Vetenskap som underlag för åtgärder mot övergödning

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vetenskap som underlag för åtgärder mot övergödning"

Transkript

1 Vetenskap som underlag för åtgärder mot övergödning Bo Gustafsson

2 Östersjön 9 kustländer Area = km 2 Medeldjup = 50 m Maxdjup= 459 m Relativt stort mynningsområde med två grunda trösklar (15 och 8 m) Flodtillrinning = 500 km 3 /år Uppehållstid = 33 år Inget tidvatten! Depth (m) Stora säsongsvariationer: is på vintern uppåt 20 grader på sommaren

3 Förändringar i området Befolkningsökning, urbanisering, industrialisering och införande av kloaksystem

4 Motverkas av utbyggnad av reningsverk och renare teknologi i industrin Fosforbelastning på Öresund från reningsverk och industri med direkt utlopp till havet Nytt reningsverk för 2 miljoner människor i Warzawa öppnat 2013

5 Jordbruksareal

6 Animal Protein Consumption (g/cap/day) Framtiden avgörs mycket av jordbrukets utveckling Industriell djurproduktion Utveckling av köttkonsumtion EU (15+) Denmark Sweden Poland Finland Estonia USSR in Europe Latvia Lithuania Germany Expected increase EU (15+) Fosforrikt slaggberg från gödselframställning 2070

7 Belastningen av näringsämnen har minskat de senaste åren

8 Hypoxic area (km 2 ) Ändå ökar de storskaliga problemen Arean av döda bottnar Stagnation period

9 Cyanobakterier är vanligt förekommande

10 Inte bara vackert!

11 Närsalterna kommer från alla länder runt Östersjön -> Internationella överenskommelser är nödvändiga

12 Viktiga organ är: EU som har gemensam miljölagstiftning, t.ex.: Havsmiljödirektivet Avloppsreningsdirektivet Nitratdirektivet Vattendirektivet Helsingforskonventionen för Östersjöns miljö (HELCOM) Regional havskonvention (samverkar under UNEP) Alla länder runt Östersjön (dvs inkl. Ryssland) + EU har signerat Utfärdar rekommendationer Vi (BNI) arbetar framförallt med HELCOM

13 Vad gör Baltic Nest Institute? Vi utvecklar och underhåller databaser och modellsystem av Östersjön och avrinningsområdet Använder modellsystemen för att producera underlag till beslutsfattare Modeller och data finns tillgängliga on-line i Nest

14 Konkret exempel: Vi har bidragit till underlagen för gemensamma reduktionsmål för utsläpp av närsalter till Östersjön

15 HELCOMs Aktionsplan för Östersjön (2007) Nutrients on natural levels Natural levels of oxygen and algal blooms Viable populations of species Natural marine and coastal landscapes Natural distribution of fauna and flora Thriving and balanced communities EUTROPHICATION BIODIVERSITY MARITIME ACTIVITIES No alien species HAZARDOUS SUBSTANCES Hazardous substances on natural levels Minimum sewage and air pollution No illegal or accidental discharges Healthy wildlife All fish healthy to eat

16 Klart vatten Närsaltkoncentrationer nära naturliga nivåer Naturlig omfattning av algblomningar Naturliga fördelningar av växter och djur Naturliga syrgaskoncentrationer Miljömål Målnivåer Politik Vetenskap: BNI DK, FI, SE

17 Målnivåer och indikatorer Att översätta miljömålen till faktiska nivåer på mätbara variabler (indikatorer) Icke övergött vatten Övergött vatten

18 Klart vatten Närsaltkoncentrationer nära naturliga nivåer Naturlig omfattning av algblomningar Naturliga fördelningar av Basin växter Winter och djur Summer Naturliga DIN DIP Chl a Secchi KT syrgaskoncentrationer DS BP BS BB GR GF Miljömål Målnivåer Politik Vetenskap: BNI DK, FI, SE

19 Klart vatten Närsaltkoncentrationer nära naturliga nivåer Naturlig omfattning av algblomningar Naturliga fördelningar av Basin växter Winter och djur Summer Naturliga DIN DIP Chl a Secchi KT syrgaskoncentrationer DS BP BS BB GR GF Miljömål Målnivåer Maximal belastning Politik Vetenskap: BNI DK, FI, SE Vetenskap: BNI SE

20 Maximal belastning: hur mycket näringsämnen kan tillåtas släppas ut till Östersjön om övergödningen skall stoppas? Vi beräknar alltså hur mycket minskningar i utsläppen som behövs för att uppnå målnivåerna Exempel på framtida fosfatnivåer Vi skall nå hit

21 Klart vatten Närsaltkoncentrationer nära naturliga nivåer Naturlig omfattning av algblomningar Naturliga fördelningar av Basin växter Winter och djur Summer Naturliga DIN DIP Chl a Secchi KT syrgaskoncentrationer DS BP BS BB GR GF Miljömål Målnivåer Maximal belastning Politik Vetenskap: BNI DK, FI, SE Vetenskap: BNI SE

22 Klart vatten Närsaltkoncentrationer nära naturliga nivåer Naturlig omfattning av algblomningar Naturliga fördelningar av Basin växter Winter och djur Summer Naturliga DIN DIP Chl a Secchi KT syrgaskoncentrationer DS BP BS BB GR GF Miljömål Målnivåer Maximal belastning Politik Vetenskap: BNI DK, FI, SE Vetenskap: BNI SE Reduktionsbeting Politik Vetenskap: BNI SE

