mycket fosfor i östersjön ger Blomning av cyanobakterier
|
|
- Ingegerd Nyström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 mycket fosfor i östersjön ger Blomning av cyanobakterier
2 De senaste somrarnas återkommande blomning av cyanobakterier i Östersjön har varit mycket besvärande. Vissa år har mer än halva Egentliga Östersjöns yta täckts av gulfärgad sörja. Fosfor har en avgörande roll för dessa bakterieblomningarnas omfattning, men även tillgången på kväve är av stor betydelse. Situationen försvåras av att Östersjön är en ineffektiv miljö för såväl utfällning som fastläggning av fosfor i bottnarna. Tillförlitlig kunskap om hur dessa näringsämnen omsätts och regleras är avgörande för att åtgärdsarbetet skall bli framgångsrikt. Här förklaras ekologiska samband och mekanismer som styr bakterieblomningarna. De återkommande sommarblomningarna av kolonibildande, fotosyntetiserande cyanobakterier i Östersjön är ett uppmärksammat miljöproblem [1-6]. En serie åtgärder måste nu vidtas för att på sikt undvika oacceptabelt kraftiga blomningar. När förvaltningsåtgärder skall utformas, bedömas och värderas krävs ingående kunskap om de processer och mekanismer som styr omsättningen av näringsämnen. Risken är annars att de vidtagna åtgärderna blir otillräckliga, missriktade eller t.o.m. förvärrar situationen. Omslagsbild: Satellitbild som visar en massförekomst av cyanobakterier i juli 2005: Under senare år har Egentliga Östersjön nästan varje sommar besvärats av blomningar av kolonibildande cyanobakterier. Foto: NASA. Bearbetning: Mati Kahru. Både kväve och fosfor avgör Blomningarna av cyanobakterier gynnas av god tillgång på biotillgänglig fosfor, låg halt oorganiskt kväve och varmt vatten [7-11]. För kraftig blomning krävs höga fosforhalter. Många arter av cyanobakterier kan som kvävekälla utnyttja (fixera) kvävgas som finns löst i vattnet, vilket ger dem en konkurrensfördel gentemot andra fotosyntetiserande plankton när kvävehalterna i vattnet är låga. Via cyanobakteriernas kvävefixering kan stora mängder kväve göras biologiskt tillgängligt. Kvävefixerande cyanobakterierna kan tillföra Egentliga Östersjön ton kväve per år, vilket kan vara nästan lika mycket som den antropogena kvävetillförseln [8-9, 12]. För att förstå blomningarnas orsaker krävs god insikt i
3 de naturgivna mekanismer som styr och reglerar tillgången av såväl fosfor som kväve i Östersjön, särskilt i det ytnära vattnet där blomningarna utvecklas. Tillgängligt fosfor Hur mycket fosfor cyanobakterierna har tillgång till styrs av skillnaden mellan tillförsel till och förlust ur vattnet. Två källor står för huvuddelen av tillförseln, nämligen biogeokemisk frisättning från bottensediment, särskilt i syrefria områden [13 14], samt nedbrytning av döda plankton och annat organiskt material som återför näringsämnena i biotillgänglig form till vattnet. Fosfor som frisatts från djupare belägna bottnar förs upp av uppvällande bottenvatten och blir tillgänglig i ytlagret. Betydelsefullt är också var nedbrytning av organiskt material sker. Hinner nedbrytningen ske i det vindomblandade ytlagret blir fosforn genast tillgänglig för cyanobakterierna, men om nedbrytningen sker på djupare nivåer i vattnet måste även detta fosfor först föras upp mot ytan, innan cyanobakterierna kan tillgodogöra sig näringsämnet. I kustnära områden tillförs fosfor även från landavrinning, avlopp och industriutsläpp. Ineffektiv utfällning av fosfor För att fosfor skall försvinna från vattnet krävs effektiva mekanismer för utfällning och långsiktig fastläggning i bottnarna. Frågan är vad som styr detta i Östersjön. Förutom via sedimentation av organiskt material kan fosfor bindas upp och fällas ut som järnkomplex under syresatta förhållanden [15], eller fällas ut som apatitmineral [16]. Bildning av apatit anges ofta som den process som långsiktigt begraver fosfor i havsbottnar [17-18]. Studier av Egentliga Östersjön visar att miljön är ogynnsam för båda dessa fällningsmekanismer. Järntillgången i Östersjön räcker inte till för att binda upp vattenmassans lösta fosfor [19]. Utfällningen blir ofullständig, vilket gynnar produktionen av cyanobakterier. Dessutom löses järnfällningarna upp vid syrebrist, vilket leder till att fosfor frisätts när syreförhållandena försämras. Vad gäller utfällningen av apatit finns det t.o.m. skäl att ifrågasätta om den överhuvudtaget förekommer i Egentliga Östersjön, eftersom apatitbildningen hämmas starkt av havsvattnets innehåll av magnesiumjoner [20]. Egentliga Östersjön är med andra ord en av naturliga skäl ineffektiv fastläggningsmiljö för fosfor, vilket är en viktig orsak till de kraftiga blomningarna av cyanobakterier. Nyligen presenterade budgetberäkningar indikerar i stället att en stor mängd fosfor transporteras norrut och fälls ut i Bottniska viken [21]. Haltminskningen dröjer Människans årliga utsläpp av fosfor till Östersjön motsvarar bara några få procent av den totala mängden fosfor i vattnet [14]. Årligen tillförs ton fosfor (från kringliggande naturliga och antropogena källor) till Östersjön som helhet [22], att jämföras med de ton, som finns i havsområdets vatten. Ovetande om den stora näringsämnesmängd som naturligt cirkulerar är det lätt att förledas tro att minskade fosforutsläpp tämligen snart bör leda till minskade blomningar av cyanobakterier, men så blir sannolikt inte fallet annat än i kustnära områden med lokal förhöjning av fosforkoncentrationen. Eftersom endast små fosformängder begravs permanent i bottnarna kommer den stora mängden fosfor i vattnet att minska mycket långsamt, även om den externa tillförseln stryps [23].
