PelletsFörbundets informerar
|
|
- Torbjörn Lucas Vikström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 PelletsFörbundets informerar Introduktion PelletsFörbundet bildades 2013 genom en sammanslagning av branschorganisationerna PiR 1 och PellSam 2 med syfte att samla alla intressenter i en gemensam branschorganisation. Våra nära 100 st medlemsföretag representerar både stora och små företag som tillsammans arbetar inom hela energiområdet termisk bioenergi 3 från FoU och konsultverksamhet till produktion, transport och installation av såväl bränslen som utrustning. PelletsFörbundet vill med detta White paper presentera vad förbundet står för och skapa en förståelse kring den kunskap och erfarenhet som representeras genom PelletsFörbundets medlemsföretag 4. Tillsammans erbjuder vi alla som söker information en unik kunskapsbank och marknadsinformation baserade på mångårig erfarenhet från både små och stora företag. En kunskap som även efterfrågas alltmer globalt användes inom Sverige 1,65 miljoner ton pellets (8 TWh) jämnt fördelade på tre marknader, villauppvärmning, mellanskalig industri- och närvärme och storskalig kraftvärmeproduktion. Faktureringsvärdet exklusive moms uppgick till drygt 3 miljarder kronor. 73,4 % av den svenska pelletsanvändningen levererades av PelletsFörbundets medlemsföretag. Flera av de större medlemsföretagen levererar förutom pellets även andra biobränslen såsom till exempel flis och grot. Medlemsföretagen bland installatörer och tillverkare av utrustning arbetar ofta inom hela värmesektorn och tillhandahåller energiteknik oberoende av energibärare. Bland medlemmarna finns dock en majoritet som prioriterar energilösningar baserad på förnyelsebara energibärare. PelletsFörbundet samarbetar sedan flera år tillbaka med FoU bland annat genom projekten inom Pelletsplattformen I och II som samfinansieras med stöd från Energimyndigheten. Det råder en samstämmighet både inom akademin och medlemsföretagen kring behovet av fortsatt, och gärna ökande, bioenergibaserad energiproduktion för att klara samhällets miljö- och klimatmål. PelletsFörbundets verksamhet är i likhet med andra branschorganisationer föremål för en ständig anpassning till marknadens förutsättningar. Genom teknikutveckling av systemlösningar ser vi nu kombisystem där till exempel värmepumpar och solenergi kan kombineras med bioenergi. Även en ökad globalisering och ett större fokus på kunskapsbaserade tjänster och system påverkar den rollen. Vi vet att smarta sätt att arbeta med energisystem kommer att ha stor betydelse i framtiden på såväl den inhemska marknaden som på nya exportmarknader. Förutom att vara kunskapsbank och informationsspridare är PelletsFörbundets uppgift att samla i statistik analysera marknadsutvecklingen, följa upp resultat och rapportera hur marknaden utvecklas. Vårt övergripande mål är att skapa bättre affärer för våra medlemföretag samtidigt som vi ger ett viktigt bidrag till samhällets miljö- och klimatarbete. Bioenergi en viktig energibärare Enligt Energimyndigheten härstammar drygt 20 % av landets tillförda energi från biomassa, vilket motsvarar ungefär 125 TWh. Större delen används som termisk energi inom industrin, men även inom bostadsuppvärmning och fjärr- och kraftvärmeproduktion. Endast en mindre del (10 TWh) används för individuell uppvärmning i villor och lantbruk. Nästan all bioenergi är baserat på de restprodukter som faller inom skogsindustrin och användningen av dessa restprodukter är viktiga för skogsindustrins konkurrenskraft. Användningen av bioenergi i transportsektorn är mindre och omsluter omkring 10 % (drygt 8TWh) Under förutsättning att användningen av termisk bioenergi sker med modern teknik kan man med hög verkningsgrad utnyttja den solenergi som fångas upp av fotosyntesen och lagrats i biomassa. En ökad användning, både i Sverige och globalt, kan bidra till att lösa flera av dagens utmaningar på energi- och klimatområdet. Pellets och övrig bioenergi spelar redan idag en viktig roll när det gäller att tillgodose en växande efterfrågan på energi samtidigt som en konvertering bort från fossila energibärare ger en minskad klimatpåverkan. Bioenergi ger därmed ett värdefullt bidrag till att uppfylla såväl energisäkerhet som ekonomisk och social utveckling i form av ökad köpkraft och lokala arbetstillfällen. Det råder i samhället en bred samsyn om att modern bioenergi är ett hållbart alternativ som är, och kommer att vara, nödvändig för att uppnå en koldioxidsnål framtid. 1 PiR - Pelletsindustrins Riksorganisation, organiserade tillverkare av pelletsbränsle 2 PellSam organiserade i huvudsak pelletsinstallatörer och tillverkare av pelletsteknik 3 Bioenergi för produktion av värme, el och kyla 4 Medlemmar - se vår hemsida
2 Miljömässiga och sociala aspekter och dess inverkan på lokal ekonomi beror på skalan och på formen av bioenergianvändning t.ex. värme, el eller kyla. Kungl. Vetenskapsakademiens Energiutskott redovisar i rapporten Den svenska skogen, energin och koldioxiden att enbart den årliga skogsbiomassatillväxten i Sverige är cirka 85 megaton, vilket enligt rapporten, omräknat i energienheter motsvarar 425 terawattimmar. Enbart tillväxten inom skogen 5 är storleksmässigt jämförbar med Sveriges årliga totala energianvändning, eller om man vill, i samma storleksordning som Norges årliga oljeproduktion. Till skillnad från Norges olja är vår bioenergi är en resurs som inte förbrukas, utan förnyas varje år. Våra medlemsföretag upplever dock att den positiva utvecklingen av marknaden som pågått de senaste decennierna sedan omkring 2010 har avstannat och till och med minskat inom vissa marknadssegment. Detta då de flesta så kallade low hangingfruits är redan plockade. Energimyndighetens korttidsprognos spår dock en fortsatt marginell ökning fram till Möjligheter De viktigaste energibärarna inom industrin är el och