Delårsrapport Hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Augusti Hälso- sjukvårdsnämnderna/- styrelsen

Transkript

1 Delårsrapport Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Augusti 2017 Hälso- sjukvårdsnämnderna/- styrelsen Delårsrapport Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Augusti 2017

2 Hälso- sjukvårdsnämnderna/-styrelsen, Delårsrapport Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2(31)

3 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Verksamhet Viktigaste händelserna under perioden Verksamhetens miljöarbete Inköp Mål och fokusområden Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagande av personer med psykisk sjukdom ska förbättras Förbättra tillgänglighet inom barn- och ungdomspsykiatrin Genomförandet av de regionala psykiatriplanerna Stärka första linjens förmåga att möta psykisk ohälsa Patientens ställning inom hälso- och sjukvården ska stärkas Uppfylla vårdgarantin Utveckla ett personcentrerat arbetssätt i hälso- och sjukvården Förbättra akutvårdkedjan Den medicinska kvaliteten ska öka och den organisatoriska effektiviteten förbättras Minska antalet vårdskador och antalet vårdrelaterade infektioner Samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården ska prestera bättre än genomsnittet i nationella jämförelser Skapa ett sammanhållet vårdsystem och förstärka den nära vården Ekonomiska förutsättningar Ekonomiskt resultat SR01 Sammanställning RR Beställare hälso- & sjukvård Åtgärder vid ekonomisk obalans Eget kapital Investeringar Bokslutsdokument och noter Övrig rapportering Fördjupad rapport till egen nämnd/styrelse Hälso- sjukvårdsnämnderna/-styrelsen, Delårsrapport Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 3(31)

4 1 Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsstyrelsens delårsrapport för perioden januari-augusti 2017 innehåller uppföljning av de mål, fokusområden och större frågor som hälso- och sjukvårdsstyrelsen arbetar med samt en återrapportering av samtliga kontrollmoment från Internkontrollplanen samt en uppföljning av hälso- och sjukvårdsstyrelsens ekonomi. Målen är: Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagande av personer med psykisk sjukdom ska förbättras Patientens ställning inom hälso- och sjukvården ska stärkas Den medicinska kvaliteten ska öka och den organisatoriska effektiviteten förbättras Av de aktiviteter, kopplade till respektive fokusområde, som hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade om i sin detaljbudget kan merparten beskrivas som klara eller pågående. Att arbetet med att genomföra dessa aktiviteter i stort sett löper på enligt plan är dock inte alltid synonymt med en ökad måluppfyllelse. De mål som satts av Regionfullmäktige och som hälso- och sjukvårdsstyrelsen valt för egen del är komplexa och av långsiktig karaktär. Då flera nämnder och styrelser valt att arbeta med samma mål är det svårt att bedöma måluppfyllelsen på denna nivå. En sammanvägd bedömning av måluppfyllelse görs därför i koncernens delårsrapport De viktigaste händelserna under perioden är: Beslut om handlingsplan för omställningen av hälso- och sjukvården Pilotprojekt inom psykiatri med förstärkt första linje vid sex vårdcentraler Lyckat breddinförande av Mobil närvård De största utmaningarna under perioden har varit: Fortsatt svårt att klara tillgängligheten Skapa en positiv utveckling kring kvalitet och patientsäkerhet Att uppnå bättre flöde på akutmottagningarna Hälso- och sjukvårdsstyrelsens ekonomiska utfall för perioden januari-augusti uppgår till +245 mnkr med en prognos för helåret på +200 mnkr om inte kostnader för så kallade brutna tak beaktas. En uppföljning av tillgänglighetssatsningen med brutna tak per augusti visar att SU troligtvis inte kommer att ianspråkta sitt utrymme samtidigt som NU-sjukvården och SkaS aviserat att de kan utföra ytterligare vård. Kungälvs sjukhus, Alingsås lasarett, Frölunda specialistsjukhus och Angereds närsjukhus har enligt tidigare HSS-beslut helt öppna tak. Kungälvs sjukhus och Alingsås lasarett prognostiserar i nuläget att göra 15 mnkr mer än avsatta medel. För att fortsatt stimulera ökad produktion och därigenom förbättra tillgängligheten föreslås en omfördelning av utrymme från SU och att NU och SkaS ges utrymme att utföra vård utöver de tidigare indikativa belopp som legat till grund för ersättning över tak Detta förslag innebär att tidigare angivna 250 mnkr för ersättning över tak ökar med upp till 55 mnkr, d.v.s. en prognostiserade årskostnad på 305 mnkr. (mnkr) Tidigare nivå brutet & Ny möjlig nivå utifrån öppna tak prognos & delår aug Omfördelning & utökning SU NU SÄS SKAS AL, KS, FSS, ANS Summa Hälso- sjukvårdsnämnderna/-styrelsen, Delårsrapport Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 4(31)