4 Vårblomning av växtplankton Sommarblomning av cyanobakterier N P När tillgången på kväve avtar dör algerna och faller till botten. P Frisättning av fosfor från bottensediment som efter månader till år når ytvattnet. Syrefria bottnar Årstidsdynamik och näringsämnesbegränsning: Höga kvävehalter (N) i vattnet efter vintern leder till ökad vårblomning, vilket indirekt leder tillökad blomning av cyanobakterier sommartid, även om den direkta orsaken till de kraftiga sommarblomningarna är höga fosforhalter (P). Förklaringen är att algerna som blommat på våren sedimenterar ner till bottnarna, och där orsakar ökad frisättning av fosfor från bottensedimenten till vattnet. Vissa arter av cyanobakterier är giftbildande, och har t.o.m. orsakat dödsfall hos hundar som druckit havsvattnet.
5 Ond cirkel Ansträngningarna att minska sommarblomningar av cyanobakterier i Östersjön bör därför inriktas mot att minska den mängd fosfor som är i omlopp i vattnet, d.v.s. den ackumulerade fosfor som frisätts när bottensedimenten blir syrefria. Avgörande för utbredningen av syrefria bottnar är dels ganska sällsynta inflöden av syrerikt bottenvatten från Västerhavet (händelser som människan inte kan styra), dels mängden organiskt material som tillförs via sedimentation. Hur mycket organiskt material som sedimenterar beror främst på hur stor vårblomningen är [24], vilket bestäms av tillgången på kväve [25]. När vattenmassan tömts på biotillgängligt kväve upphör nämligen vårblomningen. De planktonalger som blommar och sedimenterar om våren saknar förmågan att fixera kväve och är därför helt beroende av det kväve som finns tillgängligt i vattnet. Vårens kvävetillgång är ett resultat av flera faktorer. Osäkerhet råder om hur mycket fixerat kväve som når bottnarna, men det mesta tyder på att andelen är liten. Påpekas bör också att cyanobakterierna lätt bryts ned i vattenpelaren [26]. En stor sommarblomning av kvävefixerande cyanobakterier kan således resultera i förhöjda kvävemängder i vattenmassan nästföljande vår. Kvävet tas upp av vårens algblomning, varvid sedimentationen ökar. Därmed ökar utbredningen av syrefria bottnar en ond cirkel är sluten [27]. Det som vid första påseendet föreföll vara ett fosforproblem beror i själva verket på omsättningen av både kväve och fosfor i Östersjön. Framtiden För att i framtiden minska de nu intensiva sommarblomningarna av cyanobakterier i Östersjön måste en långsiktig och målmedveten strategi för att minska fosforläckaget till havsmiljön kombineras med minskade utsläpp av kväve. Detta för att begränsa vårblomningens omfattning och den åtföljande pulsen av fosfor som frisätts från bottensedimenten. Vidare finns det anledning att i vissa havsområden på försök undersöka ännu oprövade alternativ, t.ex. aktivt (på kemisk väg) fastlägga (inaktivera) fosfor i bottensedimenten, i likhet med vad som framgångsrikt praktiserats i vissa sötvattensjöar. Om dessa åtgärder förenas bör det leda till att den totala fosfortillgången reduceras. Därigenom minskar förekomst av cyanobakterier, vilket då även begränsar mängden kväve som fixeras i Östersjön på biologisk väg. Bättre kunnande Minskningen av den externa fosfor- och kvävebelastningen på Östersjön bör gå hand i hand. Det finns även skäl att undersöka möjligheterna till att aktivt förstärka fastläggningen av fosfor i bottnarna, framför allt i vissa kustområden. Hur detta skall ske måste grundas på faktisk kunskap om hur näringsämnena regleras och samspelar. Bättre kunskap om mekanismer och processer för hur kväve och fosfor omsätts behövs för framgångsrikt åtgärdsarbete, så att obehagliga massförekomster av cyanobakterier sommartid åter kan bli sällsynta i Östersjön.
6 Ordlista Antropogen mänskligt orsakad. Apatit grupp av fosforrika mineral vars kemiska grundformel är Ca 5 (PO 4 ) 3 OH. Dominerande antropogena fosforkällor i Östersjöns avrinningsområde: areella näringar (jord/skogsbruk), avlopp och industriutsläpp. Biologisk kvävefixering bakteriell omvandling (reduktion) av kvävgas (N 2 ) till föreningar som innehåller aminogrupp ( NH 2 ). Västerhavet Östersjön Cyanobakterie Kallades tidigare blågröna alger. Alla är emellertid inte blågröna, och de är inte alger utan bakterier. Flera arter är giftiga, och vid masstillväxt uppkommer det som allmänt kallas algblomning. Plankton organism vars position i vattenmassan i huvudsak styrs av rådande vattenrörelser. Primärproduktion reduktion av koldioxid till organiska kolföreningar, som utförs av växter och bakterier. Sker huvudsakligen genom fotosyntes, d.v.s. med ljus som energikälla. Östersjöns vattenutbyte är av topografiska skäl starkt begränsat och påminner om förhållandena i en fjord. Utsötat (lätt) ytnära vatten, främst från älvar, strömmar ut genom Öresund och de danska Bälten. Över tröskeln möter vattnet saltare (tyngre), inströmmande havsvatten från Västerhavet. Uppvällning process som i avgränsade områden för upp bottenvatten och vatten från djupare nivåer mot ytan. Styrs av den övergripande vattencirkulationen i Östersjön (i viss mån även i Nordsjön), samt av lokala vind- och strömförhållanden.
