SEMINARIEPROGRAM FÖR INSPIRATION OCH GULDKORN Dag 3 torsdag 29 mars 2012

Transkript

1 SEMINARIEPROGRAM FÖR INSPIRATION OCH GULDKORN Dag 3 torsdag 29 mars 2012 SEMINARIUM H nr 1-19 kl H1 H2 H3 H4 H5 H6 H7 H8 H9 H10 H11 H12 H13 H14 H15 H16 H17 H18 H19 Klassrum utan väggar att våga ta steget över tröskeln (halvdagspass H1 och I21 är ett pass) Lotta Carlegård, Falun Förskolan som en magisk plats: Rytm, ritualer och sinnelighet i waldorfförskolan Sara Frödén, Örebro Att våga bli coachad våra erfarenheter från arbetet med dokumentären Klass 9A Malin Ledstam, Therese Flemström, Erik Änghagen, Örebro Intraprenad att vara fri men ändå höra till Ulf Aldén, Mats Olsson, Örebro Utefritids med inriktning på miljö och teknik Kjell Segerlund, Ann-Sofie Boström Hallsberg Matematik i rörelse och upplevelse (klass 1 till 4) Kerstin von Heynitz, Verica Svensson, Örebro Självskadebeteende hos unga Maria Malmberg, Örebro En skola att förundras i Anne-Charlotte Svärd, Josefina Nyberg, Ödeshög Det goda värdskapet för mångfald i förskolan Anna Malmström, Elisabet Ling, Hallstahammar Hålla koll på elevers språkutveckling Kerstin Tellman, Norrköping Arbetslivet ett oändligt klassrum Katinka Molander, Ulrika Andersson, Hällefors Digitalt åtgärdsprogram ett kretslopp Inger Lindberg, Britt Lundberg, Lillie Bäckwall, Arboga Musik, dans och drama öppnar upp sinnen, lust och kreativitet Louise Wallin, Ludvika-Smedjebacken Hälsofrämjande skolutveckling så får du det att funka i praktiken Elin Björklund, norra Örebro län Ett professionellt bemötande att se varje barn Elisabet Sandström, Västerås Alla ska delta i framtidens lärmiljöer om tillgänglighet i digitala utbildningsplattformar Björn Rönnåsen, Staffan Hammerman, Örebro Att arbeta i Huslag, ett sätt att utvecklas tillsammans Inger Althage, Eva Andersson, Helén Skott, Kristinehamn Jämställd livstid i Fagerstas förskolor och skolor Gunvor Ashbourne, Tarja Dahlin, Fagersta Kan man säga att de har knut på ledningen Helena Friman, Barbro Wågbrant, Monica Bierfeldt, Åsa Särud, Lena Lundman, Mjölby SEMINARIUM I nr kl I21 I22 I23 I24 I25 I26 I27 I28 I29 I30 I31 I32 I33 I34 I35 I36 I37 I38 Klassrum utan väggar att våga ta steget över tröskeln (halvdagspass H1 och I21 är ett pass) Lotta Carlegård, Falun Barnen är vår framtid visar vi det i verksamheterna? Gudrun Schyman Att stå stadigt i en föränderlig värld Mark Levengood Så synliggör du matematiken i förskolan Stina Pettersson, Lotta Jingmyr-Steiner, Surahammar Guidad läsning Anita Pettersson, Jennie Ek, Sunne IUP Ett verktyg för att utveckla elevens, lärarens och rektors lärande Claire Ahlström, Sirkka Nilsson, Hallstahammar Sex sätt att omsätta ett entreprenöriellt förhållningssätt till verksamhet Martin Svensson, Louise Lövgren, Linköping Öppna jämförelser Grundskola 2012 Tema Mjuka värden Hanna Åkesson, Stockholm Barn i regnbågsfamiljer Klara Nygren, Stockholm Projektinriktat arbetssätt med Reggio Emilia inspiration Annalena Miramadi, Karin Torén, Örebro Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Karolina Vesterlund-Grebius, Susanne Vestling och Linda Eklöv, Sala Fristående skolor och valfrihet driver utveckling Carl-Gustaf Stawström, Stockholm Arbetslagsutveckling Daniel Seilitz, Tysslinge IT inspirerar i skolan Anneli Waern, Anna-Carin Aggeskog, Cecilia Åhlander, Eva Billert, Liza Stenlund, Anders Hultdin, Arboga Silverslingan en kreativ lösning för hörselskadade elever Maria Landqvist, Annika Söderberg, Norrköping En skola med goda relationer i lokalsamhället Roger Sköld, Borensberg SkolmatSverige garanterar bra måltider Maria Ramsten, Solna Ta tillvara på lokal kompetens Malin Torstensson, Finspång Kopiera gärna denna del och sänd ut till arbetsenheterna SEMINARIUM J nr kl J41 SMART OCH LAT (halvdagspass J41 och K61 är ett pass) Tomas stressdoktorn Danielsson J42 J43 J44 J45 J46 J47 J48 J49 J50 J51 J52 J53 J54 J55 J56 J57 J58 Barnen är vår framtid visar vi det i verksamheterna? Gudrun Schyman Att stå stadigt i en föränderlig värld Mark Levengood Systematiskt kvalitetsarbete allmänna råd och stödmaterial Marie Sedvall Bergsten, Henrik Danielsson, Stockholm Matematik i särskolan, Ingela Lundgren, Irène Schönning, Västerås Utefritids med inriktning på miljö och teknik Kjell Segerlund, Ann-Sofie Boström, Hallsberg Självskadebeteende hos unga Maria Malmberg, Örebro En skola att förundras i Anne-Charlotte Svärd, Josefina Nyberg, Ödeshög Arbetslivet ett oändligt klassrum Katinka