5 Med beaktande av detta landar den sammantagna prognosen på HSS på +/- 0 mnkr, vilket dock förutsätter att kompensation erhålls från moderförvaltningen med 105 mnkr. Hälso- sjukvårdsnämnderna/-styrelsen, Delårsrapport Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 5(31)

6 2 Verksamhet 2.1 Viktigaste händelserna under perioden Beslut om Handlingsplan för omställning av hälso- och sjukvården I enlighet med den av regionfullmäktige beslutade strategin för hälso- och sjukvårdens omställning ska en årlig handlingsplan fastställas av hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Den 31 maj beslutade hälsooch sjukvårdsstyrelsen ( 145) att anta handlingsplan för omställning av hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen. Handlingsplan har tagits fram i samverkan mellan de åtta partier som finns representerade i hälso- och sjukvårdsstyrelsen och listar de åtgärder och initiativ som är prioriterade fram till inom respektive omställningsområde. Pilotprojekt inom psykiatri med förstärkt första linje vid sex vårdcentraler Sedan årsskiftet har ett pilotprojekt varit igång med syfte att förstärka första linjens omhändertagande för barn och unga med psykiska ohälsa. Pilotprojektet genomförs vid sex vårdcentraler fördelade i de 5 nämndområdena. Sedan i månadsskiftet februari/mars tar alla emot patienter och söktrycket är stort. I april tog dessa 6 vårdcentraler emot över 800 besök. I maj fattade Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslut om att utöka projektet med ytterligare 5 vårdcentraler och möjligheten att ansöka om detta gick ut under sommaren.se även fokusområde Lyckat breddinförande av mobil närvård Breddinförandet av Mobil närvård har varit mycket framgångsrikt. Ansökningar om projektmedel för Mobil närvård/hemsjukvårdsläkare har godkänts för alla stadsdelar i Göteborg och för alla kommuner utom Öckerö. Dessutom pågår arbete för att starta upp Mobil närvård/närsjukvårdsteam på alla sjukhus i regionen. Finansieringen av Mobil närvård/hemsjukvårdsläkare kommer från och med årsskiftet att ingå i Krav- och kvalitetsboken.se även fokusområde De största utmaningarna under perioden har varit: Fortsatt svårt att klara tillgängligheten För att förbättra den dåliga tillgängligheten inom barn- och ungdomspsykiatrin fördelade Hälso- och sjukvårdsstyrelsen vid sitt möte den 22 februari ( 33) 50 mnkr för 2017 till kökortning inom Barnoch ungdomspsykiatrin. Dessa medel avsätts för kökortningsinsatser både avseende första bedömning, fördjupad utredning och behandling samt för utökade kostnader i samband med behandling och uppföljning. HSS gav Hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att tillsammans med berörda förvaltningar följa upp resultatet denna satsning. Denna uppföljning har återrapporterats till Psykiatriberedningen den 1 september. Än så länge syns dock inga effekter av dessa satsningar i de tillgänglighetsmätningar som görs. Sjukhusen tillgänglighet fortsätter att ligga på en nivå under riksgenomsnittet och vårdgarantin nås inte. För primärvårdens del ser tillgängligheten bättre ut, med en nivå över riksgenomsnittet men inte heller här nås de nationella vårdgarantinivåerna. Se även mål 3.2 och fokusområde Skapa en positiv utveckling kring kvalitet och patientsäkerhet En stor del av hälso- och sjukvården i VGR utför med mycket hög kvalitet men det finns klara indikationer på att utvecklingen kan vara på väg åt fel håll. Ur ett patientsäkerhetsperspektiv krävs fortsatt kraftfulla åtgärder och ett uthålligt arbete. En fortsatt Hälso- sjukvårdsnämnderna/-styrelsen, Delårsrapport Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 6(31)

