECKLINGSOMRÅDEN ANNA RÖNNBERG, ANDREAS ARONSSON & PETER RIVINOJA ÄLVKARLEBY 2017-09-21 1 Agenda Presentation av projektdeltagare Uppdraget
Läs merTillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning
del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom
Läs merVattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter
Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter! Klimatförändringen?! Förändrat produktionssystem?! Vattendirektivet? Vattenkraften i
Läs merVattenkraft och lagstiftning
Vattenkraft och lagstiftning Foto: Johan Kling Andreas Hedrén, Länsstyrelsen i Kronobergs län Kan man sälja el på Europamarknaden med stöd av urminnes hävd? Fram till 1918 handlade vattenlagstiftning främst
Läs merSkellefteälvens VattenregleringsFöretag
Skellefteälvens VattenregleringsFöretag BERGNÄS BASTUSEL RENGÅRD BÅTFORS FINNFORS GRANFORS KRÅNGFORS SELSFORS KVISTFORSEN SÄDVA SLAGNÄS GRYTFORS GALLEJAUR VARGFORS REBNIS Vattenregleringsföretag Vattenregleringsföretag
Läs merMILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt 2009 2015 Rapportnr: 2010:3 ISSN: 1403-624X Titel: Miljökonsekvensbeskrivning Bottenhavets vattendistrikt 2009-2015 Utgivare: Vattenmyndigheten
Läs merTällberg Gun Åhrling-Rundström
Tällberg 2016-12-07 Gun Åhrling-Rundström Energiöverenskommelsen Sverige ska ha ett robust elsystem med en hög leverenssäkerhet, en låg miljöpåverkan och el till konkurrenskraftiga priser Vattenkraften
Läs merStatusklassning och vattendirektivet i Viskan
Statusklassning och vattendirektivet i Viskan EU s ramdirektiv för vatten och svensk vattenförvaltning VARFÖR EN NY VATTENFÖRVALTNING? Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas,
Läs merProjekt: Vattenkraften i genomförandet av Ramdirektivet för vatten Vattenmyndigheten, Västerhavets vattendistrikt
Projekt: Vattenkraften i genomförandet av Ramdirektivet för vatten 2011-03-11 Vattenmyndigheten, Västerhavets vattendistrikt 1 Målsättning Förtydliga kopplingen mellan vattenkraftverk och ekologiskt status
Läs merTJÄNSTESKRIVELSE. Remissvar angående åtgärdsprogram vattendirektivet
Öckerö 2015-03-30, rev. 2015-04-10 TJÄNSTESKRIVELSE Kommunstyrelsen Handläggare: Anna Skrapste, Lisette Larsson, Susanne Härenstam Ärende: Samråd åtgärdsplaner 2015-2021, vattendirektivet Diarienummer:
Läs merFigur 1: Karta över Motala Ströms avrinningsområde (den skuggade delen). Bilden är hämtad från SMHI:s vattenwebb.
Motala ström Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar dels kraftverkens
Läs merVattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på
Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Remissens 3 huvudsakliga delar Förvaltningsplanen Tillsammans med ÅP ger planen inriktningen för fortsatta
Läs merSå skyddas Vramsån. Natura 2000-område Nationellt särskilt värdefullt fiskevatten WWF Miljömål Biosfärområde Kristianstads Vattenrike
Dämmet i Tollarp Vramsån Ett av kommunens mest värdefulla vattendrag. Sen 80-talet har kommunen jobbat med att bevara och utveckla de biologiska värdena i ån. En mycket rik fiskfauna tex finns grönling,
Läs merYttrande över förslag till miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vatten på grund av påverkan från vattenkraft
Tjänsteskrivelse 2018-08-16 Sida 1 (6) Kommunledningsförvaltningen Samhällsbyggnad Miljöstrateg Marie Kristoffersson Kommunstyrelsen Telefon 0141-22 54 62 Mobiltelefon 070-606 56 79 Telefax e-postadress
Läs merBegäran om prövning av förslag till åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt 2015-2021
Begäran 2015-05-06 Diarienummer 537-34925-2014 Sida 1(6) Regeringen Miljö- och energidepartementet miljodepartementet.registrator @regeringskansliet.se Begäran om prövning av förslag till åtgärdsprogram
Läs merTill Havs- och vattenmyndigheten, Svenska kraftnät och Energimyndigheten, efterfrågade synpunkter 103 Ätran.
