Inblick i våra ungas vardag

Transkript

1 Inblick i våra ungas vardag Ungdomsenkäten i Botkyrka Hur mår våra tonåringar, blir de positivt uppmärksammade? - Trivs de i skolan, minskar mobbingen? Vad gör de på fritiden? - Är de trygga ute, trivs de i sitt närområde, minskar brotten? - Hur är det med alkoholbruk, tobak & andra droger? Här får du svar på dessa och många andra frågor. Rapporten belyser även insatser på olika arenor som stärker skyddsnätet runt omkring pojkarna och flickorna och som minskar risken för ohälsa och riskfyllda beteenden. 1

2 Författare: Hanna Lind, folkhälsosamordnare i Botkyrka Kommun Februari 2011 Rapporten kan laddas ner på från verktygslådan på Helgonet: > Om kommunen > Hållbar utveckling > Verktygslåda för den sociala dimensionen > Folkhälsa 2

3 Innehåll INLEDNING...4 Syftet med Ungdomsenkäten...4 Syftet med denna rapport...4 RESULTAT...6 Övergripande analys...6 Alkohol alltfler tackar nej...7 Tobak ingen tydlig tendens...8 Droger ingen entydig bild, men ökning i länet...10 Spel i Botkyrka upplever fler problem...11 Brott & utsatthet för brott...12 Upplevelse av närområdet...13 Psykisk hälsa komplex bild...15 Vi föräldrar så viktiga!...17 Skolans sociala klimat trivsel hög men mindre uppmärksamhet...18 Fritiden - pojkar mer aktiva...20 ANALYSHJÄLP Hur kan vi använda resultatet?...22 Hur väljer man i floran av metoder?...23 Helgonet & webben stöd och mer resultat...23 FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER Hur kan vi skapa stödjande miljöer?...24 Vad är risk och skyddsfaktorer?...24 Rekommenderade insatser stärk skyddsfaktorerna...25 Insatser på samhällsnivå lokal nivå...25 Insatser för familjen och föräldrarna...26 Insatser i förskolan och skolan...26 Insatser på fritiden...27 Närmiljön bostadsområdet...29 TABELLBILAGA NYCKELTAL INOM UNGDOMSENKÄTENS RESULTAT BILAGA SKYDDSFAKTORER

4 Inledning Ungdomsenkäten - en inblick i ungas vardag Vartannat år frågar vi alla elever i årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet i Botkyrka en mängd frågor kring alltifrån drogvanor och brott till upplevelse av skolan, fritiden och föräldrarna. Ungdomsenkäten ger dig därför en god bild av hur våra ungdomar i Botkyrka upplever och har det i sin vardag. Syftet med Ungdomsenkäten Syftet med enkäten är att kartlägga ungdomarnas psykiska hälsa, riskbeteenden, risk- och skyddsfaktorer och hur utvecklingen förändras över tid. Resultat utgör underlag för: - planering och fördelning av resurser för det främjande och förebyggande arbetet i Botkyrka - uppföljning och utvärdering av tidigare utfört arbete - mobilisering av personal, föräldrar och andra vuxna i det förebyggande arbetet Syftet med denna rapport Ambitionen är att rapporten ska vara en inspirationsoch kunskapskälla för det främjande och förebyggande arbete kring våra Botkyrkaungdomar. Avsnitt 1: En övergripande sammanfattning och analys av Ungdomsenkäten 2010 Avsnitt 2: Analyshjälp. Hur kan vi använda resultatet? Avsnitt 3. Exempel på främjande och förebyggande metoder och arbetssätt som har effekt. Bilaga: En tabellbilaga med ett urval nyckelresultat i Botkyrka respektive länet som du t ex kan jämföra med din skolas resultat. Bilaga: En bilaga med exempel på faktorer som skyddar mot problem och riskbeteenden. Vi kan påverka! I vårt samhälle finns en rad faktorer som kan påverka oss när vi är unga. Det kan vara omständligheter som kan öka risken för problem och normbrytande beteenden och sådana som kan skydda dig från detta. Dessa faktorer kallas för riskoch skyddsfaktorer och finns på olika nivåer: - hos individen - familjen och föräldrarna - skolan - fritiden och kompisarna - närmiljön, bostadsområdet - tillgängligheten till alkohol, tobak och droger I ungdomsenkäten ställs en rad frågor om dessa faktorer som till stor dels finns på de arenor eller områden som Botkyrka Kommun genom sin politik och sina verksamheter i viss mån kan påverka tillsammans med många andra aktörer. Eleverna svarar på frågor kring bl.a.: symtom på psykisk hälsa bruk av alkohol, tobak, droger och spel brott och andra normbrytande beteenden som t ex skolk, mobbing och våld samt utsatthet för brott relationer med föräldrar och andra vuxna upplevelse av skolan, trivsel, inflytande m.m. fritiden och kamrater upplevelse av sitt närområde, trygghet, problem m.m. Individens bakgrund Utöver ålder, kön, boende m.m. ställs också en rad frågor som kan kallas för individuella riskfaktorer som aggressivitet, impulsivitet, spänningssökande beteende, låg självkänsla m.m. Familjen och föräldrarna Familjen är den kanske allra viktigaste skyddseller riskfaktorn så länge barnet bor hemma. Att förmedla tydliga förväntningar på barnens beteende, ge mycket positiv uppmärksamhet, umgås och att ha roligt tillsammans är sådant som kan verka skyddande. 4

5 Frågor ställs även kring föräldrarnas insyn i vad barnen gör utanför hemmet, om de känner till vilka kamrater barnen umgås med m.m. Föräldrarnas attityd kring alkohol och tobak bland unga har också betydelse. Är de restriktiva eller tillåtande; bjuder de eller köper ut alkohol till sin unga, får barnen röka etc. Skolan Eftersom i stort sett alla barn går i skolan är detta en mycket betydelsefull arena för att på olika sätt stärka elevernas skydd. Ett av de bästa skydden mot att unga människor får problem är att de tycker att det är roligt att gå till skolan och de klarar skolan. Att bli sedd, bekräftad och uppskattad är viktigt för alla, inte minst för skolelever. Skyddsfaktorerna i skolan är i stort sett samma som gäller för familjen t ex god anknytning, tydliga förväntningar, positiv uppmärksamhet. informell social kontroll d.v.s. att normbrott sällan uppmärksammas och att vuxna inte reagerar och ingriper vid problem. Tillgängligheten till alkohol, tobak & droger Flera frågor handlar om hur lätt eller svårt det är för ungdomar att få tag på alkohol, tobak eller doger i sin omgivning. Det finns t ex frågor om var eller från vilka de ungdomar som dricker får tag på alkoholen: föräldrar, kompisar, annan vuxen, systembolaget eller Internet. Att eleverna upplever en meningsfull undervisning och att de har inflytande är också betydelsefullt. Ett dåligt skolklimat kan istället vara en riskfaktor. Därför ställs det även frågor om trivsel i skolan, skolk och mobbing. Fritidssysselsättning och kompisar Det barn och unga gör under fritiden påverkas deras identitet, hälsa och skolframgång. Unga strävar efter att finna en plats i samhället som gör att de får tillhöra en grupp av likasinnade som accepterar dem. Om de har många vänner som t ex är aktiva på sin fritid, som ofta tränar och är duktiga i skolan så är sannolikheten stor att de också är det. Samma sak kan tänkas gälla om de har många vänner som begår normbrott t ex klottrar eller är kriminella. Frågor ställs därför om såväl fritidssysselsättning som vänners beteende. En skyddsfaktor anses vara att ha en meningsfull fritid med strukturerade aktiviteter som leds av vuxna. Närmiljön bostadsområdet Den närmaste uppväxtmiljön har också betydelse för barn och ungas utveckling. Här en skyddsfaktor en god anknytning till området t ex att den unge är rotad, att de känner igen sina grannar som också känner igen den unge samt att de trivs och känner sig trygga ute ensam en sen kväll. En hög grad av ordningsproblem kan istället vara en riskfaktor t ex problem i form av andras normbrott. Att andra bryter mot normerna kan innebära att det finns dåliga förebilder i området. En annan riskfaktor i närområdet handlar om låg Metod när, hur och till vilka? Undersökningen genomförs vartannat år mellan sport- och påsklov i kommuner i Stockholms län Enkäten besvaras anonymt på lektionstid av pojkar och flickor i åk 9 och åk 2 på gymnasiet Totalt 300 frågor/350 delfrågor kring alkohol, tobak, droger, spel, brott, psykisk hälsa, upplevelse av skolan, föräldrar, fritiden, närområdet och andra riskoch skyddsfaktorer År 2010 deltog 18 kommuner i länet vilket resulterade i ca svar och möjliggör jämförelser mellan kommuner. Detta gör att vi kan få resultatet för alla som bor i Botkyrka oavsett vilken skola de går i. Samtidigt kan varje deltagande skola få resultatet för just sina elever. I Botkyrka svarade drygt pojkar & flickor elever i åk 9 (84 %) elever i åk 2 på gymnasiet (78 %) I Botkyrka har undersökningen genomförts fyra gånger sedan 2004 vilket gör det möjlighet att också se förändringar över tid Svaren bearbetas statistiskt och sammanställs av Stockholms Stads Utrednings- och statistik-kontor AB (USK). Resultatet är analyserat av Hanna Lind tillsammans med flera nyckelpersoner i kommunen. 5

6 Resultat Övergripande analys Positiva tendenser Årets resultat visar flera positiva tendenser, t ex att allt fler ungdomar i åk 9 väljer att inte dricka alkohol. Föräldrarna är också mer restriktiva vad gäller unga och alkohol. Färre föräldrar köper ut och bjuder sina tonåringar på alkohol nu. Detsamma gäller tobak. Majoriteten av ungdomarna är dessutom tobaksfria, har inte testat droger och förhoppningsvis är de positiva siffrorna år 2010 vad gäller psykosomatisk hälsa inledningen på en positiv trend. Majoriteten trivs bra i skolan och mobbingen synes minska. De flesta trivs också bra i sitt närområde och har goda relationer med sina föräldrar. Resultatets disposition - temaområden Detta avsnitt presenterar resultatet utifrån Ungdomsenkätens olika temaområden: - alkoholkonsumtion och tillgänglighet - tobaksbruk och tillgänglighet - drogbruk och tillgänglighet - spelbruk och spelproblem - kriminalitet och utsatthet för brott - symtom på psykisk hälsa - upplevelsen av närområdet: trygghet, problem - relationen med föräldrar - upplevelse av skolan, trivsel, mobbing, skolk - fritiden och kompisar Ungdomsenkäten handlar alltså inte bara om alkoholoch drogbruk utan ger också en bild av de faktorer som antingen kan öka risken för riskfyllda beteenden eller som kan skydda från detta. Genom att stärka dessa skyddsfaktorer har vi stora möjligheter att påverka och skydda ungdomarna från problem nu och i framtiden. Negativa tendenser Men det finns också orosmoment. Det finns flera flickor och pojkar som röker, berusningsdricker och mår dåligt på olika sätt. Det finns också unga som begår brott och testar droger samtidigt som tillgängligheten till såväl alkohol, tobak som droger är hög. Flera är aktiva på fritiden i sport, musik, teater eller liknande, framförallt pojkar. Men både bland pojkar och flickor ser deltagandet ut att minska över tid. Det finns också många som sällan eller inte alls deltar i strukturerade fritidsaktiviteter som leds av vuxna och som ger möjligheter att utveckla kompetenser som inte är centrala i skolan. Det finns också ungdomar som ofta skolkar från skolan och de som uppger att de inte får positiv uppmärksamhet av vuxna föräldrar och lärare - något som forskning visat skyddar mot riskbeteende som t ex alkohol och drogbruk eller andra normbrytande beteende som skolk, mobbing eller kriminalitet. Reflektioner Efter varje temaområde noteras några korta reflektioner bl.a. utifrån - dialoger kring resultat med nyckelpersoner inom förvaltningar/verksamheter, folkhälso- och trygghetssamordnare samt andra aktörer - vad forskningen pekar på har betydelse i det alkohol- och drogförebyggande arbetet I avsnittet Förebyggande insatser (avsnittet efter Resultat samt Analyshjälp) presenteras exempel på insatser och metoder som har effekt i det främjande och förebyggande arbetet. De bygger på kunskap om risk- och skyddsfaktorer. Där finns även andra goda exempel från Botkyrka. 6

