I många mindre kommuner har intresset för nya lösningar varit litet, vilket i stor utsträckning beror på de mindre resurser som de kommunerna har.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "I många mindre kommuner har intresset för nya lösningar varit litet, vilket i stor utsträckning beror på de mindre resurser som de kommunerna har."

Transkript

1 Svenska kommuner kan spara 7 miljarder årligen genom att lära av varandra ÖKAD EFFEKTIVITET OCH MINSKADE KOSTNADER GENOM GRÖNA INITIATIV Här finns potentialerna och så här gör andra kommuner Studien är gjord av Exido Finansierad av IBM, Kerfi och TeliaSonera

2 Sammanfattning Kommuner kan spara 7 miljarder årligen genom att lära av vad andra kommuner har gjort och hur de har effektiviserat sin verksamhet på ett miljöbefrämjande sätt. Av de 7 miljarderna kan 700 miljoner sparas in redan inom 12 månader. Att spara dessa 700 miljoner kräver inte nyinvesteringar, utan bygger på att man utnyttjar dagens resurser mer effektivt och att kommunen strävar och agerar för att verka resurssnålt. Det handlar om enkla åtgärder som att göra dubbelsidiga utskrifter, ställa in energisparlägen på datorerna, ersätta brevutskick med mailutskick och att skapa kunskap om möjligheterna att spara energi, samt att uppmuntra till eftertänksamhet om miljöbefrämjande åtgärder. Besparingspotentialen är beräknad utifrån besparingar som kommuner har gjort och inte från optimistiska antaganden från leverantörer. Med andra ord kan lärandet mellan kommuner innebära betydande besparingar. Den största delen av dessa besparingar kommer ifrån att man arbetar mer flexibelt och att teknik integreras i verksamhetens olika processer och inte bara från att ersätta en kostsam process med en smidigare och billigare. De förvaltningar som varit offensiva att utnyttja IT i sin verksamhet har kunnat minska miljöbelastningen avsevärt i form av minskat resande, bättre planering och bättre lokal- och kapacitetsutnyttjande. Möjligheterna att tillämpa ett flexibelt arbetssätt, som är mer obundet till plats, är i många fall en viktig del i att uppnå besparingar. Initiativen till ett effektivare resursanvändande har ofta tagits av enskilda personer med stark egen drivkraft och i mindre utsträckning genom kommunernas centrala initiativ. I de kommuner där man ligger långt fram med att utnyttja IT proaktivt har en förankring hos politiker och kommunledning varit centralt, liksom samarbete över förvaltningsgränser. Visionen likväl som möjligheten att göra investeringar för hela kommunen som kan utnyttjas av flera förvaltningar är betydelsefulla för att nå dessa samverkansfördelar. Samtidigt behöver kommun- och förvaltningsledning också vara öppna för att kunna hantera en annan typ av ledarskap i och med att man tillåter personalen större frihet i att sköta sina arbetsuppgifter och sina processer, till exempel genom mobilt arbetssätt. Möjligheter till besparingar ligger således inte i att skära, utan att se verksamheten utifrån de processer som genomförs. I många fall kan processer effektiviseras ur både miljöperspektiv och ekonomiskt perspektiv genom att samordna upptagningsområden och GIS-information, planera och optimera resor och insatsbehov, förändra processen för att minska flaskhalsar, utnyttja mobila lösningar för att automatisera uppdragsrapportering och insatsåtgärder, samt koppla ihop e-tjänster med ärendehanteringen. Dessutom kan till exempel IT i hemtjänsten minska behovet av kommunala resurser genom att ge mer stöd åt anhöriga och brukare. Investeringar i olika lösningar får inte önskvärd effekt om inte utvecklingen är förankrad hos personalen. Investeringar med positiva miljöeffekter som dessutom är till gagn för kommun och kommuninvånare har generellt sett lättare att bli accepterade och skapa förändring än investeringar där den tekniska lösningen främst är till för att effektivisera. E-tjänster är i många fall lösningar i den första kategorin och kommuner som synliggjort medborgarnyttan i samband med implementering och utbildning har också lyckas i större utsträckning. 2

3 I många mindre kommuner har intresset för nya lösningar varit litet, vilket i stor utsträckning beror på de mindre resurser som de kommunerna har. Men trots begränsningarna i ekonomi kan de flesta kommuner dra nytta av IT för miljöbesparingar och/eller ekonomiska besparingar. Inte minst genom samarbeten har flera kommuner lyckats minska kommunens miljöbelastning. 3

4 Innehåll Hitta rätt 6 Studien och rapportens upplägg 7 Grön IT 9 IT och miljö i kommunerna 10 Miljöpåverkan av IT och minskad miljöpåverkan med stöd av IT 11 IT- och telekombranschen 11 IT och telekom i kommuner 12 Var finns potentialerna? 13 Potentialer generellt sett 14 Potentialer inom arbetsplatser 16 Vad ökar miljöbelastningen? 16 Vad görs för att minska miljöbelastningen - fasta arbetsplatser? 17 Hårdvaruval 18 Tunna klienter 19 Distanssupport 20 Vad görs för att minska miljöbelastningen - mobila arbetsplatser? 20 Vad görs för att minska miljöbelastningen - flexibla arbetsplatser? 21 Vad kan påverka lönsamheten vid en grön investering i arbetsplatsen? 22 Potentialer inom infrastruktur datahallar och virtualisering 24 Vad ökar miljöbelastningen? 24 Vad görs för att minska miljöbelastningen av infrastruktur? 24 Virtualisering 24 Serverstrategi och datahallar 25 Shared service centers 26 Växlar / IP-telefoni 27 Cloud computing 28 Vad kan påverka lönsamheten vid en grön investering inom infrastruktur? 29 Potentialer inom transport och logistik 30 Vad ökar miljöbelastningen? 30 Vad görs för att minska miljöbelastningen av transport och logistik? 30 Ruttoptimering av skolskjutsar 31 Ruttoptimering och arbetsplanering inom hemtjänst 31 Digitala lås i hemtjänsten möjligheter att minska kringtiden ytterligare 33 Parkeringsavgifter 33 Vad kan påverka lönsamheten vid en grön investering inom transport och logistik? 33 4

5 Potentialer inom kommunikation internt och externt 35 Vad ökar miljöbelastningen? 35 Vad görs för att minska miljöbelastningen av kommunikation? 35 Möten och internkommunikation virtuella möten 35 Anhörigvård 36 SMS-bemanning 38 E-post och SMS-påminnelse 38 E-fakturor och autogirering 39 Ärendehantering och eid 40 Vad kan påverka lönsamheten vid en grön investering inom kommunikation? 41 Potentialer inom fastigheter 43 Vad ökar miljöbelastningen? 43 Vad görs för att minska miljöbelastningen av fastigheter? 43 Energianvändning i lokalen 43 Lokalbokning 44 Fastighetsstyrning 44 Långsiktig fastighetsplanering 45 IT som del i stadsplanering 46 Vad kan påverka lönsamheten vid en grön investering inom fastigheter? 46 Miljökrav vid inköp 48 Vad kan påverka lönsamheten vid en grön investering inom inköp? 50 Vilka är de huvudsakliga utmaningarna? 51 Organisationen 53 Behov av nya lösningar 54 Vem bär ansvar för att utnyttja IT bättre ur ett miljöperspektiv 56 Politikernas och kommunledningens roll 56 Förvaltningschefernas roll 57 IT:s roll 57 Hur kan en kommun gå tillväga för att snabbt komma åt miljöeffekterna? 59 Vad är viktigt på tre års sikt? 60 Bilaga 1: Studien 61 Bilaga 2: Intervjuade kommuner 62 Bilaga 3: Handledning till utnyttjande av IT som miljöteknik 63 5