Molander, Ulrika Andersson, Hällefors Hälsofrämjande skolutveckling så får du det att funka i praktiken Elin Björklund, norra Örebro län Att arbeta i Huslag, ett sätt att utvecklas tillsammans Inger Althage, Eva Andersson, Helén Skott, Kristinehamn Kan man säga att de har knut på ledningen? Helena Friman, Barbro Wågbrant, Monica Bierfeldt, Åsa Särud, Lena Lundman, Mjölby Så synliggör du matematiken i förskolan Stina Pettersson, Lotta Jingmyr-Steiner, Surahammar Att våga bli coachad våra erfarenheter från arbetet med dokumentären Klass 9A Malin Ledstam, Therese Flemström, Erik Änghagen, Örebro Barn i regnbågsfamiljer Klara Nygren, Stockholm Projektinriktat arbetssätt med Reggio Emilia inspiration Annalena Miramadi, Karin Torén, Örebro IT inspirerar i skolan Anneli Waern, Anna-Carin Aggeskog, Cecilia Åhlander, Eva Billert, Liza Stenlund, Anders Hultdin, Arboga Silverslingan en kreativ lösning för hörselskadade elever Maria Landqvist, Annika Söderberg, Norrköping SEMINARIUM K nr kl K61 SMART OCH LAT (halvdagspass J41 och K61 är ett pass) Tomas stressdoktorn Danielsson K62 K63 K64 K65 K66 K67 K68 K69 K70 K71 K72 K73 K74 K75 K76 K77 K78 K79 Allt börjar med en bra lärare men hur Eva-Lis Sirén, Stockholm Förskolan en bra lärmiljö trots att jag är allergisk Margareta Karlsson, Karin Haag, Anna-Maria Nyberg, Ludvika Flexibelt lärande och flexibel skolgång Gunilla Hedman, Eva Påhlsson, Örebro Lite fisk varje dag, gör arbetsdagen bra Linda Hedlund, Therese Axen, Malin Bergling och Helena Nockmar, Skänninge Ung Entreprenör Torshälla En annorlunda PRAO Ingmarie Lindkvist, Eskilstuna Sex sätt att omsätta ett entreprenöriellt förhållningssätt till verksamhet Martin Svensson, Louise Lövgren, Linköping Intraprenad att vara fri men ändå höra till Ulf Aldén, Mats Olsson, Örebro Matematik i rörelse och upplevelse (klass 1 till 4) Kerstin von Heynitz, Verica Svensson, Örebro Hålla koll på elevers språkutveckling Kerstin Tellman, Norrköping Digitalt åtgärdsprogram ett kretslopp Inger Lindberg, Britt Lundberg, Lillie Bäckwall, Arboga Musik, dans och drama öppnar upp sinnen, lust och kreativitet Louise Wallin, Ludvika-Smedjebacken Guidad läsning Anita Pettersson, Jennie Ek, Sunne IUP Ett verktyg för att utveckla elevens, lärarens och rektors lärande Claire Ahlström, Sirkka Nilsson, Hallstahammar Öppna jämförelser Grundskola 2012 Tema Mjuka värden Hanna Åkesson, Stockholm Fristående skolor och valfrihet driver utveckling Carl-Gustaf Stawström, Stockholm Arbetslagsutveckling Daniel Seilitz, Tysslinge En skola med goda relationer i lokalsamhället Roger Sköld, Borensberg SkolmatSverige garanterar bra måltider Maria Ramsten, Solna

2 PROGRAM FÖR Inspiration och guldkorn Ange i rutorna på anmälnings blanketten vilka seminarienummer ni väljer på förmiddagspassen H och I samt eftermiddagspassen J och K (OBS! Ange även reservalternativen) Dag 3 torsdag 29 mars 2012 SEMINARIUM H nr 1-19 kl Kopiera gärna denna del och sänd ut till arbetsenheterna H1 Klassrum utan väggar att våga ta steget över tröskeln (halvdagspass H1 och I21 är ett pass) Vad är utomhuspedagogik? Hur kan jag använda uterummet som ett komplement till inne-rummet? Vilka ämnen, åldrar, väder och metoder passar bäst? Var skall vi vara när vi lär oss? Få svar på dina frågor och bli inspirerad till att vilja och våga använda närmiljön i undervisningen. Lotta Carlegård, språklärare, Falun H2 Förskolan som en magisk plats: Rytm, ritualer och sinnelighet i waldorfförskolan Waldorfförskolor är kända för sin konstnärliga verksamhet, rofyllda stämning och ekologiska helhetstänkande. Exempel på hur pedagogerna arbetar med rutiner, årstidsfirande och meditativa målarstunder, i sin strävan att utforma vad de betraktar som en ideal plats för barn. Sara Frödén, lärare, doktorand i pedagogik, Örebro H3 Att våga bli coachad våra erfarenheter från arbetet med dokumentären Klass 9A Tre av lärarna som deltog i dokumentärserien klass 9A, redovisar sina erfarenheter av att bli coachad av en annan lärare, i det här fallet dessutom inför TVkameran. Dom berättar om coachning som en väg att öka måluppfyllelsen i arbetet men också ett sätt att bli säkrare i den egna yrkesrollen och att återigen känna glädje att gå både till och från jobbet! Malin Ledstam, Therese Flemström, Erik Änghagen, lärare, Örebro H4 Intraprenad att vara fri men ändå höra till Många chefer och medarbetare i skolan och förskolan har en önskan att bestämma själva över flera delar av sin