7 Resultat Alkohol alltfler tackar nej Allt fler pojkar och flickor i åk 9 väljer att avstå från alkohol. Varannan pojke och flicka i Botkyrka d.v.s. 50 % tackar nej till alkohol. Denna trend syns tydligt sedan det första mättillfället år Andelen som inte dricker alkohol är betydligt större i Botkyrka jämfört med snittet bland övriga kommuner i Stockholms län (40 %). Men det finns skillnader mellan kommundelar i Botkyrka. Andelen som inte dricker är större i de norra delarna av Botkyrka. Tillgängligheten - lätt att få tag på alkohol Är man under 20 år får man inte köpa alkohol på systembolaget och man måste vara 18 år för att få köpa alkohol på restauranger. Varifrån får då tonåringarna alkoholen? Den allra vanligaste källan är äldre kompisar eller kompisars syskon. Men många får också alkohol från någon annan vuxen som köper ut eller från föräldrar. I åk 2 på är det också en relativt stor andel som köper privatimporterad eller smugglad alkohol. Färre föräldrar langar Föräldrar har genom åren blivit alltmer restriktiva. Färre bjuder hemma och färre köper ut alkohol till sina tonåringar. Dessutom uppger fler pojkar och flickor i åk 9, totalt 67 %, att de inte får dricka alkohol för sina föräldrar (i åk 2: 34 %). Mindre storkonsumtion och berusning Även storkonsumtionen och berusningsdrickande har minskat över tid bland de pojkar och flickor som dricker i åk 9. Som storkonsument anses en tonåring vara om de vid ett och samma tillfälle, minst en gång i månaden, dricker alkohol motsvarande 18 cl sprit (en halv kvarting eller en helflaska vin eller fyra stora flaskor starkcider/läsk eller 4 burkar starköl eller 6 burkar folköl eller motsvarande). Av samtliga ungdomar i åk 9 är 13 % storkonsumenter och ungefär lika många, 15 %, uppger att de känt sig berusade den senaste månaden. Den genomsnittliga debutåldern för berusning, d.v.s. när man för första gången kände sig berusad, är 13,8 år. I åk 2 är det däremot betydligt fler som dricker. Cirka en tredjedel dricker inte alkohol alls samtidigt som en lika stor andel, 30 %, storkonsumerar (dricker mycket alkohol vid ett och samma tillfälle). Andelen som uppger att de varit berusade senaste månaden, 40 %, är också högre jämfört med åk 9. I jämförelse med länet är såväl andelen storkonsumenter som andelen berusade lägre i Botkyrka både i åk 9 och åk 2 på gymnasiet. Samtidigt får 15 % av ungdomarna i åk 9 dricka alkohol för sina föräldrar enligt ungdomarna själva. Fortfarande uppger också 10 % i åk 9 att de får alkohol av sina föräldrar d.v.s. langning - något fler flickor än pojkar. På gymnasiet är det 19 % av ungdomarna vars föräldrar langar. Reflektioner - alkohol Trenden sedan vi startade undersökningen 2004 är att allt fler ungdomar väljer bort alkoholen. Även berusningsdrickandet minskar. Denna trend syns inte bara i Botkyrka och i länet utan i hela riket. Den nationella kartläggningen kring elevers psykiska hälsa visar dessutom att Botkyrka ligger bland de 25 % bästa kommunerna i riket vad gäller unga som inte dricker alkohol. Det är väldigt glädjande eftersom risken att råka ut för olyckor, våld, övergrepp, brott och alkoholskador minskar. Att färre dricker alkohol kan även få positiv effekt på elevers skolprestationer samt leda till en mindre andel som behöver hjälp, stöd och vård. Även om de flesta ungdomar som dricker alkohol inte utvecklar någon form av alkoholrelaterade problem så innebär en tidig debut ökade risker. Forskning visar att det är fyra gånger vanligare att blir alkoholberoende om man börjar dricka alkohol vid 14 års ålder, jämfört med personer som börjar dricka vid 20 års ålder. 7

8 Resultat forts Reflektioner alkohol Vi är många som arbetar för att stödja barn och ungdomar så att de inte dricker alkohol - föräldrar, inom skolan, på fritiden och många andra vuxna. Föräldrarna spelar en särskilt viktig roll. Därför är det positivt att allt fler föräldrar blivit mer restriktiva. En del av de föräldrar som trots allt bjuder sitt barn, gör det förmodligen i tron att de kontrollera sitt barns drickande. Men forskning visar tydligt att de ungdomar som bjuds på eller förses med alkohol av sina föräldrar dricker mer än andra ungdomar utanför hemmet. Kamrater eller kamraters syskon är dock den vanligaste källan till alkohol. Det är en målgrupp vi alla behöver uppmärksamma mer. Läs gärna mer i avsnittet om förebyggande insatser. Tobak ingen tydlig tendens Majoriteten pojkar och flickor är tobaksfria. Över 80 procent i åk 9 och drygt 70 procent i åk 2 på gymnasiet varken röker eller snusar. Men tobaksbruket skiljer sig något åt mellan kommundelarna. Det är fler tobaksfria i norra delarna av Botkyrka. Men det finns samtidigt unga i Botkyrka som röker och/eller snusar dagligen eller ofta. Ingen större förändring har skett över tid. Tobaksbruket går upp och ner mellan åren. Tobaksdebuten d.v.s. åldern då man för första gången rökte eller snusade, har dock ökat mellan åren och ligger nu på 12,4 år. I jämförelse med länet är andelen rökare mindre i Botkyrka. Ser vi till Botkyrka så tyder resultatet på att tobaksbruket överlag är något större i de södra delarna. Nedan är andelen pojkar och flickor som år 2010 röker dagligen eller ibland. Det är framförallt flickor som röker, även om många pojkar också röker och ibland även snusar. Räknar vi in snusningen, är det totala tobaksbruket lika stort mellan pojkarna och flickorna. Tobaksbruk Röker Snusar i Botkyrka dagligen/ibland dagligen/ibland Flickor åk 9 17 % 1 % Pojkar åk 9 14 % 9 % Flickor åk 2 31 % 1 % Pojkar åk 2 23 % 21 % Tillgängligheten lätt att få tag på tobak Enligt nationella studier (CAN) framgår det att kamrater är den allra vanligaste källan till att få tag på tobak bland unga. Man måste vara 18 år för att få köpa tobaksvaror i butik (cigaretter, snus eller nikotinmedel). Trots detta säger 36 % av pojkarna och 33 % av flickorna i åk 9 som röker, att de själva köper sina cigaretter i butik och 30 % av dem snus. Bland rökarna under 18 år i åk 2 svarar så många som 60 % av pojkarna och 40 % av flickorna att de själva köper cigaretter i butik. Detta har dock minskat under de senaste åren. Föräldrar mer restriktiva än förr Även föräldrar har blivit mer restriktiva. Idag uppger över 80 % av alla ungdomarna att de inte får röka för sina föräldrar jämfört 65 % år för några år sedan. Bland de rökande ungdomarna uppger dock betydligt fler pojkar och flickor, d.v.s. 31 %, att de får röka för sina föräldrar. Bland flickorna är detta dubbelt så många jämfört med länets flickor. Enligt ungdomarna själva säger 9 % av pojkarna och 14 % av flickorna att de får cigaretter från sina föräldrar. Detta är också vanligare bland flickorna i Botkyrka jämfört med länet där endast 4 % av flickorna får cigaretter från föräldrarna 8

9 Resultat Vattenpipa ett smidigt sätt att lära sig röka Det ställs inga frågor om vattenpipsrökning i Ungdomsenkäten, men eftersom många har frågor tar vi upp detta här. Ett vanligt missförstånd är att vattenpipsrökning inte är farligt. Men bruket kan leda till samma skador och beroende som andra tobaksprodukter även om det inte innehåller tobak (WHO). - På grund av tobakens höga fuktighetshalt bildas mer rök än av vanlig tobak. Rökaren får i sig rök motsvarande 100 cigaretter vid en röksession med vattenpipa - Mycket av den rökmassa som röks i vattenpipa innehåller tobak. I dessa fall motsvarar en röksession nikotin från 6-7 cigaretter - Att dra in rök i lungorna är skadligt, oavsett om röken innehåller nikotin eller inte. I vattenpipsrök finns kolmonoxid, tjära, tungmetaller och andra cancerframkallande ämnen, ofta i höga halter. Partiklar från kolet finns också med i röken. Vattenpipsrökning är en relativt ny företeelse i Sverige men har på kort tid brett ut sig bland ungdomar och bör därför tas på stort allvar. Vattenpipstobak är lätt att komma över och okunskapen om riskerna är stor bland både unga och vuxna. Det kan också vara en inkörsport till beroendebildande cigarrettrökning. Enligt en nationell undersökning bland elever i åk 9 har cirka 30 procent provat att röka vattenpipa och i åk 2 på gymnasiet har över 60 procent rökt vattenpipa det senaste året (CAN 2010). Reflektioner - tobak Även om majoriteten är tobaksfria idag och vi ligger bättre till än länet som helhet, är det oroande att så många som var tredje flicka och var fjärde pojke i åk 2 på gymnasiet röker och/eller snusar. Rökning är den enskilt största bidragande orsaken till ohälsa. All tobak, vare sig det gäller cigaretter, snus eller vattenpipa, innehåller giftiga ämnen och barn och ungdomar är särskilt känsliga för tobakens skadeverkningar. Tidig tobaksdebut har dessutom en avgörande betydelse för framtida tobaksvanor och vi vet att varannan rökare dör i förtid av sin rökning. I genomsnitt förlorar rökare tio år av sin förväntade livslängd. Enligt forskning utvecklar de ungdomar som blir tobaksbrukar i regel sitt beroende innan de lämnar grundskolan. forts Reflektioner - tobak Forskning visar också att rökande och snusande ungdomar dricker mer och oftare. Det har även visat sig att bland unga som regelbundet röker eller dricker sig berusade är det avsevärt många fler som har testat cannabis jämfört med de som aldrig rökt eller varit berusade. Detta pekar på betydelsen av ett helhetsperspektiv i det förebyggande arbetet när det gäller alkohol, tobak och droger bland unga. Bruket leder inte bara till sämre hälsa, utan också till sociala och samhälleliga konsekvenser. Ofta, men inte alltid, är tobak en del av en större problematik. Hos rökande ungdomar generellt sätt är det vanligare med fysiska och psykiska hälsoproblem samt andra riskfaktorer som skolmisslyckande, skolk, berusning etc. Därför är det viktigt att stärka ungdomarna att tacka nej till tobak samt att skapa tobaksfria och stödjande miljöer som minskar risken för tobaksbruk och rökning som smittar i ungdomsgrupper, t ex genom helt tobaksfria skolor och fritidsgårdar. Enligt tobakslagen är det dessutom förbjudet att röka på skolgården men forskning visar att såväl elever som vuxna röker där. Tobaksbruk måste tidigt uppmärksammas så att de som vill får hjälp att sluta. Både ungdomarna själva och deras föräldrar måste också involveras. Forskning visar att föräldrar har goda möjligheter att påverka sina barns rökning. Vad föräldrarna säger spelar stor roll oavsett om de själva röker eller inte. Det är därför glädjande att föräldrar i Botkyrka har blivit alltmer restriktiva över tid vad gäller tobak bland sina unga. Att resultatet visar att det är lika många som säger att de inte får röka eller snusa för sina föräldrar (över 80 %) som andelen som är tobaksfria i åk 9 är intressant att notera. Vi vet samtidigt att det är fler vuxna i Botkyrka som röker (20 %), framförallt männen, jämfört med länet (15 %). Det visar Stockholms läns Landstings Hälsoenkät Landstingets Barnhälsovårdens årsrapport 2009 pekar även på att Botkyrka är den kommun som har störst andel spädbarn som utsätts för tobaksrök i hemmet av sina föräldrar eller någon annan i hushållet. Att Landstinget erbjuder föräldrar som vill, stöd att sluta röka är därför mycket betydelsefullt. Även butikerna har en betydande roll. Att försäljning av tobak sker till minderåriga är mycket allvarligt. Utöver att det är en hälsorisk är det dessutom olagligt. Att försäljningen till minderåriga har minskat över tid är därför bra. En av orsakerna är sannolikt att handlarna blivit mer uppmärksamma på problemet och numera oftare frågar om legitimation.vi kommer även fortsättningsvis att stödja och ha dialoger med butiksägare och personal om betydelsen av legitimationskontroll. Läs gärna mer om i avsnittet om förebyggande insatser. 9