6 Hitta rätt För att snabbt hitta rätt i rapporten och läsa det som känns mest angeläget ger vi här en överblick över rapportens innehåll. Rapporten är skriven för att skapa en dialog mellan de som behöver vara involverade i beslut såsom politiker, kommunledning, förvaltningschefer, och IT-avdelning. Grön IT Definition av begreppet. IT och miljö i kommunerna Bakgrund till begreppet och hur grön IT passar in i kommunernas verksamhet och inom några av de områden där det finns möjligheter att utnyttja grön IT. Var finns potentialerna med grön IT? Synliggörande av var man kan spara miljön (och i många fall kronor). Praktikfall hur olika kommuner och förvaltningar har gjort investeringar som är positiva ut miljöperspektiv och även ekonomiskt sett. Vi ser till arbetsplatser och hur man arbetar, infrastruktur, transport och logistik, kommunikation (intern och extern), fastigheter och inköp. Huvudsakliga utmaningar Det finns svårigheter både i organisationen och gentemot kommuninvånare att genomföra olika miljöfrämjande satsningar. Flera av dessa belyses. Vem bär ansvaret? Vilket ansvar har politiker, kommunledning, IT- och förvaltningschefer för att minska miljöpåverkan? Hur går en kommun tillväga för att snabbt komma åt miljöeffekterna? Både för små och stora kommuner, för de som kommit en bit på vägen och de som ligger efter visar vi på vad som snabbt kan få effekt och vad som kan ge betydande effekt på ett par års sikt. Denna rapport ser till hur den verksamhet som normalt sker i alla Sveriges kommuner kan effektiviseras ur ett IT- och miljöperspektiv genom att använda befintliga lösningar på marknaden. Kommuner ligger långt fram när det gäller att utnyttja IT som miljöteknik, vilket innebär att denna rapport med fördel kan läsas av företag och andra organisationer för att hämta inspiration och idéer till den egna verksamheten. Det finns flera projekt som ser till kommunal framtidsplanering där IT och IT-baserad forskning har en stor betydelse, men de ligger utanför ramen av denna rapport. Vi ser inte heller till rena miljömål, såsom till exempel grundvattenkvalitet, rikt odlingslandskap och hur normal IT-användning används för att nå dessa mål. Rapporten fokuserar på hur dagens verksamhet i sitt normala arbete kan bli mindre miljöbelastande. 6

7 Studien och rapportens upplägg Rapporten syftar till att synliggöra vad en enskild kommun kan göra för att minska kommunens miljöbelastning genom att utnyttja IT, samt vad kommunen kan få ut av IT för att bättre möta de miljöutmaningar som man står inför. Detta samtidigt som kommunen ser till att kommunens egen miljöpåverkan till följd av IT blir begränsad. Fokus är att diskutera frågorna utifrån kommunledningens perspektiv för att därigenom skapa en dialogbas för kommunpolitiker, kommunledning, förvaltningschefer och IT-ledning. För att göra detta utgår vi från kommunens verksamhet och synliggör lösningar som har tillämpats av andra kommuner eller företag med motsvarande processer. Vi ser vidare på hur lätt- respektive svårimplementerbara olika lösningar är. Skriven för att öka dialogen mellan kommunledning, politiker och förvaltningar Stort fokus på gjorda tillämpningar och dess effekter både i kronor och i minskad miljöbelastning Redovisat för arbetsplatser, infrastruktur, flexibelt arbetssätt, logistik, kommunikation och fastigheter Flera kommuner har också utvecklat lösningar, både med företag och med forskningsinstitutioner, som är intressanta för andra kommuner att ta del av. Rapporten kommer att exemplifierar flera av dessa lösningar. För att göra studien så tillämpbar som möjligt struktureras den utifrån sex områden där investeringar generellt sett kan ge mest effekt. Den publika diskussion som har handlat om grön IT har framför allt berört miljöpåverkan av IT från arbetsplatser och IT-infrastruktur. Inom dessa områden handlar det således primärt om att minimera miljöbelastningen. Men det finns även möjlighet att återföra värme från datahallar, vilket i vissa fall även ger ett positivt miljöbidrag. Inom de andra områdena som rapporten belyser ses mer till hur IT kan nyttjas i olika processer för att minska kommunens miljöbelastning inom respektive område. Lösningarna inom dessa områden kräver olika resurser för att kunna implementeras, vilket vi också berör. En betydande faktor inom flera av områdena är kunskap och utbildning. Vi kommer att beröra denna utmaning, men inte fördjupa oss i dess frågeställningar. Arbetsplatser Det finns betydande besparingar att göra på arbetsplatser ur flera perspektiv. En del besparingar kan uppnås genom att förändra inställningar, kompletterande investeringar och krav på leverantörer. Andra besparingar nås främst genom att tydliggöra vad den enskilde användaren kan göra för att minska miljöbelastningen. Men en av de viktigaste aspekterna är hur man arbetar och vilket stöd personalen har för att arbeta flexibelt. 7

8 Infrastruktur datahallar, virtualisering Idag har många kommuner redan sett till hur man kan minska miljöbelastningen från datahallar genom att virtualisera servrarna. Men det finns ett stort intresse från kommunernas IT-chefer att se vad de kan göra härnäst. Fortfarande finns det betydande möjligheter till miljö- och kostnadsbesparingar både från driften av IT och hur man köper upp IT. Det gäller till exempel telefoniväxlar, serverparkens ålder, serverstrukturen i kommunen, men också hur man kyler datahallen och hur man nyttjar eller inte nyttjar värmen från datahallen. Transport och logistik Redan idag används geografiska informationstjänster i betydande utsträckning i kommuner, men det finns ännu fler vinster att hämta när det gäller bättre logistikplanering. Det handlar både om fler områden där man kan utnyttja tjänsterna och möjligheter till ökad samordning inom området. Hur väl man kan effektivisera logistiken beror på kommunens struktur, men även vilket stöd det finns för att arbeta mobilt och förankring hos personalen. En stor del av kommunens personal är i rörelse. I många fall kan arbetet effektiviseras genom att utnyttja till exempel elektronisk nyckelhantering. Men detta ställer samtidigt krav på organisationen att kunna hantera detta, samt att personalen känner sig bekväm med att utnyttja tekniken. En teknisk investering i sig är inte tillräcklig, utan behöver kompletteras med utbildning och anpassningar av teknik och arbetssätt. Kommunikation och mötesformer internt och externt Även om kommuner i relation till andra organisationer har ett begränsat behov av att resa finns det en miljömässig vinst att göra om man ser över sina mötesformer. Hur kommunikationen till kommuninvånarna sker och i vilken utsträckning kommunen utnyttjar och kan utnyttja e-tjänster påverkar också möjliga miljöeffekter och besparingar. Fastigheter Inom många organisationer och företag står lokalerna för en stor del av energianvändningen. Bland kommuner med ett stort antal offentliga lokaler är det den enskilt största delen. Det finns idag många lösningar för att hantera enskilda källor inom fastigheter, såsom ventilation, värme/kyla eller isolerade förbrukningskällor. Problemet är att den totala överblicken över energianvändningen ofta saknas och att energikostnaderna inte belastar brukaren. I stället tas den centralt och fördelas därefter ofta ut till respektive enhet enligt en förutbestämd fördelningsnyckel, vilket innebär att möjligheten att påverka och minska förbrukningen upplevs som låg eller obefintlig. Inköp Genom att se över avtalen och införa miljökrav och miljökriterier i avtal, SLA:er och leverantörsbedömningar kan kommunerna minska miljöbelastningen avsevärt. Dessa krav bör också vara utformade så att kraven skärps löpande. 8

9 Grön IT Grön IT har i huvudsak två perspektiv: minskad miljöpåverkan med stöd av IT och miljöpåverkan av IT. IT och telekom är verktyg för att minska miljöpåverkan och energianvändning genom till exempel minskat resande, effektivare arbetssätt eller genom effektiva lösningar för att mäta, följa upp och effektivisera energianvändning i fastigheter och kontor. Hur IT och telekom kan användas för att minska miljöbelastningen ytterligare och är ännu i sin linda. Grön IT har två perspektiv: - Minskad miljöpåverkan med stöd av IT - Miljöpåverkan av IT IT i sig påverkar också miljön. Att minska energianvändning och miljöpåverkan av IT är ett ansvar som landar på både leverantörer och användare. IT- och telekombranschen ansvarar för den del som kommer av tillverkning och försäljning, men även för utveckling av nya och energieffektiva lösningar. Hos kunder och användare ligger ansvaret för att använda befintlig utrustning på ett energieffektivt sätt, men även att vara proaktiva i kravställning gentemot leverantörer av hårdvara och tjänster. På så sätt går det att driva utvecklingen av miljöeffektiva lösningar framåt. 9