verksamhet. Intraprenad är en organisationsform där verksamheten fort farande har kommunen som huvudman men med befogenheter att fatta egna beslut inom flera områden och med möjligheten att förkorta ett antal handläggningstider och att förfoga över ekonomin. Engelbrektsskolan har fått möjlig heten och blivet framgångsrik. Ulf Aldén, rektor, Mats Olsson, rektor, Örebro H5 Utefritids med inriktning på miljö och teknik Fritidshemmet har en stor del av sin verksamhet utomhus med miljö- och teknikinriktning. Inneverksamheten sker i en anpassad lokal för byggprojekt och teknik. Apollo är ett fritids som siktar högre! Vi har kul! Kjell Segerlund, Ann-Sofie Boström fritidspedagoger, Hallsberg H6 Matematik i rörelse och upplevelse (klass 1 till 4) Matematik är en lek. Matematik finns i varje människa, det gäller bara att ta fram den. Matematik är rörelse, användning av olika sinnen och sociala upplevelser. Kerstin von Heynitz, Verica Svensson, klasslärare, Örebro H7 Självskadebeteende hos unga. Hur kan det komma sig att unga människor skär sig eller gör sig illa på andra sätt? Betyder det att de inte vill leva? Vad kan man göra för att hjälpa dem? Alla frågor kan inte besvaras men med ökad kunskap kan vi bli tryggare i kontakten med dessa ungdomar och hjälpen blir effektivare. Maria Malmberg, Psykolog, BUP, Örebro H8 En skola att förundras i Förskolan i Ödeshög har medvetet förändrat sitt arbetssätt utifrån Reggio Emilia pedagogiken. Vi ser tydligt hur vårt förhållningssätt har stärkt barnens utveckling mot små forskande individer. En utveckling som ingen vill stoppa. Anne-Charlotte Svärd och Josefina Nyberg, Ödeshög H9 Det goda värdskapet för mångfald i förskolan. För många flerspråkiga familjer är förskolan det första steget till att organisera sin vardag. Hur organiserar vi vår verksamhet så att dessa familjer känner en trygghet att lämna barnen i förskolan och hur skapar vi förutsättningar för att barn och vuxna ska känna delaktighet och möjlighet att ta del av, påverka och berika vår verksamhet? Anna Malmström, språkpedagog, Elisabet Ling, områdeschef, Hallstahammar H10 Hålla koll på elevers språkutveckling Om jag hade haft denna tydlighet i mål och förväntningar hade jag lyckats bättre i skolan Vi visar en lärarutvecklad modell för tydlighet och förväntningar, en modell att följa elevers språkutveckling och göra dem delaktiga i den. Mycket gott resultat i klassrummen. Kerstin Tellman, lärare F-3, Norrköping H11 Arbetslivet ett oändligt klassrum Vi utgår främst från No-ämnen och teknik men även andra ämnen integreras i vårt arbete med entreprenörskap i skolan. Vårt samarbete med arbetslivet erbjuder ett oändligt klassrum med nya arbetssätt, där kreativiteten flödar och där teori och praktik går hand i hand. Katinka Molander och Ulrika Andersson, lärare, Hällefors

3 H12 Digitalt åtgärdsprogram ett kretslopp Utifrån de nya styrdokumenten arbetar vi i Arboga kommun med digitala åtgärdsprogram i vår lärplattform Rexnet. Arbetet med åtgärdsprogram blir enkelt och tydligt för såväl skolpersonal som elever och föräldrar. Detta sätt att arbeta med åtgärdsprogram höjer kvalitén, ökar tillgängligheten samt underlättar samarbetet för alla berörda. Inger Lindberg, talpedagog, Britt Lundberg, Lillie Bäckwall, specialpedagog, Arboga H13 Musik, dans och drama öppnar upp sinnen, lust och kreativitet. Kulturen är inte grädden på moset utan jästen i degen och kan därmed vara motorn till lärande för grundskoleeleverna. I musik, dans och drama kan barnen kommunicera utan talspråkets begränsningar samt hitta nya uttryckssätt som kan vara livsavgörande. Louise Wallin, pedagogisk verksamhetsledare, Västerbergslagens Kulturskola, Ludvika-Smedje backen H14 Hälsofrämjande skolutveckling så får du det att funka i praktiken Hälsofrämjandeskolutveckling är ett perspektiv och begrepp för att framgångsrikt och långsiktigt kunna arbeta med hälsofrämjade arbete i skolan kopplat till lärande. Genomgången tar upp betydelsen av kopplingen hälsa lärande, viktiga förutsättningar, konkreta exempel i undervisningen om likabehandling, relationer, ANTD, sex- och samlevnad, mat, rörelse mm. Elin Björklund folkhälsoutvecklare, folkhälsoteamet i norra Örebro län. H15 Ett professionellt bemötande att se varje barn. En Likabehandlingsplan i praktiken. Barnfokus är för oss att se varje barns styrkor och förmågor. Det är ok att vara och tänka olika, men man ska bemöta varandra positivt ändå. Samtal med barnen, att