havet av samma ämnen.
|
|
- Lars-Olof Månsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1
2 Övergödningen i Egentliga Östersjön beskrivs som en tvåstegsprocess. Det började med ökad antropogen belastning av näringsämnena fosfor och kväve, och fortsatte med okontrollerad intern produktion i havet av samma ämnen. För hundra år sedan var Östersjön ett näringsfattigt hav med klart vatten och mestadels syresatta bottnar. Men befolkningsökning, industrisamhällets framväxt, mer jordbruk, ökade skogsavverkningar, sjösänkningsföretag, utdikningar av myrar och våtmarker, användning av konstgödsel och fosfattvättmedel, har gjort att näringsbelastningen på havet markant har ökat. Länge såg det dock ut som att problemen var hanterbara. Gödningseffekterna begränsades till kustområden i närheten av större samhällen. Det var först på talet som övergödningen i öppna havet på allvar gjorde sig påmind (Andersson & Andersson 2006). Då ökade vinterhalterna av fosfor och kväve i ytvatten snabbt - fosfor från mitten av talet, och kväve från början av talet (Österblom et al 2007) - vilket ledde till kraftig algblomning på våren och ökad ansamling av dött organiskt material vid bottnarna. Den syrekrävande bakteriella nedbrytningen av det organiska materialet ledde till syrebrist i bottenzonen, utslagning av bottenfaunan, och ökad utbredning av döda bottnar. Stratifieringen i Egentliga Östersjön med en haloklin som skiljer ett tungt och salt bottenvatten från ett lättare och mindre salt ytvatten, försvårar vertikal omblandning och syresättning av vattenmassan, vilket gör djupbottnarna särskilt sårbara för syrebrist. Det var övergödningens inledning. Länge trodde man att det som hänt var reversibelt, att det skulle rätta till sig bara näringsbelastningen från land minskade. Men utvecklingen ser inte ut att gå att stoppa. Ökad utbredning av döda bottnar har öppnat för interna redoxstyrda biogeokemiska processer där fosfor som tidigare varit permanent begravd i bottensedimenten frigörs, kommer ut i bottenvattnet som fosfat, transporteras till ytvattnet och förstärker övergödningen. Den interna cirkulationen av fosfor bedöms idag vara minst lika stor som den externa tillförseln (Naturvårdsverket; Möjliga åtgärder ). Det finns stora förråd av fosfor i bottensedimenten från tiden när bottnarna var syresatta, fosfor som kommit från land eller med saltvattensinflöden från Västerhavet (Blomqvist & Rydin 2009). Tidigare, när Östersjön var näringsfattigt, var fosfor den begränsande faktorn vid algblomningen på våren, men nuförtiden är det kväve i form av nitrat som begränsar. Efter vårblomningen då allt nitratkväve bundits upp i fytoplanktonmassan finns det fosfor kvar i ytvattnet som kvävefixerande cyanobakterier kan utnyttja. Följden har blivit ökad cyanobakterieblomning, mer organiskt material vid bottnarna, förstärkt syrebrist och ännu mer fosfor som frisätts. Till det kommer cyanobakteriernas kvävefixering, som idag tillför lika mycket kvävenäring till havet som länderna runt Östersjön släpper ut (Naturvårdsverket 2008). Å andra sidan så försvinner också kväve genom denitrifiering, en process som gynnas av syrebristen. Övergödningen reglerar sig själv. I varje fall är det tydligt att mängden näringsämnen i Egentliga Östersjön varierar oberoende av näringsbelastningen från land (Naturvårdsverket 2008), och enligt Vahtera et al (2007) så omöjliggör för närvarande de kopplade cyklerna av syre, fosfor och kväve Östersjöns återhämtning. På lång sikt hoppas man dock att problemen ska kunna bemästras, men det kommer att krävas drastiskt minskade utsläpp av näringsämnen från alla länder runt Östersjön. Det finns också idéer om att på konstlad väg snabba på återhämtningen, exempelvis genom omblandning under salthaltssprångskiktet (Naturvårdsverket; Möjliga åtgärder ), eller genom att tillföra fosforbindande substanser till Östersjöns bottnar (Blomqvist & Rydin ), men om det är praktiskt genomförbart är osäkert. Hur man än gör kommer kostnaderna att bli mycket höga, och några garantier för att åtgärderna ska lyckas finns inte. 1
3 Kanske måste vi acceptera att miljön i Östersjön aldrig kommer att bli bättre. I varje fall inte inom överskådlig tid. Övergödningen har varit känd i mer än ett halvt sekel och det har vidtagits en mängd åtgärder men utvecklingen rullar på som om inget hänt. Att fosfatinbindning i megaskala, eller drastiskt minskade näringsutsläpp skulle ändra den bilden är föga trolig. Det första förslaget visar snarast hur desperat läget är, och det senare går inte att genomföra så länge vi har en befolkning som ökar och ett stort behov av ett effektivt jordbruk. Men allt hopp är inte ute. Näringsutsläppens betydelse för övergödningen kan vara ett villospår. Det finns annat som kan ha varit viktigare. Om det vill vi berätta. Det var först när man insåg att Östersjön snabbt höll på att förändras på talet som man kom igång med systematiska miljöstudier. Vad som hänt dessförinnan är delvis höljt i dunkel. Teorierna kring övergödningens orsaker bygger därför i huvudsak på mer eller mindre kvalificerade gissningar och på vad bottensedimentprov kunnat berätta. Att det inte alltid varit så lätt visar uppgifterna kring näringsutsläppen. Det har länge hetat att kväve- och fosforbelastningen från land ökat fyra respektive åtta gånger sedan början av förra seklet. En senare rekonstruktion/modellstudie indikerar dock bara ett par tre gångers ökning (Savchuk et al 2008). I praktiken började övergödningen i slutet av talet. Det visar studier av Egentliga Östersjöns laminerade bottnar, d.v.s. varviga sediment som bildas där grävande bottenorganismer saknas för att syrehalten är för låg. Ett varv motsvarar ett års sedimentnedfall, och antalet varv berättar om när syrebristen startade. Genom att räkna varven i 29 borrkärnor från olika delar av Egentliga Östersjöns ackumulationsbottnar har Jonsson et al (1 990) skapat en ungefärlig bild av hur övergödningen utvecklats. (Figur 1 ). Tecken på att något var på gång kom visserligen redan på talet, men det var först i slutet av talet som övergödningen tog fart på riktigt. Då började arean av laminerade bottnar att stiga i rasande fart, med km 2 per år i genomsnitt fram till 1 990! Vad var det som låg bakom denna plötsliga förändring? Figur 1. Schematic illustration of the probable expansion of laminated surficial sediments during the 20th century in the Baltic proper (Från: Jonsson et al 1 990) 2
