1 (3) Kallelse/Föredragningslista Sammanträde med hälso- och sjukvårdsstyrelsen den 27 september 217 Plats: Dockyard hotell, Göteborg

Transkript

1 till sammanträde med hälso- och sjukvårdsstyrelsen Handlingar

2 1 (3) Kallelse/Föredragningslista Sammanträde med hälso- och sjukvårdsstyrelsen den 27 september 217 Plats: Dockyard hotell, Göteborg Tid: Kl. 9: 12:15 Om du inte har möjlighet att närvara vid sammanträdet, meddela detta snarast till Mari Nilsson, Inledande formalia Mötets öppnande Upprop Val av justerare Justeringsdatum Eventuellt tillkommande/utgående ärenden Beslutsärenden 1. Delårsrapport augusti 217 Diarienummer HS Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag, etapp Diarienummer HS Satsning på bättre akutsjukvård i Västra Götalandsregionen Diarienummer HS Regional förteckning över kvalitetsregister Diarienummer HS Regional förteckning över kvalitetsindikatorer för hälso- och sjukvård med regionala måltal Diarienummer HS Upphandling av IVF-behandlingar under 217 och 218 Diarienummer HS Justering av CNI-ersättningen för av Krav och kvalitetsbok för Vårdval Vårdcentral 218 Diarienummer HS Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvården 218: Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa som sker inom ramen för arbetet med länsgemensam handlingsplan Diarienummer HS Postadress: Regionens Hus Skövde Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: hss@vgregion.se

3 Föredragningslista från hälso- och sjukvårdsstyrelsen, (3) 9. Utbildningar i sjukdomsklassifikation Diarienummer HS Riktlinjer för patientsäkerhet och patientsäkerhetsplan 218 Diarienummer HS Tidplan och finansiering av projektet Tjänstekatalog e-hälsotjänster privata vårdgivare inom vårdval i Västra Götalandsregionen (TAPIR) Diarienummer HS Tidplan och finansiering av Projekt IS/IT-tjänster i upphandlingen av Mödrahälsovård i Stenungsund Diarienummer HS Motion av Heikki Klaavuniemi (SD) om att ansluta sig till 1 million lives Diarienummer HS Motion av Magnus Harjapää och Heikki Klaavuniemi (SD) om implementering av rtms-behandling i Västra Götalandsregionen Diarienummer HS Yttrande över remiss På lika villkor! (SOU 217:43) Diarienummer HS LÄNK TILL REMISS 16. Yttrande över remiss "Läs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre (SOU 217:21)" Diarienummer HS LÄNK TILL REMISS DEL 1 och LÄNK TILL REMISS DEL 2 Beslutsärenden informationen noteras 17. Jämlik cancervård: Analys av olika operationsmetoder och rutiner vid behandlingen av cancer i urinblåsan Diarienummer HS Uppföljning av ändrade regler för subventionering av preventivmedel Diarienummer HS Information om vårdöverenskommelsearbetet Diarienummer HS 217-xxx 2. Information från hälso- och sjukvårdsdirektören Diarienummer HS Delegeringsärenden 21. Delegeringsärenden Anmälningsärenden 22. Anmälningsärenden

4 Föredragningslista från hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Information A. Förbättrat akut omhändertagande / närakuter Jonas Andersson Ordförande Tänk på miljön Res gärna kollektivt ( 3 (3)

5 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Peter Amundin Telefon: E-post: peter.amundin@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsstyrelsen Delårsrapport augusti 217 Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar för egen del följande: 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen fastställer delårsrapporten augusti 217. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen föreslår att regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige beslutar följande: 1. Hälso- och sjukvårdsnämnderna uppmanas att omfördela belopp för rörlig ersättning över tak 217 från Sahlgrenska Universitetssjukhuset till NUsjukvården och Skaraborgs sjukhus, enligt definitioner, regler och rutiner i hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslut , 151, och delårsrapport för Västra Götalandsregionen mars Hälso- och sjukvårdsnämnderna uppmanas att teckna tilläggsöverenskommelse om ny maximal ersättning över tak 217 enligt följande: Sahlgrenska Universitetssjukhuset: 75 mnkr, NU-sjukvården: 9 mnkr och Skaraborgs sjukhus: 65 mnkr. Under förutsättning av regionfullmäktiges beslut föreslås hälso- och sjukvårdsstyrelsen för egen del besluta följande: 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen tillhandahåller betalutrymme till hälso- och sjukvårdsnämndernas förfogande upp till 55 mnkr utöver tidigare beslutade 25 mnkr för tilläggsöverenskommelser om rörlig ersättning utan tak. Paragrafen justeras omedelbart. Sammanfattning av ärendet Hälso- och sjukvårdsstyrelsens delårsrapport för perioden januari-augusti 217 innehåller uppföljning av de mål och större frågor som hälso- och sjukvårdsstyrelsen arbetar med, en återrapportering av samtliga kontrollmoment från styrelsens Internkontrollplan samt en uppföljning av styrelsens ekonomi. Flera aktiviteter pågår inom ramen för de mål och fokusområden som hälso- och sjukvårdsstyrelsen valt att prioritera. Trots att de flesta av dessa aktiviteter fortlöper enligt plan så är bedömningen att målen inte kommer att vara uppnådda vid årets slut. En av anledningarna till det är att målen är av mer långsiktig Postadress: Regionens Hus Skövde Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: hss@vgregion.se

6 Datum Diarienummer HS (3) karaktär. I vissa delar ses en utveckling som går åt rätt håll medan det inom andra områden är svårt att påvisa en tydlig trend. De viktigaste händelserna under perioden är: Beslut om handlingsplan för omställningen av hälso- och sjukvården Pilotprojekt inom psykiatri med förstärkt första linje vid sex vårdcentraler Lyckat breddinförande av Mobil närvård De största utmaningarna under perioden har varit: Fortsatt svårt att klara tillgängligheten Skapa en positiv utveckling kring kvalitet och patientsäkerhet Att uppnå bättre flöde på akutmottagningarna Hälso- och sjukvårdsstyrelsens ekonomiska utfall för perioden januari-augusti uppgår till +245 mnkr med en prognos för helåret på +2 mnkr om inte kostnader för så kallade brutna tak beaktas. En uppföljning av tillgänglighetssatsningen med brutna tak per augusti visar att SU troligtvis inte kommer att ianspråkta sitt utrymme samtidigt som NU-sjukvården och SkaS aviserat att de kan utföra ytterligare vård. Kungälvs sjukhus, Alingsås lasarett, Frölunda specialistsjukhus och Angereds närsjukhus har enligt tidigare HSS-beslut helt öppna tak. Kungälvs sjukhus och Alingsås lasarett prognostiserar i nuläget att göra 15 mnkr mer än avsatta medel. För att fortsatt stimulera ökad produktion och därigenom förbättra tillgängligheten föreslås en omfördelning av utrymme från SU och att NU och SkaS ges utrymme att utföra vård utöver de tidigare indikativa belopp som legat till grund för ersättning över tak 217. Detta förslag innebär att tidigare angivna 25 mnkr för ersättning över tak ökar med upp till 55 mnkr, d.v.s. en prognostiserade årskostnad på 35 mnkr. (mnkr) SU NU SÄS SKAS AL, KS, FSS, ANS Summa Tidigare nivå brutet & öppna tak Ny möjlig nivå utifrån Omfördelning & prognos & delår aug utökning Med beaktande av detta landar den sammantagna prognosen på HSS på +/- mnkr, vilket dock förutsätter att kompensation erhålls från moderförvaltningen med 15 mnkr. Beredning Regionstyrelsens MBL-grupp har informerats om rapporten den 25 september.

7 Datum Diarienummer HS Koncernstab hälso- och sjukvård Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Bilaga Hälso- och sjukvårdsstyrelsens delårsrapport augusti 217 Besluten skickas till Peter Amundin för kännedom Anna Erlingsdotter Wass för kännedom Regiondirektören Koncernkontorets stabs- och avdelningschefer Regionstyrelsen 3 (3)

8 1 (32) Datum Diarienummer HS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Delårsrapport augusti 217 för Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

9 Delårsrapport 217 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Verksamhet Viktigaste händelserna under perioden Vilka har varit de största utmaningarna under perioden Verksamhetens miljöarbete Inköp Mål och fokusområden Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagande av personer med psykisk sjukdom ska förbättras Patientens ställning inom hälso- och sjukvården ska stärkas Den medicinska kvaliteten ska öka och den organisatoriska effektiviteten förbättras Personal Ekonomiska förutsättningar Ekonomiskt resultat Åtgärder vid ekonomisk obalans Eget kapital Investeringar Bokslutsdokument och noter Övrig rapportering Intern kontroll kontrollmoment augusti Flyktingsituationen Framtidens vårdinformationsmiljö Regionalt Cancercentrum Väst Registercentrum Västra Götaland (32)

10 Delårsrapport (32) 1. Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsstyrelsens delårsrapport för perioden januari-augusti 217 innehåller uppföljning av de mål, fokusområden och större frågor som hälso- och sjukvårdsstyrelsen arbetar med samt en återrapportering av samtliga kontrollmoment från Internkontrollplanen samt en uppföljning av hälso- och sjukvårdsstyrelsens ekonomi. Målen är: Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagande av personer med psykisk sjukdom ska förbättras Patientens ställning inom hälso- och sjukvården ska stärkas Den medicinska kvaliteten ska öka och den organisatoriska effektiviteten förbättras Av de aktiviteter, kopplade till respektive fokusområde, som hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade om i sin detaljbudget kan merparten beskrivas som klara eller pågående. Att arbetet med att genomföra dessa aktiviteter i stort sett löper på enligt plan är dock inte alltid synonymt med en ökad måluppfyllelse. De mål som satts av Regionfullmäktige och som hälso- och sjukvårdsstyrelsen valt för egen del är komplexa och av långsiktig karaktär. Då flera nämnder och styrelser valt att arbeta med samma mål är det svårt att bedöma måluppfyllelsen på denna nivå. En sammanvägd bedömning av måluppfyllelse görs därför i koncernens delårsrapport De viktigaste händelserna under perioden är: Beslut om handlingsplan för omställningen av hälso- och sjukvården Pilotprojekt inom psykiatri med förstärkt första linje vid sex vårdcentraler Lyckat breddinförande av Mobil närvård De största utmaningarna under perioden har varit: Fortsatt svårt att klara tillgängligheten Skapa en positiv utveckling kring kvalitet och patientsäkerhet Att uppnå bättre flöde på akutmottagningarna Hälso- och sjukvårdsstyrelsens ekonomiska utfall för perioden januari-augusti uppgår till +245 mnkr med en prognos för helåret på +2 mnkr om inte kostnader för så kallade brutna tak beaktas. En uppföljning av tillgänglighetssatsningen med brutna tak per augusti visar att SU troligtvis inte kommer att ianspråkta sitt utrymme samtidigt som NU-sjukvården och SkaS aviserat att de kan utföra ytterligare vård. Kungälvs sjukhus, Alingsås lasarett, Frölunda specialistsjukhus och Angereds närsjukhus har enligt tidigare HSS-beslut helt öppna tak. Kungälvs sjukhus och Alingsås lasarett prognostiserar i nuläget att göra 15 mnkr mer än avsatta medel. För att fortsatt stimulera ökad produktion och därigenom förbättra tillgängligheten föreslås en omfördelning av utrymme från SU och att NU och SkaS ges utrymme att utföra vård utöver de tidigare indikativa belopp som legat till grund för ersättning över tak 217. Detta förslag innebär att tidigare angivna 25 mnkr för ersättning över tak ökar med upp till 55 mnkr, d.v.s. en prognostiserade årskostnad på 35 mnkr. (mnkr) SU Tidigare nivå brutet & öppna tak 115 Ny möjlig nivå utifrån Omfördelning & prognos & delår aug utökning 75-4

11 Delårsrapport 217 NU SÄS SKAS AL, KS, FSS, ANS Summa 4 (32) Med beaktande av detta landar den sammantagna prognosen på HSS på +/- mnkr, vilket dock förutsätter att kompensation erhålls från moderförvaltningen med 15 mnkr. 2. Verksamhet Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har ett övergripande ansvarar för strategiska hälsooch sjukvårdsfrågor. Det handlar bland annat om invånarnas tillgång hälso-och sjukvård och dess innehåll, kvalitet och tillgänglighet. Under nedanstående avsnitt beskrivs de viktigaste händelserna under perioden samt vad som har varit de största utmaningarna. 2.2 Viktigaste händelserna under perioden Beslut om Handlingsplan för omställning av hälso- och sjukvården I enlighet med den av regionfullmäktige beslutade strategin för hälso- och sjukvårdens omställning ska en årlig handlingsplan fastställas av hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Den 31 maj beslutade hälso- och sjukvårdsstyrelsen ( 145) att anta handlingsplan för omställning av hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen. Handlingsplan har tagits fram i samverkan mellan de åtta partier som finns representerade i hälso- och sjukvårdsstyrelsen och listar de åtgärder och initiativ som är prioriterade fram till inom respektive omställningsområde. Pilotprojekt inom psykiatri med förstärkt första linje vid sex vårdcentraler Sedan årsskiftet har ett pilotprojekt varit igång med syfte att förstärka första linjens omhändertagande för barn och unga med psykiska ohälsa. Pilotprojektet genomförs vid sex vårdcentraler fördelade i de 5 nämndområdena. Sedan i månadsskiftet februari/mars tar alla emot patienter och söktrycket är stort. I april tog dessa 6 vårdcentraler emot över 8 besök. I maj fattade Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslut om att utöka projektet med ytterligare 5 vårdcentraler och möjligheten att ansöka om detta gick ut under sommaren. Se även fokusområde Lyckat breddinförande av mobil närvård Breddinförandet av Mobil närvård har varit mycket framgångsrikt. Ansökningar om projektmedel för Mobil närvård/hemsjukvårdsläkare har godkänts för alla

12 Delårsrapport 217 stadsdelar i Göteborg och för alla kommuner utom Öckerö. Dessutom pågår arbete för att starta upp Mobil närvård/närsjukvårdsteam på alla sjukhus i regionen. Finansieringen av Mobil närvård/hemsjukvårdsläkare kommer från och med årsskiftet att ingå i Krav- och kvalitetsboken. Se även fokusområde Vilka har varit de största utmaningarna under perioden. Fortsatt svårt att klara tillgängligheten För att förbättra den dåliga tillgängligheten inom barn- och ungdomspsykiatrin fördelade Hälso- och sjukvårdsstyrelsen vid sitt möte den 22 februari ( 33) 5 mnkr för 217 till kökortning inom Barn- och ungdomspsykiatrin. Dessa medel avsätts för kökortningsinsatser både avseende första bedömning, fördjupad utredning och behandling samt för utökade kostnader i samband med behandling och uppföljning. HSS gav Hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att tillsammans med berörda förvaltningar följa upp resultatet denna satsning. Denna uppföljning har återrapporterats till Psykiatriberedningen den 1 september. Än så länge syns dock inga effekter av dessa satsningar i de tillgänglighetsmätningar som görs. Sjukhusen tillgänglighet fortsätter att ligga på en nivå under riksgenomsnittet och vårdgarantin nås inte. För primärvårdens del ser tillgängligheten bättre ut, med en nivå över riksgenomsnittet men inte heller här nås de nationella vårdgarantinivåerna. Se även mål 3.2 och fokusområde Skapa en positiv utveckling kring kvalitet och patientsäkerhet En stor del av hälso- och sjukvården i VGR utför med mycket hög kvalitet men det finns klara indikationer på att utvecklingen kan vara på väg åt fel håll. Ur ett patientsäkerhetsperspektiv krävs fortsatt kraftfulla åtgärder och ett uthålligt arbete. En fortsatt hög medelbeläggning vid flera förvaltningar är ett observandum. I kombination med bemanningsproblematik medför detta ökad arbetsbelastning, vilket kan leda till minskad riskmedvetenhet och bidra till att vårdskadorna ökar. Ett fortsatt arbete med att komma ned till en beläggningsgrad på 9 procent är därför mycket viktigt. För att bryta trenden med ökat antal vårdskador är det också viktigt att de regiongemensamma målen (vårdrelaterade infektioner, antibiotikaresistens och trycksår) bryts ner i respektive förvaltning och vidare ner i verksamheten och att lokala resultat och mål efterfrågas och följs upp. Se även mål 3.3 och fokusområde och Bättre flöde på akutmottagningarna 5 (32)

13 Delårsrapport (32) Under perioden har ingen förbättring setts på måluppfyllnaden av total vistelsetid (TVT) vid akutmottagningarna i VGR. Orsaken till detta har granskats i en fördjupad analys som genomförts under våren. Analysen visar att antal besök inte har ökat de senaste 18 månaderna och har därför ingen stor påverkan på TVT under denna period. Det är framförallt arbetssätt och interna faktorer inom akutmottagningen och sjukhuset som har störts påverkan på genomloppstiderna. Exempelvis är användning av röntgen och tid till avdelning vid behov av slutenvård som bidrar till förlängd TVT. Insikterna i djupanalysen har lett fram till prioriterade aktiviteter som har störst möjlighet att minska TVT och förbättra omhändertagandet av personer som besöker akuten. Se även fokusområde Verksamhetens miljöarbete Styrelsens ledamöter omfattas av de policys (ex. resepolicy) och rutiner som gäller för miljöarbetet i Västra Götalandsregionen. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen får sitt tjänstemannastöd av Koncernkontoret. Under hösten drar arbetet med Koncernkontorets handlingsplan kring miljö igång. Arbetet kommer att samordnas av miljöavdelningen på koncernstab regional utveckling tillsammans med lokalansvariga på respektive arbetsort. Västra Götalandsregionens miljöarbete syftar till att vara hälsofrämjande och bidra till en hållbar utveckling. De gemensamma övergripande miljömålen finns i vår miljöplan Genom Koncernkontorets uppdrag att ge ett samordnat, effektivt och kraftfullt stöd till ägare, beställare och utförare har vi en stor möjlighet att minska VGR:s miljöpåverkan tillsammans. Koncernkontorets miljöarbete utgår från koncernkontorets miljöledningssystem med tillhörande handlingsplan som beslutades av förvaltningsledningen i mars Inköp Vid en sammanställning av statistik från Västra Götalandsregionens avtalsdatabas, Amesto, uppvisar hälso- och sjukvårdsstyrelsen en avtalstrohet på 36 procent per augusti. Detta är en låg nivå men vid en djupare analys av statistiken tycks denna låga nivå till stor del kunna förklaras av många av avtalen med leverantörer inom vårdvalen inte är inlagda i avtalsdatabasen. För att komma tillrätta med detta kommer den administrativa processen ses över så att samtliga befintliga avtal kommer in i databasen. 3 Mål och fokusområden Här redovisas arbetet med de av regionfullmäktiges mål som HSS valt ut att arbeta med för egen del. I delårsrapporten per augusti redovisas även de fokusområden som är knutna till målen samt de aktiviteter som pågår inom respektive fokusområde. Av de aktiviteter, kopplade till respektive fokusområde, som hälso- och sjukvårdsstyrelsen satta upp i sin detaljbudget kan merparten beskrivas som klara eller pågående. Att arbetet med att genomföra dessa aktiviteter i stort sett löper på enligt plan är dock inte alltid synonymt med en ökad måluppfyllelse. De mål som satts av Regionfullmäktige och som hälso- och sjukvårdsstyrelsen valt för egen del är komplexa och av långsiktig karaktär. Då

14 Delårsrapport (32) flera nämnder och styrelser valt att arbeta med samma mål är det svårt att bedöma måluppfyllelsen på denna nivå. En sammanvägd bedömning av måluppfyllelse görs därför i koncernens delårsrapport. 3.1 Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagande av personer med psykisk sjukdom ska förbättras Prognos för året: Trots att flera insatser görs för att uppnå målet om att minska den psykiska ohälsan och förbättra omhändertagandet av personer med psykisk sjukdom är det inte realistiskt att detta mål kommer att nås under 217. Utvecklingen av psykisk ohälsa är en samhällstrend som kommer att ta lång tid att vända. Flera av faktorerna som påverkar den psykiska ohälsan i samhället ligger utanför hälso- och sjukvårdens möjlighet att påverka. Den psykiska ohälsan är fortsatt hög både bland barn, ungdomar och vuxna. För vuxna är diagnospanoramat stressrelaterad ohälsa; utmattningssyndrom samt ångest och depression. De som drabbas är framförallt unga kvinnor där detta är den vanligaste grunden till sjukskrivning. Även för ungdomar ökar både självrapporterad psykisk ohälsa men även förskrivning av antidepressiva läkemedel och inläggning i heldygnsvård. Antalet nyanlända har kraftigt minskat som en följd av den tillfälliga gränskontroll som Sverige införde i november 215. Däremot har det stora antal asylsökande som anlände innan dess nu kommit vidare i sin asylprocess och inte minst bland ensamkommande barn har nu många åldersuppskrivningar skett och avslag på ansökningar om uppehållstillstånd har kommit. Detta har lett till förtvivlade och desperata handlingar med självmordsförsök samt även har några fullbordade självmord skett i VGR inom gruppen. Detta påverkar barn- och ungdomspsykiatrin samt vuxenpsykiatrin. Bland de som erhållet uppehållstillstånd finns en grupp på ca 3 procent från krigsdrabbade länder som behöver och kommer att behöva kvalificerad behandling för Posttraumatiska stressyndrom Förbättra tillgänglighet inom barn- och ungdomspsykiatrin Den dåliga tillgängligheten fortsätter att vara ett stort problem inom barn- och ungdomspsykiatrin. Tyvärr syns inte heller något trendbrott i de tillgänglighetsmätningar som görs. Nedan återrapporteras status för de åtgärder som hälso- och sjukvårdsstyrelsen lyft fram i sin detaljbudget. Skapa färre, större mer robusta BUP-mottagningar som möjliggör specialisering och mobila insatser. Under hösten 217görs besök hos samtliga BUP-verksamheter för att understödja utvecklingsarbetet Status: PÅGÅR Öka antalet barn- och ungdomspsykiatrier, psykologer och sjuksköterskor och tillgodose tillgång till yrkeskategorier som arbetsterapeuter, fysioterapeuter, logopeder och dietister. Ett samarbete med HR håller på att initieras för att understödja arbetet Status: PÅGÅR

15 Delårsrapport (32) Klara det ökade antalet flyktingar med traumarelaterade och andra psykiska problem. Utbildningsinsats med Traumafokuserad KBT planeras för en andra omgång. Status: PÅGÅR Införa internetbaserade behandlingsprogram. Internetförmedlad KBT för ungdomar med ångest kommer under hösten att startas upp på två BUP-mottagningar samt två vårdcentraler med tilläggsuppdrag Ungas Psykiska Hälsa Status: PÅGÅR Genomförandet av de regionala psykiatriplanerna Den vuxenpsykiatriska utvecklingsplanen som antogs av Regionfullmäktige 214 är nu i stora delar genomförd. Förstärkning av befintlig verksamhet och uppstart av ny har kunnat ske i olika takt i olika delar av VGR på grund av rekryteringsproblem framförallt i områdena utanför Göteborg. I början på april invigdes den nystartade Psykiatrimottagning utmattningssyndrom med regionalt uppdrag. De två regionala mottagningar för svåra tvångstillstånd som ska startas upp inom NU-sjukvården respektive SÄS har kommit igång med rekrytering av personal. Den regionala utvecklingsplanen för barn- och ungdomspsykiatrin antogs av Regionfullmäktige 31 januari. Under senvåren kunde processledare som implementeringsstöd rekryteras och ett intensivt arbete har påbörjats. De medel som Hälsooch sjukvårdsstyrelsen har tillfört 217, ytterligare 75 mkr, används i syfte att finansiera arbetet inom ramen för denna samt den vuxenpsykiatriska planen. Nedan återrapporteras status för de åtgärder som hälso- och sjukvårdsstyrelsen lyft fram i sin detaljbudget. För att uppnå en ökad kvalitet och mer jämlik vård ska under 217 insatser göras för att koordinera, stödja och facilitera det arbete som behöver bedrivas inom varje förvaltning. Syftet är dels att arbeta med att lyfta fram förbättringsområden men samtidigt identifiera goda exempel och stimulera lärande. Status: PÅGÅR Under 217 ska en plan för kompetensförsörjning att tas fram plan i linje med de regionala psykiatriplanerna. Målsättningen är att kunna presentera en sådan plan för psykiatriberedningen och HSS i slutet av året. Status: PLANERAD Stärka första linjens förmåga att möta psykisk ohälsa Vid årsskiftet startade ett pilotprojekt med förstärkt första linje för barn och ungas psykiska hälsa som tilläggsuppdrag till 6 vårdcentraler fördelade i de 5 nämndområdena. Sedan i månadsskiftet februari/mars tar alla emot patienter. Snabbt märktes ett stort söktryck. Projektet återrapporteras regelbundet till Psykiatriberedningen. I april tog dessa 6 vårdcentraler emot över 8 besök. I maj fattade Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslut om att utöka projektet med ytterligare 5 vårdcentraler och möjligheten att ansöka om detta gick ut under sommaren. Projektet kommer att utvärderas i slutet på året.

16 Delårsrapport (32) Nedan återrapporteras status för de åtgärder som hälso- och sjukvårdsstyrelsen lyft fram i sin detaljbudget. Utvärderingen av projektet sker med start nov 216 och pågår 217. Delrapporter lämnas regelbundet till Psykiatriberedningen. Status: PÅGÅR Under 217 skapas ett nätverk där dessa sex vårdcentraler hålls ihop för att öka förutsättningarna till ett kvalitetsmässigt jämlikt utbud och delat lärande. Status: KLAR 3.2 Patientens ställning inom hälso- och sjukvården ska stärkas Prognos för året: Det arbete som gjorts under 217 för att VGR ska uppnå vårdgarantin har gett resultat, dock inte fullt ut som planerat. Arbetet med att uppfylla vårdgarantin har därför fortsatt högsta prioritet med inriktning mot att klara vårdgarantin vid utgången av 218. Inget av akutsjukhusen i VGR når upp till de delmål som är definierat av respektive sjukhusstyrelse och som strävar efter att 9 % av besöken till akutmottagningen ska ha en vistelsetid på under 4 timmar till årsskiftet 218/219. Ingen förbättring ses över tid för respektive förvaltning. Trots att insatser pågår med förändrade arbetssätt vid varje akutmottagning är bedömningen i nuläget att delmålen inte kommer att nås under 217. Utvecklingen av ett mer personcentrerat arbetssätt i Västra Götalandsregionen fortsätter inom samtliga förvaltningar. Förbättringsledare inom förvaltningarna har tagit fram handlingsplaner för det fortsatt arbetet. Införandet följs genom bland annat genom mätningar av patienternas uppfattning av delaktighet och involvering. Målet är att upplevelsen av delaktighet kommer att öka under Uppfylla vårdgarantin Det arbete som gjorts under 217 för att VGR ska uppnå vårdgarantin har gett resultat, dock inte fullt ut som planerat. De egna förvaltningarna producerar mer än 216, dock inte i nivå med planerade volymer. Volymen köpt vård ökar konstant, detta genom egna avtal och andra landstings avtal. Tillgängligheten inom primärvården mättes under två veckor i mars månad uttryckt som andel läkarbesök hos specialist i allmänmedicin som genomförts inom 7 dagar. Jämförelse mellan olika landsting/regioner visar att patienterna i Västra Götalandsregionen får dessa besök inom 7 dagar i 92 procent av fallen, vilket är bättre än riksgenomsnittet som ligger på 89 procent. Även telefontillgängligheten är något bättre i VGR (91 procent) jämfört med riket (88 procent). Trots att tillgängligheten är bättre än riksgenomsnittet nås inte vårdgarantimålen som anger att 1 procent av patienterna ska omhändertas inom de stipulerade garantitiderna. Nedan återrapporteras status för de åtgärder som hälso- och sjukvårdsstyrelsen lyft fram i sin detaljbudget.

17 Delårsrapport (32) Följa upp och stödja förvaltningarnas arbete för att säkerställa att de volymer inom egenregiverksamheten som är del av basvolymer och tilläggsuppdrag utförs. Status: PÅGÅR Säkerställa att de upphandlade avtal som finns för att stötta där egenregiverksamheten inte räcker till nyttjas fullt ut. Status: PÅGÅR Säkerställa arbetet med att nyttja den samlade regionala kapaciteten för att förbättra tillgängligheten. Status: PÅGÅR Säkerställa etableringen av den regiongemensamma samordningsfunktionen och följa upp funktionens fortsatta arbete vad gäller stöd till såväl invånare som förvaltningar Status: PÅGÅR Följa upp arbetet med att förbättra information och omhändertagande av väntande patienter Status: PÅGÅR Stötta och stödja förvaltningarna i deras interna förbättringsarbete vad gäller produktion av planerad vård Status: PÅGÅR Följa upp arbetet med översyn och utveckling av remissrutiner, av rutiner för planeringslistor samt rutiner för tidsbokning. Status: PLANERAD Följa upp arbetet med rutiner för att kontinuerligt arbeta med att minska antalet uteblivna besök inklusive säkerställa genomförandekraft i det regiongemensamma arbetet med genomföra sms-påminnelser och möjligheter till tidsbokning på nätet Status: PLANERAD Utveckla ett personcentrerat arbetssätt i hälso- och sjukvården Samtliga utförarförvaltningar är nu involverade i arbetet med att utveckla ett personcenterat arbetssätt och arbetet utvecklas med många aktiviteter. Handlingsplaner för fortsatt arbete 217 finns framskrivna. Ett grundprogram för personcentrerat arbetssätt samt ett program för personcentrerat ledarskap har tagits fram och lanserats på webben. Kontinuerliga mätningar (via patientenkäter och med hjälp av surfplattor på mottagningarna) pågår. Ett regionalt nätverk för personcentrerat arbetssätt har bildats och har haft två träffar. I det regionala nätverket deltar två patienter. Under våren startades också ett patientforum med en grupp patienter, som kommer att delta i det fortsatta arbetet. Patienters upplevelse av delaktighet, viket även finns med i koncernledningsgrupp hälsooch sjukvårds förändringsagenda, följs inom ramen för utvecklingen av ett mer personcentrerat arbetssätt. Utvecklingen av medelvårdtid och oplanerade återinläggningar kommer att också att följas för att se hur dessa påverkas.

18 Delårsrapport (32) Nedan återrapporteras status för de åtgärder som hälso- och sjukvårdsstyrelsen lyft fram i sin detaljbudget. Under 216 initierades ett personcentrerat arbetssätt vid ett antal pilotavdelningar. Under 217 ska antalet avdelningar och enheter successivt att öka. Status: PÅGÅR Uppföljning av insatserna vid pilotavdelningarna kommer att utvärderas via en så kallad värdekompass; mätning av patientrelaterade utfallsmått, medelvårdtid samt oplanerade återinläggningar. Status: PÅGÅR Handlingsplaner för fortsatt arbetet vid respektive utförarförvaltning ska tas fram. Status: PÅGÅR Ett personcentrerat utfallsmått för primärvård och ett regionalt mätetal kring patienters upplevelse av delaktighet ska tas fram. Status: PÅGÅR Ett regionalt nätverk för spridning av erfarenheter, kompetens och goda exempel ska etableras. Under hösten kommer även en spridningskonferens att anordnas. Status: KLAR Förbättra akutvårdkedjan Under perioden har ingen förbättring setts på måluppfyllnaden av total vistelsetid (TVT) vid akutmottagningarna i VGR. Orsaken till detta har granskats i en fördjupad analys som genomförts under våren. Analysen visar att antal besök inte har ökat de senaste 18 månaderna och har därför ingen stor påverkan på TVT under denna period. Det är framförallt arbetssätt och interna faktorer inom akutmottagningen och sjukhuset som har störts påverkan på genomloppstiderna. Exempelvis är användning av röntgen och tid till avdelning vid behov av slutenvård som bidrar till förlängd TVT. Insikterna i djupanalysen har lett fram till prioriterade aktiviteter som har störst möjlighet att minska TVT och förbättra omhändertagandet av personer som besöker akuten. Nedan återrapporteras status för de åtgärder som hälso- och sjukvårdsstyrelsen lyft fram i sin detaljbudget. Dessa förväntas ge resultat under hösten 217 och under 218. Gemensam regional målbild för införande av akutläkare Status: PÅGÅR Pilotprojekt med förändrade arbetssätt utifrån VGR:s operativa modell vid Alingsås lasarett, Kungälvs sjukhus och Södra Älvsborgs sjukhus Status: PÅGÅR Fördjupad analys av akutmottagningarna i VGR Status: KLAR Platsbesök hos förvaltningarna Status: KLAR

19 Delårsrapport (32) Införa och säkra effekt av VGR:s operativa modell anpassad efter lokala förutsättningar Status: PÅGÅR Inför inläggningsrätt för akuten på avdelning Status: PÅGÅR Dedikerat arbete för att öka hanteringstakten av patienter hos läkare Status: PÅGÅR 3.3 Den medicinska kvaliteten ska öka och den organisatoriska effektiviteten förbättras Prognos för året: Även om det inte säkert går att säga att kvaliteten på vården i VGR har försämrats så finns indikationer på att utvecklingen kan vara på väg åt fel håll. Samtidigt vet vi, efter controllingsmöten, att flertalet förvaltningar har satt in åtgärder och har fokus på områden där kvaliteten gått ner. Därtill har sektorsråden satt fokus på flera förbättringsområden och inte minst, förväntas omställningen och framförallt området kvalitetsdriven verksamhetsutveckling medföra ytterligare fokus på frågorna. Sammantaget bedöms beskrivna aktiviteter ge förutsättningar till förbättrad kvalitetsutveckling även om det inte bedöms som rimligt att uppnå detta till utgången av 217. Även om vården i Västra Götalandsregionen i många delar håller en hög kvalitet så nås inte målsättningen med fokusområde om att samtliga verksamheter ska vara bättre än riksgenomsnittet vid nationella jämförelser. Hur Västra Götalandsregionen förhåller sig till riksgenomsnittet kan följas fram till 217 och visas i Verksamhetsanalysen 217 ( Kvaliteten i Västra Götalandsregionen jämfört mot riket, har försämrats sedan 213. Andelen mätpunkter som är bättre eller inte säkert sämre än riksgenomsnittet har minskat från 88 procent till 82 procent. Trenden är statistiskt säker. År Antal mätpunkter bättre eller samma som riket1 Antal räknade mätpunkter Andel mätpunkter ej säkert sämre än riket Källa ,5% ÖJ ,5% ÖJ ,6% VA ,2% VA Antal som statistiskt ej är sämre än riksgenomsnittet aktuellt år Öppna Jämförelser 3Verksamhetsanalys I sammanställning från Kvartalen saknas uppgifter för flera indikatorer. Inom patientsäkerhet finns endast resultat för 2 indikatorer och för kvalitet som mest resultat för18 indikatorer. All jämförelse över tid skall tolkas med försiktighet då målnivåer ändras i takt med att resultaten blir bättre och då ingående indikatorer skiftar beroende på leverans och beroende på vilka som finns med i indikatorförteckningen. Diagrammen speglar således andelen som vid varje tidpunkt når aktuella mål, inte hur kvaliteten utvecklats över tid och inte heller hur resultatet förhåller sig till riksgenomsnittet.

20 Delårsrapport (32) Ett annat sätt att mäta vårdens kvalitet görs genom uppföljning av kvalitetsindikatorer i Kvartalen. I den senaste sammanställning från 29 augusti saknas uppgifter för flera indikatorer. Inom patientsäkerhet finns endast resultat för 2 indikatorer och för kvalitet som mest resultat för18 indikatorer. All jämförelse över tid skall tolkas med försiktighet då målnivåer ändras i takt med att resultaten blir bättre och då ingående indikatorer skiftar beroende på leverans och beroende på vilka som finns med i indikatorförteckningen. Diagrammen speglar således andelen som vid varje tidpunkt når aktuella mål, inte hur kvaliteten utvecklats över tid och inte heller hur resultatet förhåller sig till riksgenomsnittet. I kvalitet ingår de indikatorer som mäter utfall = resultat och de indikatorer som mäter processer.