10 IT och miljö i kommunerna Miljöfrågan är aktuell. Tidigare handlade den mest om föroreningar och miljöförstöring. Men de senaste årens utveckling av, och fokus på, klimatet har gjort att frågan finns på agendan på ett helt annat sätt idag. Det gäller för såväl kommuner och andra organisationer som för politiker och enskilda individer. Ett innovativt IT-utnyttjande kan kraftigt bidra till att slitaget på miljön minskar, trots att utvecklingen inom IT och telekom utgör en miljöbelastning i sig. Ett grönt ITtänkande handlar dock inte enbart om att ta ansvar för klimatutvecklingen. Det handlar i minst lika hög omfattning om de möjliga nyttor som finns, i form av lägre kostnader, högre effektivitet, bättre personaltrivsel, bättre relationer till kommuninvånare och en stärkt image. Miljöfrågorna blir allt viktigare för kommuner miljöanpassad verksamhet är krav från invånare, medier och politiker IT är en betydande del i lösningen/arbetet för att minska kommunens miljöbelastning, även om IT även är en del av miljöproblemet För att nå framgång med ITlösningarna måste de också nyttjas av personal, organisation och invånare I takt med att grön IT blir en realitet, kommer också de enskilda kommunernas ansvar för miljön att skärskådas på ett annat sätt än tidigare. Det är inte längre enbart industrin som ses som potentiella miljöbovar, utan alla typer av verksamheter såsom kommuner. Utvecklingen drivs på av medier, politiker, intresseorganisationer, företag och en allt mer miljömedveten allmänhet. Att visa att frågan om grön IT tas på allvar blir därmed en viktig del av kommunledningens ansvar. Idag befinner vi oss i fasen när vi börjar se reella åtgärder inom området grön IT. Frågan flyttar nu in på agendan hos allt fler, från att tidigare enbart ha varit aktuell på konferenser och seminarier där samma exempel har visats gång på gång. Nu ökar intresset för och kunskapen om hur grön IT kan minska miljöpåverkan samtidigt som kostnaderna minskar. Inom kommunerna har många funktioner agerat utifrån de mandat de själva besitter genom att till exempel öka virtualiseringen av servrar. Det är dock få kommuner där ledning och politiker har förstått hur de kan nyttja IT för att både spara pengar och minska kommunens miljöbelastning. Denna rapport syftar till att tydliggöra hur kommunen kan agera både i ett kort perspektiv och ur ett längre perspektiv. Den visar på inom vilka områden man lättast kan hitta miljömässiga såväl som ekonomiska fördelar med grön IT. Rapporten kan med fördel även läsas av företag och andra organisationer, eftersom kommuner i många fall ligger före industrin när det gäller utnyttjande av grön IT. Detta beror främst på att man agerat i samband med att verksamheten haft ett visst behov och mindre på att kommunerna har planerat sin verksamhet så att den samordnat verkar för att minska miljöbelastningen. Genom att göra en översyn av verksamheten finns betydande möjligheter kvar för kommunerna att ytterligare minska sin miljöbelastning. En viktig aspekt för att nå eftersträvad effekt av IT-lösningar är att se till att de passar i organisationen och att personalen kan och förstår hur de utnyttjas. Utbildning och 10

11 implementering av tjänsterna är centralt, vilket också kräver en betydande samverkan mellan IT-avdelningen och de olika förvaltningarna. En annan utmaning att hantera, som också har stor potential, är att en stor del av energianvändningen är en kollektiv nytta. Brukaren, det vill säga kommun, hyresgäst eller individ, har inte inflytande på eller ansvar för den förbrukning denne står för. En avdelnings eller enhets elförbrukning belastar inte verksamheten direkt utan nycklas ut till verksamheten. Individer, avdelningar och projekt har ingen eller mycket liten möjlighet att påverka sina energikostnader. Det gäller även om de minskar energianvändningen inom sin enhet eller sitt verksamhetsområde. Miljöpåverkan av IT och minskad miljöpåverkan med stöd av IT Minskad energianvändning av IT innebär även minskade kostnader. Många initiativ inom till exempel virtualisering eller ruttoptimering har inte i första hand handlat om att spara energi och miljö utan om ekonomiska besparingspotentialer. Miljöaspekten blir en positiv bieffekt. I det här perspektivet ligger även initiativet och ansvaret för möjligheterna utanför IT-avdelningen. IT-avdelningen verkställer ofta beslut som redan fattats och har begränsad möjlighet att påverka effektivitet eller miljökonsekvenser av beslutet. Ansvaret för att minska miljöpåverkan finns hos flera aktörer såsom tillverkare, leverantörer, inköpare, ITstrateger, kommunledning, förvaltningschefer och användare IT och miljöpolicy är ett centralt redskap för att strukturera arbetet IT- och telekomindustrin står för en stor del av energianvändning och miljöpåverkan. En kraftig expansion och ökad IT-mognad i till exempel Kina, Indien och Latinamerika kommer att medföra ökade utsläpp. En kraftigt ökande tillväxt av PC och mobiltelefoner kommer att ställa stora krav på såväl effektiv produktion och råvaruhantering som återvinning för att minska den negativa miljöpåverkan från dessa produkter. IT och telekom är dock även verktyg för att minska energianvändningen i olika verksamheters processer. Det kan bidra till minskat resande, effektivare arbetssätt eller genom effektiva lösningar för att mäta, följa upp och effektivisera energianvändning i fastigheter och kontor. Idag omfattar miljöpolicies och miljöredovisningar bland annat kommuners energiupphandling, transporter och konsumtion. Men området är större än så och bör även omfatta ett bredare miljömedvetet tänkande, såväl som IT. IT- och telekombranschen IT- och telekombranschen har en stor del av ansvaret för att hantera IT:s miljöpåverkan. Val av material, energisnål hårdvara och ansvar för återvinning är några exempel på branschens ansvar och möjligheter. Många företag inom IT-industrin ser idag grön IT som ett säljargument. Det handlar dels om att hjälpa kunder att hantera frågan och dels är det kunddrivet där företag och konsumenter ställer krav på produkter och lösningar. Branschen är idag en stor förbrukare av metaller och mineraler. Utvinningen av dessa har kritiserats och kommer att behöva minska eller moderniseras. Detta sker i första hand genom 11

12 nationella och internationella myndigheter samt parallell lagstiftning, men kan givetvis även påverkas av kunders och konsumenters val och uppmärksammande. IT- och telekombranschen har även ett proaktivt ansvar i utvecklingen av energieffektiva lösningar samt hur IT kan användas för att minska miljöpåverkan. Här finns stora möjligheter för svensk forskning och svenska företag med en stark position inom miljöteknik att bidra. IT och telekom i kommuner Kommuner har som brukare av IT stora möjligheter att påverka utvecklingen av grön IT. Genom tydliga miljöpolicies som organisationen arbetar efter och krav på leverantörer ökar trycket på energieffektiva och miljövänliga produkter och tjänster. Detta ställer dock krav på organisationen. En viktig del är att de facto utveckla en policy, att få organisationen att arbeta efter den samt att kontinuerligt uppdatera den och tillföra nya krav och arbetssätt. Idag finns det ofta ett stort engagemang i olika kommunala funktioner för dessa frågor, men det krävs stöd från kommunledningen för att skapa samordning och säkerställa att de initiativ som tas kan nå önskad potential. 12

13 Var finns potentialerna? Var potentialerna finns och hur stora de är skiljer sig mellan olika typer av kommuner. En av de viktigaste faktorerna till hur mycket man kan minska kommunens miljöbelastning är kommunstorlek. Större kommuner har både större stordriftsfördelar och bättre ekonomiska förutsättningar för att skapa miljövinster. Men även mindre kommuner kan få betydande besparingar både genom samverkan med andra kommuner för att dra nytta av stordriftsfördelar och genom att fokusera på effektivitet och kvalitet i det egna arbetet. Gemensamt för alla typer av kommuner är dock att frågan behöver ses över i ett övergripande perspektiv, innan man går för långt med enskilda aktiviteter, investeringar och åtgärder. Det är mycket möjligt att ett initiativ att virtualisera servrar, implementera tunna klienter eller en omfattande videokonferensutrustning är rätt. Då lösningar och produkter ofta hanterar enskilda lösningar är det dock viktigt att se över helheten och göra en första prioritering innan beslut fattas om var arbetet ska börja. Dessutom kan man i många fall börja enklare med lösningar som inte kräver några investeringar, som till exempel telefon- eller webbkonferens. En grundläggande förutsättning är att öka kunskapen om hur energianvändning och miljöpåverkan ser ut för att på så sätt kunna värdera vilka insatser som kan ge bäst effekt. Dessutom ökas möjligheterna att föra kostnader till rätt brukare och på så sätt minska kostnaderna för de kollektiva nyttorna. Många lösningar som spar miljö finns redan i kommunerna, men de tillämpas inte Inom IT-infrastruktur finns främst potentialer inom infrastruktur och personlig utrustning Flexibelt arbetssätt ökar tillgänglighet, minskar resande och ökar personalens trivsel, men ställer nya krav på ledarskapet Samverkan mellan förvaltningar och IT-avdelning möjliggör att många potentialer kan realiseras inom resande, arbetssätt, kommunikation och e-tjänster Inom fastigheter och lokaler finns betydande miljöeffektiviseringspotentialer Inom teknikområdet finns potentialer i huvudsak i två perspektiv: infrastruktur och personlig utrustning. I båda fallen är val av energieffektiva system och lösningar av stor vikt. Att utveckla krav och mål i inköpsprocesserna bidrar till att energieffektiva lösningar kommer till marknaden snabbare. När det gäller den personliga utrustningen kan det i många fall också handla om ett förändrat och mer flexibelt arbetssätt, vilket också ställer nya krav på ledarskapet i kommunen. En personal som i större utsträckning arbetar mobilt blir också mindre närvarande på kontoret, vilket i sin tur ställer andra krav på bland annat samordning, ansvarsfördelning, kommunikation, information och rapportering. Inom fastigheter och lokaler finns i många fall stora potentialer i att effektivisera och minska energianvändningen. Det kan dels vara genom direkta åtgärder för belysning, uppvärmning, kyla med mera. Det kan också handla om att tydliggöra hur energianvändningen ser ut och därmed öka den enskilde medarbetarens möjlighet att (upplevt) påverka och minska energianvändningen. 13