4 Märkligt nog har den frågan aldrig väckt något större intresse. Kanske för att svaret har uppfattats som självklart. Övergödningen startade för att de antropogena utsläppen av närsalter hade ökat. This increase must have taken place largely after World War II and at an accelerated pace after about , skriver exempelvis Elmgren (1 989). Men det finns några problem med den förklaringen: 1. Som vi nämnde har närsaltsutsläppen nog inte ökat så mycket som man tidigare trott. Fosfortillförseln till vattnen i Sverige uppskattas exempelvis bara ha stigit med drygt 20% mellan och (Naturvårdsverket 2004) och kväveutsläppen från jordbruket med måttliga 30% från till (Hoffman et al 2000). 2. Ökade/minskade utsläpp innebär heller inte automatiskt att belastningen på havet ökar/minskar. I varje fall inte på kort sikt och knappast i den takt som antyds i Figur 1. Under perioden var flodbelastningen av kväve och fosfor till Östersjön relativt konstant trots att det hade skett stora förändringar i landanvändning, atmosfäriskt nedfall och avloppsrening (Stålnacke et al 1 999). Likaså är näringsutflödena till Östersjön lika stora idag som de var i slutet av talet fast utsläppen till avrinningsområdena har minskat med 40% (HELCOM 2007). Avrinningsområdena fungerar som en buffertzon, som jämnar ut toppar och dalar i näringsflödena till kusten. 3. Om näringsutsläppen skulle ha orsakat övergödningen så borde dessutom fosfat- och nitrathalten i den eufotiska zonen i havet ha ökat tydligt innan utbredningen av döda bottnar tog fart. I stället ser det ut som att det var bottnarna som ledde utvecklingen och närsalthalterna som följde efter (Figur 2 och Figur 3). Mest uppenbart för nitrathalten men troligen sant också för fosfathalten. (Tidsserierna för närsalthalterna är de tidigaste vi hittat). Det tycks som att halterna styrs av arean av laminerade (syrefattiga) bottnar, snarare än av utsläppen från land. Så är det idag (Conley et al 2002; Vahtera et al 2007). Varför annorlunda tidigare? Figur 2. Vinterkoncentrationer av fosfat (μmol/l) i ytvatten vid stationerna BY1 5 (Gotlandsdjupet; SCB 2000) och BY31 (Landsortsdjupet; Larsson & Anderson 2005), och utbredningen av laminerade bottnar (tusen kvadratkilometer) i Egentliga Östersjön. 3
5 Figur 3. Vinterkoncentrationer av nitrat (μmol/l) i ytvatten vid stationerna BY1 5 (Gotlandsdjupet; SCB 2000) och BY31 (Landsortsdjupet; Larsson & Anderson 2005), och utbredningen av laminerade bottnar (tusen kvadratkilometer)i Egentliga Östersjön. De antropogena utsläppen ser inte ut att ha spelat så stor roll för den snabba utvecklingen av övergödningen efter Ändå kretsar det mesta kring dessa utsläpp trots att det var mycket annat som förändrades i Östersjöregionen under förra seklet, som att den 1 00-åriga flottningsepoken i Sverige och Finland avslutades. Om det sägs inte ett ord. Vi har tidigare visat ( att avvecklingen av flottningen sannolikt fick allvarliga konsekvenser för fisket, både i flottlederna och i Östersjön. Den kan också ha haft betydelse för övergödningen. För som Figur 4 visar så finns det en påtaglig överensstämmelse mellan kurvorna för årsvolymen i flottningen och arean av laminerade bottnar. Stoppsignalen för flottningen ser närmast ut att vara startsignal för övergödningen. Men är det ett kausalt samband eller bara tillfälligheternas spel? Utan tvekan påverkade flottningen i Norrland och Finland miljön i hela Östersjön. Alla landväxter innehåller den heterogena biopolymeren lignin. Inte minst träd, vars ved till 20-30% består av lignin. Under flottningsepoken fanns det mängder med timmer, massaved, sjunktimmer, sjölagrat timmer, etc., i vattnen. Allt försvann när verksamheten upphörde. Men spåren finns fortfarande kvar i Östersjöns sedimentbottnar. 4
6 Figur 4. Årsvolymer i flottningen i Sverige (miljoner kubikmeter; Nilsson et al 2005) och utbredningen av laminerade bottnar i Egentliga Östersjön (tusen kvadratkilometer) Figur 5 och 6 visar lignininnehållet i tre borrkärnor från Egentliga Östersjön, en från Gdanskbukten och två från Gotlandsbassängen. Före analysen har proven fått reagera med kopparoxid. Ligninet bryts då ner till enkla aromatiska föreningar som går lätt att analysera. V+S+C i Figur 6 står för summan av föreningarna vanillin, vanilinsyra, syringaaldehyd, syringasyra, p-coumarsyra och ferulasyra. Ligninoxidationsprodukterna i Figur 5 är i princip samma sak. I borrkärnan från Gdanskbassängen är ligninhalten förhöjd i området 5-20 cm. Det stämmer med att ligninhalten ökade under senare halvan av talet då flottningen tog fart, och minskade efter då den avvecklades. För sedimentkärnorna från Gotlandsbassängen (Figur 6) hade det varit bra om de översta 50 cm presenterats mer i detalj, särskilt för multicore-kärnan som har bäst kvalitet i det sedimentskiktet. Nu blir det hela hoptryckt och svåröverskådligt. Det ser ändå ut som att mönstret är samma som i Gdanskbassängen. Oxidationsprodukterna från lövträd och barrträd överensstämmer inte helt. Lignin från lövträd ger efter kopparoxidbehandling både syringyl- och vanillylprodukter medan barrträd bara ger de senare. På så sätt ger kvoten syringyl/vanillyl information om hur mycket av ligninet som kommer från lövträd respektive från barrträd. Ökar kvoten betyder det att inslaget av barrträd har minskat, och minskar den så har barrträdsandelen ökat. Kvotkurvorna i Figur 7, från tre borrkärnor från östra Gotlandsbassängen, stämmer väl med att lignin från tall och gran ökar från mitten av talet då flottningen expanderar, och minskar efter när den trappas ner. Tydligast i grafen längst till höger. 5
7 Figur 5. Lignin oxidation products in successive layers of the core I5/A00. Sedimentkärna från Gdanskbassängen; N/ E; vattendjup 1 00 m. (Från Staniszewski et al 2001 ) Figur 6. Lignin oxidation product yields (μg g-1 sediment) for the kastencore (open symbols) and multicore (solid symbols) samples plotted versus depth in core and Sedimentkärnor från Östra Gotlandsbassängen N/ E; vattendjup 241 m. (Från Miltner et al 2005) 6