prata med, istället för till, och att lyssna på vad barnet har att säga är lika viktigt som att barnet ska lyssna på vuxna. Här blir barnen bekräftade! Elisabet Sandström, Förskolan Pomperipossa, Västerås H16 Alla ska delta i framtidens lärmiljöer om tillgänglighet i digitala utbildningsplattformar Tillgänglighet i skolan handlar idag inte bara om den fysiska miljön, den digitala miljön är naturligtvis minst lika viktig. Utbildningsplattformar är idag en del av den digitala skolmiljön. Vår granskning visar att det inte är säkert att alla kan delta på lika villkor. Björn Rönnåsen och Staffan Hammerman, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Örebro H17 Att arbeta i Huslag, ett sätt att utvecklas tillsammans Vår resa från traditionella avdelningar till att arbeta med hela barngruppen och växla mellan att jobba pedagogiskt med små och större barn. Att utvecklas som pedagoger i ett samspel med medarbetare, barn, föräldrar, ledning och de förändringar som sker. Inger Althage, Eva Andersson, förskollärare Helén Skott, förskolechef, Kristinehamn H18 Jämställd livstid i Fagerstas förskolor och skolor Vägen till en jämställd förskola och skola. Hur arbetar vi för att nå jämställdhets målen i läro planen? Vilka är framgångsfaktorerna och vilka fallgropar har vi stött på? Gunvor Ashbourne och Tarja Dahlin, genuspedagoger, Fagersta H19 Kan man säga att de har knut på ledningen? Eleverna i grundskola-träningsskola möts dagligen och får därigenom en alldeles speciell, ömsesidig kompetens. Upptäckten av likheter respektive olikheter människor emellan och hur man kan ta vara på det i vardagen. Helena Friman, Barbro Wågbrant, Monica Bierfeldt, specialpedagoger, Åsa Särud lärare, Lena Lundman rektor, Mjölby SEMINARIUM I nr kl I21 Klassrum utan väggar att våga ta steget över tröskeln (halvdagspass H1 och I21 är ett pass) Lotta Carlegård, språklärare, Falun I22 Barnen är vår framtid visar vi det i verksamheterna? Förskolegrupperna växer och personalen minskar. Fritids har blivit förvaring. Resultaten i grundskolan sjunker. Larmrapporterna ligger som tät dimma över verksamheterna. Eller? Finns det ljus i mörkret? Finns det förändringskrafter för framtiden? Gudrun Schyman, politiker, underhållare, författare I23 Att stå stadigt i en föränderlig värld! Med hjärna och hjärta vecklar Mark Levengood ut sitt universum för publiken. Mark pekar på vilka frågor han tycker vi ska ställa oss själva för att orientera oss mot en kreativ framtid. Ett föredrag som ger oss hopp och hjälper oss att få perspektiv på tillvaron Mark Levengood, programledare, författare

4 I24 Så synliggör du matematiken i förskolan En ny syn på matematiken i förskolan. Projekt Mattepilot upptäck och använd matematiken i förskolan. Nytt sätt att minska rädslan och öka förstå elsen för matematik. Stina Pettersson, Lotta Jingmyr-Steiner, förskollärare, Surahammar I25 Guidad läsning I guidad läsning lär eleverna sig att läsning är strategisk och handlar om att tänka och skapa mening. Man startar med gemensam läsning och använder enkla texter där eleverna får fylla i återkommande ord och meningar. Sedan bygger man på med mer avancerade steg. Vi ser att detta utvecklat elevernas läsförståelse avsevärt. Anita Pettersson, utvecklingspedagog, Jennie Ek, grundskollärare, Sunne I26 IUP Ett verktyg för att utveckla elevens, lärarens och rektors lärande Den individuella utvecklingsplanen ska vara ett resultat av lärarens arbete med elevens lärande enligt läroplanen.hur kan IUP:n bli ett konkret verktyg för elevens lärande? Den är även en del i rektors pedagogiska ledarskap. Vad behöver rektor bidra med? Den individuella utvecklingsplanen handlar om elevens lärande, lärarens lärande och rektors lärande. Claire Ahlström, rektor, Sirkka Nilsson, områdeschef, Hallstahammar I27 Sex sätt att omsätta ett entreprenöriellt förhållningssätt till verksamhet FramtidsFrön är en ideell förening som arbetar med entreprenörskap i skolan över hela Sverige. Få ett smakprov på våra spännande verktyg och utbildningar som passar pedagoger åk F-9 som vill använda ett entreprenöriellt förhållningsätt i klassen. Med oss kan skolan på ett enkelt och roligt sätt komma igång utan att behöva uppfinna hjulet på nytt. Martin Svensson, Louise Lövgren, verksamhetschefer, Linköping I28 Öppna jämförelser Grundskola 2012 Tema Mjuka värden Ny rapport som presenteras mars Öppna jämförelser har etablerat sig som ett naturligt och nödvändigt verktyg för