10 Resultat Droger ingen entydig bild, men ökning i länet Har alla testat droger? Nej och det finns inte heller någon tydlig tendens över åren vad gäller drogbruk. I Botkyrka har 9 procent av ungdomarna i åk 9 testat narkotika någon gång och 18 procent i åk 2. Det är pojkarna som i överlag har testat jämfört med flickorna. Bland dem som prövat narkotika så har de flesta gjort det 1-2 gånger. Skillnader mellan Botkyrkas kommundelar? Det för få elever som svarat att de testat narkotika för att kunna se betydande skillnader i kommunen. År 2010 pekar dock resultatet på att det är en något högre andel pojkar i södra Botkyrka som har testat narkotika jämfört med de norra delarna av Botkyrka. I såväl Botkyrka som länet är cannabis (hasch/marijuana) det narkotikaslag som är allra vanligast bland dem som testat. För den som är intresserad finns resultat över en mängd olika narkotikaslag, även sömn- och lugnande medel. Som diagrammet ovan visar kan en ökning anas bland pojkarna i åk 2 sedan Detta i likhet med snittet bland kommunerna i länet samt i riket som helhet. I länet är det också fler som provat narkotika jämfört med Botkyrka. Har testat Botkyrka Länet narkotika Pojkar åk 9 12 % 14 % Flickor åk 9 7 % 8 % Totalt 9 % 11 % Pojkar åk 2 23 % 27 % Flickor åk 2 13 % 21 % Totalt 18 % 24 % Ett sätt att försöka uppskatta om man använder droger mer regelbundet är frågan om man använt droger den senaste månaden. Bland ungdomarna som någon gång har testat narkotika, svarar ett fåtal att de gjort det den senaste månaden; - 3 % i åk 9 har använt droger senaste månaden - 5 % i åk 2 har använt droger senaste månaden Tillgängligheten hög men även motståndskraften Även om man inte testat narkotika någon gång, så har man ändå kanske haft möjligheten. Resultatet visar att totalt en tredjedel i åk 9 respektive hälften i åk 2 har haft möjlighet att testa droger. Men majoriteten avstår från att testa. Motståndskraften är med andra ord hög. I jämförelse med länet är tillgängligheten till droger mindre i Botkyrka enligt ungdomarnas uppgifter i enkäten. Färre kamrater använder narkotika Vid frågan om kamraterna (inom eller utanför skolan) använder narkotika, pekar resultatet också på att ungdomarna i Botkyrka har färre kamrater som använder narkotika jämfört med ungdomarna i länet. Reflektioner - droger Även om majoriteten inte har testat narkotika och det mesta tyder på att det inte handlar om någon frekvent användning, så är det oroande siffror. En viss uppgång kan också anas bland pojkar i åk 2 som någon gång prövat narkotika, även om bilden inte är lika tydlig som i landet i sin helhet. Forskning visar att bland unga med narkotikaerfarenhet är det vanligare med berusnings-drickande, tobaksbruk, skolk samt svårigheter i skolan. Det finns även kopplingar till brottslighet och kriminalitet. Detta pekar på vikten att tidigt uppmärksamma dessa ungdomar. Solis är ett bra exempel på en betydande insats där polisen i samarbete med socialtjänsten och minimaria omedelbart tar om hand om drogpåverkade ungdomar som de möter. Föräldrarna kontaktas och pojken eller flickan erbjuds snabbt stöd och eventuell behandling. 10

11 Resultat forts. Reflektioner - droger Det är en stor utmaning att tillgängligheten till droger i Sverige har ökat de senaste åren. I landet är bruket störst i Stockholm. Botkyrka ligger dock bättre till än länet och ungefär på samma nivåer som i Sverige totalt. Attityden till droger har också förändrats. På TV, bio och annan media är det inte ovanligt att kändisar och till synes framgångsrika människor syns i sammanhang med droger på ett positivt sätt. Vilka signaler ger detta våra ungdomar? Att många pojkar och flickor svarar att de avstått från att testa - trots att de haft möjligheten - är därför mycket positivt. Motståndskraften är med andra ord hög och det är viktigt att vi fortsätter stärka ungdomarna på olika sätt samt tillsammans med andra aktörer arbetar för att minska tillgängligheten. Läs gärna mer i avsnittet om främjande och förebyggande insatser. Spel i Botkyrka upplever fler problem Några av frågorna i Ungdomsenkäten handlar om spel - om pengar. Det kan handla om trisslotter, lotto, kasinospel, poker, tips, spel på hästar eller liknande även på Internet. Överlag är det fler pojkar som spelar och det ökar med åldern. Hur många har spelat det senaste året? Bland pojkarna: 29 % i åk 9 36 % i åk 2 Bland flickorna: 18 % i åk 9 21 % i åk 2 Bland de pojkar och flickor som spelat senaste året, säger ungefär hälften att de också har spelat den senaste månaden. Bland pojkarna i åk 2 är det dock betydligt fler, 80 %. De flesta svarar då att de har spelat för mindre än 90 kr. I jämförelse med snittet i stockolms län är det inga stora skillnader. Något fler Botkyrkapojkar i åk 2 har dock spelat den senaste månaden. Vid frågor som pekar på att man upplever problem av sitt spelande, är andelen betydligt högre i Botkyrka jämfört med länet. Frågorna handlar t ex om; - försökt minska mitt spelande, varit rastlös och irriterad om jag inte kunnat spela, har ljugit om mitt spelande. Spelproblem - bland spelare Botkyrka Länet Pojkar åk 9 37 % 24 % Pojkar åk 2 33 % 22 % Flickor åk 9 18 % 12 % Flickor åk 2 5 % 8 % Reflektioner - spel om pengar För de flesta spel om pengar finns en åldersgräns på 18 år. Sedan okt 2010 även för lotter vilket ger en tydlig signal om riskerna kring spel om pengar. Att så många unga pojkar och flickor i Botkyrka upplever problem med sitt spelande är mycket oroväckande. Internationella studier visar att det finns tydliga samband mellan att börja spela spel om pengar tidigt i livet och att senare få spelproblem. Det finns också samband mellan spelproblem och riskabla alkoholvanor eller daglig rökning. Studier visar också att dålig allmän hälsa eller psykisk ohälsa är vanligare bland problemspelare jämfört med icke-spelare och spelare utan spelproblem. För unga kan överdrivet spelande t.ex. leda till att skolarbetet blir lidande. Att tidigt uppmärksamma pojkar och flickor som spelar är därför viktigt. Enligt Folkhälsoinstitutet (FHI) innebär spelberoende att inte kunna kontrollera sitt spelande och att spelandet har lett till allvarliga negativa konsekvenser ekonomiska, sociala och hälsomässiga. Ofta drabbar det inte bara spelaren själv utan även personer i hans eller hennes omgivning. Forskning visar att grupper med en hög andel spelproblem är unga personer och socialt utsatta. Kunskapen om spelproblemets orsaker är dock än så länge väldigt begränsad liksom kunskapen om vilka förebyggande metoder som är effektiva. Då spelberoende har många likheter med tobaks-, alkohol- och narkotikaberoende, går troligen även spelproblem att förebygga enligt en nyligen utgiven rapport (FHI). Det finns m.a.o. skäl att integrera åtgärder mot spelberoende med åtgärder inom alkohol, tobak, droger, kriminalitet och se till helheten. Det är viktigt att insatserna även involverar föräldrar, andra vuxna, föreningar, organisationer m.fl. för att påverka attityder kring spelandet om pengar. Kunskapen om behandlingsmetoderna är desto mer utvärderade. Förutom via den nationella stödlinjen per telefon, kan unga med spelproblem i Botkyrka få stöd och behandling hos minimaria. Läs gärna mer i avsnittet om förebyggande insatser. 11

12 Resultat Brott & utsatthet för brott Frågorna om brott handlar om 19 olika kriminaliserande handlingar alltifrån snatteri till inbrott och våld. Eleverna får svara på om och hur många gånger de begått varje brott den senaste 12 månaderna samt om de åkt fast för polisen någon gång. Eleverna svarar även på frågor om de själva har utsatts för brott och om detta anmälts till polisen. Begångna brott vanligare bland pojkar Vad gäller de olika brottstyperna så är det framförallt pojkar som begår dem. Viktigt att notera är dock att majoriteten inte begår brott. Sett över tid är det överlag inga stora förändringar. Eftersom bilden är skiftande är det svårt att ge en entydig bild. Bland några brottstyper finns det några positiva tendenser men den finns också oroande siffror. Tabellen nedan visar några exempel på brottstyper som pojkar och flickor i åk 9 har uppgett att de begått under de senaste 12 månaderna. Överlag är siffrorna något lägre i åk 2 på gymnasiet. olika skolor i samma kommundel samt mellan olika brottstyper. Inom Botkyrka är det dock inte sällan som södra Botkyrka ligger på topp vad gäller flera brottstyper. Utsatthet för brott något bland pojkar Det är något vanligare att pojkar uppger att de är utsatta för brott. Exempel är följande: - 9 % av pojkarna i både åk 9 och åk 2 uppger att de känt sig allvarligt hotade jämfört med runt 6 % bland flickorna. Resultatet är något högre i länet. - 6 % av pojkarna i både åk 9 och åk 2 uppger att de blivit misshandlade jämfört med 4 % bland flickorna i åk 9 och 2 % på gymnasiet. Det är i stort sett samma resultatl som i länet % av ungdomarna i såväl Botkyrka som i länet uppger att de har blivit rånade, dock ej Botkyrkaflickorna i åk 2 där endast 1 % uppger detta. Fler har vänner som begår allvarliga brott Ungdomarna får också svara på om deras kompisar begår brott. Jämfört med snittet i länet är det fler pojkar och flickor i Botkyrka som uppger att de har kompisar som begår allvarliga brott (slåss, stulit en moped, mc, bil, gjort inbrott i bil, affär, kiosk). Detta uppger 15 % av pojkarna och 11 % av flickorna i åk 9 i jämförelse med länssnittets 10 % respektive 7 %. Det skiljer sig dock mellan olika kommuner i länet se tabellen nedan. Jämfört med länet är det inga större skillnader. En något litet lägre andel av pojkarna i Botkyrka uppger att de har klottrat, snattat eller stulit jämfört med pojkarna i länet medan de ligger marginellt högre på hot, våld och burit vapen. Ser vi över tid så har dock de sistnämnda brottstyperna, hot, våld och vapen minskat bland pojkarna i Botkyrka tillsammans med brottstypen allvarligt egendomsinbrott (stulit moped, mc, bil eller gjort inbrott i bild, affär, kiosk eller annan byggnad). Skillnader mellan Botkyrkas kommundelar? Då det är få som begått brott är det svårt att se tydliga skillnader mellan olika kommundelar i Botkyrka. Det har också varierat mellan åren, mellan Även i åk 2 på gymnasiet är det fler pojkar och flickor i Botkyrka som har kompisar som begår allvarliga brott; 13 % av pojkarna och 5 % av flickorna jämfört med länets 6 % respektive 3 %. 12

