Inbjudan till utökat samarbete inom IRETI- projektet Samlande aktör för mindre bioenergiföretag för framgångsrik etablering på nya marknader

Transkript

1 /BEL Inbjudan till utökat samarbete inom IRETI- projektet Samlande aktör för mindre bioenergiföretag för framgångsrik etablering på nya marknader

2 Sammanfattning/Förslag: Den bärande tanken bakom det pågående IRETI-projektet är att det behövs en oberoende och samlande aktör som utifrån företagens önskemål kan äga och driva de gemensamma frågor som annars lätt faller mellan stolarna. Även om våra företag ligger i frontlinjen i Sverige, när det gäller erfarenhet och teknik, så saknar många ändå både strategi, kunskap och medel för att etablera sig på nya marknader. Framför allt de mindre företagen saknar dessutom tid att engagera sig med övergripande frågor som inte har direkt bärighet i det egna företagets dagliga verksamhet. Många saknar vanan av att samarbeta med företag som man av tradition uppfattat som konkurrenter. Det finns dessutom en rädsla hos många av företagen att ta kostnader som sedan andra konkurrerande företag kan dra fördel av. För att tillvarata företagens erfarenheter behövs därför en koordinator som utan att vara knuten till något enskilt företag agerar utifrån hela branschens intressen. En aktör som är väl insatt i branschen och samtidigt har förmågan att vara lyhörd och kunna samarbeta och samordna aktiviteter. IRETI-projektet är ett tre-årigt projekt som ägs av Chalmers Industriteknik (CIT) och har pågått sedan sommaren Projektet har fått regional delfinansiering från Västra Götalandsregionen (VGR) med 20 % av godkänd projektkostnad upp till totalt 2,4 milj kronor. Inledningsvis har projektbudgeten inte tillåtit ett bredare marknadsarbete, utan arbetet har varit inriktat på att spara kostnader genom att företagen samverkar vid genomförandet av olika aktiviteter. Då EU:s stadsstödsregler tillåter en offentlig finansiering upp till 50 % finns ett outnyttjat utrymme inom befintlig projektbudget att utnyttja företagens motfinansiering för att lyfta ytterligare offentliga projektmedel som kan användas för samordning och gemensamma aktiviteter. Nätverkets sändlista uppgår per juli 2014 till 150 st företag, varav 95 st är unika företag. Totalt har ett drygt 40-tal av dessa företag deltagit aktivt under det första verksamhetsåret. Vid genomförda nätverksmöten inom IRETIprojektet har deltagarna identifierat följande fem punkter som prioriterade insatsområden: Etablera en gemensam aktör för samordningsinsatser Stimulera till ökad forskning och utveckling Ta fram och erbjuda företagsanpassad exporthjälp Öka svensk närvaro på mässor, konferenser och studieresor Initiera bättre anpassad utbildning och information. Eftersom bioenergiföretagen är spridda över hela landet så ser vi både från IRETI:s projektledning och från VGR:s sida gärna att det fortsatta arbetet får en bredare finansiering, och att ett samarbete etableras med i första hand regionerna runt Småland och Gävle/Dala. Tillsammans med VGR skulle dessa tre regioner bli en stark samverkansgrupp i de geografiska områden där många av bioenergiföretagen har sin hemvist. Med en utökad finansiering och en bredare projektledning skulle IRETI-projektet därmed kunna bli den samlande aktör som branschen efterlyser. IRETI-projektet bjuder därför in representanter för de olika regionerna till att diskutera ett utökat samarbete. Nästa steg i detta arbete är därför bli att representanter för dessa tre regioner sätter sig ner tillsammans för att dra upp riktlinjerna för hur detta arbete kan genomföras och organiseras.