utvecklingen av svensk skola. Särskilt intressant är det att kunna jämföra sig med andra kommuner och resultatutvecklingen över tid. I årets rapport fokuserar vi på skolans mjuka värden, hur eleverna mår och upplever skolsituationen. Hanna Åkesson, Sveriges Kommuner och Landsting, Stockholm I29 Barn i regnbågsfamiljer Hur gör vi för att alla barn och familjer ska känna sig välkomna, sedda och inkluderade? Förskole/skolpersonal får här konkreta metoder om hur man kan synliggöra och bekräfta barn i regnbågsfamiljer. Reflektion på hur bemötande och normer kring familjer, sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck påverkar barn. Klara Nygren, projektledare RFSL, Stockholm I30 Projektinriktat arbetssätt med Reggio Emilia inspiration Hur kan vi organisera för ett projektinriktat arbetssätt, där meningsfullhet, delaktighet och engagemang kan växa? Projekt som lever hos barnen skapar nyfikenhet, lust att utforska vidare tillsammans. Atelierista och pedagogista! Annalena Miramadi, Karin Torén, Blåklinten, Örebro I31 Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan. Så här arbetar vi med pedagogiska planeringar, barns lärande, portfolio och kvalitets redovisning. Konkreta små vardags förbättringar. Karolina Vesterlund-Grebius, Susanne Vestling och Linda Eklöv, förskol lärare, Sala I32 Fristående skolor och valfrihet driver utveckling! Friskolorna är en förutsättning för att många bra idéer och lösningar ska bli verklighet. Tillsammans med valfrihetsreformen är dom en del av lösningen för att göra svensk skola ännu bättre. Carl-Gustaf Stawström, kanslichef, Friskolornas Riksförbund, Stockholm I33 Arbetslagsutveckling Vi har alltid tid! Resan mot en lärande arbetsgemenskap. Tysslinge Friskola har de senaste 5 åren lyckats med att få mer tid till den pedagogiska diskussionen. Hur är det möjligt? Daniel Seilitz, Tysslinge Friskola I34 IT inspirerar i skolan! Med en dator per elev har vi TÄNKT OM om kring undervisningen på högstadiet i Arboga. Eleverna har visat större intresse, de kommer med egna förslag till kreativa arbetssätt och elever i behov av särskilt stöd har utvecklats mycket på kort tid. Anneli Waern, Anna-Carin Aggeskog, Cecilia Åhlander, Eva Billert, Liza Stenlund, Anders Hultdin, lärare på högstadiet i Arboga

5 I35 Silverslingan en kreativ lösning för hörselskadade elever Silverslingan är ett samarbete mellan en skola, kommunens hörselpedagoger och landstinget. Silverslingan erbjuder en positiv och inkluderande miljö för hörselskadade elever, men också för hörande elever som mår mycket bra av den goda inlärningsmiljö som skapts. Maria Landqvist rektor, Annika Söderberg hörselpedagog, Norrköping J42 Barnen är vår framtid visar vi det i verksamheterna? Förskolegrupperna växer och personalen minskar. Fritids har blivit förvaring. Resultaten i grundskolan sjunker. Larmrapporterna ligger som tät dimma över verksamheterna. Eller? Finns det ljus i mörkret? Finns det förändringskrafter för framtiden? Gudrun Schyman, politiker, underhållare, författare I36 En skola med goda relationer i lokalsamhället Dansäterskolan har under många år skapat relationer med lokalt näringsliv, föreningar och organisationer, som har intresse i elevens utveckling till en kompetent och ansvarstagande samhällsbyggare. Genom ovanstående tre metoder har vi inspirerat och skapat förtroende hos både barn och vuxna i vårt lokalsamhälle. Roger Sköld, lärare, Borensberg I37 SkolmatSverige garanterar bra måltider Ett arbetssätt och verktyg för skolmåltiden som underlättar tillagning, kontroll och jämförelse av skolmåltiden över tid och med andra skolor. Tar även hänsyn till måltidsmiljön och matgästernas synpunkter. En skola med goda matvanor! Maria Ramsten, nutritionist, Karolinska Institutet J43 Att stå stadigt i en föränderlig värld! Med hjärna och hjärta vecklar Mark Levengood ut sitt universum för publiken. Mark pekar på vilka frågor han tycker vi ska ställa oss själva för att orientera oss mot en kreativ framtid. Ett föredrag som ger oss hopp och hjälper oss att få perspektiv på tillvaron. Mark Levengood, programledare, författare J44 Systematiskt kvalitetsarbete allmänna råd och stödmaterial Vad innebär nya skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete? Hur kan kvalitetsarbetet bli en naturlig del i förskolors och skolors dagliga arbete? Presentation av nya allmänna råd, självskattningsverktyget BRUK samt övrigt stödmaterial för skolhuvudmän, rektorer, förskolechefer, lärare