23 Bördan av reduktioner skall delas av länderna Fördelningen sker per delbassäng Fördelning i proportion till utsläpp

24 Klart vatten Närsaltkoncentrationer nära naturliga nivåer Naturlig omfattning av algblomningar Naturliga fördelningar av Basin växter Winter och djur Summer Naturliga DIN DIP Chl a Secchi KT syrgaskoncentrationer DS BP BS BB GR GF Miljömål Målnivåer Maximal belastning Politik Vetenskap: BNI DK, FI, SE Vetenskap: BNI SE Reduktionsbeting Politik Vetenskap: BNI SE

25 Political/management Expert/scientific Sekretariatet Förankring på alla nivåer i HELCOM LOAD core group PLC 5.5 (belastningsdata) TARGREV Målnivåer LOAD BNI s sfär CORE- EUTRO MONAS JAB/GEAR HOD/Kommis sion Ministermöte

26 Miljömål Krakow declaration 2007 Roadmap for revision in Moscow declaration 2010 Tid Målnivåer Reduktionsbeting Maximal belastning HOD Dec HOD June 2013 HOD Oct 2013

27 Miljöministrarna skrev på Köpenhamnsdeklarationen med de nya reduktionsbetingen den 3:e oktober 2013

28 Maximum allowable inputs and needed reductions Baltic Sea Sub-basin Maximum Allowable Inputs Reference inputs Needed reductions TN tons TP tons TN tons TP tons TN tons Kattegat 74,000 1,687 78,761 1,687 4,761 0 Danish Straits 65,998 1,601 65,998 1, TP tons Baltic Proper 325,000 7, ,921 18,320 98,921 10,960 Bothnian Sea 79,372 2,773 79,372 2, Bothnian Bay 57,622 2,675 57,622 2, Gulf of Riga 88,417 2,020 88,417 2, Gulf of Finland 101,800 3, ,252 7,509 14,452 3,909 Baltic Sea 792,209 21, ,343 36, ,134 15,177

29

30 Avslutande kommentarer Stora insatser har gjorts för att åtgärda övergödningen under de senaste åren Ambitionsnivån är mycket hög Med ytterligare insats kommer det att bli bättre - men det kommer att ta tid och beslutsamhet Risker: Ökad intensifiering av jordbruket Klimatpåverkan

Har östersjöns tillstånd förbättrats?

Har östersjöns tillstånd förbättrats? Har östersjöns tillstånd förbättrats? Carl-Magnus Mörth Bo Gustafsson Christoph Humborg magnus.morth@su.se www.balticnest.org Cyanobakterier är vanligt förekommande Inte bara vackert! Östersjön 9 kustländer,

Läs mer

Ministermötet i Köpenhamn

Ministermötet i Köpenhamn HELCOM, BSAP och BSAP vad innebär vårt senaste åtagande på Ministermötet i Köpenhamn Ministermötet i Köpenhamn Anders Alm, KSLA Seminarium Stockholm 12 februari 2014 Baltic Sea Action Plan (BSAP) Utsläppsmålen

Läs mer

Fosforreduktion från jordbruksmark med hjälp av kalkfilter och dikesdammar. Tony Persson/Sam Ekstrand

Fosforreduktion från jordbruksmark med hjälp av kalkfilter och dikesdammar. Tony Persson/Sam Ekstrand Fosforreduktion från jordbruksmark med hjälp av kalkfilter och dikesdammar Tony Persson/Sam Ekstrand Vattendagarna 2009 "Tid för åtgärder dags för handling" Två internationella överenskommelser att arbeta

Läs mer

Läkemedelsrester, andra farliga ämnen och reningsverk

Läkemedelsrester, andra farliga ämnen och reningsverk Läkemedelsrester, andra farliga ämnen och reningsverk Linda Gårdstam Naturvårdsverket / Swedish Environmental Protection Agency Miljörättsavdelningen / Implementation and Enforcement Department Uppdraget

Läs mer

Kan vi lita på belastningssiffrorna för Östersjön?

Kan vi lita på belastningssiffrorna för Östersjön? Kan vi lita på belastningssiffrorna iff för Östersjön? Håkan Staaf Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency KSLA 2011-05-18 Ungefärlig tillförsel av N

Läs mer

Vad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön?

Vad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön? Vad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön? Svaret måste skilja på havsområden och på kust och öppet hav! Ragnar Elmgren och Ulf Larsson Systemekologiska institutionen Stockholms universitet

Läs mer

Forum Östersjön 23 juni 2012

Forum Östersjön 23 juni 2012 Utmaning Östersjön the Baltic Sea Challenge En bakgrund inför Forum Östersjöns möte den 30 juni 2012 och underlag för diskussion med utgångspunkt från Baltic Nest, Baltic Boundaries och Baltic Trends 1.

Läs mer

Forum Östersjön HELCOM 130629

Forum Östersjön HELCOM 130629 Forum Östersjön HELCOM 130629 Stefan Berggren - enhetschef M-deps Naturmiljöenhet stefan.berggren@regeringskansliet.se Ministermöte i Köpenhamn Ministermöte 3 oktober 2013 (var 3:e år) Baltic sea action

Läs mer

Jordbruk och växtnäringsöverskott. Umeå 24 februari 2014 Annsofi Collin Lantbrukarnas Riksförbund

Jordbruk och växtnäringsöverskott. Umeå 24 februari 2014 Annsofi Collin Lantbrukarnas Riksförbund Jordbruk och växtnäringsöverskott Umeå 24 februari 2014 Annsofi Collin Lantbrukarnas Riksförbund EU-direktiv styr en hel del 1. Nitratdirektivet (övergödning) 2. Vattendirektivet ( övergödning) 3. Havsmiljödirektivet

Läs mer

Kan Östersjön räddas? Var bör vi lägga in de stora stötarna?