3 Bakgrund, syfte och mål: Bioenergi är i dagsläget globalt sett den mest lättillgängliga av de så kallade alternativa energikällorna. Enligt Europaportalen svarar bioenergi för omkring 66 % av den förnybara energi som används i Europa och enligt International Energy Agency (IEA) för 77 % Globalt. Det råder en stor enighet om nödvändigheten att hushålla med naturresurserna och ställa om till en hållbar och koldioxidneutral energiproduktion. I vårt land är bioenergi största energislag med 130,2 TWh. Det motsvarar 33,6 % av all använd energi i Sverige. Motsvarande andel bioenergi inom EU27 är mindre än 10 %. Nästan alla landets kommuner har byggt ut fjärrvärme och ungefär 10 % av landets el produceras i kraftvärmeverk som till största delen är bioenergieldade. Enligt SVEBIO skulle den redan utbyggda kapaciteten inom bioenergieldad kraftvärme kunna öka från dagens c:a 10 TWh till närmare 30 TWh. Svenskt kunnande inom förbränningsteknik och fasta biobränslen är unik och våra erfarenheter är allt mer efterfrågade internationellt. Även om flertalet av bioenergibranschens företag är små eller medelstora så är det ändå ofta just dessa mindre företag (tillsammans med politiska styrmedel som koldioxidskatt 1990) som varit drivande för den lyckosamma utveckling vi haft i Sverige. IRETI-projektet vill ta vara på detta och utgå från de mindre företagens behov och önskemål för tillsammans med såväl myndigheter som branschorganisationer och forskare agera som en gemensam samlande aktör som har tid och kraft att äga och driva gemensamma frågor. Som koordinator och samordnare i IRETI-projektet har Bengt- Erik Löfgren, ÄFAB fungerat under det inledande arbetet. Han har mer än 30 års erfarenhet av att jobba i gränslandet mellan forskningen inom universitet och högskolor och företagen. Löfgren är samtidigt en välkänd aktör och eldsjäl som har ett etablerat stöd både från branschföretagen och akademin, och är därmed lämplig som en samlande och oberoende person som har företagens förtroende att agera i hela branschens intresse. Finansieringen från Västra Götalandsregionen har naturligtvis lett till att fokus inledningsvis har hamnat på Västsverige. Men eftersom bioenergibranschen är nationellt spridd över hela landet är målsättningen att så fort som möjligt knyta samman fler regioner i ett vidare samarbete. Inledningsvis ser vi en naturlig utveckling i en ökad samverkan mellan Västra Götaland, Smålandsregionen och Gävle/Dala området. Tillsammans representerar dessa regioner de områden där en stor del av företagandet inom hela bioenergiområdet är koncentrerat. Verksamhetsmålen: Målen med IRETI-projektet är att gemensamt hitta möjliga lösningar som kan överbrygga de barriärer och svårigheter som företagen upplever som begränsande när det gäller möjligheter till tillväxt och utveckling. Genom att fokusera på att hitta lösningar som förenar menar vi att det skapas förutsättningar för att öka företagens lönsamhet lokalt och möjligheter att använda kunskapen för att utveckla och anpassa systemlösningar avsedda att sälja på exportmarknader. Målet är att nätverkandet av företag ska vidgas tillsammans med universitet, högskolor och institut och utvecklas till en nationell plattform för dessa arbeten. På kort sikt är målen att projekt leder till att företag går samman och skapar nya och/eller förbättrade produkter samt bygger samman teknik i gemensamma affärsupplägg. Synligheten och konkurrenskraften ska stärkas av gemensamt utarbetade marknadsföringsplaner. De långsiktiga målen är både att identifiera behovet av ytterligare FoU och att initiera att denna FoU kommer till stånd. Detta synliggörs genom ett ökande antal projekt där forskningsresultat integreras i företagens produktprogram som är anpassade till de krav som ställs på såväl befintligasom nya marknader.