7 Referenser [1] SOU 2003:72. Havet tid för en ny strategi. Havsmiljökommissionen. 273 pp. [2] NV 2003, Ingen övergödning. Rapport 5319, Naturvårdsverket, Stockholm. 154 pp. [3] Bernes, C Förändringar under ytan. Monitor 19, Naturvårdsverket, Stockholm. 192 pp. [4] Boesch, D., Hecky, R., O Melia, C., Schindler, D. & Seitzinger, S., Eutrophication of Swedish Seas. Report 5509, Naturvårdsverket, Stockholm. 67 pp. [5] Formas Östersjön hot och hopp. Formas Fokuserar 9, Stockholm. 264 pp. [6] NV Övergödning av Svergies kuster och hav. Rapport 5587, Naturvårdsverket, Stockholm. 38 pp. [7] Wasmund, N., Occurrence of cyanobacterial blooms in the Baltic Sea in relation to environmental conditions. Internationale Revue der gesamten Hydrobiologie 82: [8] Larsson, U., Hajdu, S., Walve, J. & Elmgren, R., Baltic Sea nitrogen fixation estimated from the summer increase in upper mixed layer total nitrogen. Limnology and Oceanography 46: [9] Wasmund, N., Voss, M. & Lochte, K., Evidence of nitrogen fixation by nonheterocystous cyanobacteria in the Baltic Sea and re-calculation of a budget of nitrogen fixation. Marine Ecology Progress Series 214: [10] Moisander, P.H., Steppe, T.F., Hall, N.S., Kuparinen, J. & Paerl, H.W., Variability in nitrogen and phosphorus limitation for Baltic Sea phytoplankton during nitrogenfixing cyanobacterial blooms. Marine Ecology Progress Series 262: [11] Nausch, M., Nausch, G. & Wasmund, N., Phosphorus dynamics during the transition from nitrogen to phosphate limitation in the central Baltic Sea. Marine Ecology Progress Series 266: [12] Rolff, C., Almesjö, L. & Elmgren, R., Nitrogen fixation and the abundance of the diazotrophic cyanobacterium Aphanizomenon sp. in the Baltic Proper. Marine Ecology Progress Series 332: [13] Emeis, K.-C., Struck, U., Leipe, T., Pollehne, F., Kunzendorf, H. & Christiansen, C., Changes in the C, N, P burial rates in some Baltic Sea sediments over the last 150 years relevance to P regeneration rates and the phosphorus cycle. Marine Geology 167: [14] Conley, D.J., Humborg, C., Rahm, L., Savchuk, O.P. & Wulff, F., Hypoxia in the Baltic Sea and basin-scale changes in phosphorus biogeochemistry. Environmental Science & Technology 36: [15] Gunnars, A., Blomqvist, S., Johansson, P. & Andersson, C., Formation of Fe(III) oxyhydroxide colloids in freshwater and brackish seawater, with incorporation of phosphate and calcium. Geochimica et Cosmochimica Acta 66: [16] Carman, R. & Rahm, L., Early diagenesis and chemical characteristics of interstitial water and sediments in the deep deposition bottoms of the Baltic proper. Journal of Sea Research 37: [17] Ruttenberg, K.C., Reassessment of the oceanic residence time of phosphorus. Chemical Geology 107: [18] Krajewski, K.P., Van Cappellen, P., Trichet, J., Kuhn, O., Lucas, J., Martín-Algarra, A., Prévôt, L., Tewari, V.C., Gaspar, L., Knight, R.I. & Lamboy, M., Biological processes and apatite formation in sedimentary environments. Ecologae geologicae Helvetiae 87: [19] Blomqvist, S. Gunnars, A. & Elmgren, R., Why the limiting nutrient differs between temperate coastal seas and freshwater lakes: A matter of salt. Limnology and Oceanography 49: [20] Gunnars, A., Blomqvist, S. & Martinsson, C., Inorganic formation of apatite in brackish seawater from the Baltic Sea: An experimental approach. Marine Chemistry 91: [21] Savchuk, O.P., Resolving the Baltic Sea into seven subbasins: N and P budgets for Journal of Marine Systems 56: [22] Helsingforskommissionen, Nutrient pollution to the Baltic Sea in Baltic Sea Environment Proceedings No. 100, Helsingfors. 22 pp. [23] Savchuk, O.P. & Wulff, F Modeling the Baltic Sea eutrophication in a decision support system. Ambio 36: [24] Blomqvist, S. & Heiskanen, A.-S., The challenge of sedimentation in the Baltic Sea. I: Wulff, F., Rahm, R. & Larsson P. (red.), A Systems Analysis of the Baltic Sea, pp Ecological Studies 148, Springer-Verlag, Berlin. [25] Granéli, E., Wallström, K., Larsson, U., Granéli, W. & Elmgren, R., Nutrient limitation of primary production in the Baltic Sea area. Ambio 19: [26] Sellner, K.G., Trophodynamics of marine cyanobacteria blooms. I: Carpenter, E.J. Capone, D.G. & Rueter, J.G. (red.), Marine Pelagic Cyanobacteria: Trichodesmium and other Diazotrophs, pp NATO ASI Series C362, Kluwer Academic Publisher, Dordrecht. [27] Vahtera, E., Conley, D.J. Gustafsson, B.G., Kuosa, H., Pitkänen, H., Savchuk, O.P., Tamminen, T., Viitasalo, M., Voss, M., Wasmund, N. & Wulff, F., Internal ecosystem feedbacks enhance nitrogen-fixing cyanobacteria blooms and complicate management in the Baltic Sea. Ambio 36:
8 En skrift från Sveriges tre marina forskningscentrum vid universiteten i Umeå, Stockholm och Göteborg. Skriften är producerad av Umeå marina forskningscentrum, med stöd från Naturvårdsverket. text Sven Blomqvist och Anneli Gunnars illustrationer Hans Sjögren foto NASA, bearbetning Mati Kahru kontakt Sven Blomqvist, Systemekologiska institutionen, Stockholms universitet telefon e-post sven.blomqvist@ecology.su.se layout Print & Media, Umeå universitet, Umeå 2007 Print & Media 2007: Nya Tryckeri City, Umeå
Formas, Box 1206, 111 82 Stockholm (www.formas.se)
Forskningsrådet Formas är en statlig myndighet som stödjer grundforskning och behovsstyrd forskning med höga krav på vetenskaplig kvalitet och relevans för berörda samhällssektorer. Det övergripande syftet
Läs merFörbättring av Östersjöns miljötillstånd genom kvävegödsling
Förbättring av Östersjöns miljötillstånd genom kvävegödsling Anders Stigebrandt & Bo Gustafsson Oceanografiska avdelningen Inst. för geovetenskaper Göteborgs universitet Östersjöns miljötillstånd Winter
Läs merVad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön?