13 Resultat Reflektioner brott och utsatt för brott Tonåren är och har alltid varit de mest brottsaktiva åren. Majoriteten begår dock inga brott och det är inte heller några stora skillnader jämfört med länet. Samtidigt kan beteende som klotter, snatteri, och stölder betyda att man trampat över en gräns och att värdegrunden skiljer sig från samhället i stort. Vi grövre brott som allvarliga egendomsinbrott, hot och våld kan risken vara större för en framtida yrkeskriminalitet. Utöver att det är en brottslig handling, så skapar det dessutom en otrygghet. Det är oroväckande att unga uppger att de har kamrater som begår allvarliga brott. Det är dessutom fler unga i Botkyrka som säger det jämfört med många andra kommuner i länet. Det är också oroande att så många ungdomar, i synnerhet pojkar, burit vapen (t ex kniv eller knogjärn). I jämförelse med länssnittet är det inga stora skillnader förutom bland pojkarna i åk 2, där resultatet tyder på att det är en något större andel i Botkyrka. Det krävs en mobilisering från alla samhällsaktörer, föräldrar och andra vuxna för att stoppa vapnen bland unga Detta leder till en annan reflektion kring hur vi ser på ungdomsbrottslighet. Betraktar vi pojken eller flickan som begår brott som sårbar och utsatt eller som omoralisk och kanske känslolös? Hittar vi förklaringar i psykologiska och sociala faktorer hos individen eller i det kollektiva sammanhanget, kulturen och samhället eller både och? Att se till helheten och ha ett brett fokus är viktigt. Forskning visar t ex att det finns samband mellan svårigheter i skolan, alkohol- och drogbruk, kriminella handlingar och andra riskbeteenden. Förortsområden med hög arbetslöshet, med många invånare med små resurser och utbredda sociala problem har också pekats ut som riskzoner för nyrekrytering av unga till kriminella livsstilar. Centralt är därför att inte bara rikta fokus på individen utan även på andra miljöer och sammanhang. För pojkar och flickors utveckling är framförallt samspelet viktigt mellan deras vardagsmiljöer; hemmet, skola och fritid/grannskapet. Begränsad tillgänglighet för unga till alkohol, tobak, droger har också betydelsefullt. Likaså att hitta och utveckla de resurser och styrkor som finns i grannskapet och engagera många att agera främjande och förebyggande tillsammans. Läs gärna mer i avsnittet kring förebyggande insatser. Upplevelse av närområdet Några frågor ställs också kring ungdomarnas upplevelse av sitt närområde. Det handlar om trivsel, upplevelse av trygghet ordningsproblem samt om vuxna ingriper vid problem. Trivseln är hög bland både pojkar & flickor Runt 80 procent av ungdomarna trivs mycket eller ganska bra i sitt närområde. Det finns ingen tydlig tendens över tid utan det varierar något mellan åren. Detsamma gäller övriga kommuner i Stockholms län. Något fler i årskurs 2 på gymnasiet i länet trivs i sitt närområde jämfört med i Botkyrka. Lika många uppger att deras grannar brukar hälsa på dem när de möts, även om det är något fler av flickorna som svarar positivt på frågan. Pojkarna tryggare än flickorna Pojkarna (84 %) i åk 9 uppger att de i högre grad än flickorna (65 %) känner sig mycket eller ganska trygga när de är ute ensamma om kvällarna. Tryggheten ökar något när pojkarna går i åk 2 medan flickorna är kvar på samma nivå. Det är inga direkta skillnader mellan Botkyrka och länet. En något större andel av länets flickor i åk 2 uppger att de är trygga jämfört med Botkyrkaflickorna. Flickorna mer ordningsproblem Det ställs även frågor kring ordningsproblem vilket är ett index bestående av svar från fyra påståenden: - Vandalism (klotter, olaglig graffiti, förstörelse) är vanligt i bostadsområdet - Det finns personer som säljer narkotika i bostadsområdet - På vardagskvällar finns det många berusade utomhus - Det är ovanligt med våldsbrott (misshandel, rån, våldtäkt) i det här bostadsområdet Dessa svar sätts samman till ett index, ett gemensamt mått, som tar hänsyn till flera aspekter av det man vill beskriva. Överlag är det svårt att dra några slutsatser om skillnader mellan kommundelar i Botkyrka, men vid det senaste mättillfället 2010 uppger framförallt flickorna något mer ordningsproblem i Alby-Fittja. 13

14 Resultat Det syns inga markanta skillnader mellan Botkyrka och länet förutom att svaren från Botkyrkaflickorna i åk 9 bildar ett något sämre värde på ordningsproblemen jämfört med länets flickor. Vid en av frågorna syns också skillnader mer tydligt mellan ungdomarna i åk 9 och åk 2 samt mellan Botkyrka och länet. Det gäller frågan om det finns personer som säljer knark i området. Detta synes också ha ökar mer i Botkyrka över tid. Det säljs narkotika Botkyrka Länet Pojkar åk 9 21 % 16 % Flickor åk 9 19 % 14 % Pojkar åk 2 26 % 20 % Flickor åk 2 26 % 18 % Flickorna - högre social informell kontroll Det finns också ett index kring den sociala informella kontrollen d.v.s. om någon vuxen ingriper vid problem. Här finns det inga skillnader mellan Botkyrka och länet. Svaren från flickorna i såväl Botkyrka som länet pekar dock på att flickorna upplever en något högre grad av social informell kontroll jämfört med pojkarna. Indexet består av följande påståenden: - Om en vuxen såg mig göra något olagligt i mitt bostadsområde skulle nog mina föräldrar få reda på det - Vuxna skulle ingripa om någon helt öppet försökte sälja narkotika till ungdomar - Vuxna skulle ingripa om det blev slagsmål framför mitt hus - Om jag blev rånad på en allmän plats i bostadsområdet skulle vuxna ingripa Det finns inga stora skillnader mellan Botkyrkas olika kommundelar. Men resultatet antyder att fler ungdomar i Södra Botkyrka trivs och är trygga jämfört med norra delarna. Här uppges även ordningsproblem vara något mindre samtidigt som de vuxna ingriper vid problem i något högre grad enligt ungdomarna själva. Reflektioner närområdet, trygghet, trivsel De allra flesta ungdomar trivs i sitt närområde. De allra flesta pojkar känner sig också trygga när de går ut ensamma på kvällen i sitt eget område. Men samtidigt som fler flickor än pojkar trivs, är det många flickor som är otrygga ute ensamma om kvällarna. Fler flickor i Botkyrka är också otrygga jämfört med länet. Vad beror detta på? I jämförelse med pojkarna uppger också flickorna mer ordnings-problem men samtidigt mer social informell kontroll d.v.s. att vuxna ingriper vid problem. Vi behöver diskutera resultatet kring trivsel och trygghet - vad är tillräckligt bra och vad vi kan göra för att förbättra detta. Alla ska kunna känna sig trygga när de går ut på kvällen. Arbetet som sker i de olika områdesgrupperna kring dessa frågor är därför mycket betydande. Likaså en hög vuxennärvaro på kvällar och nätter t ex av föräldrar, områdessekreterare, nattvandrare, polis m.fl. Engagerade vuxna inom grannstöd och grannsamverkan har också en betydande roll. Men kanske behövs det fler vuxna som engagerar sig för att öka tryggheten? Detta leder till frågan om klyftan mellan olika generationer ökat de senaste decennierna? Det finns studier som visar att det idag är kompisarna och ungdomskulturen som är de viktigaste normbildarna. Förr var det föräldrar, mor- och farföräldrar och skolan. Kan det vara så att vi alla i samhället har bidragit till att generationer idag lever mer i olika världar. Hur påverkar det ungas syn på framtiden, upplevelse av tryggheten etc.? Den fysiska planeringen är också mycket viktig för upplevelsen av trygghet, men även för hälsan, välbefinnandet och jämställdheten - alla ska känna sig trygga ute. Den omgivande miljön inverkar på möjligheten till sociala möten och fysisk aktivitet. Det är allvarligt att fler ungdomar i Botkyrka, i jämförelse med länet, säger att det finns personer som säjer narkotika i området. Samtidigt visar resultatet att det är färre unga i Botkyrka (framförallt i åk 2 på gymnasiet) som har prövat narkotika eller som har haft möjligheten men avstått och det är färre som har kompisar som testat narkotika jämfört med snittet bland kommunerna i länet. Vad beror detta på? Är den allmänna bilden om tillgängligheten och försäljning av droger i Botkyrka förstorad? Eller är motståndskraften mot att testa narkotika högre bland flickorna och pojkarna i Botkyrka? En annan reflektion är om mediebilden kan ha en betydelse för hur unga upplever t ex tryggheten i området, hur narkotikabilden ser ut etc.? Vilken betydelse har medierapporteringen och även olika aktörers uppmärksamhet kring olika fenomen? Hur kan vi arbeta för att få en gemensam positivare bild? 14

15 Resultat Psykisk hälsa komplex bild Det ställs många frågor om problem som kan vara tecken på psykisk ohälsa. Det handlar om både inåtagerande, psykosomatisk ohälsa (kroppsliga symtom och självbild) ) och utåtagerande symtom (sårbarhetsfaktorer). Psykisk hälsa är ett stort och komplext område och det är därför svårt att ge en entydig bild. Resultat i Ungdomsenkäten visar att: - flickorna har mer psykosomatiska problem - medan pojkarna är mer utåtagerande och har dessutom en bättre självbild. Sedan år 2004 då undersökningen för första gången genomfördes i Botkyrka har trenden varit negativ. Men just år 2010 syns en förbättring. Det är dock för tidigt att uttala sig om en positiv tendens utan det får kommande mätningar utvisa. Resultaten på enskilda frågor spretar i jämförelse mellan 9:an och 2:an och olika kommundelar. Men överlag finns det inga stora och tydliga skillnader mellanårskullarna, mellan olika kommundelar eller i jämförelse med kommuner i länet. Självbilden högre bland pojkarna Överlag svarar pojkarna betydligt mer positivt på frågorna som har att göra med självbilden t ex att duga, att vilja ändra på sig själv eller vara nöjd med sitt utseende. Dubbelt så många flickor känner sig dessutom väldigt eller ganska ofta ledsna och deppiga utan att veta varför (runt 30 %) jämfört med pojkarna. Runt 70 % av pojkarna och flickorna uppger samtidigt att de ganska eller väldigt ofta tycker att det är riktigt härligt att leva, förutom flickorna i åk 9 där andelen är något lägre d.v.s. 65 %. Det är i stort sett samma siffror som i länet. Psykosomatisk hälsa - sämre hos flickorna Frågorna kring den psykosomatiska hälsan handlar t ex om och hur ofta ungdomarna har haft problem med magen, dålig aptit, huvudvärk eller olika typer av sömnproblem. Det är framförallt flickorna som i högre grad uppger olika symtom på psykosomatisk ohälsa, en gång per vecka eller oftare. Notera dock att även pojkar uppger dessa problem. Utåtagerande vanligare bland pojkarna Ungdomarna får också svara på en mängd frågor om olika påståenden stämmer in på dem som person. Det kan handla om trotsigt beteende, aggressivitet, impulsivitet, problemlösningsförmåga, spänningssökande eller antisocialt beteende. Dessa frågor sammanställs sedan i olika index, ett gemensam mått, som tar hänsyn till flera aspekter av det man vill beskriva t ex trotsigt beteende eller aggressivitet. 15