21 Delårsrapport (32) I patientsäkerhet ingår fyra indikatorer: oplanerad återinskrivning av barn med magsjuka respektive astmatiska besvär, nytt besök till akutmottagning inom 72 timmar, samt andelen vårdrelaterade infektioner. Ur ett patientsäkerhetsperspektiv krävs fortsatt kraftfulla åtgärder och ett uthålligt arbete. En fortsatt hög medelbeläggning inom somatiken vid flera förvaltningar är ett observandum, vilket är förenat med en ökad patientsäkerhetsrisk. Regionfullmäktige fastställde den 16 maj en strategi för omställning av hälso- och sjukvården och en årlig handlingsplan ska tas fram kring åtgärder och initiativ för att utveckla hälso- och sjukvården i önskvärd riktning. Handlingsplanen har fastställts av Hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Ett område inom omställningen är fokus på kvalitetsdriven verksamhetsutveckling. Medarbetarnas kompetens och vilja att utveckla vården skall tas tillvara och kvalitetsarbetet syftar till att säkerställa en kunskapsbaserad, personcentrerad, patientsäker, jämlik, tillgänglig och effektiv vård, samtidigt som produktivitet och effektivitet förbättras. En central del i genomförandeplanen av område Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling, är framtagandet av en modell för ett regionalt lärande system, som dockar an till och utgör en del i den nationellt sammanhållna kunskapsstyrningen Minska antalet vårdskador och antalet vårdrelaterade infektioner Ett fortsatt uthålligt arbete behövs inom VGR för att bryta trenden med ökat antal vårdskador. Det finns inga snabbspår. Det är av stor vikt att de regiongemensamma målen bryts ner i respektive förvaltning och verksamhet och att lokala resultat och mål efterfrågas och följs upp. Åtgärder och risker Förvaltningarnas engagemang och utveckling av det systematiska patientsäkerhetsarbetet fortsätter. Flera förvaltningar har justerat sin organisering av patientsäkerhetsarbetet för ökade ansträngningar att minska vårdskadorna. Spridningen av Gröna korset fortsätter inom VGR. Gröna korset innebär dagliga möten på enhetsnivå där patientsäkerhetsläget summeras genom identifiering av risker för vårdskador och inträffade vårdskador. Arbetssättet bidrar till förbättringsarbete och en stärkt patientsäkerhetskultur. Vissa enheter på Kungälvs sjukhus inkluderar även identifiering av arbetsmiljörisker i de dagliga avstämningarna. Samband finns mellan patientsäkerhet och arbetsmiljö. En god arbetsmiljö främjar ett säkert arbetssätt. Beläggningsgraden är fortsatt hög inom flertalet förvaltningar. I kombination med bemanningsproblematik medför detta ökad arbetsbelastning, vilket kan leda till minskad riskmedvetenhet och bidra till att vårdskadorna inte minskar. Ett fortsatt arbete med att komma ned till en beläggningsgrad på 9 procent är därför mycket viktigt. Resultat VRI, antibiotikaresistens och trycksår Flera aktiviteter pågår inom förvaltningarna inom de insatsområden som framgår av Riktlinjer för patientsäkerhet 217 och Patientsäkerhetsplanen 217. För vårdrelaterade infektioner (VRI), antibiotikaresistens och trycksårsförekomst finns följande resultat. VRI i somatisk slutenvård och mätt med Infektionsverktyget visar att målet för VGR, att understiga 6 procent har uppnåtts kvartal (5,7 procent) och kvartal

22 Delårsrapport (32) (5,4 procent). Motsvarande siffror för 216 var 6,1 procent respektive 5,5 procent. Under de senaste tolv månaderna till och med juni 217 har 31 antibiotikarecept per 1 invånare hämtats ut i VGR. Regiongemensamt mål är 25 recept per 1 invånare. Totala användningen av antibiotika på rekvisition (DDD per vårddygn och år) inom sjukhusvården fortsätter att öka trots målet om en minskning med minst 1 procent. Dock har flera sjukhus minskat andelen resistensdrivande och bredspektrumantibiotika av den totala antibiotikaanvändningen vilket är positivt. Punktprevalensmätning (PPM) trycksår genomfördes vecka och VGR:s resultat visar förekomst av trycksår kategori 2-4 hos 7,3 procent av de patienter som deltog. Motsvarande resultat för 216 var 6,9 procent. Målet för VGR är att förekomsten ska understiga 5 procent. Ingen av de deltagande förvaltningarna i VGR uppnådde målet. Resultaten låg inom intervallet 5,4 11,4 procent. Hos flera förvaltningar har trycksårsresultaten från PPM lett till intensifierat arbete och ökat fokus på förebyggande insatser vilket bör bidra till förbättrat resultat framöver. Nedan återrapporteras status för de åtgärder som hälso- och sjukvårdsstyrelsen lyft fram i sin detaljbudget. Stöd till offentligt finansierade vårdgivare inom VGR i genomförandet av patientsäkerhetsplanen genom såväl framtagande av faktaunderlag, utbildningsaktiviteter som arbete för att öka möjligheten att fortlöpande följa upp flera typer av vårdskador. Status: PÅGÅR Skapa samarbetsytor med bredare perspektiv samt samordna och stödja samverkan för ökad effektivitet och uthållighet i patientsäkerhetsarbetet och för att integrera patientsäkerhet som en aspekt i helheten. Status: PÅGÅR Samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården ska prestera bättre än genomsnittet i nationella jämförelser Nedan återrapporteras status för de åtgärder som hälso- och sjukvårdsstyrelsen lyft fram i sin detaljbudget. Koncentration för bättre tillgänglighet och kvalitet. Respektive sektorsråd har lämnat förslag till möjlig koncentration inom det egna området. Förslaget har sammanställt och är på remiss hos förvaltningarna. Status: PÅGÅR Kvalitetsförbättrande indikatorer från respektive område/sektorsråd. De medicinska och odontologiska sektorsråden har tagit fram förslag på ett flertal kvalitetsförbättrande indikatorer. Förslagen har bearbetats av indikatorgruppen och ett slutligt förslag har sammanställts för beslut i HSS under september. Status: PÅGÅR

23 Delårsrapport (32) Modell för kvalitetsdriven utveckling av hälso-och sjukvården. Under våren 217 har en kartläggning gjorts av befintlig regional struktur för kunskapsstyrning. Arbete pågår för att ta fram förslag till ett regionalt lärande system, en ny modell för kunskapsstyrning som ska knyta an till den nationella modell som utvecklats och bygger på samverkan mellan regioner, landsting och myndigheter. Projektledare och styrgrupp arbetar med att ta fram ett förslag till modell och en plan för införande, vilket beräknas vara klart till årsskiftet. Arbete pågår för att starta ett pilotområde (KOL), där rekrytering av ämnesföreträdare pågår. Status: PÅGÅR Kvalitetsportal lanseras Utformningen av en analysportal för uppföljning och redovisning av kvalitetsregister blev klar i början av 217. I portalen samlas alla interaktiva presentationsverktyg som relaterar till hälso- och sjukvård. Analysportalen innehåller också länkar till externa källor. Portalen är tillgänglig på Västra Götalandsregionens externa webbplats sedan juni 217. Analysportalen är även tillgänglig från mobilen i anpassat format. Status: KLAR Skapa ett sammanhållet vårdsystem och förstärka den nära vården Nedan återrapporteras status för de åtgärder som hälso- och sjukvårdsstyrelsen lyft fram i sin detaljbudget. Målen i handlingsplanen Det goda livet för de mest sjuka äldre ska följas upp. Bristande måluppföljning ska analyseras och åtgärdas. Status: PÅGÅR Fortsatt breddinförande av Mobil närvård med sikte på förbättrad tillgång på läkarinsatser i kommunal hemsjukvård i hela Västra Götaland, samt att närsjukvårdsteam ska vara införda i alla delregioner. Status: PÅGÅR Utvärdering och förslag till framtida organisation av Mobil närvård kommer att tas fram. Status: PÅGÅR Omsorgskoordinatorer på alla somatiska akutmottagningar för vuxna övergår till i ingå i rutinsjukvård efter två års introduktionsfinansiering. Status: PÅGÅR Uppdrag till 1177 att fungera som en ingång, dvs första kontakt, för äldre invånare för alla typer av icke-akuta vård- och omsorgsfrågor. Status: PLANERAD Trygg och effektiv utskrivning - lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård kommer med största sannolikhet att antas i Riksdagen och behöver därefter implementeras i Västra Götalandsregionen. Status: PÅGÅR

24 Delårsrapport Personal HSS får sitt tjänstemannastöd av Koncernkontoret och detta avrapporteras i regionstyrelsens delårsrapport. 5 Ekonomiska förutsättningar 5.1 Ekonomiskt resultat Utfallet för januari-augusti uppgår till +245 mnkr. Avvikelse mot budget Den periodiserade avvikelsen mot budget för perioden uppgår till +169 mnkr. Budgetavvikelsen per delområde framgår nedan. 17 (32)

25 Delårsrapport 217 (Mnkr) 18 (32) Resultatavvikelse jan-aug Budget och utfall helår Budget Utfall Avvikelse Budget regionprognos Avvikelse resultat resultat bidrag o övr. intäkter nettokostnad VERKSAMHETER Ambulanshelikoptern Reformerat tandvårdstöd Fri tandvård 2-24 år Vård för asylsökande FOU FOU, org.bidrag SU Universitetssjukhus SU BOIC RCC Väst ÖVRIGA OMRÅDEN Läkemedel VÅRDVAL VG PV St-läkare VG PV inkl studierektorsfunktion Vårdval Rehab S:a verksamheter, FOU o övr områden & vårdvalen UTVECKLINGSANSLAG Akutmottagning, vårdplatser 1) Regional utvecklingsplan psykiatri Ordnat införande Omställning Tillgänglighetsmedel Kompetenscentrum jämlik vård Kunskapscentrum våld i nära relationer Närsjukvårdsmedel Registercentrum (RC) Övriga utvecklingsresurser Ökad flyktingström Summa utvecklingsanslag STATSBIDRAG Rehabiliteringsgarantin o sjukskrivning Psykiatri Kronisk sjukdom Försäkringsmed utredningar Kvinnosjukvård Kvinnosjukvård i Pv Cancer; SVF RCC Väst Vävnadsdirektiv ALF-medel TUA-medel MunH-Center Balanserade statsbidrag Summa statsbidrag TOTAL HSS Brutet tak ersättning sjukhusen TOTAL HSS INKL BRUTET TAK Finansiering från moderförvaltningen TOTAL PROGNOS INKL BEAKTANDE BRUTET TAK & KOMPENS ATION FRÅN MODERFÖRVALTNINGEN Verksamheter, FOU och övriga områden Positiv avvikelse föreligger inom det reformerade tandvårdsstödet

26 Delårsrapport (32) främst med anledning av att det inom nödvändig tandvård har arbetats fram bra kontrollfunktioner och att reformen kring F-tandvården ännu inte fått det genomslag som förväntats. En positiv avvikelse förekommer även för den fria barn- och ungdomstandvården Detta hänger dock samman med en avsättning på 18 mnkr som har bokats in på resultatet som ger en positiv resultatpåverkande effekt. Området kring FOU-medel och organisationsbidrag är i balans. Alla medel för BOIC på SU har dock inte avropats för perioden. En positiv avvikelse föreligger inom läkemedelsområdet på +1 mnkr. Vårdval Avvikelsen för perioden för Vårdval primärvård uppgår till 36 mnkr. Budgeten är rakt periodiserad och avvikelsen ska vara positiv vid denna tidpunkt för att ekonomin ska vara i balans vid årets slut. Kostnaderna bedöms ligga högre under senare delen av året. Avvikelsen för vårdval rehab uppgår till -46 mnkr. Detta beror på att poängpriset har höjts inför 217 samt detta i kombination med högre produktion än beräknat och att fler vårdenheter har startat. Fler vårdenheter är också på gång att starta under året. Utvecklingsanslaget I budget 217 har 2 mnkr avsatts för satsningar inom akutmottagningar och större delen av dessa medel har fördelats ut till förvaltningarna efter hur många besök som sker på akutmottagningarna. Dessutom satsas 25 mnkr inom området psykiatri för arbetet med den regionala utvecklingsplanen psykiatri. Dessa medel går till en rad satsningar inom psykiatriområdet. Medel för psykiatri får avropas från förvaltningarna i takt med att kostnader uppstår och personal anställs. Det har inte avropats medel fullt ut enligt budget för psykiatrisatsningen. Budgeten och besluten för ordnat införande inklusive Hepatit C uppgår till 461 mnkr 217. Avvikelsen för ordnat införande är för perioden +12 mnkr. Avvikelsen hänförs både till läkemedel, metoder och nationella riktlinjer. Beslut har tagits på HSS om satsningar inom närsjukvårdsområdet. Dessa har inte avropats ännu i takt med budgeten. Mer kostnader väntas under senare delen av året. I budget för 217 tillfördes 14 mnkr för satsningar inom tillgänglighetsområdet för interna och externa köp av vård. Avvikelsen för utfall mot budget uppgår till +42 mnkr. För perioden har inte sjukhusen inte producerat i nivå med de extra tilläggsvolymer och externa köp ligger under budgeterad volym. Det sistnämnda hänger samman med att några upphandlingar är försenade. På HSS bokförs också kostnader för den beslutade modellen med brutna takersättningar. Kostnaderna för detta uppgår för perioden till 118 mnkr. Dessa kostnader är inte budgeterade på HSS. Statsbidrag Sedan 216 föreligger en ny hantering kring statsbidragen. Denna innebär att alla statsbidrag landar initialt på moderförvaltningen. Dessa utbetalas därefter i 12 delar varje månad enligt budgeterade belopp till HSS oavsett om det har funnits beslut eller kostnader

27 Delårsrapport (32) ännu på HSS. De flesta statsbidragen beslutades om på HSS redan i september 216. Ett av statsbidragen är kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess. Dessa medel har mestadels fördelats till HSN för att teckna s.k. tilläggsöverenskommelser (TÖK). Kostnader genereras inte fullt ut enligt budget. Kostnaderna är också lägre inom statsbidraget för psykiatri än vad som är budgeterat. Statsbidraget för försäkringsmedicinska utredningar har genererat kostnader som överstiger det erhållna statsbidraget för 217. Detta kan dock hanteras genom att statsbidraget för kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess har överskott. I augusti har utökade statsbidrag utöver budget utbetalts till HSS inom områdena förlossningsvård, psykiatri och kroniskt sjuka. Dessa har inte genererat kostnader ännu i samma utsträckning och därmed föreligger positiv avvikelse kopplat till detta på ca 4 mnkr för perioden. Sammantaget uppgår avvikelsen för perioden vad gäller statsbidragen till +59 mnkr. Prognos helår Prognosen för HSS på helår uppgår till +2 mnkr om inte kostnader för brutna/öppna tak beaktas. Om dessa kostnader tas med är prognosen +- mnkr under förutsättning att kompensation erhålls från moderförvaltningen för brutna tak. Kommentarer ges nedan inom de områden där avvikelse föreligger: Positiv avvikelse föreligger inom det reformerat tandvårdsstödet där orsakerna har kommenterats tidigare i rapporten. Fri tandvård 2-24 år prognosticerar en negativ avvikelse på -3 mnkr. Avvikelsen hade varit än mer negativ om inte en avsättning från balansen på 18 mnkr bokats in på resultatet. Inom läkemedelsområdet är prognosen något negativ, -2 mnkr, vilket främst hänger samman med ökade kostnader för blödarpreparat och HIV. Kostnaderna för vårdval rehab bedöms ligga 7 mnkr högre jämfört med budgeten på helår. I prognosen är hänsyn tagen till de nya vårdenheter som kommer starta under året samt det utökade poängpriset. Avsatta budgetmedel psykiatri (5 mnkr) där satsningar startade redan 215 bedöms gå åt på helår. Beslut finns om satsningar för ytterligare 2 mnkr (75 mnkr från 216 samt 125 mnkr 217.) Dessa bedöms dock inte i nuläget få helårseffekt under 217 och därmed beräknas ett plus på 3 mnkr. Budgeten för ordnat införande uppgår till 461 mnkr på helår. Prognosen för helår är ett plus på 135 mnkr. Avvikelsen framgår av nedanstående tabell: (mnkr) Budget Prognos Avv Läkemedel övrigt Hepatit C RÖS Metoder, riktlinjer 12 9 Pathos Etapp ej beslutad 3 4 Summa

28 Delårsrapport (32) Prognosen för tillgänglighetssatsningarna och den budget som är lagd på 14 mnkr för interna och externa köp är i nuläget att kostnaderna bedöms bli 3 mnkr lägre än budgeterat. Detta hänger samman med lägre volymer utförda av extra tilläggsbeställningar på sjukhusen (1 mnkr) samt lägre kostnader externa köp (2 mnkr). Det sistnämnda beror bland annat på att vissa avtal inte har kommit igång förrän en bit in på året samt upphandlingar inom urologi och öron pågår under hösten. Inom utvecklingsanslaget görs satsningar för avsatta medel inom närsjukvårdsområdet. Beslut har tagits på HSS om åtgärder för utveckling av närsjukvård samt prehospital vård. Beslut är taget om satsningar på upp till 82 mnkr. Budgeten uppgår till 44 mnkr samt ytterligare 38 mnkr beräknas användas av omställningsbudgeten. Dock bedöms inte alla medel gå åt enligt beslutet och en prognos på +3 mnkr. Övriga utvecklingsresurser visar en prognos på -5 mnkr. Detta beror främst på beslut som är tagna om satsningar efter att budgeten lades fast. I prognosen ingår finansiering för utökade kostnader för SU vad gäller dyra cancer- och MS läkemedel på upp till 31 mnkr samt barnsjukvården på DSBUS på 3 mnkr. HSS tillförs 19 mnkr för medel kopplat till ökad flyktingström. Bedömningen är att 178 mnkr går åt under året. Förklaringen till avvikelsen på 12 mnkr är främst minskade antal hälsoundersökningar då antalet nya asylsökande är få. Vidare är det projektet Hälsa i Sverige som står för lägre prognos då alla anställda inte började 1 januari och där av minskade kostnader. Prognosen för statsbidragen är sammantaget en avvikelse på +63 mnkr. Besluten kring statsbidraget effektiv rehab och sjukskrivningsprocess har tecknats TÖK i början på året och får därmed inte helårseffekt. Del av överskottet används för finansiering av försäkringsmedicinska utredningar där kostnaderna överstiger erhållet statsbidrag. Psykiatristatsbidraget beräknas inte heller gå åt fullt ut då all verksamhet inte startat upp enligt plan. Bedömningen är att 1 mnkr av årets budgeterade medel inte beräknas gå åt. Kopplat till de balanserade medlen som avser tidigare års beslut kring statsbidrag, görs bedömningen att 31 mnkr inte kommer gå åt under året och därmed måste resultatbokföras. Beslut har tagits om att HSS ska erhålla utökade medel inom områdena förlossningsvård (5 mnkr), psykiatri (17 mnkr), kroniskt sjuka (9 mnkr). Beslut har tagits om användning inom förlossning och kroniskt sjuka. Beslut inom psykiatri kommer tas under hösten. Bedömningen är att inte alla dessa medel kommer att hinna gå åt under året (1 mnkr psykiatri och 3 mnkr kvinno-/förlossningsvården). Brutna tak prognos HSS har tidigare beslutat om och tagit initiativ till förändrade regler för att stimulera ökade volymer för att öka tillgängligheten genom ersättning över tak vid samtliga sjukhus och senare att ta bort taken helt vid vissa sjukhus. Uppföljning görs i samband med delårsbokslut och koncernprognos under 217. Uppföljningen fungerar som kontrollstation och ska ge möjlighet att vid behov omfördela resurser mellan sjukhus under 217 för att utnyttja VGR:s samlade kapacitet. Uppföljning av verksamheten t.o.m. augusti 217 visar att SU inte kommer att ianspråkta sitt utrymme samtidigt som NU-sjukvården och SkaS aviserat att man kan utföra ytterligare vård. Det finns därför skäl att omfördela utrymmen mellan dessa sjukhus 217. Ytterligare förbättrad tillgänglighet kan därutöver erhållas

29 Delårsrapport (32) genom att utnyttja befintlig kapacitet vid NU-sjukvården och SkaS. Därför föreslås dels att omfördela utrymme från SU och dels att NU och SkaS ges utrymme att utföra vård utöver de tidigare indikativa belopp som legat till grund för ersättning över tak 217. KS, AL, FSS och ANS har enligt tidigare HSS-beslut helt öppna tak. KS och AL prognostiserar i nuläget att göra 15 mnkr mer än avsatta medel. Ekonomiskt innebär förslaget att tidigare angivna 25 mnkr för ersättning över tak ökar med upp till 55 mnkr. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen ska i enlighet med tidigare beslut värdera om tillgängliga medel inom HSS kommer att motsvara det bedömda utfallet eller om styrelsen ska väcka frågan hos regionfullmäktige om att ge regionstyrelsen bemyndigande att ianspråkta medel ur moderförvaltningen för att bidra till finansieringen. Om omfördelning görs till de sjukhus som har möjlighet göra mer volymer utöver de indikativa beloppen så kan kostnaderna för brutna och öppna tak uppgår till i nuläget prognostiserade 35 mnkr. (mnkr) SU NU SÄS SKAS AL, KS, FSS, ANS Tidigare nivå brutet & öppna tak Summa 25 Ny möjlig nivå utifrån Omfördelning & prognos & delår aug utökning Den sammantagna prognosen på HSS förutsätter att kompensation erhålls från moderförvaltningen med 15 mnkr för att nå en -prognos. 5.2 Åtgärder vid ekonomisk obalans Ekonomin är i balans. 5.3 Eget kapital HSS avser inte att använda eget kapital 217 då HSS förutsätter få kompensation från moderförvaltningen för ökade kostnaderna till följd av brutna/öppet takersättningarna till sjukhusen. 5.4 Investeringar HSS avser inte göra investeringar.

30 Delårsrapport (32) 5.5 Bokslutsdokument och noter RR-rapport Årsredovisn Regiongemensam verksamhet 711 Hälso- o sjukvårdsstyrelsen Resultaträkning (mnkr) Årsvärden Utfall 178 Statsbidrag Övriga erhållna bidrag Försäljning av tjänster Försäljning av material och varor Övriga intäkter Verksamhetens intäkter Personalkostnader, inkl inhyrd personal Köpt vård Läkemedel Lämnade bidrag Verksamhetsanknutna tjänster Material och varor, inkl förbrukningsmaterial Lokal- och energikostnader Övriga tjänster, inkl konsultkostnader Övriga kostnader Avskrivningar Verksamhetens kostnader Regionbidrag Finansiella intäkter/kostnader m.m. Resultat Budget 178 Utfall 168 Avvikelse budget/ utfall Förändring utfall/utfall % 912,7 41,6 91,2 -,6 242, ,1 91,9 438,5 93,3, 26, , ,9 177,2 15,, 383,4 1 87,5 1,8-36,9-2,1 -,6 36,2-1,7-2,1% 126,6% -13,1% -28, ,9-662,2-2 33,7-118, -36, -4,4-131,1-13,5 -,6-7 81,2-3, ,9-69, ,6-41,1-35,2-3,6-97,2-68,4 -, ,1-12, , -76,8-2 35,9-192,8-37, -3,8-63,8-12, -, ,9-25, 212, 28,7 13,9-76,9 -,8 -,8-33,9 54,9 -,2 171,9 128,1% -,9% -6,3% 14,5% -38,8% -2,7% 16,1% 15,5% 12,4% -1,3% 2,9% 6 49, -,7 6 49,, 6 9,3,, -,7 5,2% 245,2 75,7 37,8 169,5-36,8% -8,9%

31 Delårsrapport (32) Bokslutsdokument RR KF BR Hälso- o sjukvårdsstyrelsen Not Resultaträkning Utfall 178 Utfall 168 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Verksamhetens nettokostnader Finansnetto Erhållna/lämnade bidrag spec. beslut Erhållna/lämnade regionbidrag Obeskattade reserver (bolagen) Årets resultat Not Kassaflödesanalys Utfall 178 Utfall 168 Löpande verksamhet Årets resultat Investeringsbidrag Avskrivningar Utrangeringar/nedskrivningar Reavinster/-förluster sålda anläggningstillgångar Avsättningar Obeskattade reserver (bolagen) Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital Förändring av rörelsekapital Ökning-/minskning+ av förråd Ökning-/minskning+ av kortfristiga fordringar Ökning+/minskning- av kortfristiga skulder Kassaflöde från löpande verksamhet Investeringsverksamhet Investeringar Momsjustering vid överlåtelse Anläggningstillgångar överfört mellan enheter Försäljningar anläggningstillgångar Aktier och andelar -5 Kassaflöde från investeringsverksamheten -5 Förändring av redovisningsprincip Förändring av eget kapital Korrigering omklassificering anläggningstillgångar

32 Delårsrapport (32) Finansieringsverksamhet Ökning-/minskning+ av långfristiga fordringar Ökning+/minskning- av långfristiga skulder Erhållna/lämnade bokslutsdispositioner Justering för årets aktiverade investeringsbidrag Förändring aktiekapital Kassaflöde från finansieringsverksamheten ÅRETS KASSAFLÖDE Ingående likvida medel och kortfristiga placeringar Utgående likvida medel och kortfristiga placeringar Kontroll av årets kassaflöde Differens Not Balansräkning Utfall 178 Utfall 1612 Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar - byggnader och mark - maskiner och inventarier - pågående investeringar Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar Likvida medel Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Eget kapital Bokslutsdispositioner Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Redovisningen är upprättad enligt de anvisningar som lämnats från Västra Götalandsregionen. Anvisningarna bygger på kommunallagen, lagen om kommunal redovisning samt rekommendationer utfärdade av Rådet för kommunal redovisning.

33 Delårsrapport (32) 6 Övrig rapportering Här följer en rapportering av hälso- och sjukvårdsstyrelsens arbete med intern kontroll samt en avrapportering från de verksamheter där styrelsen är uppdragsgivare. Dessutom ges en kortare lägesrapport kring framtidens vårdinformationsmiljö samt flyktingsituationen som är två frågor som är av intresse ur ett systemperspektiv. 6.1 Intern kontroll kontrollmoment augusti Vid sitt möte den 22 februari fastställde hälso- och sjukvårdsstyrelsen sin egen plan för Intern kontroll och säkerhet. Samtliga av de kontrollmoment som finns med i planen är med i denna delårsrapport. Kontrollområde/Risk: Kontrollmoment: Kommentar: Åtgärd: Systemansvar för vårdgaranti och tillgänglighet Får styrelsen den information som behövs för att ta sitt systemansvar för tillgänglighetsfrågor? Vidtas åtgärder? - Hälso- och sjukvårdsdirektören informerar löpande styrelsen om tillgänglighetssituationen (lägesrapport väntetider, vårdgarantiuppföljning, disponibla vårdplatser, beläggningsgrad samt väntetider akutmottagningar). Detta har skett på HSS möten 11 jan, 28 mars, 26 april och 31 maj. - HSS ledamöter får ta del av de tillgänglighetsrapporter som skickas ut månatligen. - HSS fattade den 31 maj ( 145) beslut om Handlingsplan för omställning av vården i VGR. Flera aktiviteter i denna handlingsplan syftar till att på sikt uppnå ökad tillgänglighet i VGR. Nedan följer ett urval av andra aktiviteter och beslut som fattats för att förbättra tillgängligheten. - HSS beslutade den 11 januari om att inrätta en regional Styr- och samordningsfunktion för ökad tillgänglighet (HS ). Samordningsfunktionen ska ge stöd till såväl patienter som förvaltningar för att förbättra tillgängligheten ur ett patient- och systemperspektiv. - För att förbättra den dåliga tillgängligheten inom barnoch ungdomspsykiatrin fördelade HSS vis sitt möte den 22 februari ( 33) 5 mnkr för kökortning inom BUP-området. - HSS har den 3 augusti fattat beslut om en gemensam formulering kring vårdgarantiansvaret som ska finnas med i samtliga vårdöverenskommelser för 218. Kontrollområde/Risk: Kontrollmoment: Kommentar: Ansvar för regionalt analys-, uppföljnings och utvärderingsarbete. Har styrelsen förutsättningar att ta sitt samordningsansvar när det gäller anvisningar och regiongemensamt analysutvärderings- och uppföljningsarbete och av vårdbehov, vårdkonsumtion och vårdkvalitet samt beställningsarbetet? HSS fick den 21 juni information om vårdbehov inför VÖK 218, Produktionsvolymsanalys 218.

34 Delårsrapport (32) HSS fick den 3 augusti information om arbetet med kvalitet och patientsäkerhet. Åtgärd: Kontrollområde/Risk: Kontrollmoment: Kommentar: Åtgärd: Kontrollområde/Risk: Kontrollmoment: HSS fick den 3 augusti information av den regionala Verksamhetsanalysen Vid de gemensamma presideöverläggningarna (GPÖ) den 28 juni gjordes en genomgång av de Regiongemensamma riktlinjer för detaljbudget 218 som bland annat anger inriktning för VÖK-arbetet. - Styrelsen ger HSD i uppdrag att återkomma till styrelsen med en samlad bild av beställningarna i VÖK 218 som ska jämföras med det bedömda vårdbehovet. - Införande av löpande återkoppling från GPÖ, alt minnesanteckningar som anmäls till styrelsen. Uppföljning av beslutade medicinska riktlinjer Följs följsamheten/efterlevnaden av beslutade medicinska riktlinjer upp? Följs förändrade resultat till följd av medicinska riktlinjer upp? Kunskapsstöd psykisk hälsa, RCC, samt Stroke- och Diabetesrådet följer upp RMR. Dessutom följs vissa RMR upp i Verksamhetsanalysen. Att ta fram ett förlag till förbättrad och mer systematisk uppföljning av RMR ingår i uppdraget att utveckla ett lärande system och en struktur för kunskapsstyrning. Strokerådet följer årligen upp implementering av RMR. De regionala förbättringsteamen från respektive strokeenhet får då i uppgift att arbeta med de processer som inte ligger bra till. Det tydligaste exemplet är de RMR som berört reperfusion vid stroke, det vill säga trombolys och trombektomi. Den riktlinjen har lett till ett mycket framgångsrikt ordnat införande där regionen ligger främst i nationen avseende trombektomi. Strokrådet har också tagit fram en modell för kvalitetsutveckling med hjälp av triangelrevision. Triangelrevision innebär att strokeenheter granskar varandra enligt särskilt utformade granskningsoch intervjuformulär. Uppföljning av RMR ingår i triangelrevisionen. Revisionsrapporterna har redovisats i verksamhets- och sjukhusledningar och har varit pådrivande för kvalitetsförbättringar. Den 28 september 216, 136, gav HSS ett uppdrag om att utveckla VGR:s modell för ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag. Den 21 juni i år beslutade styrelsen att fastställa det förslag till ny modell, vilken ska börja gälla från 1 jan 218. Bland de planerade åtgärderna finns bla insatser för snabbare implementering och uppföljning av medicinska kunskapsunderlag Genomförandekraft Är uppdragen tillräckligt tydliga för att kunna genomföra? Finns planer för genomförande? Sker återrapportering i tid?

35 Delårsrapport 217 Kommentar: Åtgärd: Kontrollområde/Risk: Kontrollmoment: Kommentar: 28 (32) Hälso- och sjukvårdsdirektören har beslutat om en 9 dagars garanti för uppdragsleverans från koncernkontoret efter beslut från HSS och HSN. För att kunna fullfölja uppdragsgarantin är det viktigt att uppdragen hanteras skyndsamt efter beslut genom att snabbt utse en handläggare och tidsätta uppdraget. En annan viktig förutsättning för snabb uppdragsleverans är att uppdraget är tydligt och avgränsat för handläggaren. Vid oklarhet om uppdrag ska dialog ske mellan koncernkontoret och politiken. Detta arbetssätt ger möjlighet till en effektiv ärendeprocess som underlättar och påskyndar koncernkontorets leverans till sina uppdragsgivare. Arbetssättet sprids under 217 till att omfatta alla de nämnder/styrelser som Koncernkontoret ger service till. Bedömningen är att detta område är så pass väl omhändertaget att risken kan släckas i planen för 218. Omsättning av styrelsens beslut går för långsamt, för sent fattade beslut Används avsatta medel enligt styrelsebeslutens intentioner? Fördelas medlen i tid? Inför 217 års statsbidrag tidigarelades beslutsprocessen så att beslut om fördelning skedde under hösten 216. Detta möjliggjorde ett snabbare besked till verksamheter och hälso- och sjukvårdsnämnder om vilka medel de disponerade under året. 217 tidigareläggs detta beslut ytterligare. Beslut om fördelning om statsbidrag avseende 218 sker redan 14 september. Detaljerade anvisningar har kommunicerats till berörda förvaltningar för att de ska ha möjlighet att avropa beslutade medel tidigt på året. En osäkerhet föreligger dock då den nationella beslutsprocessen kring statsbidragen är sen och relativt oklar. HSS har dock valt att riska dessa medel genom tidigt beslut. Tillkommande statsbidrag sent under året som t.ex. Förbättrad förlossningsvård kan vara svåra att använda enligt styrelsens och riksdagens intentioner eftersom medlen inte kan överföras till nästkommande år. Åtgärd: Löpande uppföljning och prognosticerande av statsbidragens användning möjliggör en ev. omdisponering av medlen via nya beslut av HSS. Så har exempelvis skett inom statsbidraget flyktingmedel. Nya rutiner för specialdestinerade statsbidrag inom hälsooch sjukvården har tagits fram och har delvis börja tillämpas under 217 och kommer att tillämpas fullt ut under 218. Användningen av statsbidrag och andra satsningar från HSS följs upp och avrapporteras under hösten med möjlighet för styrelsen att vidta ytterligare åtgärder.