Vad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön? Svaret måste skilja på havsområden och på kust och öppet hav! Ragnar Elmgren och Ulf Larsson Systemekologiska institutionen Stockholms universitet
Läs merLedare: Gamla synder fortsätter att övergöda
Ledare: Gamla synder fortsätter att övergöda RÄDDA ÖSTERSJÖN Många åtgärder för att minska övergödning av sjöar och kustvikar har gjorts de senaste decennierna. Bland annat har reningsverken blivit effektivare,
Läs merSyrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården
Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården 2000-2014 Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 2015 Syre är på motsvarande sätt som ovan vattenytan
Läs merWave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump SYREPUMPAR. Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen
www.webap.ivl.se Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump Bild: WEBAP pilotanläggning som testades i Hanöbukten Rapport C4 SYREPUMPAR Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen Kortversion av
Läs merSYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER
Oceanografi Lars Andersson, SMHI / Anna Palmbo, Umeå universitet SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER Aktivitet och dynamik i ytvattnet Det är i ytvattnet som vi har den största dynamiken under året.
Läs merFra kvælstofutledning til intern fosforbelastning
Plantekongres, Herning 17 januari 2017 46 Er kvælstof eller fosfor problemet? Fra kvælstofutledning til intern fosforbelastning Anders Stigebrandt Senior professor Göteborgs Universitet Östersjöns övergödning
Läs merÖstersjöns blågrönalger
INGEN ÖVERGÖDNING Östersjöns blågrönalger viktiga kvävekällor Blågrönalger, eller cyanobakterier som de egentligen heter, har en unik förmåga att omvandla luftens kvävgas till mer användbar form. Genom
Läs merArbetar Greppa Näringen med rätt metoder för att minska övergödning av Sveriges kustvatten och hav?
Till rådgivare i Greppa Näringen Alnarp 2006-06-30 Arbetar Greppa Näringen med rätt metoder för att minska övergödning av Sveriges kustvatten och hav? Debatten om övergödning, algblomning och växtnäringsämnen
Läs merBIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16
BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.
Läs merTillståndet i kustvattnet
Tillståndet i kustvattnet resultat från förbundets mätprogram Jakob Walve & Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet I Stockholms innerskärgård var det under 15 ovanligt låga närings-
Läs merRekordstor utbredning av syrefria bottnar i Östersjön
Rekordstor utbredning av syrefria bottnar i Östersjön Lars Andersson & Martin Hansson, SMHI Under -talet har det ofta rapporterats om att rekordstora delar av Egentliga Östersjöns djupområden är helt syrefria
Läs merTidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G.
Bibliografiska uppgifter för Fosfor - millöproblem i Östersjön Tidskrift/serie Växtpressen Utgivare Yara AB Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G. Huvudspråk
Läs merRECIPIENTEN MIKROBIOLOGI INDIKATORORGANISMER PATOGENA BAKTERIER
RECIPIENTEN MIKROBIOLOGI INDIKATORORGANISMER PATOGENA BAKTERIER Förhållandena i en näringsfattig sjö Koldioxid + vatten + solljus Organiskt material och syre Inga näringsämnen = ingen tillväxt Om näringsämnen
Läs merVarför fosfor ökar och kväve minskar i egentliga Östersjöns ytvatten
Varför fosfor ökar och kväve minskar i egentliga Östersjöns ytvatten Ulf Larsson 1 och Lars Andersson 1 Institutionen för systemekologi och SMF, Stockholms universitet Oceanografiska laboratoriet, SMHI
Läs merUlf Larsson. Systemekologi Stockholms universitet. Himmerfjärden ARV
Ulf Larsson Systemekologi Stockholms universitet Himmerfjärden H H ARV H H H H B Några resultat Ytterligare reduktion av fosfor ger ingen detekterbar miljönytta Kväverening minskar växtplanktonbiomassan
Läs merKort om miljöeffekter av toalettavfall på mark- respektive vattenmiljö
NR U 4818 JUNI 2014 RAPPORT Kort om miljöeffekter av toalettavfall på mark- respektive För Transportstyrelsen Katja Norén Författare: Katja Norén På uppdrag av: Transportstyrelsen Rapportnummer: U 4818
Läs merMiljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET.