m.fl. Marie Sedvall Bergsten, Henrik Danielsson, undervisningsråd, Skolverket I38 Ta tillvara på lokal kompetens Hur stimulerar man kunskapsutveckling och stärker kopplingen till förskolans reviderade läroplan. Vi har hittat ett sätt som både ger inspiration och bekräftelse till personal för fortsatt utvecklingsarbete. En modell som alla organisationer kan använda sig av. Malin Torstensson, Hårstorps Förskola, Finspång SEMINARIUM J nr kl J41 SMART OCH LAT (halvdagspass J41 och K61 är ett pass) Vad skiljer utmattade från dem som bara blir naturligt trötta och som återhämtar sig över en långhelg. Kan vi lära hjärnan att i tid stoppa farlig överansträngning med hjälp av enkla levnadsråd. Följ med på en resa bland stressens snubbeltrådar och där du får verktyg till förändring både hemma och på jobbet Tomas Danielsson stressdoktorn, expert på TV 4 och radio, författare J45 Matematik i särskolan Vardagsmatematik som är rolig och inspirerande. Vi ytnyttjar vardagens situationer och genom konkret matematik hittar vi lusten, nyfikenheten och utmaningarna i matematiken. Ingela Lundgren, Hallstahammar, Irène Schönning, Västerås J46 Utefritids med inriktning på miljö och teknik Fritidshemmet har en stor del av sin verksamhet utomhus med miljö- och teknikinriktning. Inneverksamheten sker i en anpassad lokal för byggprojekt och teknik. Apollo är ett fritids som siktar högre! Vi har kul! Kjell Segerlund, Ann-Sofie Boström fritidspedagoger, Hallsberg J47 Självskadebeteende hos unga. Hur kan det komma sig att unga människor skär sig eller gör sig illa på andra sätt? Betyder det att de inte vill leva? Vad kan man göra för att hjälpa dem? Alla frågor kan inte besvaras men med ökad kunskap kan vi bli tryggare i kontakten med dessa ungdomar och hjälpen blir effektivare. Maria Malmberg, Psykolog, BUP, Örebro

6 J48 En skola att förundras i Förskolan i Ödeshög har medvetet förändrat sitt arbetsätt utifrån Reggio Emilia pedagogiken. Vi ser tydligt hur vårt förhållningssätt har stärkt barnens utveckling mot små forskande individer. En utveckling som ingen vill stoppa. Anne-Charlotte Svärd och Josefina Nyberg, Ödeshög J49 Arbetslivet ett oändligt klassrum Vi utgår främst från No-ämnen och teknik men även andra ämnen integreras i vårt arbete med entreprenörskap i skolan. Vårt samarbete med arbetslivet erbjuder ett oändligt klassrum med nya arbetssätt, där kreativiteten flödar och där teori och praktik går hand i hand. Katinka Molander och Ulrika Andersson, lärare, Hällefors J50 Hälsofrämjande skolutveckling så får du det att funka i praktiken Hälsofrämjandeskolutveckling är ett perspektiv och begrepp för att framgångsrikt och långsiktigt kunna arbeta med hälsofrämjande arbete i skolan kopplat till lärande. Genomgången tar upp betydelsen av kopplingen hälsa lärande, viktiga förutsättningar, konkreta exempel i undervisningen om likabehandling, relationer, ANTD, sex- och samlevnad, mat, rörelse mm. Elin Björklund folkhälsoutvecklare, folkhälsoteamet i norra Örebro län. J51 Att arbeta i Huslag, ett sätt att utvecklas tillsammans Vår resa från traditionella avdelningar till att arbeta med hela barngruppen och växla mellan att jobba pedagogiskt med små och större barn. Att utvecklas som pedagoger i ett samspel med medarbetare, barn, för äldrar, ledning och de förändringar som sker. Inger Althage, Eva Andersson, förskollärare Helén Skott, förskolechef, Kristinehamn J52 Kan man säga att de har knut på ledningen? Eleverna i grundskola-träningsskola möts dagligen och får därigenom en alldeles speciell, ömsesidig kompetens. Upptäckten av likheter respektive olikheter människor emellan och hur man kan ta vara på det i vardagen. Helena Friman, Barbro Wågbrant, Monica Bierfeldt, specialpedagoger, Åsa Särud lärare, Lena Lundman rektor, Mjölby J53 Så synliggör du matematiken i förskolan En ny syn på matematiken i förskolan. Projekt Mattepilot upptäck och använd matematiken i förskolan. Nytt sätt att minska rädslan och öka förståelsen för matematik. Stina Pettersson, Lotta Jingmyr-Steiner, förskollärare, Surahammar J54 Att våga bli coachad våra erfarenheter från arbetet med dokumentären Klass 9A Tre av lärarna som deltog i dokumentärserien klass 9A, redovisar sina erfarenheter av att bli coachad av en annan lärare, i det här fallet dessutom inför TVkameran. Dom berättar om coachning som en väg att öka måluppfyllelsen i arbetet men också ett sätt att bli säkrare i den egna yrkesrollen