36 Delårsrapport 217 Kontrollområde/Risk: Kontrollmoment: Kommentar: 29 (32) Kortsiktigt ekonomiskt tänkande/ettårsplaner Finns förutsättningar för styrelsen att göra långsiktiga satsningar? Satsningen på omställningen under är ett bra exempel på en mer långsiktig satsning som sträcker sig över flera år. Psykiatrisatsningen och satsningen på bättre akutsjukvård är andra exempel på mer långsiktiga satsningar som styrelsen fattat beslut om. RF:s budget är styrande för vilka långsiktiga satsningar som är möjliga. Åtgärd: Kontrollområde/Risk: Kontrollmoment: Kommentar: Bristande samordning av nationell och regional process för ordnat införande av läkemedel Sker tillräcklig samordning av nationell och regional process för ordnat införande av läkemedel? Detta kontrollmoment är sprunget ur risken att den nationella och den regionala processen för ordnat införande inte går i takt och därmed skulle kunna innebära legitimitetsproblem för processen. Som en del i detta gav Hälso- och sjukvårdsstyrelsen den 22 februari ( 28) hälsooch sjukvårdsdirektören i uppdrag att återkomma i mars med en information om hur den nationella processen för ordnat införande ser ut och hur den regionala processen kan utvecklas parallellt med den nationella. Detta uppdrag återrapporterades till styrelsen den 16 mars ( 6). Arbetet med att vidareutveckla Västra Götalandsregionens modell för ordnat införande bedrivs i sju delprojekt. En slutrapport presenterades för HSS den 21 juni ( 167) och HSS gav då HSD i uppdrag att ta fram en handlingsplan för genomförandet. En av delarna i detta beslut handlar om samordningen av den nationella modellen med VGR:s egna process, som bla innebär att antalet nomineringstillfällen utökas till tre. Åtgärd: Kontrollområde/Risk: Kontrollmoment: Kommentar: Förtroendevalda drabbas av hot och våld Förekomst av hot och våld mot förtroendevalda. Finns tillräckliga rutiner vid hot och våld? En kartläggning av förekomst av hot och våld pågår samt en kartläggning av rutinerna. En återredovisning kommer att göras senast i årsredovisningen Åtgärd: 6.2 Flyktingsituationen Antalet asylsökande i Sverige är fortfarande på en relativt låg nivå och uppgick fram till augusti 217 till drygt 16. individer vilket är en minskning med 2 procent jämfört med 216. Antalet inskrivna i Migrationsverkets system minskar stadigt och 14. asylärenden finns kvar inom Västra Götaland. Antalet kommunplaceringar ökar och i Västra Götaland har drygt 5. personer placerats sedan årsskiftet. Mindre än 5 procent av de

37 Delårsrapport (32) asylsökande beviljas uppehållstillstånd och många av de som skall utvisas väljer att leva som papperslös. Röda korset har uppskattat att antalet personer som lever i Sverige utan tillstånd i dagsläget uppgår till 25-5., Denna grupp kommer troligen att öka kraftigt och kommer att påverka vården och åter sätta begreppet vård som inte kan anstå i nytt fokus. Belastningen på hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen finns idag huvudsakligen inom exempelvis psykiatrin, infektion, förlossningsvården och tandvården om än i begränsad omfattning. Hälso- och sjukvården håller också på att komma ikapp vad gäller hälsoundersökningar av asylsökande. Behov finns av att öka kunskapen inom migration hos våra medarbetare och att öka kunskapen hos asylsökande och nyanlända om hälso- och sjukvårdssystemet i Sverige. Belastningen med anledning av migrationen i Västra Götaland ligger idag ändå främst på kommunerna. En rapport framtagen i Västra Götalandsregionen om vård- och tandvårdskonsumtionen hos asylsökande och personer som vistas i Sverige utan tillstånd visar bl.a. att grupperna har fler besök på akutmottagningar, konsumerar mer slutenvård men mindre primärvård än folkbokförda. De har också en högre grad av diagnosen posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och diabetes typ 2. Asylsökande står för en liten del av den totala hälso- och sjukvårdskonsumtionen i Västra Götalandsregionen, drygt 1 procent. 6.3 Framtidens vårdinformationsmiljö Programmet FVM (Framtidens vårdinformationsmiljö) innehåller ett antal projekt för att skapa en ny, hållbar och modern sammanhållen vårdinformationsmiljö. Inom ramen för FVM är upphandlingen av ett nytt kärnsystem i full gång. Kvalificering och leverantörsurval är genomförd dialog med leverantörer pågår och fokus framöver är att uppdatera och förfina kravställningen. Detta görs bland annat genom att engagera och bjuda in fler i arbetet. Under oktober förfinas krav och underlag genom en serie workshops med ca 6 deltagare inom områdena specialistvård, närhälsa och kommunal vård. Verksamhetprojektet kommer att starta upp under hösten och ska skapa förutsättningar för vårdverksamheten att kunna ta emot och använda den nya vårdinformationsmiljön. Projektledare är tillsatt och introduceras i arbetet under oktober. 6.4 Regionalt Cancercentrum Väst Regionalt Cancercentrum Väst (RCC) bedriver sitt arbete utifrån 1 kriterier som var och en kort redogörs för nedan. Förebyggande insatser och tidig upptäckt: Preventionsarbetet kring matvanors betydelse för cancer fortsätter. I samarbete med barnhälsovården i Västra Götalandsregionen (VGR) och Region Halland genomförs en nationell undersökning kring kampanjen Sunda solkvanor i förskolan. En kartläggning av kommunala solarier i VGR och Region Halland, Finns solarierna kvar? publicerades i augusti 217. I samarbete med Göteborgs stad deltar RCC Väst i projektet Tobaksstopp med start i september 217. Arbetet med

38 Delårsrapport (32) cervixcancerprevention och stöd för införande av nationellt vårdprogram fortgår under året. Vårdprocesser: Regionala processägare (RPÄ) med stödteam fortsätter förbättringsarbetet kring vårdprocesser med ansvar för beskrivningar, indikatorer, målnivåer och verksamhetsuppföljning under hösten. Ett flertal RPÄ har ersatts under året och ny process med två nya processägare för strålbehandlingsprocessen har tillkommit. Arbetet med standardiserade vårdförlopp (SVF) fortsätter och 28 SVF är nu i gång. Psykosocialt stöd, rehabilitering och palliativ vård: En checklista i palliativ vård introducerades under våren. I höst startar ny uppdragsutbildning för kuratorer i cancervården (3 hp). Kontaktsjuksköterskeutbildningen fortsätter. Cancervårdsprocessen med etablerade nätverk för kuratorer, fysioterapeuter, arbetsterapeuter och dietister i cancervården arbetar med implementeringen av nationellt vårdprogram för cancerrehabilitering. Patientens ställning i cancervården: RCC Väst fortsätter arbetet tillsammans med patienter, närstående och olika verksamheter i projektet Kraftens Hus med mål att starta verksamhet i Borås. Under året ges fortsatt stöd för nätverkande mellan patient- och närståendeföreträdare i RCC Västs process- och arbetsgrupper. En nationell utvärdering av samtliga patient och närståendeföreträdare inom RCC har utförts i syfte att förbättra och stödja rollen i olika processer. Utbildning och kompetensförsörjning: Kliniska forskarskolan vid RCC Väst fortsätter med fyra delkurser om vardera 7.5 hp. Riktade utbildningsinsatser ges under året till kontaktsjuksköterskor, kuratorer, fysioterapeuter, sjuk- och undersköterskor samt läkare som arbetar med medicinsk onkologisk behandling. RCC Väst fortsätter via RPÄ och hälsovetare med utbildningsinsatser för patienter, närstående, medarbetare inom cancervården och allmänhet. Kunskapsstyrning: RCC Väst är under 217 stödfunktion försett tiotal nationella vårdprogramgrupper. Utvecklingsledare vid enheten Vårdutveckling vid RCC Väst stödjer processgrupperna i arbetet med nationella vårdprogram och regionala medicinska riktlinjer (RMR) i rollen som nationell vårdprogramhandläggare. Klinisk cancerforskning och innovation: Arbetet med klinisk cancerforskning och innovation fortsätter i höst inom flera områden. RCC Väst medverkar i flertal ansökningar om nationella forskningsanslag och ingår, tillsammans med företrädare för akademin och sjukvården, som en central aktör i Västra Götalands regionala nodbildning för att stärka svensk cancerforskning i linje med Sjöbergstiftelsens utlysning om Partnership for Precision Cancer Medicine. Under 217 slutfördes ett samarbetsprojekt mellan Socialstyrelsen, RCC Uppsala/Örebro och RCC Väst som utvärderat datakvalitet i regionala- och nationella cancerregister. Ett 4-tal datautlämningar i forsknings- och eller kvalitetsäkringssyfte, framförallt ur de nationella kvalitetsregistren, har gjorts hittills under året. Ledningsfunktion, RCC-samverkan och uppföljning av cancervårdens kvalitet: Ledningen vid RCC Väst innefattar styrgrupp, verksamhetschef och fyra enhetschefer som sedan januari 217 har personal-, budget- och verksamhetsansvar. Revision av reglementet för RCC Väst har genomförts. Vi arbetar aktivt med styr- och ledningsgruppernas arbetssätt, funktion och målbild. Uppföljning av cancervårdens kvalitet på RCC Väst 217 sker bl.a. via de cirka 3tal diagnosspecifika register på INCA-plattformen och online-rapporter för jämförelse på olika nivåer; sjukhus, län, region och nation. Under hösten 217 kommer en patientöversikt att introduceras regionalt för uppföljning av cancerläkemedel.

39 Delårsrapport (32) Utvecklingsplan för cancervården i sjukvårdsregionen: Implementeringen av den regionala utvecklingsplanen och dess påverkan av de verksamheter den riktar sig till kommer att utvärderas med Concept Mapping -metoden hösten 217. Nivåstrukturering: Arbetet med regional och nationell nivåstrukturering fortsätter inom VGR och Region Halland. RCC Väst har under våren 217, och kommer under hösten, att bidra med utbildning och information inom området till RPÄ, patienter, närstående, medarbetare inom cancervården och allmänhet. Det framgångsrika arbetet vid de fem diagnostiska centrum som startade i maj 216 fortsätter på medicinklinikerna på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Skaraborgs Sjukhus, Södra Älvsborgs sjukhus, Norra Älvsborgs Länssjukhus och Frölunda Specialistsjukhus. Under första året utreddes över 17 patienter för allmänna ospecifika symtom, varav drygt 15 procent visade sig ha cancer. 6.5 Registercentrum Västra Götaland Registercentrum Västra Götalands primära uppgift är att stödja utveckling och drift av nationella kvalitetsregister. Avdelningen har också andra regionala och nationella registeruppdrag. Stödet ges inom områdena senior registerkompetens, IT, statistik, projektledning och kommunikation. En viktig målsättning är att kvalitetsregistren ska bli lättare att använda och göra större nytta i vården. Stort fokus ligger på målgruppsanpassad och användarvänlig återkoppling till vårdpersonal av registerdata. 216 tog statens och landstingens stora satsning på nationella kvalitetsregister slut. 217 är ett mellanår med minskade anslag. Stora förändringar av organisationen runt kvalitetsregistren förbereds samtidigt som anslagen kommer att minska ytterligare 218. Registercentrum Västra Götaland har under 217 budget i balans trots neddragningar. Detta tack vare förutseende planering och att nya uppdrag strömmar in i jämn takt. Avdelningen deltar aktivt i de intensiva diskussioner som pågår om de kommande förändringarna och är pådrivande i flera angelägna frågor. Framtiden kommer att innebära effektiviseringar av arbetet med nationella kvalitetsregister och betydligt större samverkan mellan landets sex registercentra. Registercentrum Västra Götaland arbetar aktivt på båda dessa fronter och är väl rustat inför kommande förändringar. Trots neddragningarna innebär omorganisationen nya möjligheter. Ambitionen är att kvalitetsregistren ska bli en mer integrerad del av hälso- och sjukvården och ingå i en framtida organisation med programråd. Parallellt med arbetet på det nationella planet verkar Registercentrum Västra Götaland för att bli en mer integrerad del av Koncernkontoret. En stor genomgång av rutiner för ekonomi och diarieföring pågår. Det pågår också en översyn av hur avdelningen kan få ökad tillgång till juridisk kompetens och IT-resurser i VGR. Under andra halvåret 217 kommer Registercentrum Västra Götaland att skjuta fram sin position på det nationella planet genom att bli representerad i samverkansgruppen för nationella kvalitetsregister. Här kommer en stor del av det konkreta arbetet med den nya kvalitetsregisterorganisationen att utföras.

40 av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag, etapp HS Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag, etapp : Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag etapp 2 1 (17) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Anna Lindhé och Anna Wallman Telefon: , E-post: anna.lindhe@vgregion.se, anna.wallman@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsstyrelsen Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag, etapp Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen godkänner redovisat förslag till ordnat införande 217 etapp Regiongemensam introduktionsfinansiering av prioriterade läkemedel, metoder och kunskapsunderlag med upp till 7,7 mnkr 217 tas från befintlig budget för ordnat införande. För 218 tas 69,3 mnkr ur hälso- och sjukvårdsstyrelsens utvecklingsanslag. 3. Regiongemensam introduktionsfinansiering 218 av i tidigare etapper prioriterade läkemedel, metoder och kunskapsunderlag med upp till 123 mnkr tas ur hälso- och sjukvårdsstyrelsens utvecklingsanslag. 4. Introduktionsfinansiering av redovisade läkemedel, metoder och kunskapsunderlag 219 beslutas i samband med lämplig etapp av ordnat införande Introduktionsfinansiering av redovisade läkemedel, metoder och kunskapsunderlag 22 beslutas i samband med lämplig etapp av ordnat införande 219. Sammanfattning av ärendet Program- och prioriteringsrådet har utarbetat ett samlat förslag till ordnat införande 217 etapp 2. Förslaget bygger på nomineringar från verksamheter, medicinska sektorsråd och terapigrupper samt aktuella medicinska kunskapsunderlag. Nomineringarna har analyserats och rangordnats av två beredningsgrupper en för läkemedel och en för metoder och kunskapsunderlag. I etapp föreslås ett ordnat införande av 14 nya läkemedelsterapier/metoder/ kunskapsunderlag med regional introduktionsfinansiering. Förslaget innebär regiongemensam introduktionsfinansiering av prioriterade läkemedel, metoder och kunskapsunderlag med upp till 7,7 mnkr 217, 69,3 mnkr 218, 91 mnkr 219 samt 6,8 mnkr 22. Postadress: Regionens Hus Skövde Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: hss@vgregion.se

41 av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag, etapp HS Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag, etapp : Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag etapp 2 Datum Diarienummer HS (17) Fördjupad beskrivning av ärendet Bakgrund Nya metoder inom medicin och diagnostik ska underställas ett ordnat införande när de har en större ekonomisk betydelse och i regionens budget har medel för introduktionsfinansiering avsatts. Regionens Program- och prioriteringsråd (PPR) har, som en del av sitt uppdrag, att utarbeta ett samlat förslag till ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag vid två tillfällen per år. Från och med 215 finns en nationell samverkansmodell för läkemedel. Landstingens samverkan innefattar framtagande av gemensamma underlag och rekommendationer från NT-rådet (nya terapier) till landstingen om ordnat införande av nya läkemedel. I Västra Götalandsregionen pågår nu ett arbete för att få den nationella och regionala processen för ordnat införande att fungera ihop. Förslag En viktig utgångspunkt för PPRs arbete är Socialstyrelsens modell för prioriteringar. Modellen bygger på de etiska principer som beslutats av riksdagen. Behovs- och solidaritetsprincipen har tillämpats och även kostnadseffektivitetsprincipen när förutsättningar har funnits. PPR har med hjälp av två beredningsgrupper en för läkemedel och en för metoder och kunskapsunderlag utarbetat ett samlat förslag. I etapp föreslås ett ordnat införande med introduktionsfinansiering av 14 nya läkemedelsterapier, metoder och kunskapsunderlag enligt tabellen nedan. De utgör de läkemedel, metoder och kunskapsunderlag som fått prioritet 1 och 2 enligt modellen för rangordning. De nomineringar som erhållit rangordning 3 har i en samlad bedömning fått en relativt lägre prioritet och föreslås för närvarande inte omfattas av ordnat införande i rutinsjukvård med introduktionsfinansiering. Läkemedel/metod/kunskapsunderlag Läkemedel Keytruda (lungcancer, 1:a linjen)* Ibrance (bröstcancer)* Cometriq (tyreoideacancer) Kyprolis (multipelt myelom, kombi dex)* Stelara (Crohns sjukdom) Taltz (psoriasis) Oluminant och Xeljanz (reumatoid artrit) Metod/kunskapsunderlag r-tms HRMS Ultraljud under första trimestern RMR Hårborttagning RMR Svårläkta sår RMR Cervixcancerprevention RMR Multipelt Myelom Summa: Prio *** *** **** **** Introduktionsfinansiering, mnkr 217 nov-dec xxx xxx,3 xxx 1,3 -**,5,8 1,1,3 7,7 22 xxx xxx 1,6 xxx 6,7 -** 3,5 xxx xxx 3,3 xxx 1,1 -** 6, - 3, 3,2 3,3 6,6 1,3 6, 3,6 69,3 6, 2,5 3, 5,5 1,7 3,5 7,5 91 3, 2,3 1,5 6,8

42 av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag, etapp HS Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag, etapp : Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag etapp 2 Datum Diarienummer HS *) **) ***) ****) Läkemedelskostnader enligt avtal är konfidentiella Introduktionsfinansieras t o m via medel avsatta i etapp Beviljats finansiering av apparaturen via strategisk utrustningsinvestering Tillämpning av nationella riktlinjer/nationellt vårdprogram. Rangordning ej gjord. Nya läkemedel/indikationer 16 nya läkemedel/indikationer har nominerats av hälso- och sjukvårdsförvaltningar, sektorsråd, terapigrupper och processägare till ordnat införande 217 etapp 2. Därutöver är åtta nominerade utifrån att de är aktuella i den nationella processen för ordnat införande. Av totalt 24 nomineringar bedömdes 12 uppfylla kriterierna för att ingå i etappen och har analyserats för att ge underlag för prioritering. Sju läkemedelsbehandlingar som i prioriteringsmodellen fått rangordning 2 prioriteras för introduktionsfinansiering: Keytruda (pembrolizumab) vid första linjens behandling av metastaserad icke-småcellig lungcancer hos vuxna vars tumörer uttrycker PD-L1 i minst 5 % av tumörcellerna och som inte har mutationer i EGFR eller ALK Keytruda är ett immunonkologiskt läkemedel som tillhör gruppen PD1hämmare. Det är bland annat indicerat för behandling av icke-småcellig lungcancer som har spridit sig eller inte kan opereras bort. Den nu aktuella nominering avser första linjens behandling, det vill säga behandling av patienter som tidigare inte fått kemoterapi. PD1-hämmare vid lungcancer omfattas av nationellt ordnat införande. NTrådet har bedömt att kostnaden för behandlingen är rimlig i förhållande till nyttan och rekommenderar landstingen att använda Keytruda vid ickesmåcellig lungcancer i första linjen. Användning och uppföljning ska ske enligt det nationella införande- och uppföljningsprotokollet. I VGRs prioriteringsmodell för introduktionsfinansiering har behandling med Keytruda i första linjen fått rangordning 2. Behandlingen avser en sjukdom med mycket hög svårighetsgrad. Det vetenskapliga underlaget för patientnytta bedöms måttligt starkt och effekt/risk-balansen bedöms som god. Effekten är måttlig. I registreringsstudien visades en förlängd progressionsfri överlevnad, från 6, månader med kemoterapi till 1,3 månader med pembrolizumab (Keytruda). Keytruda har upphandlats i nationell samverkan mellan landstingen och VGR har tecknat avtal. Kostnaden för läkemedlet enligt avtalet är konfidentiell. De höga tillkommande kostnaderna kan innebära en risk för undanträngning av annan vård. Ca 3-35 patienter per år bedöms bli aktuella för behandling. 3 (17)

43 av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag, etapp HS Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag, etapp : Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag etapp 2 Datum Diarienummer HS Ibrance (palbociklib) vid hormonreceptorpositiv (HR +), human epidermal tillväxtfaktorreceptor 2-negativ (HER2 -) lokalt avancerad eller metastaserad bröstcancer i kombination med aromatashämmare eller fulvestrant Ibrance är ett nytt peroralt läkemedel för behandling av patienter med en viss typ av spridd bröstcancer. TLV har bedömt att kostnaden för Ibrance är rimlig i förhållande till nyttan och sjukdomens svårighetsgrad, och har beslutat att läkemedlet ska ingå i förmånen med begränsning. Begränsning innebär att läkemedlet endast subventioneras för behandling i kombination med en aromatashämmare (hormonbehandling vid cancer). I VGRs prioriteringsmodell har behandling med Ibrance fått rangordning 2. Behandlingen avser en sjukdom med mycket hög svårighetsgrad. Det vetenskapliga underlaget för patientnytta bedöms måttligt starkt och effekt/risk-balansen bedöms som acceptabel. Kombinationen av palbociklib + aromatashämmaren letrozol ökade progressionsfri överlevnad hos postmenopausala kvinnor utan tidigare behandling av avancerad bröstcancer till 24,8 månader, från 14,5 månader med placebo och letrozol. Införande med introduktionsfinansiering i VGR avser användning i enlighet med TLVs förmånsbeslut. I samband med förmånsbeslutet har trepartsöverläggningar mellan TLV, företaget och landstingen resulterat i sidoöverenskommelse om riskdelning för att minska osäkerheten kring kostnaderna. VGR har tecknat avtal med läkemedelsföretaget. Kostnaden för läkemedlet enligt avtalet är konfidentiell. De höga tillkommande kostnaderna kan innebära en risk för undanträngning av annan vård. Ca 5 patienter per år bedöms bli aktuella för behandling. Cometriq (cabozantinib) vid progressiv, icke-resektabel lokalt avancerad eller metastaserad medullär tyreoideacancer Cometriq är ett nytt peroralt läkemedel som används för att behandla medullär sköldkörtelcancer som inte kan tas bort med kirurgi eller som har spridit sig till andra delar av kroppen. TLV har bedömt att kostnaden för Cometriq är rimlig i förhållande till nyttan och beslutat att läkemedlet ska ingå i förmånen vid aktuell indikation. Cometriq har fått rangordning 2. Behandlingen avser en sjukdom med mycket hög svårighetsgrad. Det vetenskapliga underlaget för patientnytta bedöms måttligt starkt och effekt/risk-balansen bedöms som acceptabel. Effekten bedöms som måttlig. I en nyckelstudie förlängde cabozantinib (Cometriq) progressionsfri överlevnad från 4, månader med placebobehandling till 11,2 månader med aktiv behandling. De tillkommande årskostnaderna i VGR när behandlingen är införd beräknas till 3,3 mnkr. Ca 3-4 nya patienter per år bedöms bli aktuella för behandling. 4 (17)

44 av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag, etapp HS Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag, etapp : Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag etapp 2 Datum Diarienummer HS Kyprolis (karfilzomib) i kombination med dexametason vid multipelt myelom hos vuxna patienter som tidigare har fått minst en behandling Kyprolis används för att behandla patienter med myelom som har fått minst en tidigare behandling. Myelom är en cancerform som uppstått i plasmaceller (en typ av vita blodkroppar). Nya läkemedel vid multipelt myelom omfattas av nationellt ordnat införande. NT-rådet har bedömt att kostnaden för behandling med Kyprolis är rimlig i förhållande till nyttan vid aktuell indikation och rekommenderar landstingen att använda Kyprolis i kombination med dexametason under förutsättning att avtal om återbäring tecknas med företaget. Användning och uppföljning ska ske enligt det nationella införande- och uppföljningsprotokollet. I VGRs prioriteringsmodell har behandling med Kyprolis i kombination med dexametason fått rangordning 2. Behandlingen avser en sjukdom med mycket hög svårighetsgrad. Det vetenskapliga underlaget för patientnytta bedöms måttligt starkt och effekt/risk-balansen bedöms som acceptabel. I registreringsstudien visades att karfilzomib (Kyprolis) i kombination med dexametason gav en förlängd progressionsfri överlevnad på 18,7 månader jämfört med 9,4 för kontrollbehandlingen. VGR har tecknat avtal i enlighet med NT-rådets rekommendation men det finns en osäkerhet eftersom avtalet löper ut under våren 218. Kostnaden för läkemedlet enligt avtalet är konfidentiell. De höga tillkommande kostnaderna kan innebära en risk för undanträngning av annan vård. Ca 3 patienter per år bedöms bli aktuella för behandling. Stelara (ustekinumab) vid måttlig till svår aktiv Crohns sjukdom som fått otillräckligt svar eller inte längre svarar på eller varit intoleranta mot antingen konventionell terapi eller en TNFα-antagonist eller som har medicinska kontraindikationer mot sådana terapier. Crohns sjukdom är en inflammatorisk tarmsjukdom där patienterna har stora besvär med bland annat frekventa diarréer, risk för malnutrition och fistelbildningar i tarmen. Stelara är avsett för patienter som inte svarar tillräckligt bra på eller inte tål konventionell behandling. Stelara får rangordning 2. Behandlingen avser en sjukdom med mycket hög svårighetsgrad. Det vetenskapliga underlaget för patientnytta bedöms måttligt starkt och effekt/risk-balansen bedöms som god med en minskning av sjukdomssymptom. Hälsoekonomiskt underlag saknas för den aktuella indikationen. Stelara ingår i läkemedelsförmånen men beslutet baseras på tidigare godkända indikationer (psoriasis). De tillkommande årskostnaderna i VGR när behandlingen är införd beräknas till ca 15,1 mnkr. De höga tillkommande kostnaderna kan innebära en risk för undanträngning av annan vård. Ca 6 nya patienter per år bedöms bli aktuella för behandling vilket innebär ca 19 patienter i behandling när fullt infört. 5 (17)

45 av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag, etapp HS Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag, etapp : Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag etapp 2 Datum Diarienummer HS Taltz (ixekizumab) vid måttlig till svår plackpsoriasis hos vuxna som ej svarat på lokal eller peroral systemisk basbehandling, som bedömts behöva biologiska läkemedel och som inte svarat på, eller inte tolererat, TNF-alfa-hämmare och IL-12/IL-23-hämmare. Taltz är avsett för patienter som inte svarar tillräckligt bra eller inte tål etablerad behandling vid psoriasis. Läkemedlet har en liknande verkningsmekanism och målgrupp som Cosentyx som beviljades introduktionsfinansiering i etapp Taltz bedöms likvärdigt med Cosentyx och får rangordning 2. Behandlingen avser en sjukdom med hög svårighetsgrad och det vetenskapliga underlaget graderas till måttligt starkt. En svaghet i det vetenskapliga underlaget är att den nominerade patientgruppen inte studerats direkt, men effekten har kunnat säkerställas i studier på varierande patientpopulationer och bedöms vara överförbar till den nominerade populationen. TLV har bedömt att kostnaden för Taltz är rimlig i förhållande till nyttan och Taltz ingår i läkemedelsförmånen med begränsning. Inga tillkommande kostnader beräknas utöver de som redan avsatts för introduktionsfinansiering av Cosentyx i etapp Introduktionsmedel för Cosentyx till och med juni 219, föreslås även kunna avropas för kostnader för Taltz. Ca 3 patienter per år bedöms bli aktuella för behandling. Oluminant (baricitinib) och Xeljanz (tofazitinib) vid aktiv reumatoid artrit med intolerans mot metotrexat eller otillräckligt svar på behandling med TNF-alfa-hämmare eller intolerans mot TNF-alfahämmare. Oluminant och Xeljanz är två nya perorala läkemedel för behandling av reumatoid artrit (RA) för patienter som inte svarar tillräckligt bra eller inte tål konventionell behandling. Läkemedlen är alternativ till varandra. De tillhör båda gruppen JAK-hämmare och anses likvärdiga på gruppnivå. Oluminant och Xeljanz omfattas av nationellt ordnat införande. TLV har bedömt att kostnaden är rimlig i förhållande till nyttan för behandling av patienter med måttlig till svår RA när ett eller flera sjukdomsmodifierande antireumatika (DMARDs) inte haft tillräcklig effekt eller gett biverkningar. Läkemedlen ingår i förmånen med denna begränsning. NTrådet rekommenderar landstingen att i valet mellan Olumiant, Xeljanz och TNF-hämmare, i första hand använda det mest kostnadseffektiva alternativet. I dagsläget är landstingens kostnad för behandling med TNFhämmare i många fall lägre än kostnaden för behandling med JAKhämmare. Användning och uppföljning ska ske enligt det nationella införande- och uppföljningsprotokollet. I VGRs prioriteringsmodell har Oluminant och Xeljanz fått rangordning 2. Behandlingen avser en sjukdom med hög svårighetsgrad. Det 6 (17)

46 av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag, etapp HS Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag, etapp : Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag etapp 2 Datum Diarienummer HS vetenskapliga underlaget för patientnytta bedöms starkt, effekt/riskbalansen bedöms som god med en god effekt på sjukdomssymptom. Införande med introduktionsfinansiering i VGR avser användning i enlighet med NT-rådets rekommendation. De tillkommande årskostnaderna i VGR när behandlingen är införd beräknas till 6, mnkr. Priserna planeras omförhandlas hösten 217. Ca 1 patienter per år bedöms bli aktuella för behandling. VGR:s kostnader enligt avtal för Keytruda, Ibrance och Kyprolis är konfidentiella. Beräkning av kostnader enligt avtal är baserade på antaganden om utfall av användningen vilket innebär en osäkerhet. Utfallet under hela introduktionsperioden är även beroende av framtida förhandlingar och avtalsvillkor. Under 218 och 219 görs uppskattning av återbäring för nästkommande år. Fem läkemedelsbehandlingar får rangordning 3 och prioriteras inte för introduktionsfinansiering: Zykadia (ceritinib) vid ALK-positiv icke-småcellig lungcancer som tidigare behandlats med krizotinib TLV har bedömt att kostnaden för Zykadia är rimlig i förhållande till nyttan och sjukdomens svårighetsgrad, och har beslutat att läkemedlet ska ingå i förmånen. I VGRs prioriteringsmodell har behandling med Zykadia fått rangordning 3 trots att behandlingen avser en sjukdom med mycket hög svårighetsgrad. Det vetenskapliga underlaget för bedömning av effekt i nominerad population bedöms otillräckligt. Zykadia prioriteras därför inte i regionens prioriteringsmodell för ordnat införande. I samband med förmånsbeslutet har trepartsöverläggningar mellan TLV, företaget och landstingen resulterat i sidoöverenskommelse om riskdelning för att minska osäkerheten kring kostnaderna. VGR har tecknat avtal med läkemedelsföretaget. Kostnaden för läkemedlet enligt avtalet är konfidentiell. Opdivo (nivolumab) + Yervoy (ipilimumab) vid avancerat (ickeresektabelt eller metastaserande) malignt melanom som har uttryck av PD-L1 <1% av tumörcellerna Kombinationsbehandling med Opdivo och Yervoy vid avancerat malignt melanom omfattas av nationellt ordnat införande. NT-rådet rekommenderar landstingen att använda Opdivo i kombination med Yervoy för behandling av patienter med avancerat malignt melanom som har uttryck av PD-L1 <1% i tumörcellerna när patienten bedöms tolerera den kombinerade behandlingen och förutsatt att en stoppregel på 22 månader tillämpas. I övriga fall rekommenderas landstingen avstå från användning av Opdivo i kombination med Yervoy. 7 (17)

47 av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag, etapp HS Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag, etapp : Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag etapp 2 Datum Diarienummer HS I VGRs prioriteringsmodell har balansen effekt/risk resulterat i rangordning 3 trots att behandlingen avser en sjukdom med mycket hög svårighetsgrad. Kombinationsbehandlingen verkar förvärra komponenternas kända biverkningsprofil, så att oönskade effekter kan bli mer sannolika och mer påfrestande än med läkemedlen var för sig. Behandlingen prioriteras därför inte i regionens prioriteringsmodell för ordnat införande. Lonsurf (tipiracil trifluridin) vid metastaserande kolorektalcancer som tidigare har behandlats med 5-FU-, oxaliplatin- och irinotekanbaserad kemoterapi och antikroppar TLV har bedömt att kostnaden för Lonsurf är rimlig i förhållande till nyttan och sjukdomens svårighetsgrad, och har beslutat att läkemedlet ska ingå i förmånen. I VGRs prioriteringsmodell har balansen effekt/risk resulterar i rangordning 3 trots att behandlingen avser en sjukdom med mycket hög svårighetsgrad. Effekten bedöms som liten. Lonsurf prioriteras därmed inte i regionens prioriteringsmodell för ordnat införande. Nulojix (belatacept) till vuxna patienter som genomgått en njurtransplantation och behandlas med immunsuppressiva läkemedel som profylax mot avstötning och: - visar sig vara intoleranta mot immunsuppressiva preparat av typen calcineurinhibitorer (CNI), som för närvarande ingår i standardbehandlingen efter njurtransplantation. De två registrerade CNI-substanserna är takrolimus och ciklosporin - uppvisar försämrad transplantatfunktion som misstänks helt eller delvis vara orsakad av CNI-inducerad njurtoxicitet. - deltagit i läkemedelsprövning med Belatacept, som alternativ till CNI, och rekommenderas fortsätta med preparatet efter studiens slut, pga. välfungerande transplantat och god tolerans av läkemedlet. - har dålig följsamhet vad gäller intag av perorala läkemedel. Eftersom den tillkommande nyttan jämfört med dagens standardbehandling bedöms liten samt att det vetenskapliga underlaget för patientnytta i de nominerade patientgrupperna är begränsat, prioriteras inte behandlingen i regionens prioriteringsmodell för ordnat införande. Jinarc (tolvaptan) vid autosomal dominant polycystisk njursjukdom som uppvisar tecken på snabb progress av njurfunktionsnedsättning eller snabb tillväxt av njurstorleken under förutsättning att behandlingen initieras i CKD (chronic kidey disease) GFR (glomerular filtration rate) stadium 2-3 Jinarc vid polycystisk njursjukdom omfattas av nationellt ordnat införande och NT-rådet rekommenderar landsting att använda Jinarc till en 8 (17)

48 av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag, etapp HS Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag, etapp : Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag etapp 2 Datum Diarienummer HS (17) begränsad patientgrupp enligt ovan, förutsatt att avtal om återbäring tecknas med företaget. En värdering enligt VGRs prioriteringsmodell resulterar i rangordning 3. Patientnyttan bedöms som liten och det vetenskapliga underlaget är begränsat. PPR har noterat att ytterligare studie har publicerats efter NTrådets rekommendation och bedömer att denna stödjer den givna rangordningen. Jinarc prioriteras därför inte i regionens prioriteringsmodell för ordnat införande. VGR har tecknat avtalet enligt NT-rådets rekommendation. Nedan listas de 12 läkemedelsnomineringar som inte uppfyller kriterierna för ordnat införande eller som skjuts upp. Nationella underlag som inväntas är huvudsakligen rekommendationer från NT-rådet och/eller underlag från myndigheter, t ex förmånsbeslut och hälsoekonomiska kunskapsunderlag från TLV. Nya läkemedelsbehandlingar med negativ rekommendation från NT-rådet eller där TLV avslagit förmånsansökan, anses inte vara aktuella för ordnat införande med introduktionsfinansiering i VGR. Substans/ handelsnamn Osimertinib (Tagrisso) Niovolumab (Opdivo) Liposomalt irinotekan (Onivyde) Cabozantinib (Cabometyx) Olaratumab (Lartruvo) Karfilzomib (Kyprolis) Daratumumab (Darzalex) Daratumumab (Darzalex) Elotuzumab (Empliciti) Ixazomib (Ninlaro) Indikation Lungcancer Motivering Skjuts upp, nationella underlag inväntas Hodgkins lymfom Uppfyller ej kriterier, merkostnad <1 mnkr Pankreascancer Skjuts upp, nationella underlag inväntas Njurcancer Negativt förmånsbeslut från TLV Mjukdelssarkom Skjuts upp, nationella underlag inväntas Multipelt myelom, kombi Negativ dex + len rekommendation från NT-rådet Multipelt myelom, Skjuts upp, nationella monoterapi underlag inväntas Multipelt myelom, Skjuts upp, nationella trippel-behandling underlag inväntas Multipelt myelom Negativ rekommendation från NT-rådet Multipelt myelom Skjuts upp, nationella underlag inväntas

49 av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag, etapp HS Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag, etapp : Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag etapp 2 Datum Diarienummer HS Etelkalcetid (Parsabiv) Emtricitabin tenofovirdisoproxil (Truvada) Hyperparatyreoidism vid kronisk njursjukdom Profylax före exponering HIV 1 (17) Uppfyller ej kriterier, merkostnad <1 mnkr Skjuts upp, nationella underlag inväntas. Uppfyller ev ej kriterier, merkostnad <1 mnkr. Nya medicinska metoder och kunskapsunderlag Tio metoder och fyra kunskapsunderlag nominerades av medicinska sektorsråd och verksamheter för ordnat införande i rutinsjukvård i regionen. Fem metoder bedömdes inte uppfylla kriterierna för att ingå i etapp 2. Två metoder som gick vidare till fördjupad analys bedömdes ha otillräckligt vetenskapligt underlag. Tre metoder och fyra kunskapsunderlag föreslås ingå i etapp 2 av ordnat införande med introduktionsfinansiering: r-tms Repetitiv Transkraniell Magnetstimulering är ett alternativ till behandling med antidepressiva läkemedel eller ECT (elbehandling) vid medelsvår till svår egentlig depression. r-tms innebär att en elektromagnetisk spole alstrar ett magnetiskt fält över skalpen, vilket skapar en ström i de hjärnceller som befinner sig nära spolen. Detta leder till att hjärncellerna aktiveras eller hämmas i vänster respektive höger frontallob. Patienten behöver inte sövas för att få behandlingen. Behandlingarna ges i serie om 15 behandlingar/serie. Metoden är nominerad av medicinska sektorsrådet för vuxenpsykiatri och har fått prioritet 4 i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för depression och ångest. I Socialstyrelsens tillstånds- och åtgärdslista beskrivs att tillståndet har hög svårighetsgrad samt att behandling med r-tms ger stor effekt på både symptomfrihet och andelen som svarar på behandling jämfört med skenbehandling, men troligen sämre effekt än ECT. Biverkningarna beskrivs som lindrigare jämfört med ECT-behandling. r-tms föreslås prövas inom specialistpsykiatrin. Då behandlingen ibland blir ett alternativ till ECT föreslås den användas på de ställen där psykiatrin ger ECT behandling idag, dvs. SU, NU, SKAS, SÄS och Kungälvs sjukhus. Patientgrupper som kan komma i fråga för behandling är nya patienter som skulle behandlats med ECT men som kan behandlas med r-tms istället samt läkemedelsbehandlade patienter som är biverkningskänsliga eller där behandlingseffekten är undermålig.