8 Figur 7. Sediment profiles of terrestrial plant biomarkers (lignin, syringin/vanillin ratio) in three different cores from the eastern Gotland Basin. The right-hand side of each column indicates the dominance of broadleaved woodland, the left-hand side the dominance of coniferous woodland in the composition of the ligneous material. (Från: Lepie et al Tidsskalan till höger har bestämts för core ) Att ligninhalten minskade när flottningen avvecklades kan ha haft stor betydelse för övergödningen. Man har länge känt till att rötad råghalm har tillväxthämmande effekt på planktonalger, något som också används som en billig och miljövänlig metod för bekämpning av störande algblomning i övergödda dammar, kanaler och grunda sjöar (Geiger et al 2005; Ó huallacháin & Fenton 201 0). Behandlingen stoppar nybildning av alger, men slår inte ut de alger som redan finns. Råghalmsmetoden har testats i en lång rad laboratorie- och fältförsök, och även om resultaten skiftar är det tydligt att ett brett spektrum av alger berörs, som grönalger, kiselalger, dinoflagellater och cyanobakterier, och att hämningseffekten är selektiv vissa alger hämmas kraftigt, andra svagt eller inte alls, och några gynnas. Verkningsmekanismen är omdiskuterad, men mycket tyder på att ligninet i halmen har en nyckelroll (Ó huallacháin & Fenton 201 0). Det stöds bl.a. av försök där råghalm ersatts med ved som behandlats med brunröte-, respektive vitrötesvamp (Pillinger et al 1 995). Algtillväxten hämmades på samma sätt som tidigare, men brunrötad ved med hög ligninhalt, gav betydligt bättre hämning än vitrötad ved där ligninhalten var låg. (Nativt lignin går inte att isolera/renframställa och kunde därför inte användas). 7
9 Figur 8. The vertical distributions of cyanobacteria-specific pigments (myxoxanthophyll, echinenone and xeaxanthin; μg g-1 dry sediment), and organic carbon (%) in the sediment from the Gotland Basin (BCSIVB4). (Från Poutanen & Nikkilä 2001 ). Då är det naturligtvis intressant att primärproduktionen i Egentliga Östersjön inte bara har ökat, utan också radikalt stöpts om under övergödningen. För kiselalgsamhällets del kom första tecknen redan åren kring (Andrén et al 2000; ökad förekomst och förändrad artsammansättning i två borrkärnor från Gotlandsbassängen), och den numer så vanliga cyanobakterieblomningen startade förmodligen redan i slutet på talet (Figur 8; utgående från färgpigmentmönstret i borrkärna från Gotlandsdjupet). Cyanobakterieblomningen har sedan utvecklats till ett storskaligt gissel, medan kiselalgerna har minskat och delvis konkurrerats ut av dinoflagellater (Klais et al ). Olli et al (201 1 ) ger den här bilden av hur sommarsamhällena av fytoplankton har förändrats under åren : The phytoplankton species community in the Baltic Sea today is not the same what it was decades ago. Consequently, the whole Baltic Sea plankton community is not in a steady state or equilibrium, but rather in a continuous change. Artikelförfattarna noterar att det inte finns några tydliga kopplingar till näringsutvecklingen. Det faktum att lignin har tillväxthämmande/reglerande effekt på växtplankton är ett stöd för att sambandet mellan flottning och övergödning i Figur 4 är på riktigt. Så länge ligninhalten var hög var primärproduktion begränsad. När flottningen avvecklades och ligninhalten minskade så ökade primärproduktionen och övergödningen var igång. Effekten kan ha förstärkts av att avvecklingen gick hand i hand med ökad vattenreglering i de gamla flottlederna. Mer lignin försvann i vattenkraftsdammar och regleringsmagasin innan det nådde havet, särskilt partikulärt bundet lignin. Det betyder att det är viktigare att öka ligninhalten än att minska näringsbelastningen om övergödningen ska bemästras. Att bara göra det senare är troligen verkningslöst. 8
10 I ärlighetens namn ska sägas att det också finns frågetecken kring den här hypotesen, som att ligninhalten ser ut att ha varit nästan var lika låg före flottningsepoken som efter, att arean av laminerade bottnar ökade svagt innan avvecklingen av flottningen hade startat, och att vår teori är baserad på ett tunt faktaunderlag. Vi tycker ändå det finns goda skäl att ta teorin på allvar. Exempelvis, hur sannolikt är det att övergödningen bara av en slump tar fart just när flottningen avvecklades? Hypotesen borde dessutom vara enkel att testa. Avslutningsvis ska sägas att övergödningen hade kommit även om vi inte hade flottat. Fast mer smygande. Det är exploateringen av landområdena runt Östersjön av skogarna, sjöarna, vattendragen och våtmarkerna som är övergödningens moder. De omfattande flottledsrensningarna bidrog också, men så här i efterhand går det att se att själva flottningen hade sina fördelar. Den höll ekosystemet under armarna så länge den pågick och den har gett oss i Skandinavien en unik inblick i värdet av död ved i vatten. För den skull önskar vi inte flottningen tillbaka, även om ligninhalten i Östersjön tvunget måste höjas om miljön ska bli mer normal igen. Vi tror det här är viktigt. Vad anser myndigheter och forskning? 9