Kan Östersjön räddas? Var bör vi lägga in de stora stötarna? Kan Östersjön räddas? Var bör vi lägga in de stora stötarna? Mikael Sjövall Kommunikationschef Nordiska Miljöfinansieringsbolaget NEFCO i ett nötskal internationellt finansieringsinstitut, grundades 1990

Läs mer

Marin Biomassa. Mer biogas från ett renare hav. Olle Stenberg CEO Marin Biogas Skandinavisk Biogaskonferens - 1 -

Marin Biomassa. Mer biogas från ett renare hav. Olle Stenberg CEO Marin Biogas Skandinavisk Biogaskonferens - 1 - - 1 - Marin Biomassa Mer biogas från ett renare hav Olle Stenberg CEO Marin Biogas Skandinavisk Biogaskonferens Skive, 8 November 2017 Samhället står inför stora utmaningar 1 Hur skall vi minska beroende

Läs mer

Östersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd. Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Östersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd. Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Östersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Upplägg Bakgrund: beståndsövervakning, biologisk rådgivning och

Läs mer

Vattendirektivet i Sverige

Vattendirektivet i Sverige Vattendirektivet i Sverige - Implementering generellt - Tillståndet i kustzonen av Östersjön - Utmaningar - Planer framåt Ann-Karin Thorén 2014-11-11 1 HaV ansvarar för att samordna genomförandet av: Tre

Läs mer

Åtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning

Åtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning 2.2. Övergödning Övergödning av sjöar, vattendrag och kustvatten bedöms inte vara ett omfattande miljöproblem i Bottenhavets vattendistrikt (Figur 2). De viktigaste mänskliga källorna är tillförsel av

Läs mer

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar Varför prioriterar Sverige fosforavskiljning i markbaserade anläggningar Jane Hjelmqvist Enheten för miljöfarlig verksamhet Miljörättsavdelningen Möjligtvis två frågor... Varför prioriterar vi fosforavskiljning?

Läs mer

Förbättring av Östersjöns miljötillstånd genom kvävegödsling

Förbättring av Östersjöns miljötillstånd genom kvävegödsling Förbättring av Östersjöns miljötillstånd genom kvävegödsling Anders Stigebrandt & Bo Gustafsson Oceanografiska avdelningen Inst. för geovetenskaper Göteborgs universitet Östersjöns miljötillstånd Winter

Läs mer

VAD HAVET GER OSS! - Ekosystemtjänster i Hav möter land och framöver. Jorid Hammersland Hav möte lands slutkonferens Larvik

VAD HAVET GER OSS! - Ekosystemtjänster i Hav möter land och framöver. Jorid Hammersland Hav möte lands slutkonferens Larvik VAD HAVET GER OSS! - Ekosystemtjänster i Hav möter land och framöver Jorid Hammersland Hav möte lands slutkonferens Larvik 2013-05-29 Vad är ekosystem? Ekosystem ett dynamiskt komplex av växt-, djuroch

Läs mer

www.balticbiogasbus.eu 1

www.balticbiogasbus.eu 1 1 Baltic Biogas Bus Project Gasskonferansen, Bergen, 5 Maj 2011 Anneli Waldén AB Storstockholms Lokaltrafik www.sl.se 2 Agenda Bakgrund Baltic Biogas Bus Projekt Strategi vid införandet av biogasbussar

Läs mer

Kommissionens forskning bidrar till att hitta orsakerna till det minskade antalet vilda djur och växter i Östersjön sommaren 2002

Kommissionens forskning bidrar till att hitta orsakerna till det minskade antalet vilda djur och växter i Östersjön sommaren 2002 IP/03/1267 Bryssel, 18 September 2003 Kommissionens forskning bidrar till att hitta orsakerna till det minskade antalet vilda djur och växter i Östersjön sommaren 2002 Den kraftiga minskningen av antalet

Läs mer

Bernt Moberg. Framtiden för laxen?

Bernt Moberg. Framtiden för laxen? Bernt Moberg Framtiden för laxen? 3 , Testeboån Vattendirektivet det viktigaste som hänt fiskevården. Vattenrådet är en mötesplats för ökad demokrati i vattenförvaltningen. Vattenrådet är en kunskapsspridare

Läs mer

Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet?

Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet? Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet? Else-Marie Mejersjö 1. EU:s vattendirektiv. Beslut om åtgärdsprogram tas i december 2009. 2. Baltic Sea Action Plan. 13 åtgärder föreslogs i somras av Jordbruksverket

Läs mer

Biogas, det naturliga valet för City bussar Baltic Biogas Bus - Ett lyckat Östersjösamarbete Gasdagarna, Trollhättan, 24-25 Oktober 2012

Biogas, det naturliga valet för City bussar Baltic Biogas Bus - Ett lyckat Östersjösamarbete Gasdagarna, Trollhättan, 24-25 Oktober 2012 Biogas, det naturliga valet för City bussar Baltic Biogas Bus - Ett lyckat Östersjösamarbete Gasdagarna, Trollhättan, 24-25 Oktober 2012 Lennart Hallgren Storstockholms Lokaltrafik, SL www.balticbiogasbus.eu

Läs mer

Chantal Donnelly, Berit Arheimer, Hydrologienheten, FoU. Hur kommer vattenflöden och näringsämnestransport i Sverige och Europa att påverkas?