14 Ett tredje område med stora potentialer är kommunikation, resor och samverkan. Allt fler kommuner ändrar både sin mötespolicy och sin resepolicy till att vara mer miljöeffektiva och därigenom även minska onödiga kostnader. Resande ska minskas eller ske på ett mer miljöeffektivt sätt, samtidigt som man måste värna om arbetstid och effektivitet, vilket ökar intresset för telefon- och webbmöten och investeringar i till exempel videokonferens. I många fall är detta aktiviteter som inte är fullt sammankopplade. Störst effekt uppnås när ägaren av policyn arbetar tillsammans med den som äger och har kunskap om verktygen. Idag går mycket av fältpersonalens arbetstid inom kommuner åt till planering, rapportering och koordinering. I många fall kan IT-stöd effektivisera arbetssättet, vilket innebär att resandet kan minska avsevärt, samtidigt som arbetsrutter kan optimeras utifrån olika typer av behov. Detta spar både transportkostnader och tid. Under de senaste åren har antalet e-tjänster ökat, men många är fortfarande inte automatiserade. En del i att få ut mer av de potentialer e-tjänsterna innebär är att möjliggöra identifiering av de som nyttjar e-tjänsten och även möjligheten till signering av blanketter elektroniskt. Potentialer generellt sett Beräkningar som redovisas i rapporten visar på att det finns besparingar på i storleksordningen 7 miljarder kronor årligen för Sveriges kommuner genom att ta ett bredare grepp om IT och miljö. Många besparingar är mycket enkla att få genomförda. Andra besparingar kräver betydande investeringar och/eller ett omfattande behov av anpassning till den gjorda investeringen, vilket generellt ökar med kommunstorlek och/eller komplexiteten i investeringen. Sveriges kommuner kan spara 7 miljarder kronor per år genom att investera i IT som miljöteknik Besparingarna finns i begränsad omfattning på IT avdelning, utan i stället främst ute i verksamheten Beräkningarna när det gäller potentialer är konservativa, eftersom vi bara i begränsad omfattning ser vilka effekter IToch miljöinvesteringar får i effektivare arbetsprocesser. Vi har också genomgående räknat med en lägre besparingspotential när vi räknat upp olika kommuners faktiska besparingar till besparingar på nationell nivå. Det vill säga att om en kommun har en besparing på mellan 20 och 30 procent, så har vi genomgående använt 20 procent. Vi har också för varje besparing gjort en bedömning, baserad på tidigare undersökningar som Exido gjort, avseende vilken andel av Sveriges kommuner som kan ta del av olika typer av lösningar. Vi har således inte automatiskt beräknat upp en besparing med 100 procent. I många fall har vi inte heller kunnat kvantifiera en besparing eftersom den eller de kommuner som gjort effektiviseringen inte har gjort en extrapolerbar bedömning av investeringen. Det är tydligt att den största delen av besparingarna inte kommer från IT-avdelningen, utan i stället från verksamheten. Detta har gjort att vi i många fall varit tvungna att intervjua flera personer i varje kommun för att skapa en bild över de verkliga besparingarna. Detta har också medfört att vi tagit bort förväntade besparingar där lösningarna inte har varit tillräckligt bra kvalitetsmässigt eller de facto inte genererat den förväntade besparingen avseende miljö eller ekonomi. I vissa fall har vi också undvikit att göra en potentialberäkning eftersom jämförelser inte låter sig göras. Detta beror på att omvärlden och förutsättningarna för investeringen 14

15 förändrats. Därmed skulle en jämförelse vara felaktig. I flera fall har vi valt att beskriva dessa besparingar verbalt för att man ska förstå vad som kan göras, men utan att synliggöra den faktiska potentialen av investeringsalternativet. Figur 1 - Störst besparingspotential i verksamheten 15

16 Potentialer inom arbetsplatser Hur kommuner ser på arbetsplatser idag skiljer sig i stor utsträckning från hur man såg på arbetsplatser för tio år sedan. Tidigare var en arbetsplats en fysisk plats där varje person hade sin namnskylt, bord, stol, telefon och dator. Idag delas ofta arbetsplatser mellan anställda. Dessutom behöver en arbetsplats inte vara en stationär fysisk plats. Den kan lika gärna vara en mobiltelefon eller en dator som man registrerar sig via. I kommuner har en stor del av personalen inte en egen fast arbetsplats, eftersom många arbetar i hemtjänst, skola eller på det tekniska kontoret. Deras behov av en arbetsplats består ofta i att dokumentera ett ärende, en arbetsinsats eller att kommunicera till olika personer - internt inom kommunen eller till kommuninvånare. Det gör att mobila arbetsplatser (mobiltelefon/bärbar dator) och delade arbetsplatser är allt vanligare lösningar. Vad ökar miljöbelastningen? Ser man till stationära arbetsplatser, oavsett om de används av en eller flera personer, finns det flera faktorer som ökar energiåtgången. Mest påtagligt och synligt är hårdvaror bestående av framför allt dator, skärm, skrivare, belysning, laddare och reglerbara arbetsbord. Idag har de flesta hårdvaror ett stand-by läge, vilket innebär att de drar el oavsett om de används eller inte. Många PC står fortfarande på dygnet runt. En anledning kan vara att det krävs för att till exempel säkerhetsuppdateringar genomförs nattetid, en annan att behörighetssystemen inte klarar av en stor mängd användare som skall logga på samtidigt på morgonen. Fasta arbetsplatsers miljöpåverkan kan med enkla medel minskas genom att stänga av datorerna eller utnyttja energisparprogram. Besparingspotentialen att utnyttja energisparprogram är 136 miljoner kwh eller 139 miljoner kronor per år Om alla landets kommuner genomgående anammar dubbelsidiga pappersutskrifter minskas pappersförbrukningen med 500 miljoner pappersark, motsvarande ungefär 50 miljoner kronor per år Byte från stationära datorer till bärbara eller tunna klienter kan medföra en årlig besparingar för landets kommuner på upp till 142 miljoner kronor Genom ett flexibelt arbetssätt kan Sveriges kommuner årligen spara mer än 700 miljoner kronor En IT-struktur som underlättar distanssupport kan minska behovet av antalet tekniker från en tekniker per 100/150 användare till en per 600 Både i stand-by läge och i användning är det skillnad på energiförbrukning. Vissa hårdvaror drar betydligt mer energi än andra hårdvaror med samma funktion. CRT-skärmar drar till exempel betydligt mer än LCD-skärmar. Dessa hårdvaror kan i allmänhet fasas ut över tid. I andra fall kräver förändringarna mer eftertanke eftersom en förändring för att minska energiåtgången på arbetsplatsen kan få ökade kostnader eller andra konsekvenser för organisationen eller IT-strukturen. Ser man till klienternas programvaror så är det skillnader i vilken utsträckning olika programvaror utnyttjar datorernas processorer och minne, men det är osäkert vilken 16

Ledningssystem för hållbar IT-användning. Förslag till ny standardisering

Ledningssystem för hållbar IT-användning. Förslag till ny standardisering Ledningssystem för hållbar IT-användning Förslag till ny standardisering Grön IT Möjligheter och potentialer SIDA 3 Behov Många företag har tagit initiativ till att minska sin energiförbrukning och miljöpåverkan

Läs mer

GITindex Hösten 2010. Rapport December 2010. Page 1

GITindex Hösten 2010. Rapport December 2010. Page 1 GITindex Hösten 2010 Rapport December 2010 Page 1 Om Grön IT i Sverige Hösten 2010 Rapporten Grön IT i Sverige Hösten 2010 baseras på intervjuer gjorda med drygt 500 svenska företag och organisationer.