biobränsle, vilka svarade för 36 % respektive 38 % av energianvändningen under Biobränsleanvändningen inom industrin domineras av massa- och pappersindustrin samt trävaruindustrin. Utvecklingen inom dessa branscher påverkar därför den totala biobränsleanvändningen starkt. Bioenergi ger vår skogsindustri avsättning för många de restprodukter som faller från produktionen och användningen är allt viktigare för bibehållen konkurrenskraft hos en av våra viktigaste basindustrier. Fig visar användningen av energi inom industri och bostäder. Det finns fortfarande drygt 20 TWh olja som är möjlig att konvertera till andra energibärare. Källa: Energimyndigheten/SCB Industrins energianvändning beror framförallt på utvecklingen inom de energiintensiva branscherna och verkstadsindustrin. Till de energiintensiva branscherna räknas normalt massa- och pappersindustrin, som stod för 51 % av industrins energianvändning år 2013, järn- och stålindustrin 14 %, kemiindustrin 6 % samt gruvindustrin 4 %. Verkstadsindustrin brukar inte definieras som en energiintensiv industri, men står på grund av sin storlek ändå för ungefär 7 % av industrins energianvändning. År 2013 användes drygt 146 TWh inom bostads- och servicesektorn, vilket motsvarade knappt 40 procent av Sveriges slutliga energianvändning. När det gäller bostadssektorn står elström för cirka 50 % av användningen följt av fjärrvärme (30 %) och biobränsle (10 %). Resterande andel är fossila bränslen i from av diesel, eldningsolja och gas. Omkring 80 % av fjärrvärmen producerades med bioenergi, avfall och spillvärme Energi för uppvärmning och till varmvatten i bostäder och lokaler står för cirka 60 % av sektorns energianvändning. Detta varierar mellan olika år eftersom energianvändningen för uppvärmning påverkas av utomhustemperaturen. Energianvändning för hushållsel och driftel är den näst största posten med cirka 30 %. Resten är fossila bränslen till olika arbetsmaskiner i sektorn. Termisk Bioenergianvändning har, till skillnad från andra så kallade alternativ energibärare, fördelen att den kan lagras och användas när behov uppstår. Sverige har, till skillnad från många andra länder, goda förutsättningar att faktiskt blir vinnare på en energiomställning. Ur samhällets synvinkel är det därför viktigt att betona att merparten av de arbetstillfällen som skapas inom området genereras lokalt och är bestående under många år även efter det att anläggningen driftsatts. Varje TWh bioenergi beräknas skapa årsarbetstillfällen 6. En möjlig marknad är att producera el i våra fjärrvärmeverk. Enligt Svebios beräkningar, kan man genom att utnyttja fjärrvärmen som kylkrets, och med hög verkningsgrad, öka elproduktionen i landets befintliga bioenergieldade värmeverk från dagens nära 10 TWh till dryga 30 TWh. Biokraft i kombination med fjärrvärme kan teoretiskt producera nästan hälften av den el som kärnkraften levererar idag, och dessutom leverera merpar- 5 Ytterligare minst 15 TWh skulle kunna tas tillvara från jordbrukets restprodukter. 6 Källa SVEBIO
3 ten av såväl värme som elenergi då behovet är som störst. Anläggningar för att tillverka processånga med bioenergi utgör idag idag en växande marknad. Dessa ångpannor skulle enkelt samtidigt kunna utnyttja ångcykeln till att samtidigt producera elström med hög verkningsgrad. Biokraften kan därmed balansera effektbehovet kalla dagar och bortfallet av sol- och vindkraft under perioder då dessa inte producerar. Energimyndigheten pekar i den senaste lägesrapporten på att det fortfarande finns svenska villaägare med eluppvärmning som skulle kunna spara många tusenlappar på att se över sitt uppvärmningssystem. Om vi teoretiskt skulle anta att denna elanvändning skulle konverteras till pelletsvärme så ger en överslagsmässig beräkning att enbart dessa elvärmda hus motsvarar ett pelletsbehov på ungefär ton pellets, vilket med dagens pelletspris motsvarar ett försäljningsvärde på minst miljoner kr. En inte obetydlig potential även om vår pelletsindustri bara kan nå delar av denna marknad. För att Sverige ska blir en vinnare på en energiomställning handlar det ytterst om hur vi använder vår energi. Naturligtvis ska vi i första hand vara sparsam och inte slösa energi i onödan. Men minst lika viktigt är att den energi vi använder förbrukas så smart som möjligt. Att vi använder rätt energibärare för rätt ändamål. Exergimässigt högkvalitativ energi som elström bör därför på sikt i första hand reserveras för att uträtta arbete inom industri och transport. För lågvärdiga behov som att värma till 20 grader bör man i första hand utnyttja spillvärme och bioenergi. Gärna då också i form av de restprodukter som faller från skogsindustrin. Sammanfattningsvis kan vi även konstatera att marknadspotentialen för termisk bioenergi är betydande. Det används fortfarande omkring 20 TWh eldningsolja inom industri- och bostadssektorn. Till detta skall vi lägga att elproduktionen i våra kraftvärmeanläggningar i anslutning till fjärrvärmesystem inte utnyttjas fullt ut, vilket skulle kunna bidra med ytterligare TWh. Om Energikommissionen dessutom kommer fram till att vi borde avveckla elanvändningen för uppvärmning av våra bostäder handlar det om ytterligare ungefär 45 TWh energi som skulle kunna ersättas med andra alternativ. Här kan fjärrvärme, småskalig kraftvärme och individuell pellet, flis och vedeldning vara attraktiva alternativ. Visioner och mål Det är känt att termisk bioenergianvändning för värme och kyla ger många mervärden. Samtidigt som bioenergianvändningen är viktig för skogsindustrin då den får betalt för sina restprodukter är bioenergin i det närmaste klimatneutral. En inhemsk energibärare som till stor del produceras lokalt som därmed bidrar till en trygg energiförsörjning oberoende av omvärldens oroshärdar. Användningen av termisk bioenergi ger därutöver mervärden i form av lägre uppvärmningskostnader för