Chantal Donnelly, Berit Arheimer, Hydrologienheten, FoU. Hur kommer vattenflöden och näringsämnestransport i Sverige och Europa att påverkas? Chantal Donnelly, Berit Arheimer, Hydrologienheten, FoU Hur kommer vattenflöden och näringsämnestransport i Sverige och Europa att påverkas? Regionala Projektioner - Framtidklimat Klimatprojektioner med

Läs mer

Det nya Vattensverige och Europa: Lantbrukarnas och markägarnas syn

Det nya Vattensverige och Europa: Lantbrukarnas och markägarnas syn Det nya Vattensverige och Europa: Lantbrukarnas och markägarnas syn Sindre Langaas, sindre.langaas@lrf.se Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Struktur DEL 1: Svenskt lantbruk och vattenmiljöfrågorna en recap

Läs mer

Konsumentprisets fördelning

Konsumentprisets fördelning 1% Konsumentprisets fördelning 2 kwh/år, avtal om rörligt pris, löpande priser (april) 8% 6% 4% 2% % Skatt, moms och elcertifikat Nätav gift Elenergipris 197 1977 1984 1991 1998 25 öre/kwh 12 Elpriset

Läs mer

Elkundernas fördelning per avtalstyp jan -03 jan -02 100%

Elkundernas fördelning per avtalstyp jan -03 jan -02 100% jan-1 jan-4 jun-4 sep-4 dec-4 mar-5 jun-5 sep-5 dec-5 mar-6 jun-6 sep-6 dec-6 mar-7 jun-7 sep-7 dec-7 mar-8 jun-8 sep-8 dec-8 mar-9 jun-9 sep-9 dec-9 mar-1 jun-1 sep-1 dec-1 mar-11 jun-11 sep-11 dec-11

Läs mer

Rapport från seminarium 12 feb 2015 Sea-based measures to reduce consequences of Eutrophication*,

Rapport från seminarium 12 feb 2015 Sea-based measures to reduce consequences of Eutrophication*, Till SIKO: Februari 2015 Per Frideen, Ornö Rapport från seminarium 12 feb 2015 Sea-based measures to reduce consequences of Eutrophication*, arrangerat av Stockholms universitets Östersjöcentrum/Baltic

Läs mer

HELCOM-åtgärder för att minska sjöfartens miljöpåverkan och öka säkerheten

HELCOM-åtgärder för att minska sjöfartens miljöpåverkan och öka säkerheten HELCOM-åtgärder för att minska sjöfartens miljöpåverkan och öka säkerheten Gabriella Lindholm Ordförande HELCOM Photo: by the Maritime Office in Gdynia Helsinki Commission - HELCOM Styrande organ för Konventionen

Läs mer

Water management in Sweden

Water management in Sweden Water management in Sweden Niclas Bäckman, Principal Scientist and Coordinator Environmental monitoring and Analysis, County Administrative Board of Östergötland Different levels of water management in

Läs mer

Screening av farliga ämnen reningsverk, deponier och dagvatten

Screening av farliga ämnen reningsverk, deponier och dagvatten Screening av farliga ämnen reningsverk, deponier och dagvatten Lennart Kaj, IVL Svenska Miljöinstitutet Ann-Sofie Allard, IVL Svenska Miljöinstitutet Kemisk analys Fyra svenska kommunala reningsverk ingick

Läs mer

Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer av skärpta reningskrav.

Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer av skärpta reningskrav. PROMEMORIA VAS-kommittén Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer av skärpta reningskrav. Under 2009 slogs två av VAS arbetsgrupper samman i projektet Genomförande av vattenförvaltning

Läs mer

Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området. EU Kommissionen mot Konungariket Sverige. Mål C-43807 i EG domstolen

Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området. EU Kommissionen mot Konungariket Sverige. Mål C-43807 i EG domstolen Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området Stämningen Slam, revision av aktionsplan för återföring av fosfor BSAP och internationell rapportering Revidering av föreskrift? Återrapportering,

Läs mer

Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer på skärpta reningskrav. Lars-Gunnar Reinius

Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer på skärpta reningskrav. Lars-Gunnar Reinius Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer på skärpta reningskrav Lars-Gunnar Reinius Arbetsgruppen På initiativ av Vasrådet bildades i början på året en arbetsgrupp bestående

Läs mer

Är BSAP alltför pessimistisk vad indikerar massbalansmodellerna?

Är BSAP alltför pessimistisk vad indikerar massbalansmodellerna? Är BSAP alltför pessimistisk vad indikerar massbalansmodellerna? ll Andreas Bryhn Docent, tekn dr Institutionen för geovetenskaper, Uppsala universitet (bilder: Östhammars kommun, Wikimedia Commons) (Lehtinen

Läs mer

Svenska bönder och vatten: Företagsagrara perspektiv på och arbete med - vatten, vattenvård, vattendirektivet och Östersjöns hälsotillstånd

Svenska bönder och vatten: Företagsagrara perspektiv på och arbete med - vatten, vattenvård, vattendirektivet och Östersjöns hälsotillstånd Svenska bönder och vatten: Företagsagrara perspektiv på och arbete med - vatten, vattenvård, vattendirektivet och Östersjöns hälsotillstånd Sindre Langaas, Expert/Projektledare Disposition Vad är en bonde?

Läs mer

Elkundernas fördelning per avtalstyp jan -03 jan -02

Elkundernas fördelning per avtalstyp jan -03 jan -02 jan-1 jan-4 jun-4 sep-4 dec-4 mar-5 jun-5 sep-5 dec-5 mar-6 jun-6 sep-6 dec-6 mar-7 jun-7 sep-7 dec-7 mar-8 jun-8 sep-8 dec-8 mar-9 jun-9 sep-9 dec-9 mar-1 jun-1 sep-1 dec-1 mar-11 jun-11 sep-11 dec-11

Läs mer

Hur bör Östersjön räddas?