16 Resultat Resultatet visar att dessa index, som också kan kallas för sårbarhetsfaktorer, är vanligare bland pojkarna. Ju högre värde desto mer sårbarhet. Det finns överlag inga stora skillnader mellan åk 9 och åk 2 på gymnasiet förutom för ett index kring aggressivitet. Detta index får ett lägre d.v.s bättre värde för pojkarna och flickorna i åk 2, även om indexet är högre för pojkarna. Indexet påståenden; - Jag tål inte att bli provocerad då kan jag slå till någon - Om någon blir arg på någon, drar jag mig inte för att skada honom/henne - Den som gör mig arg, ger mig på även om han/hon inte slagit mig först I jämförelse med länet så har pojkarna och flickorna i Botkyrka en något högre grad av aggressivitet. Men det index som får högst värde bland både pojkar och flickor, i både åk 9 och 2, är spänningssökande. Detsamma gäller länet. I jämförelse med länets flickor så får dock flickorna i Botkyrka ett lägre värde på indexet för spänningssökande och även antisocialt beteende. Grad av spänningssökande: - Jag gillar att göra spännande och farliga saker, även om det är förbjudet - Jag vill gärna vara där det händer spännande saker - Jag gör dumma saker även om de är lite farliga Grad av antisocialt beteende: - Jag ljuger för att få fördelar eller slippa göra jobbiga saker - Jag är ofta ute på natten tillsammans med kamrater - Jag kan få andra att tro på nästan vad som helst Reflektioner Psykisk hälsa Psykisk hälsa är ett komplext område och resultatet är därför svårt att tolka entydigt. Flera nationella utredningar konstaterar också att mer forskning behövs för att få reda på mer om barn psykiska hälsa och vad som orsakar ohälsa. Klart är att det är många faktorer som påverkar hur unga mår psykiskt. Notera att svaren i Ungdomsenkäten indikerar symtom på psykisk ohälsa d.v.s. inte psykisk sjukdom. 16 forts Reflektioner Psykisk hälsa Resultatet inom detta område stämmer väl överens med många nationella studier. Exempelvis att fler flickor har kroppsliga symtom och att fler pojkar har utåtagerande symtom. Resultatet tyder inte på några stora skillnader jämfört med kommunsnittet i länet. I den nationella kartläggningen kring skolelevers psykiska hälsa i åk 6 och 9 återfinns dock Botkyrka bland de 25 % sämsta kommunerna i riket avseende nedstämdhet och problemens påverkan på vardagslivet. Däremot ligger Botkyrka bland de 25 % bästa vad det gäller unga som inte dricker alkohol och psykiska problem i form av koncentrationssvårigheter. I båda dessa undersökningar varierar resultatet mellan skolor. Det kan vara intressant för skolorna att jämför sina resultat som underlag för dialoger och insatser. För förskolan/skolan kan bidra till att stärka ungas psykiska hälsa. Skolor som arbetar systematiskt med att utveckla elevernas sociala och känslomässiga färdigheter visar bl.a. på en ökning av välbefinnande och en minskning av riskbeteenden (aggressivitet, mobbning, alkoholbruk). Positiva förväntningar på alla pojkar och flickor och goda relationer mellan lärare och alla barn, ökar inte bara förutsättningarna för skolframgång utan främjar även psykisk hälsa. Det finns även samband mellan dåliga skolprestationer och vissa variabler inom psykisk ohälsa, t ex låg självkänsla och utåtagerande problem, vilka kan förstärka varandra. Samband finns även mellan depression och alkoholbruk. Insatser som förebygger psykiska problem i skolan kan m.a.o. främja såväl goda skolprestationer som barn och ungas hälsa. Läs mer i avsnitten kring förebyggande insatser i skolan. Förtroendefulla relationer, delaktighet och meningsfullhet och känslan av att man kan påverka sitt liv är viktigt för alla. Därför är även övergången från skola till vuxenliv och egen försörjning viktigt för välbefinnandet. Exempelvis så har betygen i åk 9 stor betydelse för barnens framtid. Grupper med låga/ ofullständiga betyg har kraftigt förhöjda risker för framtida psykosociala problem. Betygen är särskilt viktiga för utsatta barns framtidsutsikter. Betygen påverkar också benägenheten att studera vidare, oavsett barnens socioekonomiska uppväxtbakgrund. En förklaring till psykisk ohälsa bland unga kan vara oron för framtiden. Samtidigt är tonårstiden en period med grubblande, identitetsskapande och krav på att klara skolan vilket kan leda till att många känner oro och får kroppsliga problem. Även fysisk aktivitet och goda matvanor är viktigt för den fysiska och psykiska hälsan. Känslan av trygghet i närmiljön har också betydelse. Att skapa trygga miljöer som stödjer fysisk aktivitet och hälsosamma val är därför viktiga insatser även i det förebyggande arbetet. En av de allra viktigaste faktorerna för välbefinnande under uppväxten är miljön hemma. Nästa avsnitt handlar om just relationen med föräldrarna.

17 Resultat Vi föräldrar så viktiga! En nära relation mellan barn och förälder, där föräldrarna har god kännedom om var barnen är och vad de gör har en skyddande effekt mot riskfyllda beteenden bland barn och unga. Likaså att föräldrarna har en restriktiv hållning gentemot alkohol, tobak och droger bland sina ungdomar oavsett vad föräldrarna gör. Dessa faktorer påverkar naturligt inte enskilt ett beteende utan samverkar med alla andra skydds- och riskfaktorer. Föräldrar mer restriktiva alkohol & tobak Som tidigare noterats har föräldrarna genom åren blivit alltmer restriktiva vad gäller alkohol och tobak bland sina unga. Framförallt kring unga i åk 9. Färre föräldrar köper ut cigaretter eller snus till sina tonåringar och fler unga i åk 9 uppger att de inte får röka eller snusa för sina föräldrar (över 80 %). Samma sak gäller alkohol. Färre föräldrar bjuder hemma eller köper ut alkohol till sina tonåringar. Dessutom uppger fler pojkar och flickor att de inte får dricka alkohol för sina föräldrar (drygt 70 %). Men fortfarande finns det föräldrar som köper ut d.v.s. langar alkohol till sina tonåringar - 1 av 10 elevs förälder i åk 9 och 2 av 10 i åk 2, gymnasiet. Insynen är större bland flickorna Minst hälften av ungdomarna uppger att föräldrarna vet var de är på kvällarna. Bland flickorna är insynen ännu högre (över 65 % i både åk 9 och åk 2) och något högre i de norra kommundelarna jämfört med de södra. Insynen är också högre i jämförelse med flickorna i länet. Betydligt fler föräldrar, enligt ungdomarna själva, vet vilka kamrater de umgås med och detta framförallt bland flickorna (pojkar 78 %, flickor, 88 %). I jämförelse med länet, känner något fler föräldrarna i Botkyrka till flickornas kamrater i åk 9. Majoriteten får positiv uppmärksamhet Överlag svarar något fler flickor positivt på frågorna kring relationen med sina föräldrar. I jämförelse med länet är det i stort sett inga skillnader. Ett område handlar om anknytningen till föräldrarna vilket stärks något i åk 2 för både pojkarna och flickorna. Detta index består av följande påstående med svaret stämmer ganska eller mycket bra: - att de kan be sina föräldrar om hjälp om de har ett personligt problem (över 70 %) - att de bryr sig om vad föräldrarna säger (över 80 %) - att föräldrarna är en förebild för dem (över 70 %). Flickorna svarar överlag något mer positivt även kring positiv uppmärksamhet. För både pojkarna och flickorna är resultatet av svaren följande: - de får beröm av föräldrarna när de gör något bra (ca 90 %) - föräldrarna brukar uppmuntra och stötta dem (ca 90 %) - föräldrarna märker när de gör något bra (strax under 90) Det är en betydligt mindre andel som uppger att deras föräldrar är konsekventa i sitt agerande. I åk 2 uppger dock något fler att deras föräldrar är konsekventa. - jag vet inte hur de reagerar när jag gjort något de inte gillar (över 30 % i åk 9) - det humör de är på bestämmer hur de är mot mig (över 50 %) - de hotar med bestraffning för något jag gjort men genomför det inte (under 30 %) Reflektioner - föräldrar Forskning visar att ett gott samspel mellan barn och föräldrar inte bara har betydelse för barnets relationer senare i livet - utan även för den psykiska och fysiska hälsan, levnadsvanor och skolframgång. Det finns även studier som pekar på att unga som har en otrygg föräldrarelation (tillit, kommunikation) oftare skolkar, mobbar andra, berusningsdricker och använder tobak samt oftare har psykosomatiska problem och socialt avvikande beteende (snatteri, vandalism, slagsmål mm). En god insyn i vad barnet gör utanför hemmet anses vara en skyddsfaktor. Därför är det positivt att resultatet tyder på att många har en god relation med sina föräldrar. Men det finns också mellan % som upplever en mindre god relation. Att vara förälder är ofta härligt men ibland kan det kännas svårt och ensamt att veta vad som är rätt eller fel. Att byta erfarenheter med andra föräldrar t ex. på föräldrastödsträffar kan då ge stöd i föräldrarollen, praktiska tips och råd som man kan ha nytta av hemma och i samtal med sina barn och unga. Läs mer i avsnittet om insatser kring föräldrastöd i syfte att stärka föräldra-barn relationen och främja barns hälsa och positiva utveckling. 17

18 Resultat Skolans sociala klimat trivsel hög men mindre uppmärksamhet Faktorer i skola som skyddar mot riskbeteende är exempelvis tydliga och höga förväntningar, positiv uppmärksamhet och god anknytning d.v.s. i stort sett samma faktorer som inom familjen. Att eleverna upplever en meningsfull undervisning och att de har inflytande är också betydelsefullt. Ett dåligt skolklimat kan istället vara en riskfaktor. Därför ställs det även frågor om trivsel i skolan, skolk och mobbing. Majoriteten trivs bra i skolan Över 90 % i både åk 9 och 2 på gymnasiet säger att de trivs bra eller mycket bra i skolan. Flickorna trivs överlag lite bättre än pojkarna och allra bäst i några skolor i Alby-Fittja. Spannet mellan skolorna i Botkyrka varierar dock mellan 76 % och 100 %. Positiv uppmärksamhet får lägst värde Att beskriva känslor, upplevelser och attityder med siffror är svårt. Därför presenteras en del av frågorna som index vilka är sammansatta av svaren från flera olika frågor. De bildar ett gemensamt mått som tar hänsyn till flera aspekter av det man vill beskriva. Index 100 är det högsta möjliga värdet och 0 det lägsta. Inflytande får här de högsta värdena medan positiv uppmärksamhet får det lägsta värdet. Nedan presenteras respektive index och därefter de påståenden som ingår i indexet samt andelen som svarat stämmer ganska bra eller mycket bra. Flickorna svarar genomgående något mer positivt på alla dessa frågor i jämförelse med pojkarna. Index förväntningar och regler Andelen elever som uppger att det finns tydliga förväntningar och regler i skolan har ökat sedan den första undersökningen gjordes år 2004: - Jag vet vilka regler som gäller på den här skolan (över 90 %) - Lärarna förklarar vad vi får och vad vi inte får göra (ca 80 %) - Vuxna ingriper om någon blir trakasserad eller mobbad (över 70 %) Index positiv uppmärksamhet lägst värde Av frågorna är det detta index som får lägst värde. - Läraren berömmer elever som gör något bra i skolan (runt 75 %) - Skolan berättar för mina föräldrar om jag gjort något bra (åk 9: över 60 %, åk 2: drygt 70 %) - Mina lärare ger mig inget beröm om jag gjort något bra (drygt 30 %) Index inflytande högst värde Siffrorna kring inflytande är något högre i åk 2 och flickorna uppger överlag något högre inflytande. - Vi elever är med och planerar vad vi skall göra i undervisningen (åk 9: drygt 50 %, åk 2 över 60 %) - Vi elever får vara med och bestämma över saker som är viktiga för oss (runt 60 %) - Elevernas åsikter tas inte på allvar i den här skolan (åk 9: 40 %, åk 2: 30 %) God anknytning till skolan - Skolarbetet känns meningslöst (runt 30 %) - Jag ser fram mot att gå till lektionerna (runt 50 %) - Skolarbetet gör mig förvirrad ( 40 %) Skolk larmsignal - vanligare i åk 2 Skolk kan vara ett tecken på hur den enskilda eleven mår men också på skolans hälsa. När elever uteblir är det ofta ett utryck för att de inte trivs i skolan men det kan också vara tecken på andra problem med ökad risk för andra riskbeteenden som att röka eller dricka för mycket. Det är vanligare att elever i åk 2 (15 %) uppger att de skolkat fler än fyra dagar senaste läsåret jämfört med i åk 9 (8 %). 18