1(5) 2019-03-29 Till Havs- och vattenmyndigheten, Svenska kraftnät och Energimyndigheten, efterfrågade synpunkter 103 Ätran. Bakgrund Rubricerade myndigheter föreslår att verksamheterna som omfattas av
Läs merYttrande över remiss Promemoria Vattenmiljö och vattenkraft
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2017-09-19 Diarienummer 1052/17 Stadsutveckling Henrik Levin, Anna Cognell Telefon 031-368 03 90 E-post: anna.cognell@stadshuset.goteborg.se Yttrande över remiss Promemoria Vattenmiljö
Läs mervattenmiljö och vattenkraft
vattenmiljö och vattenkraft Förslag till ändrade bestämmelser energiöverenskommelsen, tillkännagivande och genomförande av ramdirektivet för vatten Miljö- och energidepartementet 1 Vägen hit Tillkännagivande
Läs merHur långt når åtgärderna i åtgärdsplanen i förhållande till miljökvalitetsnormerna för vatten?
PM Hur långt når åtgärderna i åtgärdsplanen i förhållande till miljökvalitetsnormerna för vatten? Beredningssekretariatet i Dalarnas län Förord Vattenkraften svarar för 40 50 % av Sveriges årliga elproduktion.
Läs merFöreskrifter om miljökvalitetsnormer
Föreskrifter om miljökvalitetsnormer 22 FS 2015:xx Utkom från trycket den xx december 2015 Länsstyrelsen i X läns (Vattenmyndigheten i Y vattendistrikts) föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster
Läs merMiljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vattenförekomster vattenkraft
Miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vattenförekomster vattenkraft Utgiven av vattenmyndigheterna Diarienummer: 537-14769-2017 (Vattenmyndigheten Bottenviken) 537-3521-2016 (Vattenmyndigheten
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:1535 av Cecilie Tenfjord-Toftby och Sten Bergheden (båda M) Snabbutredning av småskalig vattenkraft
Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:1535 av Cecilie Tenfjord-Toftby och Sten Bergheden (båda M) Snabbutredning av småskalig vattenkraft Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom
Läs merFörslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden
Förslag till Åtgärdsprogram 2016 2021 - innehåll, formuleringar och röda tråden Innehåll Kap 5 Åtgärder som behöver vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt Kap 6 Åtgärder per
Läs merSamhällsbyggnadskontoret (SBK)
1 (5) Samhällsbyggnadskontoret (SBK) Remissyttrande Planavdelningen 2015-04-30 Länsstyrelsens i Västernorrlands län Samrådssvar dnr: 537-7197-2014 Vattenmyndigheten kansli 871 86 Härnösand Förslag till
Läs merSamhällsekonomisk kostnadsanalys MKN-KMV
Samhällsekonomisk kostnadsanalys MKN-KMV Samhällsekonomisk kostnadsanalys Vad har vi gjort? Vi har kostnadsberäknat åtgärder och konsekvenser av åtgärder: i vattenkraft i KMV som ska uppnå God Ekologisk
Läs merFågelsjörummet John Nyman
1(5) PROTOKOLL MYNDIGHETSNÄMNDEN Plats och tid Fågelsjörummet Beslutande Per Olov Persson (M) Tommy Borg (S) John Nyman (C) Sune Frost (MP) Lasse Bergqvist (L) Ej beslutande Övriga deltagande Elisabet
Läs merLule älv Åtgärder som påverkar produktionen
Lule älv Åtgärder som påverkar produktionen Vattenreglering Lule älv Luleå, 2013-03- 22 Thord Lindström, Vattenfall Vattenkraft AB Nordiska elsystemet Norden är ett gemensamt elkraftsystem En gemensam
Läs merBilaga 2 Sammanfattande tabeller över grundinformation och resultat för samtliga huvudavrinningsområden med KMV på grund av vattenkraft.