4 Innovationsområdet bioenergi och dess potential: I innovationsområdet ingår, förutom bioenergi, även kombinationslösningar med andra alternativa energikällor. Framtida energisystem skall vara flexibla och möjliga att kombinera med exempelvis värmepumpar, solenergi och biogas. Klimatneutral energiförsörjning bidrar samtidigt till långsiktigt stabilare energipriser vilket är viktigt för såväl företagens- som hela nationers tillväxt och konkurrenskraft. Innovationsområdet bidrar därmed till att minska sårbarheten på både teknisk och ekonomisk nivå. Detta inte minst aktuellt idag med en orolig omvärld där beroendet av importerad fossil energi snabbt kan utnyttjas som kraftfulla påtryckningsmedel. Prof Bo Hektor har för SVEBIO:s räkning beräknat att varje TWh bioenergi skapar 300 årsarbeten. Det betyder att bioenergibranschen i Sverige skapar arbetstillfällen, i huvudsak utanför storstadsregionerna. Sverige är erkänt ledande internationellt när det gäller hållbarhetsfrågor. Förnybar energi har i dagsläget en andel av 50 % av vår energianvändning. Uppmärksammat är också att vi, enligt vedertagna mätmetoder, har visat att det går att klimatpåverkan samtidigt som vi ökat vår BNP. En stor del i denna utveckling har skett genom energibesparing samt genom att utnyttja spillvärme och bioenergi för värme och elproduktion. Även om den inhemska marknaden för traditionell termisk bioenergi börjar bli mättad och branschen har tappat försäljning sedan toppåret 2010 så finns trots detta inom landet ett antal utvecklingsspår för branschföretagen att ta tag i. Till exempel: Fortsatt ersättning av oljeeldning. Enligt Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutet (SPBI) levererades år kbm EO1 (minus 34 % sedan 2010) och kbm tyngre eldningsoljor(minus 55 % sedan 2010). Genom att utnyttja fjärrvärmen som kylkrets kan man enligt SVEBIO:s beräkningar med hög verkningsgrad öka elproduktionen från dagens dryga 10 TWh till närmare 30 TWh. Utveckling av nya systemlösningar och effektivare övervaknings- och rapportsystem behövs för att ta tillvara och lagra överskottsenergi. Teknikutveckling för att tillverka processånga med bioenergi mm. Men oberoende av detta kan vi samtidigt konstatera att marknaden är ännu mycket större utanför Sveriges gränser. I agendan för IRETI-projektet ingår att förankra och sammanställa visioner och mål för hur vi skall agera för att nå försäljningsframgångar på en internationell marknad. I takt med att tillgångarna på olja och gas sinar och blir fossil energi dyrare att producera, samtidigt som behovet av att minska på utsläppen av klimatgaser blir mer påtagligt. Tillsammans kommer detta att öka efterfrågan på vår erfarenhet och våra produkter. Inte minst bidrar IPCC:s rapporter som belyser nödvändigheten i att minska växthusgaserna om vi skall klara tvågraders-målet till detta. Potentialen för svensk bioenergiteknik är därför enormt stor över hela världen. Enbart marknaden i t ex Storbritannien är redan idag mångdubbelt större än vår inhemska marknad. På marknader i Nordamerika och Kina ökar efterfrågan på koldioxidneutral energiteknik och smarta systemlösningar. Måluppfyllelse efter första verksamhetsåret: Måluppfyllelsen för projektarbetet har hittills varit god. Totalt har företagen redovisat gemensamma projektkostnader på i genomsnitt drygt kr per företag. Deltagande företag redovisar även att man i netto under det första verksamhetsåret ökat antalet anställda med 10 personer trots att hälften av företagen inte upplever att konjunkturen har vänt. Projektet har genomfört 14 st samordningsmöten underåret, och IRETI-projektet har genomfört produktutvecklingsmöten med 10 st enskilda företag.