7 hög medelbeläggning vid flera förvaltningar är ett observandum. I kombination med bemanningsproblematik medför detta ökad arbetsbelastning, vilket kan leda till minskad riskmedvetenhet och bidra till att vårdskadorna ökar. Ett fortsatt arbete med att komma ned till en beläggningsgrad på 90 procent är därför mycket viktigt. För att bryta trenden med ökat antal vårdskador är det också viktigt att de regiongemensamma målen (vårdrelaterade infektioner, antibiotikaresistens och trycksår) bryts ner i respektive förvaltning och vidare ner i verksamheten och att lokala resultat och mål efterfrågas och följs upp. Se även mål 3.3 och fokusområde och Bättre flöde på akutmottagningarna Under perioden har ingen förbättring setts på måluppfyllnaden av total vistelsetid (TVT) vid akutmottagningarna i VGR. Orsaken till detta har granskats i en fördjupad analys som genomförts under våren. Analysen visar att antal besök inte har ökat de senaste 18 månaderna och har därför ingen stor påverkan på TVT under denna period. Det är framförallt arbetssätt och interna faktorer inom akutmottagningen och sjukhuset som har störts påverkan på genomloppstiderna. Exempelvis är användning av röntgen och tid till avdelning vid behov av slutenvård som bidrar till förlängd TVT. Insikterna i djupanalysen har lett fram till prioriterade aktiviteter som har störst möjlighet att minska TVT och förbättra omhändertagandet av personer som besöker akuten. 2.2 Verksamhetens miljöarbete Styrelsens ledamöter omfattas av de policys (ex. resepolicy) och rutiner som gäller för miljöarbetet i Västra Götalandsregionen. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen får sitt tjänstemannastöd av Koncernkontoret. Under hösten drar arbetet med Koncernkontorets handlingsplan kring miljö igång. Arbetet kommer att samordnas av miljöavdelningen på koncernstab regional utveckling tillsammans med lokalansvariga på respektive arbetsort. Västra Götalandsregionens miljöarbete syftar till att vara hälsofrämjande och bidra till en hållbar utveckling. De gemensamma övergripande miljömålen finns i vår miljöplan Genom Koncernkontorets uppdrag att ge ett samordnat, effektivt och kraftfullt stöd till ägare, beställare och utförare har vi en stor möjlighet att minska VGR:s miljöpåverkan tillsammans. Koncernkontorets miljöarbete utgår från koncernkontorets miljöledningssystem med tillhörande handlingsplan som beslutades av förvaltningsledningen i mars Inköp Vid en sammanställning av statistik från Västra Götalandsregionens avtalsdatabas, Amesto, uppvisar hälso- och sjukvårdsstyrelsen en avtalstrohet på 36 procent per augusti. Detta är en låg nivå men vid en djupare analys av statistiken tycks denna låga nivå till stor del kunna förklaras av många av avtalen med leverantörer inom vårdvalen inte är inlagda i avtalsdatabasen. För att komma tillrätta med detta kommer den administrativa processen ses över så att samtliga befintliga avtal kommer in i databasen. Hälso- sjukvårdsnämnderna/-styrelsen, Delårsrapport Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 7(31)