användaren samtidigt som varaktiga och regionala arbetstillfällen skapas. Tillsammans ger detta att mer pengar stannar i den lokala ekonomin vilket bidrar till tillväxt och starkare ekonomi även på landsbygden. Om vi antar att termisk bioenergi i Sverige skulle öka med motsvarar 50 TWh skulle biomassa skulle hanteringen av denna biomassa ge omkring nya varaktiga årsarbeten, och oljeersättningen har en potential att reducera koldioxidutsläppen med 5,4 miljoner ton, vilket i sin tur motsvarar ungefär 10 % av landets totala utsläpp. Vid ett försäljningspris på 320 kr/mwh motsvarar detta 16 miljarder SEK som till stor del även stannar i lokal och regional ekonomi. Visionen är att svensk bioenergiteknik och kunnande efter 2030 skall vara ledande teknik i Europa och att bioenergi tillsammans med övrig förnybar energi skall vara en betydande svensk exportindustri. För att lyckas uppfylla visionen behöver vi uppnå ett antal delmål. Målet på kort sikt är att svenska bioenergiföretag under skall vända den negativa trend med sjunkande försäljning som branschen upplevt sedan första decenniet på 2000-talet. Samhällsinsatser, forskning och företag utveckas tillsammans där PelletsFörbundet är både samlande och drivande branschorganisation. Genom att öka, och utveckla användningen, så bidrar termisk bioenergi till fortsatt minskande klimatutsläpp och minskad import av fossila bränslen. Till detta finns ett samordnat kluster av finansiärer, forskare och företag som tillsammans kommunicerar tvärvetenskapligt för att utveckla systemlösningar som leder till att den teknik som efterfrågas på marknader tas fram och utvecklas. Då partikelutsläpp och emissioner inte längre är en begränsande faktor ger detta möjlighet för såväl ökad nationell användning som att svenska företag efterfrågas och etablerar sig på nya exportmarknader. Målet till 2020 är att alla svenska företag som tillverkar utrustning och systemlösningar levererar teknik som uppfyller både Ecodesignkraven och kraven enligt EN klass 5. Export av varor och tjänster inom området termisk bioenergi har ökat med 50 % räknat utifrån dagens nivå. Bioenergi är ett naturligt och attraktivt alter-
4 nativ för värme, kyla och elproduktion. Gammal föråldrad teknik som inte uppfyller gällande miljökrav får inte längre säljas eller installeras, och teknik som inte uppfyller gällande krav är inte längre tillåtna att använda. Sverige skall efter 2030 vara oberoende av importerad fossil energi för värme, kyla och elproduktion. Bioenergi är fortsatt den största energibäraren för Sveriges energiförsörjning. Kraftvärme baserad på bioenergi kompenserar tillsammans med annan elternativ elproduktion bortfallet av kärnkraft. Bioenergiproducerad kraft balanserar fullt ut bortfallet av sol och vind nattetid och när det inte blåser. Utmaningar att överbrygga Avgörande för branschens utveckling är att branschen kan enas och samverka istället för att se varandra som konkurrenter. Det behövs samtidigt även ett företagsklimat som bättre tar vara på entreprenörskap och SMEföretagens kreativitet om företagen ska få minskad sårbarhet och ges möjlighet att växa. När samhället negligerar frågor runt företagens upplevda reella hinder begränsas sannolikt även branschens konkurrenskraft, vinster och kontinuiteten i verksamheten. Ett kortsiktigt ekonomiskt tänkande vid nyproduktion och upphandlingar samt en ökad användning av el är identifierade faktorer som underminerar såväl efterfrågan på marknaden som bioenergibranschens vilja att investera och möjlighet att utvecklas. En trygg och säker användning av termisk bioenergi är mycket viktig för att nå framtida miljömål inte bara i Sverige utan i även i Europa och globalt. För att lyckas med att skapa tillväxt och samtidigt nå ställda långsiktiga miljömål kommer det att krävas fortsatt arbete för att skapa en bättre samsyn och samverkan, inte minst internt mellan branschföretagen men också mellan samhälle, akademi och näringsliv. Branschens utveckling både inom landet och på exportmarknader är dessutom beroende av långsiktiga politiska beslut kring energipolitikens färdriktning. I takt med att fossil energi blivit alltmer ifrågasatt så har efterfrågan av svenska erfarenheter och våra företags kunnande ökat även långt utanför Sveriges gränser. Inom PelletsFörbundet har vi identifierat ett antal utvecklingsspår där vi menar att svenska branschföretag har goda möjligheter att lyckas, men samtidigt efterlyser vi också en bättre integrerad politik för att maximera bioenergis fördelar och positiva synergieffekter. Såväl bioenergibranschen som landet behöver fler företag som vill, kan och vågar växa, och för att nå dit behövs tillväxt på såväl en nationell som internationell marknad. Ett av de hinder som ligger till grund för branschens negativa utveckling sedan 2010 är att bioenergi av allt fler uppfattas som omodernt, smutsigt och arbetsamt. Detta har lett till att allt fler användare väljer bort bioenergi som ett alternativ när man förnyar/uppgraderar sitt värmesystem. Detta har i sin tur lett till dålig lönsamhet i branschen och till att företagen avstått både från marknadsföringsinsatser och att utveckla ny teknik och nya systemlösningar. För att lyckas räcker det inte med enbart information utan det behövs sannolikt även både "piska, morot och tamburin". Piskan i form av myndighetskrav och effektivare kontroll av att myndighetskraven verkligen efterlevs. Moroten kan vara någon form av marknadsstöd, t ex en skrotningspremie för gammal teknik, som riktas till att få bort gammal teknik. Med tamburin menas främst den attitydförändring hos såväl användare och myndigheter som måste till. Idag uppfattas ofta bioenergi som "smutsig" medan t ex elvärme uppfattas som "ren". Attitydförändringen kan genomföras med bättre att samverkan och nudging 7 samverkar för att lyfta fram bioenergins positiva tilläggsvärden och därmed leda människors beslut i en önskvärd riktning. Mycket handlar då om att öka kunskapen och lyfta fram behovet av såväl mjuka som hårda styrmedel. Det är i sammanhanget viktigt att se till hela värdekedjan men behålla fokus på klimatnytta, socioekonomiska fördelar, biokraftproduktion och försörjningstrygghet. Generellt kan vi notera att det finns stora kunskapsbrister på alla nivåer i samhället. Marknadens aktörer är kunniga inom sitt eget område, men det saknas ofta en bred kompitens som spänner över hela området. Detta stärker bilden av en splittrad och otydlig bransch. Information och kunskapsspridning är därför ett prioriterat område för att överbrygga branschens hinder. 