Bilaga 2 Sammanfattande tabeller över grundinformation och resultat för samtliga huvudavrinningsområden med KMV på grund av vattenkraft. Tabell 1. Samtliga huvudavrinningsområden som innehåller KMV på
Läs merVattenkraftens miljöfrågor SVC-dagarna 2010. Johan Tielman, E.ON Vattenkraft
Vattenkraftens miljöfrågor SVC-dagarna 2010 Johan Tielman, E.ON Vattenkraft Vattenkraften är en mycket värdefull tillgång för produktion av förnybar el och spelar en central roll i Sveriges elförsörjning
Läs merDel 10 Åtgärdsplan för Hamrångeåns avrinningsområde
Innehållsförteckning Förslag på åtgärder för att följa föreslagna miljökvalitetsnormer... 3 1. Inledning... 7 2. Beskrivning av området... 7 2.1. Områdesbeskrivning Hamrångeån... 7 2.2. Vattenkraft inom
Läs merEN DROPPE AV H 2 OPP
EN DROPPE AV H 2 OPP Om vattenkraften idag och i framtiden. Vi svenskar lever i symbios med vatten. Sverige har 240 mil kust. Den sträcker sig hela vägen från Haparanda i norr till Strömstad i väster.
Läs merNossans regleringsföretag av år 1922
Nossans regleringsföretag av år 1922 REMISSYTTRANDE Dr nr.537-34925-2014 Till: vattenmyndigheten.vastragotaland@lansstyrelsen.se Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan
Läs merIndalsälven. Beskrivning av vattendraget
Indalsälven Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar dels kraftverkens
Läs merNationell plan för omprövning av vattenkraften
Nationell plan för omprövning av vattenkraften Motiv till propositionen Kritik från Europeiska kommissionen leva upp till EU rätten Ökad andel el från förnybara, icke planerbara energikällor Energiöverenskommelsen
Läs merStatkra~ , 'III II 02. S37-!S67b og i
Statkra~ Vatlenmyndigheten i Botlenvikens vatlendistrikt Vatlenmyndigheten i Botlenhavets vatlendistrikt Vatlenmyndigheten i Västerhavet vatlendistrikt S37-!S67b og i, 'III II 02. Statkraft SverIge AB
Läs merFrån ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer. Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön
Från ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelser i samverkan 5 Vattendistrikt utifrån avrinningsområdens gränser 5 Vattenmyndigheter
Läs merYttrande över miljömyndighetsutredningens betänkande: Vägar till ett effektivare miljöarbete SOU 2015:43
1/5 Yttrande Datum Dnr Mottagare 2015-10-12 2304-15 Miljö- och energidepartementet Handläggare Direkt 103 33 Stockholm Maria Hellsten 010-698 60 02 Maria.hellsten@havochvatten.se Yttrande över miljömyndighetsutredningens
Läs merDatum 2009-06-18 Ert datum. Skellefteå Kraft avger härmed sitt svar på rubricerade remiss.
Rraft~ Tjänsteställe/Handläggare Stab Rolf Lindgren, tfn 0910-77 29 61 Datum 2009-06-18 Ert datum jjr-/i5jli; Vårref n 217668.. t..- _ Er beteckn; 9,.,. \.", tl (If ) )'. J l I:"" 15'1l1i:sl " Vatten myndigheten
Läs merKävlingeåns huvudfåra. Jonas Johansson Limnolog/samordnare Kävlingeåns vattenråd
Kävlingeåns huvudfåra Jonas Johansson Limnolog/samordnare Kävlingeåns vattenråd Aktuellt i Kävlingeåns huvudfåra - Bakgrund - Vattenkraft - Miljöanpassning - Avverkning/strandskydd Kävlingeån Kävlingeån
Läs merHållbar vattenkraft i Dalälven. Prioriteringsarbete i Dalälven Ann-Louise Haglund Länsstyrelsen i Dalarnas län
Hållbar vattenkraft i Dalälven Prioriteringsarbete i Dalälven Ann-Louise Haglund Länsstyrelsen i Dalarnas län Bakgrund och syfte: Nationell strategi för åtgärder i vattenkraften Avvägning miljöåtgärder
Läs merVårt arbete med biologisk mångfald och vattenkraft
Vårt arbete med biologisk mångfald och vattenkraft 2 Laxen i Vindelälven vandrar upp till 26 mil för att kom till sina lekvatten. Vi arbetar med biologisk mångfald Sveriges riksdag har beslutat att Sveriges