5 Under perioden har IRETI-projektet genomfört 9 st gemensamma aktiviteter i samband med internationella arrangemang och har förutom deltagande i ovanstående mässor och konferenser även strävat efter att via och samtal underhålla kontakterna med upparbetade samarbetskanaler. Av dessa vill vi lyfta fram som speciellt viktiga: Business Sweden Kanada Kristofer Fröjd, SACCusa T Michael Davis, Freedom Field (Illinios USA) Linnea Bengtsson, Chet Kolodziej FutureMetrics William Strauss, Bionordic (Storbritannien) Stephen Irving Kiwa GASTEC at CRE (Storbritannien) Paul Balmer NextGen Media (Storbritannien) Andre Burgess Select USA, Tuula Ahlström (USA:s ambassad i Stockholm) Anglo-Nordic Bioenergy, David Jackson IRETI-projektet har nått delmålet att ta fram en utbildningsplan för YHutbildning av Energisystemtekniker, och medverkar även som lärare och Lia i andra YH-utbildningar. Även ett kursprogram för rådgivande yrkesfolk, energirådgivare, sotare etc, har tagits fram och börjat genomföras. När det gäller utbildning av installatörer beslutades på Nätverksmötet den 16 juni att vi skulle samordna våra intressen med Pelletsförbundets Certifieringsutbildning. IRETI-projektet har inlett samarbete med bl a Nextgen, Bicton Earth och All Energy i Storbritannien och Freedom Field och Future Metrics i USA samt Business Sweden i Kanada i syfte att samarbeta när det gäller studieresor till Sverige. Ett förslag till program och upplägg finns framtaget och kommunicerats på de internationella events vi deltagit i. Projektet har under året genomfört studieresor till Pellets 2014 i Norrköping, World Sustainable Energy Days i Österrike samt till Energimyndighetens Energiutblick i Stockholm. Behovet av ett nationellt samarbete: Många av företagen har ingen, eller mycket liten, erfarenhet av att exportera till andra länder. För speciellt de mindre företagen innebär detta att en anpassning till nya marknader som i sin tur ger nya utmaningar och därmed också nya risker. För att lyckas måste man ha en genomtänkt strategi och handlingsplan vilket alltså saknas hos det flesta av våra mindre företag idag. IRETI-projektet syftar här till att visa att det går att lyckas genom att utnyttja den gemensamma kunskap och erfarenhet som idag finns utspridd inom företag, organisationer och akademi, och i förlängningen hitta lösningar som skapar konkurrenskraftiga alternativ. För att klara detta har det blivit allt mer uppenbart att företagen måste bli bättre på att fokusera på aktiviteter som förenar samtidigt som man bättre måste ta tillvara de forskningsresultat som tas fram inom akademin. Kopplingen mellan akademi och små och medelstora företag blir allt viktigare, och därmed också att få till ett bra samtalsklimat där alla pratar samma språk. Företagen har noterat att behovet av kunskap och informationsinsatser är stort och eftersatt. Utan saklig information är det lätt att potentiella kunder prioriterar ned ett bioenergialternativ om beställaren har bristfällig kunskap om fördelarna och/eller saknar erfarenheter av att sköta en sådan anläggning. Det finns samtidigt en utbredd mytbildning om att eluppvärmning skulle vara billigare än förbränning. Resultatet blir då andra lösningar som

6 baseras på någon form av elvärme trots att ett alternativ med bioenergi hade varit både bättre och billigare för slutanvändaren. Företagen är också oroade över att utbildningen på gymnasiet och högskolan för alternativ energiteknik i allmänhet och bioenergi i synnerhet har stannat av. Branschen behöver föryngras med unga och välutbildade människor som kan ta över och utveckla branschen. I synnerhet gäller detta personer som kan verka i mellanledet mellan personer med akademisk utbildning och anställda på golvet. Våra minde företag har gång på gång påtalat svårigheten att hitta rätt utbildad personal. Det är då inte alltid i första hand personer med akademisk utbildning man frågar efter. Ytterligare ett problemområde som vi