7 Nudging är ett verktyg som kan användas för att främja beteenden som är till nytta för enskilda individer eller för samhället som helhet. Nudging är avsedda att påverka rutinbeteenden eller att underlätta för individer att göra val i situationer med komplex information. De mer önskvärda alternativen görs mer tillgängliga genom att erbjuda dem som standardalternativ, genom att göra viktig information mer framträdande, genom att förenkla komplex information för användarna, eller genom att ändra den fysiska miljön.
5 Även om PelletsFörbundet arbetar för en ökad samsyn och samarbete mellan branschens aktörer, och det är ännu ovanligt att företagen söker bredare samarbeten och agerar som en bransch. Detta gäller genomgripande både bland företag och andra aktörer sinsemellan. I synnerhet saknas en aktiv samverkan mellan branschens företag, forskare och företrädare för beslutsfattare och myndigheter. Tolkningen av lagstiftningens krav i t ex BBR, Miljöbalken och Konsumentlagstiftningen är inte samordnad i landet. Spretande tolkningar, brist på praxis och inte minst en närmast obefintlig/ineffektiv tillsyn kännetecknar lagstiftningen som reglerar användningen av bioenergi. Detta tillsamman med otydlig skattepolitik och avsaknad av långsiktighet i energipolitiken bidrar till den ökande osäkerhet som idag kännetecknar branschen. Bristen på långsiktiga politiska spelregler och otydliga internationella krav gör också att många användare tvekar på att investera i branschen. Samhällets utmaning ligger i att sätta de långsiktiga ramarna och öka kunskapen om bioenergins tilläggsvärden. Genom att långsiktigt värdera exergi istället för energi kan man leda såväl offentlig upphandling som offentlig finansiering så att dessa bättre anpassas till både samhällets och företagens behov. Detta gäller i såväl nationella- som regionala insatsprogram. Generellt borde man stimulera till att en ökad samordning mellan företag, akademi och myndighet för att skapa nya tekniksprång och ökad synlighet på marknader för termisk bioenergi. Här borde såväl myndighet som akademi lyssna mer till företagens önskemål och behov. Forskning och innovationer är viktiga för utvecklingen men dessa behöver samordnas bättre och framförallt matchas till företagens behov. Det är företagen som är verksamma i branschen som har den bästa kunskapen om vilka åtgärder som är kraftfulla. Det finns fortfarande ett glapp mellan forskningen och industrin. Industrin vill gärna vidareutveckla befintlig teknik och anpassa tekniken till nya systemlösningar, medan forskningen är mer inriktad på att ta fram vetenskapliga nyheter och patent för att kunna motivera forskningsanslag. Genom att omfördela åtminstone delar av anslagen från akademisk grundforskning till mer tillämpad forskning och demoprojekt skulle man sannolikt få en betydligt bättre utväxling på de offentliga insatserna. Regionala insatser borde kunna växlas upp genom att prioritera projekt som samverkar med andra regioner eller nationellt. I internationella studier placerar sig Sverige ofta högt när det gäller att jämföra olika länders kunnande och erfarenhet inom sektorn förnybar energi. Under senare år har vi dock sett att Sverige faller tillbaka i konkurrenskraft till förmån för länder som Österrike, Finland och Danmark när det gäller termisk bioenergi. Detta understryker behovet av att från samhällets sida lyssna till företagen för att få en ökad förståelse för hur företagen upplever förutsättningarna för att bedriva sin verksamhet både idag och i framtiden. Detta betyder samtidigt att man både behöver se över såväl reglerna för offentlig upphandling som tolkningen av EU:s stadsstödsregler så de inte i onödan begränsar seriösa företags möjligheter att utvecklas. Ta lärdom av länder som t ex Österrike och Finland som nått stora framgångar via nationella "fonder" som hanteras av branschorganisationer tillsammans med akademin. Något liknade saknas i Sverige. Branschens utmaning i närtid ligger i att ta vara på den mångfald av kompetens som trots allt finns innan den försvinner med pensionsavgångar och att skaffa den kompetens som behövs genom bättre utbildning. Många av företagen står i närtid inför stora pensionsavgångar samtidigt som framtidens energisystem kräver en mångfald av kombisystemlösningar där olika tekniker samverkar. Det betyder att insatser för att bredda kunskapen är nödvändiga både när det gäller gymnasial VVS-utbildning av installatörer och eftergymnasial utbildning av energisystemtekniker och rådgivare/konsulter. Även mer, och nya former för, samarbete kopplade till forskning och utveckling behöver prioriteras för att åstadkomma den utveckling som efterstävas. Återinförandet av så kallade "Industridoktorander" är ett exempel som skulle kunna bredda kunskapen inom företagen. För ytterligare information kontakta: Bengt- Erik Löfgren PelletsFörbundet Sockerbruksgatan LIDKÖPING Telefon: info@pelletsforbundet.se Hemsida:
PelletsFörbundets informerar
PelletsFörbundets informerar Introduktion PelletsFörbundet bildades 2013 genom en sammanslagning av branschorganisationerna PiR 1 och PellSam 2 med syfte att samla alla intressenter i en gemensam branschorganisation.