19 Resultat År 2010 är det ingen skillnad mellan pojkar och flickor. Tidigare år har andelen pojkar i åk 2 legat på en något högre nivå än flickorna. I jämförelse med länet finns inga större skillnader. Mobbning större problem i åk 9 Kring området mobbning kunde eleverna kryssa i flera alternativ t ex Jag har blivit hånad, förlöjligad, kallad öknamn eller blivit retad på ett obehagligt eller sårande sätt eller Någon elev har spritt lögner eller falska rykten om mig och försökt få andra att tycka illa om mig. Mobbning är vanligare i åk 9 jämfört med i åk 2 på gymnasiet. Det är mer än dubbelt så stor andel pojkar i åk 9 (28 %) som mobbat eller trakasserat andra det senaste läsåret jämfört med flickorna (13 %). Flickorna blir i högre grad själva utsatta för mobbing eller trakasserier (14 %) jämfört med pojkarna (10 %). Mobbningen ser dock ut att minska över tiden. I åk 2 har 13 % av pojkarna och 6 % av flickorna mobbat andra. 7 % av pojkarna och 5 % av flickorna har själva blivit utsatta för mobbing eller kränkning. Mobbning förekommer även via Internet eller SMS/MMS. 8-9 % av eleverna i åk 9 har blivit mobbade via dessa kanaler. På gymnasiet är det 6 % av pojkarna och 3 % av flickorna. Denna fråga har dock endast funnits med under de två sista mätåren och det krävs fler mättillfällen för att kunna tala om en trend. 19 Reflektioner - skolan Trivsel i skolan är en viktig skolrelaterad skyddsfaktor för eleverna. Det är därför glädjande att så många trivs i skolan i Botkyrka. Att uppmärksammas för positiva handlingar är en annan viktig skyddsfaktor. Att det finns många elever som inte upplever att de blir sedda och bekräftade positivt är bekymmersamt då vi vet hur viktigt det är för alla med positiv uppmärksamhet såväl för barn och unga som vuxna. Det är inte så konstigt att inflytande är högre i åk 2 eftersom elevernas ansvar ökar i takt med åldern. Över tid syns inga tydliga skillnader mellan åren totalt i Botkyrka även om detta varierar mellan skolor där några skolor visar positiva tendenser. Andra enkäter i kommunen, t ex elevenkäterna i åk 5 och 8 samt gymnasiet, visar dock en positiv trend kring det reella inflytande de senaste åren. Att detta inte syns i Ungdomsenkätens totala resultat kan bl.a. bero på att frågorna är utformade på olika sätt. Enligt elevenkäterna har det formella inflytande (t ex klassråd) däremot visat en negativ trend tidigare år men 2010 syns en svag ökning. Att flickorna är mer positiva till skolan och presterar bättre (enligt andra källor) samtidigt som de mår sämre är något att reflektera över. Detta gäller inte bara i Botkyrka utan i hela riket. Är vuxnas förhållningssätt annorlunda mot flickorna, upplever flickorna större krav på att prestera bra? Överlag visar det sammantagna resultatet för skolorna i Alby-Fittja bäst värden på alla index. Att många skolor i norra Botkyrka har bra resultat på många liknande index stämmer även överens med ovan nämnda elevenkäter. Detta kan tyda på att skolorna har satsat mycket på den sociala miljön. Det kan också bero på att skolan betyder mycket för eleverna som går i dessa skolor. Kanske mer än för eleverna i södra Botkyrka, där andra arenor kan vara viktigare? Att utsättas för kränkningar kan skada självkänslan allvarligt. Både mobbade och de som mobbare far illa och skolk är vanligare i båda grupperna. Mobbare är dessutom en riskgrupp för både missbruk och kriminalitet. Skolornas värdegrundsarbete och andra insatser för att tidigt fånga upp dessa barn leder förhoppningsvis till att tendensen till minskad mobbing stärks framöver. En bra skolgång bidrar till att stärka elevernas självkänsla och tillit till den egna förmågan. Skolk är en allvarlig varningssignal på att något inte står rätt till. Orsakerna är ofta komplexa och kan bottna i olika slags problem i både skolan och hemmet. Elever som skolkar ofta är dessutom överrepresenterade när det gäller riskbeteenden, t ex drogbruk. Att arbeta främjande så att frånvaro inte uppstår och att tidigt fånga upp elever med skolfrånvaro är därför viktigt. Läs gärna mer i avsnittet om insatser i skolan.

20 Resultat Fritiden - pojkar mer aktiva Ett par frågor ställs om elevernas fritidsvanor. En fråga handlar om fritidsaktiviteter. Om dessa är strukturerade och ledarledda, så brukar det antas vara en skyddsfaktor. Den andra frågan handlar om fritidsgård eller träffpunkt Skillnader mellan Botkyrkas och länet Strukturerade aktiviteter färre Botkyrkaflickor Vad gäller pojkarnas deltagande i strukturerade fritidsaktiviteter som leds av vuxna är det inga stora skillnader mellan Botkyrka och länet. De är lika aktiva ofta. Men betydligt färre Botkyrkaflickor är aktiva ofta jämfört med flickorna i länet. Detta gäller såväl i åk 9 som på gymnasiet. - flickor i åk 9: Botkyrka 38 %, länet 46 % - flickor i åk 2: Botkyrka 27 %, länet 36 % Fritidgården oftare flickor & pojkar i Botkyrka Jämfört med snittet bland ungdomarna i länet är det vanligare att både pojkar och flickor i Botkyrka går på fritidsgård eller träffpunkt (ofta eller ibland). Det gäller åk 9 men framförallt åk 2 där Botkyrkaungdomarna ligger på topp bland alla kommuner. Ledarledd fritidsaktivitet fler pojkar Det är vanligare att pojkar deltar i ledarledda fritidsaktiviteter eller träning (sport, musik, teater, konst, hobby, kyrkligt, scouter, politik eller annan förening). Cirka hälften (51 %) av pojkarna deltar ofta, jämfört med en tredjedel bland flickorna (38 %). Sedan finns flera (ca 20 %) som deltar i ibland. För såväl pojkar som flickor minskar deltagande i åk 2 på gymnasiet. Sett över tid, så finns en tendens till minskning i såväl åk 9 som åk 2 på gymnasiet. Om vi bara studerar pojkarna och flickor som går ofta på fritidsgården är det exempelvis dubbelt så många flickor i Botkyrka jämfört med flickorna i länet. Detta gäller såväl i åk 9 som på gymnasiet. Fritidsgården Botkyrka Länet ofta Pojkar åk 9 16% 11 % Pojkar åk 2 11 % 2 % Flickor åk 9 12 % 6 % Flickor åk 2 4 % 2 % Botkyrkaflickorna är något mindre prosociala Några frågor har sammanställts i ett index för att få en bild av hur aktiva och sociala ungdomarna och deras vänner är. Frågorna är: - Brukar du delta i någon ledarledd fritidsaktivitet eller träning? - Hur många av dina kamrater tränar eller motionerar regelbundet? - Hur många av dina kamrater är med i någon förening? - Hur många av dina kamrater är duktiga i skolan? Fritidsgård eller träffpunkt fler pojkar Det är även vanligare att gå på fritidsgården ofta eller ibland när man går i åk 9 jämfört med på gymnasiet. Även här är det vanligare bland pojkarna (38 %) jämfört med flickorna (32 %). På gymnasiet sjunker andelen, bland pojkarna (25 %) men framförallt bland flickorna (15 %). Det finns inga tydliga tendenser över tid, utan det varierar något upp eller ner mellan åren. I Botkyrka får pojkarna överlag ett något högre värde jämfört med flickorna medan det i länet är det mer lika mellan pojkarna och flickorna. Bland flickorna i åk 9 har flickorna i södra Botkyrka ett något högre prosocialt index jämfört med flickorna i de norra delarna. Jämfört med länet, pekar resultatet på att färre flickor i Botkyrka är aktiva och har kompisar som är aktiva i fysisk aktivitet eller förening. 20

21 Resultat. Reflektioner - fritiden Pojkarna verkar överlag vara med aktiva i jämförelse med flickorna. Resultatet bekräftas även av andra undersökningar i Botkyrka. Det är vanligare att flickorna i Botkyrka går på fritidsgård eller träffpunkt (ofta eller ibland) jämfört med flickorna i länet. Å andra sidan är det mindre vanligt att Botkyrkaflickorna ofta deltar i någon ledarledd fritidsaktivitet i jämförelse med länet. Detta gäller i såväl åk 9 som åk 2 på gymnasiet. Flickorna är dessutom mindre prosociala jämfört med flickorna i länet t ex är det färre som har kompisar som är fysiskt aktiva eller deltar i någon förening. Vad kan detta bero på? Forskning pekar på den skyddande faktorn som strukturerade och ledarledda fritidsaktiviteter har samt det positiva i att ha många kompisar som är aktiva. Det är därför mycket betydelsefullt att kommunen fortsätter satsa på att skapa ett rikt utbud i närområdet utifrån både flickornas och pojkarnas behov och möjligheter. Alla ungdomar lockas dock inte av regelbundna aktiviteter som kräver att man bokar upp sig för en lång period framöver. En bra satsning i Botkyrka är därför utvecklingen av öppen, strukturerad och ledarledd spontanidrott, kultur m.m. Det är också viktigt att det finns andra mötesplatser för unga t.ex. fritidsgårdar. Här finns stora möjligheter att skapa goda miljöer med aktiviteter som utvecklar goda kompetenser för livet. forts Reflektioner - fritiden En stor del av ungas tillvaro utslaget under hela året, består av fritid. Detta innebär att fritiden är en av de viktigaste aktiviteterna under den vakna delen av dygnet och kan förväntas ha stor betydelse för barn och ungas hälsa och utveckling. Det finns forskning som visar att ungdomar som är fysiskt aktiva ofta klarar skolan bättre och att de som klarar skolan också är mer fysiskt aktiva som vuxna. En fritid i balans kan också motverka stress. Det pojkarna och flickorna gör under fritiden ingår även som en del i deras identitetsskapande t ex klädval, kultur-, sport- och musikintresse. Fritiden påverkar med andra ord inte bara pojkar och flickors hälsa och skolframgång utan även deras identitet och åsikter i viss mån. Umgänge med kompisar är en viktig del av fritiden och kompisrelationer kan både ha en gynnsam som ogynnsam effekt för en ung människas sociala utveckling. Därför kan fritidsmiljön också utgöra en riskmiljö för vissa ungdomar om där samlas många med olika former av riskbeteenden. Å andra sidan innebär detta att dessa miljöer kan utgöra arenor där det är möjligt att nå och arbeta med ungdomar som kanske saknar stabila hemmamiljöer eller andra positiva vuxenkontakter. Här finns stora möjligheter att på olika sätt stödja pojkarna och flickorna i deras positiva utveckling, deras hälsa och upplevelse av trygghet. Läs gärna mer i avsnittet om förebyggande insatser på fritiden. 21

22 Analyshjälp Analyshjälp Hur kan vi använda resultatet? Elevernas svar ger oss en bild av ungdomarnas hälsa och riskbeteende och hur utvecklingen förändras genom åren. Svaren kan även jämföras med andra kommuners resultat, mellan kommundelar samt mellan olika skolor i Botkyrka. Resultatet kan användas på många sätt t ex: vara ett underlag för planering och fördelning av resurser för främjande och förebyggande arbete för uppföljning och utvärdering av tidigare utfört främjande och förebyggande arbete som diskussionsunderlag vid möten där personal från olika verksamheter möts och analyserar resultaten. - Stämmer bilden med den bild som skol- och fritidsgårdspersonal, fältare, nattvandrare, socialsekreterare, polis m.fl. möter i sin vardag? - Vad visar andra undersökningar? Stämmer resultatet överens? Om inte, vad kan det bero på? - Med utgångspunkt i resultaten vilka insatser och prioriteringar gör vi idag, vilka behöver förstärkas framöver? (Ex. på insatser finns i nästa avsnitt.) för att sprida information och kunskap till beslutsfattare, personal, föräldrar och andra vuxna om hur situationen ser ut i kommunen, i ett visst område eller skola för att mobilisera föräldrar och andra vuxna i specifika frågor som t ex gemensamma överenskommelser kring ungdomarna, nattvandring, grannsamverkan m.m. för återkoppling av resultaten till elevgrupper som en källa till kunskap och underlag för dialoger. Kanske kan resultatet integreras i skolornas ordinarie undervisning, t ex inom livskunskap, samhällskunskap, matematik eller idrott och hälsa? utgöra ett komplement till andra enkäter för att få en mer heltäckande bild av ungdomarnas situation i Botkyrka Varje skola får sitt eget resultat Reflektera gärna över detta när ni studerar resultatet på er egen skola: - Ungdomsenkäten genomförs som en totalundersökning vilket innebär att alla närvarande elever besvarar enkäten anonymt under en lektionstimme. I åk 9 svarade totalt 865 elever (84 %) och i åk 2 på gymnasiet 521 elever (78 %). - Har skolan få svarande elever på en fråga, räcker det med att ett fåtal elever väljer ett annat svarsalternativ för att det ska bli skillnad i procent d.v.s. ett fåtal elevers svar kan förändra resultatet mycket. Om jämförelser då görs med en skola med många svarande elever blir bilden kanske inte rättvis. - En avvikelse i en klass ett enskilt år kan bero på att just denna klass detta år utmärker sig särskilt. Fokusera därför på utvecklingen över tid. - Det är elevernas egna upplevelser som kommer till utryck i enkätsvaren. För att i någon mån hitta elever som har besvarat enkäten på ett oseriöst sätt, så har överdrivna svar sorterats bort. Många års erfarenhet säger att resultaten är tillförlitliga. - Enkäten har genomförts i Stockholms stad sedan mitten av 70-talet. Resultaten har visat sig vara stabila över tid vilket stärker trovärdigheten i enkätens förmåga att se trender över tid. Vilka har inte svarat? Flera av frågorna i Ungdomsenkäten är likadant ställda som i andra undersökningar, vilket möjliggör relativt säkra jämförelser mellan Ungdomsenkäten och t ex drogvaneundersökningen från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN, CAN har gjort en bortfallsanalys i samband med sin drogvaneundersökning i åk 9 år Totalt var bortfallet ca 15 procent: - sjukdom (8 %) - anpassad studiegång (1 2 %) - ledighet (1 2 %) - annan aktivitet (1 2 %) - olovlig frånvaro (1 2 %) - okänd orsak (1 2 %) Troligtvis ser fördelningen av bortfall ut på liknande sätt för Ungdomsenkäten i åk 9. 22

