/1437 REMISSVAR. Havs- och vattenmyndighetens förslag till vägledningar för kraftigt modifierade

Transkript

1 ^ET" SVENSKA KRAFTNÄT Generaldirektören Havs- och vattenmyndigheten /1437 REMISSVAR Havs- och vattenmyndighetens förslag till vägledningar för kraftigt modifierade vatten ( ) 1 Sammanfattning Besluten om klassificering av kraftigt modifierade vatten (KMV) kan få stora konsekvenser för den enskilde verksamhetsutövaren, kraftsystemet, och samhällsekonomin. Svenska kraftnät ifrågasätter inte behovet av att förbättra de ekologiska förhållandena i de utbyggda vattendragen. Svenska kraftnät anser samtidigt att det är av största vikt att en nationell samordning säkerställer att vattenmyndigheternas separata bedömningar av enskilda objekt och i förlängningen avgörandet i domstol görs på ett koordinerat och enhetligt sätt. Annars riskerar förfarandet att resultera i en oönskat stor förlust av vattenkraftens reglerförmåga. I nuläget är det oklart hur den nationella samordningen ska säkerställas. Det kan ske antingen via lagstiftning eller genom att någon part får i särskilt uppdrag att bevaka samhällets intressen. Svenska kraftnät ställer sig positivt till det bakomliggande syftet med den nationella strategi för åtgärder i vattenkraften och de planeringsmål som tagits fram av Havs- och vattenmyndigheten och Energimyndigheten. Den nationella strategin är ett viktigt steg i rätt riktning för att kunna hantera och väga in de många olika krav och intressen som rör vattenkraften. Det hade dock varit bra om strategin baserats på en välgrundad analys av de konsekvenser den medför. SVENSKA KRAFTNÄT BOX SUNDBYBERG STUREGATAN 1 Kopia: Svk-Reg, TD, cs, csk, ck, ckp, ckm, ckt, ca, CN, cd, cdp, cdk, cdb, BP, inli REGISTRATORSSVK.SE TEL FAX

2 Det saknas en tydlig beskrivning av hur planeringsmålen tagits fram gällande reglerförmågan och hur avvägningen gjorts mot de minskade möjligheterna att nå aktuella och framtida klimatmål. Planeringsmålens juridiska status är oldar. Ingen part vid ny- eller omprövning av tillstånd är skyldig att ta hänsyn till planeringsmålen i en enskild förhandling. Svenska kraftnät ställer sig därför frågande till att planeringsmålen i praktiken kommer att uppfyllas. Det vore önskvärt med en sammanfattning som beskriver hur dessa nya vägledningar skiljer sig från tidigare riktlinjer vid klassificering av kraftigt modifierat vatten och vilka skillnader i bedömningarna som de förväntas leda till. 2 Svenska kraftnäts ansvar och inställning Svenska kraftnät har ansvar för att bevaka att det i framtiden finns förutsättningar för att upprätthålla en hög driftsäkerhet och en tillräcklig förmåga att ldara balanseringen av förbrukning och produktion av el samt att detta sker i enlighet med statsmakternas fastställda mål. Mot bakgrund av de förändringar som kraftsystemet står inför, med en omfattande utbyggnad av vindkraften, spelar vattenkraften en avgörande roll för att tillgodose det ökande behovet av balansering. Det kommer att ställa ännu högre krav på att vattenkraften ska kunna vara tillräckligt flexibel för att så långt möjligt kunna kompensera för en ökad otillgänglighet i andra produktionskällor. I Vägledningarna anges att vattenkraftens samhällsnytta skall värderas på nationell nivå. Detta utgår från att det finns nationella energi- och klimatmål. Svenska kraftnäts uppfattning är att vattenkraften måste betraktas i ett nordiskt perspektiv avseende frekvensreglering och i ett europeiskt perspektiv när det gäller marknadsaspekter. Som förnybar energiproduktion har vattenkraften ett globalt värde. 2/6