50 av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag, etapp HS Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag, etapp : Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag etapp 2 Datum Diarienummer HS Fem apparater har beviljats finansiering via strategiska utrustningsinvesteringar, vilket möjliggör behandling för ca 1 patienter/år. Introduktionsfinansiering föreslås för bemanning av 1 sjuksköterska + 1 undersköterska/apparat. Personalkostnaderna beräknas till ca 1,2 mnkr/apparat/år. Total kostnad blir ca 6 mnkr/år under 2 år fördelat på 3 mnkr 218, 6 mnkr 219 och 3 mnkr 22. Utbildningskostnader finansieras via statsbidrag. Uppföljning kommer att göras genom att följa personalkostnader samt uppföljning av antalet rtms-serier respektive ECT-serier som ges i VGR samt förbättring på patientnivå. HRMS för analys av droger i saliv med särskild inriktning mot nya psykoaktiva substanser Metoden innefattar salivprovtagning och analys av nya psykoaktiva substanser och konventionella droger med högupplösande masspektrometri (HRMS) och har en högre analytisk precision och flexibilitet jämfört med äldre tekniker. Metoden innebär en förenklad och förbättrad provtagning för både patient och provtagande personal. Screeningdata levereras snabbt och säkert med hög kvalitet och innefattar en analysrepertoar som alltid speglar det aktuella drogutbudet på marknaden. Metodiken är idag implementerad inom rättsmedicin för toxikologisk analys, men för sjukvårdsprover finns idag inget laboratorium som tillhandahåller heltäckande paket för droganalys i saliv med HRMS. Idag skickas mer än 15 patientprov per år för droganalys till Sahlgrenska Universitetssjukhuset och bedömningen är att minst 1 av dessa skulle lämpa sig för den nya metoden. Metoden är nominerad av det medicinska sektorsrådet i laboratoriemedicin samt Klinisk kemi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Instrument har beviljats finansiering via strategiska utrustningsinvesteringar. Introduktionsfinansiering föreslås under 2 år för personalkostnader, studieresor, driftskostnader och mindre investeringar till en total kostnad av 3,25 mnkr/år fördelat på,8 mnkr 217, 3,2 mnkr 218 och 2,5 mnkr 219. Uppstartfasen är ca 9 mån och innebär en gradvis infasning av kliniska prover från beroendekliniken och psykiatrin. Under denna period består omkostnader främst av personal. Beloppen finansierar merkostnaderna för införande av den nya metoden. Kunderna får tillgång till den nya metoden men debiteras enligt kostnader för gammal metod. När introduktionsfinansieringen upphör debiteras kunderna för den nya analysmetoden i saliv utifrån faktiska kostnader och ingen tillkommande finansiering i budget/vårdöverenskommelser förutsätts. Uppföljning kommer att göras genom att följa personal- och driftskostnader. Ultraljud under första trimestern Ultraljudsundersökningar under graviditet syftar till att skaffa den information som krävs för planering av graviditets- och fosterövervakning. Möjligheterna till att tidigt upptäcka vissa risker kan leda till en säkrare 11 (17)

51 av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag, etapp HS Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag, etapp : Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag etapp 2 Datum Diarienummer HS graviditet genom bättre handläggning. Att få vissa delar av informationen redan i slutet av första trimestern förbättrar kvinnans självbestämmanderätt och möjlighet till individuell planering. Patienten erbjuds en ultraljudsundersökning mellan graviditetsvecka 1114, ett tillägg till ultraljud i vecka I vecka görs bedömning av av graviditetens läge, fostrets storlek/graviditetsdatering, förekomst av hjärtaktivitet, antal foster, i fall av flerbörd fosterhinnornas utseende samt granskning av fostrets anatomi. I vecka 18-2 undersöks fostrets anatomi lite närmare. Redan idag genomgår 3-6% av alla gravida en tidig ultraljudsundersökning med mycket varierande kvalitet både gällande personalkompetens och apparatur. Att på ett ordnat sätt införa ultraljud under första trimestern ger alla gravida kvinnor i regionen tillgång till en professionellt kvalitetssäkrad och jämlik vård. Tidigt ultraljud kommer att användas inom hela regionen, både inom öppenvård och slutenvård. Metoden är nominerad av det medicinska sektorsrådet i kvinnosjukvård. VGRs prioriteringsmodell är svår att tillämpa av flera skäl. Eftersom två individer påverkas, varav den ena är en framtid person, är det svårt att bedöma svårighetsgrad och patientnytta och därmed är det även svårt att bedöma kostnadseffektiviteten. Det finns vissa vinster med att införa ultraljud i första trimestern och det finns inga starka etiska invändningar mot en sådan förändrad praktik. Däremot är det viktigt att vården är jämlik, med människovärdesprincipen som överordnad kostnadseffektivitetsprincipen. Det finns ett potentiellt starkt vetenskapligt underlag som visar att ultraljud i första trimestern är säkrare jämfört med ultraljud under andra trimestern avseende tvillingdiagnostik och datering. Däremot är det osäkert om det finns studier som värderar kliniska utfall för fostret/barnet, även om man kliniskt kan se en koppling. Antal förlossningar i VGR är ca 19 /år. Introduktionsfinansiering föreslås för inköp av 4 ultraljudsapparater samt utökning av personal med 6 barnmorskor under 2 år till en total kostnad av 8,6 mnkr fördelat på 3,3 mnkr 218, 3 mnkr 219 samt 2,3 mnkr 22. Ansvaret för utbildning och kvalitetsuppföljning åläggs sjukhusen med fosterdiagnostisk enhet. Uppföljning kommer att göras genom att följa personalkostnader. Fosterdiagnostik följs i nationella Graviditetsregistret. RMR Hårborttagning vid hirsutism och könsdysfori Det medicinska innehållet i RMR Hårborttagning vid hirsutism och könsdysfori förordades av Program- och prioriteringsrådet i april 217. Riktlinjen syftar till att skapa ett standardiserat och jämlikt omhändertagande av patienter med behov av hårborttagning. Den baseras på Socialstyrelsens rekommendationer för god vård av vuxna med könsdysfori. Riktlinjen definierar också när och i vilken omfattning hårborttagning kan erbjudas till kvinnor med olika endokrinologiska/gynekologiska diagnoser. 12 (17)

52 av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag, etapp HS Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag, etapp : Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag etapp 2 Datum Diarienummer HS (17) I nuläget erbjuds hårborttagning i offentligt finansierad sjukvård i VGR endast till transkvinnor och personer med icke-binär könsidentitet som genomgår könsbekräftande behandling. Antal personer som genomgår könsbekräftande behandling har ökat kraftigt i regionen under de senaste åren. Finansiering av merkostnaderna för denna grupp är ej aktuell för ordnat införande. Däremot finns andra kvinnliga patientgrupper som till följd av endokrinologiska/gynekologiska diagnoser har en lika uttalad behåring som kan leda till stort psykiskt lidande för individen. Denna grupp har tidigare inte erbjudits behandling för hårborttagning och är därför aktuell för ordnat införande. Cirka 1 kvinnor per år med kvarstående mycket uttalad behåring efter optimal medicinsk behandling av polycystiskt ovariesyndrom, kongenital binjurehyperplasi och Cushings syndrom kommer att vara berättigade till hårborttagning. Hårborttagning görs med hjälp av ljus- och nålbaserade metoder. Val av lämplig metod för den individuella patienten görs i samråd med patienten och baseras på hårfärg och hudtyp för att få bästa möjliga behandlingsresultat och undvika brännskador och ärrbildning. Rangordning utifrån VGRs prioriteringsmodell är inte möjligt att genomföra. Kostnad för behandling med ljusbaserad metod är ca 6 kr/patient och används till ca 7% av patienterna. Kostnad för behandling med nålbaserad metod är ca 8 kr/patient och används till ca 3% av patienterna. Introduktionsfinansiering föreslås under 2 år till en total kostnad av 6,6 mnkr/år fördelat på 1,1 mnkr 217, 6,6 mnkr 218 samt 5,5 mnkr 219. Uppföljning görs genom att följa antal behandlade patienter med endokrinologiska/gynekologiska diagnoser som behandlats med ljusbaserad respektive nålbaserad metod. RMR Svårläkta sår Det medicinska innehållet i RMR Svårläkta sår förordades av Program- och prioriteringsrådet i mars 217. Syftet med riktlinjen är att förbättra handläggningen av patienter med svårläkta sår genom att förbättra diagnostik och behandling. Målen är att förkorta läkningstider, förhindra recidiv, minska felaktig antibiotikaförskrivning och minska antalet amputationer. För att nå målen krävs samarbete mellan olika vårdgivare och ökade kunskaper i hela vårdkedjan. Detta ska ske genom: Regional förankring och uppdatering av SÅRWEBBEN från SKAS. Utbildning av läkare och sjuksköterskor i primärvård och kommuner. Anpassning av klinikernas verksamhet så att riktlinjerna kan följas. Att multidisciplinära team ska finnas för patienter med diabetes. Team bedömning, t.ex. i form av ronder för andra sjukdomar som kan ge sår samt nedsatt cirkulation i fötterna. Att möjlighet till multidisciplinära ronder ska finnas för bedömning och behandling av sittsår hos patienter med spinal skada.

53 av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag, etapp HS Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag, etapp : Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag etapp 2 Datum Diarienummer HS (17) Att rehabiliteringsmedicin får en tydligare roll för trycksår hos patienter med spinala skador. Att ansvarsfördelningen mellan kirurgi, ortopedi och plastikkirurgi förtydligas. För att lyckas med implementeringen föreslås tillsättning av två projektledare på vardera 5% som arbetar på uppdrag av en styrgrupp. För att anpassa Sårwebben efter innehållet i den nya riktlinjen behövs medicinskt kunnig sjuksköterska och läkare samt IT-kunnig person under ca 6 månader. Sårwebben kommer därefter kontinuerligt att behöva uppdateras och förvaltas. Förvaltningskostnaderna ryms inte inom ramen för ordnat införande. Rangordning utifrån VGRs prioriteringsmodell är inte möjligt att genomföra. Introduktionsfinansiering föreslås under 2 år till en total kostnad av 3,3 mnkr, fördelat på,3 mnkr 217, 1,3 mnkr 218 samt 1,7 mnkr 219. Uppföljning görs genom att följa tillkommande kostnader för personal samt utbildningskostnader. RMR Cervixcancerprevention RMR Cervixcancerprevention presenterades på Program- och prioriteringsrådet i april 217. Riktlinjen utgår från det nationella vårdprogrammet för prevention av livmoderhalscancer. Ett nytt screeningprogram med tillägg av HPV-screening rekommenderas införas och utifrån det beräknas att antalet nyinsjuknande kan minskas med 12% jämfört med nuvarande program. Under de senaste fyra åren har en tendens till ökning av cervixcancer noterats, såväl regionalt som nationellt. HPV-screening ökar säkerheten i programmet och hittar förändringar som kan utvecklas till cancer som inte upptäcks med enbart cytologi. Med det nationella vårdprogrammet säkerställs att vården är av samma höga kvalitet oavsett var i landet kvinnan bor och att information som är viktig för kallelser kan följa med kvinnan över landstingsgränser. Primär HPV-screening inklusive cytologprovtagning kommer att ske från och med 3 års ålder, medan kvinnor i åldern år kommer att fortsätta screenas med cytologi. Ändrade intervall och förlängd övre åldersgräns innebär initialt en volymökning av screeningprover. Antalet kolposkopi-undersökningar beräknas dock bli relativt oförändrat. Även om den övre screeningåldern höjs och fler cellförändringar upptäcks, så beräknas behovet balanseras av att allt fler kvinnor som kommer till screening är HPV-vaccinerade. Fotodokumentation rekommenderas vid kolposkopi. Rangordning utifrån VGRs prioriteringsmodell utelämnas eftersom riktlinjerna utgår från det nationella vårdprogrammet för cervixcancerprevention. Introduktionsfinansiering föreslås under 3 år för projektledning samt ökade kostnader för kallelser, provtagning, analys av prover, utrustning,

54 av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag, etapp HS Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag, etapp : Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag etapp 2 Datum Diarienummer HS (17) IT/systemkostnader och utökning av tjänster. Berörda förvaltningar är Närhälsan, SU, NU, SÄS, SKAS samt övriga gynmottagningar inklusive privata vårdgivare. Kostnaderna beräknas till totalt 11 mnkr, fördelat på 6, mnkr år 218, 3,5 mnkr år 219 samt 1,5 mnkr år 22. Socialstyrelsen har beräknat att det nya vårdprogrammet kommer att vara kostnadsneutralt på sikt. Uppföljning görs av tillkommande kostnader samt utifrån Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer för cervixscreening. RMR Multipelt Myelom RMR Multipelt Myelom presenterades på Program- och prioriteringsrådet i mars 217. Den omfattar regionala tillämpningar av det nationella vårdprogrammet som gäller från år 216 och innebär förbättrade behandlingsalternativ för yngre och äldre vid diagnos samt förbättrade behandlingsmöjligheter vid recidiv. Myelom eller multipelt myelom är en malign tumörsjukdom i benmärgen som karaktäriseras av infiltration av plasmaceller i benmärgen. Myelomcellerna producerar cytokiner som orsakar nedbrytning av skelettet, vilket leder till skelettsmärtor. Myelom är efter lymfom den vanligaste hematologiska tumörsjukdomen med en incidens på ca 6/1 invånare och år, vilket innebär att ca 6 nya fall diagnostiseras i Sverige årligen. Den betydande förändring som det nationella vårdprogrammet förespråkar innebär merkostnader för autolog stamcellstransplantation inklusive benmärsskörd för ca 1 patienter/år till en tillkommande kostnad på totalt 11,1 mnkr. Introduktionsfinansiering föreslås under 2 år. Uppföljning görs av antal behandlade patienter. Två metoder får rangordning 3 och prioriteras inte för introduktionsfinansiering på grund av otillräckligt vetenskapligt underlag. Det gäller: Autolog stamcellstransplantation vid CNS lymfom Fusionsbiopsi vid prostatacancerdiagnostik. Fusionering av MR-bilden i ultraljudsmaskinen, större sannolikhet att träffa en befintlig tumör vid biopsi. Fem metoder bedömdes inte uppfylla kriterierna för att ingå i etappen: Metod/kunskaps underlag Enhanced Recovery After Surgery - ERAS Intraoperativ stimulering och monitorering på vakna och sövda patienter med högmaligna hjärntumörer Beskrivning Motivering Kurativt syftande kirurgi mot cancer i övre gastro Tumörkirurgi i relation till vitala storhjärnestrukturer. Neuromodelering vid terapiresistent central smärta. Peroperativ monitorering av spinal Merkostnad <1 mnkr Merkostnad <1 mnkr

55 av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag, etapp HS Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag, etapp : Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag etapp 2 Datum Diarienummer HS (17) funktion vid endovaskulär operation av aortaaneurysm Ultraljud och MRT av lilla bäckenet PET-CT för processen matstrups- och magsäckscancer Ultraljudsundersökning av lever som screening för levercellscancer Vid preoperativ bedömning inför operation av livmodercancer För uteslutande av spridd cancersjukdom, uppföljning av onkologisk behandlingsrespons och diagnostik vid misstänkt recidiv. Livslång övervakning av patienter med kronisk hepatit B infektion utan cirros (utvalda populationer). Merkostnad <1 mnkr Redan finansierad via investeringsberedningen och uppbyggnaden av BOIC Redan finansierad i RMR Levercellscancer, etapp Finansiering Regiongemensam finansiering av introduktionen av ovan redovisade läkemedel/indikationer, metoder och kunskapsunderlag föreslås ske under drygt 2 år, november 217 till och med december 219. För metoder/kunskapsunderlag som tar längre tid att implementera sker introduktionsfinansiering under 218 till 22. De tillkommande kostnaderna för förslaget beräknas uppgå till 7,7 mnkr 217, 69,3 mnkr 218, 91, mnkr 219 samt 6,8 mnkr 22 med utgångspunkt från förväntade aktuella patientvolymer. Prognosen för utfallet av tidigare fattade beslut 217 ligger under budget. De 7,7 mnkr som avser etapp bedöms därför rymmas inom ramen för budgeten, utan att ytterligare medel avsätts. Tidigare uppföljningar av tillkommande kostnader visar att antalet aktuella patienter under introduktionsperioden brukar överskattas och ofta tar etableringen av en ny behandling längre tid än vad som först planerats. Efter att introduktionsfinansieringen upphör tas finansieringsansvaret för de prioriterade läkemedlen, metoderna och kunskapsunderlagen över gemensamt av beställare och utförare i arbetet med vårdöverenskommelser och andra vårdavtal. Det är möjligt att ovan prioriterade åtgärder medför ett större/mindre finansieringsbehov i vårdöverenskommelserna/vårdavtalen än det beräknade beloppet. Ordnat införande med regiongemensam introduktionsfinansiering syftar till att underlätta ett likvärdigt införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag i rutinsjukvård i regionen. Det ordnade införandet innebär både en möjlighet och ett åtagande för utförarförvaltningarna, en möjlighet att få stöd för introduktionen och ett åtagande att föra in de nya läkemedlen, metoderna och

56 av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag, etapp HS Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag, etapp : Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag etapp 2 Datum Diarienummer HS (17) kunskapsunderlagen i den redovisade omfattningen. En betydande variation i införandet främjar inte en jämlik vård i regionen. Införandet kommer att följas upp fortlöpande. Introduktionsfinansieringen utbetalas i efterhand mot avrop. Tidigare fattade beslut inom det ordnade införandet uppgår till ca 123 mnkr (exkl. hepatit C) för 218. För att underlätta budgetarbetet förlängs introduktionsfinansieringen för etapp med tre månader och avslutas i juni 218. Beslut avseende Regiongemensamma riktlinjer för detaljbudgetarbetet 218 (RS ) omfattar fortsatt introduktionsfinansiering med 9% av nya läkemedel mot hepatit C upp till 93,6 mnkr 218. Beredning Förslaget bygger på nomineringar från verksamheter samt medicinska sektorsråd och terapigrupper i regionen samt aktuella kunskapsunderlag som presenterats i PPR. PPR har utarbetat ett samlat förslag till ordnat införande 217 etapp 2. Förslaget har stämts av i hälso- och sjukvårdsdirektörens ledningsgrupp. Koncernstab Hälso- och sjukvård Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Claes Jönsson FoU chef samt ordf. Program- och Prioriteringsrådet Besluten skickas till För genomförande: Hälso- och sjukvårdsförvaltningar För kännedom Program- och prioriteringsrådet, medicinska sektorsråd, Regionalt cancercentrum, läkemedelskommittén och terapigrupper Claes Jönsson Anders Carlqvist Jan Kilhamn Karin Fröjd Anna Wallman Anna Lindhé Leena Ekberg

57 244 Satsning på bättre akutsjukvård i Västra Götalandsregionen - HS Satsning på bättre akutsjukvård i Västra Götalandsregionen : Satsning på bättre akutsjukvård i Västra Götalandsregionen 1 (4) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Tobias Nilsson & Viktor Storberg Telefon: / E-post: tobias.nilsson@vgregion.se/ viktor.storberg@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsstyrelsen Satsning på bättre akutsjukvård i Västra Götalandsregionen Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen fördelar 195 mnkr av de anslagna 2 mnkr för akutsjukvården till sjukhusstyrelserna enligt följande inriktning: 6 % baseras på volym och 4 % baseras på förbättring av total vistelsetid. 2. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen avsätter 5 mnkr till centrala och regionövergripande satsningar. 3. Hälso- och sjukvårdsdirektören får även fortsättningsvis i uppdrag att halvårsvis återrapportera till hälso- och sjukvårdsstyrelsen om hur satsningen för bättre tillgänglighet och införandet av akutläkare på akutmottagningarna fortskrider. Sammanfattning av ärendet I budget för 218 finns medel avsatta för att fortsätta satsningen på akutsjukvård i Västra Götalandsregionen (VGR) och förbättra den totala vistelsetiden (TVT) för personer som söker vård vid akutmottagningarna i VGR. Målet är att 9 % av individerna ska ha en TVT under fyra timmar, alltså kunna lämna akutmottagningen eller bli inlagda vid en vårdavdelning. Då tidigare års fördelade medel inte har gett avsedd effekt på TVT föreslås en förändring av fördelningen för 218. Fördelningen grundar sig på akutmottagningens volym av besök från 216 med en fast komponent för den långsiktiga satsningen på akutläkare och en rörlig komponent som tilldelas om akutmottagningen har förbättrat TVT. Prioriterade åtgärder ska också genomföras vid varje akutmottagning. TVT som grund för fördelning av medel redovisas varje månad som måluppfyllnaden för de tre senaste månaderna. Förbättrad TVT är högre måluppfyllnad av TVT jämfört med föregående månads måluppfyllnad av TVT. Alltså januaris TVT (perioden oktoberdecember) ska vara förbättrad mot decembers TVT (perioden september-november). Detta följs upp löpande varje månad. Utbetalning av medel sker för införandet av akutläkare i januari 218 och sedan månadsvis kopplat till förbättrad TVT utifrån följande modell med tillhörande kriterier för respektive akutmottagning: Postadress: Regionens Hus Skövde Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: hss@vgregion.se

58 244 Satsning på bättre akutsjukvård i Västra Götalandsregionen - HS Satsning på bättre akutsjukvård i Västra Götalandsregionen : Satsning på bättre akutsjukvård i Västra Götalandsregionen Datum DiarienummerHS För införandetav akutläkaretilldelas 4 % av volymbaseradårlig summa. Totalt 78 mnkr. Resterandesumma,totalt 117 mnkr för helåret,9,75 mnkr som fördelas per månadbetalasut månatligenutifrån följandekriterier för respektive akutmottagning: 1) Fastutbetalningpå 2 % av volymbaseradsummaper månad. 2) De akutmottagningarsom har en förbättradtvt delarpå resterandemedelutifrån sin andelav dentotala volymernaav de akutmottagningarsom har förbättratsin TVT eller bibehåller en måluppfyllnadpå minst 9 %. Utbetalningsker månadsvis. Enligt fördelningsmodellenkommeralla akutmottagningargaranteras6 % av de medelsom finns fördeladeför respektiveakutmottagningoch vid förbättrade resultatvarje månadmöjlighet att få resterande4 %. Det säkerställer kontinuitetenför pågåendeinitiativ och uppmuntrartill ständigförbättringav TVT. De centrala medlenplanerasanvändastill bland annatuppdateringoch förbättring av akutdatabasen för att öka användbarheten för utveckling av verksamhetenoch att stödjaakutmottagningarna medimplementeringoch utveckling av prioriterade åtgärder. Fördjupad bes kri vning av ärendet Total vistelsetid Det är fortsatt störreförbättringarsom behövsför att akutmottagningarna i VGR skanå upp till slutmålet9 % av besökenmed en TVT under4 timmar under 218.Sedanjuni 216har det varit ingen eller marginelltpositiv utvecklingvilket behöverförbättras. Prioriterade åtgärder Undervåren217 har en fördjupadanalysgenomförtsdär orsakertill den låga måluppfyllnadenhar analyserats.det är framförallt faktorerinom akutmottagningeneller sjukhusetsom påverkar TVT och underde senaste18 månadernahar antalbesökinte påverkatmåluppfyllnaden.analysenhar lett fram 2 (4)

59 244 Satsning på bättre akutsjukvård i Västra Götalandsregionen - HS Satsning på bättre akutsjukvård i Västra Götalandsregionen : Satsning på bättre akutsjukvård i Västra Götalandsregionen Datum Diarienummer HS (4) till prioriterade åtgärder som ska genomföras vid varje akutmottagning för att förbättra TVT och vården för patienterna: Inför och säkra effekt av VGR s operativa modell (exv. STREAM-team, förenklad triage, planstyrt arbetssätt etc.). Införa inläggningsrätt för akuten på avdelning. Dedikerat arbete för att öka hanteringstakten hos läkare (mål 1,5 patient/timme) genom exv. fokus på att minska administrativ tid. Fortsätta införandet av akutläkare. Fördelning av medel För att intensifiera arbetet med de prioriterade åtgärderna har en ny fördelning av medel skapats. Den långsiktiga satsningen på införande av akutläkare behöver vara möjlig att planera och är således en fast utbetalning till respektive akutmottagning. Resterande del av budgeterade medel utgår från att respektive akutmottagning förbättrar sin TVT varje månad. Tabell 1. Underlag för fördelningsberäkning av medel Akutmottagning Alingsås lasarett Kungälvs sjukhus NU-sjukvården Sahlgrenska Universitetssjukhuset Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Sahlgrenska universitetssjukhuset Mölndal Sahlgrenska universitetssjukhuset Sahlgrenska Sahlgrenska universitetssjukhuset Östra Skaraborgs sjukhus - Lidköping Skaraborgs sjukhus - Skövde Södra Älvsborgs sjukhus VGR Summa Inflöde 216 (antal besök) Andel av totala antalet besök (%) Prestationsbaserade medel 218* (mnkr) Garanterade medel 218 (mnkr) ,6% 6,5% 15,6% 3,57 5,11 12,15 5,35 7,658 18, ,4% 8,9 13, ,1% 7,86 11, ,4% 9,7 14, ,2% 8,71 13, ,7% 11,8% 11,7% 1,% 3,69 9,17 9,16 78, 5,534 13,753 13, * 1/12 av summan utbetalas månadsvis vid förbättrad TVT och de redovisade beloppen är beräknade på om alla akutmottagningar förbättrar sin TVT varje månad Beredning Sektorsrådet för akutsjukvård har medverkat i beredningen av ärendet. Information enligt MBL 19 sker till regionstyrelsens MBL-grupp den 25 september 217.

60 244 Satsning på bättre akutsjukvård i Västra Götalandsregionen - HS Satsning på bättre akutsjukvård i Västra Götalandsregionen : Satsning på bättre akutsjukvård i Västra Götalandsregionen Datum Diarienummer HS Koncernkontoret Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Besluten skickas till Berörda sjukhusstyrelser Ann Söderström för genomförande Anna Erlingsdotter Wass Leena Ekberg för kännedom Emma Mattsson för utskick till koncernledning hälso- och sjukvård Tobias Carlson för utskick till sektorsrådet i akutsjukvård 4 (4)

61 245 Regional förteckning över kvalitetsregister - HS Regional förteckning över kvalitetsregister : Regional förteckning över kvalitetsregister 1 (4) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Lars Rex Telefon: E-post: lars.rex@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsstyrelsen Regional förteckning över kvalitetsregister Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen fastställer Regional förteckning över kvalitetsregister, som en regiongemensam riktlinje. 2. Berörda verksamheter ska delta fullt ut i de kvalitetsregister som rekommenderas i Regional förteckning över kvalitetsregister. Sammanfattning av ärendet Inom Västra Götalandsregionen används ett stort antal register för uppföljning av hälso- och sjukvård. Det gäller såväl etablerade Nationella Kvalitetsregister som har ekonomiskt stöd från sjukvårdshuvudmännen och staten som andra typer av register. Dessa andra register kan till exempel vara breda register under utveckling, register som rör små volymer av mycket specialiserad vård eller sådana som tidigare haft ekonomiskt stöd. Denna förteckning över kvalitetsregister har tagits fram i samarbete med de medicinska sektorsråden och berörda förvaltningar. Den innehåller ett urval av register som har sådan betydelse och spridning att det kan anses motiverat att alla verksamheter som i väsentlig grad hanterar berörd typ av patienter verkar för att få en komplett registrering. Förteckningen kommer att genomgå fortsatta revideringar i enlighet med tidigare beslut. Fördjupad beskrivning av ärendet Bakgrund Hälso- och sjukvårdsavdelningen har sedan 27 tagit fram en Regional förteckning över Kvalitetsregister (RSK ) som berörda verksamheter i regionen ska delta i. Hälso- och sjukvårdsavdelningen har även ansvarat för att årligen utarbeta Regional förteckning över kvalitetsindikatorer för hälso- och sjukvården med regionala måltal (RSK 15-28), samt bedrivit ett utvecklingsarbete kring Rapporteringsstruktur för sjukhusrelaterade medicinska resultat/medicinsk kvalitet (RSK , den s.k. Kvartalen). För att samordna och effektivisera ovanstående uppdrag slogs dessa 212 samman till ett gemensamt uppdrag med en partssammansatt arbetsgrupp (RS ). I Postadress: Regionens Hus Skövde Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: hss@vgregion.se

62 245 Regional förteckning över kvalitetsregister - HS Regional förteckning över kvalitetsregister : Regional förteckning över kvalitetsregister Datum Diarienummer HS (4) samband med omorganisationen av Koncernkontoret övergick ansvaret för ovanstående arbete till Koncernavdelning data och analys (RS ). Arbetsgruppen har utarbetat förslag till reviderad Regional förteckning över kvalitetsregister. Syftet med förteckningen är att skapa samsyn kring vilka register som har sådan relevans att det är rimligt att regionens verksamheter deltar. Den första regionala förteckningen över kvalitetsregister omfattade 42 register och den nu gällande förteckningen, som omfattar 91 register (oräknat delregister) fastställdes av hälso- och sjukvårdsstyrelsen Kommentarer kring urvalet Föreliggande förslag till förteckning omfattar 94 register (oräknat delregister), en nettoökning med 3 register sedan föregående förteckning. Följande register och delregister föreslås tillkomma: HabQ - Nationellt kvalitetsregister för habilitering LKG-registret - Nationella kvalitetsregistret för läpp- käk- gomspalt Sarkom i extremiteter och bål/bukvägg delregister till Nationellt kvalitetsregister för sarkom SPAHR Svenska registret för pulmonell arteriell hypertension Endoftalmit delregister till Nationella Kataraktregistret THOR Registret för thoraxkirurgi SPOR - Svenskt perioperativt register (SPOR) Följande register föreslås utgå: Nationella celiakiregistret Senior alert Förteckningen utgörs i första hand av Nationella Kvalitetsregister i den meningen att de är register som får stöd från sjukvårdshuvudmännen och staten. Dessutom har andra register infogats där sektorsråden eller verksamheter ansett att en generell anslutning är av stor vikt även om registret inte är Nationellt Kvalitetsregister i ovanstående mening. Viktigt för att inkluderas i förteckningen är att registret bör omfatta flera utförare där ett deltagande är nödvändigt för inomregionala och nationella jämförelser. För att öka kvalitetsregistrens legitimitet måste registren vara lättarbetade och det måste vara enkelt för verksamheterna att få återkoppling på inrapporterade data. Motivationen för att registrera i registren styrs av om och hur utdata kan användas i det patientnära arbetet. Utöver förteckningen finns många register där deltagande kan ha stort värde och där anslutning är självklar och där har i nedanstående tabell tillkommit några register som anses värdefulla att ha med för att spegla den verksamheten, främst gäller det högspecialiserad vård. Det finns fortfarande register som klassats som Nationella Kvalitetsregister som saknas i förteckningen. Att kräva ett generellt regionalt deltagande är ett viktigt ställningstagande. De vinster en bred anslutning ger måste ställas mot de ofta stora resurser som krävs för god anslutning. Även om registret kan fylla ett viktigt behov innebär ett generellt deltagande ibland en mycket stor samlad arbetsinsats, vilket kräver eftertanke innan generell

63 245 Regional förteckning över kvalitetsregister - HS Regional förteckning över kvalitetsregister : Regional förteckning över kvalitetsregister Datum Diarienummer HS (4) anslutning kan föreslås. De befintliga journalsystemen stöder oftast inte registrering i kvalitetsregistren. Det ökade antalet kvalitetsregister ställer krav på en IT-struktur som underlättar registrering. På sikt måste direktöverföring från journal till kvalitetsregister skapas för att inte det ökande antalet register ska bli ohanterligt. I nedanstående tabell redovisas de register där ett deltagande fullt ut föreslås för berörda verksamheter. På nationell nivå har Styrgruppen för Nationella Kvalitetsregister fastställt att registren ska klassificeras i fyra certifieringsnivåer som visar registrens olika utveckling och ger en helhetsbild av registrens förutsättningar. Beroende på hur väl de nationella kvalitetsregistren uppfyller uppställda kriterier klassificeras de i tre kategorier (C1, C2 respektive C3, där C1 är bäst). Registerkandidaterna (K) klarar inte kriterierna för att bli certifierade som nationellt kvalitetsregister men bedöms ha potential och förutsättningar för att bli ett sådant. Nivåerna har i förekommande fall lagts in i bifogat förslag till regional förteckning över kvalitetsregister. Kvalitetsregister i primärvård bereds i särskild ordning och regleras i Krav- och Kvalitetsbok för VG Primärvård respektive Vårdval Rehab. För 218 gäller för vårdcentraler att deltagande i Regionalt kvalitetsregister för primärvård (QregPV) är obligatoriskt. För enheter som ingår i Vårdval Rehab är deltagande i BOAregistret (Bättre omhändertagande av patienter med artros) obligatoriskt. Dessa register inkluderas i förteckningen för fullständighetens skull men är alltså inte obligatoriska för den specialiserade vården även om inget hindrar ett frivilligt deltagande i BOA. Övriga förtecknade kvalitetsregister är således inte obligatoriska för primärvården, vilket inte hindrar enskilda vårdcentraler från att delta i de register de ändå finner relevanta. Beredning Arbetet har letts av Koncernavdelning data och analys med stöd av en gemensam partssammansatt grupp med representanter från koncernstab hälso- och sjukvård, sjukhusen och registercentrum. Koncernkontoret Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Bilaga Marie Röllgårdh Chef koncernavdelning data och analys Kvalitetsregisterförteckning Beslut skickas för genomförande till Sjukhusdirektörer Primärvårdsdirektör Folktandvårdsdirektör Förvaltningschef Habilitering & Hälsa Avdelning kvalitetsstyrning, uppdrag och avtal för vidarebefordran till privata vårdgivare

64 245 Regional förteckning över kvalitetsregister - HS Regional förteckning över kvalitetsregister : Regional förteckning över kvalitetsregister Datum Diarienummer HS Beslut skickas för kännedom till Ordföranden i medicinska sektorsråd Verksamhetschef RCC Västra Götalandsregionen Enhetschef tandvård, Avdelning kvalitetsstyrning, uppdrag och avtal Koncernledning hälso- och sjukvård 4 (4)

65 245 Regional förteckning över kvalitetsregister - HS Regional förteckning över kvalitetsregister : Kvalitetsregisterförteckning Regional förteckning över kvalitetsregister Certifieringsnivåer (C1, C2, C3 och K) enligt SKLs aktuella förteckning över Nationella Kvalitetsregister 217, anges i förekommande fall inom parentes efter respektive registernamn. Andningsorganen Kommentar Andningssviktregistret Swedevox (C2) CF-register, cystisk fibros (C3) Luftvägsregistret med delregister (C3) * RiksKOL * NAR (Astma registret) Anestesi och intensivvård SIR - Svenska Intensivvårdsregistret (C1) Svenska Traumaregistret - för sjukhus med de större akutintagen (C3) Barn och ungdom BORIS Barnobesitasregister i Sverige (C3) Nationellt register för tillväxthormonbehandling för barn SNQ - Svenskt Neonatalt Kvalitetsregister (C2) * SWEDROP-registret, Svenskt nationellt register för prematuritetsretinopati (registret även medtaget under rubriken ögon ) Svenska barnreumaregistret (C2) HabQ - Nationellt kvalitetsregister för habilitering (C3) LKG-registret - Nationella kvalitetsregistret för läpp- käk- gomspalt (C3) Cancer Blodcancerregistret med delregister (C2) * akut lymfatisk leukemi * akut myeolisk leukemi inkl. akut oklassificerad leukemi * kronisk lymfatisk leukemi * kronisk myeolisk leukemi * lymfom * myelodysplastiskt syndrom * myelom * myeloproliferativa sjukdomar Nationellt kvalitetsregister hudmelanom (C3) Nationella bröstcancerregistret (C2) Nationella njurcancerregistret (C2) Nationellt kvalitetsregister för tjock- och ändtarmscancer (C2) Nationellt Kvalitetsregister för urinblåsecancer (C3) Nationellt Kvalitetsregister för Cervixcancerprevention (C3) Nationellt kvalitetsregister för hjärntumörer (C3) Nationellt register för peniscancer (C3) Nationellt kvalitetsregister för tyreoideacancer (C3) Nationellt kvalitetsregister för sarkom * sarkom * Intraabdominella och retroperitoneala sarkom Nationellt lungcancerregister (C2) Nationellt register för cancer i pankreas och periampullärt (C3) NREV - Nationellt register för esofagus- och ventrikelcancer (C3) NLGR - Nationella lever- och gallcancerregistret (C3) NPCR - Nationella Prostatacancerregistret (C1) Svenska barncancerregistret (C3) Svenska Gyn-onkologi registret med delregister (C3) Avser HabQ autism förskolebarn och HabQ föräldrastöd