8 3 Mål och fokusområden 3.1 Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagande av personer med psykisk sjukdom ska förbättras Prognos för året: Trots att flera insatser görs för att uppnå målet om att minska den psykiska ohälsan och förbättra omhändertagandet av personer med psykisk sjukdom är det inte realistiskt att detta mål kommer att nås under Utvecklingen av psykisk ohälsa är en samhällstrend som kommer att ta lång tid att vända. Flera av faktorerna som påverkar den psykiska ohälsan i samhället ligger utanför hälso- och sjukvårdens möjlighet att påverka. Den psykiska ohälsan är fortsatt hög både bland barn, ungdomar och vuxna. För vuxna är diagnospanoramat stressrelaterad ohälsa; utmattningssyndrom samt ångest och depression. De som drabbas är framförallt unga kvinnor där detta är den vanligaste grunden till sjukskrivning. Även för ungdomar ökar både självrapporterad psykisk ohälsa men även förskrivning av antidepressiva läkemedel och inläggning i heldygnsvård. Antalet nyanlända har kraftigt minskat som en följd av den tillfälliga gränskontroll som Sverige införde i november Däremot har det stora antal asylsökande som anlände innan dess nu kommit vidare i sin asylprocess och inte minst bland ensamkommande barn har nu många åldersuppskrivningar skett och avslag på ansökningar om uppehållstillstånd har kommit. Detta har lett till förtvivlade och desperata handlingar med självmordsförsök samt även har några fullbordade självmord skett i VGR inom gruppen. Detta påverkar barn- och ungdomspsykiatrin samt vuxenpsykiatrin. Bland de som erhållet uppehållstillstånd finns en grupp på ca 30 procent från krigsdrabbade länder som behöver och kommer att behöva kvalificerad behandling för Posttraumatiska stressyndrom Förbättra tillgänglighet inom barn- och ungdomspsykiatrin Den dåliga tillgängligheten fortsätter att vara ett stort problem inom barn- och ungdomspsykiatrin. Tyvärr syns inte heller något trendbrott i de tillgänglighetsmätningar som görs. Nedan återrapporteras status för de åtgärder som hälso- och sjukvårdsstyrelsen lyft fram i sin detaljbudget. Skapa färre, större mer robusta BUP-mottagningar som möjliggör specialisering och mobila insatser.under hösten 2017 görs besök hos samtliga BUP-verksamheter för att understödja utvecklingsarbetet. Öka antalet barn- och ungdomspsykiatrier, psykologer och sjuksköterskor och tillgodose tillgång till yrkeskategorier som arbetsterapeuter, fysioterapeuter, logopeder och dietister.ett samarbete med HR håller på att initieras för att understödja arbetet. Klara det ökade antalet flyktingar med traumarelaterade och andra psykiska problem.utbildningsinsats med Traumafokuserad KBT planeras för en andra omgång. Införa internetbaserade behandlingsprogram.internetförmedlad KBT för ungdomar med ångest kommer under hösten att startas upp på två BUP-mottagningar samt två vårdcentraler med tilläggsuppdrag Ungas Psykiska Hälsa. Hälso- sjukvårdsnämnderna/-styrelsen, Delårsrapport Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 8(31)

9 3.1.2 Genomförandet av de regionala psykiatriplanerna Den vuxenpsykiatriska utvecklingsplanen som antogs av Regionfullmäktige 2014 är nu i stora delar genomförd. Förstärkning av befintlig verksamhet och uppstart av ny har kunnat ske i olika takt i olika delar av VGR på grund av rekryteringsproblem framförallt i områdena utanför Göteborg. I början på april invigdes den nystartade Psykiatrimottagning utmattningssyndrom med regionalt uppdrag. De två regionala mottagningar för svåra tvångstillstånd som ska startas upp inom NUsjukvården respektive SÄS har kommit igång med rekrytering av personal. Den regionala utvecklingsplanen för barn- och ungdomspsykiatrin antogs av Regionfullmäktige 31 januari. Under senvåren kunde processledare som implementeringsstöd rekryteras och ett intensivt arbete har påbörjats. De medel som Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har tillfört 2017, ytterligare 75 mkr, används i syfte att finansiera arbetet inom ramen för denna samt den vuxenpsykiatriska planen. Nedan återrapporteras status för de åtgärder som hälso- och sjukvårdsstyrelsen lyft fram i sin detaljbudget. För att uppnå en ökad kvalitet och mer jämlik vård ska under 2017 insatser göras för att koordinera, stödja och facilitera det arbete som behöver bedrivas inom varje förvaltning. Syftet är dels att arbeta med att lyfta fram förbättringsområden men samtidigt identifiera goda exempel och stimulera lärande. Under 2017 ska en plan för kompetensförsörjning att tas fram plan i linje med de regionala psykiatriplanerna. Målsättningen är att kunna presentera en sådan plan för psykiatriberedningen och HSS i slutet av året. Status: PLANERAD Stärka första linjens förmåga att möta psykisk ohälsa Vid årsskiftet startade ett pilotprojekt med förstärkt första linje för barn och ungas psykiska hälsa som tilläggsuppdrag till 6 vårdcentraler fördelade i de 5 nämndområdena. Sedan i månadsskiftet februari/mars tar alla emot patienter. Snabbt märktes ett stort söktryck. Projektet återrapporteras regelbundet till Psykiatriberedningen. I april tog dessa 6 vårdcentraler emot över 800 besök. I maj fattade Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslut om att utöka projektet med ytterligare 5 vårdcentraler och möjligheten att ansöka om detta gick ut under sommaren. Projektet kommer att utvärderas i slutet på året. Nedan återrapporteras status för de åtgärder som hälso- och sjukvårdsstyrelsen lyft fram i sin detaljbudget. Utvärderingen av projektet sker med start nov 2016 och pågår Delrapporter lämnas regelbundet till Psykiatriberedningen. Under 2017 skapas ett nätverk där dessa sex vårdcentraler hålls ihop för att öka förutsättningarna till ett kvalitetsmässigt jämlikt utbud och delat lärande. Status: KLAR Hälso- sjukvårdsnämnderna/-styrelsen, Delårsrapport Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 9(31)