och att återigen känna glädje att gå både till och från jobbet! Malin Ledstam, Therese Flemström, Erik Änghagen, lärare, Örebro J55 Barn i regnbågsfamiljer Hur gör vi för att alla barn och familjer ska känna sig välkomna, sedda och inkluderade? Förskole/skolpersonal får här konkreta metoder om hur man kan synliggöra och bekräfta barn i regnbågsfamiljer. Reflektion på hur bemötande och normer kring familjer, sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck påverkar barn. Klara Nygren, projektledare RFSL, Stockholm J56 Projektinriktat arbetssätt med Reggio Emilia inspiration Hur kan vi organisera för ett projektinriktat arbetssätt, där meningsfullhet, delaktighet och engagemang kan växa? Projekt som lever hos barnen skapar nyfikenhet, lust att utforska vidare tillsammans. Atelierista och pedagogista! Annalena Miramadi, Karin Torén, Blåklinten, Örebro J57 IT inspirerar i skolan! Med en dator per elev har vi tänkt om kring undervisningen på högstadiet i Arboga. Eleverna har visat större intresse, de kommer med egna förslag till kreativa arbetssätt och elever i behov av särskilt stöd har utvecklats mycket på kort tid. Anneli Waern, Anna-Carin Aggeskog, Cecilia Åhlander, Eva Billert, Liza Stenlund, Anders Hultdin, lärare på högstadiet i Arboga J58 Silverslingan en kreativ lösning för hörselskadade elever Silverslingan är ett samarbete mellan en skola, kommunens hörselpedagoger och landstinget. Silverslingan erbjuder en positiv och inkluderande miljö för hörselskadade elever, men också för hörande elever som mår mycket bra av den goda inlärningsmiljö som skapts. Maria Landqvist rektor, Annika Söderberg hörselpedagog, Norrköping

7 SEMINARIUM K nr kl K61 SMART OCH LAT (halvdagspass J41 och K61 är ett pass) Tomas Danielsson stressdoktorn, expert på TV 4 och radio, författare K62 Allt börjar med en bra lärare men hur? De allra flesta är överens om att allt faktiskt börjar med en bra lärare, att skolans sjunkande resultat kan vändas av skickliga lärare i förskola och skola. Men hur gör man? Vad bygger en riktigt bra skola för alla elever? Och vad behöver lärare för att göra ett riktigt bra jobb? Eva-Lis Sirén, Förbundsordförande Lärarförbundet, Stockholm K63 Förskolan en bra lärmiljö trots att jag är allergisk. Hur vi arbetar för att kombinera vårt Grön Flagg -arbete med att lyckas skapa en god miljö för barn med allergier. Konkreta tips och idéer. Margareta Karlsson, Karin Haag, Anna-Maria Nyberg, Ludvika K64 Flexibelt lärande och flexibel skolgång Stora Mellösa skola har nu flera års erfarenhet av arbete och organisering av en skola som följer elevens kunskapsutveckling. Arbetet har gett goda resultat och en stadigt ökande måluppfyllelse. Vi är dessutom en av ett fåtal skolor som fått MVG vid besök av Skolinspektionen Gunilla Hedman, processledare flexibel skolgång, Eva Påhlsson, lärare, Örebro K65 Lite fisk varje dag, gör arbetsdagen bra! Med ett aktivt FISK arbete får vi en arbetsplats där vi trivs och lyser upp dagen för varandra. Ett arbetssätt där pedagogerna sammansvetsas och växer samt förstår vikten av att välja en positiv inställning. Vi får en miljö där det är naturligt att både ge och ta konstruktiv feedback. Här och nu skapar vi en fantastisk verksamhet tillsammans. Linda Hedlund, Therese Axen, Malin Bergling och Helena Nockmar, Förskolan, Skänninge K66 Ung Entreprenör Torshälla En annorlunda PRAO Satsning på en ny form av praktik som är mer utvecklande för eleverna i årskurs 9 än en traditionell PRAO. Eleverna får en ökad förståelse för entreprenörskap och företagandets möjligheter och villkor. Eleverna inspireras inför framtida karriärval och studier inom dessa områden. Ingmarie Lindkvist, lärare, Torshälla, Eskilstuna K67 Sex sätt att omsätta ett entreprenöriellt förhållningssätt till verksamhet FramtidsFrön är en ideell förening som arbetar med entreprenörskap i skolan över hela Sverige. Få ett smakprov på våra spännande verktyg och utbildningar som passar pedagoger åk F-9 som vill använda ett entreprenöriellt förhållningsätt i klassen. Med oss kan skolan på ett enkelt och roligt sätt komma igång utan att behöva uppfinna hjulet på nytt. Martin Svensson, Louise Lövgren, verksamhetschefer, Linköping K68 Intraprenad att vara fri men ändå höra till Många chefer och medarbetare i skolan och förskolan har en önskan att bestämma själva över flera delar av sin verksamhet. Intraprenad är en organisationsform där verksamheten fortfarande har kommunen som