23 Analyshjälp Hur väljer man i floran av metoder? Kommuner, skolor och andra verksamheter uppvaktas ofta av olika organisationer med erbjudanden om metoder inom det förebyggande arbetet. Det kan vara alltifrån olika program till material, enskilda temadagar eller aktiviteter. Det är inte alltid lätt att veta hur man ska förhålla sig till alla förslag. Program och metoder som kan passa väldigt bra t ex i en skola, fritidsgård eller förening - utifrån deras behov och förutsättningar - kan passa mindre bra i en annan. En del metoder bygger på beprövad erfarenhet och bevisad effekt, andra inte. Det kan därför vara svårt att veta vilka metoder och arbetssätt man ska använda sig av och hur man ska gå tillväga när man väljer för att få önskad och långsiktig effekt. Nedan finns några förslag till frågor som kan vara till hjälp när ni diskuterar och reflekterar över era mål i verksamheten, hur främjande och förebyggande arbete kan bidra till att uppnå målen samt vilka eventuella metoder och arbetssätt ni vill utveckla eller förstärka. Exempel på diskussionsfrågor innan val av metod eller arbetssätt - Hur ser våra specifika förutsättningar ut? Vilka barn och unga möter vi, hur ofta? Hur mår de, hur upplever de sin vardag, vilka ev. problem finns? Som underlag har du t ex underlaget från ungdomsenkäten och era egna erfarenheter. - Hur får vi pojkarna och flickorna att trivas och lyckas hos oss? Hur får vi dem att känna sig sedda, bekräftade och respekterade? Hur får vi alla att känna att vi har positiva förväntningar på dem? Hur arbetar vi för att öka deras inflytande och ansvar i vår verksamhet? - Utifrån vilken värdegrund verkar vi? Vad menar vi med begrepp som demokrati, jämställdhet, hälsa, gott liv, social kompetens, respekt, trygghet m.m.? Hur syns det i vårt arbete? - Hur får vi en röd tråd i detta arbete genom barn och ungdomars hela uppväxt i alla möten? - Hur gör vi alla delaktiga (personal, ledning, barn, ungdomar och föräldrar)? Hur kan vi samverka med andra aktörer? Vilka kompetenser och resurser har vi? Vad behöver vi mer av? - Hur följer vi upp detta arbete? Vid val av metod eller program? - Vad utlovar metoden? Är den relevant för de mål som verksamheten har ställt upp eller de problem som t ex skolan, fritidsgården eller föreningen vill komma tillrätta med? - Är metoden vetenskapligt utvärderad, finns studier som visar att den har effekt? Utgår metoden eller arbetssättet från beprövad erfarenhet och bästa tillgängliga kunskap d.v.s. best practice? - Går det att implementera metoden till en rimlig kostnad för material, utbildning för personal etc.? Är arbetssättet förankrat i ledningen och bland personalen? Är tillräckligt med tid avsatt för planering och utbildning men också för fortsatt stöd och handledning? - Hur kan vi försäkra oss om att metoden på sikt behåller en hög kvalitet och att den används på det sätt som är avsett? - Hur följer vi upp metoden? Kan vi själva i verksamheten/kommunen utvärdera metoden när vi har använt den en tid? Olika metoder eller program får naturligtvis aldrig ersätta eller kompensera ett strukturerat och långsiktigt arbete i den dagliga verksamheten. Helgonet & webben stöd och mer resultat Här kan du läsa mer om kommunens främjande och förebyggande arbete: Alkohol- och drogförebyggande arbete > Barn och utbildning > Råd och stöd för föräldrar > Ungdomar och alkohol, tips till tonårsföräldrar. Trygghetsfrämjande arbete > Kommun och politik > Trygghet och säkerhet > Trygghetsarbete Mer tips på Helgonet i folkhälsoarbetets verktygslåda bl.a. kommande utbildningar för personal, rapporter inom området samt mer resultat från Ungdomsenkäten jämförelser kommuner i länet. > Om kommunen > Hållbar utveckling > Verktygslåda för den sociala dimensionen > Folkhälsa > Utbildning och kunskap > Utvecklingsarbete Vill du veta mer om resultatet i just din skola, i din kommundel eller i kommunen som helhet? Kontakta Hanna Lind, folkhälsosamordnare; , hanna.lind@botkyrka.se 23

24 Förebyggande åtgärder Förebyggande åtgärder Hur kan vi skapa stödjande miljöer? Det finns naturligtvis en mängd faktorer som påverkar barn och ungas levnadsförhållanden, deras hälsa och beteenden. Faktorer som kan vara kopplade till personliga egenskaper, hemmiljö, omgivande miljö eller tillgången på samhällsresurser m.m. Vissa faktorer ökar risken för ohälsa eller problem d.v.s. riskfaktorer. Andra stärker skyddet och minskar risken för problem d.v.s. skyddsfaktorer. I Ungdomsenkäten ställs inte bara frågor om psykisk hälsa, alkohol- och drogbruk, brott eller andra riskbeteenden. Ungdomarna svarar även på en rad frågor om dessa olika risk- och skyddsfaktorer Många av dessa faktorer finns på de arenor eller områden som Botkyrka genom sin politik och verksamheter i viss mån kan påverka. Vad är risk och skyddsfaktorer? Vad är det som gör att en del pojkar och flickor utvecklar och fastnar i ett missbruk, medan andra klarar sig bra i livet, trots en tuff uppväxt? Forskningen visar att det finns samband på gruppnivå mellan så kallade risk- och skyddsfaktorer och risken för t ex missbruk. Riskfaktorer ökar risken för psykisk ohälsa, problem eller riskbeteenden. Skyddsfaktorer är sådant som motverkar riskfaktorerna. I ungdomsgrupper med många riskfaktorer och få skyddsfaktorer är förekomsten av olika riskbeteenden betydligt vanligare än i grupper med få riskfaktorer och många skyddsfaktorer. Det går dock sällan att identifiera en enstaka orsak till ett problem. Det är nästan alltid flera faktorer som samspelar med varandra och med sociala bakgrundsfaktorer. Ju större ansamling riskfaktorer, desto större risk för ohälsa, riskbeteenden och problem. Genom att stärka skyddsfaktorerna runt pojkarna och flickorna kan dessa risker minska. Enkelt uttryckt kan man säga att skyddsfaktorer är riskfaktorerna ofta är varandras motsatser. Exempel på riskfaktorer ökar risken - att växa upp i ett konfliktfyllt, kärlekslöst hem med missbruk, utan gränser och positiv uppmärksamhet, tillgång till alkohol, tobak och droger hemma, frånvaro av socialt nätverk, brist på goda vuxna förebilder, en otrygg skola, mobbing, skolk, umgänge med kamrater med missbruk eller med avvikande beteende, att bo i ett utsatt bostadsområde utan någon social informell kontroll m.m. Exempel på skyddsfaktorer - att växa upp i en stabil och kärleksfull hemmiljö med mycket positiv uppmärksamhet, ha ett bra socialt nätverk, trivsel i skolan, ett gott skolklimat med lugn och ro i klassrummen och tydliga positiva förväntningar på varje elev, bra resultat i skolan, positiva fritidsaktiviteter, en god fysisk hälsa, ett tryggt bostadsområde I bilaga 2 Skyddsfaktorer finns fler exempel på skyddsfaktorer på olika arenor/miljöer. De risk- och skyddsfaktorer som frågorna i Ungdomsenkäten baseras på beskrivs även i rapportens inledning. Dessa faktorer kan öka risken eller skydda mot olika former av problem och ohälsa samtidigt. Mekanismerna bakom exempelvis alkohol-, tobaks- och drogberoende har likheter med varandra. Det kan även vara så att samma faktor t ex skolmisslyckande för en pojke eller flicka kanske bidrar till depression men alkoholproblem för en annan. Och vise versa. Vissa faktorer är också viktiga för alla barn, till exempel goda föräldrarelationer, medan andra faktorer är särskilt betydelsefulla för barn i utsatta situationer, till exempel att ha en förtrolig relation till någon utanför familjen. En ostrukturerad och oregelbunden fritidstillvaro kan också vara en bidragande orsak till att redan utsatta ungdomar kan hamna snett på olika sätt. Främjande och förebyggande arbete bygger på kunskap om dessa risk- och skyddsfaktorer. 24

25 Förebyggande åtgärder Risk- och skyddsfaktorer på olika nivåer vikten av många aktörer i samverkan I nätverket kring pojkarna och flickorna finns många betydelsefulla personer och aktörer som föräldrar, släktingar och andra vuxna inom förskolan, skolan, fritidsgårdarna, föreningslivet, områdessekreterare ( fältare ), polisen i området, med flera. Som rutan på förra sidan visar finns också risk- och skyddsfaktorerna på flera nivåer. Insatserna inom det alkohol- och drogförebyggande arbetet har strukturerats utifrån dessa nivåer - miljöer där det går att främja utveckling av olika skyddsfaktorer Risk- och skyddsfaktorer på flera nivåer: - familjen och föräldrar - förskola, skola - fritiden och kamraterna - bostadsområdet - samhällsnivå - lokalt På följande sidor beskrivs kortfattat de metoder och arbetssätt som rekommenderas på olika nivåer i syfte att minska t ex alkohol- och drogbruk bland unga. De baseras alltså på forskningen om skyddsfaktorer och den bästa kunskap vi har idag kring metoder som visat sig ha effekt d.v.s. evidens. Många av insatserna arbetar vi med i Botkyrka, mer eller mindre systematiskt. Dessutom har vi själva utvecklat några arbetssätt som också presenteras. Observera att det inte alltid handlar om nya metoder utan att uppmärksamma och stärka de förebyggande komponenterna (skyddsfaktorerna) som redan finna i många förvaltningar och aktörers uppdrag och verksamheter. För att det drogförebyggande arbetet ska få effekt handlar det om samverkan mellan många aktörer på dessa olika nivåer - långssiktigt och systematiskt. Insatserna fokuserar på två områden: 1) Minska tillgängligheten för unga till alkohol, tobak och droger. - Det finns ett starkt samband mellan konsumtion och tillgänglighet d.v.s. hur lätt det är att få tag på alkohol, tobak och droger. - Enligt forskning är det tillgänglighetsbegränsande insatser som har störst effekt på alkohol- och drogbruk, missbruk, dess skadeverkningar och andra problem 2) Minska efterfrågan d.v.s. stärk pojkarna och flickorna att inte pröva eller använda alkohol, tobak och droger - Ovanstående strategi måste också kompletteras med information och stödjande komponenter som hjälper unga att säga nej till alkohol, tobak och droger. - Normer och attityder har mycket stor betydelse. Men att bara satsa på information om t ex risker har ingen beteendeeffekt på egen hand, även om det kan ha en viss kunskapshöjande effekt. Information och opinionsskapande insatser måste kombineras med andra insatser för att få effekt. Rekommenderade insatser stärk skyddsfaktorerna Insatser på samhällsnivå lokal nivå Här är fokus insatser som begränsar tillgängligheten till alkohol, tobak och droger. På samhällsnivå handlar detta bl.a. om kontrollerade komponenter som lagstiftning, kontroll av åldersgränser, en aktiv skattepolitik med höga priser, begränsning av antalet försäljningsställen för alkohol, en restriktiv narkotikapolitik och t e x tobaksförbud på skolgårdar och i allmänna, offentliga miljöer. Insatserna på samhällsnivå nationellt och regional behöver dessutom kompletteras med insatser på lokal nivå d.v.s. i Botkyrka Exempel på insatser lokal samhällsnivå En övergripande alkohol- och drogpolicy Överenskomna riktlinjer för vad som gäller kring alkohol, tobak och droger bland unga i t ex skolor, på fritidsgårdar och föreningar. Utmärkt förening i Botkyrka kommun Botkyrka kommun och studieförbund i samverkan erbjuder föreningar utbildning i bl.a. det sociala ledarskapets betydelse, gemensam värdegrund samt stöd i utformning av en alkohol- och drogpolicy. 25