Hur bör Östersjön räddas? Hur bör Östersjön räddas? Vad säger mätdata om läget? Om räddningsplanen (BSAP) genomförs, vilka positiva och negativa konsekvenser kan vi förvänta för - vattenkvalitet - fiskmängd - gifter i fisk Bakgrund

Läs mer

Östersjöns ekologiska status och fiskbestånd (uppgift om geografisk information)

Östersjöns ekologiska status och fiskbestånd (uppgift om geografisk information) Östersjöns ekologiska status och fiskbestånd (uppgift om geografisk information) Tidsåtgång: 30 45 min För vem: gymnasiet (i lättare version också högstadiet) Var: (data)klassen När: året runt Material:

Läs mer

Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Mikael Olshammar 2013-08-20

Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Mikael Olshammar 2013-08-20 Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Sveriges miljömål Sverige har 16 miljömål som ska nås senast år 2020. I år konstatera Naturvårdsverket att 14 av 16 miljömål inte kommer uppnås i tid. Ingen

Läs mer

5 Stora. försök att minska övergödningen

5 Stora. försök att minska övergödningen 5 Stora försök att minska övergödningen Svärtaån Svärtaån är ett vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt som har stor belastning av fosfor och kväve på havet. En betydande andel kommer från odlingslandskapet.

Läs mer

VALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster. 2015-09-22 Antonia Nyström Sandman

VALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster. 2015-09-22 Antonia Nyström Sandman VALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster 2015-09-22 Antonia Nyström Sandman VALUES Projektdeltagare Sofia Wikström Joakim Hansen Göran Sundblad Antonia Nyström Sandman Ulf Bergström

Läs mer

Östersjön Problemen och lösningarna

Östersjön Problemen och lösningarna Östersjön Problemen och lösningarna Magnus Enell Industriell ekologi Elma diskussion den 19 september 2016 Advokatfirman Bird & Bird Norrlandsgatan 15, Stockholm Vem förorenar Sverige? Svensk och utländsk

Läs mer

Sveriges åtagande i Baltic Sea Action Plan

Sveriges åtagande i Baltic Sea Action Plan Sveriges åtagande i Baltic Sea Action Plan rapport 5985 JULI 2009 Sveriges åtagande i Baltic Sea Action Plan NATURVÅRDSVERKET Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se

Läs mer

Tillståndet i kustvattnet

Tillståndet i kustvattnet Tillståndet i kustvattnet resultat från förbundets mätprogram Jakob Walve & Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet I Stockholms innerskärgård var det under 15 ovanligt låga närings-

Läs mer

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.

Läs mer

Klicka här för att ändra format

Klicka här för att ändra format Totalförsvarests forskningsinstitut Peter Sigray & Mathias Andersson 1 2 EU beslutar om det Marina Direktivet som införs i Havsmiljödirektivet FOI genomför flertal projekt i vilka akustisk kartering genomförs

Läs mer

Tidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G.

Tidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G. Bibliografiska uppgifter för Fosfor - millöproblem i Östersjön Tidskrift/serie Växtpressen Utgivare Yara AB Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G. Huvudspråk

Läs mer

Maj 2010. Förslag till åtgärdsplan för genomförandet av Helcoms aktionsplan för Östersjön

Maj 2010. Förslag till åtgärdsplan för genomförandet av Helcoms aktionsplan för Östersjön Förslag till åtgärdsplan för genomförandet av Helcoms aktionsplan för Östersjön Maj 2010 Förslag till åtgärdsplan för genomförandet av Helcoms aktionsplan för Östersjön 1 Producerad av: Miljödepartementet

Läs mer

FINNGULF LNG OCH BALTICCONNECTOR

FINNGULF LNG OCH BALTICCONNECTOR FINNGULF LNG OCH BALTICCONNECTOR Utveckling av regional gasinfrastruktur 13.8.2014 -året 2013 Omsättning 1 147,5 miljoner euro Rörelsevinst 36,8 miljoner euro Balansräkningens slutsumma 769 miljoner euro

Läs mer

Hur hanteras och uppfattas övergödning i Östersjön?

Hur hanteras och uppfattas övergödning i Östersjön? Institutionen för naturvetenskap Examensarbete Hur hanteras och uppfattas övergödning i Östersjön? En fallstudie av nationella handlingsplaner för genomförandet av Baltic Sea Action Plan och uppfattningar

Läs mer

MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING

MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING Lektionsupplägg: Östersjön ett hav i kris Idag anses övergödningen vara Östersjöns mest akuta miljöproblem. Eleverna får undersöka hur en förenklad näringsväv i Östersjön ser

Läs mer

Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet

Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet Miljösituationen i Västerhavet Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet Hur mår havet egentligen? Giftiga algblomningar Säldöd Bottendöd Övergödning

Läs mer

Sveriges åtagande i Baltic Sea Action Plan

Sveriges åtagande i Baltic Sea Action Plan Efter den 1 juli 2011 ansvarar Havs- och vattenmyndigheten för denna publikation. Telefon 010-698 60 00 publikationer@havochvatten.se www.havochvatten.se/publikationer Sveriges åtagande i Baltic Sea Action

Läs mer

En förebild för miljöövervakningen?