behöver fokusera på är att vidareutveckla företagens befintliga produkter så att dessa anpassas och paketeras för att passa valda marknader och uppfylla högt ställda certifieringskrav. IRETI-projektet kan här fungera som en katalysator och brygga mellan företag, samhälle och akademi. Genom att vara budbärare mellan akademi och näringsliv bidrar arbetet till att forskarna får input på vad man från branschen sida behöver ha hjälp med och omvänt kan företagen få kännedom och tillgång till nya forskningsrön som kan implementeras i nya systemlösningar. Många projekt inom området är relativt smala forskningsprojekt av grundforskningskaraktär. Medan de bredare projekten som t ex SLU:s Pelletsplattformen och SP:s projekt om samlat agenda för biomassa från lantbruket har fokus på framtagandet av bränslekedjor. Branschorganisationer som SVEBIO och Pelletsförbundet har av tradition visat sig ha svårt att arbeta inåt mot enskilda företag, och fokuserar på att genom lobbing hos politiker och myndigheter öka branschens möjligheter. Det är i stort sett bara i de regionala energikontoren som det sker en del arbeten som syftar till att stärka branschen. IRETI-projektet vill därför, utifrån företagens behov, integrera de regionala energikontorens arbeten för att om möjligt samordna aktiviteterna på nationell nivå. IRETI-projektet har målsättningen att skapa en, eller möjligen flera, handlingsplan(-er) som ska hjälpa företagen att växa nationellt och sälja på nya exportmarknader. Vi anser att detta är viktigt att landet ska kunna behålla den unika kompetens och erfarenhet vi byggt upp under många år och för företagens möjligheter att utvecklas och växa. Samlande erfarenheter: Det finns ett uttalat behov av att säkra den nationella plattformen mot såväl akademi som industri och samhälle. Företagen har identifierat behovet, men då IRETI-projektets regionala budget är begränsad, finns det inget utrymme för att finansiera en sådan nationell aktör. IRETI-nätverkets arbete har under det första verksamhetsåret fokuserat på att öka konkurrensvärdet och minska kostnaderna genom att i första hand samarbeta när det gäller genomförandet av olika aktiviteter. Men det finns alltså en uttalad vilja inom IRETI-nätverkets företag att permanenta en samlande aktör som knyter ihop, hela kedjan från beställaren/slutanvändaren till installatörer, tillverkande företag, energikonsulter och akademi. En gemensamt förankrad aktör som arbetar utifrån företagens önskemål skulle öka takten med vilken

7 svenska företag kan etablera sig på nya marknader samtidigt som behovet av områden identifieras där ytterligare forskning och utveckling behövs. Företagen menar att detta i sin tur skulle leda till bättre förutsättningar för att offentliga insatsmedel samverkar med de privata företagens insatser. På så sätt förstärks nyttan så att den samlade effekten ska bli så bra som möjligt. Då gynnas både samhället, högskolan och företagen vilket är viktigt för att hela landet skall kunna utvecklas. Notera att de existerande arbeten som har etablerats med lantbruks- och skogsindustriell bakgrund och andra satsningar i området, därför inte överlappar med detta projekt. IRETI-projektet har ett bottom up fokus i alla de företag som bygger upp Sverige som förebild för biomassan som energiresurs, och kopplingen mellan dessa företags möjligheter till internationell expansion av kunnande och produkter. Vi är övertygade om att våra företags unika kunskap och erfarenhet borde kunna utnyttjas bättre. Det är företagen och inte våra forskare och myndigheter som bäst känner vilka möjligheter och barriärer som bromsar en utveckling. Därför måste fokus ligga på att lyssna mer till företagens önskemål och behov. Detta kan vid en första anblick från en utomstående betraktare vara svårt att överblicka, och även förstå, då IRETIprojektet inte följer de traditionella ramar som liknade projekt brukar följa. /Bengt- Erik Löfgren/ bengt@afabinfo.com Telefon: