Dagens huvudtema; Kommunikation och samarbete i teamet

Transkript

1 SAMTIT - Svensk Användarförening för Medicinsk Teknik och IT Årsmöte och utbildningsdagar, 2010 Strandbaden, Falkenberg april Dag 1 Dagens huvudtema; Kommunikation och samarbete i teamet Måndag 26 april 2010 Moderator, Mikael Rehnström ordförande i SAMTIT 14:15-15:00 Registrering 15:00-15:15 Invigning 15:15-17:30 Kommunikation; Kristina Risén, ledarskapskonsult Göteborg 17:30-17:45 PAUS Abstract Kristina Risén 17:45-19:00 Medlemsprojekt 19:00-20:00 Buffé med utställningsbesök 20:00-ff Presentation av utbildningsfilmer och interaktiva utbildningsmaterial 1

2 SAMTIT - Svensk Användarförening för Medicinsk Teknik och IT Årsmöte och utbildningsdagar, 2010 Strandbaden, Falkenberg april Dag 2 Dagens huvudtema; Patientsäkerhet, Video och IT Tisdag 27 april 2010 Moderator, 08:15-08:30 Registrering av daggäster 08:30-09:15 Nationell händelse/riskanalysdatabas; Eva-Lena Ahlberg, projektledare/verksamhetsutvecklare Linköping Att patienter skadas i vården är ett välkänt faktum och flera internationella studier har belyst problemets storlek. I 5-10 % av alla vårdkontakter uppkommer någon form av vårdskada (från dödsfall till mindre allvarliga skador som exempelvis lindriga vårdrelaterade infektioner). Många av vårdskadorna skulle kunna undvikas om kännedom fanns om bakomliggande orsaker till händelsen. Orsaker återfinns oftast inom vårdsystemet och kan exempelvis vara brister i rutiner, kommunikation, informationsöverföring samt otydlig ansvarsfördelning. Då en patient skadats allvarligt bör en händelseanalys utföras. En händelseanalys är en systematisk metod som ska ge svar på frågan vad som hände, varför det hände och hur vården ska arbeta för att händelsen inte ska upprepas. Till Socialstyrelsen anmäls negativa händelser i sjukvården (enligt Lex Maria). I samband med dessa anmälningar har sjukvården börjat utföra händelseanalyser som bifogas anmälan. Socialstyrelsen använder sig av samma metod när de utför sina interna analyser av de anmälda fallen. Även den kommunala omsorgen använder händelseanalysmetoden vid Lex Sarah-anmälningar. Nuvarande avvikelsehanteringssystem är inte utformade för avancerade händelseanalyser vilket talar för behovet av utvecklandet av en nationell databas. Idag dokumenteras analysstegen i bästa fall i egna lokala datafiler. Den nationella spridningen av erfarenheter och lärandet försvåras eftersom aggregerade data är svåra att ta fram. År 2008 beslutade Beställarfunktionen för Nationell IT inom vård och omsorg (SKL), via sin Beställarledning, att inleda ett arbete med utveckling av ett nationellt IT-stöd för händelseanalys. 2

3 09:15-10:00 Video som ett redskap i lärandet; Lars-Göran Larsson, överläkare kirurgkliniken USÖ Det internetbaserade videoarkivet vid kirurgiska kliniken USÖ har rönt stort nationellt intresse sedan det introducerades Arkivet har årligen ca besökare och filmerna spelas upp ca ggr/år. Vi har 30 % internationella besökare trots att sidan är svensk. Filmmediet attraherar många och är en effektiv "budbärare i tiden" jmf youtube.med enkel och förhållandevis billig teknik produceras filmer hämtade från vardagsarbetet. Nya och redan etablerade operationstekniker demonstreras, operativa riskmoment och komplikationer visas, nya instrument och teknisk utrustning presenteras mm och vi producerar även en hel del patientinformationsfilmer som användes i det kliniska vardagsarbetet. Genom att man kan nå filmerna över internet kan personal och patienter själva bestämma när dom vill ta del av informationen och webstatistiken som följs via webstat visar att hälften av filmerna spelas upp under icke arbetstid. Under presentationen kommer jag att redogöra för hur det hela startade och hur det utvecklats och vilken utrustning som krävs för att kunna jobba med denna teknik. 10:00-11:00 Kaffe i utställningshallen 11:00-11:45 MIDS 2 - samarbete och samverkan kring medicintekniska informationssystem; Torbjörn Westman, medicinteknisk ingenjör Borås 11:45-12:30 Samtit:s Årsmöte "Svensk förening för Medicinsk Teknik och Fysik har precis publicerat den andra delen av sin MIDS-rapport. Målet med rapporten är att underlätta hanteringen av de informationssystem som klassas som medicintekniska. Samverkan mellan bl.a. användare, medicintekniska företrädare och sjukvårdens IT-avdelningar är vägen till framgång inom området. Föreläsningen syftar till att ge SAMTIT:s medlemmar möjlighet att reflektera över sin roll och sitt ansvar relaterat till de aktiviteter som rapporten ger exempel på" 12:30-13:30 Lunch med utställningsbesök 13:30-15:45 Patientsäkerhet ur flera perspektiv; Michael Sjöö flygkapten/läkare Stockholm Abstract Michael Sjöö 15:45-16:30 Kaffe i utställningshallen Parallella föreläsningar 16:30-17:30 Hur man kan skapa bra e-utbildningen med enkla verktyg; Ulf Eklund, konsult i lärande med digitala metoder Lund 3