11 Andersson PM, Andersson LS. Long term trends in the seas surrounding Sweden. Part one Nutrients. SMHI, Rapport Andrén E, Andrén T, Kunzendorf H. Holocene history of the Baltic Sea as a background for assessing records of human impact in the sediments of the Gotland Basin. The Holocen, 10, , Blomqvist S, Rydin E. Hur fosforbindningen I Östersjöns bottensediment kan förstärkas. Naturvårdsverket, Rapport 5914, Blomqvist S, Rydin E. Förbättra fosforbindningen i Östersjöns bottnar. Kemisk tidskrift, 5, 31-34, Conley DJ, Humborg C, Rahm L, Savchuk OG, Wulff F. Hypoxia in the Baltic Sea and Basin-scale changes in phosphorus biogeochemistry. Environ Sci Technol, 36, , Elmgren R. Man s impact on the ecosystem of the Baltic Sea: Energy flows today and at the turn of the century. Ambio, 18, , Geiger S, Henry E, Hayes P, Haggard K. Barley straw algae control literature analysis. HELCOM. Towards a Baltic Sea unaffected by eutrophication. Overview 2007, Hoffman M, Johnsson H, Gustafson A, Grimvall A. Leaching of nitrogen in Swedish agriculture a historic perspective. Agr Ecosys Environ, 80, , Jonsson P, Carman R, Wulff F. Laminated sediments in the Baltic a tool for evaluating nutrient mass balances. Ambio 19, , Klais R, Tamminen T, Kremp A, Spilling K, Olli K. Decadal-Scale Changes of dinoflagellates and diatoms in the anomalous Baltic Sea spring bloom. PLos ONE, 6, 1-10, Larsson U, Andersson L. Varför ökar inte kvävet när fosforn ökar? Miljötillståndet i egentliga Östersjön. Rapport 2005, Leipe T, Dippner JW, Hille S, Voss M, Christiansen C, Bartholdy J. Environmental changes in the central Baltic Sea during the past years: inferences from sedimentary records, hydrography and climate. Oceanologia, 50, 23-41, Miltner A, Emeis K-C, Struck U, Leipe T, Voss M. Terrigenous organic matter in Holocene sediments from the central Baltic Sea, NW Europe. Chem Geology, 216, , Naturvårdsverket. Fosforutsläpp till vatten år Rapport 5364, maj Naturvårdsverket. Ingen övergödning. Underlagsrapport till fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet. Rapport 5840, juni 2008 Naturvårdsverket. Möjliga åtgärder och effekter för att minska fosforläckage från Östersjöns syrefria bottnar. NV DNR: F och DNR: Nh 10
12 Nilsson C et al (1 0 medförfattare). Forecasting environmental responses to restoration of rivers used as log floatways: an interdisciplinary challenge. Ecosystems, 8, , Ó huallacháin D, Fenton O. Barley (Hordeum vulgare)-induced growth inhibition of algae: a review. J Appl Phycol, 22, , Olli K, Klais R, Tamminen T, Ptacnic R, Andersen T. Long term changes in the Baltic Sea phytoplankton community. Boreal Env Res, 16, 3-14, Pillinger JM, Gilmour I, Ridge I. Comparison of antialgal activity of brown-rotted and white-rotted wood and in situ analysis of lignin. J Chem Ecol, 21, , Poutanen E-L, Nikkilä K. Carotenoid pigments as tracers of cyanobacterial blooms in recent and postglacial sediments of the Baltic Sea. Ambio, 30, , Savchuk OP, Wulff F, Hille S, Humborg C, Pollehne F. The Baltic Sea a century ago a construction from model simulations, verified by observations. J Mar Sys, 24, , SCB. Naturmiljön I siffror Havet s Schernewski G, Neumann T. The trophic state of the Baltic Sea a century ago: a model simulation study. J. Mar. Sys. 53, , Staniszewski A, Lejman A, Pempkowiak J. Horizontal and vertical distribution of lignin in surface sediments of the Gdansk Basin. Oceanologia, 43, , Stålnacke P, Grimvall A, Sundblad K, Tonderski A. Estimation of riverine loads of nitrogen and phosphorus to Baltic Sea, Environ Monitor Asses, 58, , Vahtera E, et al; 1 0 medförfattare. Internal ecosystem feedbacks enhance nitrogen-fixing cyanobacteria blooms and complicate management in the Baltic Sea. Ambio, 36, , Österblom H, Hansson S, Larsson U, Hjerne O, Wulff F, Elmgren R, Folke C. Human-induced trophic cascades and ecological regime shifts in the Baltic Sea. Ecosystems, 10, ,
Ledare: Gamla synder fortsätter att övergöda
Ledare: Gamla synder fortsätter att övergöda RÄDDA ÖSTERSJÖN Många åtgärder för att minska övergödning av sjöar och kustvikar har gjorts de senaste decennierna. Bland annat har reningsverken blivit effektivare,
Läs merWave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump SYREPUMPAR. Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen
www.webap.ivl.se Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump Bild: WEBAP pilotanläggning som testades i Hanöbukten Rapport C4 SYREPUMPAR Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen Kortversion av
Läs merVad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön?
Vad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön? Svaret måste skilja på havsområden och på kust och öppet hav! Ragnar Elmgren och Ulf Larsson Systemekologiska institutionen Stockholms universitet
Läs merSYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER
Oceanografi Lars Andersson, SMHI / Anna Palmbo, Umeå universitet SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER Aktivitet och dynamik i ytvattnet Det är i ytvattnet som vi har den största dynamiken under året.
Läs mermycket fosfor i östersjön ger Blomning av cyanobakterier
mycket fosfor i östersjön ger Blomning av cyanobakterier De senaste somrarnas återkommande blomning av cyanobakterier i Östersjön har varit mycket besvärande. Vissa år har mer än halva Egentliga Östersjöns
Läs merFormas, Box 1206, 111 82 Stockholm (www.formas.se)
Forskningsrådet Formas är en statlig myndighet som stödjer grundforskning och behovsstyrd forskning med höga krav på vetenskaplig kvalitet och relevans för berörda samhällssektorer. Det övergripande syftet
Läs merSyrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården
Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården 2000-2014 Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 2015 Syre är på motsvarande sätt som ovan vattenytan
Läs merVarför fosfor ökar och kväve minskar i egentliga Östersjöns ytvatten
Varför fosfor ökar och kväve minskar i egentliga Östersjöns ytvatten Ulf Larsson 1 och Lars Andersson 1 Institutionen för systemekologi och SMF, Stockholms universitet Oceanografiska laboratoriet, SMHI
Läs merFörbättring av Östersjöns miljötillstånd genom kvävegödsling
Förbättring av Östersjöns miljötillstånd genom kvävegödsling Anders Stigebrandt & Bo Gustafsson Oceanografiska avdelningen Inst. för geovetenskaper Göteborgs universitet Östersjöns miljötillstånd Winter
Läs merÖstersjöpusslet. Det är inte så svårt att förstå hur fisket, klimatet. Sillgrisslornas bit i
Sillgrisslornas bit i Östersjöpusslet Foto: Eva Kylberg/Azoteimages Genom att studera hur sillgrisslan via födan påverkas av förändringar i ekosystemet har forskarna i Stora Karlsöprojektet kunnat lägga
Läs merFra kvælstofutledning til intern fosforbelastning
Plantekongres, Herning 17 januari 2017 46 Er kvælstof eller fosfor problemet? Fra kvælstofutledning til intern fosforbelastning Anders Stigebrandt Senior professor Göteborgs Universitet Östersjöns övergödning
Läs merÄr BSAP alltför pessimistisk vad indikerar massbalansmodellerna?