66 245 Regional förteckning över kvalitetsregister - HS Regional förteckning över kvalitetsregister : Kvalitetsregisterförteckning * ovarialcancer * corpuscancer * cervix- och vaginalcancer * vulvacancer Svenska testikelcancerregistret med delregister-swenoteca (C2) * Seminom * Non-seminom Svenskt kvalitetsregister för huvud- och halscancer- SweHNCR (C3) Nationellt kvalitetsregister för hypofystumörer (C3) Cirkulationsorganen Svenska hjärt-lungräddningsregistret (C2) Riks-Stroke Nationella kvalitetsregistret för stroke (C1) RiksSvikt Nationellt kvalitetsregister för hjärtsvikt (C3) Svenska ICD- och pacemakerregistret Svenska kateterablationsregistret (C3) SWEDCON register för medfödda hjärtsjukdomar (C2) Swedeheart med delregister (C1): * Riks-HIA * SCAAR * Sephia * Hjärtkirurgi * TAVI - perkutana klaffar Swedvasc Svenskt kvalitetsregister för kärlkirurgi (C1) SPAHR Svenska registret för pulmonell arteriell hypertension (C3) Endokrina organen NDR - Nationella Diabetesregistret med delregister (C1) * NDR-Barn/SWEDIABKIDS (register för barn- och ungdomsdiabetes, -18 år) SQRTPS Scandinavian quality register for thyroid- and parathyroid surgery (C3) Infektion InfCareHepatit (C3) InfcareHIV, HIV register (C1) Nationellt kvalitetsregister för infektionssjukdomar med delregister (C3) * Endokardit * Pneumoni * Bakteriell meningit * Svår sepsis Mage och Tarm Gäller endast patienter vårdade vid/handlagda av infektionsklinikerna för någon av de i registren ingående diagnoserna: Bakteriell meningit (ej borrelia), endokardit, pneumoni, svår sepsis vårdad på intensivvårdsavdelning GallRiks - Svenskt kvalitetsregister för gallstenskirurgi (C2) SOReg Scandinavian Obesity Surgery Registry (C2) Svenskt Bråckregister (C2) SWIBREG - Nationellt Kvalitetsregister för inflammatorisk tarmsjukdom (C3) Nervsystemet CPUP-uppföljningsprogram för barn med CP (C1) MMCUP - Uppföljningsprogram vid spinal dysrafism och hydrocefalus (C3) Nationellt Epilepsikirurgiregister Nationellt register för hydrocefalus/shuntbehandling Neuromuskulära sjukdomar i Sverige - NMIS (C3) SveDem Svenska Demensregistret (C3) Svenska Neuroregister * SMSreg - Svenska Multipel Skleros Registret (C2) Gäller endast barn, vuxna registreras i hydrocefalusregistret

67 245 Regional förteckning över kvalitetsregister - HS Regional förteckning över kvalitetsregister : Kvalitetsregisterförteckning Web Rehab Neurorehabregistret (C2) Obstetrik och gynekologi Graviditetsregistret (C2) Gynop - Nationellt kvalitetsregister för gynekologisk kirurgi (C1) QIVF - Nationellt kvalitetsregister för assisterad befruktning (C3) Psykiatri Bipolär Nationellt kvalitetsregister för bipolär affektiv sjukdom (C3) BUSA - Nationellt kvalitetsregister för behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD (C3) Kvalitetsregister - ECT (C2) PsykosR (C3) RIKSÄT Nationellt kvalitetsregister för ätstörning (C3) RättspsyK Rättspsykiatriskt kvalitetsregister (C2) Svenskt Beroenderegister (C3) Rörelseorganen BOA-registret Bättre omhändertagande av patienter med artros (C3) NRS - Nationellt register över Smärtrehabilitering (C2) Svensk Reumatologis Kvalitetsregister- SRQ (C1) RIKSHÖFT Nationella höftfrakturregistret (C2) Svenska frakturregistret (C3) Svenska Höftprotesregistret (C1) Svenska Korsbandsregistret (C3) Svenska Knäprotesregistret (C2) Svenska Skulder och Armbågsregistret (C2) SWESPINE Svenska ryggregistret (C1) Tandvård Svenskt kvalitetsregister för karies och parodontit (C3) Ögon Makularegistret (C2) Nationella Kataraktregistret med delregister (C2) * vuxenkataraktregistret * barnkataraktregistret (barn till och med sju år) * endoftalmit Svenska cornearegistret (C3) SWEDROP-registret - Svenskt nationellt register för prematuritetsretinopati (registret även medtaget under rubriken barn och ungdom ) Öron-näs och hals ÖNH-Nationellt kvalitetsregister för öron- näs- och halssjukvård med delregister (C2) * Nationellt kvalitetsregister för hörselrehabilitering * Grav hörselnedsättning vuxna * Hörselbarnsregistret * Kvalitetsregistret för rör i trumhinnan * Öronkirurgi: Myringo- och Ossikuloplastik * Kvalitetsregistret för otoskleroskirurgi * Kvalitetsregistret för röstförbättrande operation av stämbandsförändringar * Septumplastikregistret * Kvalitetsregistret för tonsilloperation Övriga områden ALFA-1-antitrypsinregistret PsoReg Register för systembehandling av psoriasis (C2) QregPv Regionalt kvalitetsregister för primärvård Registret för uppföljning av njurtransplanterade och njurdonatorer SNR - Svenskt NjurRegister (C3) Gäller endast Vårdval Rehab

68 245 Regional förteckning över kvalitetsregister - HS Regional förteckning över kvalitetsregister : Kvalitetsregisterförteckning Svenska hemofiliregistret (K) Svenska Palliativregistret (C1) Svenska Sömnapnéregistret (C3) Svevac - för registrering av vaccination mot säsonginfluensa THOR Registret för thoraxkirurgi SPOR - Svenskt perioperativt register (C3)

69 för hälso- och sjukvård med regionala måltal - HS Regional förteckning över kvalitetsindikatorer för hälso- och sjukvård med regionala måltal : Regional förteckning över kvalitetsindikatorer för hälso- och sjukvård med regionala måltal 1 (5) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Lars Rex Telefon: E-post: lars.rex@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsstyrelsen Regional förteckning över kvalitetsindikatorer för hälso- och sjukvård med regionala måltal Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen fastställer upprättad regional förteckning Indikatorer med måltal för hälso- och sjukvård. 2. Om målrelaterad ersättning kopplas till medicinsk kvalitet ska regionalt fastställda indikatorer i första hand användas. Sammanfattning av ärendet Denna rapport är den nionde upplagan av en regional förteckning över indikatorer med regiongemensamma måltal. Syftet med regionala indikatorer och måltal är att skapa förutsättningar för att sjukhusen inom Västra Götalandsregionen följs upp på likartat sätt samt att stimulera till systematiskt kvalitetsarbete. I år har 76 indikatorer inkluderande indikatorer för hälsofrämjande/förebyggande hälso- och sjukvård tagits fram. Listan kompletteras innan årets slut med indikatorer avseende cancerområdet. Fördjupad beskrivning av ärendet Hälso- och sjukvårdsavdelningen har sedan 27 tagit fram en Regional förteckning över Kvalitetsregister (RSK ) som berörda verksamheter i regionen ska delta i. Hälso- och sjukvårdsavdelningen har även ansvarat för att årligen utarbeta Regional förteckning över kvalitetsindikatorer för hälso- och sjukvården med regionala måltal (RSK 15-28), samt bedrivit ett utvecklingsarbete kring Rapporteringsstruktur för sjukhusrelaterade medicinska resultat/medicinsk kvalitet (RSK , den s.k. Kvartalen). För att samordna och effektivisera ovanstående uppdrag slogs dessa 212 samman till ett gemensamt uppdrag med en partssammansatt arbetsgrupp (RS ). I samband med omorganisationen av Koncernkontoret övergick ansvaret för ovanstående arbete till Koncernavdelning data och analys (RS ). En partssammansatt arbetsgrupp med deltagare från koncernavdelning data och analys och sjukhusförvaltningarna samt avdelning kvalitetsstyrning, uppdrag och avtal och avdelning patientsäkerhet inom koncernstab hälso- och sjukvård har utarbetat föreliggande förslag till reviderad Regional förteckning över Postadress: Regionens Hus Skövde Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: hss@vgregion.se

70 för hälso- och sjukvård med regionala måltal - HS Regional förteckning över kvalitetsindikatorer för hälso- och sjukvård med regionala måltal : Regional förteckning över kvalitetsindikatorer för hälso- och sjukvård med regionala måltal Datum Diarienummer HS (5) kvalitetsindikatorer för hälso- och sjukvård med regionala måltal. Den första förteckningen i denna serie togs fram 28 och omfattade åtta indikatorer. Den nu gällande förteckningen fastställdes och omfattar 66 indikatorer plus 6 utvecklingsindikatorer. Kommentarer kring indikatorurvalet Indikatorerna i förteckningen är oftast sådana som rör stora patientgrupper och de förekommer i vården i siffrors redovisning eller i årsrapporterna för de större nationella kvalitetsregistren. Som tillägg har detta år Verksamhetsanalysen 217 kunnat användas som grund för urval av indikatorer. Dessutom har justering av målnivåer gjorts beroende på utfallet i Verksamhetsanalysen och aktuellt utfall i Kvartalen till och med andra kvartalet 217. Förteckningen har reviderats utifrån de erfarenheter som har gjorts av bland andra sjukhusen, de medicinska sektorsråden, diabetesrådet och strokerådet och koncernstab hälso- och sjukvård. I praktiken påverkas indikatorvalet också i hög grad av tillgången till lämpliga indikatorer. Några generella kriterier beträffande möjligheter till datafångst har liksom tidigare år varit vägledande vid urval av indikatorer: För att möjliggöra en meningsfull uppföljning ska uppgifter om enheternas aktuella prestationsnivå finnas att tillgå. För att en indikator ska kunna användas i beställning och uppföljning fordras att både utförare och beställare ska kunna få fram uppgifter om utfallet under avtalsåret. För varje indikator som används ska det säkerställas att det finns adekvata informationssystem och säkra databaser, som ger tillgång till aktuella data. Arbetsgruppen har som tidigare år försökt öka antalet lämpliga indikatorer avseende patientrapporterat utfall (PROM patient reported outcome measure, PREM patient reported experience measure). Den föreslagna förteckningen omfattar 13 sådana mått. Totalt sett omfattar den föreslagna förteckningen 76 indikatorer vilket innebär en nettoökning om 1 indikatorer. Arbetsgruppen föreslår att 21 nya indikatorer införs från och med 218: Nr. 1. Diabetes: Andel typ 1 diabetespatienter 18 år som genomgått fotundersökning senaste året. Nr. 6. Diabetes: Andel typ 1 diabetespatienter < 18 år med HbA1c < 52 mmol/mol Nr. 9. Barnsjukvård: Andel astmapatienter < 18 år med AKT > 19 poäng senaste 15 månaderna Nr. 14. Hjärtsjukvård: Andel som deltagit i fysiskt träningsprogram månader efter hjärtinfarkt. Gäller patienter < 75 år Nr. 15. Hjärtsjukvård: Andel rökande patienter som slutat röka månader efter hjärtinfarkt. Gäller patienter < 75 år. Nr. 32. Lungsjukvård: Täckningsgrad i Luftvägsregistret avseende KOL. Gäller patienter 18 år Nr. 34. Neurologi: Andel personer med skovvist förlöpande MS som behandlas med sjukdomsmodifierande behandling. Gäller patienter < 4 år. Nr. 35. Neurologi: Andel personer med skovvist förlöpande MS som har genomgått minst en magnetkameraundersökning (MR) under de senaste två åren. Gäller patienter < 6 år. Nr. 42. Kvinnosjukvård: Andel kvinnor som anger att de är nöjda eller mycket nöjda med operationsresultatet ett år efter hysterektomi. Nr. 43. Kvinnosjukvård: Andel kvinnor med riklig postpartumblödning (> 1 ml) vid vaginal förlossning.

71 för hälso- och sjukvård med regionala måltal - HS Regional förteckning över kvalitetsindikatorer för hälso- och sjukvård med regionala måltal : Regional förteckning över kvalitetsindikatorer för hälso- och sjukvård med regionala måltal Datum Diarienummer HS (5) Nr. 5. Psykiatri: Täckningsgrad i Kvalitetsregister ECT Nr. 53. Ögon: Andel patienter (ögon) med visusförbättring minst 5 bokstäver ETDRS (en rad) efter 12 månaders behandling av våt makuladegeneration Nr. 57. Patientsäkerhet: Andel vårdtillfällen av alla vårdtillfällen i somatisk slutenvård vid vilka trycksår grad 1-4 uppkommer Nr. 63. Läkemedel: Minskning av total användning av antibiotika på rekvisition mätt som DDD per vårddygn och år inom sjukhusvård (exkl. psykiatri). Nr. 64. Läkemedel: Andel patienter inom sjukhusvård (öppen och sluten) med misstänkt afebril urinvägsinfektion som initialt behandlas med kinoloner Nr. 71. Reumatologi: Andel patienter med RA som har ett uppföljande besök 2-6 månader efter insatt DMARD- eller biologisk behandling Nr. 72. Rehabiliteringsmedicin: Andel patienter som är nöjda med rehabiliteringen Nr. 73. Rehabiliteringsmedicin: Andel patienter vårdade i slutenvård på rehabiliteringsmedicinska platser som slutregistrerats i WebRehab Sweden Nr. 74. Hälsofrämjande: Andel patienter inskrivna i sluten vård som genomgår operation som tillfrågats om och dokumenterats avseende bedömning alkoholvanor Nr. 75. Hälsofrämjande: Andel patienter som tillfrågats om och dokumenterats avseende bedömning tobaksbruk. Gäller patienter 13 år. Nr. 76. Hälsofrämjande: Andel patienter som varit rökfria 6-8 veckor inför planerad operation vid regionens sjukhus Härutöver föreslås ändringar i definitionerna för tre indikatorer i nuvarande förteckning: Nr. 5. Diabetes: Andel typ 1 diabetespatienter < 18 år med HbA1c > 7 mmol/mol Nr. 3. Stroke: Andel strokepatienter som vid 12 månader anger att de är nöjda eller mycket nöjda med rehabiliteringen efter utskrivning. Gäller patienter 18 år. Nr. 62. Läkemedel: Andel patienter inom sjukhusvård (öppen och sluten) med misstänkt samhällsförvärvad pneumoni som initialt behandlas med penicilliner. Elva av indikatorerna i nuvarande förteckning föreslås utgå: Diabetes: Andel typ 1 diabetespatienter 18 år med HbA1c < 52 mmol/mol Ortopedi: Täckningsgrad, Riks-Höft. Ortopedi: Andel omoperationer inom 2 år efter total höftprotesoperation Kirurgi: Andel elektiva ljumskbråcksoperationer som sker i öppenvård. Habilitering: Täckningsgrad i registrering av diagnoser i Vega för barn- och ungdomshabilitering Prehospital vård: Andel förbeställda (minst 12 timmar i förväg) liggande sjuktransporter till behandling/undersökning som kommer i tid till avlämningsplats Cancer: De fem nuvarande indikatorerna kopplade till cancersjukvård tas bort från förteckningen och separat sammanställning tas fram innan årets slut för de indikatorer som ska gälla för 218 rörande cancersjukvård. Målnivåer Liksom tidigare har en avvägning skett mellan flera aspekter, såsom exempelvis: Av professionellt medicinska skäl kan det finnas anledning att lägga måltalet högt alla patienter ska behandlas enligt riktlinjer. I praktiken kan dock målet sällan sättas till 1 procent eftersom det i de flesta fall inte är lämpligt att behandla alla patienter enligt generella riktlinjer.

72 för hälso- och sjukvård med regionala måltal - HS Regional förteckning över kvalitetsindikatorer för hälso- och sjukvård med regionala måltal : Regional förteckning över kvalitetsindikatorer för hälso- och sjukvård med regionala måltal Datum Diarienummer HS (5) Mätmetoder har oftast en inbyggd osäkerhet och den statistiska säkerheten i resultat som kan ha relevans på landstingsnivå kan vara svåra att uppnå på små enheter. Enstaka patienter kan där ha betydande påverkan på utfallet. Några mått baseras på stickprovsundersökningar vid ett tillfälle under året på ett litet antal patienter vilket ger en betydande slumppåverkan på utfall utanför verksamheternas kontroll. Hänsyn har tagits till fastställda nationella och regionala målnivåer. För ett flertal indikatorer anges nu att måltalet endast gäller vissa åldersintervall. Detta hindrar inte att indikatorn kan vara relevant även för andra åldrar och då eventuellt med andra målnivåer. I flera fall är måltalet nära riksgenomsnitt. Om Västra Götalandsregionen ligger över rikssnitt så är målnivån högre för att driva utvecklingen ytterligare. I vissa fall har måltal baserats på faktisk måluppfyllelse hos enskilda enheter enligt tidigare uppföljningar, för att driva en utveckling. Slutligen har vissa måltal valts utifrån en allmän rimlighetsbedömning. Det finns medvetna skillnader i redovisningsnivå. För vissa indikatorer föreslås redovisning för geografiskt avgränsad enhet, till exempel Lidköpings sjukhus istället för Skaraborgs Sjukhus sammantaget, för att föra redovisningen nära dem som ansvarar för resultatet. För andra indikatorer gäller redovisning för sjukhusgrupp, framförallt där fördelning av sjukdomar med olika svårighetsgrad sker mellan enheter inom en förvaltning. Exempelvis är väntetid för operation för höftfraktur meningsfull att redovisa per geografisk enhet medan andra måltal passar bättre för hela förvaltningen. I möjligaste mån redovisas indikatorutfall varje kvartal i Kvartalen ( Beredning Arbetet har letts av Koncernavdelning data och analys med stöd av en partssammansatt grupp med representanter från koncernstab hälso- och sjukvård, sjukhusen och registercentrum. Arbetet har genomförts genom en enkät i januari 217 till de medicinska sektorsråden/motsvarande, regionalt cancercentrum och berörda förvaltningschefer med kompletterande diskussioner och frågor under arbetets gång. Koncernkontoret Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Marie Röllgårdh Avdelningschef Bilaga Indikatorer med måltal Indikatorer med måltal, detaljerad beskrivning

73 för hälso- och sjukvård med regionala måltal - HS Regional förteckning över kvalitetsindikatorer för hälso- och sjukvård med regionala måltal : Regional förteckning över kvalitetsindikatorer för hälso- och sjukvård med regionala måltal Datum Diarienummer HS Besluten skickas till Hälso- och sjukvårdsdirektör Sjukhusdirektörer ks.fss.styrelsen@vgregion.se nusjukv.kansli@vgregion.se diariet.skas@vgregion.se sas@vgregion.se ans@vgregion.se alingsasstyrelse.al@vgregion.se sahlgrenska.universitetssjukhuset@vgregion.se Förvaltningschef Habilitering & Hälsa habiliteringochhalsa@vgregion.se För kännedom: Ordförandena i de medicinska sektorsråden/motsvarande Verksamhetschef RCC Väst Koncernledning hälso- och sjukvård 5 (5)

74 246 Regional förteckning över kvalitetsindikatorer för hälso- och sjukvård med regionala måltal - HS Regional förteckning över kvalitetsindikatorer för hälso- och sjukvård med regionala måltal : Indikatorer med måltal bilaga 1 Kvalitetsindikatorer med måltal Indikatorer med måltal indikator måltal 1. Diabetes/sjukhus NY Andel typ 1 diabetespatienter 18 år som genomgått fotundersökning senaste året 96 % 2. Diabetes/sjukhus Andel typ 1 diabetespatienter 18 år med HbA1c > 7 mmol/mol < 2 % 3. Diabetes/sjukhus Andel typ 1 diabetespatienter 18 år med blodtryck < 14/85 mm Hg 9 % 4. Diabetes/sjukhus Andel typ 1 diabetespatienter, 45-8 år med LDL-kolesterol < 2,5 mmol/l 6 % 5. Diabetes/sjukhus Andel typ 1 diabetespatienter < 18 år med HbA1c > 7 mmol/mol < 1 % 6. Diabetes/sjukhus NY Andel typ 1 diabetespatienter < 18 år med HbA1c < 52 mmol/mol 6 % Andel återinskrivningar i sluten vård inom 7 dagar efter vård för astma/obstruktiv bronkit. Gäller barn -6 år 3% 7. Barnsjukvård Andel återinskrivningar i sluten vård inom 7 dagar efter vård för gastroenterit. Gäller barn -6 år 5% 9. Barnsjukvård NY Andel astmapatienter < 18 år med AKT > 19 poäng senaste 15 månaderna 8 % 1. Hjärtsjukvård Andel reperfusion vid hjärtinfarkt med SThöjning. Gäller patienter < 8 år. 88 % 11. Hjärtsjukvård Andel kranskärlsröntgade inom 72 timmar vid icke-st-höjningsinfarkt. Gäller patienter < 8 år. 85 % 12. Hjärtsjukvård Andel behandlade med ACEhämmare/A2-antagonister vid utskrivning efter hjärtinfarkt. Gäller patienter < 8 år. 9 % Andel patienter med förmaksflimmer som får antikoagulantia 8 % 14. Hjärtsjukvård NY Andel som deltagit i fysiskt träningsprogram månader efter hjärtinfarkt. Gäller patienter < 75 år 6 % 15. Hjärtsjukvård NY Andel rökande patienter som slutat röka månader efter hjärtinfarkt. Gäller patienter < 75 år. 75 % 16. Njursjukvård Andel i hemodialys med AV-fistel eller AVgraft 72 % 17. Njursjukvård Andel i hemodialys som uppnår behandlingsmål för dialysdos. 82 % 18. Njursjukvård Dialys i hemmet 3 % 8. Barnsjukvård 13. Hjärtsjukvård

75 246 Regional förteckning över kvalitetsindikatorer för hälso- och sjukvård med regionala måltal - HS Regional förteckning över kvalitetsindikatorer för hälso- och sjukvård med regionala måltal : Indikatorer med måltal bilaga Ortopedi 2. Ortopedi Väntetid till operation av höftfraktur, andel opererade inom 24 timmar Patientrapporterat resultat av total höftprotesoperation 75 % Ortopedi Patientrapporterad minskad bensmärta efter operation för diskbråck 8 % 22. Stroke Täckningsgrad i Riks-Stroke. Gäller patienter 18 år 9 % 23. Stroke Blodförtunnande behandling efter ischemiska stroke med förmaksflimmer. Gäller patienter 18 år. 8 % 24. Stroke Andel patienter med stroke som initialt vårdats på strokeenhet, IVA eller neurokirurgisk avdelning. Gäller patienter 18 år. 9 % 25. Stroke Andel patienter med ischemisk stroke som gavs reperfusionsbehandling. Gäller patienter 18 år. > 15 % Andel TIA-patienter som vårdas på strokeenhet som första vårdenhet. Gäller patienter 18 år. 9 % Andel strokepatienter som var ADLoberoende 3 månader efter insjuknandet. Gäller patienter 18 år. 8 % 28. Stroke Andel opererade inom 14 dagar vid symtomgivande förträngning av halspulsådern 8 % 29. Stroke Tid från ankomst till sjukhus till trombolysstart (door to needle time). Gäller patienter 18 år. 4 minuter 26. Stroke 27. Stroke Andel strokepatienter som vid 12 månader anger att de är nöjda eller mycket nöjda med rehabiliteringen efter utskrivning. Gäller patienter 18 år. 85 % Andel personer 18 år eller äldre som vid besök för kontroll av KOL har fått bedömning av hälsostatus med strukturerat frågeformulär, CAT. 95 % 32. Lungsjukvård NY Täckningsgrad i Luftvägsregistret avseende KOL. Gäller patienter 18 år. 7 % 33. Neurologi Täckningsgrad i Svenska multipel sklerosregistret. Gäller patienter 18 år. 9 % Andel personer med skovvist förlöpande MS som behandlas med sjukdomsmodifierande behandling. Gäller patienter < 4 år. 9 % 3. Stroke 31. Lungsjukvård 34. Neurologi NY 2

76 246 Regional förteckning över kvalitetsindikatorer för hälso- och sjukvård med regionala måltal - HS Regional förteckning över kvalitetsindikatorer för hälso- och sjukvård med regionala måltal : Indikatorer med måltal bilaga Neurologi NY Andel personer med skovvist förlöpande MS som har genomgått minst en magnetkameraundersökning (MR) under de senaste två åren. Gäller patienter < 6 år. 8 % 36. Kirurgi Andel ljumskbråcksopererationer som omopereras inom 5 år 3% 37. Kirurgi 38. Kirurgi Andel kvinnor som opereras med preperitoneal teknik vid ljumskbråcksoperation Andel patienter som får antibiotika vid borttagande av gallblåsa. Avser planerade operationer 9 % 12 % Bristning vid förlossning bland förstföderskor <5% Andel kejsarsnitt enligt Robson 1 bland förstföderskor 7% 41. Kvinnosjukvård Patientrapporterad kontinens efter inkontinensoperation 75 % 42. Kvinnosjukvård NY Andel kvinnor som anger att de är nöjda eller mycket nöjda med operationsresultatet ett år efter hysterektomi. > 85 % 43. Kvinnosjukvård NY Andel kvinnor med riklig postpartumblödning (> 1 ml) vid vaginal förlossning. <5% 44. Psykiatri Andel med skriftlig vårdplan, barn och vuxenpsykiatri. 9 % 45. Psykiatri Andel patienter med psykossjukdom som haft läkemedelsgenomgång tillsammans med läkare senaste 12 månaderna. Gäller patienter 18 år. 9 % Andel patienter med bipolär affektiv sjukdom med återfall i affektivt skov senaste 12 månaderna. Gäller patienter 18 år. 4 % Andel patienter med ADHD där man använder systematiska metoder för behandlingsuppföljning. Gäller alla åldrar. 3 % Andel patienter som blivit av med anorektisk undervikt. Gäller alla åldrar. 65 % Andel patienter som får sitt tillstånd efter ECT bedömt med skattningsformulär eller intervju (MADRS). Gäller patienter 18 år. 6 % Täckningsgrad i Kvalitetsregister ECT 9 % 39. Kvinnosjukvård 4. Kvinnosjukvård 46. Psykiatri 47. Psykiatri 48. Psykiatri 49. Psykiatri 5. Psykiatri NY 3

77 246 Regional förteckning över kvalitetsindikatorer för hälso- och sjukvård med regionala måltal - HS Regional förteckning över kvalitetsindikatorer för hälso- och sjukvård med regionala måltal : Indikatorer med måltal bilaga Ögon Andelen patienter med slutlig refraktion inom 1 dioptri från den planerade efter kataraktoperation. Gäller patienter 18 år. 9 % 52. Ögon Andel patienter (utan annan ögonsjukdom) med förbättrad självskattad synfunktion 3 månader efter kataraktoperation. Gäller patienter 18 år. 9 % 53. Ögon NY Andel patienter (ögon) med visusförbättring minst 5 bokstäver ETDRS (en rad) efter 12 månaders behandling av våt makuladegeneration > 4 % 54. Akutmottagning Andel patienter bedömda av läkare inom 1 timme. Gäller alla åldrar 55 % Andel oplanerade besök åter inom 72 timmar på akutmottagning. Gäller alla åldrar 5% 55. Akutmottagning 56. Patientsäkerhet Andel vårdtillfällen i somatisk slutenvård med vårdrelaterade infektioner. < 5,5 % 57. Patientsäkerhet NY Andel vårdtillfällen av alla vårdtillfällen i somatisk slutenvård vid vilka trycksår grad 1-4 uppkommer 58. Intensivvård Återinskrivning på IVA inom 72 timmar. Gäller alla åldrar 59. Läkemedel Andel zopiklon av sömnläkemedel till personer 75 år och äldre 6. Läkemedel Intravenösa antibiotika andel penicilliner av penicilliner + cefalosporiner + piperacillin/tazobactam på rekvisition till sjukhuskliniker 61. Läkemedel Andel olämpliga läkemedel till personer 75 år och äldre 62. Läkemedel Andel patienter inom sjukhusvård (öppen och sluten) med misstänkt samhällsförvärvad pneumoni som initialt behandlas med penicilliner 63. Läkemedel NY Minskning av total användning av antibiotika på rekvisition mätt som DDD per vårddygn och år inom sjukhusvård (exkl. psykiatri). Individuella mål, se kommentar 64. Läkemedel NY Andel patienter inom sjukhusvård (öppen och sluten) med misstänkt afebril urinvägsinfektion som initialt behandlas med kinoloner < 1 % Individuella mål, se kommentar 65. Palliativ vård Samtal om vårdens innehåll och riktning (brytpunktssamtal). Gäller patienter 18 år. 7 % <3% <3% Individuella mål, se kommentar 7 %, Individuella mål, se kommentar Individuella mål, se kommentar 55 %, Individuella mål, se kommentar 4

78 246 Regional förteckning över kvalitetsindikatorer för hälso- och sjukvård med regionala måltal - HS Regional förteckning över kvalitetsindikatorer för hälso- och sjukvård med regionala måltal : Indikatorer med måltal bilaga Infektion Andel HIV-patienter med god viruskontroll (HIV-RNA kopior < 5 kopior/ml) av alla med antiviral behandling. Gäller patienter 18 år. 95 % 67. Infektion Andel patienter med HIV som är nöjda eller mycket nöjda med sin fysiska hälsa. Gäller patienter 18 år. 7 % 68. Infektion Andel patienter med HIV som är nöjda eller mycket nöjda med sin psykiska hälsa. Gäller patienter 18 år. 7 % 69. Infektion Andel patienter med Hepatit C som uppnår virusfrihet efter behandling med direktverkande antivirala läkemedel (DAA). 92 % Andel prio 1 uppdrag där första ambulansenhet är på hämtplats inom 2 minuter från att larmcentral besvarat 112anropet och identifierat vårdbehov. Gäller alla åldrar 9 % 71. Reumatologi NY Andel patienter med RA som har ett uppföljande besök 2-6 månader efter insatt DMARD- eller biologisk behandling 7 % 72. Rehabiliteringsmedicin NY Andel patienter som är nöjda med rehabiliteringen 9 % 73. Rehabiliteringsmedicin NY Andel patienter vårdade i slutenvård på rehabiliteringsmedicinska platser som slutregistrerats i WebRehab Sweden 8 % 74. Hälsofrämjande NY Andel patienter inskrivna i sluten vård som genomgår operation som tillfrågats om och dokumenterats avseende bedömning alkoholvanor 3 % 75. Hälsofrämjande NY Andel patienter som tillfrågats om och dokumenterats avseende bedömning tobaksbruk. Gäller patienter 13 år. 5 % 76. Hälsofrämjande NY Andel patienter som varit rökfria 6-8 veckor inför planerad operation vid regionens sjukhus 5 % 7. Prehospital vård 5

79 246 Regional förteckning över kvalitetsindikatorer för hälso- och sjukvård med regionala måltal - HS Regional förteckning över kvalitetsindikatorer för hälso- och sjukvård med regionala måltal : Indikatorer med måltal Bilaga 2 Kvalitetsindikatorer med måltal Detaljerad indikatorbeskrivning Indikator 1 NY: Mått: Andel typ 1 diabetespatienter 18 år som genomgått fotundersökning senaste året Definition: Täljare: Antal typ 1 diabetespatienter 18 år genomgått fotundersökning senaste året Nämnare: Totalt antal typ 1 diabetespatienter 18 år där uppgift om fotundersökning rapporterats i nationella diabetesregistret (NDR). Källa: NDR. Redovisas per geografisk enhet. Måltal: 96 % Kommentar: Indikator 2: Mått: Andel typ 1 diabetespatienter 18 år med HbA1c > 7 mmol/mol. Definition: Täljare: Antal typ 1 diabetespatienter 18 år med HbA1c > 7 mmol/mol. Nämnare: Totalt antal typ 1 diabetespatienter 18 år som rapporterats i nationella diabetesregistret (NDR). Källa: NDR. Redovisas per geografisk enhet. Måltal: < 2 % Kommentar: Måttet kompletterar HbA1c< 52 mmol/mol. Det ger ett mått på dem som ligger väsentligt över målet för god blodsockerkontroll. Indikator 3: Mått: Andel typ 1 diabetespatienter 18 år som når behandlingsmål för blodtryck. Definition: Täljare: Antal typ 1 diabetespatienter 18 år med blodtryck < 14/85 mm Hg. Nämnare: Totalt antal typ 1 diabetespatienter 18 år som rapporterats i nationella diabetesregistret (NDR). Källa: NDR. Redovisas per geografisk enhet. Måltal: 9 % Kommentar: Indikator 4: Mått: Andel typ 1 diabetespatienter 45-8 år som når behandlingsmål för LDL-kolesterol. Definition: Täljare: Antal typ 1 diabetespatienter, 45-8 år, med LDL-kolesterol < 2,5 mmol/l Nämnare: Totalt antal typ 1 diabetespatienter, 45-8 år, som rapporterats i nationella diabetesregistret (NDR). Källa: NDR. Redovisas per geografisk enhet. Måltal: 6 % Kommentar:

80 246 Regional förteckning över kvalitetsindikatorer för hälso- och sjukvård med regionala måltal - HS Regional förteckning över kvalitetsindikatorer för hälso- och sjukvård med regionala måltal : Indikatorer med måltal Bilaga 2 Indikator 5: Mått: Andel typ 1 diabetespatienter < 18 år med HbA1c > 7 mmol/mol. Definition: Täljare: Antal typ 1 diabetespatienter, < 18 år, med HbA1c > 7 mmol/mol. Nämnare: Totalt antal typ 1 diabetespatienter, < 18 år, som rapporterats i nationella diabetesregistret (NDR). Källa: NDR. Redovisas per geografisk enhet. Måltal: < 1 % Kommentar: Indikator 6 NY: Mått: Andel typ 1 diabetespatienter < 18 år med HbA1c < 52 mmol/mol Definition: Täljare: Antal typ 1 diabetespatienter < 18 år med HbA1c < 52 mmol/mol. Nämnare: Totalt antal typ 1 diabetespatienter < 18 år som rapporterats i Nationella Diabetesregistret (NDR). Källa: NDR. Redovisas per geografisk enhet. Måltal: 6 % Kommentar: Indikator 7: Mått: Andel återinskrivningar bland barn (-6 år) i sluten vård inom 7 dagar efter vård för astma/obstruktiv bronkit. Definition: Täljare: Alla oplanerade återinskrivningar (oavsett diagnos) inom sju dagar (utskrivningsdag + 6 dagar) bland barn -6 år som aktuell period (kvartal, år) varit inskrivna i slutenvård på grund av astma eller obstruktiv bronkit (ICD1-kod J2, J21, J22 eller J45 som huvuddiagnos). Nämnare: Alla vårdtillfällen i slutenvård bland barn -6 år under aktuell period (kvartal, år) på grund av astma eller obstruktiv bronkit (ICD1-kod J2, J21, J22 eller J45 som huvuddiagnos). Källa: Vega Måltal: 3 % Kommentar: Indikator 8: Mått: Andel återinskrivningar bland barn (-6 år) i sluten vård inom 7 dagar efter vård för gastroenterit Definition: Täljare: Alla oplanerade återinskrivningar (oavsett diagnos) inom sju dagar (utskrivningsdag + 6 dagar) bland barn -6 år som aktuell period (kvartal, år) varit inskrivna i slutenvård på grund av gastroenterit (ICD1-kod A8, A9 eller E86.9 som huvuddiagnos). Nämnare: Alla vårdtillfällen i slutenvård bland barn -6 år under aktuell period (kvartal, år) på grund av gastroenterit (ICD1-kod A8, A9 eller E86.9 som huvuddiagnos). 2

81 246 Regional förteckning över kvalitetsindikatorer för hälso- och sjukvård med regionala måltal - HS Regional förteckning över kvalitetsindikatorer för hälso- och sjukvård med regionala måltal : Indikatorer med måltal Bilaga 2 Källa: Vega Måltal: 5 % Kommentar: Indikator 9 NY: Mått: Andel astmapatienter, < 18 år, med AKT (astma kontroll test) > 19 poäng senaste 15 månaderna. Definition: Täljare: Antal astmapatienter, < 18 år, med AKT > 19 poäng. Avser senaste värdet under 15månadersperioden. Nämnare: Antal astmapatienter, < 18 år, registrerade i Luftvägsregistret med uppgift om AKT senaste 15-månaderna. Källa: Luftvägsregistret. Redovisas per geografisk enhet. Måltal: 8 % Kommentar: Indikator 1: Mått: Andel reperfusion vid hjärtinfarkt med ST-höjning Definition: Målgrupp enligt Riks-HIAs definition Täljare: Antal patienter, yngre än 8 år, med ST-höjningsinfarkt eller vänstergrenblock som gavs akut reperfusionsbehandling. Nämnare: Samtliga patienter, yngre än 8 år, med ST-höjningsinfarkt eller vänstergrenblock i Riks-HIAs databas. Källa: Riks-HIA. Redovisas per geografisk enhet Måltal: 88 % Kommentar: Observera att måltalet måste justeras individuellt för sjukhus utan egen PCIverksamhet baserat på tidigare resultat. Indikator 11: Mått: Andel kranskärlsröntgade inom 72 timmar vid icke-st-höjningsinfarkt. Definition: Målgrupp enligt Riks-HIAs definition. Täljare: Antal patienter, yngre än 8 år, med icke-st-höjningsinfarkt och indikation för kranskärlsröntgen som kranskärlsröntgades inom 72 timmar efter ankomst till sjukhuset. Nämnare: Alla patienter, yngre än 8 år, med icke ST-höjningsinfarkt i målgruppen som registrerats i Riks-HIAs databas Källa: Riks-HIA. Redovisas per geografisk enhet som vårdar akut hjärtinfarkt. Måltal: 85 % Kommentar: Indikator 12: Mått: Andel patienter som är behandlade med ACE-hämmare/A2-antagonister vid utskrivning efter hjärtinfarkt. Definition: Målgrupp enligt Riks-HIAs definition. 3