26 forts exempel på insatser lokal samhällsnivå Stöd till föräldrar kring unga och alkohol - ÖPP Många skolor erbjuder föräldrarna att på föräldramöten ta del av hur alkoholkonsumtionen ser ut bland skolans elever, stöd i hur de kan prata med sina unga kring alkohol samt möjlighet att komma överens om gemensamma förhållningssätt. Tillsyn kring försäljning av folköl, tobak och nikotinläkemedel t ex att åldersgränserna hålls, att marknadsföring sker enligt lag samt nätverks- och utbildningsträffar med handlare/personal som stöd i förebyggande arbetet. Ansvarsfull tillståndsgivning alkohol Kommunen ansvarar för utgivning av alkoholtillstånd, bl.a. utbildas politiker i detta. Ansvarsfull alkoholservering Metoden omfattar samverkan mellan kommun, polis, krögare, vakter m.fl. och består bl.a. av utbildning och tillsyn av att underåriga och överberusade inte serveras alkohol Tillsyn kring försäljning av folköl, tobak och nikotinläkemedel t ex att åldersgränserna hålls, att marknadsföring sker enligt lag samt nätverks- och utbildningsträffar med handlare/personal Kronobergsmodellen unga & alkohol Samverkan mellan kommun, polis och föräldrar där polis söker upp unga med alkohol ute, förverkar alkoholen och kontaktar föräldrar och socialtjänsten samt bedriver spaning av langare Solis i Botkyrka unga & droger el. spel Samverkan polis, kommun, landstinget och föräldrar där polis hjälper unga med drogbruk till minimaria, föräldrar kontaktas, stöd erbjuds direkt och vid behov, behandling framöver Polisens narkotikabekämpning Opionsskapande insatser samt information Exempelvis stoppa-langning -kampanjer Insatser för familjen och föräldrarna Familjen är den kanske allra viktigaste skydds- eller riskfaktorn så länge barnet bor hemma. Att förmedla tydliga förväntningar på barnens beteende, ge mycket positiv uppmärksamhet, umgås och att ha roligt tillsammans är sådant som kan verka skyddande. Samspelet mellan föräldrar och barn har betydelse för flera hälsofrågor som psykisk hälsa, beteendeproblem samt bruk av alkohol, tobak och droger. Områden som i sin tur har betydelse för pojkars och flickors skolprestationer. För att förbättra möjligheterna för föräldrar att kunna ge sina barn en trygg och bra uppväxt har regeringen Förebyggande åtgärder tagit fram en nationell strategi för föräldrastöd Föräldrastöd en vinst för alla. Den omfattar bl.a. erbjudande om föräldrastödsprogram och andra mötesplatser för alla föräldrar med barn 0-18 år. Syftet är att via föräldrar främja barns hälsa och positiva utveckling samt öka barnets skydd mot ohälsa genom en god föräldra-barn-relation. Genom att delta i ett föräldrastödsprogram kan föräldrar få möjlighet att stärka sin föräldraroll och insikter i vad de som föräldrar är bra på. Träffarna ger även praktiska verktyg och möjligheter att träna sin förmåga att hantera situationer med sina barn och unga då konflikter och bråk uppstår i vardagen. Forskning visar att föräldrar har stort inflytande på sina barn, även långt upp i tonåren. En god kontakt mellan föräldrarna och skolan betyder också mycket för att både främja skolresultatet och förebygga problem med skolk, mobbing och andra problem. Exempel på insatser främjande föräldrastöd Olika mötesplatser - Träffpunkt/café för föräldrar under 25 år - Öppna förskolor fem st. i Botkyrka - Olika teman på föräldramöten, t ex kring unga & alkohol, där föräldrarna kan komma överens om gemensamma regler - Föreläsningar med teman kring unga Föräldrastödsprogram - träffar - Vägledande samtal 0-5 år - Bättre föräldraskap 0-5 år, öppna förskolan - Cope 3-12 år, Cope tonår år - Studiecirkeln Familjeverkstan 3 12 år Råd & stöd vid oro (sekretess, inga journaler) - Samtalsmottagningen/socialtjänsten - minimaria; alkohol- & drogbruk, spel - Rädda Barnens Föräldratelefon - BRIS Vuxentelefon om barn Insatser i förskolan och skolan 26

27 Förebyggande åtgärder Elever och lärare som trivs i skolan är en mycket betydelsefull skyddsfaktor. Elever som trivs och fungerar väl i skolan löper lägre risk att drabbas av drogmissbruk, kriminalitet och ohälsa senare i livet. Enlig forskning är läraren den viktigaste faktorn för inlärning, t.ex. lärarens förhållningssätt, relation till eleverna och förmåga att skapa struktur och leda en klass. Lugn och arbetsro i klassrummet främjar både skolframgång och förebygger riskutveckling hos eleverna. Även elevernas delaktighet och inflytande har betydelse för deras välbefinnande och mottaglighet för kunskap och information. Förmågan att uppfatta känslor, hantera stress, och samspela med andra människor kallas ofta för social emotionell kompetens. Denna kompetens går att utveckla. Skolor som arbetar systematiskt med att utveckla elevers sociala och känslomässiga färdigheter visar bl.a. på en ökning av elevernas välbefinnande och en minskning av riskbeteenden som mobbing och alkoholbruk. Elevhälsans personal spelar också en mycket viktig roll i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. De har en särskild närhet till eleverna och därigenom god kunskap om hur eleverna mår, deras levnadsvanor och om skolans psykosociala miljö. Dessutom har de har sakkunskap när det gäller barns sociala utveckling och hälsa. Skolans sätt att samarbeta med föräldrarna betyder också mycket när det gäller att skapa en positiv och trygg lärandemiljö i skolan. - dels kunskapsförmedling och goda samtal med rollspel och övningar där olika sociala färdigheter hos eleverna stärks, - dels andra drogförebyggande insatser, där föräldrar och närsamhället engageras. Fokus har därför under senare år flyttats till insatser i ordinarie verksamhet som bidrar till att stärka: - elevernas sociala och emotionella kompetenser - det psykosociala skolklimatet med lugn och ro i klassrummet och tydlig struktur - ett gott lärarledarskap som bygger på positiv uppmärksamhet, höga förväntningar och ömsesidig feedback mellan lärare och elever - en bra elevhälsa - föräldrasamverkan, bra kamratskap samt stöd till positiva fritidsaktiviteter. Det drogförebyggande arbetet i skolan handlar alltså om att på olika sätt skapa ett gott skolklimat. Insatser som samtidigt stärker arbetet med skolans kärnuppdrag - att främja en god lärandemiljö, bidra till att alla elever klarar undervisningen och att de därigenom utvecklar sina kompetenser. Exempel på insatser skolan Insatser som bidrar till ett gott skolklimat, bra skolprestationer och lugn och ro i klassen. I klassrummet elever & lärare - Insatser som stärker elevernas social & emotionella kompetenser - Ledarskap & förhållningssätt i klassrummet: det viktiga ledarlärarskapet - Strategier mot mobbing likabehandlingsplaner Elevhälsan reflektion livet & vanor - Hälsosamtalen med eleverna - Metoden Motiverande samtal som stöd - Stresshanteringsgrupper: t ex DISA ACT Tydlig alkohol-, tobaks- och drogpolicy Gemensam värdegrund & spelregler under skoltid Forskning visar däremot att traditionell undervisning om droger (t ex temadagar, f.d. narkoman på besök eller bara upplysning om olika preparat, deras effekter och skadeverkningar) inte har någon bestående effekt på ungas drogvanor. Samtidigt är dessa substanser en del av vårt samhälle lokalt, nationellt och internationellt och eleverna behöver allmän kunskap om dem för att kunna bilda sig en uppfattning och ta ställning. Forskningsresultat tyder däremot på effekt på drogbruk, om undervisningen kombinerar: Samverkan med föräldrar - Inflytande & dialog - Teman på föräldramöten t ex kring unga - alkohol, tobak, droger (t ex programmet ÖPP) - Tillgång till föräldrastödsprogram/träffar I början på 2011 lanseras handledningsmaterialet Berusning på schemat som stöd i undervisningen. Det har tagits fram i samverkan mellan Statens Folkhälsoinstitutet, Skolverket m.fl. Insatser på fritiden 27

28 Förebyggande åtgärder En betydande del av ungdomars tillvaro består av fritid. Utslaget över hela året utgör skoltiden ca 3 timmar per dag. Detta innebär att fritiden en av de viktigaste aktiviteterna under den vakna delen av dygnet och kan förväntas ha stor betydelse för hälsan och för att förebygga riskbeteenden. Unga strävar efter att finna en plats i samhället som gör att de får tillhöra en grupp av likasinnade som accepterar dem. Det barn och unga gör under sin fritid ingår som en del i deras identitetsskapande t ex klädval, kultur-, sport- och musikintresse. En fritid i balans kan också motverka stress. Det finns även forskning som visar att ungdomar som är fysiskt aktiva ofta klarar skolan bättre Fritiden påverkar med andra ord inte bara pojkarna och flickornas hälsa och skolframgång utan även deras identitet och åsikter i viss mån. Umgänge med kamrater ingår som en del i flera andra aktiviteter och där kompisrelationer kan ha såväl en gynnsam som ogynnsam effekt för en ung människas sociala utveckling. Om du har många vänner som t ex är aktiva på sin fritid, som ofta tränar och är duktiga i skolan så är sannolikheten stor att du också är det. Om fritidsmiljön istället samlar många unga med olika former av riskbeteenden kan den istället utgöra en riskmiljö för vissa ungdomar. Forskning har t ex visat att ungdomar med någon typ av social problem i högre grad än andra unga söker sig till fritidsgårdar. Det betyder dock inte att alla som går till fritidsgårdar har problem. Men det innebär att fritidsgårdarna är en arena där det är möjligt att nå och arbeta med pojkar och flickor som kanske saknar stabila hemmamiljöer eller andra positiva vuxenkontakter. Här kan de få chansen att knyta betydelsefulla kontakter med andra ungdomar och vuxna. Att hjälpa ungdomar till prosociala kontakter och ge dem själva tillfälle att göra något för samhället är något som i tidigare utvärderingar visat sig ge bra resultat. Stabila relationer gör det möjligt att arbeta med normer, värderingar och förhållningssätt till varandra men också att konstruktivt ta hand om konflikter eller kriser inom verksamheten, t ex föreningar och fritidsgårdar, eller i området som helhet. Därför är det mycket betydelsefullt att ledarna i alla verksamheter som ju är vuxna förebilder - får förutsättningar och verktyg att utveckla ett gott ledarskap, förtroendefulla relationer med ungdomarna och en god värdegrund i verksamheten. En viktig skyddsfaktor anses också vara en meningsfull fritid med strukturerade aktiviteter som leds av vuxna. För pojkar och flickors utveckling är framförallt samspelet viktigt mellan deras vardagsmiljöer d.v.s. hemmet, Exempel på insatser fritiden Brett utbud av strukturerade ledarledda aktiviteter utifrån pojkars och flickors önskemål Öppna organiserade spontanaktiviteter Eftersom inte alla ungdomar lockas av att i förväg boka upp sig på regelbundna fritidsaktiviteter, satsar Botkyrka kommun på att öka utbudet av öppna och organiserade spontanaktiviteter. Aktiviteter året runt För att skapa ett så brett utbud året runt även under helger och lov samordnas och planeras aktiviteter i Botkyrka inom satsningen Lov och helgverksamheten. Olika mötesplatser för unga som lockar många pojkar och flickor, inte bara ungdomar som utvecklat olika former av riskfyllda beteenden. I Botkyrka finns 7 fritidsgårdar som satsar på strukturerade aktiviteter och positiv miljö Drogfria aktiviteter Extra satsningar vid risktillfällen som t ex Valborg, skolavslutning och skolstart Uppsök & vuxennärvaro där ungdomarna är Områdessekreterare (fältare), fritidsledare, nattvandrare, Lugna gatan och många andra vuxna arbetar för att bygga upp förtroendefulla & trygga relationer med pojkarna & flickorna. Kompetensutveckling för ledare I nära samarbete med föreningslivet har certifieringsprogrammet Utmärkt förening utvecklats där föreningar bl.a. får stöd i ledarskap, värdegrunds-, alkohol- och drogförebyggande arbete. Satsningar görs även på ledarskapsutveckling på fritidsgårdar och andra mötesplatser för unga. En tydlig alkohol-, tobaks- & drogpolicy En gemensam värdegrund och spelregler kring bl.a. drogbruk på fritidsgårdar, föreningar m.fl. skolan, fritiden och närmiljön/grannskapet. 28