10 3.2 Patientens ställning inom hälso- och sjukvården ska stärkas Prognos för året: Det arbete som gjorts under 2017 för att VGR ska uppnå vårdgarantin har gett resultat, dock inte fullt ut som planerat. Arbetet med att uppfylla vårdgarantin har därför fortsatt högsta prioritet med inriktning mot att klara vårdgarantin vid utgången av Inget av akutsjukhusen i VGR når upp till de delmål som är definierat av respektive sjukhusstyrelse och som strävar efter att 90 % av besöken till akutmottagningen ska ha en vistelsetid på under 4 timmar till årsskiftet 2018/2019. Ingen förbättring ses över tid för respektive förvaltning. Trots att insatser pågår med förändrade arbetssätt vid varje akutmottagning är bedömningen i nuläget att delmålen inte kommer att nås under Utvecklingen av ett mer personcentrerat arbetssätt i Västra Götalandsregionen fortsätter inom samtliga förvaltningar. Förbättringsledare inom förvaltningarna har tagit fram handlingsplaner för det fortsatt arbetet. Införandet följs genom bland annat genom mätningar av patienternas uppfattning av delaktighet och involvering. Målet är att upplevelsen av delaktighet kommer att öka under Uppfylla vårdgarantin Det arbete som gjorts under 2017 för att VGR ska uppnå vårdgarantin har gett resultat, dock inte fullt ut som planerat. De egna förvaltningarna producerar mer än 2016, dock inte i nivå med planerade volymer. Volymen köpt vård ökar konstant, detta genom egna avtal och andra landstings avtal. Tillgängligheten inom primärvården mättes under två veckor i mars månad uttryckt som andel läkarbesök hos specialist i allmänmedicin som genomförts inom 7 dagar. Jämförelse mellan olika landsting/regioner visar att patienterna i Västra Götalandsregionen får dessa besök inom 7 dagar i 92 procent av fallen, vilket är bättre än riksgenomsnittet som ligger på 89 procent. Även telefontillgängligheten är något bättre i VGR (91 procent) jämfört med riket (88 procent). Trots att tillgängligheten är bättre än riksgenomsnittet nås inte vårdgarantimålen som anger att 100 procent av patienterna ska omhändertas inom de stipulerade garantitiderna. Nedan återrapporteras status för de åtgärder som hälso- och sjukvårdsstyrelsen lyft fram i sin detaljbudget. Följa upp och stödja förvaltningarnas arbete för att säkerställa att de volymer inom egenregiverksamheten som är del av basvolymer och tilläggsuppdrag utförs. Säkerställa att de upphandlade avtal som finns för att stötta där egenregiverksamheten inte räcker till nyttjas fullt ut. Säkerställa arbetet med att nyttja den samlade regionala kapaciteten för att förbättra tillgängligheten. Säkerställa etableringen av den regiongemensamma samordningsfunktionen och följa upp funktionens fortsatta arbete vad gäller stöd till såväl invånare som förvaltningar. Följa upp arbetet med att förbättra information och omhändertagande av väntande patienter. Hälso- sjukvårdsnämnderna/-styrelsen, Delårsrapport Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 10(31)