Läs merFaktorer som påverkar utvecklingen av svensk bioenergi
Faktorer som påverkar utvecklingen av svensk bioenergi Agenda "Termisk Bioenergianvändning" Värme, kyla och el från bioenergi Kontaktuppgifter: Bengt- Erik Löfgren ÄFAB/PelletsFörbundet Sockerbruksgatan
Läs merBioenergi är så mycket bättre Växjö den 20 november 2014
Bioenergi är så mycket bättre Växjö den 20 november 2014 Kontaktuppgifter: Bengt- Erik Löfgren ÄFAB Sockerbruksgatan 1 nb 531 40 LIDKÖPING Telefon +46 (0)510 262 35 e-mail: bengt@afabinfo.com www.afabinfo.com
Läs merFörstår vi skillnaden mellan kw och kwh?
Förstår vi skillnaden mellan kw och kwh? Bengt- Erik Löfgren ÄFAB/Pelletsförbundet Sockerbruksgatan 1 531 40 LIDKÖPING Telefon 0510 262 35 kansliet@pelletsforbundet.se Visst är vi med på spåret Klimatavtalet
Läs merBengt- Erik Löfgren. Fastbränsle är vår största energbärare: Men är alla low hanging fruits redan plockade? SERO Nässjö 8 maj 2014
Fastbränsle är vår största energbärare: Men är alla low hanging fruits redan plockade? SERO Nässjö 8 maj 2014 Bengt- Erik Löfgren PelletsFörbundet/ÄFAB Sockerbruksgatan 1 531 40 LIDKÖPING Telefon 0510
Läs merVärme, kyla och el från bioenergi
Agenda "Termisk Bioenergianvändning" Värme, kyla och el från bioenergi Denna agenda är framtagen av ÄFAB inom ramen för Strategiska innovationsområden, en gemensam satsning mellan VINNOVA, Energimyndigheten
Läs merBakgrunden till PF-Certifiering. Bengt- Erik Löfgren. B-E Löfgren
Bakgrunden till PF-Certifiering Bengt- Erik Löfgren E-mail: info@pelletsforbundet.se Användningen av pellets ökar globalt.men minskar i Sverige 2 500 000 Pelletsanvändning (ton) Användningen Sverige ökar
Läs merVision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.
Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.
Läs merFörnybar värme/el mängder idag och framöver
Förnybar värme/el mängder idag och framöver KSLA-seminarium 131029 om Marginalmarkernas roll vid genomförandet av Färdplan 2050 anna.lundborg@energimyndigheten.se Jag skulle vilja veta Hur mycket biobränslen
Läs merVEDELDNING FARLIGARE ÄN BILAVGASER (?)
VEDELDNING FARLIGARE ÄN BILAVGASER (?) Med braskande rubriker i media trummas ett mantra in att vedeldning skulle vara hälsovådlig. Forskarna vid SCAC - Swedish Clean Air and Climate Research Program presenterade
Läs merEnergiläget En översikt
Energiläget 219 En översikt ENERGILÄGET 218 En samlad bild över energiläget i Sverige Energimyndigheten ansvarar för att ta fram den offciella energistatistiken i Sverige. Vi sammanställer statistiken
Läs merStrategi för Hållbar Bioenergi. Delområde: Bränslebaserad el och värme
Strategi för Hållbar Bioenergi Delområde: Bränslebaserad el och värme Energiforskningens utmaningar Nio temaområden Transportsystemet Industri Bioenergi Hållbart samhälle Byggnader i energisystemet Elproduktion
Läs mer1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken.
Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1641 av Penilla Gunther (KD) Inriktningen av energipolitiken Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs
Läs merGöran Gustavsson Energikontor Sydost och Bioenergigruppen i Växjö Fredensborg
Fjärr- och närvärmens roll i samhället för att klara satta miljö- och klimatmål Göran Gustavsson Energikontor Sydost och Bioenergigruppen i Växjö Fredensborg 20170428 på väg mot ett hållbart energisystem
Läs merEnergiläget 2018 En översikt
Energiläget 218 En översikt ENERGILÄGET 218 En samlad bild över energiläget i Sverige Energimyndigheten ansvarar för att ta fram den officiella energistatistiken i Sverige. Vi sammanställer denna statistik
Läs merIndustrin och energin. Peter Nygårds 20140402
Industrin och energin Peter Nygårds 20140402 1 Är industrins tid förbi? Tjänstesamhället är tyngdpunkten i samhällsekonomin och därmed för sysselsättning och välfärd. Industrin är på väg till låglöneländer.