En förebild för miljöövervakningen? En förebild för miljöövervakningen? Havets tillstånd och utveckling Verksamhetsområde vid Havsmiljöinstitutet Syfte: Ge miljöövervakningen ett mervärde Medel: Förstärka det vetenskapliga stödet till nationell

Läs mer

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv 7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna

Läs mer

2. De tre stora miljöhoten mot Östersjön

2. De tre stora miljöhoten mot Östersjön 2. De tre stora miljöhoten mot Östersjön Varför är den tilltagande närsaltsbelastningen av kväve och fosfor som illustreras i fig. 1 ett miljöproblem? Och hur stort är detta miljöhot jämfört med andra

Läs mer

INGEN ÖVERGÖDNING. Sammanfattning

INGEN ÖVERGÖDNING. Sammanfattning INGEN ÖVERGÖDNING Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning

Läs mer

Från EU:s budget till lokaltregionalt. Säffle 16 oktober 2006

Från EU:s budget till lokaltregionalt. Säffle 16 oktober 2006 Från EU:s budget till lokaltregionalt utvecklingsarbete Säffle 16 oktober 2006 Huvudrubriker i EU:s budget Hållbar tillväxt - konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning ( sektorspolitik) - ökad sammanhållning

Läs mer

Vetenskap på tvären för ett friskare hav

Vetenskap på tvären för ett friskare hav Vetenskap på tvären för ett friskare hav Alf Norkko Tvärminne Zoologiska Station Helsingfors Universitet Foto: Ilkka and Anu Lastumäki 1 Foto: Alf Norkko Foto: Alf Norkko 2 Foto: Rod Budd 3 Havets biodiversitet

Läs mer

SMÅFÖRETAGEN. ÄR Större ÄN DU TROR I. utrikeshandeln

SMÅFÖRETAGEN. ÄR Större ÄN DU TROR I. utrikeshandeln SMÅFÖRETAGEN ÄR Större ÄN DU TROR I utrikeshandeln Småföretagen allt viktigare för utrikeshandeln Sverige är en liten utrikeshandelsberoende ekonomi. Det samlade importvärdet uppgick till 1036 mdr kronor

Läs mer

Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump SYREPUMPAR. Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen

Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump SYREPUMPAR. Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen www.webap.ivl.se Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump Bild: WEBAP pilotanläggning som testades i Hanöbukten Rapport C4 SYREPUMPAR Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen Kortversion av

Läs mer

Kunskapsbehov för att genomföra EU-direktiven som berör havet

Kunskapsbehov för att genomföra EU-direktiven som berör havet Kunskapsbehov för att genomföra EU-direktiven som berör havet Hav och Samhälle, Marstrand 2012-11-28 Mats Ivarsson Havs- och vattenmyndigheten Mats.Ivarsson@havochvatten.se Vattendirektivet och Havsmiljödirektivet

Läs mer

Nyttan av modeller i svensk vattenförvaltning. Nasjonal Vannmiljøkonferanse Oslo, 17 mars 2011 Niklas Holmgren, Södra Östersjöns vattenmyndighet

Nyttan av modeller i svensk vattenförvaltning. Nasjonal Vannmiljøkonferanse Oslo, 17 mars 2011 Niklas Holmgren, Södra Östersjöns vattenmyndighet Nyttan av modeller i svensk vattenförvaltning Nasjonal Vannmiljøkonferanse Oslo, 17 mars 2011 Niklas Holmgren, Södra Östersjöns vattenmyndighet Who am I? Länsstyrelsen Kalmar, bitr vattenvårdsdirektör

Läs mer

Logistik som utvecklingsstrategi

Logistik som utvecklingsstrategi Logistik som utvecklingsstrategi Umeå, Västerbotten och regionen i en ny situation: transportinfrastruktur som verktyg! Botniabanan Terminalutbyggnader Umeå hamn omstruktureras och kapacitetförstärks Tvärbanans

Läs mer

Miljögifter inom Baltic Sea Action Plan Control of hazardous substances in the Baltic Sea region

Miljögifter inom Baltic Sea Action Plan Control of hazardous substances in the Baltic Sea region Tonie Wickman Miljögifter inom Baltic Sea Action Plan Control of hazardous substances in the Baltic Sea region Tonie Wickman, Miljöförvaltningen, Stockholms stad Riksmöte för vattenorganisationer 17-18

Läs mer

Bevarande, restaurering och hållbar förvaltning av laxbestånd. Jens Persson, utredare enheten för fiskereglering (Fr)

Bevarande, restaurering och hållbar förvaltning av laxbestånd. Jens Persson, utredare enheten för fiskereglering (Fr) Bevarande, restaurering och hållbar förvaltning av laxbestånd Jens Persson, utredare enheten för fiskereglering (Fr) Jens.persson@havochvatten.se Dagens presentation Regeringsuppdrag 2015 Förvaltning av

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2533. Insatser för Östersjön. Förslag till riksdagsbeslut. Kommittémotion

Motion till riksdagen 2015/16:2533. Insatser för Östersjön. Förslag till riksdagsbeslut. Kommittémotion Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2533 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) Insatser för Östersjön Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att intensifiera

Läs mer

2 Sjöfarten kring Sverige och dess påverkan på havsmiljön

2 Sjöfarten kring Sverige och dess påverkan på havsmiljön Sjöfarten kring Sverige och dess påverkan på havsmiljön De flesta fartyg som trafikerar havsområdena runt Sverige följer internationella miljöregler. Trots det belastar sjöfarten havet genom oljeutsläpp,

Läs mer

Regeringens klimat- och energisatsningar

Regeringens klimat- och energisatsningar Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella

Läs mer

TILLSTÅND I SJÖAR, VATTENDRAG, KUSTVATTEN OCH GRUNDVATTEN: Sjöar, vattendrag,

TILLSTÅND I SJÖAR, VATTENDRAG, KUSTVATTEN OCH GRUNDVATTEN: Sjöar, vattendrag, INGEN ÖVERGÖDNING ANSVARIG MYNDIGHET: HAVS- OCH VATTENMYNDIGHETEN Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald

Läs mer

Marin Biogas. Förnyelsebar energi från ett rent hav. Fredrik Norén, Marin Biogas - 1 -

Marin Biogas. Förnyelsebar energi från ett rent hav. Fredrik Norén, Marin Biogas - 1 - - 1 - Marin Biogas Förnyelsebar energi från ett rent hav Fredrik Norén, Marin Biogas Uppstartsteamet Fredrik Norén (FoU ansvarig) Fil dr. Marin ekologi Grundare av Marin Biogas Uppfinnare och entreprenör