HUR MÅR VÅRA HAV? Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET. I HAVET-rapporten sammanfattar Havsmiljöinstitutets miljöanalytiker det aktuella tillståndet i havet och jämför
Läs merSvenska havsområden påverkar varandra
Svenska havsområden påverkar varandra Ulf Larsson, Stockholms universitet/ Johan Wikner, Umeå universitet/ Lars Andersson, SMHI Rapportering om miljötillståndet i våra hav sker oftast havsområdesvis. Mer
Läs meronsdag 9 oktober 13 Ekologi
Ekologi Ekologi Vad handlar ekologi om? Vad handlar ekologi om? Ekologi är läran om samspelet mellan växter, djur och deras omgivning. Ekologi Vad gör en ekolog? Vad gör en ekolog? En ekolog försöker förstå:
Läs merMätningarna från förrförra sommaren, 2015, visade
Tillståndet i kustvattnet resultat från förbundets mätprogram Jakob Walve & Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet Det var ett ovanligt år i Svealands stora skärgård. Ett inflöde
Läs merMiljöpåverkan från avloppsrening
Miljöpåverkan från avloppsrening Erik Levlin Kgl. Tekniska Högskolan, Inst. Mark och Vattenteknik, Stockholm, Sverige Miljöpåverkan från avloppsrening Övergödning från utsläpp av näringsämnena Kväve och
Läs merMarin försurning ett nytt hot mot Östersjöns och Västerhavets ekosystem. Anders Omstedt och BONUS/Baltic-C gruppen
Marin försurning ett nytt hot mot Östersjöns och Västerhavets ekosystem Anders Omstedt och BONUS/Baltic-C gruppen BONUS/ Baltic-C s syfte: Kartlägga Östersjöns koldynamik speciellt för organiskt kol (C
Läs merMILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING
MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING Lektionsupplägg: Östersjön ett hav i kris Idag anses övergödningen vara Östersjöns mest akuta miljöproblem. Eleverna får undersöka hur en förenklad näringsväv i Östersjön ser
Läs merFAKTABLAD NR 55 2012
FAKTABLAD NR 55 2012 Närsalter i svenska hav Allt liv, i havet såsom på land, behöver någon form av näring för att kunna växa och utvecklas normalt. Basen i ett ekosystem utgörs främst av primärproducenterna,
Läs merLångtidsserier från. Husö biologiska station
Långtidsserier från Husö biologiska station - Provtagningar 1987-2017 Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 2018 Innehåll 1 Provtagningsstationer... 1
Läs merLångtidsserier från. Husö biologiska station
Långtidsserier från Husö biologiska station - Vattenkemi från början av 199-talet till idag Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 215 Innehåll 1 Provtagningsstationer...
Läs merEffekter av varierande kväveutsläpp från Himmerfjärdens avloppsreningsverk
Ulf Larsson Effekter av varierande kväveutsläpp från Himmerfjärdens avloppsreningsverk ett exempel på tillämpad adaptiv förvaltning Ulf Larsson Systemekologiska institutionen Stockholms universitet Varför
Läs merSommarens stora algblomning
Sommarens stora algblomning Jakob Walve, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet Var din sommarsemester 214 ovanligt varm, eller kall? Fick du semestern förstörd av algblomning? Svaren lär bero
Läs merRedovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015
1/18 13.11.2015 Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 2/18 INNEHÅLL RECIPIENPFÖRHÅLLANDENA OCH KLASSIFICERINGSMETOD.3 RECIPIENTENS UTBREDNING... 5 MÄTPUNKTER... 6 LOTSBROVERKETS
Läs merVi har under ett antal år uppmärksammat hur inströmmande
Tillståndet i kustvattnet resultat från förbundets mätprogram Jakob Walve & Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet Det var återigen en sommar med kyligt och salt vatten i Svealands
Läs merhavet av samma ämnen.
Övergödningen i Egentliga Östersjön beskrivs som en tvåstegsprocess. Det började med ökad antropogen belastning av näringsämnena fosfor och kväve, och fortsatte med okontrollerad intern produktion i havet
Läs merFörsurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar
Försurning Sedan istiden har ph i marken sjunkit från 7 till 6. ph i regn har sjunkit från 5,5 till 4,5 Idag har vi 17 000 antropogent försurade sjöar Idag finns det även försurat grundvatten Naturliga
Läs merÄr BSAP alltför pessimistisk vad indikerar massbalansmodellerna?
Är BSAP alltför pessimistisk vad indikerar massbalansmodellerna? ll Andreas Bryhn Docent, tekn dr Institutionen för geovetenskaper, Uppsala universitet (bilder: Östhammars kommun, Wikimedia Commons) (Lehtinen
Läs merTillståndet längs kusten
Tillståndet längs kusten Jakob Walve & Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet Höga nivåer av klorofyll, kväve och fosfor karakteriserade en stor del av skärgården i juli 214 i samband
Läs mer5 Stora. försök att minska övergödningen
5 Stora försök att minska övergödningen Svärtaån Svärtaån är ett vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt som har stor belastning av fosfor och kväve på havet. En betydande andel kommer från odlingslandskapet.
Läs merJordbruk och växtnäringsöverskott. Umeå 24 februari 2014 Annsofi Collin Lantbrukarnas Riksförbund
Jordbruk och växtnäringsöverskott Umeå 24 februari 2014 Annsofi Collin Lantbrukarnas Riksförbund EU-direktiv styr en hel del 1. Nitratdirektivet (övergödning) 2. Vattendirektivet ( övergödning) 3. Havsmiljödirektivet
Läs mer1(11) 2010-01-14 Be. Miljödepartementet 103 33 Stockholm. Kopia till: registrator@environment.ministry.se anders.alm@environment.ministry.
Datum 2010-01-14 Be Beteckning 1(11) Miljödepartementet 103 33 Stockholm Kopia till: registrator@environment.ministry.se anders.alm@environment.ministry.se Svenskt Vattens synpunkter på remiss av Naturvårdsverkets
Läs merKommissionens forskning bidrar till att hitta orsakerna till det minskade antalet vilda djur och växter i Östersjön sommaren 2002
IP/03/1267 Bryssel, 18 September 2003 Kommissionens forskning bidrar till att hitta orsakerna till det minskade antalet vilda djur och växter i Östersjön sommaren 2002 Den kraftiga minskningen av antalet
Läs merFosforreduktion från jordbruksmark med hjälp av kalkfilter och dikesdammar. Tony Persson/Sam Ekstrand
Fosforreduktion från jordbruksmark med hjälp av kalkfilter och dikesdammar Tony Persson/Sam Ekstrand Vattendagarna 2009 "Tid för åtgärder dags för handling" Två internationella överenskommelser att arbeta
Läs merFAKTABLAD NR 56 2012
FAKTABLAD NR 56 2012 Syreförhållanden i svenska hav Syre är en av de viktigaste gaserna i havet, då den är nödvändig för allt högre liv. Ytvattnet är vanligtvis mättat med syre, vilket tillförs genom upptag
Läs merÖstersjön - ett evolutionärt experiment
Östersjön - ett evolutionärt experiment Matte/NO-biennette 26 januari 2013 Professor Lena Kautsky, även känd som Tant Tång Stockholms Universitets Östersjöcentrum Presentationens struktur Först om Varför
Läs merVALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster. 2015-09-22 Antonia Nyström Sandman
VALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster 2015-09-22 Antonia Nyström Sandman VALUES Projektdeltagare Sofia Wikström Joakim Hansen Göran Sundblad Antonia Nyström Sandman Ulf Bergström
Läs merHur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Mikael Olshammar 2013-08-20
Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Sveriges miljömål Sverige har 16 miljömål som ska nås senast år 2020. I år konstatera Naturvårdsverket att 14 av 16 miljömål inte kommer uppnås i tid. Ingen
Läs merProv namn: Arbetsområdet sjön Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp.
