Forum Östersjön 23 juni 2012

Transkript

1 Utmaning Östersjön the Baltic Sea Challenge En bakgrund inför Forum Östersjöns möte den 30 juni 2012 och underlag för diskussion med utgångspunkt från Baltic Nest, Baltic Boundaries och Baltic Trends 1. Vad är syftet med detta papper? Syftet är att ge en mycket kort sammanfattning av budskapen i tre pågående forskningsprojekt Baltic Nest, Baltic Boundaries och Baltic Trends, som översiktligt presenterades vid förra årets möte i Forum Östersjön. Dessa tre projekt kan, om man vill använda termer från företagsvärlden, beskrivas som en resultaträkning över utvecklingen av havsmiljön från 1961 och framåt, en balansräkning över havsmiljö och havsmiljöpolitik, en prognos över belastningen på Östersjön för de kommande 20 åren samt en känslighetsanalys för att bedöma åtgärder som behövs för att nå uppsatta mål Denna sammanfattning ska fungera som en bakgrund till information och diskussion om den påbörjade havsplaneringen samt till några frågor som grund för den fortsatta diskussionen inom Forum Östersjön. De tre forskningsprojekten innehåller djup kunskap som presenteras i en form som gör det möjligt att kommunicera med en intresserad allmän. Syftet med sammanfattningen är därför att lägga grunden för en presentation av Östersjöns utmaningar i Forum Östersjön och i liknande utställningar i de kommuner/regioner som nu samverkar i ÖstersjöInititivet, nämligen Kalmar, Simrishamn, Trelleborg, Vaxholm och Gotland. 2. Baltic Nest Den första rapporten handlar om Baltic Nest, ett forskningsprojekt inom Stockholm Resilience Center vid Stockholms universitet. Det finansierades från början av Mistras forskningsprogram MARE, vilket pågick från år 1999 till 2006 och drivs nu vidare inom Baltic Nest Institute, som har utvecklat ett system för stöd till beslutsfattande. Baltic Nest täcker hela avrinningsområdet runt Östersjön. Systemet kan användas för att kalkylera vilka åtgärder som behövs för att uppnå politiskt överenskomna mål för Östersjöns ekosystem. Modellen fokuserar på övergödning och flödet av näringsämnen från land till hav. Med hjälp av modellen kan man formulera strategier och välja åtgärder som är kostnadseffektiva, överblickbara och rättvis. Stödsystemet riktar sig framför allt till HELCOM och därmed till Östersjöländernas regeringar och vattenmyndigheter. 1

2 Baltic Nest ger en bild av vilka effekter det blir i Östersjön av olika alternativa beslut. De värdena kan sedan bli utgångspunkter för att bestämma hur vi vill att Östersjön ska se ut i framtiden. Hur mycket torsk vill vi att det ska finnas i havet, eller hur mycket kan vi minska algblomningarna längs Östkusten? Var ska vi lägga ribban för våra ansträngningar för att uppnå det som kallas god miljöstatus? Och vilka insatser krävs i så fall för att nå de mål vi sätter upp? En stor del av Baltic Nests arbete sker på uppdrag av Havs och vattenmyndigheten. Resultaten ligger till grund för att bestämma vad som är en bra havsmiljö och hur de konkreta målen för miljöarbetet ska se ut. Det är en central del av myndighetens arbete med EU:s havsmiljödirektiv. Syftet med havsmiljödirektivet är att skydda de marina miljöerna i hela Europa och återställa de förorenade områdena där det är möjligt. Baltic Nest Institute har nyligen publicerad studier av effekterna av övergödning i Östersjön och klimatförändringarna ( Nutrient load reductions under current legislation will not be sufficient to improve the water quality at the end of the 21st century ), av torskens betydelse för reglering av Östersjöns ekosystem ( Depending on its population size and through the trophic cascade of top-down control, cod might thus influence local algal blooms in the Gulf of Riga ) samt om hur man kan bryta den onda cirkeln av övergödning och så kallade feed backs, som gör det svårt att få till stånd förbättringar ( Recent signs of recovery in for example over-exploited coastal ecosystems indicate that profound changes are not irreversible ) Baltic Nest har installerats i Forum Östersjön för publika ändamål. Modellen är fritt tillgänglig på nätet. Baltic Nest Institute är en del av Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet och bedriver även grundforskning, finansierad av bl.a. Mistra och Formas. 3. Baltic Boundaries Baltic Boundaries är ett pågående projekt inom Göteborgs Miljövetenskapliga Centrum, GMV. Syftet är att bygga en brygga mellan forskning och allmänhet och därmed beslutsfattarna. Det ska ske genom att på ett enkelt sätt kommunicera Östersjöproblem i form av utställningar och andra former för kommunikation med allmänheten. Tanken är också att metoden ska kunna fungera som en modell för andra likande problemområden. 2