3 3 Planeringsmålen Svenska kraftnäts remissvar relaterar i många avseenden till innehållet och slutsatser i Havs- och vattenmyndighetens och Energimyndighetens strategidokument Strategi för åtgärder i vattenkraften. Detta är ofrånkomligt, eftersom vägledningarna på många avgörande punkter, främst planeringsmålen, hänvisar till denna. Strategin har heller inte varit ute på någon remiss, vilket hade varit lämpligt. Utgångspunkten för planeringsmålet för betydande negativ påverkan på energisystemet har varit en uppskattning av behovet av minimitappningar och faunapassager i Sveriges vattenkraftverk. Sedan har en bedömning gjorts av vilken påverkan detta innebär för energisystemet. Denna påverkan konstateras sedan vara den maximalt tillåtna för energisystemet med avseende på vattenkraftens totala årsproduktion under ett normalår. Med detta tillvägagångssätt har man inte provat energisystemets behov, utan endast tagit höjd för den påverkan en minskad årsproduktion får för möjligheterna att nå klimatmålen. Man har därmed inte analyserat konsekvenserna för vattenkraftens samlade reglerförmåga. Målet för balanskraften finns inte ens angivet i underlagsrapporterna. Det är dessutom oklart hur begreppet balanskraft är definierat, vilket är av central betydelse vid beslut om KMV-status. En aspekt som planeringsmålen i strategin inte tar hänsyn till är de situationer då flaskhalsar uppstår i överföringen av elkraft från norr till söder. En instängd reglerresurs blir oanvändbar i Svenska kraftnäts balansregleringsarbete och upprätthållande av Sveriges effektbalans. Betydelsen av en reglerresurs ökar desto närmare den befinner sig de områden i södra Sverige där det råder ett produktionsunderskott. Svenska kraftnät uppfattar att planeringsmålen utgör en gräns för väsentlig inverkan på energisystemet och relaterar till åtgärder avseende miljömålen. Det finns därmed en risk att det vid omprövning av vattendomar kan tillkomma ytterligare begränsningar på vattenkraften som motiveras av annat än miljömålen. Att ett objekt klassificeras som KMV är ingen garanti för att vattenkraftens flexibilitet skulle vara fredad vid en förhandling. I vägledningen anges att det vid beslut om KMV kan bedömas om det finns andra sätt att uppnå samma nytta, t.ex. att energiproduktion i vattenkraft kan ersättas av vindkraft eller att reducerad balanskraft kan balanseras av ändrat beteendemönster i kon 3/6

4 sumtionsledet. Även om dessa synpunkter i princip är korrekta bör de inte ingå i bedömningen av ett enskilt objekt/vattenförekomst. I stället borde denna typ av resonemang ha ingått i framtagandet av de nationella planeringsmålen. Osäkerheten om hur de nationella planeringsmålen kommer att fördelas mellan och inom avrinningsområden kan skapa en osäkerhet hos ägarna inför beslut om (re)investeringar i anläggningar. Detta kan leda till förlorad produktion och reglernytta, p.g.a. försenade eller uteblivna investeringar och därmed ytterligare försämrad förmåga för Svenska kraftnät att hantera balansen i kraftnätet. 3. i Planeringsmålens j uridiska status Havs- och vattenmyndigheten och Energimyndigheten har i sin rapport Strategiför åtgärder i vattenkraften tagit fram förslag på strategier för olika avrinningsområden. Man har även tagit fram planeringsmål för hur stor förlust i energi och balanskraft som kan anses vara en gräns för "väsentlig påverkan" på energisystemet. Tyvärr framgår inte hur de olika vattenmyndigheterna och länsstyrelserna ska förhålla sig till detta nationella planeringsmål när bedömningen av kraftigt modifierat vatten ska genomföras i den enskilda vattenförekomsten. Om varje objekt ska utvärderas och bedömas separat och de nationella planeringsmålen följs upp (årligen?) i efterhand finns stor risk att det utvecklas ett först-till-kvarnförlopp, där den som är snabbast har störst chans att få igenom sina miljöåtgärder. Det är otydligt vilken juridisk status de nationella planeringsmålen har samt vem som är ålagd ansvaret för den nationella samordning som krävs för att målen ska efterlevas. Utan en sådan samordning förutsätts att vattenmyndigheterna tar detta ansvar men i avsaknad av rättsligt stöd är frågan vilken betydelse planeringsmålen i praktiken får i en enskild förhandling, där elproduktionen anses enbart vara i ägarens kommersiella intresse. Svenska kraftnät bedömer att det svenska systemet för prövning av vattendomar är otillräckligt för att på ett effektivt sätt föra ner nationella mål till den lokala nivån. Det finns ingen instans som i en enskild förhandling bevakar samhällets intressen inom energiområdet på motsvarande sätt som Kammarkollegiet bevakar allmänhetens intresse när det gäller miljöaspekterna. 4/6