4 Du kommer att få se exempel på "1:a pris vinnande" e-utbildning med kort produktionstid och följaktligen till låg kostnad. Vi bryter sedan ner detta i konkreta exempel på hur du visualiserar ditt budskap, hur man skapar ett djuplärande med hjälp av reflektion och interaktion. Vi ska också titta på hur man påverkas av det vi ser på skärmen och hur vi kan använda det på ett bra sätt. M.a.o. hur skapar vi bra e-utbildningen med enkla medel genom att känna till ett antal grundläggande aspekter rörande inlärning, interaktion, visualisering, kursnavigation, hjärnans informationshantering, m.m. 16:30-17:00 Hälsorisker med diatermirök; Sara Andreasson, operationssjuksköterska med. mag. Uppsala Under kirurgiska ingrepp används ofta diatermi. Vid stor cancerkirurgi som peritonektomi används en styrka på watt, vilket bidrar till att en stor mängd rök alstras. I en studie jämfördes mängden ultrafina partiklar (UFP) i röken från dessa operationer med UFP alstrade under kolorektala standardingrepp (diatermi watt). Resultatet visade att användning av diatermi med högre wattstyrka genererade en högre mängd UFP. I ytterligare en studie studerades operationssjuksköterskors och kirurgers upplevelser av vad som styr deras beteende vid val av skyddsutrustning vid diatermianvändning. Resultatet visade att båda yrkesgrupperna hade goda kunskaper om risker med diatermi och den rök som alstras men att teoretisk kunskap inte omsätts i klinisk praktik." 19:30-ff Kvällsaktivitet SAMTIT - Svensk Användarförening för Medicinsk Teknik och IT Årsmöte och utbildningsdagar, 2010 Strandbaden, Falkenberg april Dag 3 Dagens huvudtema; Hygien, inlärning och IT Onsdag 28 april 2009 Moderator, 08:45-09:00 Registrering av daggäster 4

5 09:00-09:45 Varningsinformation i vårdsystem (nationellt); Rikard Lövström, företagsläkare IT-konsult Borås Varningsinformation beskriver vilka individuella risker som en patient bär med sig. Vården måste vara medveten om informationen för att kunna anpassa den annars rutinmässiga handläggningen så att inte patienten riskerar att skadas eller rentav dö. Varningsinformation kan röra till exempel en allvarlig läkemedelsöverskänslighet, en ovanlig men allvarlig sjukdom, en allvarlig behandling som också kräver särskild hänsyn. Användaren behöver uppmärksammas på detta utan att alarmtrötthet (alert fatigue) uppstår. För att motverka alert fatigue krävs en rad evidensbaserade principer i designen. Föreläsningen kommer att beskriva hur vi kommit fram till den föreslagna modellen av varningsinformation, läget för implementeringen i Sverige och standardiseringsarbetet inom CEN och ISO. 09:45-10:45 Hjärna och lärande; Åke Pålshammar, universitetslektor Uppsala Hjärnan beskrivs som plastisk. Vad menas med det och hur fungerar det i olika åldrar? Vad händer mer exakt i hjärnan när vi lär? Vad underlättar och vad stör lärandet? Vilken betydelse har känslor och stress för lärande? Kan man få hjärnskador och minnesstörningar av stress? Går det att reparera? Vad betyder olikheter mellan människor ur ett lärandeperspektiv? 10:45-11:45 Kaffe i utställningshallen 11:45-12:30 Teamutveckling genom återkoppling vid simuleringskurser; Klas Karlgren, fil. dr. Stockholm Ett effektivt samarbete och tydlig kommunikation mellan deltagare i medicinska team kan vara helt avgörande för patientsäkerheten i akuta situationer. En viktig komponent i kurser som arrangerar simulatorträning av medicinska team är därför att utveckla teamens förmåga att analysera sina aktiviteter. På kurserna analyseras videoinspelningar av teamens prestationer i simuleringsövningar regelmässigt i debriefingar som följer omedelbart efter simuleringarna under överinseende av instruktörer vars roll är att ge återkoppling men också att stödja teamen i att utveckla sin egen förmåga att analysera teamarbetet. Genom detaljerade videoanalyser av simuleringskurser och särskilt av debriefingarna har vi kunnat studera vilka interaktioner mellan instruktörer och kursdeltagare som särskilt bidrar till att kvaliteten på analyserandet utvecklas. 5