3 Baltic Boundaries bygger på Johan Rockströms arbete med planetary boundaries och definitionen av sådana gränser: boundaries define the safe operating space for humanity with respect to the Earth system and are associated with the planet's biophysical subsystems or processes 1. I GMVs Baltic Boundaries finns en bottenplatta som anger sex områden, av kritisk betydelse för hållbar utveckling: övergödning, utfiskning, farliga kemikalier, främmande arter och biodiversitet. Den tredje dimensionen handlar om vad som görs, hur långt man har kommit och var resurser behöver sättas in och sammanfattas i sex parametrar: Kunskap om problemen, Politiska beslut, nation för nation, Politiska beslut internationellt, Praktiskt genomförande av beslut, nation för nation, Dynamik i miljösituationen, Opinionsutveckling B. Politiska beslut nation för nation a) Politiker har lagt motioner/politiska förslag som ska uppfylla (en del) av kraven i Baltic Sea Plan of Action (2p/2p) b) Alla partier i Sverige arbetar för Östersjöfrågan (3p/3p). Bilden visar de tre dimensionerna bottenplattan visar de sex områdena, staplarna visar de sex parametrarna för respektive område, i det här fallet politiska beslut nation för nation, flaggorna visar hur långt respektive land har kommit på respektive område. Trots att Sverige kommer främst när det gäller politiska beslut, räcker inte dessa till för att uppnå landets åtaganden i HELCOM. 1 J. Rockström, Planetary boundaries, 2009 c) Det finns en framtagen handlingsplan med målsättning att uppnå HELCOM:s krav innan 2021, Sverige har åtagit sig att minska kväve med ton och fosfor med 290 ton. Krav på rening av kväve och fosfor i reningsverk (4p/4p). d) Stor utbyggnad av reningsverken. Avgiften på konstgödsel är borttagen (3p/5p). e) De beslut som idag är tagna kommer inte att räcka för att Sverige ska uppnå sina åtaganden i Helsingforskonventionen (3p/7p). 3

4 4. Baltic Trends Rapporten Future Trends in the Baltic Sea har tagits fram av WWF. Den bygger på en framskrivning av trender och planer för de kommande 20 åren för en lång rad av de viktigaste sektorer som använder Östersjön. Den samlade bilden är att konkurrensen om Östersjön som naturresurs ökar, från en redan icke uthållig nivå: Rapporten visar att Östersjön redan är ett av de tätast trafikerade havsområdena i världen. Fram till 2030 beräknas antalet fartyg att fördubblas och oljetransporterna öka med 64 procent. Storleken på fartygen kommer sannolikt att ökar mycket kraftigt. Hamnkapaciteten blir troligen fördubblad för att möta sjöfartens behov. Även utbyggnaden av vindkraften förväntas expandera kraftigt från 400 megawatt till megawatt för att möta behoven av förnybar energi. Det motsvarar en ökning med 60 gånger till 2030 och beräkningar visar att de planerade vindkraftparkerna motsvarar en yta lika stor som Gotland. Näringar inom turism och rekreation beräknas också växa. Kryssningstrafiken kan komma att öka med omkring 600 procent. När man ser till alla sektorer tillsammans står det klar att Östersjön under de kommande 20 åren står inför en kraftfull expansion av mänskliga aktiviteter, som kommer att leda till konflikter om användningen av marina områden och ett överutnyttjande av marina resurser. Enligt Helsingforskommissionen, HELCOM, har ingen av Östersjöns havsbassänger en god ekologisk status. Ett viktigt skäl är att havsresurserna förvaltas sektor för sektor och land för land vilket gör det svårt att fatta nödvändiga beslut. Många näringar saknar dessutom långsiktiga och övergripande framtidsplaner, vilket gör det svårt att planera för en hållbar utveckling inom ramen för vad Östersjöns ekosystem klarar av. 4

5 5. På väg mot en integrerad havsmiljöplanering? Baltic Nest, Baltic Boundaries och Baltic Trends pekar alla i samma riktning: behovet av en kraftfull havsmiljöpolitik och en integrerad havsmiljöplanering: Någon måste bestämma hur utrymmet i havet ska fördelas. Hittills har det saknats en statlig myndighet som tar ett helhetsansvar för havsfrågorna och kan väga de olika intressena mot varandra. Fysisk havsplanering ska fylla den uppgiften och den ligger nu hos Havs och vattenmyndigheten, säger Björn Risinger i skriften Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla. En ny lag för statlig fysisk planering av havet förväntas träda i kraft under Havs och vattenmyndigheten förbereder införandet av lagstiftningen tillsammans med länsstyrelser, myndigheter, kommuner med flera. Havsplaneringen syftar till att länka samman all planering och förvaltning som rör våra havsområden. Planeringen innebär att nyttjande och bevarande vägs mot varandra. Syftet med havsplanerna är att förebygga konflikter mellan olika intressen och hjälpa till att lösa dem som uppstår. 6. Preliminära slutsatser och utgångspunkter för diskussion För att få till stånd politiska beslut om Östersjön måste beslutsfattarna känna att havsmiljöfrågorna är angelägna och att de har allmänhetens stöd när det gäller att skapa en ny balans mellan olika intressen på kort och lång sikt. Hur långt är det möjligt att komma med den lagstiftning som nu är på gång i Sverige? Hur är läget när det gäller den fysiska planeringen av havet i övriga Östersjöländer? Hur kan opinionen för en långsiktigt hållbar havsplanering stärkas i Sverige och i övriga Östersjöländer? Hur kan forskningsresultat som Baltic Nest, Baltic Boundaries och Baltic Trends sammanfattas och översättas till budskap för folkbildning och publik diskussion i Sverige och övriga Östersjöländer? Vem ska ta ansvaret och vem kan mobilisera resurser för att skapa medborgarstöd för en kraftfull havsplanering? 5