Läs mer

Grön IT policy. Karlstads kommun 2013-09-13

Grön IT policy. Karlstads kommun 2013-09-13 Grön IT policy Karlstads kommun 2013-09-13 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Bakgrund... 3 1.1 Strategisk plan... 3 1.2 Miljö- och Klimatstrategin... 3 2 Grön IT... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Tillämpning... 4 3 Förutsättningar

Läs mer

Kan man med hjälp av olika IT-lösningar minska belastningen på miljön?

Kan man med hjälp av olika IT-lösningar minska belastningen på miljön? Kan man med hjälp av olika IT-lösningar minska belastningen på miljön? Först och främst, varför? -Det är, mer eller mindre, ett faktum att vi står inför klimatförändringar, global uppvärmning samt en lågkonjunktur.

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

TCO Development. Grön IT Index Hösten Rapport Version

TCO Development. Grön IT Index Hösten Rapport Version TCO Development Grön IT Index Hösten 2011 Rapport Version 2011-11-11 Om Grön IT i Sverige Hösten 2011 Rapporten Grön IT i Sverige Hösten 2011 baseras på intervjuer gjorda med drygt 500 svenska företag

Läs mer

GITINDEX HÖSTEN 2012 RAPPORT

GITINDEX HÖSTEN 2012 RAPPORT GITINDEX HÖSTEN 2012 RAPPORT Version 2012-10-10 Executive Summary Frågan om Grön IT är aktuell för många företag. Efter att intresse och fokus kring frågan gått ner något under förra året ökar det nu och

Läs mer

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun Riktlinjer för IT i Halmstads kommun VER 1.0 Innehåll Bakgrund...3 Syfte...3 Drivkrafter för IT i Halmstads kommun...3 Övergripande inriktning...4 Inriktning för kommunens IT-engagemang...5 Service...5

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014

Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014 Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014 Ledning och styrning av IT i kommunen Kommunen har sedan många år en central IT-avdelning med ansvar för drift

Läs mer

Slutrapport GITaudit 2.0 för Sollentuna Kommun. www.advania.se

Slutrapport GITaudit 2.0 för Sollentuna Kommun. www.advania.se Slutrapport GITaudit 2.0 för Sollentuna Kommun www.advania.se Från Grön IT till Hållbar IT 2011 TCO Development tar över GITaudit 2010 SIS TK 550 Ledningssystem för Grön IT 2013 GITaudit 2.0 2009 Advania

Läs mer

IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05

IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05 IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05 IT-Strategi 2004-10-12 2(7) Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund...3 2 Intention...3 3 Ledning och ansvar...4 4 Nuläge...5 5 Strategier och

Läs mer

CSC UTVÄRDERING AV KOSTNADSPÅVERKAN GENOM INFÖRANDE AV CSC DESKTOPVIRTUALISERING CSC DYNAMIC DESKTOP. DESKTOPVIRTUALISERING Radar Group International

CSC UTVÄRDERING AV KOSTNADSPÅVERKAN GENOM INFÖRANDE AV CSC DESKTOPVIRTUALISERING CSC DYNAMIC DESKTOP. DESKTOPVIRTUALISERING Radar Group International CSC UTVÄRDERING AV KOSTNADSPÅVERKAN GENOM INFÖRANDE AV CSC DESKTOPVIRTUALISERING CSC DYNAMIC DESKTOP DESKTOPVIRTUALISERING Radar Group International Page2 SLUTSATS Radar Group har genomfört en analys runt

Läs mer

Grön it-strategi. Grön it-strategi A

Grön it-strategi. Grön it-strategi A Grön it-strategi Grön it-strategi A Innehåll Växjö - Europas grönaste stad 3 Växjö kommuns miljöarbete 3 Grön it strategi 5 It som miljöteknik 6 Miljövänlig it 9 Ansvar och uppföljning 10 Produktion: Växjö

Läs mer

Mobiltjänster. Vi kan smartphones. den nya mobiltelefonin. www.dustin.se. Telefon: 08-553 44 000 E-mail: info@dustin.se

Mobiltjänster. Vi kan smartphones. den nya mobiltelefonin. www.dustin.se. Telefon: 08-553 44 000 E-mail: info@dustin.se Mobiltjänster Vi kan smartphones Skaffa kontroll över den nya mobiltelefonin UTMANINGARNA Smartphone-revolutionen skapar nya utmaningar för IT-avdelningen De traditionella mobiltelefonerna är snart ett

Läs mer

Aktivitetsstyrd Arbetsmiljö

Aktivitetsstyrd Arbetsmiljö Aktivitetsstyrd Arbetsmiljö Vi lyssnar och erbjuder lösningar Våra kunder söker ständigt nya sätt att mer effektivt nyttja kontoren både ur ett mänskligt och ekonomiskt perspektiv. Vi lyssnar på kundernas

Läs mer

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens

Läs mer

Medvetet företagande i en digitaliserad tid

Medvetet företagande i en digitaliserad tid Medvetet företagande i en digitaliserad tid Förord Vi lever i en spännande och föränderlig tid där digitaliseringen ger oss möjligheter vi tidigare bara kunde drömma om. Modern teknik och smarta tjänster

Läs mer

emålbild för Kungsbacka 2020 Vårt utvecklingsarbete för att bli en del av e-samhället

emålbild för Kungsbacka 2020 Vårt utvecklingsarbete för att bli en del av e-samhället emålbild för Kungsbacka 2020 Vårt utvecklingsarbete för att bli en del av e-samhället Förord Vi behöver jobba smartare, effektivare och på nytt sätt för att möta förändrade förutsättningar. Genom att ta

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. miljöpolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. miljöpolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset miljöpolicy Genom Sahlgrenska Universitetssjukhusets (SU) miljöpolicy visar ledningen sitt engagemang, intentioner och avsikt med SU:s miljöarbete. Vi ska som en del

Läs mer

Ställ miljökrav vid upphandling av IT-produkter. Karin Lundquist. Miljöanpassad upphandling

Ställ miljökrav vid upphandling av IT-produkter. Karin Lundquist. Miljöanpassad upphandling Ställ miljökrav vid upphandling av IT-produkter Karin Lundquist DELTAGARE OCH FÖRVÄNTNINGAR Namn Arbetsplats Funktion Vad jag vill ha svar på om miljökrav och IT-produkter i dag DAGENS AGENDA Gruppintroduktion

Läs mer

Energieffektiva myndigheter Riktlinjer och uppföljning

Energieffektiva myndigheter Riktlinjer och uppföljning Energieffektiva myndigheter Riktlinjer och uppföljning Dag Lundblad Energimyndigheten Övergripande om åtgärder valmöjligheter i ett kontinuerligt & systematiskt och strategiskt arbete genomförande under

Läs mer

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska Miljöpolicy För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska hushålla med resurser och i största möjliga mån använda förnybara naturresurser i vår produktion och administration

Läs mer

Miljöhandlingsplan 2012

Miljöhandlingsplan 2012 Miljöhandlingsplan 2012 Institutionen för data- och systemvetenskap Fastställd av DSV:s styrelse 2012-02-14 2 Miljöhandlingsplan 2012 Bakgrund Rektor vid har den 5 mars 2009 beslutat att ska miljöcertifieras

Läs mer

Vad gör man? 2010-09-10

Vad gör man? 2010-09-10 Vad gör man? 1 Gröna initiativ Var finns potentialen? 2 Miljövision 2015 kommer två tredjedelar av dagens fysiska möten i stället ske virtuellt. För att vi vill och för att alla kan. 3 Miljöarbete i näringslivet

Läs mer

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER 2 Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet. 1 Inledning Håbo kommuns övergripande styrdokument inom IT är IT-policy för Håbo kommun. Riktlinjer

Läs mer

Hitta din största potential var finns de snabbaste vinsterna med IT som miljöteknik?