Prov Arbetsområdet sjön namn: Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp. Organism = 1. växter och vissa bakterier som förser sig själva med energi från solen Population = 2. levande faktorer som
Läs merMiljötillståndet i havet, sjöar, vattendrag och grundvatten. Markus Hoffmann Stockholm
Miljötillståndet i havet, sjöar, vattendrag och grundvatten Markus Hoffmann Stockholm 2018-11-07 Algblomning Landsort Syrefria bottnar- mätprogram SMHI Våra hav ur två perspektiv Källa: Larsson, Wikner,
Läs merÖstersjön ett hotat innanhav
Östersjön ett hotat innanhav Michael Tedengren Ett påverkat ekosystem med svåra naturliga förutsättningar Örnsköldsvik 24/3 2015 FRÅGA: HUR UPPFATTAR DU ÖSTERSJÖN? - ETT UNIKT OCH VACKERT HAV - ETT INNANHAV
Läs merSveriges åtagande för övergödning inom vattendirektivet, Helcom och Ospar
Sveriges åtagande för övergödning inom vattendirektivet, Helcom och Ospar Martin H Larsson Miljödepartementet 1 Disposition Havsmiljödirektivet Helcom (åtaganden, utvecklingen i miljön och i relation till
Läs merRAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger
RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN sammanställning av data från provtagningar 2009-2011 Foto: Hasse Saxinger Rapport över tillståndet i Järlasjön. En sammanställning av analysdata från provtagningar år
Läs merUtveckling av vattenreningskärr för rening av avloppsvatten (Sammanfattning och slutsatser)
Lärjeåns trädgårdar Utveckling av vattenreningskärr för rening av avloppsvatten (Sammanfattning och slutsatser) Gunilla Magnusson (Fil. dr. Marin Botanik) och Åsa Rehndell (Fil.mag. Zoology) GM vattenmiljö
Läs merSamordnad recipientkontroll vid Oxelösundskusten resultat av vattenkemiprovtagningar
Samordnad recipientkontroll vid Oxelösundskusten resultat av vattenkemiprovtagningar 25-27 Del av våtmarksrecipienten. Rapport 28-5-8 Författare: Jakob Walve och Ulf Larsson, Systemekologiska institutionen,
Läs merKommittédirektiv. Minskad övergödning genom stärkt lokalt åtgärdsarbete. Dir. 2018:11. Beslut vid regeringssammanträde den 22 februari 2018
Kommittédirektiv Minskad övergödning genom stärkt lokalt åtgärdsarbete Dir. 2018:11 Beslut vid regeringssammanträde den 22 februari 2018 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå hur övergödningen
Läs merLastfartyg och färjor i forskningens tjänst
Lastfartyg och färjor i forskningens tjänst Bengt Karlson, SMHI Lastfartyg och färjor utnyttjas som mätplattformar för forskning och miljöövervakning i Sverige sedan flera decennier tillbaka. De senaste
Läs merÖstersjöpusslet. Det är inte så svårt att förstå hur fisket, klimatet. Sillgrisslornas bit i
Sillgrisslornas bit i Östersjöpusslet Foto: Eva Kylberg/Azoteimages Genom att studera hur sillgrisslan via födan påverkas av förändringar i ekosystemet har forskarna i Stora Karlsöprojektet kunnat lägga
Läs merÄlvburet organisk kol strukturerar näringsväven i Bottenviken
Älvburet organisk kol strukturerar näringsväven i Johan Wikner Umeå Marina orskningscentrum, Umeå universitet, Agneta Andersson Umeå Marina orskningscentrum, Umeå universitet, Inst. f. Ekologi och geovetenskap,
Läs merLevande kust ville visa att det går. Linda Kumblad & Emil Rydin
Levande kust ville visa att det går. Linda Kumblad & Emil Rydin Demonstrationsprojekt i full skala (2011-2020) Återfå god ekologisk status i kustområden som: Totalfosfor (2012-17) är kraftigt övergödda
Läs merMUSSELODLING I ÖSTERSJÖN
Vetenskaplig rapport MUSSELODLING I ÖSTERSJÖN Lst dnr.: 622 3541 07 FiV dnr.: 031 0790 07 Odd Lindahl Vetenskapsakademien, Kristineberg 566, 450 34 Fiskebäckskil Syfte och sammanfattande beskrivning av
Läs merÖstersjön Problemen och lösningarna
Östersjön Problemen och lösningarna Magnus Enell Industriell ekologi Elma diskussion den 19 september 2016 Advokatfirman Bird & Bird Norrlandsgatan 15, Stockholm Vem förorenar Sverige? Svensk och utländsk
Läs merHur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet
Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet Vi behöver alla bra vattenkvalitet, och alla kan hjälpa till! Alseda Emåförbundets organisation RECIPIENTKONTROLL Övervakning
Läs merLOVA-bidraget. Lokala vattenvårdsprojekt
LOVA-bidraget Lokala vattenvårdsprojekt Det är inte längre så lätt att fånga en stor torsk eller en fin ål. Bottnarna dör, vikar växer igen och giftiga algblomningar är något vi fått vänja oss vid. Våra
Läs merFramgångsrika åtgärder för havet vad kan vi lära av historien
Framgångsrika åtgärder för havet vad kan vi lära av historien Kjell Larsson Sjöfartshögskolan Linnéuniversitetet kjell.larsson@lnu.se 1960-talet 1970-talet 1980-talet 1990-talet 2000-talet 2010-talet 1960-talet
Läs merMiljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet
Miljösituationen i Västerhavet Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet Hur mår havet egentligen? Giftiga algblomningar Säldöd Bottendöd Övergödning
Läs merHur mår Lejondalssjön? Miljösituation och möjliga åtgärder
Hur mår Lejondalssjön? Miljösituation och möjliga åtgärder Innehåll Bakgrund Vattendirektivet - mål Ekologisk status Hur funkar sjön? Fosforpåverkan - möjliga åtgärder Fiskbeståndet Kräftor Lejondalsbäcken
Läs merHur kommer klimatförändringar att påverka Östersjöns ekosystem?