Läs merMinnesanteckningar möte med referensgruppen för Bottenvikens vattendistrikt 2015-06-16
1 (6) Minnesanteckningar möte med referensgruppen för Bottenvikens vattendistrikt Plats: Savoy Hotell, Luleå Tid: 10.00-15.30 Deltagare: Referensgruppen: BillerudKorsnäs AB; Eva Ekholm Stenberg, Boliden
Läs mer/1437 REMISSVAR. Havs- och vattenmyndighetens förslag till vägledningar för kraftigt modifierade
^ET" SVENSKA KRAFTNÄT Generaldirektören Havs- och vattenmyndigheten havochvatten@havochvatten.se 2014-09-19 2014/1437 REMISSVAR Havs- och vattenmyndighetens förslag till vägledningar för kraftigt modifierade
Läs merSamrådsmöte. Miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vattenförekomster - vattenkraft
Samrådsmöte Miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vattenförekomster - vattenkraft 1 Välkomna! Vilka är vi? Praktikaliteter 2 Vad ska vi göra idag? Om samrådet - inledning och bakgrund Presentation
Läs merRemissvar avseende Vattenmyndigheternas samråd Miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vatten på grund av vattenkraft
Vattenfall AB Evenemangsgatan 13 16979 Solna Sverige Länsstyrelsen Västernorrland Att. Vattenmyndighetens kansli 871 86 Härnösand Per e-post: vasternorrland@lansstyrelsen.se Diarienummer 537-3521-16 Datum:
Läs merSynpunkter av mer detaljerad karaktär, per dishikt och avrinningsområde lämnas till Vattemuyndigheternas webbplats.
.. e-dn Vattenmyndigheterna i Södra Östersjön, Västerhavet, Norra Östersjön, Bottenhavet och Bottenviken -;'3 -;S6 ;;.~ 10._-. _~--... ANK 2 1 Jff) '[):l :>t} E.ON Vattenkraft Sverige AB Box 34 31221 la
Läs merÄlvräddarna. Stopp för fortsatt utbyggnad, stor som småskalig
Älvräddarna Stopp för fortsatt utbyggnad, stor som småskalig Restaurera de vatten som är vattenkraftsskadade främst med biokanaler och ekologiska flödesmodeller Vattenkraften och biologisk mångfald Gränsen
Läs merSportfiskarnas synpunkter på samråd om miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vatten på grund av vattenkraft, dnr
2018-09-26 sid 1 (8) Länsstyrelsen Västernorrland Vattenmyndighetens kansli 871 86 Härnösand Sportfiskarnas synpunkter på samråd om miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vatten på grund av vattenkraft,
Läs merUlriksdal 28 april 2015
Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott 170 81 Solna vattenmyndigheten.norrbotten@lansstyrelsen.se vattenmyndigheten.vasternorrland@lansstyrelsen.se vattenmyndigheten.vastmanland@lansstyrelsen.se vattenmyndigheten.kalmar@lansstyrelsen.se
Läs merHur ska vi förbättra våra vatten? Skellefteå 11 februari 2015
Hur ska vi förbättra våra vatten? Skellefteå 11 februari 2015 ÅTGÄRDSPROGRAM Beskriver vad som ska göras för att miljökvalitetsnormen ska följas visar på vad som behöver uppnås och definierar vem som är
Läs merYttrande över samråd inom vattenförvaltning för Bottenhavets
YTTRANDE 1 (8) Yttrande över samråd inom vattenförvaltning för Bottenhavets vattendistrikt (Vattenmyndighetens dnr 537-7197-14) Förutsättningar för yttrandet Eftersom förslaget är mycket omfattande har
Läs merwww.svenskvattenkraft.se Vattenkraft SERO:s energiseminarium 2011-03-12 i Västerås
Vattenkraft SERO:s energiseminarium 2011-03-12 i Västerås Småskalig vattenkraft naturnära energiutvinning F = H * Q * g F är effekten i kw H är fallhöjden i meter Q är flödet i m 3 /s g är jordens dragningskraft
Läs mer1(18) Del 9 Åtgärdsplan för Delångersåns avrinningsområde
1(18) Del 9 Åtgärdsplan för Delångersåns avrinningsområde Innehållsförteckning Förslag på åtgärder för att följa föreslagna miljökvalitetsnormer... 3 1. Inledning... 7 2. Beskrivning av området... 7 2.1.