Hitta din största potential var finns de snabbaste vinsterna med IT som miljöteknik? ANNONS HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN IDG CUSTOM PUBLISHING 1 En rapport från Exido IT SOM MILJÖTEKNIK Agera klimatsmart med Grön IT Snabba vinster med rätt prioriteringar Hitta din största potential

Läs mer

Digital strategi för Strängnäs kommun

Digital strategi för Strängnäs kommun 1/8 Beslutad: Kommunfullmäktige 2016-01-25 8 Gäller fr o m: 2016-01-26 Myndighet: Diarienummer: Kommunstyrelsen KS/2015:646-005 Ersätter: Ansvarig: IT-strateg Digital strategi för Strängnäs kommun 2/8

Läs mer

IT-policy för Växjö kommun

IT-policy för Växjö kommun Styrande dokument Senast ändrad 2011-05-02 IT-policy för Växjö kommun Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig IT-enheten Dokumentnamn IT-policy för Växjö kommun Fastställd/Upprättad Kommunfullmäktige

Läs mer

Lyckas med outsourcing av lön och HR Whitepaper

Lyckas med outsourcing av lön och HR Whitepaper bluegarden.se Lyckas med outsourcing av lön och HR Whitepaper Kan din verksamhet tjäna på att outsourca hela eller delar av löne- och HRadministrationen? Detta whitepaper ger dig underlag att fatta korrekta

Läs mer

Vilket moln passar dig bäst?

Vilket moln passar dig bäst? Vilket moln passar dig bäst? Idag diskuteras ofta huruvida man ska kliva in i molnets underbara värld eller inte, men sällan om skillnaderna mellan olika moln och vilka tillämpningar som är lämpliga att

Läs mer

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB 2008-01-01, reviderad 2011-08-01 Miljöledningssystem FC. AB Organisation och ansvar Ledningsgrupp Verkställande direktör Dan-Henrik Eriksson Ekonomi/ administration

Läs mer

Göteborgs Stads program för IT

Göteborgs Stads program för IT Göteborgs Stads program för IT Detta dokument gäller för Anställda och förtroendevalda i Göteborgs Stads förvaltningar, bolag och anknutna stiftelser Fastställd 2012-xx-xx Beslutande Kommunfullmäktige

Läs mer

HUR MAN LYCKAS MED BYOD

HUR MAN LYCKAS MED BYOD HUR MAN LYCKAS MED BYOD WHITE PAPER Innehållsförteckning Inledning... 3 BYOD Checklista... 4 1. Val av system... 4 2. Installation och konfiguration... 5 3. Prestanda... 5 4. Valfrihet ökar upplevelsen...

Läs mer

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2010-09-27 Giltighetstid: 2010-09-27 t o m 2014-12-31 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Diarienummer: KS 2010/0095 IT-strategi

Läs mer

En politisk vilja är ett måste för en teknisk utveckling

En politisk vilja är ett måste för en teknisk utveckling En politisk vilja är ett måste för en teknisk utveckling Bra miljö är en mänsklig rättighet Milan Obradovic Ordförande Miljönämnden Malmö FAH dagarna 18-19 april 2013 Flyget Flygindustrin står för ca 2%

Läs mer

Energieffektivisering

Energieffektivisering Skellefteå 2012-05-28 Energieffektivisering Erfarenheter Vad händer i övriga landet? Framgångsfaktorer KanEnergi Sweden AB KanEnergi är ett konsultföretag med fokus på områdena energi, miljö och klimat.

Läs mer

SIS och Ledningssystem för hållbar IT

SIS och Ledningssystem för hållbar IT SIS och Ledningssystem för hållbar IT Standardisering En framgångsrik beprövad modell för att ta fram accepterade lösningar på gemensamma utmaningar hos företag, myndigheter och organisationer 2014-11-14

Läs mer

Rapport om IT-infrastruktur och säkerhet inom offentlig sektor

Rapport om IT-infrastruktur och säkerhet inom offentlig sektor Rapport om IT-infrastruktur och säkerhet inom offentlig sektor De senaste åren har ett antal offentliga myndigheter blivit utsatta för hot och olaga intrång i sina IT-system. Inte minst Regeringskansliet

Läs mer

FunktionsIT Lönsamt, enkelt och tryggt

FunktionsIT Lönsamt, enkelt och tryggt FunktionsIT FunktionsIT Lönsamt, enkelt och tryggt Vad är FunktionsIT? FunktionsIT är vårt koncept för att paketera IT som tjänst. Det ger dig som kund en centraliserad och automatiserad hantering av

Läs mer

Time Cares tjänsteerbjudande

Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Care tjänsteerbjudande Hur utbildar och stöttar vi våra chefer att leda verksamheter där varje krona har en berättelse och varje minut ett

Läs mer

Lokala energistrategier

Lokala energistrategier Lokala energistrategier Kommunens roll att stimulera och främja en hållbar energianvändning och tillförsel på lokal nivå Presentationen Varför energi är en strategisk fråga för en kommun? Hur kan den omsättas

Läs mer

mal och hai 2011-201

mal och hai 2011-201 INSPEKTIONEN mal och hai 2011-201 an 1(5) Box 199 Finningevagen 54 B Telefon: 0152-650 100 Fax:0152-650 180 registratorp!ot.teriinspektionen.se www.lotteriinspektianen.se Org. nr: 202100-3310 INSPEKTIONEN

Läs mer

Policy för inköp och upphandling inom Värmdö kommun

Policy för inköp och upphandling inom Värmdö kommun Policy för inköp och upphandling inom Värmdö kommun Värmdö kommuns inköps- och upphandlingspolicy gäller för alla typer av inköp och upphandlingar som görs inom kommunen eller kommunens bolag. 1 Syfte

Läs mer

Migration to the cloud: roadmap. PART 1: Möjligheter och hinder för att migrera till molnet

Migration to the cloud: roadmap. PART 1: Möjligheter och hinder för att migrera till molnet Migration to the cloud: roadmap PART 1: Möjligheter och hinder för att migrera till molnet PART 1 ÖVERSIKT 1. Varför migrera till molnet? 2. Möjligheter med migrering till molnet 3. Hinder för att migrera

Läs mer

KLIMATKLOK PÅ JOBBET TIPS FÖR ATT MINSKA ENERGI- ANVÄNDNINGEN PÅ DIN ARBETSPLATS

KLIMATKLOK PÅ JOBBET TIPS FÖR ATT MINSKA ENERGI- ANVÄNDNINGEN PÅ DIN ARBETSPLATS KLIMATKLOK PÅ JOBBET TIPS FÖR ATT MINSKA ENERGI- ANVÄNDNINGEN PÅ DIN ARBETSPLATS Belysning 1 Byt ut vanliga glödlampor mot mer energieffektiva lampor där det går. LED-lampan drar cirka 80 procent mindre

Läs mer

Smarta företag. En undersökning genomförd av TNS Sifo på uppdrag av Cisco och TeliaSonera 2013-03-01. Smarta företag TNS 1525977

Smarta företag. En undersökning genomförd av TNS Sifo på uppdrag av Cisco och TeliaSonera 2013-03-01. Smarta företag TNS 1525977 En undersökning genomförd av TNS Sifo på uppdrag av Cisco och TeliaSonera 2013-03-01 Innehåll 1 Resultat i sammandrag 3 2 Bakgrund och metod 5 3 : Index 9 4 Mobilt arbetssätt 33 5 Virtuella möten 35 6

Läs mer

ENERGISPARPROJEKTET GF. - Lunchseminarium Grön(are) IT

ENERGISPARPROJEKTET GF. - Lunchseminarium Grön(are) IT ENERGISPARPROJEKTET GF - Lunchseminarium Grön(are) IT Mattias Sundemo - Projektledare för energisparprojektet Anna Gadde Miljösamordnare GF Program kl.10.30-11.00 GUs energispararbete, Mattias Sundemo

Läs mer

KONKURRENSVERKET REDOVISNING AV MILJÖLEDNINGSARBETET

KONKURRENSVERKET REDOVISNING AV MILJÖLEDNINGSARBETET 2013 KONKURRENSVERKET REDOVISNING AV MILJÖLEDNINGSARBETET 2013 Dnr 17/2014 Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Konkurrensverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter

Läs mer

Färre tar miljöhänsyn på jobbet jämfört med hemma

Färre tar miljöhänsyn på jobbet jämfört med hemma PRESSMEDDELANDE Färre tar miljöhänsyn på jobbet jämfört med hemma Svenskarna är inte lika miljö- och klimatsmarta på kontoret som hemma. Enligt senaste Kontorsbarometern svarar bara 7 procent att de agerar

Läs mer

Cloud Computing. Richard Richthoff Strategisk Rådgivare Radar Group International

Cloud Computing. Richard Richthoff Strategisk Rådgivare Radar Group International Cloud Computing Richard Richthoff Strategisk Rådgivare Radar Group International Dagens Investeringar Total IT spend 2009: 155 + 30=185BSEK 160,0 140,0 46,5 120,0 100,0 80,0 53,4 60,0 40,0 20,0 0,0 31,0

Läs mer

Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV

Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV 08.35 09.00 Förvaltningspolitiken Torkel Nyman 09.00 09.25 e-förvaltning Anders Nyström 09.25 09.30 Utvecklingen av Charlotta Eriksson resultatstyrningen

Läs mer

TMP Consulting - tjänster för företag

TMP Consulting - tjänster för företag TMP Consulting - tjänster för företag Adress: http://tmpc.se Kontakta: info@tmpc.se TMP Consulting är ett bolag som utvecklar tekniska lösningar och arbetar med effektivisering och problemslösning i organisationer.