Är BSAP alltför pessimistisk vad indikerar massbalansmodellerna? ll Andreas Bryhn Docent, tekn dr Institutionen för geovetenskaper, Uppsala universitet (bilder: Östhammars kommun, Wikimedia Commons) (Lehtinen
Läs merLångtidsserier från. Husö biologiska station
Långtidsserier från Husö biologiska station - Provtagningar 1987-2017 Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 2018 Innehåll 1 Provtagningsstationer... 1
Läs merRekordstor utbredning av syrefria bottnar i Östersjön
Rekordstor utbredning av syrefria bottnar i Östersjön Lars Andersson & Martin Hansson, SMHI Under -talet har det ofta rapporterats om att rekordstora delar av Egentliga Östersjöns djupområden är helt syrefria
Läs merFörsurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar
Försurning Sedan istiden har ph i marken sjunkit från 7 till 6. ph i regn har sjunkit från 5,5 till 4,5 Idag har vi 17 000 antropogent försurade sjöar Idag finns det även försurat grundvatten Naturliga
Läs merArbetar Greppa Näringen med rätt metoder för att minska övergödning av Sveriges kustvatten och hav?
Till rådgivare i Greppa Näringen Alnarp 2006-06-30 Arbetar Greppa Näringen med rätt metoder för att minska övergödning av Sveriges kustvatten och hav? Debatten om övergödning, algblomning och växtnäringsämnen
Läs merLångtidsserier från. Husö biologiska station
Långtidsserier från Husö biologiska station - Vattenkemi från början av 199-talet till idag Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 215 Innehåll 1 Provtagningsstationer...
Läs merTidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G.
Bibliografiska uppgifter för Fosfor - millöproblem i Östersjön Tidskrift/serie Växtpressen Utgivare Yara AB Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G. Huvudspråk
Läs merRECIPIENTEN MIKROBIOLOGI INDIKATORORGANISMER PATOGENA BAKTERIER
RECIPIENTEN MIKROBIOLOGI INDIKATORORGANISMER PATOGENA BAKTERIER Förhållandena i en näringsfattig sjö Koldioxid + vatten + solljus Organiskt material och syre Inga näringsämnen = ingen tillväxt Om näringsämnen
Läs merFosforreduktion från jordbruksmark med hjälp av kalkfilter och dikesdammar. Tony Persson/Sam Ekstrand
Fosforreduktion från jordbruksmark med hjälp av kalkfilter och dikesdammar Tony Persson/Sam Ekstrand Vattendagarna 2009 "Tid för åtgärder dags för handling" Två internationella överenskommelser att arbeta
Läs merKort om miljöeffekter av toalettavfall på mark- respektive vattenmiljö
NR U 4818 JUNI 2014 RAPPORT Kort om miljöeffekter av toalettavfall på mark- respektive För Transportstyrelsen Katja Norén Författare: Katja Norén På uppdrag av: Transportstyrelsen Rapportnummer: U 4818
Läs merHur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Mikael Olshammar 2013-08-20
Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Sveriges miljömål Sverige har 16 miljömål som ska nås senast år 2020. I år konstatera Naturvårdsverket att 14 av 16 miljömål inte kommer uppnås i tid. Ingen
Läs mer5 Stora. försök att minska övergödningen
5 Stora försök att minska övergödningen Svärtaån Svärtaån är ett vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt som har stor belastning av fosfor och kväve på havet. En betydande andel kommer från odlingslandskapet.
Läs merHur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet
Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet Vi behöver alla bra vattenkvalitet, och alla kan hjälpa till! Alseda Emåförbundets organisation RECIPIENTKONTROLL Övervakning
Läs merEXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS
Björn Sjöberg Swedish Meteorological and Hydrological Institute Oceanographical Laboratory 1996-060-29 Dnr: SaO-9596- EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS Expeditionens varaktighet:
Läs merRapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Karin Wesslander Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2015-09-07 Dnr: S/Gbg-2015-121 Rapport från s utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 2015-08-31-2015-09-07
Läs merFAKTABLAD NR 55 2012
FAKTABLAD NR 55 2012 Närsalter i svenska hav Allt liv, i havet såsom på land, behöver någon form av näring för att kunna växa och utvecklas normalt. Basen i ett ekosystem utgörs främst av primärproducenterna,
Läs merTillståndet i kustvattnet
Tillståndet i kustvattnet resultat från förbundets mätprogram Jakob Walve & Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet I Stockholms innerskärgård var det under 15 ovanligt låga närings-
Läs merBIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16
BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.