Läs merMed miljömålen i fokus
Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet
Läs merYttrande över samråd inom vattenförvaltning i Bottenvikens vattendistrikt
Vattenmyndigheten för Bottenvikens distrikt diarienummer 537-9859-2014 vattenmyndigheten.norrbotten@lansstyrelsen.se Date: 2015-04-29 Contact: Claes Hedenström Phone: 070 695 2958 Email: Claes.hedenstrom@vattenfall.com
Läs merRegelförenkling för småskalig vattenkraft
Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:558 av Cecilie Tenfjord-Toftby och Sten Bergheden (båda M) Regelförenkling för småskalig vattenkraft Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom
Läs merHur Svensk vattenlagstiftning förhåller sig till EU-lagstiftning. Monica Bergsten
Hur Svensk vattenlagstiftning förhåller sig till EU-lagstiftning Monica Bergsten EU-lagstiftning - generellt Förordning = en bindande rättsakt som alla EU-länder ska tillämpa i sin helhet; Direktiv = sätter
Läs merNytt liv åt flora och fauna.
Nytt liv åt flora och fauna. Den biologiska mångfalden i naturen är viktig för att ekologiska kretslopp ska fungera fullt ut. Som energiproducent och leverantör har E.ON möjlighet att hjälpa flora och
Läs merFörfattningsförslag, implementering av art. 4.1 och art. 4.7 ramdirektivet för vatten (2000/60/EG)
Sida 1 (6) Författningsförslag, implementering av art. 4.1 och art. 4.7 ramdirektivet för vatten (2000/60/EG) Miljöbalken (1998:808) 2 kap. 7 Kraven i 2-5 och 6 första stycket gäller i den utsträckning
Läs merAtt definiera god ekologisk potential
Länsstyrelsen Västernorrland Att definiera god ekologisk potential Förslag på metod för kraftigt modifierade vatten särskilt nedre Faxälven Omslagsbild: Ramsele kraftverks reglerdamm Fotograf: Madelen
Läs merBättre vatten i sikte vattenmyndigheter i samverkan. Sara Frödin Nyman Levande åar och fiskrika stadsparker Eskilstuna 2014
Bättre vatten i sikte vattenmyndigheter i samverkan Sara Frödin Nyman Levande åar och fiskrika stadsparker Eskilstuna 2014 Fria vandringsvägar Hur kommer Vattendirektivet in i bilden? Vad gör vattenmyndigheterna?
Läs merM2013/2436/Nm Vattenverksamhetsutredningens delbetänkande Ny tid ny prövning förslag till ändrade vattenrättsliga regler (SOU 2013:69)
Gunvor Axelsson, ordförande 0708 727216 gunvor.axelsson@svenskvattenkraft.se Datum 2013 12 22 1 (5) Miljödepartementet 103 30 STOCKHOLM M2013/2436/Nm Vattenverksamhetsutredningens delbetänkande Ny tid
Läs merUlriksdal 28 april 2015
Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott 170 81 Solna vattenmyndigheten.norrbotten@lansstyrelsen.se vattenmyndigheten.vasternorrland@lansstyrelsen.se vattenmyndigheten.vastmanland@lansstyrelsen.se vattenmyndigheten.kalmar@lansstyrelsen.se
Läs merMiljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vattenförekomster vattenkraft
Miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vattenförekomster vattenkraft Miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vattenförekomster vattenkraft Utgiven av vattenmyndigheterna Diarienummer: 537-14769-2017
Läs merHur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005
Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005 2 Jovars, det flyter utgångspunkten är ramdirektivet för vatten som antogs i december 2000!
Läs merEnergimyndigheten Box Eskilstuna
Diarienr 2018-007307 Vårt dnr: 317 Energimyndigheten Box 310 63104 Eskilstuna Stockholm 23 oktober 2018 Yttrande över Energimyndighetens förslag gällande Riksintresse Energiproduktion: Vattenkraft. Sammanfattning
Läs mer