Läs mer

Mobila tjänster för ökad service

Mobila tjänster för ökad service Mobila tjänster för ökad service Hans Dahlberg Affärschef, Mobila applikationer och telematik 2009-03-05 1 Mars 2009 Fyra nya trender 1 Settler Corporations 2 Nomad Corporations 3 IT-societeten 4 Infomaniacs

Läs mer

Buy Smart+ Grön upphandling för smarta inköp i Europa. Kontorsutrustning / IT

Buy Smart+ Grön upphandling för smarta inköp i Europa. Kontorsutrustning / IT Buy Smart+ Grön upphandling för smarta inköp i Europa Kontorsutrustning / IT Innehåll Bakgrund Märkning Tips för upphandling Tips om användning Varför är det viktigt med energieffektiva IT-produkter? När

Läs mer

DET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR

DET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR DET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR FÖRSKOLA OCH ANNAN PEDAGOGISK VERKSAMHET INFORMATION TILL DIG SOM NYBLIVEN FÖRÄLDER I ÖCKERÖ KOMMUN STRATEGI FÖR DIGITALISERING I ÖCKERÖ KOMMUN STRATEGI FÖR DIGITALISERING I ÖCKERÖ

Läs mer

Samma krav gäller som för ISO 14001

Samma krav gäller som för ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS är samma som ingår i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

Tjänster för elektronisk identifiering och signering

Tjänster för elektronisk identifiering och signering Bg eid Gateway och Bg PKI Services Tjänster för elektronisk identifiering och signering En elektronisk ID-handling är förutsättningen för säker och effektiv nätkommunikation. I takt med att tjänster blir

Läs mer

Riktlinjer för inköp och användande av mobiltelefon, dator, läsplatta och mobilt bredband

Riktlinjer för inköp och användande av mobiltelefon, dator, läsplatta och mobilt bredband Riktlinjer för inköp och användande av mobiltelefon, dator, läsplatta och mobilt bredband Antaget av Kommunstyrelsen, 2014-05-13, 82 2 Riktlinjer för inköp och användande av mobiltelefon, dator, läsplatta

Läs mer

IT-plan YTTRINGE FÖRSKOLA 2010-2011

IT-plan YTTRINGE FÖRSKOLA 2010-2011 IT-plan YTTRINGE FÖRSKOLA 2010-2011 2010-10-20 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 3 3. Inventering av IT struktur... 3 4. Datorer...3 5. Personal PC... 4 6. Interaktiva skrivtavlor,

Läs mer

InItIatIvet för. miljö ansvar

InItIatIvet för. miljö ansvar InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering

Läs mer

Kostnadseffektiva samt

Kostnadseffektiva samt Kostnadseffektiva samt miljövänliga och säkra TMAavstängningar vid fasta vägarbeten. TMA-fordon med trafikledningsbudskap. Andreas Bäckström Verksamhetutvecklare, Svevia AB Exportgatan 81 SE-422 46 Hisings

Läs mer

Tillgång, användning och kompetens kring IKT i skolan

Tillgång, användning och kompetens kring IKT i skolan Tillgång, användning och kompetens kring IKT i skolan -kompletterande studie inför konferensen framtidens lärande är här och nu! Maj 2009 Utredare Torbjörn Skarin Torbjorn.skarin@metamatrix.se Tel: 073-944

Läs mer

Virtuell arbetsplats VDI Härryda Kommun. Alec Mägi Särnholm

Virtuell arbetsplats VDI Härryda Kommun. Alec Mägi Särnholm Virtuell arbetsplats VDI Härryda Kommun Härryda kommun Vi är drygt 34 000 invånare och befolkningen ökar. Yta: 290 kvadratkilometer. Det är tre mil från den östra gränsen till den västra. Hälften av ytan

Läs mer

B l o m s Te k o k o n s t r u k t i o n e r A B

B l o m s Te k o k o n s t r u k t i o n e r A B B l o m s Te k o k o n s t r u k t i o n e r A B Manual Kvalitet och Miljö enligt ISO 9001:2015 och ISO 14001:2015 Ett sammandrag har för att tydliggöra vårt kvalitets- och miljöarbete valt att arbeta

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE

HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE 2009-2015 1 Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling Handlingsplanen beskriver de övergripande målen och hur de skall genomföras. Dessa kan brytas ned för respektive

Läs mer

Miljöpolicy. Miljöpolicy

Miljöpolicy. Miljöpolicy Miljöpolicy Innehållsförteckning Falköpings kommun som förebild 3 Internt miljöarbete 3 Fokusområden 4 Transporter 4 Lokaler 4 Mat 5 Dokumenttyp Policy Antagen av Kommunfullmäktige 2011-01-31 Dokumentansvarig

Läs mer

MJÖLBY KOMMUN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. Roller och ansvar inom utbildningsförvaltningens IT-verksamhet 2013-2016. IT-strategigruppen 2013-02-18

MJÖLBY KOMMUN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. Roller och ansvar inom utbildningsförvaltningens IT-verksamhet 2013-2016. IT-strategigruppen 2013-02-18 MJÖLBY KOMMUN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Roller och ansvar inom utbildningsförvaltningens IT-verksamhet 2013-2016 IT-strategigruppen 2013-02-18 INNEHÅLL FÖRVALTNINGSCHEF... 3 REKTOR/F... 3 IT-STRATEG...

Läs mer

Standbyutredning. Energiförluster hos maskiner och apparater i lokaler. Utarbetad av Göran Andersson, GICON Installationsledning AB

Standbyutredning. Energiförluster hos maskiner och apparater i lokaler. Utarbetad av Göran Andersson, GICON Installationsledning AB Standbyutredning Energiförluster hos maskiner och apparater i lokaler Utarbetad av Göran Andersson, GICON Installationsledning AB Göteborg, Mars, 2013 FÖRORD 3 1 BAKGRUND 3 2 TIDIGARE GENOMFÖRDA STUDIER

Läs mer

Centerpartiets miljöpolicy

Centerpartiets miljöpolicy Centerpartiets miljöpolicy - för en hållbar utveckling juni 2008 www.centerpartiet.se Centerpartiets miljöpolicy För en hållbar, ekologisk och tillväxtfrämjande utveckling Centerpartiet ska vara ett föredöme

Läs mer

Goda exempel på miljöledning

Goda exempel på miljöledning Goda exempel på miljöledning Nedan har vi tagit fram några goda exempel på miljöpolicy, miljömål och miljöuppfyllelse från redovisningen Miljöledning i staten. Exemplen är hämtade från Försvarets materielverk,

Läs mer

LULEÅ KOMMUN DELRAPPORT 1 (7) Barn- & utbildningsförvaltningen 2015-12-31 DELRAPPORT IT

LULEÅ KOMMUN DELRAPPORT 1 (7) Barn- & utbildningsförvaltningen 2015-12-31 DELRAPPORT IT LULEÅ KOMMUN DELRAPPORT 1 (7) 2015-12-31 DELRAPPORT IT LULEÅ KOMMUN 2 (7) Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 4 IT... 4 Sammanfattning... 7 LULEÅ KOMMUN 3 (7) Bakgrund Elever ska ha tillgång till

Läs mer

Åstorps kommuns Övergripande IT-policy för Åstorps kommun

Åstorps kommuns Övergripande IT-policy för Åstorps kommun Åstorps kommuns Övergripande IT-policy för Åstorps kommun Beslutat av Kommunfullmäktige 2014-03-24 36 Dnr 2014/23 Innehåll 1 ÖVERGRIPANDE IT-POLICY FÖR ÅSTORPS KOMMUN...3 1.1 MÅL...3 1.2 SYFTE...3 2 ANSVAR

Läs mer

LANDSKAPSARKEOLOGERNAS POLICIES

LANDSKAPSARKEOLOGERNAS POLICIES Policies Alla i konsultgruppen 2011-05-22 1.0 1(7) LANDSKAPSARKEOLOGERNAS POLICIES Miljöpolicy Kvalitetspolicy Säkerhetspolicy Policies Alla i konsultgruppen 2011-05-22 1.0 2(7) Innehåll 1 INLEDNING...