Hur kommer klimatförändringar att påverka Östersjöns ekosystem? Andersson A, Meier M, Ripszam M, Rowe O, Wikner J, Haglund P, Eilola K, Legrand C, Figueroa D, Paczkowska J, Lindehoff E, Tysklind M, Elmgren
Läs merVem skall rädda Östersjön - forskare, politiker du eller jag?
Anförande 2007-07-20 Vem skall rädda Östersjön - forskare, politiker du eller jag? Här följer inledningsanförandet "Som om inget hade hänt" av Kryssarklubbens miljörepresentant Solgerd Björn-Rasmussen,
Läs merRapporten finns att hämta i PDF-format på Länsstyrelsens webbplats:
Titel: Miljöstatus i grunda havsvikar runt Gotland Rapportnummer: 2017:13 Diarienummer: 538-3049-2015 ISSN: 1653-7041 Rapportansvarig/Författare: Anders Nissling, Forskarstationen i Ar, Uppsala universitet
Läs merVattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand
Vattenrening i naturliga ekosystem Kajsa Mellbrand Naturen tillhandahåller en mängd resurser som vi drar nytta av. Ekosystemtjänster är de naturliga processer som producerar sådana resurser. Till ekosystemtjänster
Läs merSymphony. Integrerat planeringsstöd för svensk havsplanering
Symphony Integrerat planeringsstöd för svensk havsplanering PO 4 3- NO 3 - Varför kumulativt? Shipping turbidity Electric fields Climate change temperature rise Boating pollution Marine mining habitat
Läs merBottniska viken Årsrapport från Informationscentralens verksamhet
Bottniska viken 2011 Årsrapport från Informationscentralens verksamhet Bottniska viken 2011 Årsrapport från Informationscentralens verksamhet Text: Kristin Dahlgren Kartmaterial: Kristin Dahlgren Bakgrundskartor
Läs merBottniska viken Årsrapport från Informationscentralens verksamhet
Bottniska viken 2012 Årsrapport från Informationscentralens verksamhet Bottniska viken 2012 Årsrapport från Informationscentralens verksamhet Redaktör: Patrik Stenroth Kartmaterial: Patrik Stenroth Bakgrundskartor:
Läs merVäxt- och djurliv i Östersjön ett hav i förändring
Växt- och djurliv i Östersjön ett hav i förändring Ytan är som en spegel gör det svårt att se vad som händer under den Professor Lena Kautsky eller Tant Tång Stockholms universitets marina forskningscentrum
Läs merKonsekvenser av människans verksamhet och skyddet för den finsk svenska skärgården vad anser du?
Konsekvenser av människans verksamhet och skyddet för den finsk svenska skärgården vad anser du? Helsingfors universitet, Göteborgs universitet, Finlands miljöcentral, Coastal Research and Planning Institute
Läs merNaturliga försurningsprocesser. Försurning. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar
Försurning Sedan istiden har ph i marken sjunkit från 7 till 6. ph i regn har sjunkit från 5,5 till 4,5 Idag har vi 17 000 antropogent försurade sjöar Idag finns det även försurat grundvatten Naturliga
Läs merVårt mänskliga bidrag belastning i tolv större vattendrag
Vårt mänskliga bidrag belastning i tolv större vattendrag Jakob Walve och Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet Från vilka mänskliga verksamheter kommer näringen i Svealandskustens
Läs merUtreda möjligheter till spridningsberäkningar av löst oorganiskt kväve och löst oorganiskt fosfor från Ryaverket
BILAGA 6 Utreda möjligheter till spridningsberäkningar av löst oorganiskt kväve och löst oorganiskt fosfor från Ryaverket Gryaab AB Rapport Mars 2018 Denna rapport har tagits fram inom DHI:s ledningssystem
Läs merHar minskad älvtransport av kisel till Östersjön påverkat det marina ekosystemet?
Har minskad älvtransport av kisel till Östersjön påverkat det marina ekosystemet? Ulf Larsson Docent 1 Har minskad älvtransport av kisel till Östersjön påverkat det marina ekosystemet? Sammanfattning Även
Läs merVad orsakar brunifieringen av svenska vatten detta vet vi idag Lars J. Tranvik Núria Catalan Anne Kellerman Dolly Kothawala Gesa Weyhenmeyer
Vad orsakar brunifieringen av svenska vatten detta vet vi idag Lars J. Tranvik Núria Catalan Anne Kellerman Dolly Kothawala Gesa Weyhenmeyer Limnology Department of Ecology and Genetics Vad orsakar brunifieringen
Läs merTENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, den 5 juni 2007, kl
KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Skolan för Energi- och miljöteknik Industriell Ekologi TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, den 5
Läs merVarför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar
Varför prioriterar Sverige fosforavskiljning i markbaserade anläggningar Jane Hjelmqvist Enheten för miljöfarlig verksamhet Miljörättsavdelningen Möjligtvis två frågor... Varför prioriterar vi fosforavskiljning?