Läs mer

Även kallvattenarterna behöver övervakas längs kusterna

Även kallvattenarterna behöver övervakas längs kusterna Även kallvattenarterna behöver övervakas längs kusterna Jens Olsson & Jan Andersson, SLU Kustfiskövervakningen i Östersjön är nästan uteslutande inriktad mot att övervaka arter som gynnas av högre vatten

Läs mer

Hur mår Lejondalssjön? Miljösituation och möjliga åtgärder

Hur mår Lejondalssjön? Miljösituation och möjliga åtgärder Hur mår Lejondalssjön? Miljösituation och möjliga åtgärder Innehåll Bakgrund Vattendirektivet - mål Ekologisk status Hur funkar sjön? Fosforpåverkan - möjliga åtgärder Fiskbeståndet Kräftor Lejondalsbäcken

Läs mer

sektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008

sektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008 sektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008 Sektorprogram: Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008 ANP 2007: 760 Nordiska ministerrådet, Köpenhamn 2007

Läs mer

Kort presentation av Nordea A short presentation of Nordea. Ulla Grönvall-Streng HRD-Consultant Hanaholmen 17.10.2007

Kort presentation av Nordea A short presentation of Nordea. Ulla Grönvall-Streng HRD-Consultant Hanaholmen 17.10.2007 Kort presentation av Nordea A short presentation of Nordea Ulla Grönvall-Streng HRD-Consultant Hanaholmen Building a successful bank 1995 1998 1999 2000 2001 2003 2004 2005 2006 NBH Latvia PostgirotBank

Läs mer

Det befruktade ägget fäster sig på botten

Det befruktade ägget fäster sig på botten Kautsky presentation Del 2: Förökningen hos tång Det befruktade ägget fäster sig på botten Äggsamlingarna släpps ut i vattnet Äggen sjunker till botten och fäster sig En normal groddplanta ca 14 dagar

Läs mer

EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS

EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS Bengt Yhlen Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2003-11-28 Dnr: Mg 2003-230 EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS Expeditionens varaktighet:

Läs mer

Klicka här för att ändra format på bakgrundsrubriken

Klicka här för att ändra format på bakgrundsrubriken On international oceanographic data exchange and management - Hans Dahlin, Director EuroGOOS present structures and development 1 Data Klicka här 1. för Real att ändra time format data på 2. Delayed mode

Läs mer

Jordbrukets påverkan på Östersjön en jämförelse av indikatorer för att beskriva näringsbelastningen

Jordbrukets påverkan på Östersjön en jämförelse av indikatorer för att beskriva näringsbelastningen Jordbrukets påverkan på Östersjön en jämförelse av indikatorer för att beskriva näringsbelastningen Helena Andersson Handledare: Helena Aronsson och Markus Hoffmann Seminarier och examensarbeten Nr. 62

Läs mer

Europeisk luftvårdspolitik Christer Ågren AirClim

Europeisk luftvårdspolitik Christer Ågren AirClim Europeisk luftvårdspolitik Christer Ågren AirClim www.airclim.org Försurningen på 70- och 80-talet: fiskdöd och skogsskador 1970-talet: Larmet går om försurning av sjöar och vattendrag i Sverige och Norge.

Läs mer

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation Volontärutbildning Modul 1: Introduktion / Motivation Välkommen och program för dagen MODUL 1: Introduktion / Motivation Mål med utbildningen Introduktion Energi och klimatförändringar Klimatförändringar

Läs mer

YTTRANDE. Sammanfattning av synpunkter

YTTRANDE. Sammanfattning av synpunkter SLU.dha.2013.5.5.- 100 ArtDatabanken YTTRANDE 2013-12-06 Yttrande över remiss avseende redovisning av regeringsuppdraget marint områdesskydd inom regleringsbrevet för budgetåret 2013 avseende Havsoch vattenmyndigheten.

Läs mer

På väg mot världens renaste kollektivtrafik. Lennart Hallgren Storstockholms Lokaltrafik

På väg mot världens renaste kollektivtrafik. Lennart Hallgren Storstockholms Lokaltrafik På väg mot världens renaste kollektivtrafik Lennart Hallgren Storstockholms Lokaltrafik Klimatförändringar och växthuseffekten Klimatet är mänsklighetens största utmaning 1973 North pole Stora insatser

Läs mer

Baltic Sea Action Plan de svåra frågorna Workshop 18 maj 2011

Baltic Sea Action Plan de svåra frågorna Workshop 18 maj 2011 Baltic Sea Action Plan de svåra frågorna Workshop 18 maj 2011 RAPPORT KUNGL. SKOGS- OCH LANTBRUKSAKADEMIEN Baltic Sea Action Plan de svåra frågorna Workshop 18 maj 2011 Innehåll: Bakgrund och inledning...