Läs mer

Till ditt skrivbord som tjänst via Internet

Till ditt skrivbord som tjänst via Internet Till ditt skrivbord som tjänst via Internet UITs koncept är enkelt och kan sammanfattas med Inga burkar. Genom att anlita oss kan du helt enkelt glömma dyra investeringar i servers och programvara. Inte

Läs mer

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige.

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige. BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing Upphandling och skydd av klimatet D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige Lighting www.buy-smart.info Det här dokumentet har tagits fram inom

Läs mer

AFFÄRSPLAN. AB Stora Tunabyggen. 1 Tunabyggen Affärsplan 2010 2013 Tunabyggen Affärsplan 2010 2013. Box 308 781 24 Borlänge www.tunabyggen.

AFFÄRSPLAN. AB Stora Tunabyggen. 1 Tunabyggen Affärsplan 2010 2013 Tunabyggen Affärsplan 2010 2013. Box 308 781 24 Borlänge www.tunabyggen. 2010 AFFÄRSPLAN 2013 AB Stora Tunabyggen Box 308 781 24 Borlänge www.tunabyggen.se BESÖK Vasagatan 27 TEL 0243-733 00 FAX 0243-733 70 E-POST info@tunabyggen.se BANKGIRO 465-2566 POSTGIRO 46 26 58-6 ORG

Läs mer

IT-vision 2008 2011 för Örnsköldsviks kommun

IT-vision 2008 2011 för Örnsköldsviks kommun IT-vision 2008 2011 för Örnsköldsviks kommun Dokumenttyp Dokumentägare Kommunledningskontoret Dokumentnamn Program, IT-vision, handlingsplan och -utvecklingsplan Dokumentansvarig IT-chef Beslutad/Antaget

Läs mer

IKT plan för utbildningsnämnden 2015

IKT plan för utbildningsnämnden 2015 IKT plan för utbildningsnämnden 2015 Information- och kommunikationsteknik (IKT) ses allt mer som ett strategiskt utvecklingsområde. Enligt Värmdö kommuns IKT-policy som antogs 2013-06-12 av kommunfullmäktige

Läs mer

Energieffektivisering Hinder och möjligheter 2013-10-24

Energieffektivisering Hinder och möjligheter 2013-10-24 Energieffektivisering Hinder och möjligheter 2013-10-24 Vikten av att se helheten redan från början! Driftkostnad 90 % Byggkostnad 9 % Projekteringskostnad 1 % Nuläge energieffektivisering Energianvändningen

Läs mer

KONKURRENSVERKET Adress Telefon Fax

KONKURRENSVERKET Adress Telefon Fax KONKURRENSVERKET Redovisning av miljöledningsarbetet 2015 Redovisning av miljöledningsarbetet 2015 Konkurrensverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet

Läs mer

Skellefteå - en framsynt tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i. 72 000 invånare, hälften i tätorten 7 217 km 2 (=Skåne)

Skellefteå - en framsynt tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i. 72 000 invånare, hälften i tätorten 7 217 km 2 (=Skåne) Skellefteå - en framsynt tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i 72 000 invånare, hälften i tätorten 7 217 km 2 (=Skåne) Nyckeltal IT Antal arbetsställen med bredband: 400 Antal användare: 6 500 Antal

Läs mer

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet HANDLINGSPLAN Sida 1 (6) Datum Kommunstyrelse förvaltningen Vår handläggare Näringslivsutvecklare Raymond Jennersjö Adressat Kommunstyrelsen Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020

Läs mer

Gröna hyresavtal skapar incitament för energieffektivisering för små- och medelstora företag

Gröna hyresavtal skapar incitament för energieffektivisering för små- och medelstora företag Gröna hyresavtal skapar incitament för energieffektivisering för små- och medelstora företag Mats Strid, Harry Sjögren AB och Karin Wilson, Swerea IVF AB Fastighetsinformation Fastigheten är byggd 1987

Läs mer

Karolinska Institutets handlingsplan för miljö och hållbar utveckling 2013

Karolinska Institutets handlingsplan för miljö och hållbar utveckling 2013 Karolinska Institutets handlingsplan för miljö och hållbar utveckling 2013 Datum 2013-04-02 Dnr 1-116/2013 Utgivare: Karolinska Institutet Universitetsförvaltningen Karolinska Institutets handlingsplan

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program FÖRFATTNINGSSAMLING Personalpolitiskt program Antagen av kommunfullmäktige 2009-12-14, 274 1 Personalpolitiskt program Norrtälje kommun 2012-12-18 2 Personalpolitiken Det kommunala uppdraget formas genom

Läs mer

Lunds universitets miljömål med handlingsplan för perioden 2015-2016

Lunds universitets miljömål med handlingsplan för perioden 2015-2016 MILJÖMÅL MED HANDLINGSPLAN 1 2014-12-18 Dnr V 2014/1687 Lunds universitets miljömål med handlingsplan för perioden 2015-2016 Mål 1: Identifiera direkt och indirekt miljöpåverkan, lagkrav och organisation

Läs mer

Energiarbete i företag

Energiarbete i företag Energiarbete i företag Peter Carlsson 0709 64 92 78 peter.carlsson@hifab.se www.hifab.se Agenda Fördelar med systematiskt och effektivt energiarbete Lag om energikartläggning i stora företag Stegvis införande

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING 2009-2015

HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING 2009-2015 HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING 2009-2015 Mätning budgetår 14-15 Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling Handlingsplanen beskriver de övergripande målen och hur de skall genomföras.

Läs mer

Köpguide för molntjänster. Hur fungerar det egentligen och vad innebär det för mig?

Köpguide för molntjänster. Hur fungerar det egentligen och vad innebär det för mig? Köpguide för molntjänster Hur fungerar det egentligen och vad innebär det för mig? Tänk om din nya it-lösning skulle kunna göra livet lite enklare för dina medarbetare och hjälpa dem att arbeta bäst där

Läs mer

Program för ehälsa och Digitalisering i Region Skåne

Program för ehälsa och Digitalisering i Region Skåne Program för ehälsa och Digitalisering i Region Skåne Med uppföljning och kommunikationsplan Utgångspunkt Om mindre än tio år, 2025, ska Sverige vara bäst i världen på ehälsa. Region Skånes ambition är

Läs mer

Dagens program. 10.00 Samling och fika (Kaffe, Thé och frukostbulle) 10.15 Välkomna Fredrik Davidsson ECE Network

Dagens program. 10.00 Samling och fika (Kaffe, Thé och frukostbulle) 10.15 Välkomna Fredrik Davidsson ECE Network Dagens program 10.00 Samling och fika (Kaffe, Thé och frukostbulle) 10.15 Välkomna Fredrik Davidsson ECE Network 10.20 Inledning Hur arbetar HM Skåne med transportplanering? Britt Carlsson-Green, Hållbar

Läs mer

Ditt och mitt Indexator

Ditt och mitt Indexator Indexators filosofi 2 Ditt och mitt Indexator INDEXATOR har alltid jobbat med visioner och strategier. Dessa finns nedskrivna och ska verka som ett stöd i verksamhetens beslutsfattande på alla nivåer.

Läs mer

Energistrategier. Vision 2040

Energistrategier. Vision 2040 Vision 2040 Liv, lust och läge blir livskvalitet i Hjärtat av Bohuslän Energistrategier Strategier Strategisk plan 2010-2014 Strategi för energieffektivisering Uppdrag och planer Uppdrag i strategisk plan

Läs mer

Miljöhandlingsplan 2014. Institutionen för data- och systemvetenskap

Miljöhandlingsplan 2014. Institutionen för data- och systemvetenskap Miljöhandlingsplan 2014 Institutionen för data- och systemvetenskap Fastställd av prefekten 2014 02 17 2 Miljöhandlingsplan 2014 Bakgrund Rektor vid har den 5 mars 2009 beslutat att ska miljöcertifieras

Läs mer

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 1 BESLUT 2003-12-18 Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 Malmö högskolas miljöråd har under hösten tagit fram ett förslag till Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola.

Läs mer

PM 2009-01-21. DANDERYDS KOMMUN Kommunledningskontoret Johan Haesert KS 2008/0177. Översyn av IT- och telefonidrift - lägesrapport.

PM 2009-01-21. DANDERYDS KOMMUN Kommunledningskontoret Johan Haesert KS 2008/0177. Översyn av IT- och telefonidrift - lägesrapport. 1(5) KS 2008/0177 Översyn av IT- och telefonidrift - lägesrapport Bakgrund Under det gångna året har inträffat ett antal driftstopp inom IT och telefoni som fått allvarliga konsekvenser genom att för verksamheten

Läs mer