Läs merMiljötillståndet i havet, sjöar, vattendrag och grundvatten. Markus Hoffmann Stockholm
Miljötillståndet i havet, sjöar, vattendrag och grundvatten Markus Hoffmann Stockholm 2018-11-07 Algblomning Landsort Syrefria bottnar- mätprogram SMHI Våra hav ur två perspektiv Källa: Larsson, Wikner,
Läs merEn analys av fosforhaltens förändring
Institutionen för tematisk utbildning och forskning - ITUF Campus Norrköping En analys av fosforhaltens förändring i samband med syrebrist i djupvattnet vid två stationer i Egentliga Östersjön Eva Karlsson
Läs merÖstersjöns blågrönalger
INGEN ÖVERGÖDNING Östersjöns blågrönalger viktiga kvävekällor Blågrönalger, eller cyanobakterier som de egentligen heter, har en unik förmåga att omvandla luftens kvävgas till mer användbar form. Genom
Läs merKväve och miljömålen Hur går vi vidare efter SCARP
Kväve och miljömålen Hur går vi vidare efter SCARP Cecilia Akselsson, Lunds Universitet Nedfall av kväve: Indikator för fem miljömål (mycket viktigt för ett till) Bara naturlig försurning Grundvatten av
Läs merIngen övergödning. Malin Hemmingsson 12-05-21
Ingen övergödning Malin Hemmingsson 12-05-21 Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald
Läs merEdsviken. Fosfor i vatten och sediment
Edsviken Fosfor i vatten och sediment 2 1 Förord Edsviken är en viktig rekreationssjö. Sjön är övergödd och har haft algblomningar under många år. Åtgärder för att förbättra sjön har diskuterats många
Läs merRedovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015
1/18 13.11.2015 Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 2/18 INNEHÅLL RECIPIENPFÖRHÅLLANDENA OCH KLASSIFICERINGSMETOD.3 RECIPIENTENS UTBREDNING... 5 MÄTPUNKTER... 6 LOTSBROVERKETS
Läs merLångtidsserier på Husö biologiska station
Långtidsserier på Husö biologiska station Åland runt-provtagning har utförts av Ålands landskapsregering sedan 1998 (50-100-tal stationer runt Åland). Dessutom utför Husö biologiska station ett eget provtagningsprogram
Läs merHar minskad älvtransport av kisel till Östersjön påverkat det marina ekosystemet?
Har minskad älvtransport av kisel till Östersjön påverkat det marina ekosystemet? Ulf Larsson Docent 1 Har minskad älvtransport av kisel till Östersjön påverkat det marina ekosystemet? Sammanfattning Även
Läs merVallentunasjön. Fosfor i vatten- och sediment
Vallentunasjön Fosfor i vatten- och sediment Vattenresurs 2 3 1 Förord Vallentunasjön är viktig som rekreationssjö. Sjön har också ett rikt fågelliv. Sjön är övergödd och har haft algblomningar under många
Läs merNaturliga försurningsprocesser. Försurning. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar
Försurning Sedan istiden har ph i marken sjunkit från 7 till 6. ph i regn har sjunkit från 5,5 till 4,5 Idag har vi 17 000 antropogent försurade sjöar Idag finns det även försurat grundvatten Naturliga
Läs merVattenprover. Innehåll: Inledning. Inledning. Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången
Vattenprover Innehåll: Inledning Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången Förklaring -värde Alkalinitet (mekv/l) Fosfor (µg/l) Kväve halt () Inledning Vattenproverna
Läs merVetenskap som underlag för åtgärder mot övergödning
Vetenskap som underlag för åtgärder mot övergödning Bo Gustafsson bo.gustafsson@su.se www.balticnest.org Östersjön 9 kustländer Area = 420 000 km 2 Medeldjup = 50 m Maxdjup= 459 m Relativt stort mynningsområde
Läs merVad orsakar brunifieringen av svenska vatten detta vet vi idag Lars J. Tranvik Núria Catalan Anne Kellerman Dolly Kothawala Gesa Weyhenmeyer
Vad orsakar brunifieringen av svenska vatten detta vet vi idag Lars J. Tranvik Núria Catalan Anne Kellerman Dolly Kothawala Gesa Weyhenmeyer Limnology Department of Ecology and Genetics Vad orsakar brunifieringen
Läs merÖstersjön ett hotat innanhav
Östersjön ett hotat innanhav Michael Tedengren Ett påverkat ekosystem med svåra naturliga förutsättningar Örnsköldsvik 24/3 2015 FRÅGA: HUR UPPFATTAR DU ÖSTERSJÖN? - ETT UNIKT OCH VACKERT HAV - ETT INNANHAV
Läs merMiljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET.
HUR MÅR VÅRA HAV? Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET. I HAVET-rapporten sammanfattar Havsmiljöinstitutets miljöanalytiker det aktuella tillståndet i havet och jämför
Läs merRapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Örjan Bäck Martin Hansson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 17--1 Dnr: S/Gbg-17-7 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet:
Läs merSammanställning av mätdata, status och utveckling
Ramböll Sverige AB Kottlasjön LIDINGÖ STAD Sammanställning av mätdata, status och utveckling Stockholm 2008 10 27 LIDINGÖ STAD Kottlasjön Sammanställning av mätdata, status och utveckling Datum 2008 10
Läs merRapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Örjan Bäck Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 1--3 Dnr: S/Gbg-1-1 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 1-- - 1--9 Undersökningsområde:
Läs merVetenskap på tvären för ett friskare hav
Vetenskap på tvären för ett friskare hav Alf Norkko Tvärminne Zoologiska Station Helsingfors Universitet Foto: Ilkka and Anu Lastumäki 1 Foto: Alf Norkko Foto: Alf Norkko 2 Foto: Rod Budd 3 Havets biodiversitet
Läs merNorrviken och Väsjön. Fosfor i vatten och sediment
Norrviken och Väsjön Fosfor i vatten och sediment 2 1 Förord Norrviken och Väsjön är viktiga som rekreationssjöar. Norrviken är övergödd och har haft algblomningar under många år. Åtgärder för att förbättra
Läs merMILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING
MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING Lektionsupplägg: Östersjön ett hav i kris Idag anses övergödningen vara Östersjöns mest akuta miljöproblem. Eleverna får undersöka hur en förenklad näringsväv i Östersjön ser
Läs merIntroduktionskurs i Greppa Näringen
Miljötillstånd i hav, och grundvatten och Vad visar mätresultat från miljöövervakningen. Introduktionskurs i Greppa Näringen Markus Hoffmann, LRF Källfördelning N och P till omgivande hav Kväve Fosfor
Läs merRapport från SMHIs utsjöexpedition med M/V Aura
Anna-Kerstin Thell Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 1-- Dnr: S/Gbg-1- Rapport från SMHIs utsjöexpedition med M/V Aura Expeditionens varaktighet: 1-- - 1--1
Läs merGIS och geodata vid vattenförvaltning landskap, avrinningsområden och EU:s vattendirektiv Mona Petersson
GIS och geodata vid vattenförvaltning landskap, avrinningsområden och EU:s vattendirektiv Mona Petersson Studien görs inom ramen för projektet: Ecosystems as common pool resources - Implications for building
Läs merMarin försurning ett nytt hot mot Östersjöns och Västerhavets ekosystem. Anders Omstedt och BONUS/Baltic-C gruppen
Marin försurning ett nytt hot mot Östersjöns och Västerhavets ekosystem Anders Omstedt och BONUS/Baltic-C gruppen BONUS/ Baltic-C s syfte: Kartlägga Östersjöns koldynamik speciellt för organiskt kol (C
Läs merBävern. en landskapsarkitekt som gillar generationsboenden. Vattendagarna Göran Sjöberg Fakulteten för skogsvetenskap, SLU
Bävern en landskapsarkitekt som gillar generationsboenden Vattendagarna 2017 Göran Sjöberg Fakulteten för skogsvetenskap, SLU Water Management in Baltic Forests WAMBAF-projektets syfte är hantera problem
Läs merProv namn: Arbetsområdet sjön Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp.