huvudman men med befogenheter att fatta egna beslut inom flera områden och med möjligheten att förkorta ett antal handläggningstider och att förfoga över ekonomin. Engelbrektsskolan har fått möjligheten och blivet framgångsrik. Ulf Aldén, rektor, Mats Olsson, rektor, Örebro K69 Matematik i rörelse och upplevelse (klass 1 till 4) Matematik är en lek. Matematik finns i varje människa, det gäller bara att ta fram den. Matematik är rörelse, användning av olika sinnen och sociala upplevelser. Kerstin von Heynitz, Verica Svensson, klasslärare, Örebro K70 Hålla koll på elevers språkutveckling Om jag hade haft denna tydlighet i mål och förväntningar hade jag lyckats bättre i skolan Vi visar en lärarutvecklad modell för tydlighet och förväntningar, en modell att följa elevers språkutveckling och göra dem delaktiga i den. Mycket gott resultat i klassrummen. Kerstin Tellman, lärare F-3, Norrköping K71 Digitalt åtgärdsprogram ett kretslopp Utifrån de nya styrdokumenten arbetar vi i Arboga kommun med digitala åtgärdsprogram i vår lärplattform Rexnet. Arbetet med åtgärdsprogram blir enkelt och tydligt för såväl skolpersonal som elever och föräldrar. Detta sätt att arbeta med åtgärdsprogram höjer kvalitén, ökar tillgängligheten samt underlättar samarbetet för alla berörda. Inger Lindberg, talpedagog, Britt Lundberg, Lillie Bäckwall, specialpedagog, Arboga

8 K72 Musik, dans och drama öppnar upp sinnen, lust och kreativitet. Kulturen är inte grädden på moset utan jästen i degen och kan därmed vara motorn till lärande för grundskoleeleverna. I musik, dans och drama kan barnen kommunicera utan talspråkets begränsningar samt hitta nya uttryckssätt som kan vara livs avgörande. Louise Wallin, pedagogisk verksamhetsledare, Västerbergslagens Kulturskola, Ludvika-Smedje backen K73 Guidad läsning I guidad läsning lär eleverna sig att läsning är strategisk och handlar om att tänka och skapa mening. Man startar med gemensam läsning och använder enkla texter där eleverna får fylla i återkommande ord och meningar. Sedan bygger man på med mer avancerade steg. Vi ser att detta utvecklat elevernas läsförståelse avsevärt. Anita Pettersson, utvecklingspedagog, Jennie Ek, grundskollärare, Sunne K74 IUP Ett verktyg för att utveckla elevens, lärarens och rektors lärande Den individuella utvecklingsplanen ska vara ett resultat av lärarens arbete med elevens lärande enligt läroplanen. Hur kan IUP:n bli ett konkret verktyg för elevens lärande? Den är även en del i rektors pedagogiska ledarskap. Vad behöver rektor bidra med? Den individuella utvecklingsplanen handlar om elevens lärande, lärarens lärande och rektors lärande. Claire Ahlström, rektor, Sirkka Nilsson, områdeschef, Hallstahammar K77 Arbetslagsutveckling Vi har alltid tid! Resan mot en lärande arbetsgemenskap. Tysslinge Friskola har de senaste 5 åren lyckats med att få mer tid till den pedagogiska diskussionen. Hur är det möjligt? Daniel Seilitz, Tysslinge Friskola K78 En skola med goda relationer i lokalsamhället Dansäterskolan har under många år skapat relationer med lokalt näringsliv, föreningar och organisationer, som har intresse i elevens utveckling till en kompetent och ansvarstagande samhällsbyggare. Genom ovanstående tre metoder har vi inspirerat och skapat förtroende hos både barn och vuxna i vårt lokalsamhälle. Roger Sköld, lärare, Borensberg K79 SkolmatSverige garanterar bra måltider Ett arbetssätt och verktyg för skolmåltiden som underlättar tillagning, kontroll och jämförelse av skolmåltiden över tid och med andra skolor. Tar även hänsyn till måltidsmiljön och mat gästernas synpunkter. En skola med goda matvanor! Maria Ramsten, nutritionist, Karolinska Institutet K75 Öppna jämförelser Grundskola 2012 Tema Mjuka värden Ny rapport som presenteras mars Öppna jämförelser har etablerat sig som ett naturligt och nödvändigt verktyg för utvecklingen av svensk skola. Särskilt intressant är det att kunna jämföra sig med andra kommuner och resultatutvecklingen över tid. I årets rapport fokuserar vi på skolans mjuka värden, hur eleverna mår och upplever skolsituationen. Hanna Åkesson, Sveriges Kommuner och Landsting, Stockholm K76 Fristående skolor och valfrihet driver utveckling! Friskolorna är en förutsättning för att många bra idéer och lösningar ska bli verklighet. Tillsammans med valfrihetsreformen är dom en del av lösningen för att göra svensk skola ännu bättre. Carl-Gustaf Stawström, kanslichef, Friskolornas Riksförbund, Stockholm