11 Stötta och stödja förvaltningarna i deras interna förbättringsarbete vad gäller produktion av planerad vård. Följa upp arbetet med översyn och utveckling av remissrutiner, av rutiner för planeringslistor samt rutiner för tidsbokning. Status: PLANERAD Följa upp arbetet med rutiner för att kontinuerligt arbeta med att minska antalet uteblivna besök inklusive säkerställa genomförandekraft i det regiongemensamma arbetet med genomföra sms-påminnelser och möjligheter till tidsbokning på nätet. Status: PLANERAD Utveckla ett personcentrerat arbetssätt i hälso- och sjukvården Samtliga utförarförvaltningar är nu involverade i arbetet med att utveckla ett personcenterat arbetssätt och arbetet utvecklas med många aktiviteter. Handlingsplaner för fortsatt arbete 2017 finns framskrivna. Ett grundprogram för personcentrerat arbetssätt samt ett program för personcentrerat ledarskap har tagits fram och lanserats på webben. Kontinuerliga mätningar (via patientenkäter och med hjälp av surfplattor på mottagningarna) pågår. Ett regionalt nätverk för personcentrerat arbetssätt har bildats och har haft två träffar. I det regionala nätverket deltar två patienter. Under våren startades också ett patientforum med en grupp patienter, som kommer att delta i det fortsatta arbetet. Patienters upplevelse av delaktighet, viket även finns med i koncernledningsgrupp hälso- och sjukvårds förändringsagenda, följs inom ramen för utvecklingen av ett mer personcentrerat arbetssätt. Utvecklingen av medelvårdtid och oplanerade återinläggningar kommer att också att följas för att se hur dessa påverkas. Nedan återrapporteras status för de åtgärder som hälso- och sjukvårdsstyrelsen lyft fram i sin detaljbudget. Under 2016 initierades ett personcentrerat arbetssätt vid ett antal pilotavdelningar. Under 2017 ska antalet avdelningar och enheter successivt att öka. Uppföljning av insatserna vid pilotavdelningarna kommer att utvärderas via en så kallad värdekompass; mätning av patientrelaterade utfallsmått, medelvårdtid samt oplanerade återinläggningar. Handlingsplaner för fortsatt arbetet vid respektive utförarförvaltning ska tas fram. Ett personcentrerat utfallsmått för primärvård och ett regionalt mätetal kring patienters upplevelse av delaktighet ska tas fram. Ett regionalt nätverk för spridning av erfarenheter, kompetens och goda exempel ska etableras. Under hösten kommer även en spridningskonferens att anordnas. Status: KLAR Förbättra akutvårdkedjan Under perioden har ingen förbättring setts på måluppfyllnaden av total vistelsetid (TVT) vid Hälso- sjukvårdsnämnderna/-styrelsen, Delårsrapport Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 11(31)

12 akutmottagningarna i VGR. Orsaken till detta har granskats i en fördjupad analys som genomförts under våren. Analysen visar att antal besök inte har ökat de senaste 18 månaderna och har därför ingen stor påverkan på TVT under denna period. Det är framförallt arbetssätt och interna faktorer inom akutmottagningen och sjukhuset som har störts påverkan på genomloppstiderna. Exempelvis är användning av röntgen och tid till avdelning vid behov av slutenvård som bidrar till förlängd TVT. Insikterna i djupanalysen har lett fram till prioriterade aktiviteter som har störst möjlighet att minska TVT och förbättra omhändertagandet av personer som besöker akuten. Nedan återrapporteras status för de åtgärder som hälso- och sjukvårdsstyrelsen lyft fram i sin detaljbudget. Dessa förväntas ge resultat under hösten 2017 och under Gemensam regional målbild för införande av akutläkare Pilotprojekt med förändrade arbetssätt utifrån VGR:s operativa modell vid Alingsås lasarett, Kungälvs sjukhus och Södra Älvsborgs sjukhus Fördjupad analys av akutmottagningarna i VGR Status: KLAR Platsbesök hos förvaltningarna Status: KLAR Införa och säkra effekt av VGR:s operativa modell anpassad efter lokala förutsättningar Inför inläggningsrätt för akuten på avdelning Dedikerat arbete för att öka hanteringstakten av patienter hos läkare 3.3 Den medicinska kvaliteten ska öka och den organisatoriska effektiviteten förbättras Prognos för året: Även om det inte säkert går att säga att kvaliteten på vården i VGR har försämrats så finns Hälso- sjukvårdsnämnderna/-styrelsen, Delårsrapport Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 12(31)