Prov Arbetsområdet sjön namn: Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp. Organism = 1. växter och vissa bakterier som förser sig själva med energi från solen Population = 2. levande faktorer som
Läs merRapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Lars Andersson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 1-- Dnr: Sh-1-1 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 1--1-1-- Undersökningsområde:
Läs merHavet. 158 Miljötillståndet. Havet
Miljökvalitetsmål Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden
Läs merUtreda möjligheter till spridningsberäkningar av löst oorganiskt kväve och löst oorganiskt fosfor från Ryaverket
BILAGA 6 Utreda möjligheter till spridningsberäkningar av löst oorganiskt kväve och löst oorganiskt fosfor från Ryaverket Gryaab AB Rapport Mars 2018 Denna rapport har tagits fram inom DHI:s ledningssystem
Läs meronsdag 9 oktober 13 Ekologi
Ekologi Ekologi Vad handlar ekologi om? Vad handlar ekologi om? Ekologi är läran om samspelet mellan växter, djur och deras omgivning. Ekologi Vad gör en ekolog? Vad gör en ekolog? En ekolog försöker förstå:
Läs merFAKTABLAD NR 56 2012
FAKTABLAD NR 56 2012 Syreförhållanden i svenska hav Syre är en av de viktigaste gaserna i havet, då den är nödvändig för allt högre liv. Ytvattnet är vanligtvis mättat med syre, vilket tillförs genom upptag
Läs merSura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland
Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland Sura sulfatjordar har ett lågt ph ofta under 4. Jorden blir sur när sulfidmineral som består av järn och svavel exponerats för luftens syre.
Läs merNy metod för kväveanalyser
Ny metod för kväveanalyser Lars Sonesten, Sveriges lantbruksuniversitet Mängden kväve som tillförs havet har genom åren mätts med hjälp av flera olika metoder. På senare år har så kallad katalytisk oxidation
Läs merAckrediteringens omfattning
Kemisk analys Alkalinitet Methods of Seawater Analysis, Grasshoff et al, 3:e upplagan, 1999, Potentiometri 1:3 1,0 2,5 mmol/l Ammonium som kväve ALPKEM O I, IV, # 319526, Fosfat som fosfor ALPKEM O I,
Läs merMiljöpåverkan från avloppsrening
Miljöpåverkan från avloppsrening Erik Levlin Kgl. Tekniska Högskolan, Inst. Mark och Vattenteknik, Stockholm, Sverige Miljöpåverkan från avloppsrening Övergödning från utsläpp av näringsämnena Kväve och
Läs merHur mår Lejondalssjön? Miljösituation och möjliga åtgärder
Hur mår Lejondalssjön? Miljösituation och möjliga åtgärder Innehåll Bakgrund Vattendirektivet - mål Ekologisk status Hur funkar sjön? Fosforpåverkan - möjliga åtgärder Fiskbeståndet Kräftor Lejondalsbäcken
Läs merUlf Larsson. Systemekologi Stockholms universitet. Himmerfjärden ARV
Ulf Larsson Systemekologi Stockholms universitet Himmerfjärden H H ARV H H H H B Några resultat Ytterligare reduktion av fosfor ger ingen detekterbar miljönytta Kväverening minskar växtplanktonbiomassan
Läs merRapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Martin Hansson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2014-09-08 Dnr: Sh-2014-136 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 2014-09-01-2014-09-08
Läs merBakgrundsbelastning från jordbruksmark hur har den beräknats i Sveriges rapportering till Helcom?
Bakgrundsbelastning från jordbruksmark hur har den beräknats i Sveriges rapportering till Helcom? Holger Johnsson, Kristina Mårtensson, Kristian Persson, Martin Larsson, Anders Lindsjö, Karin Blombäck,
Läs merForum Östersjön 23 juni 2012
Utmaning Östersjön the Baltic Sea Challenge En bakgrund inför Forum Östersjöns möte den 30 juni 2012 och underlag för diskussion med utgångspunkt från Baltic Nest, Baltic Boundaries och Baltic Trends 1.
Läs merRapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Martin Hansson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 1-1-1 Dnr: S/Gbg-1-13 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 1-1-7-1-1-1
Läs merYOLDIA - RAPPORT RECIPIENTKONTROLL I SOLLENTUNA KOMMUN LENA NOHRSTEDT ROGER HUONONEN
Utskriftsdatum:7-- YOLDIA - RAPPORT RECIPIENTKONTROLL I SOLLENTUNA KOMMUN 90-000 00-09- LENA NOHRSTEDT ROGER HUONONEN PÅ UPPDRAG AV MILJÖ OCH HÄLSOSKYDDSKONTORET I SOLLENTUNA KOMMUN Yoldia Environmental
Läs merRapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Örjan Bäck Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 17--1 Dnr: S/Gbg-17-9 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 17--1-17--3 Uppdragsgivare:
Läs merRapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Anna-Kerstin Thell Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2014-07-16 Dnr: Sh-2014-112 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet:
Läs merJorderosion, fosforupptag och mykorrhizasvampar som kolsänka. Håkan Wallander, Professor i Markbiologi, Biologiska Institutionen, Lunds Universitet
Jorderosion, fosforupptag och mykorrhizasvampar som kolsänka Håkan Wallander, Professor i Markbiologi, Biologiska Institutionen, Lunds Universitet Stabila jordaggregat: Bra indikator för en levande or
Läs merBehöver de kväverelaterade miljökvalitetsmålen revideras? Vad visar resultaten från SCARP och annan forskning?