Läs mer

SVENSKA UTSLÄPP AV KLIMATGASER

SVENSKA UTSLÄPP AV KLIMATGASER Brodderad av Mo-Gerda 92 år på Mogården, Dalarna. År 1991. L Lars Brolin B li Projektchef P j kt h f Scandinavian Biogas Tfn: 0707 95 98 78 l lars.brolin@scandinavianbiogas.com b li @ di i bi UTSLÄPP AV

Läs mer

Christl Kampa-Ohlsson

Christl Kampa-Ohlsson Christl Kampa-Ohlsson Mat som förbättrar världen om sambandet mellan mat miljö - hälsa !!????!! Hushållens utsläpp av växthusgaser 27 % Mat 25 % Rekreation och fritid 16 % Transporter 16 % Bostad 6 % Kläder

Läs mer

Havsmiljödirektivet. Lunchseminarium 26 maj 2014

Havsmiljödirektivet. Lunchseminarium 26 maj 2014 Havsmiljödirektivet Lunchseminarium 26 maj 2014 Innehåll Kort översikt om direktivet och svensk lagstiftning Vad är god miljöstatus? Hur gör man bedömning? Vilka miljökvalitetsnormer har vi? Vad händer

Läs mer

Övergödningen av Sveriges kuster och hav

Övergödningen av Sveriges kuster och hav Efter den 1 juli 2011 ansvarar Havs- och vattenmyndigheten för denna publikation. Telefon 010-698 60 00 publikationer@havochvatten.se www.havochvatten.se/publikationer Övergödningen av Sveriges kuster

Läs mer

Marin försurning ett nytt hot mot Östersjöns och Västerhavets ekosystem. Anders Omstedt och BONUS/Baltic-C gruppen

Marin försurning ett nytt hot mot Östersjöns och Västerhavets ekosystem. Anders Omstedt och BONUS/Baltic-C gruppen Marin försurning ett nytt hot mot Östersjöns och Västerhavets ekosystem Anders Omstedt och BONUS/Baltic-C gruppen BONUS/ Baltic-C s syfte: Kartlägga Östersjöns koldynamik speciellt för organiskt kol (C

Läs mer

Sveriges åtaganden i Baltic Sea Action Plan

Sveriges åtaganden i Baltic Sea Action Plan Efter den 1 juli 2011 ansvarar Havs- och vattenmyndigheten för denna publikation. Telefon 010-698 60 00 publikationer@havochvatten.se www.havochvatten.se/publikationer Sveriges åtaganden i Baltic Sea Action

Läs mer

ÖSTERSJÖN - VAD VI BÖR VETA OM

ÖSTERSJÖN - VAD VI BÖR VETA OM FISKE ÖSTERSJÖN - VAD VI BÖR VETA OM FISKE STUDIEMATERIAL TILL DOKUMENTÄREN ALLA TORSKAR ULLA ARNBY OUR BALTIC SEA MEDIA PROJECT Filmmakaren och frilansjournalisten Folke Rydén och fotografen Mattias Klum

Läs mer

Kostnadseffektivitet i svensk miljöpolitik för Östersjön en utvärdering

Kostnadseffektivitet i svensk miljöpolitik för Östersjön en utvärdering Kostnadseffektivitet i svensk miljöpolitik för Östersjön en utvärdering nr 3 2004 årgång 32 I artikeln utvärderas svenska åtgärder för minskad kvävebelastning på Östersjön utifrån kostnadseffektivitet.

Läs mer

Fra kvælstofutledning til intern fosforbelastning

Fra kvælstofutledning til intern fosforbelastning Plantekongres, Herning 17 januari 2017 46 Er kvælstof eller fosfor problemet? Fra kvælstofutledning til intern fosforbelastning Anders Stigebrandt Senior professor Göteborgs Universitet Östersjöns övergödning

Läs mer

Ingen övergödning. Malin Hemmingsson 12-05-21

Ingen övergödning. Malin Hemmingsson 12-05-21 Ingen övergödning Malin Hemmingsson 12-05-21 Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald

Läs mer

Övervakningsprogram för havsmiljödirektivet. Lunchseminarium 29 januari 2015

Övervakningsprogram för havsmiljödirektivet. Lunchseminarium 29 januari 2015 Övervakningsprogram för havsmiljödirektivet Lunchseminarium 29 januari 2015 Innehåll Kort översikt om direktivet Vad ska övervakas? Vilka krav ställs? Hur motsvarar vår övervakning kraven? Vad händer framöver?

Läs mer

Vattenvård i lantbruket

Vattenvård i lantbruket Vattenvård i lantbruket Vad gör svenska lantbrukare för att sjöar, åar, hav och grundvattnet ska bli renare? Vattenvård i lantbruket Odling av livsmedel, och foder till djuren, medför att det lakas ut

Läs mer

EU:s luftvårdspolitik Christer Ågren AirClim

EU:s luftvårdspolitik Christer Ågren AirClim EU:s luftvårdspolitik Christer Ågren AirClim www.airclim.org Luftföroreningar & Hälsa Förhöjda halter av partiklar (PM 2,5 ) orsakade år 2005 cirka 455 000 förtida dödsfall i EU. Under ett Baseline-scenario

Läs mer

UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN. Fyrisöverenskommelsen 2015

UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN. Fyrisöverenskommelsen 2015 UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN Fyrisöverenskommelsen 2015 Nedanstående klimatavtal har förhandlats fram vid Fyrisskolans COP21-förhandling den 3-10 december 2015. Avtalet kommer att ersätta Kyotoprotokollet

Läs mer

Ivösjön en vattenförekomst i EU

Ivösjön en vattenförekomst i EU Ivösjön en vattenförekomst i EU Arbete i sex års cykler - 2009-2015 Mål: God ekologisk status Ingen försämring 1. Kartläggning 2. Kvalitetsmål och normer Klar 22 december 2007 Klar 22 december 2009 3.

Läs mer

Nätstudie Resebranschen 2009 Peter Hellman pwh@telia.com 0709-503878

Nätstudie Resebranschen 2009 Peter Hellman pwh@telia.com 0709-503878 Nätstudie Resebranschen 2009 Peter Hellman pwh@telia.com 0709-503878 2009-08-03 Alf Hedlund & Peter Hellman 1 AFFÄRSRESOR Reseindustrins affärsområden 2007 Total omsättning 236 miljarder Sysselsätter 160

Läs mer