Läs mer11 Fjärrvärme och fjärrkyla
11 Fjärrvärme och fjärrkyla Fjärrvärmen har en viktig funktion i ett energisystemperspektiv då den möjliggör utnyttjandet av energi som i hög utsträckning annars inte kommer till användning. Fjärrvärmen
Läs merSysselsättningseffekter
BILAGA 2 1(3) Underlag gällande Sysselsättningseffekter Sysselsättningseffekter - Underlag till Dalarnas Energi- och klimatstrategi 2012 2 Bakgrund och syfte I Dalarnas energi- och klimatstrategi 2012
Läs merSyns vi inte så finns vi inte!
PelletsFörbundets strategikonferens Syns vi inte så finns vi inte! Bengt- Erik Löfgren kansliet@pelletsforbundet.se Hindersanalys Vi vet ju att vi har rätt, men hur ska vi få alla andra att förstå att
Läs merMinskade utsläpp genom moderna braskaminer och kassetter med ny teknik
Minskade utsläpp genom moderna braskaminer och kassetter med ny teknik 1 Om Svensk Brasvärmeförening Brasvärmeföreningen består av branschledande företag som producerar eller importerar eldstäder och skorstenar
Läs merStatistikrapport nr 1-2015
Statistikrapport nr 1-2015 Lidköping den 1 mars 2015 Denna rapport skickas enbart ut till styrelsen samt till pelletstillverkare som är medlem i PelletsFörbundet och till de övriga som lämnat in uppgifterna
Läs merINNOVATIONSKLUSTER FÖR INTERNATIONALISERING INOM BIOENERGIOMRÅDET
INNOVATIONSKLUSTER FÖR INTERNATIONALISERING INOM BIOENERGIOMRÅDET För ett hållbart och konkurrenskraftigt Sverige Susanne Paulrud 30 November 2017 RISE Research Institutes of Sweden Samhällsbyggnad Energi
Läs merBiokraftvärme isverigei framtiden
Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar
Läs mer7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015
7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder
Läs merett nytt steg i energiforskningen
ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen
Läs merBioenergi och GROT i den Nordiska marknaden. Stora Enso Bioenergi
Bioenergi och GROT i den Nordiska marknaden. Stora Enso Bioenergi Agenda Stora Enso Marknadsinformation Hur jobbar vi med GROT 2 14/6/2016 Allt som tillverkas av fossila material idag kan tillverkas av
Läs merSverigedemokraterna 2011
Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,
Läs merBIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB
BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en
Läs merBasindustrin finns i hela landet
Basindustrin finns i hela landet Viktig på orter med svag arbetsmarknad Efterfrågan på produkterna ökar varje år 375 000 direkt och indirekt sysselsatta 27 procent av varuexporten 1/3 del av industrins
Läs merKommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78
Kommittédirektiv Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser Dir. 2012:78 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2012. Sammanfattning I regeringens proposition
Läs merSÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21
SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 Dubbelt upp klimatsmarta mål för de gröna näringarna. Sverige har några av världens mest ambitiösa mål för klimat- och energiomställningen. Så
Läs merSVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK
SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och
Läs merENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel
ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010 med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel Innehåll! "! " #$ %& %& ' " # (&' (&&% ) *%$$ ' + * $,- (& )! $, " #$ (& $ +. (& ' / 0 $ %& "',.(&% //1//,,.(&% "",,
Läs merFörslag till Nationell biogasstrategi 2.0. Maria Malmkvist, Energigas Sverige Stockholm
Förslag till Nationell biogasstrategi 2.0 Maria Malmkvist, Energigas Sverige Stockholm 2018 04 12 Förslag till Nationell biogasstrategi 2.0 Fortsättning och revidering av förslaget från december 2015 Fler
Läs merDet hände under året som gått.
Det hände under året som gått. Bengt- Erik Löfgren Ko-ordinator PelletsFörbundet PelletsFörbundet köper 1000 tim/år (1/2-tid) av ÄFAB i Lidköping för kanslitjänster Irene Weiner ansvarar för medlemskontakter
Läs merSveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken
Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken Hans Nilsagård Ämnesråd, enheten för skog och klimat 1 Skogens dubbla roller för klimatet När tillväxten är större än avverkningen ökar förrådet, då
Läs merBranschstatistik 2015
www.skogsindustrierna.org Branschstatistik 2015 Det här är ett sammandrag av 2015 års statistik för skogsindustrin. Du hittar mer statistik på vår hemsida. Skogsindustrierna Branschstatistik 2015 1 Fakta
Läs merEnergi i industri Nuläge och framtid
Energi i industri Nuläge och framtid Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet Innehåll Svensk industri idag Krav från EU svensk industri Andra länders planer Trendbrott Hot Möjligheter Svensk
Läs merVägval el en presentation och lägesrapport. Maria Sunér Fleming, Ordförande Arbetsgrupp Användning
Vägval el en presentation och lägesrapport Maria Sunér Fleming, Ordförande Arbetsgrupp Användning Vägval el (2014 2016) Vision för Sverige: Ett hållbart elsystem bortom 2030 som ger effektiv och trygg
Läs merInnovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås
Innovate.on Bioenergi störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Förnybar energi som minskar utsläppen Bioenergi är en förnybar energiresurs som använder som bränsle. Utvecklingen av förnybar energi
Läs merKarin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers
Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR MED PRODUKTION AV KEMIKALIER, MATERIAL OCH BRÄNSLEN FRÅN
Läs merEtt hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå
Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och
Läs merFram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt.