82 246 Regional förteckning över kvalitetsindikatorer för hälso- och sjukvård med regionala måltal - HS Regional förteckning över kvalitetsindikatorer för hälso- och sjukvård med regionala måltal : Indikatorer med måltal Bilaga 2 Täljare: Antal patienter, yngre än 8 år, med hjärtinfarkt som vid utskrivning behandlas med ACE-hämmare/A2-antagonister. Nämnare: Samtliga patienter, yngre än 8 år, i målgruppen som registrerats i Riks-HIAs databas. Källa: Riks-HIA. Redovisas per geografisk enhet som vårdar akut hjärtinfarkt. Måltal: 9 % Kommentar: Indikator 13: Mått: Andel patienter med förmaksflimmer som får antikoagulantia Definition: Täljare: Antal patienter med förmaksflimmer som hämtat ut antikoagulantia (ATC-grupp B1AA3, B1AE7, B1AF1, B1AF2) inom 6 månader från besök eller utskriftsdatum vid vårdtillfälle. Nämnare: Samtliga patienter där förmaksflimmer (ICD1-kod I48) registrerats som huvuddiagnos vid besök eller vårdtillfälle på sjukhuset. Källa: Vega och Digitalis (individdata läkemedel). Redovisas per geografisk enhet som vårdar patienter med förmaksflimmer. Måltal: 8 % Kommentar: Mäts halvårsvis. Första besök eller vårdtillfälle under mätperioden används. Indikator 14 NY: Mått: Andel patienter som deltagit i fysiskt träningsprogram månader efter hjärtinfarkt. Avser patienter yngre än 75 år. Definition: Täljare: Antal patienter, yngre än 75 år, som vid månaders uppföljning efter hjärtinfarkt deltagit i fysiskt träningsprogram. Nämnare: Totalt antal patienter, yngre än 75 år, som deltar i sekundärpreventiv uppföljning 1 år efter hjärtinfarkt. Källa: Swedeheart Måltal: 6 % Kommentar: Definition av täljare och nämnare enligt Swedeheart. Socialstyrelsen har som målnivå angett en andel på 6 procent eller högre, men Socialstyrelsens målnivå avser uppföljning 6-1 veckor efter infarkt. Indikatorn som här visas avser uppföljning månader efter infarkt och ingår i Swedehearts kvalitetsindex, där gränserna (målnivåerna) för poäng är satta till 5 respektive 6 procent. Indikatorn kan komma att ändras under 218 och om så är fallet kan även målnivån komma att justeras. Indikator 15 NY: Mått: Andel rökande patienter som slutat röka månader efter hjärtinfarkt. Avser patienter yngre än 75 år som var rökare vid tidpunkten för hjärtinfarkten. Definition: Täljare: Antal rökande patienter, yngre än 75 år, som slutat röka månader efter hjärtinfarkt 4

83 246 Regional förteckning över kvalitetsindikatorer för hälso- och sjukvård med regionala måltal - HS Regional förteckning över kvalitetsindikatorer för hälso- och sjukvård med regionala måltal : Indikatorer med måltal Bilaga 2 Nämnare: Totalt antal patienter, yngre än 75 år, som var rökare vid tidpunkten för hjärtinfarkten. Källa: Swedeheart Måltal: 75 % Kommentar: Definition av täljare och nämnare enligt Swedeheart. Socialstyrelsen har som målnivå angett en andel på 75 procent eller högre. Indikatorn ingår i Swedehearts kvalitetsindex, där gränserna för poäng (målnivåerna) är satta till 6-7 procent. Indikator 16: Mått: Andel hemodialyspatienter med arteriovenös-fistel eller arteriovenös-graft. Definition: Mått på tillgång till blodbanan vid bloddialys med den bästa tekniken. Avser patienter med kronisk hemodialysbehandling. Täljare: Antal patienter i hemodialys som vid tvärsnittsundersökning har AV-fistel eller AVgraft Nämnare: Samtliga patienter i hemodialys registrerade i Svenskt Njurregister vid tillfället för tvärsnittsundersökningen Källa: Svenskt Njurregister. Redovisas per geografisk enhet. Måltal: 72 % Kommentar: Alternativet till AV-fistel eller AV-graft är central dialyskateter (CDK), som har påtagliga nackdelar i form av kraftigt ökad risk för allvarliga infektioner, men också sämre blodflöden, och därmed försämrad dialyseffektivitet. För alla dialysindikatorer gäller de data som insamlats vid den så kallade tvärsnittsundersökningen under föregående höst. Denna har viss osäkerhet eftersom det gäller vid just den tidpunkten och den präglas av viss slumpvariation. Detta bör kunna leda till att måltal som inte är representativa för hela året justeras beroende på utfall tidigare under året. Indikator 17: Mått: Andel patienter i hemodialys som uppnår behandlingsmål (standardiserat Kt/V > 2) för dialysdos. Definition: Standardiserat Kt/V, bygger på mått på dialysdos för en enskild dialys, och kompenserar därutöver för antal dialyser per vecka. Avser patienter med kronisk hemodialysbehandling. Täljare: Antal patienter som vid tvärsnittsundersökning når standardiserat Kt/V >2 Nämnare: Samtliga patienter i kronisk hemodialys registrerade i Svenskt Njurregister vid tillfället för tvärsnittsundersökningen. Källa: Svenskt Njurregister. Redovisas per geografisk enhet. Måltal: 82 %. Kommentar: Måttet beskriver mängden dialys i förhållande till behov där även vägs in antalet dialyser per vecka. Indikator 18: Mått: Andel patienter som får dialys i hemmet vid de olika regionområdena Definition: Täljare: Antal patienter i dialys som får behandling i hemmet. 5

84 246 Regional förteckning över kvalitetsindikatorer för hälso- och sjukvård med regionala måltal - HS Regional förteckning över kvalitetsindikatorer för hälso- och sjukvård med regionala måltal : Indikatorer med måltal Bilaga 2 Nämnare: Antalet patienter i dialys vid mättillfället till Svenskt Njurregister. Källa: Svenskt Njurregister Måltal: 3 % Kommentar: I dialys i hemmet inkluderas såväl hemodialys som peritonealdialys som sköts utanför dialys eller njurmedicinsk enhet. Med regionområden menas sammantaget sjukhusen i Göteborg, Skaraborg, Boråsområdet och NU-sjukvården. Indikator 19: Mått: Väntetid till operation av höftfraktur, andel opererade inom 24 timmar. Definition: Måttet anger handläggningstiden på akutsjukhuset från ankomst till dess höftfrakturpatienten blir opererad. Avser samtliga patienter. Nyckeltalet skall beräknas från ankomsttid till sjukhuset till tidpunkt för operation. Täljare: Antal patienter opererade inom 24 timmar efter ankomst till sjukhuset. Nämnare: Samtliga patienter som opererats för höftfraktur, registrerade i Riks-Höft. Källa: Riks-Höft. Redovisas per opererande geografisk enhet där denna operationstyp ingår i den ordinarie verksamheten. Måltal: 75 % opererade inom 24 timmar Kommentar: Indikator 2: Mått: Patientrapporterat resultat av total höftprotesoperation Definition: Indexvärde för relationen mellan förväntad och faktisk hälsorelaterad livskvalitet (EQ 5D) efter ett år. Täljare: Nämnare: Källa: Svenska Höftprotesregistret. Redovisas per förvaltning Måltal: 1 Kommentar: Värde > 1 anger att det faktiska resultatet är bättre än det förväntade, givet respektive kliniks case-mix. Indikator 21: Mått: Andel patienter som anger att bensmärtan är helt försvunnen eller mycket bättre 1 år efter operation för diskbråck i ländryggen. Definition: Täljare: Antal patienter som skattar sin bensmärta som Helt försvunnen eller Mycket bättre 1 år efter operation för diskbråck i ländryggen. Nämnare: Antal patienter opererade för diskbråck i ländryggen som besvarat frågan om bensmärta och hade bensmärta före operationen. Källa: SWESPINE. Redovisas per geografisk enhet. Måltal: 8 % Kommentar: Mätperioden avser tid för uppföljning Indikator 22: Mått: Täckningsgrad i det nationella kvalitetsregistret Riks-Stroke. 6

85 246 Regional förteckning över kvalitetsindikatorer för hälso- och sjukvård med regionala måltal - HS Regional förteckning över kvalitetsindikatorer för hälso- och sjukvård med regionala måltal : Indikatorer med måltal Bilaga 2 Definition: Täljare: Antal vårdtillfällen för stroke för individer 18 år eller äldre som registrerats i det nationella kvalitetsregistret Riks-Stroke. Nämnare: Samtliga vårdtillfällen i den regionala vårddatabasen som har stroke som förstadiagnos (ICD-1 kod I61, I63, I64) för individer 18 år eller äldre. Källa: Riks-Stroke och Vega. Redovisas per geografisk enhet som svarar för akutvård av stroke. Måltal: 9 % Kommentar: Måltalet satt vid en allmän rimlighetsnivå baserat på tidigare täckningsgrad. Indikator 23: Mått: Andel patienter 18 år eller äldre med ischemisk stroke och förmaksflimmer som efter insjuknandet behandlats med antikoagulantia i tablettform. Definition: Täljare: Antal patienter 18 år eller äldre med ischemisk stroke och förmaksflimmer som efter insjuknandet behandlats med antikoagulantia i tablettform vid utskrivning. Nämnare: Samtliga patienter 18 år eller äldre med ischemisk stroke och förmaksflimmer, registrerade i Riks-Stroke. Källa: Riks-Stroke. Redovisas per geografisk enhet eller per förvaltning som svarar för akutvård av stroke. Måltal: 8 % Kommentar: Indikator 24: Mått: Andel patienter 18 år eller äldre med stroke som initialt vårdats på strokeenhet, IVA eller neurokirurgisk avdelning. Definition: Täljare: Antal patienter 18 år eller äldre med stroke (ICD1-kod I61, I63, I64) som initialt under det akuta vårdtillfället vårdats på en strokeenhet, enligt gällande kriterier för sådan enhet, intensivvårds- eller neurokirurgisk avdelning Nämnare: Antal patienter 18 år eller äldre med stroke (ICD1-kod I61, I63, I64) som registrerats i Riks-Stroke under mätperioden Källa: Riks-Stroke. Redovisas per geografisk enhet eller per förvaltning. Måltal: 9 % Kommentar: Indikator 25: Mått: Andel patienter 18 år eller äldre med ischemisk stroke som gavs reperfusionsbehandling (trombolys/trombektomi) Definition: Täljare: Antal patienter 18 år eller äldre med ischemisk stroke som reperfusionsbehandlats Nämnare: Antal patienter 18 år eller äldre med ischemisk stroke (ICD-1 kod I63) som registrerats i Riks-Stroke under mätperioden Källa: Riks-Stroke. Redovisas per förvaltning Måltal: 15 % 7

86 246 Regional förteckning över kvalitetsindikatorer för hälso- och sjukvård med regionala måltal - HS Regional förteckning över kvalitetsindikatorer för hälso- och sjukvård med regionala måltal : Indikatorer med måltal Bilaga 2 Kommentar: Resultatet påverkas inte bara av sjukhusets resultat utan i vilken utsträckning patienten söker i tid. Indikator 26: Mått: Andel TIA-patienter 18 år eller äldre som vårdas på strokeenhet som första vårdenhet Definition: Täljare: Antal patienter 18 år eller äldre med TIA (ICD-1 kod G45) som initialt under det akuta vårdtillfället vårdats på strokeenhet, enligt gällande kriterier för sådan enhet. Nämnare: Antal patienter 18 år eller äldre med TIA (ICD-1 kod G45) som registrerats i Riks-Stroke under mätperioden Källa: Riks-Stroke. Redovisas per geografisk enhet eller per förvaltning Måltal: 9 % Kommentar: Indikator 27: Mått: Andel strokepatienter 18 år eller äldre som var ADL-oberoende 3 månader efter insjuknandet Definition: Täljare: Antal strokepatienter 18 år eller äldre som var ADL-oberoende 3 månader efter stroke. Nämnare: Samtliga strokepatienter 18 år eller äldre registrerade i Riks-Stroke som var vid liv efter tre månader och som före insjuknandet var ADL-oberoende Källa: Riks-Stroke. Redovisas per förvaltning Måltal: 8 % Kommentar: Indikator 28: Mått: Andel opererade inom 14 dagar vid symtomgivande förträngning av halspulsådern. Definition enligt Swedvasc. Definition: Täljare: Antal patienter som opererats för halspulsåderförträngning inom 14 dagar efter symtomdebut Nämnare: Alla patienter som opererats för symtomgivande halspulsåderförträngning Källa: Swedvasc Svenska Kärlregistret. Redovisas per geografisk enhet. Måltal: 8 % Kommentar: Indikator 29: Mått: Tid från ankomst till sjukhus till trombolysstart (door to needle time) Definition: Genomsnittlig (median) tid från ankomst till sjukhus till trombolysbehandling inleds. Källa: Riks-Stroke. Redovisas per geografisk enhet som svarar för akutvård av stroke Måltal: 4 minuter Kommentar: Gäller patienter 18 år eller äldre. 8

87 246 Regional förteckning över kvalitetsindikatorer för hälso- och sjukvård med regionala måltal - HS Regional förteckning över kvalitetsindikatorer för hälso- och sjukvård med regionala måltal : Indikatorer med måltal Bilaga 2 Indikator 3: Mått: Andel strokepatienter 18 år eller äldre som vid 12 månader anger att de är nöjda eller mycket nöjda med rehabiliteringen efter utskrivning. Definition: Täljare: Antal patienter 18 år eller äldre som vid 12 månader efter insjuknandet anger att de är nöjda eller mycket nöjda med rehabiliteringen efter utskrivningen. Nämnare: Samtliga strokepatienter 18 år eller äldre registrerade i Riks-Stroke som svarat på enkäten Källa: Riks-Strokes 12-månaders-enkät. Redovisas per förvaltning Måltal: 85 % Kommentar: Resultatet avspeglar perioden efter utskrivning från slutenvården Indikator 31: Mått: Andel personer 18 år eller äldre som vid besök för kontroll av KOL har fått bedömning av hälsostatus med strukturerat frågeformulär, CAT. Definition: Täljare: Antal personer 18 år eller äldre som har fått bedömning av hälsostatus med frågeformuläret CAT vid besök för kontroll av KOL. Nämnare: Antal personer 18 år eller äldre med KOL registrerade i Luftvägsregistret, som varit på besök för kontroll av KOL under mätperioden Källa: Luftvägsregistret. Redovisas per geografisk enhet. Måltal: 95 %. Kommentar: Indikator 32 NY: Mått: Täckningsgrad i Luftvägsregistret avseende kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL). Gäller patienter 18 år eller äldre. Definition: Täljare: Antal personer, 18 år eller äldre, som registrerats i Luftvägsregistret med diagnosen KOL. Nämnare: Totalt antal personer, 18 år eller äldre, som registrerats i Socialstyrelsens Patientregister med ICD-1 kod J44 (KOL) som huvud- eller bidiagnos. Alternativ nämnare: Totalt antal personer, 18 år eller äldre, som registrerats i Västra Götalandsregionens vårddatabas Vega med ICD-1 kod J44 (KOL) som huvud- eller bidiagnos. Källa: Luftvägsregistret och Socialstyrelsens Patientregister eller Västra Götalandsregionens vårddatabas Vega. Måltal: 7 %. Kommentar: Mäts enbart för Västra Götalandsregionen totalt. Indikator 33: Mått: Täckningsgrad i Svenska Multipel Sklerosregistret Definition: Täljare: Antal patienter 18 år eller äldre som registrerats i Svenska Multipel Sklerosregistret. 9

88 246 Regional förteckning över kvalitetsindikatorer för hälso- och sjukvård med regionala måltal - HS Regional förteckning över kvalitetsindikatorer för hälso- och sjukvård med regionala måltal : Indikatorer med måltal Bilaga 2 Nämnare: Samtliga patienter 18 år eller äldre som registrerats i Socialstyrelsens patientregister med huvuddiagnos multipel skleros (ICD-1 kod G35). Källa: Svenska Neuroregister delregister Svenska multipel sklerosregistret samt Socialstyrelsens patientregister (PAR) Måltal: 9 % Kommentar: Indikator 34 NY: Mått: Andel personer, under 4 år, med skovvist förlöpande MS som behandlas med sjukdomsmodifierande behandling Definition: Täljare: Antal personer, under 4 år, med skovvist förlöpande MS som behandlas med sjukdomsmodifierande behandling Nämnare: Totalt antal personer, under 4 år, med skovvist förlöpande MS Källa: MS-registret Måltal: 9 % Kommentar: Indikator 35 NY: Mått: Andel personer med skovvist förlöpande MS som är yngre än 6 år och som har genomgått minst en magnetkameraundersökning (MR) under de senaste två åren Definition: Täljare: Antal personer under 6 år med skovvis MS som genomgått minst en MRundersökning under de senaste två åren Nämnare: Totalt antal personer under 6 år med skovvis MS Källa: MS-registret Måltal: 8 % Kommentar: Indikator 36: Mått: Andel opererade ljumskbråck som blivit omopererade under 5 år för enheter som utför mer än 75 operationer per år. Definition: Varje opererat bråck som är noterat i bråckregistret följs, från tiden för bråckoperationen framåt i tiden, tills en ny bråckoperation (en omoperation) i den opererade ljumsken eventuellt utförs. Källa: Svenskt Bråckregister. Redovisas per geografisk enhet som svarar för ljumskbråcksoperationer. Måltal: 3 % Kommentar: Vissa sjukhus utför få operationer med en hög andel av akuta operationer. Även om registret i sin redovisning korrigerar statistiskt för det blir resultaten osäkra vid låga volymer. Måttet är svårt att påverka snabbt eftersom det bygger på 5-årsrisk. Men ett sjunkande värde innebär att det senaste året har bättre resultat än det år som inte längre är med. Lokal anpassning av målnivå rekommenderas med utgångspunkt i faktiskt värde. 1

89 246 Regional förteckning över kvalitetsindikatorer för hälso- och sjukvård med regionala måltal - HS Regional förteckning över kvalitetsindikatorer för hälso- och sjukvård med regionala måltal : Indikatorer med måltal Bilaga 2 Indikator 37: Mått: Andel kvinnor som opereras med preperitoneal teknik vid ljumskbråck Definition: Täljare: Antal kvinnor som opereras med preperitoneal teknik vid ljumskbråck Nämnare: Totalt antal kvinnor som opereras för ljumskbråck Källa: Svenskt Bråckregister. Redovisas per geografisk enhet som svarar för ljumskbråcksoperationer. Måltal: 9 % Kommentar: Indikator 38: Mått: Andel patienter som får antibiotika vid elektivt borttagande av gallblåsa. Definition: Täljare: Antal patienter som fått antibiotika vid planerad cholecystektomi Nämnare: Samtliga patienter som genomgått en planerad cholecystektomi. Patienter som opererats i samband med akut inskrivning i sluten vård ingår inte. Källa: GallRiks. Redovisas per geografisk enhet eller per förvaltning där det finns särskilda skäl. Måltal: 12 % Kommentar: Indikator 39: Mått: Andel perinealbristningar grad III och IV vid vaginal förlossning bland förstföderskor Definition: Täljare: Antalet perinealbristningar av graden tre eller fyra vid vaginal förlossning bland förstföderskor. Nämnare: Totala antalet vaginala förlossningar bland förstföderskor. Källa: Graviditetsregistret Måltal: < 5 % Kommentar: Regionens förlossningskliniker förlöser olika andel förstföderskor. Förstföderskor har större risk än omföderskor att få dessa bristningar. Indikator 4: Mått: Andel kejsarsnitt enligt Robson 1 bland förstföderskor. Definition: Täljare: Antal kejsarsnitt enligt Robson 1 (förstföderskor, graviditetslängd 37 veckor, enkelbörd, huvudbjudning samt spontan förlossningsstart). Nämnare: Totala antalet förlossningar enligt Robson 1. Källa: Obstetrix och Graviditetsregistret Måltal: 7 % Kommentar: Indikator 41: 11

90 246 Regional förteckning över kvalitetsindikatorer för hälso- och sjukvård med regionala måltal - HS Regional förteckning över kvalitetsindikatorer för hälso- och sjukvård med regionala måltal : Indikatorer med måltal Bilaga 2 Mått: Andel kvinnor som anger att de är kontinenta 1 år efter operation för urininkontinens. Definition: Täljare: Antal kvinnor som anger att de är kontinenta 1 år efter operation för urininkontinens Nämnare: Totala antalet opererade kvinnor med någon typ av inkontinensoperation under mätperioden och som svarat på enkäten. Källa: Nationella kvalitetsregistret inom gynekologisk kirurgi samt Gyn-KvalitetsRegistret Måltal: 75 %. Kommentar: Mätperioden avser tid för uppföljning Indikator 42 NY: Mått: Andel kvinnor som anger att de är nöjda eller mycket nöjda med operationsresultatet ett år efter hysterektomi. Definition: Täljare: Antal kvinnor som i enkät ett år efter operation anger att de är nöjda eller mycket nöjda med operationsresultatet Nämnare: Totala antalet kvinnor som opererats för hysterektomi och svarat på uppföljningsenkät ett år efter operation. Källa: Nationella kvalitetsregistret inom gynekologisk kirurgi (Gynop), delregister hysterektomi. Redovisas per geografisk enhet Måltal: > 85 % Kommentar: Indikator 43 NY: Mått: Andel kvinnor med riklig postpartumblödning (> 1 ml) vid vaginal förlossning. Definition: Täljare: Antal kvinnor med postpartumblödning > 1 ml vid vaginal förlossning. Nämnare: Totala antalet vaginalt förlösta kvinnor. Källa: Graviditetsregistret. Redovisas per geografisk enhet. Måltal: < 5 %. Kommentar: Regionens förlossningskliniker använder olika metoder för beräkning av blödningsmängd vilket delvis förklarar variation mellan förlossningsenheter. Indikator 44: Mått: Andel patienter med skriftlig vårdplan inom barn och vuxenpsykiatri. Definition: Täljare: Nämnare: Källa: Måltal: 9 %. Kommentar: Utsökning ur Melior eller Cognos där så är möjligt. Lokala variationer i rutiner för framtagning av data kan förekomma. Indikator 45: 12

91 246 Regional förteckning över kvalitetsindikatorer för hälso- och sjukvård med regionala måltal - HS Regional förteckning över kvalitetsindikatorer för hälso- och sjukvård med regionala måltal : Indikatorer med måltal Bilaga 2 Mått: Andel patienter 18 år eller äldre med psykossjukdom som haft läkemedelsgenomgång tillsammans med läkare senaste 12 månaderna Definition: Täljare: Antal patienter 18 år eller äldre som under vald tidsperiod har haft läkemedelsgenomgång tillsammans med läkare under de senaste 12 månaderna Nämnare: Totalt antal patienter 18 år eller äldre registrerade i PsykosR under samma tidsperiod. Källa: PsykosR Måltal: 9 %. Kommentar: Finns fler registreringar för en patient under vald tidsperiod väljs den senaste registreringen. Indikator 46: Mått: Andel patienter 18 år eller äldre med bipolär affektiv sjukdom med återfall i affektivt skov senaste 12 månaderna Definition: Täljare: Antal patienter 18 år eller äldre som under vald tidsperiod har haft minst ett (1) affektivt skov under de senaste 12 månaderna Nämnare: Totalt antal patienter 18 år eller äldre registrerade i BipoläR under samma tidsperiod. Källa: BipoläR Måltal: 4 % Kommentar: Finns fler registreringar för en patient under vald tidsperiod väljs den senaste registreringen. Indikator 47: Mått: Andel patienter med ADHD där man använder systematiska metoder för behandlingsuppföljning Definition: Täljare: Antal patienter som under vald tidsperiod följs upp med specifika skattningsinstrument (CGI + för barn: SNAP+C-GAS/+ för vuxen: ASRS+GAF) Nämnare: Totalt antal patienter registrerade i BUSA under samma tidsperiod. Källa: BUSA Måltal: 3 % Kommentar: Finns fler registreringar för en patient under vald tidsperiod väljs den senaste registreringen. Gäller alla åldrar. Indikator 48: Mått: Andel patienter som blivit av med anorektisk undervikt Definition: Täljare: Antal patienter som under vald tidsperiod blivit av med anorektisk undervikt vid 1årsuppföljning Nämnare: Totalt antal patienter registrerade i RIKSÄT under samma tidsperiod som genomgått 1-årsuppföljning och vid föregående registrering haft anorektisk undervikt. Källa: RIKSÄT Måltal: 65 %. 13

92 246 Regional förteckning över kvalitetsindikatorer för hälso- och sjukvård med regionala måltal - HS Regional förteckning över kvalitetsindikatorer för hälso- och sjukvård med regionala måltal : Indikatorer med måltal Bilaga 2 Kommentar: Gäller alla åldrar. Indikator 49: Mått: Andel patienter 18 år eller äldre som får sitt tillstånd efter ECT bedömt med skattningsformulär eller intervju (MADRS) Definition: Täljare: Antal patienter 18 år eller äldre som under vald tidsperiod behandlas för depression som också följs upp med MADRS eller MADRS-S. Nämnare: Totalt antal patienter 18 år eller äldre registrerade i Kvalitetsregister ECT under samma tidsperiod med behandling för depression. Källa: ECT Måltal: 6 %. Kommentar: Indikator 5 NY: Mått: Täckningsgrad i Kvalitetsregister ECT Definition: Täljare: Antal patienter som erhållit ECT-behandling och registrerats i Kvalitetsregister ECT Nämnare: Totalt antal patienter som erhållit ECT behandling Källa: Kvalitetsregister ECT och Socialstyrelsens Patientregister Måltal: 9 %. Kommentar: Indikator 51: Mått: Andel patienter 18 år eller äldre med slutlig refraktion inom 1 dioptri från den planerade efter kataraktoperation. Definition: Täljare: Antal patienter 18 år eller äldre med slutlig refraktion inom 1 dioptri från den planerade efter kataraktoperation. Nämnare: Samtliga kataraktopererade patienter 18 år eller äldre som registrerats i kataraktregistret under den aktuella mätperioden. Källa: Nationella Kataraktregistret, mars-studien. Redovisas per geografisk enhet som utför dessa operationer. Måltal: 9 % Kommentar: Indikator 52: Mått: Andel patienter 18 år eller äldre (utan annan ögonsjukdom) med förbättrad självskattad synfunktion 3 månader efter kataraktoperation. Definition: Täljare: Antal patienter 18 år eller äldre som 3 månader efter kataraktoperation anger att de upplever mindre hinder att utföra dagliga aktiviteter än innan operationen 14

93 246 Regional förteckning över kvalitetsindikatorer för hälso- och sjukvård med regionala måltal - HS Regional förteckning över kvalitetsindikatorer för hälso- och sjukvård med regionala måltal : Indikatorer med måltal Bilaga 2 Nämnare: Totalt antal patienter 18 år eller äldre som gjort kataraktoperation och som besvarade den aktuella frågan i 3-månadersuppföljningen. Källa: Nationella Kataraktregistret, mars-studien. Redovisas per geografisk enhet som utför dessa operationer. Måltal: 9 % Kommentar: Indikator 53 NY: Mått: Andel patienter (ögon) med visusförbättring minst 5 bokstäver ETDRS (en rad) efter 12 månaders behandling av våt makuladegeneration. Definition: Täljare: Antal ögon som uppnått en rads synförbättring eller mer efter 12 månaders behandling av våt makuladegeneration. Nämnare: Totalt antal ögon som fått behandling av våt makuladegeneration i 12 månader under den aktuella mätperioden. Källa: Makularegistret. Redovisas per geografisk enhet som utför behandlingen. Måltal: > 4 % Kommentar: Indikator 54: Mått: Andel patienter som blir bedömda eller undersökta av läkare inom 1 timme efter ankomsten till akutmottagning Definition: Tid till läkare definieras som den registrerade tiden från det att patienten ankommit till akutmottagningens gåendesida och tagit kölapp, eller ankommit per ambulans/helikopter och till dess att läkarbedömningen påbörjats. Täljare: Antal patienter som bedömts av läkare inom 1 timme efter ankomst. Nämnare: Totalt antal patienter som bedömts av läkare (patienter som avviker innan läkarbedömningen exkluderas) Källa: Regional väntetidsrapportering. Redovisas per akutmottagning Måltal: 55 %. Kommentar: Gäller alla åldrar Indikator 55: Mått: Andel oplanerade besök åter inom 72 timmar på akutmottagning Definition: Täljare: Antal patienter som har skrivits ut från akutmottagningen till hemmet eller särskilt boende och återkommit inom 72 timmar. Nämnare: Antal patienter som har skrivits ut från akutmottagningen till hemmet eller särskilt boende Källa: Akutendatabas, VGR. Redovisas per akutmottagning Måltal: 5 %. Kommentar: Gäller alla åldrar Indikator 56: 15

94 246 Regional förteckning över kvalitetsindikatorer för hälso- och sjukvård med regionala måltal - HS Regional förteckning över kvalitetsindikatorer för hälso- och sjukvård med regionala måltal : Indikatorer med måltal Bilaga 2 Mått: Andel vårdtillfällen i somatisk slutenvård med vårdrelaterade infektioner Definition: Täljare: Antal vårdtillfällen med vårdrelaterade infektioner i somatisk slutenvård Nämnare: Totalt antal vårdtillfällen i somatisk slutenvård Källa: Infektionsverktyget Måltal: < 5,5 % Kommentar: Incidensmått som tas fram från Infektionsverktyget av avdelning patientsäkerhet vid Koncernkontoret. Måltalet gäller för VGR totalt. Lokal anpassning beträffande måltal måste ske på grund av sjukhusens olika innehåll och tidigare resultat. Indikator 57 NY: Mått: Andel vårdtillfällen av alla vårdtillfällen i somatisk slutenvård vid vilka trycksår grad 1-4 uppkommer Definition: Täljare: Antal vårdtillfällen med trycksår grad 1-4 vid utskrivning minus antal vårdtillfällen med trycksår grad 1-4 vid inskrivning Nämnare: Totalt antal vårdtillfällen i somatisk slutenvård Källa: Meliorjournalen. Data tas fram med särskild Cognossökning från enhetligt bindande dokumentationsmall. Redovisas kvartalsvis och per förvaltning. Måltal: < 3 % Kommentar: Måltalet gäller för VGR totalt och för varje enskild sjukhusförvaltning. Vårdtillfällen ska vara verkliga slutenvårdstillfällen, inte administrativa vårdtillfällen till exempel på akutmottagningar. Indikator 58: Mått: Andel patienter som oplanerat återinskrevs på samma intensivvårdsavdelning inom 72 timmar. Definition: Täljare: Antal oplanerade inskrivningar där tiden mellan utskrivning från indexvårdtillfälle och återinskrivningsvårdtillfällets start är 72 timmar och återinskrivning och indexvårdtillfälle är på samma IVA. Nämnare: Totala antalet indexvårdtillfällen där patienten är utskriven levande från IVA. Indexvårdtillfälle är det första intensivvårdstillfället för en patient under definierad tidsperiod (vanligen kalenderår). Källa: Svenskt intensivvårdsregister (SIR). Redovisas per intensivvårdsenhet. Måltal: < 3 % Kommentar: Gäller alla åldrar Indikator 59: Mått: Andel zopiklon av sömnläkemedel till personer 75 år och äldre Definition: Täljare: Antal DDD zopiklon (ATC-grupp N5CF1) förskrivet från arbetsplatsen till personer 75 år och äldre Nämnare: Antal DDD sömnläkemedel (ATC-grupp N5C) förskrivet från arbetsplatsen till personer 75 år och äldre. Källa: Concise, försäljningsstatistik från Apotekens Service AB 16

95 246 Regional förteckning över kvalitetsindikatorer för hälso- och sjukvård med regionala måltal - HS Regional förteckning över kvalitetsindikatorer för hälso- och sjukvård med regionala måltal : Indikatorer med måltal Bilaga 2 Måltal: Önskvärt med en hög nivå. Måltalet bör sättas individuellt för varje sjukhusförvaltning beroende på nuläget. Kommentar: Är med som en indikator i Socialstyrelsens Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre. Men där är åldersgruppen 8 år och äldre. I regionens handlingsplan för äldre och läkemedel definieras äldre dock som 75 år och äldre. Indikator 6: Mått: Intravenösa antibiotika andel penicilliner av penicilliner + cefalosporiner + piperacillin/tazobactam på rekvisition till sjukhuskliniker Definition: Täljare: Antal DDD bensylpenicillin (ATC-grupp J1CE1) och kloxacillin (ATC-grupp J1CF2) Nämnare: Antal DDD bensylpenicillin (ATC-grupp J1CE1), kloxacillin (ATCgrupp J1CF2), cefuroxim (ATC-grupp J1DC2), cefotaxim (ATC-grupp J1DD1), ceftazidim (ATC-grupp J1DD2), ceftriaxon (ATC-grupp J1DD4), piperacillin/tazobactam (ATC-grupp J1CR5). Källa: Concise, försäljningsstatistik från Apotekens Service AB. Redovisas kvartalsvis och per sjukhusförvaltning. Måltal: 7 %. Önskvärt med en hög nivå. Måltalet bör sättas individuellt för varje sjukhusförvaltning beroende på nuläget. Kommentar: För att bromsa antibiotikaresistensutvecklingen behöver följsamheten till behandlingsriktlinjerna för infektioner inom sjukhusvården öka. Ökad följsamhet leder till ökad förskrivning av penicilliner och minskad förskrivning av cefalosporiner och piperacillin/tazobactam. Indikator 61: Mått: Andel olämpliga läkemedel till personer 75 år och äldre Definition: Täljare: Antal DDD Olämpliga läkemedel (tramadol (N2AX2), propiomazin (N5CM6), långverkande bensodiazepiner (N5BA1, N5CD2, N5CD3) och läkemedel med betydande antikolinerga effekter enligt Socialstyrelsens lista (A3AB + A3BA + A3BB + A4AD + C1BA + G4BD + N2AG + N4A + N5AA + N5AF3 + N5AH2 + N5BB1 + N6AA + R6AA2 + R6AB + R6AD + R6AX2)) förskrivet från arbetsplatsen till personer 75 år och äldre Nämnare: Antal DDD Humanläkemedel förskrivet från arbetsplatsen till personer 75 år och äldre. Källa: Concise, försäljningsstatistik från Apotekens Service AB Måltal: Önskvärt med en låg nivå. Måltalet bör sättas individuellt för varje sjukhusförvaltning beroende på nuläget. Kommentar: Indikator 62: Mått: Andel patienter inom sjukhusvård (öppen och sluten) med misstänkt samhällsförvärvad pneumoni som initialt behandlas med penicilliner. Definition: 17