Läs merÖvergödning. och effekterna. Philip Axe
Övergödning och effekterna Philip Axe Philip.axe@havochvatten.se Min fråga: Var det bättre förr? 2018-10-01 Övergödning och effekter Philip Axe 2 Vem är detta? Utredare på Havsmiljö enheten Samordnare
Läs merVALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster. Antonia Nyström Sandman, projektledare, AquaBiota Water Research
VALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster Antonia Nyström Sandman, projektledare, AquaBiota Water Research Havets ekosystemtjänster 1. Vilka är de? 2. Var finns de? 3. Hur påverkas
Läs merModul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1
Modul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1 Den här modulen tangerar Ekologi, d.v.s. slutet av kurs BI1 och hela BI3. Börja på samma sätt som i föregående modul: återkalla i minnet vad du kommer
Läs merPlanering. Terra preta i Sverige? Finns det? Funktion? Hur tillverka?
Planering Terra preta i Sverige? Finns det? Funktion? Hur tillverka? Bildförslag Brasbilder koltillv. kakelugn. SERO:s årsmöte. Seminarium 16 maj 2009, 11:00 Terra preta i Sverige? Folke Günther Kurt Hansson
Läs merAlgblomning och Envisats frånfälle
Fjärranalysdagarna 9-10 april 2013 Algblomning och Envisats frånfälle Jörgen Öberg SMHIs övervakning av cyanobakterieblomningar Vi levererar: Dagligen 1 juni-31 augusti aktuellt läge och driftprognos på
Läs merSÄTTERSVIKENS AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun
Hammarö kommun Processbeskrivning Sättersvikens ARV 2006-10-15 I SÄTTERSVIKENS AVLOPPSRENINGSVERK Hammarö kommun Process Beskrivning Life projektet LOCAL RECYCLING Hammarö kommun Processbeskrivning Sättersvikens
Läs merVattenmiljöns tillstånd i projektområdet
SeaGIS 2.0 Vattenmiljöns tillstånd i projektområdet Vincent Westberg Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten Vattenmiljön Vad är god miljöstatus eller god vattenkvalitet i havet? Varför
Läs merHJÄLP DIN VIK FÖRBÄTTRA DITT AVLOPP
HJÄLP DIN VIK FÖRBÄTTRA DITT AVLOPP VISSTE DU ATT DU BEHÖVER ODLA MINST 180 KG MORÖTTER PÅ TOMTEN FÖR ATT DITT LATRIN INTE SKA BIDRA TILL ÖVERGÖDNINGEN? Bild från Fotoakuten ENSKILDA AVLOPP - STÖRSTA ORSAKEN
Läs merRapport från seminarium 12 feb 2015 Sea-based measures to reduce consequences of Eutrophication*,
Till SIKO: Februari 2015 Per Frideen, Ornö Rapport från seminarium 12 feb 2015 Sea-based measures to reduce consequences of Eutrophication*, arrangerat av Stockholms universitets Östersjöcentrum/Baltic
Läs merUPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa
UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.
Läs merNorra Östersjöns vattendistrikt
Norra Östersjöns vattendistrikt Vattenmyndighetens regeringsuppdrag - Finn de områden som göder havet mest - Restaurering av övergödda havsvikar och kustnära sjöar (Ru 51b) Externa regeringsuppdrag - Svenska
Läs merBaltic Sea Action Plan (BSAP) och svensk vattenvård Vattenkonferens i Västerås 30 januari 2008 Lars-Erik Liljelund, GD Naturvårdsverket
Baltic Sea Action Plan (BSAP) och svensk vattenvård Vattenkonferens i Västerås 3 januari 28 Lars-Erik Liljelund, GD Naturvårdsverket 28-2-7 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 BSAP
Läs mer2.2 Miljöproblem Övergödning
Underlagsdokument till åtgärdsprogram inom vattenförvaltningen. Arbetsmaterial, Länsstyrelsen i Kalmar län (2012-06-26) Ljungbyån 2.2 Miljöproblem Övergödning Övergödning orsakas av för stora mängder av
Läs merHanöbuktenprojektet. 5-9 maj 2014
Hanöbuktenprojektet 5-9 maj 2014 Bakgrund Bakgrund 2010 kom det larm från fiskare om att något inte stod rätt till i Hanöbukten. Bakgrund 2010 kom det larm från fiskare om att något inte stod rätt till
Läs merSEABED-projektet i EU:s Central Baltic INTERREG IVA program
SEABED 2009-2012 SEABED-projektet i EU:s Central Baltic INTERREG IVA program SEABED är ett treårigt internationellt projekt, som påbörjades i september 2009 och pågår till augusti 2012. Projektets syfte
Läs merBuller i Symphony. Kumulativ miljöpåverkan i havet
Buller i Symphony Kumulativ miljöpåverkan i havet PO 4 3- NO 3 - Varför kumulativt? Shipping turbidity Electric fields Climate change temperature rise Boating pollution Marine mining habitat loss Dredging
Läs merMot botten - kan ny teknik rädda Östersjön?
Östersjön mår inte riktigt bra. Det finns de som har idéer om hur utvecklingen ska vändas. Grafik: Torbjörn Johansson/SVT Mot botten - kan ny teknik rädda Östersjön? Regeringen har avsatt en halv miljard
Läs merVerksamheten vid Informationscentralen för Egentliga Östersjön år 2006
DATUM: 2007-03-14 INFORMATION NR: 1/07 Informationscentralen har i dag lagt ut sin årsrapport för 2006 på sin hemsida: Verksamheten vid Informationscentralen för Egentliga Östersjön år 2006 Sammanfattning
Läs merGer kväverening bättre
Ger kväverening bättre vattenkvalitet t i Östersjön? Ulf Larsson Systemekologiska institutionen Stockholms universitet Svar till: Robert Howarth and Hans W. Paerl som hävdar: a strong consensus of estuarine
Läs merSammanställning av mätdata, status och utveckling
Ramböll Sverige AB Kottlasjön LIDINGÖ STAD Sammanställning av mätdata, status och utveckling Stockholm 2008 10 27 LIDINGÖ STAD Kottlasjön Sammanställning av mätdata, status och utveckling Datum 2008 10
Läs mer