De industrialiserade ländernas välstånd har kunnat utvecklas tack vare den nästan obegränsade tillgången på fossila bränslen, speciellt olja. Nu råder emellertid stor enighet om att utsläppen från användning
Läs merEnergimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja
Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Bioenergiseminarium Linnéuniversitet svante.soderholm@energimyndigheten.se Världens energi är till 80 % fossil. Det mesta måste bort. Har vi råd att
Läs merEnergiförsörjningen i Sverige år 2030. En konsekvensanalys av gällande styrmedel
Energiförsörjningen i Sverige år 23 En konsekvensanalys av gällande styrmedel Publikationer utgivna av Energimyndigheten kan beställas eller laddas ner via www.energimyndigheten.se. E-post: energimyndigheten@cm.se
Läs merBiobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv
Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Roger Johansson Biobränslekoordinator, Sveaskog Panndagarna 9 10 feb 2011 Innehåll Kort om Sveaskog Marknadssituation biobränsle Sverige Utblick
Läs mer2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten
EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av
Läs merENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR
ENERGIKÄLLOR Vindkraft släpper i stort sett inte ut någon koldioxid alls under sin livscykel Har inga bränslekostnader. Påverkar det omgivande landskapet och ger upphov till buller Beroende av att det
Läs merVarmt välkomna till Fredensborgs Herrgård
Varmt välkomna till Fredensborgs Herrgård Om Pelletsåret som gått. Tre händelser: 1. Klimatmöten i Paris & Marrakech 2. Miljömålsberedningens betänkande 3. Energikommissionens slutrapport Klimatavtalet
Läs merVägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?
Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska
Läs merEnergigas en klimatsmart story
Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft
Läs merVad driver klimatomställning i svensk energisektor? 1. Hur signifikant är omställningen?
Vad driver klimatomställning i svensk energisektor? Måns Nilsson (SEI) / Lars J Nilsson (LU) CANES-konferansen, Håndtverkeren Oslo, torsdag 3. februar 2011 1. Hur signifikant är omställningen? Ökning och
Läs merEU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel
EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm
Läs merStorproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm
Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen Lina Palm FRÅGAN i FOKUS NEJ! MEN, ökad substitution av fossilbaserade produkter med produkter som har förnybart ursprung, dvs. baserade
Läs merEnergiförbrukning 2010
Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket
Läs merVästra Götalandsregionens handlingsprogram för energi 2013-2015
Västra Götalandsregionens handlingsprogram för energi 2013-2015 Övergripande syfte och mål Det övergripande syftet med Västra Götalandsregionens handlingsprogram för energi 2013-2015 är att främja utvecklingen
Läs merKlimatcertifikat för grönare transporter. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104
Klimatcertifikat för grönare transporter Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104 Inledande frågor Kvotplikten är här för att stanna hur kan den utformas för att gynna biobränslen
Läs merFörnybarenergiproduktion
Förnybarenergiproduktion Presentation av nuläget Energiproduktion och växthusgasutsläpp 1.Statistik 2.Insatser 3.Förväntad utveckling 1. Statistik Energitillförsel El, import Förnybara bränslen Fasta:
Läs merSvenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2007-03-09 N2007/386/E
Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2007-03-09 REMISSYTTRANDE N2007/386/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar avseende Boverkets rapport Ett fortsatt solvärmestöd Svenska Bioenergiföreningen
Läs merPå väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!
På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen
Läs merBiobränslen När blir pinnarna i skogen av betydelse? 28 november 2017
Biobränslen När blir pinnarna i skogen av betydelse? 28 november 2017 1 VAD TROR DU KOMMER ENERGI FRÅN SKOGEN KUNNA UTGÖRA SÅ MYCKET SOM 30% AV LANDETS ENERGI-ANVÄNDNING REDAN 2025? Pinnarna i skogen är
Läs merDen svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder
Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Miljöräkenskaper innebär att miljöstatistik systematiseras och redovisas tillsammans med ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Syftet är att
Läs merTransportsektorn - Sveriges framtida utmaning
Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja
Läs merframtider Energisystemet 2020
Fyraframtider framtider Fyra Energisystemetefter efter Energisystemet 2020 2020 Plattformsdagarna Malmö 9 december 2016 Åsa Tynell Energimyndigheten Energimyndigheten.se/fyraframtider #fyraframtider Vad
Läs merStrategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar
Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det
Läs merInnehåll. Solstrålning i Europa. Att tänka på.. Varför solvärme i Sverige? Stor andel av energianvändning till värme
Innehåll Solvärme En mogen teknik med potential för nya marknader Dr Chris Bales Centrum för solenergiforskning SERC, Högskolan Dalarna Styrelsemedlem svenska solenergiföreningen Bakgrund Marknadsläget
Läs merKraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden
Kraftvärme i Katrineholm En satsning för framtiden Hållbar utveckling Katrineholm Energi tror på framtiden Vi bedömer att Katrineholm som ort står inför en fortsatt positiv utveckling. Energi- och miljöfrågor
Läs merEn sammanhållen klimat- och energipolitik
En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala
Läs merAktuellt inom bioenergiområdet av Karolina Norbeck
Aktuellt inom bioenergiområdet av Karolina Norbeck Stockholm 2018-03-22 Greenpeace, na.se, 4 feb 2018 Skogsekolog, skogsbiolog, ideell naturvårdare, etc.se, 5 feb 2018 SCA planerar bygga nytt bioraffinaderi
Läs merEnergigaser bra för både jobb och miljö
Energigaser bra för både jobb och miljö Energitillförsel Sverige 2008 (612 TWh) 2 Biobränslen 183 123 Vattenkraft Naturgas 68 Olja Kol Värmepumpar Kärnkraft Vindkraft 5 27 194 10 Energitillförsel i Sverige
Läs merStatistikrapport nr
Statistikrapport nr 1-2018 Om statistiken PelletsFörbundets statistik är efterfrågad både nationellt och internationellt. Här kommer en sammanställning för perioden jan- juni 2018. Pelletspriset Statistiken
Läs mer2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning
2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem
Läs merA 1. Totalt tillförd energi fördelad på olika energibärare
A 1. Totalt tillförd energi fördelad på olika energibärare 197 21 TWh 7 6 5 4 3 2 1 197 1975 198 Kärnkraft Vattenkraft inkl vind Fjärrvärme från värmepumpar Biobränsle Oljeprodukter inkl råolja Naturgas
Läs merIndikatornamn/-rubrik
Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan
Läs merPower of Gas - Gasens roll i den framtida energimixen. Johan Zettergren, Marknadschef
Power of Gas - Gasens roll i den framtida energimixen Johan Zettergren, Marknadschef 1 Swedegas vision Swedegas leder en ansvarsfull utveckling av gasmarknaden. Vi skapar hållbara lösningar för industri,
Läs merEU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel
EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm
Läs merÅtgärdsworkshop Valdemarsvik. Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 2020? Hemläxa och bakgrundsmaterial
Åtgärdsworkshop Valdemarsvik Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 22? Hemläxa och bakgrundsmaterial 1 Detta dokument innehåller de fakta kring Valdemarsviks nuläge, alternativ
Läs merOmställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen?
Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen? Emmi Jozsa Energimyndigheten 26 maj 2016 Agreed headline targets 2030 Framework for Climate and Energy 2020-20 % Greenhouse
Läs merFramtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version
Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen
Läs merFyra framtider Energisystemet efter 2020
Fyra framtider Energisystemet efter 2020 Klimatsynk 17 november 2016 Christine Riber Marklund Energimyndigheten Energimyndigheten.se/fyraframtider #fyraframtider Vad kan hända? Vägval och utmaningar för
Läs merGrøn varme hvad er det egentlig i 2030?
Grøn varme hvad er det egentlig i 2030? Fjärrvärmens utmaningar i en ny energivärld Mats Didriksson, Affärsområdeschef Energi 2017-08-31 Agenda Kraftringen ett företag i förändring i en förändrad energivärld
Läs merFjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige
Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Sammanfattning: Fjärrvärme svarar idag för nära hälften av all uppvärmning av bostäder och lokaler i Sverige.
Läs merBioenergi Sveriges största energikälla
Bioenergi Sveriges största energikälla Rapport från Svebio april 2010 2009 passerade bioenergi olja som Sveriges största energikälla när det gäller slutanvändning av energi, och stod för 31,7 procent jämfört
Läs merMars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande
Mars 213 En hållbar energi- och klimatpolitik Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Är energi- och klimatpolitiken en ny version av Kejsaren utan kläder? Maria Sunér Fleming, Ansvarig Energi-
Läs merLOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL
LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär
Läs merHenrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013
Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.
Läs merEU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi
EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen
Läs merKlimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019
Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019 Sveriges klimatmål Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser
Läs merInsatser för att minska processindustrins utsläpp av växthusgaser. Anna Thorsell, Energimyndigheten
Insatser för att minska processindustrins utsläpp av växthusgaser Anna Thorsell, Energimyndigheten Energimyndighetens vision är ett hållbart energisystem Energimyndigheten arbetar med förnybar energi,
Läs merRemissvar över Klimatberedningens slutbetänkande Svensk Klimatpolitik (SOU 2008:24)
2008-06-12 Miljödepartementet Dnr: 103 03 Stockholm M2008/1040/Mk Svensk Fjärrvärme AB 101 53 Stockholm Besöksadress: Olof Palmes gata 31 Telefon vx: 08-677 25 50 Fax: 08-677 25 55 Org nr: 556280-1430
Läs merRegionalt gasnät i Bergslagen integrerar det förnybara
Regionalt gasnät i Bergslagen integrerar det förnybara Gävle-Dala Drivmedelskonvent 20 mars 2014 Caroline Steinwig Swedegas en nyckelspelare på svensk gasmarknad Investerar i infrastruktur för gas Äger,
Läs merLokala perspektiv och hållbarhet
Lokala perspektiv och hållbarhet Temabok: Lokala perspektiv Vad kommer temaboken att innehålla? Lokala förutsättningar Klimat och demografiska förutsättningar De lokala aktörerna konkurrenssituationen
Läs mer1.1 START. Hans Nilsson. E-mail: hans.nilsson@sheab.se, tfn: +46-(0)224-576 42
1.1 START Hans Nilsson E-mail: hans.nilsson@sheab.se, tfn: +46-(0)224-576 42 1.2 DEN LOKALA KRAFTEN? SMÅ I VÄRLDEN STORA I SALA/HEBY 2.2 SALA-HEBY ENERGI AB Elproduktion Värmeproduktion och distribution
Läs merRemiss av underlag inför beslut om riktlinjer för forskning och innovation på energiområdet för perioden , M2015/0464/Ee
HANDLÄGGARE/ENHET DATUM DIARIENUMMER Ekonomisk politik och arbetsmarknad Johan Hall 2016-03-30 20150510 ERT DATUM ER REFERENS 2015-12-18 M2015/04264/Ee Miljö- och energidepartementet Regeringskansliet
Läs mer2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise
2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och
Läs merBilaga 3. Framtidsbild Nyköping
Datum 2014-12-17 Bilaga 3. Framtidsbild Nyköping Vad kan Nyköping uppnå från 2015 och till år 2020 när det gäller energieffektivisering, förnyelsebar energi och utsläpp av bland annat koldioxid? Om vi
Läs merNaturskyddsföreningen 2014-04-24
Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion
Läs merEnergi- och klimatfrågor till 2020
Energi- och klimatfrågor till 2020 Daniel Johansson Statssekreterare Klimatförändringar och andra miljöhot Mänskligheten står inför en global miljöutmaning Jorden utsätts globalt för ett förändringstryck
Läs merBehövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014
Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara
Läs merStatus och Potential för klimatsmart energiförsörjning
Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA
Läs mer