Behöver de kväverelaterade miljökvalitetsmålen revideras? Vad visar resultaten från SCARP och annan forskning? Filip Moldan, 2013-03-14 Med hjälp och bidrag från många!! Behöver de kväverelaterade miljökvalitetsmålen
Läs merSWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet
SWETHRO The Swedish Throughfall Monitoring Network (SWETHRO) - 25 years of monitoring air pollutant concentrations, deposition and soil water chemistry Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten
Läs merKvävegödsling i Gårdsjön efter 25 år: hur mycket tål skogen?
Kvävegödsling i Gårdsjön efter 25 år: hur mycket tål skogen? Filip M oldan, IVL, med hjälp av många, men främst av: Dick Wright, Hans Hultberg, Bridget Emmett, Janne Kjönaas, Arne Stuanes, Albert Tietema,
Läs merRapport från SMHIs utsjöexpedition med M/V Aura
Örjan Bäck Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 17-11-1 Dnr: S/Gbg-17-11 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med M/V Aura Expeditionens varaktighet: 17-11-7-17-11-1
Läs merRAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger
RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN sammanställning av data från provtagningar 2009-2011 Foto: Hasse Saxinger Rapport över tillståndet i Järlasjön. En sammanställning av analysdata från provtagningar år
Läs merGULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 3502)
GULLSPÅNGSÄLVEN 28-212 Skillerälven uppströms Filipstad (station 352) Innehåll Avrinningsområde/utsläpp Väderförhållanden Vattenföring Surhetstillstånd Metaller Organiskt material Siktdjup och klorofyll
Läs merFosforutsläpp till vatten år 2010
Fosforutsläpp till vatten år 2010 delmål, åtgärder och styrmedel Rapport 5364 maj 2004 Fosforutsläpp till vatten år 2010 - delmål, åtgärder och styrmedel NATURVÅRDSVERKET Beställningar Ordertel: 08-505
Läs merMinistermötet i Köpenhamn
HELCOM, BSAP och BSAP vad innebär vårt senaste åtagande på Ministermötet i Köpenhamn Ministermötet i Köpenhamn Anders Alm, KSLA Seminarium Stockholm 12 februari 2014 Baltic Sea Action Plan (BSAP) Utsläppsmålen
Läs merSura sulfatjordar vad är det?
Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland vatten och människan i landskapet vesi ja ihminen maisemassa Sura sulfatjordar har ett lågt ph ofta under 4. Jorden blir sur när sulfidmineral
Läs merVarför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar
Varför prioriterar Sverige fosforavskiljning i markbaserade anläggningar Jane Hjelmqvist Enheten för miljöfarlig verksamhet Miljörättsavdelningen Möjligtvis två frågor... Varför prioriterar vi fosforavskiljning?
Läs merRapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun.
RÖSJÖN Vattenkvalitén 22 2 1 Förord Rösjön är viktig som badsjö. Vid sjöns södra del finns en camping och ett bad som har hög besöksfrekvens. Sjön har tidigare haft omfattande algblomning vilket inte uppskattas
Läs merMot botten - kan ny teknik rädda Östersjön?
Östersjön mår inte riktigt bra. Det finns de som har idéer om hur utvecklingen ska vändas. Grafik: Torbjörn Johansson/SVT Mot botten - kan ny teknik rädda Östersjön? Regeringen har avsatt en halv miljard
Läs merVad har hänt efter Bottenviken LIFE?
Vad har hänt efter Bottenviken LIFE? Liisa Maria Rautio 16 17.10.2007 Luleå 1 Bottenviken LIFE 2001 2005 2 Bottenviken LIFE fortsatte efter projektet Tidningsartiklar "Life projektet lyckades i Bottenviken".
Läs merDet befruktade ägget fäster sig på botten
Kautsky presentation Del 2: Förökningen hos tång Det befruktade ägget fäster sig på botten Äggsamlingarna släpps ut i vattnet Äggen sjunker till botten och fäster sig En normal groddplanta ca 14 dagar
Läs merUNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004
ÖVF RAPPORT 2005:3 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004 SAMMANFATTNING Författare: Bo Leander, SWECO SWECO VIAK 2005-07-28 ÖVF 1240327 ISSN 1102-1454 Rapport 2005:3 Öresunds Vattenvårdsförbund www.oresunds-vvf.se
Läs merRapport från seminarium 12 feb 2015 Sea-based measures to reduce consequences of Eutrophication*,
Till SIKO: Februari 2015 Per Frideen, Ornö Rapport från seminarium 12 feb 2015 Sea-based measures to reduce consequences of Eutrophication*, arrangerat av Stockholms universitets Östersjöcentrum/Baltic
Läs merLevande kust ville visa att det går. Linda Kumblad & Emil Rydin
Levande kust ville visa att det går. Linda Kumblad & Emil Rydin Demonstrationsprojekt i full skala (2011-2020) Återfå god ekologisk status i kustområden som: Totalfosfor (2012-17) är kraftigt övergödda
Läs merMiljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.
Miljöförstöring levnadsmiljöer försvinner. Vi befinner oss i en period av massutdöende av arter. Det finns beräkningar som visar att om trenden håller i sig kan nästan hälften av alla arter vara utdöda
Läs merRapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Lars Andersson Karin Wesslander Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2015-06-18 Dnr: S/Gbg-2015-89 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens
Läs merVattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar. Thomas Nydén Emåförbundet
Vattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar Thomas Nydén Emåförbundet Vi berörs alla av vatten och god vattenkvalitet! Emåförbundets organisation RECIPIENTKONTROLL Övervakning Administration
Läs merSveriges åtagande för övergödning inom vattendirektivet, Helcom och Ospar
Sveriges åtagande för övergödning inom vattendirektivet, Helcom och Ospar Martin H Larsson Miljödepartementet 1 Disposition Havsmiljödirektivet Helcom (åtaganden, utvecklingen i miljön och i relation till
Läs merÖvergödning av Säbyviken, Ingarö
Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi Övergödning av Säbyviken, Ingarö Näringsämnestillförsel från externa och interna källor Lisa Sjöholm Examensarbete grundnivå Naturgeografi, 15 hp NG 15
Läs merEXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS
Arne Svensson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2010-05-08 Dnr: 2010-094 EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS Expeditionens varaktighet: 2010-05-03-2010-05-08 Undersökningsområde:
Läs merDränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto. Åsa Kasimir Klemedtsson
Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto Åsa Kasimir Klemedtsson 2013-10-29 Institutionen för geovetenskaper B L U E S Biogeochemistry, Land Use & Ecosystem Sciences
Läs mer