6 12:30-13:30 Lunch med utställningsbesök 13:30-14:30 Hygien i pandemiernas tid; Kerstin Mannerquist, rikshygiensjuksköterska Stockholm 14:30-15:00 Avslutning av utbildningsdagarna 2010 med prisutdelning Presentation Kristina Risén Detta är en kort genomgång av mål med och innehåll i den föreläsning Kristina Risén kommer att hålla den 26/ på SAMTIT, samt information om Kristina Risén själv. Målet med presentationen 26/4-10 (SAMTIT) Framgångsrik teamutveckling ge en modell att orientera dig efter Skapa nya insikter om hinder i kommunikation och relationsskapande Skapa medvetenhet om kommunikations- och konfliktstilar som möjliggör ett ökat ansvarstagande i relationer Visa Coahens/ledarens betydelse för utvecklingen av framgångsrika team Genomgång av en enkel modell för hur team kan bevisa sina framgångar och kommunicera vad de åstadkommit Innehåll i presentationen 26/ Teamutveckling vad är det? Den enkla Firo-modellen (strukturen i teamutvecklingen) Från pseudo till ett verkligt/dynamiskt team vad utgör skillnaden? Kommunikation och relationsskapande 2. Målet med framgångsrik teamutveckling 6

7 3. Kommunikation och relationsskapande i team Barriärer i kommunikation Förmågan till ett dynamiskt aktivt lyssnande Modell för relationsskapande i team 4. Kommunikations och konfliktstilar akilleshälen i relationen Beskrivning av olika kommunikations och konflikstilar inklusive de stressrelaterade störningarna i kommunikationen (primär och sekundär konfliktstil) Hur kan du känna igen, ta ansvar för och påverka dina stressrelaterade konfliktstilar 5. Coachens/ledarens betydelse för framgångsrika team Skillnader i defensiva och dynamiska ledarstilar (den avgörande mentala skillnaden mellan att vara i kontroll över andra och att ha kontroll i samspel med andra ) Den resultatorienterade coachingen en motor i teamutvecklingen 6. På vilket sätt kan teamet bevisa framgång? Målstyrning mot resultatvision för teamet Mätning av antalet fullbordade förbättringar per teammedlem och år Teamet och coachens/ledarens gemensamma utveckling av ledarstilen för teamet 7. Sju tankar om kommunikation, relation och teamutveckling Tillbaka till första sidan 7

8 Sammanfattning föredrag patientsäkerhet av Michael Sjöö Ämnet mänskliga faktorn har under senare år hamnat mer i fokus och det med all rätt. Ca % av alla flyghaverier idag beror på denna orsak. Inom sjukvården vilken är ännu mer komplex borde dessa orsaker till misstag vara minst lika höga. Troligtvis ännu högre än vid flygning då man inom vården har ännu fler människor involverade vilket leder till fler möjligheter till misstag. Träningen i flyget och sjukvården har stora skillnader där man som legitimerad inom sjukvården i princip är legitimerad hela livet utan att några framtida kompetenskrav är satta. Inom trafikflyget har en pilot i princip bara sex månaders förtroende innan man måste bevisa att man uppnår de krav som bolag och myndigheter har satt. Både via teoretiska prov samt praktiska prov vilka äger rum var 6: e månad. Sjukvårdspersonal vilka har legitimation handhar också medicinsk utrustning för vilken man många gånger inte har någon formell utbildning. Det förväntas att man skall lära sig hur den fungerar. Men var finns den tiden avsatt och vilka konsekvenser får självstudier för handhavandet. Skall avvikelse störningar standardiseras centralt inom sjukvården och skall dessa resultat användas för riskhanteringen och som fallbeskrivningar inom utbildningen? Varför görs detta inte idag? Sådana system ger förtroende och skapar en enorm erfarenhets & kompetens överföring till andra. För att detta skall fungera behövs dock en blame free culture vilken inte går ut på att hitta syndabockar utan att hitta systemfelen för att få en säkrare arbetsmiljö f.a för patienten. Det behöver inte ha hänt en skada eller dödsfall för att avvikelserapport skall skrivas. Bestraffning för den som gjort ett fel eller ett misstag och skrivit en rapport är mycket sällsynt inom flyget. Luftfartsmyndigheten har deklarerat att de som grovt och/eller medvetet brutit mot gällande bestämmelser skall straffas. I övrigt skall systemet ändras för att höja säkerheten. Jämför detta med vad som sker i vården idag där individer skall straffas och syndabockar utses när de försökt utöva sitt yrke på bästa sätt. Det mest tragiska är att misstag vilka skett i arbetet nu hamnar i domstol. Vi har både Kalmar fallet det som skett på Astrid Lindgrens barnsjukhus i färskt minne. Tillbaka till sidan tre 8