96 246 Regional förteckning över kvalitetsindikatorer för hälso- och sjukvård med regionala måltal - HS Regional förteckning över kvalitetsindikatorer för hälso- och sjukvård med regionala måltal : Indikatorer med måltal Bilaga 2 Täljare: Antal patienter som initialt behandlats med fenoximetylpenicillin (ATCgrupp J1CE2) eller bensylpenicillin (ATC-grupp J1CE1) för misstänkt samhällsförvärvad pneumoni utifrån data uthämtade ur infektionsverktyget Nämnare: Antal patienter som initialt behandlats med antibiotika för misstänkt samhällsförvärvad pneumoni utifrån data uthämtade ur infektionsverktyget Källa: Infektionsverktyget. Redovisas kvartalsvis och per sjukhusförvaltning Måltal: 55 %. Önskvärt med hög nivå. Måltalet kan behöva sättas individuellt för varje sjukhusförvaltning beroende på nuläget. Kommentar: För att bromsa antibiotikaresistensutvecklingen behöver följsamheten till behandlingsriktlinjerna för samhällsförvärvad pneumoni inom sjukhusvården öka. Ökad följsamhet leder till en ökad användning av smalspektrumpenicilliner. Indikator 63 NY: Mått: Minskning av total användning av antibiotika på rekvisition mätt som DDD (defined daily doses) per vårddygn och år inom sjukhusvård (exklusive psykiatri). Definition: Täljare: Antal DDD per vårddygn och år, de senaste 12 månaderna (samtliga antibiotika inom ATC-grupp J1 exklusive Hiprex dvs. ATC-grupp J1XX5) Nämnare: Antal DDD per vårddygn och år (samtliga antibiotika inom ATC-grupp J1 exklusive Hiprex dvs. ATC-grupp J1XX5) motsvarande period som i täljaren men för året innan. Källa: Concise, försäljningsstatistik från Apotekens Service AB (DDD) samt vårddygn via Vega. Redovisas kvartalsvis och per sjukhusförvaltning Måltal: Minskning med 5 % jämfört med föregående år. Måltalet bör sättas individuellt för varje sjukhusförvaltning beroende på nuläget. Kommentar: För att bromsa antibiotikaresistensutvecklingen behöver följsamheten till behandlingsriktlinjerna för infektioner inom sjukhusvården öka. Ökad följsamhet leder till minskad förskrivning. Indikator 64 NY: Mått: Andel patienter inom sjukhusvård (öppen och sluten) med misstänkt afebril urinvägsinfektion som initialt behandlas med kinoloner Definition: Täljare: Antal patienter som initialt behandlats med kinolon (ATC-grupp J1MA) för misstänkt afebril urinvägsinfektion utifrån data uthämtade ur infektionsverktyget. Nämnare: Antal patienter som initialt behandlats med antibiotika för misstänkt afebril urinvägsinfektion utifrån data uthämtade ur infektionsverktyget. Källa: Infektionsverktyget. Redovisas kvartalsvis och per sjukhusförvaltning Måltal: < 1 %. Önskvärt med låg nivå. Måltalet kan behöva sättas individuellt för varje sjukhusförvaltning beroende på nuläget. Kommentar: För att bromsa antibiotikaresistensutvecklingen behöver följsamheten till behandlingsriktlinjerna för afebril urinvägsinfektion inom sjukhusvården öka. Ökad följsamhet leder till en minskad användning av kinoloner. Indikator 65: Mått: Samtal om vårdens innehåll och riktning (brytpunktssamtal) 18

97 246 Regional förteckning över kvalitetsindikatorer för hälso- och sjukvård med regionala måltal - HS Regional förteckning över kvalitetsindikatorer för hälso- och sjukvård med regionala måltal : Indikatorer med måltal Bilaga 2 Definition: Täljare: Antal patienter 18 år eller äldre redovisade i Svenska Palliativregistret som erhållit dokumenterat samtal. För patienter utan möjlighet att medverka anges samtal med närstående Nämnare: Samtliga i Svenska Palliativregistret redovisade förväntade dödsfall hos personer 18 år eller äldre. Källa: Svenska Palliativregistret. Redovisas per geografisk enhet Måltal: 7 % Kommentar: Indikator 66: Mått: Andel HIV-patienter 18 år eller äldre med god viruskontroll (HIV-RNA kopior < 5 kopior/ml) av alla med antiviral behandling Definition: Täljare: Antal HIV-patienter 18 år eller äldre med antiviralbehandling riktad mot HIV med god viruskontroll (HIV-RNA < 5 kopior/ml) Nämnare: Samtliga HIV-patienter 18 år eller äldre med antiviral behandling riktad mot HIV. Källa: InfCareHIV Redovisas per geografisk enhet. Måltal: 95 % Kommentar: Indikator 67: Mått: Andel patienter 18 år eller äldre med HIV som är nöjda eller mycket nöjda med sin fysiska hälsa Definition: Täljare: Antal patienter 18 år eller äldre med HIV som i patientenkät angett att de är nöjda eller mycket nöjda med sin fysiska hälsa Nämnare: Totalt antal patienter 18 år eller äldre med HIV som besvarat patientenkäten. Källa: InfCareHIV Redovisas per geografisk enhet. Måltal: 7 % Kommentar: Andelen patienter som besvarat enkäten bör redovisas samtidigt Indikator 68: Mått: Andel patienter 18 år eller äldre med HIV som är nöjda eller mycket nöjda med sin psykiska hälsa Definition: Täljare: Antal patienter 18 år eller äldre med HIV som i patientenkät angett att de är nöjda eller mycket nöjda med sin psykiska hälsa Nämnare: Totalt antal patienter 18 år eller äldre med HIV som besvarat patientenkäten. Källa: InfCareHIV Redovisas per geografisk enhet. Måltal: 7 % Kommentar: Andelen patienter som besvarat enkäten bör redovisas samtidigt Indikator 69: 19

98 246 Regional förteckning över kvalitetsindikatorer för hälso- och sjukvård med regionala måltal - HS Regional förteckning över kvalitetsindikatorer för hälso- och sjukvård med regionala måltal : Indikatorer med måltal Bilaga 2 Mått: Andel patienter med Hepatit C som uppnår virusfrihet efter behandling med direktverkande antivirala läkemedel (DAA). Definition: Täljare: Antal patienter med Hepatit C som uppnått virusfrihet under och/eller efter avslutad behandling Nämnare: Totalt antal patienter som påbörjat behandling mot Hepatit C med DAA och där värde för hepatitc-rna finns Källa: InfCare Hepatit. Redovisas per förvaltning. Måltal: 92 % Kommentar: Data måste tas fram med 3 månaders fördröjning. Indikator 7: Mått: Andel Prio-1 uppdrag där första ambulansenhet är på hämtplats inom 2 minuter från att larmcentral besvarat 112-anropet och identifierat vårdbehov. Definition: Täljare: Antal Prio-1 uppdrag där första ambulansenhet är på hämtplats inom 2 minuter från att larmcentral besvarat 112-anropet och identifierat vårdbehov (status Skapat ) Nämnare: Totalt antal Prio-1 uppdrag Källa: Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum (PKMC). Måltal: 9 % Kommentar: Gäller alla åldrar Indikator 71 NY: Mått: Andel patienter med RA som har ett uppföljande besök 2 6 månader efter insatt DMARD- eller biologisk behandling Definition: Täljare: I SRQ inkluderade individer, 18 år eller äldre, med reumatoid artrit som har startat sitt första biologiska- eller DMARD- läkemedel under föregående år och har ett registrerat uppföljningsbesök 2-6 månader efter start. Nämnare: Samtliga i SRQ inkluderade individer, 18 år eller äldre, med reumatoid artrit som har startat sitt första biologiska- eller DMARD- läkemedel under föregående år. Källa: Svensk Reumatologis Kvalitetsregister (SRQ) Måltal: 7 %, på fullständiga helårsdata (kan utvärderas tidigast 1/7 varje år) Kommentar: Observera att valet Biologiskt läkemedel eller DMARD innebär att samma patient kan komma att analyseras två gånger, en gång vid start av första DMARD och en gång vid start av första biologiska behandling. De individer som har kortare tid från ordination till dagens datum än maximalt antal månader i uppföljningsintervallet (6 månader) utesluts från analysen. Indikator 72 NY: Mått: Andel patienter som är nöjda med rehabiliteringen Definition: Täljare: Antal patienter som under vald tidsperiod svarat att de är nöjda med rehabiliteringen enligt besvarade frågor i formulär från WebRehab Sweden. 2

99 246 Regional förteckning över kvalitetsindikatorer för hälso- och sjukvård med regionala måltal - HS Regional förteckning över kvalitetsindikatorer för hälso- och sjukvård med regionala måltal : Indikatorer med måltal Bilaga 2 Nämnare: Totalt antal patienter som besvarat nöjdhetsfrågor i formulär från WebRehab Sweden. Källa: WebRehab Sweden Måltal: 9 % Kommentar: Indikator 73 NY: Mått: Andel patienter vårdade i slutenvård på rehabiliteringsmedicinska platser som slutregistrerats i WebRehab Sweden Definition: Täljare: Antal patienter som vårdats i sluten vård på rehabiliteringsmedicinska platser som slutregistrerats i WebRehab Sweden. Nämnare: Totalt antal patienter som vårdats i sluten vård på rehabiliteringsmedicinska platser som registrerats i WebRehab Sweden Källa: WebRehab Sweden Måltal: 8 % Kommentar: Indikator 74 NY: Mått: Andel patienter inskrivna i sluten vård som genomgår operation som tillfrågats om och dokumenterats avseende bedömning alkoholvanor Definition: Täljare: Antal patienter, inskrivna i sluten vård som genomgår operation, som tillfrågats om och dokumenterats avseende bedömning alkoholvanor med värdemängd/kodverk; Ingen risk, riskabla alkoholvanor, problematiska alkoholvanor och mycket problematiska alkoholvanor Nämnare: Totalt antal patienter inskrivna i sluten vård som genomgår operation Källa: Cognos Måltal: 3 % Kommentar: Dataframtagning kan göras av respektive förvaltning enligt framtagen standardrapport i Cognos. Data hämtas vid utskrivning. Avlidna patienter exkluderas. Definition av vad som ska ingå i standardrapporterna och vilka verksamheter som ska ingå kommer att göras under hösten 217. Indikator 75 NY: Mått: Andel patienter, 13 år och äldre, som tillfrågats om och dokumenterats avseende bedömning tobaksbruk Definition: Täljare: Antal patienter, 13 år och äldre, som tillfrågats om och dokumenterats avseende tobaksbruk med värdemängd/kodverk; Har aldrig varit rökare, Före detta rökare, Rökare med ringa förbrukning och daglig rökare. Nämnare: Totalt antal patienter 13 år och äldre Källa: Cognos Måltal: 5 % Kommentar: Dataframtagning kan göras av respektive förvaltning enligt framtagen standardrapport i Cognos. Data för sluten vård hämtas vid utskrivning. Avlidna patienter exkluderas. 21

100 246 Regional förteckning över kvalitetsindikatorer för hälso- och sjukvård med regionala måltal - HS Regional förteckning över kvalitetsindikatorer för hälso- och sjukvård med regionala måltal : Indikatorer med måltal Bilaga 2 Definition av vad som ska ingå i standardrapporterna och vilka verksamheter som ska ingå kommer att göras under hösten 217. Indikator 76 NY: Mått: Andel patienter som varit rökfria 6-8 veckor inför planerad operation vid regionens sjukhus Definition: Täljare: Antal patienter som varit rökfria 6-8 veckor inför planerad operation vid regionens sjukhus Nämnare: Totalt antal patienter med dokumenterad daglig rökning som genomgått planerad operation vid regionens sjukhus Källa: Orbit Måltal: 5 % Kommentar: Avser planerade operationer utförda i sluten och öppen specialiserad vård vid Västra Götalandsregionens sjukhus. 22

101 247 Upphandling av IVF-behandlingar HS Upphandling av IVF-behandlingar : Upphandling av IVF-behandlingar (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Peter Amundin Telefon: E-post: peter.amundin@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsstyrelsen Upphandling av IVF-behandlingar Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att genomföra upphandling av externa leverantörer för IVF-behandlingar för perioden Finansiering sker ur statsbidraget för förlossningsvården och kvinnors hälsa, enligt beslut i hälso- och sjukvårdsstyrelsen den 3 augusti Hälso- och sjukvårdsdirektören får i uppdrag att återkomma till hälso- och sjukvårdsstyrelsen under första halvåret 218 med en återrapportering av hur tillgängligheten har utvecklats inom området. Sammanfattning av ärendet Väntetiderna för en IVF-behandling har under lång tid varit långa i Västra Götalandsregionen. Mot denna bakgrund beslutade hälso- och sjukvårdsstyrelsen den 19 december 216, 87, att avsätta 5 mnkr för 217 och 7,64 mnkr för 218 till styrelsen för Sahlgrenska universitetssjukhuset för utökad kapacitet vid Reproduktionsmedicin på Sahlgrenska universitetssjukhuset. Vidare fick hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att återkomma med en plan i syfte att långsiktigt förbättra tillgängligheten till assisterad befruktning för ensamstående kvinnor, gifta par registrerade partner och sambor. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har därefter, den 28 mars 217 ( 87), fått en lägesrapport med anledning av den tillkommande finansieringen. Trots den extra kapaciteten kommer sannolikt inte köerna att kortas nämnvärt. Därför behöver ytterligare särskilda insatser göras i syfte att förbättra kösituationen. Den 3 augusti 217, 25, fattade därför hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslut om att använda totalt 11 mnkr av det tillkommande statsbidraget för förbättrad förlossningsvård till kökortning inom IVF-området. Bedömningen är att det i nuläget inte finns kapacitet för en sådan kökortningsinsats i VGR:s egen regi varför medlen bör användas för att upphandla volymer av extern vårdgivare. En IVF-behandling kostar 3-4 kronor plus 1-3 kronor i läkemedelskostnader. De avsatta 11 mnkr under borde därmed motsvara ca 2-25 IVF-behandlingar beroende på prisnivå. Postadress: Regionens Hus Skövde Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: hss@vgregion.se

102 247 Upphandling av IVF-behandlingar HS Upphandling av IVF-behandlingar : Upphandling av IVF-behandlingar Datum Diarienummer HS (2) Finansiering Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade den 3 augusti 217, 25, att ur statsbidraget för att förbättra förlossningsvården avsätta 5 mnkr 217 och 6 mnkr 218 för kökortning inom IVF-området. Genomförande av beslut Koncerninköp ansvarar för upphandlingen och sammankallar en grupp med representanter från koncernstab utförarstyrning och samordning, avdelning kvalitetsstyrning, uppdrag och avtal, ekonomi koncernkontoret samt representant från aktuellt sektorsråd. Gruppen tar fram ett förfrågningsunderlag som sedan annonseras av koncerninköp. Därefter utvärderar gruppen inkomna anbud varefter koncerninköp tilldelar och skriver avtal med leverantörer. Då det tar tid att genomföra en upphandling kommer de avsatta medlen användas för att gör avrop på andra landsting avtal till dess att upphandlingen är klar. Beredning Förhandling enligt MBL 11 kommer att ske den 25 september 217. Koncernstab hälso- och sjukvård Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Besluten skickas till Peter Amundin för information Robert Sinclair för information Sylvia Määttä för information Staffan Cavefors för information Anna Erlingsdotter Wass för information Eva Arrdal för genomförande Peter Söderström för genomförande

103 18 (VG Primärvård) - HS Justering av CNI-ersättningen för av Krav och kvalitetsbok för Vårdval Vårdcentral 218 (VG Primärvård) : Justering av CNI-ersättningen för av Krav och kvalitetsbok för Vårdval Vårdcentral 218 (VG Primärvård) 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Hans Möller Telefon: E-post: hans.e.moller@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsstyrelsen Justering av CNI-ersättningen för av Krav- och kvalitetsbok för Vårdval Vårdcentral 218 Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att justera ersättningen för CNI från 65 kr till 79 kr per CNI över 2,5 per listad invånare och poäng. Sammanfattning av ärendet Regionfullmäktige beslutade den juni 217, 99, om revidering av Krav- och kvalitetsbok för Vårdval Vårdcentral 218 (tidigare VG Primärvård). Inom Vårdval Vårdcentral utgår särskild ersättning för socioekonomi till vårdcentraler med hög socioekonomisk belastning, beräknad enligt CNI (Care NeedIndex). Till följd av ett beräkningsfel i CNI-ersättning som ligger till grund för beslutad Krav- och kvalitetsbok för Vårdval Vårdcentral 218 har ersättningsnivån felaktigt satts till 65 kr per poäng och månad. Utifrån den korrekta beräkningen kan ersättningen sättas till 79 kr per poäng och månad och ändå rymmas inom befintlig budget för CNI (129 mnkr). Koncernkontoret föreslår att ersättningen för CNI ändras från 65 till 79 kr per poäng och månad. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har enligt sitt reglemente rätt att besluta om revideringar av förfrågningsunderlag inom valfrihetssystemet. Koncernstab hälso- och sjukvård Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Postadress: Regionens Hus Skövde Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Leena Ekberg Avdelningschef Telefon: Webbplats: E-post: hss@vgregion.se

104 18 (VG Primärvård) - HS Justering av CNI-ersättningen för av Krav och kvalitetsbok för Vårdval Vårdcentral 218 (VG Primärvård) : Justering av CNI-ersättningen för av Krav och kvalitetsbok för Vårdval Vårdcentral 218 (VG Primärvård) 2 (2) Besluten skickas till Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Hälso- och sjukvårdsnämnderna Marie Gustafsson Eva Källén Ekonomi vårdval, ekonomi.vardval@vgregion.se Hans Möller Postadress: Regionens Hus Skövde Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: hss@vgregion.se

105 hälsa som sker inom ramen för arbetet med länsgemensam handlingsplan : Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvården 218: Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa som sker inom ramen för arbetet med länsgemensam handlingsplan 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Malin Camper Telefon: E-post: malin.camper@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsstyrelsen Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvården 218: Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa - länsgemensam handlingsplan Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen godkänner att 1 mnkr av statsbidragen för psykisk hälsa 218 fördelas i enlighet med förslaget i detta tjänsteutlåtande. 2. Hälso- och sjukvårdsdirektören får i uppdrag att göra eventuella omprioriteringar mellan projekten i syfte att använda medel fullt ut. Sammanfattning av ärendet Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har den 14 september 217 beslutat om fördelning av 218 års statsbidrag för psykisk hälsa. Styrelsen beslutade att flytta fram beslutet av de föreslagna 1 mnkr till länsgemensam handlingsplan för psykisk hälsa till den 27 september 217. Anledningen var att psykiatriberedningen den 15 oktober skulle få fördjupad information om innehållet i dessa 1 mnkr, som riktas särskilt mot arbetet med länsgemensam handlingsplan. Ett länsgemensamt arbete mellan regionen och de 49 kommunerna pågår sedan 216 för att ta fram gemensam handlingsplan inom området psykisk hälsa. Handlingsplanen föreslås gälla under och innehåller målformuleringar kring bl.a. nollvision för suicid, att äldre personer med psykisk ohälsa ska få rätt vård och stöd, att personer i behov av samordnade insatser ska ha en SIP (samordnad individuell plan), att alla elever ska lämna grund- och gymnasieskolan med godkända betyg och att förebygga och uppmärksamma bruk av alkohol och narkotika bland unga. Koncernkontoret föreslår följande fördelning:,5 mnkr avsätts till Koncernstab hälso- och sjukvård för lön och administrativa kostnader. 1 mnkr avsätts till Koncernstab hälso- och sjukvård för insatser och aktiviteter på länsnivå,5 mnkr fördelas till NSPHiG för arbete med brukarrevisioner: SIP hur blir det för den enskilde? 2 mnkr fördelas till delregional vårdsamverkan för stöd till genomförande av handlingsplanen Postadress: Regionens Hus Besöksadress: Telefon: Webbplats: E-post: hss@vgregion.se

106 hälsa som sker inom ramen för arbetet med länsgemensam handlingsplan : Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvården 218: Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa som sker inom ramen för arbetet med länsgemensam handlingsplan Datum Diarienummer HS mnkr fördelas till styrelserna för Kungälvs sjukhus, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, NU-sjukvården, Skaraborgs sjukhus och Södra Älvsborgs sjukhus för lokala insatser i enlighet med handlingsplanen och för möjligheter till samverkan delregionalt. Fördelas efter befolkningsunderlag. Fördjupad beskrivning av ärendet Statsbidraget inom området psykisk hälsa är utformat som stimulansmedel för utvecklingsinsatser, för att identifiera behov och mål samt för att förbättra ungas psykiska hälsa. Krav och innehåll specificeras i årliga överenskommelser mellan Socialdepartementet och SKL. En särskild del i överenskommelsen handlar om och ställer krav på utvecklingsarbete och samarbete mellan regionen och länets 49 kommuner. Ett länsgemensamt arbete mellan regionen och de 49 kommunerna pågår sedan 216 för att ta fram gemensam handlingsplan inom området psykisk hälsa. Beslut om länsgemensamt uppdrag kring analys och handlingsplan är fattat av LiSAgruppen (Ledning i samverkan, mellan VGR och länets kommuner) och följs av Vårdsamverkan Västra Götaland. Arbetet samordnas gemensamt av Koncernkontoret och VästKom. Den gemensamma arenan är vårdsamverkan regionalt, delregionalt och lokalt. För genomförande av handlingsplanen finns en styrgrupp för uppdraget som är baserad på delregional vårdsamverkan. Styrgruppen består av representanter från fem vårdsamverkansområden, med en representant vardera från specialistpsykiatri, primärvård och kommun, samt brukarföreträdare och chefen för avdelning folkhälsa, VästKom och Koncernkontoret. Kravet, som ställs i den nationella överenskommelsen, att ta fram regionala handlingsplaner syftar till att stärka kommuner och regioner att främja psykisk hälsa och ömsesidigt arbeta för att minska psykisk ohälsa. Var och en av huvudmännen får ekonomiskt stöd för att stärka sina insatser inom området och för det gemensamma arbetet att ta fram en regional handlingsplan. Handlingsplanen är gemensam för VGR, de 49 kommunerna och NSPHiG1. Arbete har under 216 och 217 gjorts för att utreda behov och formulera gemensamma mål för länets samtliga 5 huvudmän inom fem fokusområden: förebyggande/främjande arbete, tillgängliga, tidiga insatser, stärkt delaktighet, utsatta grupper samt ledning/styrning/organisation. Handlingsplanen föreslås gälla under och innehåller målformuleringar kring bl.a. nollvision för suicid i Västra Götaland; att äldre personer med psykisk ohälsa ska få rätt vård och stöd; att personer i behov av samordnade insatser ska ha en SIP (samordnad individuell plan); att alla elever ska lämna grund- och gymnasieskolan med godkända betyg och att förebygga och uppmärksamma bruk av alkohol och narkotika bland unga. Styrgruppen kommer att fatta beslut om handlingsplanens mål och uppföljningsindikatorer den 2 oktober. 1 NSPHiG=Nationell samverkan för psykisk hälsa i Göteborg, 2 (3)

107 hälsa som sker inom ramen för arbetet med länsgemensam handlingsplan : Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvården 218: Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa som sker inom ramen för arbetet med länsgemensam handlingsplan Datum Diarienummer HS (3) Styrgruppen ansvarar för att följa utvecklingen och genomförande av handlingsplanens delar, ansvara för återrapportering till VVG och de delregionala vårdsamverkansorganisationerna. Arbete pågår i hela länet för kunna realisera handlingsplanens innehåll på alla nivåer regionalt, delregionalt och lokalt. Uppföljning För medel som är kopplade till länsgemensamt arbete tillsammans med kommuner sker uppföljning av Kunskapsstöd för psykisk hälsa och genom Vårdsamverkan Västra Götaland. Genomförande av beslut Styrgruppen ansvarar för att följa utvecklingen och genomförande av handlingsplanens delar, ansvarar för återrapportering till VVG och de delregionala vårdsamverkansorganisationerna. Om något av projekten inte kommer igång enligt tidsplan får hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att göra eventuella omprioriteringar mellan projekten i syfte att använda medlen fullt ut under året. Beredning Psykiatriberedningen har fått information om ärendet den 15 september 217. Koncernkontoret Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Anders Carlqvist Avdelning kunskapsstöd Besluten skickas till Kunskapsstöd för psykisk hälsa, för genomförande Sjukhusförvaltningarna, för kännedom och genomförande Primärvårdsstyrelsen för kännedom Anna Erlingsdotter-Wass, för genomförande Hälso- och sjukvårdsnämnderna, för kännedom

108 25 Utbildningar i sjukdomsklassifikation - HS Utbildningar i sjukdomsklassifikation : Utbildningar i sjukdomsklassifikation 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Leif Sundström Telefon: E-post: leif.sundberg@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsstyrelsen Utbildningar i sjukdomsklassifikation Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen finansierar fyra utbildningar i sjukdomsklassifikation 218 med 527 kr. 2. Finansieringen sker ur hälso- och sjukvårdsstyrelsens utvecklingsanslag. Sammanfattning av ärendet Behovet av kompetensutveckling i sjukdomsklassifikation beror på ökade krav på uppföljning av vårddata och en stor variation mellan olika vårdgivare gällande kodningskvalitet. Utöver uppgiftsskyldigheten till Socialstyrelsen (SOSFS 213:35) utgör sjukdomsklassificeringen också grunden för DRG-systemet (DiagnosRelaterade Grupper) som används som ersättnings- och beskrivningssystem. Införandet av värdebaserad vård och vårdepisodbaserad ersättning ställer ytterligare krav på sjukdomsklassificeringen. Andra områden som är beroende av en god kodningskvalitet är: Sveriges Kommuner och Landsting Vården i siffror, Västra Götalandsregionens verksamhetsanalys, produktionsstyrning, produktivitetsmätningar, kvalitetsregister, benchmarking, DRG-viktlistor. Koncernkontoret föreslår att hälso- och sjukvårdsstyrelsen finansierar hälften av fyra utbildningar i sjukdomsklassifikation för medicinska sekreterare i Västra Götalandsregionen. Den andra hälften finansieras av den verksamhet som deltagaren arbetar på. Utbildningarnas syfte är att - deltagarna självständigt ska kunna klassificera utifrån läkarens ställda/formulerade huvuddiagnos och eventuella bidiagnoser - ge deltagarna tillräckliga kunskaper för att praktiskt kunna tillämpa de nationella klassifikationsanvisningarna, se relevanta samband och kritiskt granska journaldokumentationen Ökande kunskaper hos medicinska sekreterare i sjukdomsklassifikation möjliggör också att tid för vårdpersonal kan frigöras för patientarbete och samtidigt ge medicnska sekreterare mer kvalificerade arbetsuppgifter. Postadress: Regionens Hus Skövde Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: hss@vgregion.se

109 25 Utbildningar i sjukdomsklassifikation - HS Utbildningar i sjukdomsklassifikation : Utbildningar i sjukdomsklassifikation Datum Diarienummer HS Fördjupad beskrivning av ärendet Avtal För att genomföra utbildningarna tecknades i mars 214 ett avtal med utbildningsföretaget EMENDOR Consulting AB. Avtalstiden är från den 1 juni 214 till den 31 maj 218 inkl förlängning. Upphandlingen avser tre olika typer av utbildningar. En grundutbildning på 11 dagar, en fortsättningsutbildning på 3 dagar (förutsätter att man genomgått grundutbildningen) och en introduktionsutbildning på 1 dag. Övrigt Det är Världshälsoorganisationen (WHO) som ansvarar för den Internationella Statistiska Klassifikationen ICD-1 (International Statistical Classification of Diseases and Health Related Problems version 1). Den svenska versionen heter ICD-1-SE. WHO har tagit fram och beslutat om nästa version av klassifiktionen ICD-11 som som med all säkerhet kommer att införas i Sverige inom några år efter beslut av Socialstyrelsen. Ökade kunskaper hos medicinska sekreterare kommer att underlätta övergången till ICD-11. Finansiering Finansieringen av de hittils genomförda utbildningarna har till 5% skett med regioncentrala medel och till 5% av den verksamhet som deltagaren arbetar på. Koncernkontoret föreslår samma fördelning för de föreslagna utbildningarna. Under våren 218 planeras följande utbildningar: En grundutbildning på 11 dagar med 3 deltagare. Kostnad 738 tkr En fortsättningsutbildning på 3 dagar med 3 deltagare. Kostnad 273 tkr Två introduktionsutbildningar på 1 dag vardera med 3 deltagare per tillfälle. Kostnad för båda utbildningarna 42 tkr. Totalt för de fyra utbildningarna blir kostnaden 1 53 tkr. Med en 5/5-delning blir kostnaden 527 tkr för respektive part. Koncernkontoret Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Besluten skickas till Anna Erlingsdotter Wass Leif Sundström 2 (2)

110 251 Riktlinjer för patientsäkerhet och patientsäkerhetsplan HS Riktlinjer för patientsäkerhet och patientsäkerhetsplan 218 : Riktlinjer för patientsäkerhet och patientsäkerhetsplan (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Karin Möller Telefon: E-post: karin.ka.moller@vgregiion.se Till hälso- och sjukvårdsstyrelsen Riktlinjer för patientsäkerhet och patientsäkerhetsplan 218 Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen fastställer de regionala riktlinjerna för patientsäkerhetsarbetet för 218 samt den regionala patientsäkerhetsplanen för 218. Sammanfattning av ärendet Patientsäkerhetsarbetet i de av landstinget Västra Götalands län finansierade verksamheterna som meddelar hälso- och sjukvård styrs av den plan som fastställts av hälso- och sjukvårdsstyrelsen. I planen beskrivs regiongemensamma mål för patientsäkerhetsarbetet 218 och strategier och insatsområden för att uppnå målen. Syftet med arbetet är stärka patientsäkerheten och minska förekomsten och risken för uppkomst av vårdskador och utgår från en nollvision för vårdskador. Hälso- och sjukvården är ett komplext system som behöver leverera god och säker vård oavsett de variationer som förekommer i verksamhet och förutsättningar, vilket kräver en god anpassningsförmåga. Förbättringstakten behöver öka och för detta krävs ett fortsatt tydligt fokus, engagemang och uthållighet. I patientsäkerhetsplanen ges en översikt över strategier, insatsområden och regiongemensamma mål för 217. Av planen framgår också mätetal och målvärden. Fokus för 218 är fortsatt på de prioriterade områdena; vårdrelaterade infektioner, trycksår, fallvårdskador, läkemedelsrelaterade skador och antibiotikaresistens. I riktlinjerna beskrivs bakgrunden för arbetet med övergripande strategiområden, verktyg och metoder samt insatsområden. Av riktlinjerna framgår också ansvarsfördelningen för vilka aktiviteter som koncernkontoret respektive utförare av hälso- och sjukvård (förvaltning inom vårdgivaren Västra Götalandsregionen eller privat utförare som har avtal med landstinget Västra Götalands län) ansvarar för. Här beskrivs även målen och indikatorer för uppföljning. Nytt i riktlinjerna för 218 är att vikten av patientens delaktighet i vården har lyfts fram ytterligare, medicintekniska produkter har lyfts in som insatsområde och Postadress: Regionens Hus Skövde Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: hss@vgregion.se

111 251 Riktlinjer för patientsäkerhet och patientsäkerhetsplan HS Riktlinjer för patientsäkerhet och patientsäkerhetsplan 218 : Riktlinjer för patientsäkerhet och patientsäkerhetsplan 218 Datum Diarienummer HS området överbeläggningar har kompletterats med utlokaliseringar, vilka medför ökad risk för vårdskador. Avsikten med planen och riktlinjerna är att de ska vara till stöd för alla medarbetare inom hälso- och sjukvårdsorganisationen i deras egna kontinuerliga aktiva patientsäkerhetsarbete. Beredning Dokumenten har utarbetats i samverkan mellan avdelning patientsäkerhet vid Koncernkontoret och funktionsgrupp chefläkare. Förhandling enligt MBL 11 sker den 25 september 217. Koncernkontoret Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Bilaga Riktlinjer för patientsäkerhet 218 Patientsäkerhetsplan 218 Skickas till Karin Möller 2 (2)

112 251 Riktlinjer för patientsäkerhet och patientsäkerhetsplan HS Riktlinjer för patientsäkerhet och patientsäkerhetsplan 218 : Patientsäkerhetsplan 218 PATIENTSÄKERHETSPLAN 218 Patientsäkerhetsarbetet i Västra Götalandsregionen har en nollvision för tystnadskultur och vårdskador och utgår från Patientsäkerhetsplanen och tillhörande riktlinjer för patientsäkerhet. REGIONGEMENSAMT LÅNGSIKTIGT MÅL En hälso- och sjukvård som ges med högsta kvalitet och patientsäkerhet samt som alltid utgår från den enskilda personens behov och erfarenheter. REGIONGEMENSAMMA STRATEGIER Vi har en stark och gemensam patientsäkerhetskultur Patientdelaktigheten ska vara hög i patientsäkerhetsarbetet Vi samordnar oss regionalt och lär av varandra REGIONGEMENSAMMA INSATSOMRÅDEN Vårdrelaterade infektioner och smittspridning i vården Trycksår Fallskador Läkemedelsrelaterade skador Antibiotikaresistens Medicintekniska produkter Strålsäkerhet Överbeläggningar och utlokaliseringar Undernäring Patientsäkerhetsforskning Patientsäkerhetsutbildning REGIONGEMENSAMMA MÅL 218 VÅRDRELATERADE INFEKTIONER Incidensen av vårdrelaterade infektioner i somatisk slutenvård ska understiga 5,5 procent för VGR som helhet. TRYCKSÅR Förekomst av trycksår, kategori 2-4 ska understiga 5 procent mätt med punktprevalensmätning i somatisk slutenvård för vuxna. Förekomst av uppkomna trycksår kategori 1-4 ska understiga 3 procent (regiongemensam indikator). FALL Antal fallvårdskador ska halveras till jämfört med 215. LÄKEMEDELSRELATERADE SKADOR VGPV: Andel listade patienter, 75 år och äldre, som får olämpliga läkemedel ska minska mot föregående år. Specialistvården: Olämpliga läkemedel till personer, 75 år och äldre, ska minska mot föregående år. ANTIBIOTIKARESISTENS Antibiotikaförskrivningen på recept ska minska till 25 recept per 1 invånare och år i VGR som helhet. Totala användningen av antibiotika på rekvisition (DDD per vårddygn och år) inom sjukhusvården ska minska med minst 5 procent under jämfört med 216. Antibiotikaronder ska införas på minst en till tre verksamheter med hög antibiotikaförskrivning per sjukhusförvaltning utifrån storlek. Förskrivning av resistensdrivande och bredspektrumantibiotika ska minska. Foto: Sergio Joselovsky. Omslagsfoto: Pernilla Lundgren.