5 3.2 Balans- och reglerkraft I redogörelsen av kategorierna balanskraft och reglerkraft råder begreppsförvirring och en omarbetning är nödvändig, lämpligen med stöd av Energimyndighetens underlagsrapport Vad avgör ett vattenkraftverks betydelse för el-systemet. Syftet med kategorierna är att utgöra gränsvärden som ska ange när betydande negativ påverkan föreligger för vattenkraften på nationell nivå; för balanskraft anges 140 MW som gräns för total minskning och för reglerkraft finns ingen gräns. Vilka beräkningar eller antaganden som ligger bakom värdet 140 MW för balanskraft framgår inte. Inte heller huruvida detta tar hänsyn till det ökade reglerbehovet i framtiden. Det är överhuvudtaget svårt att tyda vad man menar med begreppet balanskraft. Svenska kraftnät, i egenskap av systemansvarig myndighet med ansvar för balansregleringen, borde ha blivit tillfrågad om att utvärdera rimligheten i detta värde. Svenska kraftnät kan inte stödja värdet om 140 MW för balanskraft. Med begreppet reglerkraft menas i vägledningen den automatiska frekvensstyrda balansregleringen. Eftersom ingen gräns anges för påverkan på denna reglerkraft måste slutsatsen vara att nuvarande skrivning rekommenderar vattenkraftsägare i Sverige att installera sådan utrustning för att öka sannolikheten för en klassning som kraftigt modifierat vatten. Reglerbarheten i ett vattenkraftverk är varierande och beror på många faktorer i driftsituationen såsom vattendomar, tillrinning, magasinsnivå, tillfälliga begränsningar och avställningar i aktuellt eller närliggande kraftverk. Hur denna reglerbarhet utnyttjas avgörs av efterfrågan på de marknader där vattenkraftverket har möjlighet att delta. Marknadsformerna kommer att förändras i framtiden, vilket gör att dessa är en olämplig utgångspunkt för planeringsmålen. Reglerbarhetens olika egenskaper varierar i form av volym, snabbhet och repeterbarhet men för kraftsystemet som helhet kompletterar de varandra. Den totala reglerbarheten hos vattenkraften är därför viktigast och det är inte meningsfullt att på detta sätt särskilja delar av den som "balanskraft" eller "reglerkraft" och tilldela dessa olika värde för kraftsystemet. Det innebär en stor risk för missförstånd Irring hur begreppen ska tolkas. 3.3 Behov av detaljerat beslutsunderlag Bedömningen av kraftigt modifierat vatten ställer stora krav på korrekt och detaljerad information om vattenförekomsten. Det nuvarande systemet kräver att en stor fysisk 5/6

6 påverkan kan bevisas om en vattenförekomst ska kunna klassas som kraftigt modifierad. Om vattenmyndigheterna har ofullständiga underlag riskerar detta att medföra att vattenkraftens påverkan på miljön eller betydelse ur ett kraftsystemperspektiv underskattas. Detta kan medföra att vattenförekomster som bör klassas som kraftigt modifierade inte blir det. Samtidigt innebär det en svårighet att följa upp påverkan på planeringsmålen. För att säkerställa att Vattenmyndigheternas bedömning av KMV gällande vattenkraftens reglerförmåga och betydelse för kraftsystemet baseras på bästa möjliga underlag bör en nationell beräkningsvägledning upprättas. För att den ska bli ändamålsenlig måste en metodik utarbetas som fångar de starka hydrologiska kopplingar som råder i älvsträckor mellan kraftstationer och regleringsmagasin. Den stora utmaningen ligger därmed i att tilldela vaije enskilt vattenkraftverk korrekt betydelse utifrån sin roll i den samordnade vattenregleringen på minst älvnivå. Den bästa tillgången på nödvändiga data har anläggningsägaren som därför bör åläggas en rapporteringsskyldighet. Svenska kraftnät har genom sin roll som systemansvarig myndighet fungerande system och rutiner för rapportering av kraftsystemrelaterade data från de balansansvariga aktörerna. I det pågående arbetet med nätkoder inom Europa ställs högre krav på de systemansvariga att samla in detaljerad information som t.ex. produktionsplaner. Svenska kraftnät bör därmed ha en naturlig roll som sammanställande av viktig information om den svenska vattenkraftens egenskaper. Skälet är knutet till Svenska kraftnäts ansvar för balansregleringsprocessen. Detta remissvar har beslutats av generaldirektören Mikael Odenberg efter föredragning av Jesper Nyberg. Elmarknadsanalytikern Anders Nilsberth, enhetschefen Anna Jäderström, avdelningsdirektören Erik Ek och tekniske direktören Ulf Moberg har deltagit i ärendets slutliga handläggning. Affärsverket svenska kraftnät 6/6