113 251 Riktlinjer för patientsäkerhet och patientsäkerhetsplan HS Riktlinjer för patientsäkerhet och patientsäkerhetsplan 218 : Patientsäkerhetsplan 218 Målområde Mätetal Värde 216 Målvärde 218 Målvärde 219 Vårdrelaterade infektioner Andel vårdtillfällen i somatisk slutenvård med vårdrelaterade infektioner (%) 5,5 < 5,5 <5 Trycksår Förekomst av trycksår kategori 2-4 (%, årlig punktprevalensmätning inom vuxen somatisk slutenvård) Förekomst av uppkomna trycksår kategori 1-4 (%, indikator i Kvartalen) 6,9 <5 <4 Registrerades ej <3 < 2,5 Antal fallvårdskador på sjukhusen i VGR uppskattat genom markörbaserad journalgranskning (MJG) samt rapporterat i MedControlPro (MCP) Ca 1 2 uppskat- < 75 (MJG) tat genom MJG* (ca 9 i MCP) Fallvårdskador < 75 (MJG) * osäkerhet i skattningen då endast,5-,7 % av alla vårdtillfällen granskas Läkemedelsrelaterade skador Andel personer, 75 år och äldre, som får olämpliga läkemedel (%, VGPV) Olämpliga läkemedel till personer, 75 år och äldre, ska minska mot föregående år (%, specialistvården) Antibiotikaresistens Minska mot föregående år Minska mot föregående år Antibiotikaförskrivning på recept i antal recept/1 invånare och 36 år < 25 < 25 Totala användningen av antibiotika på rekvisition (DDD/vårddygn och år) inom sjukhusvården 65,6 DDD/vårddygn Andel resistensdrivande och bredspektrumantibiotika minskar av antibiotika totalt För indikatorer, se Riktlinjer för patientsäkerhet Utfall 216 < 95% av senaste års värde (R12) Förbättrat utfall jämfört med 217 < 95% av senaste års värde (R12) Förbättrat utfall jämfört med 218 Minst 1-3 Minst 2-4 Antal verksamheter per sjukhusförvaltning som infört antibiotikaronder 16,7 4,2 Patientsäkerhetsplan 218 Fastställd av hälso- och sjukvårdsstyrelsen xx

114 251 Riktlinjer för patientsäkerhet och patientsäkerhetsplan HS Riktlinjer för patientsäkerhet och patientsäkerhetsplan 218 : 1797 Riktlinjer för patientsäkerhet 218 Diarienummer:HS VästraGötalandsregionen Riktlinjer för Patientsäkerhet 218 Fastställdav Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

115 251 Riktlinjer för patientsäkerhet och patientsäkerhetsplan HS Riktlinjer för patientsäkerhet och patientsäkerhetsplan 218 : 1797 Riktlinjer för patientsäkerhet Innehåll Inledning Övergripande strategiområden Patientsäkerhetskultur Patientdelaktighet Synpunkter och klagomål Patientens delaktighet i vården Regional samordning och erfarenhetsutbyte Verktyg och metoder Systematisk journalgranskning Händelse- och riskanalyser Analys av inträffade vårdskador och tillbud Insatsområden Vårdrelaterade infektioner och smittspridning i vården Antibiotikaresistens Trycksår Strålsäkerhet Medicintekniska produkter Överbeläggningar och utlokaliseringar Fallskador Undernäring Läkemedelsrelaterade skador Patientsäkerhetsforskning Patientsäkerhetsutbildning... 23

116 251 Riktlinjer för patientsäkerhet och patientsäkerhetsplan HS Riktlinjer för patientsäkerhet och patientsäkerhetsplan 218 : 1797 Riktlinjer för patientsäkerhet Inledning Patientsäkerhet handlar ytterst om skydd mot vårdskada. En vårdskada är enligt patientsäkerhetslagen när en patient drabbas av lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid en patients kontakt med hälso- och sjukvården. Utöver individens lidande medför vårdskador stora kostnader för vården, resurser som behöver användas till att skapa värde för invånare och patienter. Hälso- och sjukvården är ett komplext system som behöver leverera god och säker vård oavsett de variationer som förekommer i verksamhet och förutsättningar, vilket kräver en god anpassningsförmåga. Inom Västra Götalandsregionen arbetar vi för att utveckla en god säkerhetskultur med en nollvision för vårdskador. Förbättringstakten behöver öka och för detta krävs ett fortsatt tydligt fokus, engagemang och uthållighet. Av riktlinjer för patientsäkerhet 218 framgår grunden för patientsäkerhetsarbetet i Västra Götalandsregionen med strategiområden, verktyg och metoder samt insatsområden. Här anges viktiga insatsområden som ständigt behöver arbetas med. Av riktlinjerna framgår fastslagna inriktningar för förvaltningarna som utför hälso- och sjukvård. Med förvaltningar inbegrips här också de vårdgivare som Västra Götalandsregionen har vårdavtal med. I riktlinjerna anges också möjliga indikatorer för uppföljning. Patientsäkerhetsplanen för 218 har fortsatt fokus på ett fåtal prioriterade mål för förbättring. De regiongemensamma målen ska brytas ner i respektive förvaltning utifrån lokala förutsättningar, för att ange vad förvaltningen behöver uppnå för att de regiongemensamma målen ska nås. Uppföljning av patientsäkerhetsarbetet sker i respektive förvaltnings/vårdgivares patientsäkerhetsberättelse avseende året 218. För de delar som rör den vård som Västra Götalandsregionen själv bedriver sammanfattas arbetet och resultaten i den regionala patientsäkerhetsberättelsen som publiceras senast den 1 mars 219.

117 251 Riktlinjer för patientsäkerhet och patientsäkerhetsplan HS Riktlinjer för patientsäkerhet och patientsäkerhetsplan 218 : 1797 Riktlinjer för patientsäkerhet Övergripande strategiområden 1.1 Patientsäkerhetskultur Inriktning En god patientsäkerhetskultur är en av förutsättningarna för att nå hög patientsäkerhet. Patientsäkerhetskulturen är en del av organisationskulturen och baseras på både skrivna och oskrivna regler, uttalade och outtalade uppfattningar, normer och värderingar i organisationen. Ett uttryck för kulturen i hälso- och sjukvården är ledarnas och medarbetarnas attityder och förhållningssätt till patientsäkerhet. Ett regionalt uppdrag påbörjades under 217 kring att utveckla Västra Götalandsregionens meddelar- och patientsäkerhetskultur. Åtgärder behöver vidtas för att minska riskacceptansen för vårdskador och för en mer öppen, tillåtande och lärande organisationskultur. En handlingsplan med olika insatsområden har tagits fram under våren, uppdraget är dock tillfälligt pausat av prioriteringsskäl. Grunden för en hög patientsäkerhet och en hälsofrämjande arbetsplats är ett väl fungerande systematiskt patientsäkerhetsarbete och arbetsmiljöarbete. Resultaten av enkätstudien Säkerhetskultur i vård och omsorg stöd och hinder som Marianne Törner m.fl. genomförde 213 visar att patientsäkerhetsklimat och personalsäkerhetsklimat går hand i hand. Det framkom bl.a. att organisatoriska enheter med ett högt patientsäkerhetsklimat också hade ett högt personalsäkerhetsklimat och tvärtom. Genom goda arbetsförhållanden för personalen kan hög säkerhet för patienterna byggas. Mätning av patientsäkerhetskulturen (patientsäkerhetsenkät) och medarbetarenkäten genomförs samtidigt hösten 217 genom två samordnade enkäter. I resultatredovisningen av enkäterna ingår en gemensam del som redovisar svar från båda enkäterna på ett antal påståenden som har samband med faktorerna: arbetsbelastning, stöd från närmsta chef, stöd från arbetsgruppen och organisatoriskt stöd. Denna del kan vara ett underlag för gemensam utveckling kring det systematiska förbättringsarbetet av både patientsäkerhet och arbetsmiljö. Ett integrerat patientsäkerhets- och arbetsmiljöarbete kan sannolikt skapa synergier som bidrar till effektivitet, helhetssyn och delaktighet. Ansvarsfördelning Koncernstaben. Stödjer och samordnar regionens patientsäkerhetskulturmätningar. Initierar och stödjer erfarenhetsutbyte mellan förvaltningarna. Bevakar forskning och utveckling inom området. Förvaltningarna Utifrån resultatet från patientsäkerhetsenkäten och medarbetarenkäten planerar, genomför och följer upp åtgärder som syftar till en stärkt säkerhetskultur. Utbildningsinsatser inom patientsäkerhet.

118 251 Riktlinjer för patientsäkerhet och patientsäkerhetsplan HS Riktlinjer för patientsäkerhet och patientsäkerhetsplan 218 : 1797 Riktlinjer för patientsäkerhet Patientdelaktighet Synpunkter och klagomål Inriktning Patienters och närståendes upplevelser och synpunkter på hälso- och sjukvården är värdefulla och de ska därför ges möjligheter att vara delaktiga i det fortlöpande patientsäkerhetsarbetet. Synpunkter och klagomål på vården ska bedömas, bemötas, åtgärdas och tas tillvara oavsett hur de tas emot. Verksamheterna ska utveckla sina system för att befrämja detta. De uppgifter som tas emot ska bedömas utifrån patientlagens och patientsäkerhetslagens perspektiv. Synpunkter som kommer till vårdgivarens kännedom ska hanteras i samma avvikelsehanteringssystem som personalrapporterade avvikelser (för Västra Götalandsregionens verksamheter i MedControlPro) så att de tas tillvara på ett systematiskt sätt (se avsnitt 2.3 Analys av inträffade vårdskador och tillbud). Genom samarbete med patientnämnden kan klagomål analyseras och användas så att patientens förtroende för vården och patientsäkerheten stärks. Patienten och närstående ska aktivt ges möjligheter till och goda förutsättningar för att delge sin syn på händelseförloppet och orsaker samt ge förslag på förbättringsområden när utredningar görs av händelser som medförde eller kunde medföra vårdskada. Synpunkter från patienter och patientorganisationer är också värdefulla vid riskanalyser som görs för att höja vårdens kvalitet och säkerhet. Patienter, närstående, invånare och patientorganisationer bör därför systematiskt och på olika sätt bjudas in att delge sina synpunkter på hur vården kan förbättras och delta i det fortlöpande patientsäkerhetsarbetet. Ansvarsfördelning Koncernstaben Stödjer patientdelaktighet i patientsäkerhetsarbete på alla nivåer i organisationen. Underlättar för invånarna att framföra klagomål och synpunkter. Stödjer förvaltningarna i att skapa processer för en ändamålsenlig klagomålshantering. Förvaltningarna Uppmuntrar systematiskt patienten att medverka till att risker för vårdskada till följd av den egna vården minimeras. Uppmuntrar också patienten att delta i verksamheternas fortlöpande patientsäkerhetsarbete utifrån ett organisations- och systemperspektiv. Inför och förbättrar system för att systematiskt ta emot och hantera synpunkter från patienter och närstående oavsett hur synpunkterna kommit till vårdgivarens kännedom (direkt eller via andra aktörer). Använder MedControlPro som stöd för att registrera, utreda, och följa upp patienters och närståendes synpunkter och dokumentera handläggningen Sammanställer systematiskt och tar tillvara patienters och närståendes erfarenheter och synpunkter och använder dessa som underlag i förbättringsarbetet för att skapa mervärde för patienten.

119 251 Riktlinjer för patientsäkerhet och patientsäkerhetsplan HS Riktlinjer för patientsäkerhet och patientsäkerhetsplan 218 : 1797 Riktlinjer för patientsäkerhet Har rutiner för ett strukturerat omhändertagande av patient och närstående i samband med en oönskad händelse som medförde allvarlig vårdskada. Detta inbegriper delaktighet i de utredningar som görs. Säkerställer att resultaten av de utredningar som görs med anledning av oönskade händelser återförs till patienten och att de utgör del i underlaget för utveckling av verksamheten Patientens delaktighet i vården Inriktning En mer personcentrerad vård med välfungerande kommunikation och en ömsesidig förståelse i vårdsamtalet minskar risken för uppkomsten av vårdskador. Västra Götalandsregionen har utvecklat flera verktyg och metoder för att förbättra kommunikation, personcentrerat arbetssätt och patientdelaktighet. - Förstå mig rätt är en samtalsmetod, där personalen så långt som möjligt försäkrar sig om att patienten förstår informationen som ges kring hälsa och behandling och samtidigt försäkrar sig om att hen har uppfattat viktig information som patienten förmedlar. Det möjliggörs genom att patienten och personalen under samtalet sammanfattar och återberättar viktig information de fått av varandra. - Personcentrerad patient- och närståendeutbildning är en pedagogisk metod som i hög grad bygger på patientinvolvering. Det uppnås genom att utbildningsgrupperna leds av personal i samarbete med erfaren patient samt att utbildningens innehåll bygger på en inventering av deltagarnas behov. Utbildningarna vänder sig till patienter/närstående med långvariga sjukdomar. -Tänk om i 4 steg för erfarenhetsbaserad verksamhetsutveckling är en metod som gör det möjligt att ta tillvara patienters och personals erfarenheter i syfte att öka patienttillfredsställelse och patientsäkerhet. - Personcentrerat arbetssätt belyser betydelsen av att anpassa vården till patienters behov och egna resurser. -Systematisk återkoppling av patienters synpunkter och erfarenheter är en modell som beskriver olika sätt och vägar att samla in och förstå patienters upplevelser av vård samt att öka patienters delaktighet i att designa en bättre vård. Ansvarsfördelning Koncernstaben Tillhandahåller information och material om Förstå mig rätt och personcentrerad patient- och närståendeutbildning. Information om personcentrerat arbetssätt. Information om systematisk återkoppling.

120 251 Riktlinjer för patientsäkerhet och patientsäkerhetsplan HS Riktlinjer för patientsäkerhet och patientsäkerhetsplan 218 : 1797 Riktlinjer för patientsäkerhet Förvaltningarna Inför åtgärder som förbättrar kvaliteten i informationsöverföringen mellan patient och personal och ökar patientens delaktighet. 1.3 Regional samordning och erfarenhetsutbyte Inriktning Inom Västra Götalandsregionen bedrivs ett aktivt arbete för att förebygga vårdskador inom utförarförvaltningar och koncernstaben. Merparten av arbetet sker på förvaltnings- och verksamhetsnivå och stora vinster finns att göra med erfarenhetsutbyte och samverkan inom ramen för ledningsarbetet inom hälso- och sjukvården. Koncernstaben har en aktiv roll i att utveckla en plattform för samverkan och erfarenhetsutbyte samt genom att sprida erfarenheter och ta initiativ till förbättringsarbete. Det är också angeläget att i ökande omfattning involvera de privata vårdgivarna som landstinget har vårdavtal med i samverkansarbetet. För att bidra till styrning och samordning inom patientsäkerhetsområdet i Västra Götalandsregionen finns funktionsgrupp chefläkare och nätverk inom olika insatsområden, vilka leds via koncernstaben. Dessa ska bidra till att målen i Patientsäkerhetsplanen uppnås. Arbetet med att utveckla regionens ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete skapar både förutsättningar för och är ett led i en ökad samordning. Samverkan på regional och nationell nivå sker med IVO (Inspektionen för vård och omsorg), patientnämnd och andra aktörer. Koncernstaben företräder översta vårdgivarnivån i tillsynsärenden från IVO och Strålsäkerhetsmyndigheten. Ansvarsfördelning Koncernstaben Samordnar arbetet med patientsäkerhetsberättelser på regional- och förvaltningsnivå Tar initiativ till att regionala riktlinjer utformas med utgångspunkt i erfarenheter från risk- och händelseanalyser samt statlig tillsyn Förvaltningarna Deltar i och bidrar till regional samordning och erfarenhetsutbyte Sprider erfarenheter från övriga regionen inom egna organisationen Sprider erfarenheter från egna organisationen till övriga förvaltningar. Utvecklar sina egna ledningssystem inom ramen för det regionala arbetet

121 251 Riktlinjer för patientsäkerhet och patientsäkerhetsplan HS Riktlinjer för patientsäkerhet och patientsäkerhetsplan 218 : 1797 Riktlinjer för patientsäkerhet Verktyg och metoder 2.1 Systematisk journalgranskning Inriktning Strukturerad granskning av slumpvis valda vårdtillfällen med metoden markörbaserad journalgranskning (MJG) kan användas för att följa utvecklingen av vårdskadeförekomsten över tid och att mäta effekterna på patientsäkerheten av det patientsäkerhetsarbete som genomförts. Genom tematiska granskningar av journaler i verksamheterna kan dessutom särskilda vårdskadeområden identifieras för närmare analys som ett led i det fortlöpande och systematiska förbättringsarbetet. Med MJG kan avvikelser som medfört vårdskador identifieras vilka utgör ett betydelsefullt komplement till de avvikelser som framkommer genom personalens rapporter och klagomål från patienter och närstående. Tillsammans ger dessa system en god täckning av de olika avvikelser som kan förekomma och möjliggör därför att relevant kunskap kan erhållas om hur vårdens kvalitet och säkerhet kan förbättras. Markörbaserad journalgranskning som utvecklats av SKL har använts för systematisk granskning av somatisk slutenvård av vuxna sedan 213. Metoden finns sedan 216 också tillgänglig för vuxenpsykiatri och barnsjukvård och det är därför angeläget att den blir införd även inom dessa områden. MJG finns i dagsläget inte utvecklad för granskning av primärvård vilket har hög angelägenhet. Förutsättningar finns att utveckla en sådan regionalt där de regionala kunskapsunderlag som finns om vårdskador i primärvården är användbara. Ansvarsfördelning Koncernstaben Sprider information om utbildningar som ges av SKL. Sammanställer, analyserar och återför resultaten på aggregerad nivå. Stödjer och stimulerar till granskningar på verksamhetsnivå. Stödjer och stimulerar till erfarenhetsutbyte mellan granskningsteamen. Förvaltningarna Slumpvis granskning på sjukhusnivå av den somatiska slutenvården av vuxna där det minsta antalet slumpvis utvalda granskade journaler per månad är: 4 för universitetssjukhuset, 3 för länssjukhusen och 2 för länsdelssjukhusen. Journalgranskar på kliniknivå och använder dessa som grund för förbättringsarbete. Genomför journalgranskning inom barnsjukvård och vuxenpsykiatri. Registrerar identifierade vårdskador i avvikelsehanteringssystemet (för vård i egen regi i MedControlPro).

122 251 Riktlinjer för patientsäkerhet och patientsäkerhetsplan HS Riktlinjer för patientsäkerhet och patientsäkerhetsplan 218 : 1797 Riktlinjer för patientsäkerhet Händelse- och riskanalyser Inriktning Händelseanalyser görs för att så långt det är möjligt klarlägga händelseförlopp och bidragande orsaker till att oönskade händelser uppstått som medförde eller kunde medföra vårdskada. Riskanalyser görs för att identifiera risker och orsaker till att oönskade händelser och skador ska uppkomma i en verksamhet eller en vårdprocess. Riskanalyser bör som underlag bl.a. innefatta resultaten av gjorda händelseanalyser (såväl i den egna organisationen som av andra) och utredningar av avvikelser. Händelse- och riskanalyser bör göras i samverkan om flera verksamheter berörs och det är förenligt med bestämmelser för sekretess. Analyserna leder till att åtgärder kan identifieras och implementeras i de berörda verksamheterna och syftar till att minska risken för oönskade händelser och därigenom stärka patientsäkerheten. Arbetet med framför allt riskanalyser bör utvidgas så att fler analyser görs. Arbetet med händelseanalyser bör i ökad omfattning ske strukturerat och enligt den metod som stöds av Nitha (Nationellt IT-stöd för händelseanalys) som i sin tur baseras på den handbok som getts ut av SKL. Resultaten av händelseanalyser bör läggas in i den nationella kunskapsbank som finns i Nitha och därigenom bidra till att öka möjligheterna till erfarenhetsutbyte nationellt. För att säkerställa att de åtgärder som vidtas på basen av fynden av händelse- och riskanalyser får avsedd effekt måste de följas upp och utvärderas genom egenkontroll, vilket bl. a.avvikelsehanteringssystemet ger stöd för. En ny metod som bygger på att analysera komplexa system av vårdprocesser (FRAM Funktionell resonansanalysmetod) är sedan 215 under införande och kan vara användbar i situationer där de vanliga metoderna för händelse- och riskanalys inte upplevs som tillräckliga. FRAM bör utgöra en del av utvecklingsarbetet inom patientsäkerhetsområdet. Ansvarsfördelning Koncernstaben Samordnar utvecklingen och implementeringen av kriterier för vilka suicidhändelser som ska utredas med avseende på patientsäkerhet och när händelseanalys enligt den rekommenderade metoden bör användas. Sammanställer, analyserar och återför resultaten av händelseanalyser på aggregerad nivå. Sprider kunskap om hur händelse- och riskanalyser kan och bör genomföras. Koordinerar och stödjer den regionövergripande implementeringen och användningen av Nitha och händelseanalys enligt handboken. Stimulerar till användning av regionövergripande och nationella databaser för händelseanalyser (Nitha Kunskapsbanken) och riskanalyser i det proaktiva patientsäkerhetsarbetet. Ger utbildningar i och stödjer implementering av funktionell resonansanalysmetod (FRAM) för analys och förbättring av patientnära system. Deltar i och bevakar arbetet och kunskapsbildningen kring händelse- och riskanalyser nationellt och internationellt.

123 251 Riktlinjer för patientsäkerhet och patientsäkerhetsplan HS Riktlinjer för patientsäkerhet och patientsäkerhetsplan 218 : 1797 Riktlinjer för patientsäkerhet Förvaltningarna Säkerställer att det finns analysledare med kompetens att genomföra risk- och händelseanalyser enligt handboken och i Nitha. Deltar i utvecklingen av och implementerar kriterier för vilka suicidhändelser som ska utredas med händelseanalys enligt den rekommenderade metoden. Gör händelseanalyser med Nitha Analys som ett led i den interna utredningen vid Lex Maria-anmälningar. Följer genom system för egenkontroll (t.ex. avvikelsehanteringssystemet) upp att beslutade åtgärder implementeras och vilka effekter patientsäkerhetsarbetet får på patientsäkerheten. Överför händelseanalyser som gjorts i Nitha Analys till Nitha Kunskapsbank. Gör riskanalyser inför förändringar av verksamheten och vid upprepade oönskade händelser. Använder erfarenheterna från tidigare gjorda händelse- och riskanalyser som underlag i det proaktiva patientsäkerhetsarbetet. Implementerar funktionell resonansanalysmetod (FRAM) som ett verktyg i utveckling av patientnära system. 2.3 Analys av inträffade vårdskador och tillbud Inriktning Ett avvikelsehanteringssystem ska finnas för att stödja processen för registrering och hantering av oönskade händelser. Systemet ska bl. a. säkerställa att händelserna utreds och att åtgärder vidtas som leder till att patientsäkerheten stärks. Genom att alla avvikelser oavsett hur de har upptäckts (genom personalens rapporteringsskyldighet, som klagomål eller vid journalgranskning) konsekvent hanteras i systemet skapas förutsättningar för en hantering med hög kvalitet. I avvikelsehanteringssystemet samlas också samtlig dokumentation som rör utredningen av händelsen vilket ger möjligheter till sammanställningar och analyser på aggregerad nivå som är användbara för strategiska beslut och för generering av ny kunskap inom patientsäkerhetsområdet. Avvikelsehanteringssystemet ska användas för regelbundna sammanställningar på alla nivåer i organisationen. Syftet med sammanställningarna är att identifiera risk- och förbättringsområden och utgöra underlag i det kontinuerliga lärandet och förbättringsarbetet i verksamheten. Sammanställningarna och resultaten av analyserna ska återföras till verksamheten och dess personal och leda till ökad kunskap om patientsäkerheten i verksamheten och ökad delaktighet i verksamhetsförbättring. Rapportering och återföring på varje nivå i organisationen är en viktig grund för delaktighet och framgång. Vid avdelning patientsäkerhet har sedan början av 212 innehållet i de utredningar som lett till beslut från Socialstyrelsen/IVO i klagomål och Lex Maria-ärenden systematiskt samlats i en databas ( Beslutsdatabasen ). Databasen ger möjligheter till systematisk sammanställning och analys av olika verksamhetstyper och vårdprocesser där oönskade händelser uppkommer. Databasen kan användas som underlag för riskanalyser och för att identifiera händelser som upprepas och som behöver särskilt fokus.

124 251 Riktlinjer för patientsäkerhet och patientsäkerhetsplan HS Riktlinjer för patientsäkerhet och patientsäkerhetsplan 218 : 1797 Riktlinjer för patientsäkerhet Ansvarsfördelning Koncernstaben På regionövergripande nivå utvecklar, stödjer och följer upp användningen av MedControlPro. På regionövergripande nivå sammanställer och analyserar avvikelser, klagomål och Lex Maria-utredningar, samt sprider dessa via olika kanaler till hälso- och sjukvårdspersonalen och till beslutsfattare. Samverkar med IVO, Patientnämnden och andra aktörer på regional och nationell nivå i frågor som rör hantering av avvikelser i Västra Götalandsregionen. Deltar i och bevakar arbete på nationell nivå som påverkar handläggningen av avvikelser och deras kunskapsinnehåll. Har fortlöpande kännedom om de Lex Maria-anmälningar som görs på den vård som finansieras av landstinget. Har fortlöpande kännedom om de klagomålsbeslut hos IVO på den vård som finansieras av landstinget. Förvaltningarna Använder MedControlPro (eller annat anvisat system) för rapportering och hantering av oönskade händelser som medförde eller kunde medföra vårdskada oavsett hur de upptäcks (personalrapporter, klagomål, systematisk granskning av vården). Följer upp beslutade åtgärder i MCP (eller anvisat system för avvikelsehantering) och deras effekter på patientsäkerhet genom systemen för egenkontroll. Gör systematiska sammanställningar och analyser av avvikelser som rör patientsäkerhet samt återför dem i verksamheterna. Använder de systematiska sammanställningarna som underlag för verksamhetsförbättring på alla nivåer inom organisationen. Informerar fortlöpande koncernkontoret om Lex Maria-anmälningar, gjorda interna utredningar (inklusive händelseanalys) och inkomna beslut från IVO (t.ex. genom att säkerställa att dessa dokumenteras i avvikelsehanteringssystemet). 3 Insatsområden 3.1 Vårdrelaterade infektioner och smittspridning i vården Inriktning Vårdrelaterad infektion (VRI) förekommer enligt SKLs prevalensmätningar hos knappt 1 % av alla patienter som vårdas inom somatisk slutenvård. Ungefär 9 % av dessa har bakteriell genes. VRI är den enskilt vanligaste vårdskadan och prevalensen är i stort sett oförändrad sedan 21, i VGR och landet i övrigt. Sedan 214 studeras förekomst av bakteriell VRI på sjukhusen genom kontinuerlig incidensmätning med hjälp av Infektionsverktyget. Två års mätningar visar på en oförändrad incidens på knappt 6 % på

125 251 Riktlinjer för patientsäkerhet och patientsäkerhetsplan HS Riktlinjer för patientsäkerhet och patientsäkerhetsplan 218 : 1797 Riktlinjer för patientsäkerhet regional nivå med ganska stor variation mellan regionens sjukhus. Incidenstalen ligger lägre än prevalenstalen, både p.g.a. att virusinfektioner inte fångas och som en följd av annan mätmetod, men också beroende på att många vårdrelaterade infektioner felkategoriseras som samhällsförvärvade vid registreringen, vilket valideringar 214 och 215 visat. Den sanna incidensen i nuläget kan därför skattas till 8-9 %. För att minska VRI-förekomsten över tid behöver ett systematiskt förbättringsarbete bedrivas av verksamheterna. I det ingår analys av VRI-förekomst, att upprätta och genomföra handlingsplaner för att förebygga VRI och följa upp resultatet av aktiviteterna med hjälp av data från Infektionsverktyget. Ledning på alla nivåer måste erbjuda stöd och efterfråga resultat. För att få största möjliga nytta av Infektionsverktyget behövs fortsatt utbildning - i användning av Infektionsverktyget och i korrekt registrering av VRI. En regional webbutbildning, Vårdrelaterade infektioner regional utbildning, med syfte att förbättra registreringskvaliteten har tagits fram som stöd för detta arbete. Denna finns tillgänglig på Lärplattformen. Även inom specialiserad öppenvård och primärvård ska, trots avsaknad av ett jämförbart registreringsstöd, ett systematiskt arbete för att minska VRI bedrivas. Vårdrelaterad smittspridning av resistenta bakterier med eller utan symptomgivande infektion och vårdrelaterade fall av smittsamma sjukdomar (t ex vinterkräksjuka, Clostridium difficile, influensa, tuberkulos, mässling, vattkoppor, kikhosta, hepatit A ), är en vanlig vårdskada och medför stora kostnader för smittspårningsarbete, vårdplatsstängning, förlängda vårdtider och i vissa fall profylaktiska åtgärder riktat till personal och patienter. Frekventa omflyttningar, brist på enkelrum och överbeläggningar är strukturella faktorer som ökar risken för vårdrelaterad smittspridning. Både på verksamhets- och ledningsnivå krävs ett intensifierat arbete med fokus på rutiner som förhindrar smittspridning. Tidig upptäckt av vårdrelaterad smittspridning genom övervakning, och rapportering av utbrott och genomfört smittspårningsarbete från de vårdhygieniska enheterna stödjer detta arbete. Ansvarsfördelning Koncernstaben Arbetar fortsatt med kvalitetssäkring av datafångst och datakvalitet, det senare genom utbildningsstöd till förvaltningarna. Följer fortlöpande upp, analyserar och kommunicerar samlade regionala och jämförbara sjukhusövergripande resultat. Förvaltningarna Förbättringsarbetet bedrivs på verksamhetsnivå med stöd från respektive förvaltningsledning och regionens fyra vårdhygieniska enheter och i särskilda fall av utbrott med stöd av den lokala epidemiberedskapsplanen och Smittskydd Västra Götaland. Mätning av följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler sker inom ramen för verksamheternas egenkontroll På sjukhusen används resultat från Infektionsverktyget i förbättringsarbete. Kvaliteten i registreringarna förbättras genom att alla läkare genomgår webbutbildning i när en infektion är vårdrelaterad

126 251 Riktlinjer för patientsäkerhet och patientsäkerhetsplan HS Riktlinjer för patientsäkerhet och patientsäkerhetsplan 218 : 1797 Riktlinjer för patientsäkerhet Städningav vårdlokalerskaskeenligt regionalariktlinjer Varje sjukhusförvaltninggör, med stöd av vårdhygienenheterna, en årlig sammanställningav antaletfall av vårdrelateradsmittspridningav resistenta bakterier(mrsa, VRE, tarmbakteriermedesbl), liksom av antaletindexfall som medförtsmittspårningsarbete utanatt sekundärfallpåvisats. Varje sjukhusförvaltninggör, med stöd av vårdhygienenheterna, en årlig sammanställningav antaletvårdrelateradefall av vinterkräksjuka,clostridium difficile, influensaoch andrasmittsammasjukdomarsom medfört resurskrävande åtgärderför vårdgivaren. Indikatorer för uppföljning Andel korrekt identifieradeinfektioner(vårdrelateradeller samhällsförvärvad)vid registreringi Infektionsverktyget(%) Mål Incidensenav vårdrelateradeinfektioneri somatisk slutenvård skaunderstiga5,5% för VästraGötalandsregionen som helhet. 3.2 Antibiotikaresistens Inriktning Antibiotika användsinom alla verksamheteroch är en fundamentalbyggsteni dagens högteknologiskavård. Den tilltagandeantibiotikaresistensen påverkaralla i nvånare.för att mötadettahot krävs långsiktigaåtgärderinom all vård och som innefattaralla personalkategorier. Det föränderligaresistensläget medförbehovav tät övervakningoch återkopplingom aktuellt resistensläge, förskrivningsmönsteroch anpass aderiktlinjer för antibiotikabehandling.genomett rationellt bruk av antibiotika kan antibiotikaresistensutvecklingen och desskonsekvenserreduceras. Trots påtagligminskningav receptförskrivningende senasteåren,främstinom primärvården,är den sammanlagdareceptförskrivningenfortsatthög och storaskillnader kvarståri regionenvilket kräverfortsattautbildningsinsatser. Inom sjukhusvården,såväldenslutna som denöppnadelen,behöverstrama-arbetet intensifieras.antibiotikaanvändningenär hög och användningenav bredspektrumantibiotika ökar. Det driver resistensutvecklingen och andelenresistenta bakterierökar snabbareinom sjukhusvårdän inom primärvård.storaskillnaderfinns i förskrivning mellan förvaltningaroch vårdenheterutanpåvisade medicinskaorsaker. För att intensifieraarbetetinom sjukhusvårdenkrävs fortsattautbildningsinsatsersamtstöd till verksamheterna från Sjukhusstramai samarbetemed infektionskliniker, vårdhygienenheter och de mikrobiologiskalaboratorierna.införandeav så kallade antimicrobialstewardship -program med antibiotikaronderpå enhetermed hög förskrivning är en viktig del i dettaarbete.antibiotikaronderinnebären regelbundet återkommandegenomgångoch feedbackav en infektionsläkarepå all insatt antibiotikabehandlingpå en enhet.en ständigökning av patientermedsvårbehandlade infektionerinom flera verksamheterkommerdessutomatt öka behovetav

127 251 Riktlinjer för patientsäkerhet och patientsäkerhetsplan HS Riktlinjer för patientsäkerhet och patientsäkerhetsplan 218 : 1797 Riktlinjer för patientsäkerhet infektionskonsulter i behandlingen av den enskilda patienten. Ansvarsfördelning Koncernstaben Leder, samordnar och bistår det strama-arbete som bedrivs i Västra Götalandsregionen. Samverkar på det nationella planet inom ramen för NKS och Programråd Strama, med Folkhälsomyndigheten samt andra landsting/regioners stramagrupper. Analyserar och övervakar antibiotikaresistensläget på övergripande nivå i Västra Götaland i samarbete med de mikrobiologiska laboratorier som betjänar regionens vårdgivare. Analyserar och övervakar såväl under- som överförskrivning samt följsamhet till behandlingsriktlinjer på övergripande nivå i Västra Götaland. Bedriver omvärldsbevakning och sprider nyheter av vikt inom Västra Götaland samt stå till tjänst med information och utbildning till beslutsfattare samt allmänheten. Alla förvaltningar Arbetar utifrån de punkter som beskrivs i Stramas 1-punktsprogram för att minska antibiotikaresistens (se underlag alternativt Ökar följsamheten till behandlingsriktlinjerna genom att varje verksamhet och dess förvaltning har kunskap om resistensläget, den egna förskrivningen av antibiotika och följsamhet till aktuella behandlingsriktlinjer. Kontaktläkare/verktygsläkare för strama-arbetet ska finnas inom varje verksamhet som med uppdrag från verksamhetschef och i samarbete med verksamhetsledningen ges förutsättningar att verka för en rationell antibiotikaanvändning på verksamhetsnivå. Strama Västra Götaland respektive Sjukhusstrama bistår genom att föra ut kunskap om nya behandlingsriktlinjer och analysera samt öka följsamheten till dessa i samarbete med verksamheterna och dess kontaktläkare/verktygsläkare/ /stramaansvarig tandläkare. Primärvården Kontaktläkare till Strama Västra Götaland ska finnas inom varje verksamhet och varje verksamhet ska genomföra förbättringsarbete och årligen rapportera stramaarbetet utifrån Strama Västra Götalands riktlinjer och anvisningar samt kvalitetsindikatorer i krav- och kvalitetsboken i Västra Götalandsregionen. Sjukhusvården (sluten och öppen vård) Respektive förvaltning ansvarar för att Sjukhusstramagrupper ges ett långsiktigt uppdrag samt förutsättningar att genomföra uppdraget inom den egna förvaltningen i enlighet med Uppdragsbeskrivningen för Sjukhusstrama i Västra Götaland Sjukhusstrama ansvarar för strama-arbete inom sjukhusvården och ska övervaka och analysera lokala resistens- och förskrivardata samt följsamhet till

128 251 Riktlinjer för patientsäkerhet och patientsäkerhetsplan HS Riktlinjer för patientsäkerhet och patientsäkerhetsplan 218 : 1797 Riktlinjer för patientsäkerhet behandlingsriktlinjerpå förvaltningsnivåmedsärskilt fokus på resistensdrivande behandlingsalternativ. Infektionsverktygetär ett viktigt instrumenti dettaarbete. I arbetetingår att identifieraverksamhetermedhög antibiotikaanvändningoch i samarbetemed respektiveinfektionsklinik bidra med riktadeinsatsertill dessa. antimicrobial stewardship program, inkluderandesantibiotikaronder,bör ingå som del i dessainsatser. Närsjukhusvården Stramaskontaktläkareska uppmärksamma kollegor och cheferinom den egna verksamhetenpå nya behandlingsriktlinjer,det lokala förskrivarmönstretoch följsamhetentill riktlinjerna samti samarbetemed verksamhetsledningen bidra till ökad följsamhetmed stödav StramaVästraGötaland. Tandvården Antibiotikaansvarigtandläkarebör införasför tandvården.denneska uppmärksamma kollegor och cheferinom den egnaverksamhetenpå nya behandlingsriktlinjer,det lokala förskrivarmönstretoch följsamhetentill riktlinjerna samti samarbetemed verksamhetsledningen bidra till ökad följsamhetmed stöd av Tandvårds -Stramaoch StramaVästraGötaland. Mikrobiologiskalaboratorierna De mikrobiologiskalaboratoriersom anlitasav VästraGötalandsregionens vårdgivareansvararför att bistå medepidemiologiskaresistensdata i relation till lokalt rekommenderad empiriskbehandlingav våra vanligasteinfektionersamtför att upptäckasärskiltoönskadresistensutveckling Mål Att antibiotikaförskrivningenpå receptminskartill en nivå motsvararande 25 recept/1invånareoch år i regionensom helhet. Att totalaanvändningenav antibiotika på rekvisition inom sjukhusvårdenminskar En minskningmedminst 5 % jämfört motsvaran de 12 månadsperiodåretinnan mätt som DDD (defineddaily doses)per vårddygnoch år eftersträvas. Att antibiotikaronderinförs på minst 1-3 verksamhetermedhög antibiotikaförskrivningper sjukhusförvaltningutifrån storlek. Att förskrivning av resistensdrivandeoch bredspektrumantibiotika minskarsåatt: o För vårdgivareutan tillgång till infektionsverktygetbör andelkinoloner av urinvägsantibiotikasomförskrivits till kvinnor understiga1 %. o Färreän 1 % av patienterinom sjukhusvårdmed afebril urinvägsinfektion initialt behandlasmed kinoloner. o M inst 55 % av patienterinom sjukhusvårdmed samhällsförvärvad pneumoniinitialt behandlasmedpenicillin V eller G o A ndelenav penicillin/penicillin+cefalosporin+piperacillin -tazobactam (parenteralaberedningarmätt medddd) ökar inom slutenvårdenoch uppnårmålet 7 % i regionensom helhetoch inom samtliga sjukhusförvaltningarundantagetdenhögspecialiserade vården.