13 indikationer på att utvecklingen kan vara på väg åt fel håll. Samtidigt vet vi, efter controllingsmöten, att flertalet förvaltningar har satt in åtgärder och har fokus på områden där kvaliteten gått ner. Därtill har sektorsråden satt fokus på flera förbättringsområden och inte minst, förväntas omställningen och framförallt området kvalitetsdriven verksamhetsutveckling medföra ytterligare fokus på frågorna. Sammantaget bedöms beskrivna aktiviteter ge förutsättningar till förbättrad kvalitetsutveckling även om det inte bedöms som rimligt att uppnå detta till utgången av Även om vården i Västra Götalandsregionen i många delar håller en hög kvalitet så nås inte målsättningen med fokusområde om att samtliga verksamheter ska vara bättre än riksgenomsnittet vid nationella jämförelser. Hur Västra Götalandsregionen förhåller sig till riksgenomsnittet kan följas fram till 2017 och visas i Verksamhetsanalysen 2017 ( Kvaliteten i Västra Götalandsregionen jämfört mot riket, har försämrats sedan Andelen mätpunkter som är bättre eller inte säkert sämre än riksgenomsnittet har minskat från 88 procent till 82 procent. Trenden är statistiskt säker. År Antal mätpunkter bättre eller samma som riket1 Antal räknade mätpunkter Andel mätpunkter ej säkert sämre än riket ,5% ÖJ ,5% ÖJ ,6% VA ,2% VA Antal som statistiskt ej är sämre än riksgenomsnittet aktuellt år ÖJ = Öppna Jämförelser VA = Verksamhetsanalys I sammanställning från Kvartalen saknas uppgifter för flera indikatorer. Inom patientsäkerhet finns endast resultat för 2 indikatorer och för kvalitet som mest resultat för18 indikatorer. All jämförelse över tid skall tolkas med försiktighet då målnivåer ändras i takt med att resultaten blir bättre och då ingående indikatorer skiftar beroende på leverans och beroende på vilka som finns med i indikatorförteckningen. Diagrammen speglar således andelen som vid varje tidpunkt når aktuella mål, inte hur kvaliteten utvecklats över tid och inte heller hur resultatet förhåller sig till riksgenomsnittet. Ett annat sätt att mäta vårdens kvalitet görs genom uppföljning av kvalitetsindikatorer i Kvartalen. I den senaste sammanställning från 29 augusti saknas uppgifter för flera indikatorer. Inom patientsäkerhet finns endast resultat för 2 indikatorer och för kvalitet som mest resultat för18 indikatorer. All jämförelse över tid skall tolkas med försiktighet då målnivåer ändras i takt med att resultaten blir bättre och då ingående indikatorer skiftar beroende på leverans och beroende på vilka som finns med i indikatorförteckningen. Diagrammen speglar således andelen som vid varje tidpunkt når aktuella mål, inte hur kvaliteten utvecklats över tid och inte heller hur resultatet förhåller sig till riksgenomsnittet. Källa Hälso- sjukvårdsnämnderna/-styrelsen, Delårsrapport Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 13(31)

14 I kvalitet ingår de indikatorer som mäter utfall = resultat och de indikatorer som mäter processer. I patientsäkerhet ingår fyra indikatorer: oplanerad återinskrivning av barn med magsjuka respektive astmatiska besvär, nytt besök till akutmottagning inom 72 timmar, samt andelen vårdrelaterade infektioner. Ur ett patientsäkerhetsperspektiv krävs fortsatt kraftfulla åtgärder och ett uthålligt arbete. En fortsatt hög medelbeläggning inom somatiken vid flera förvaltningar är ett observandum, vilket är förenat med en ökad patientsäkerhetsrisk. Regionfullmäktige fastställde den 16 maj en strategi för omställning av hälso- och sjukvården och en årlig handlingsplan ska tas fram kring åtgärder och initiativ för att utveckla hälso- och sjukvården i önskvärd riktning. Handlingsplanen har fastställts av Hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Ett område inom omställningen är fokus på kvalitetsdriven verksamhetsutveckling. Medarbetarnas kompetens och vilja att utveckla vården skall tas tillvara och kvalitetsarbetet syftar till att säkerställa Hälso- sjukvårdsnämnderna/-styrelsen, Delårsrapport Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 14(31)

15 en kunskapsbaserad, personcentrerad, patientsäker, jämlik, tillgänglig och effektiv vård, samtidigt som produktivitet och effektivitet förbättras. En central del i genomförandeplanen av område Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling, är framtagandet av en modell för ett regionalt lärande system, som dockar an till och utgör en del i den nationellt sammanhållna kunskapsstyrningen Minska antalet vårdskador och antalet vårdrelaterade infektioner Ett fortsatt uthålligt arbete behövs inom VGR för att bryta trenden med ökat antal vårdskador. Det finns inga snabbspår. Det är av stor vikt att de regiongemensamma målen bryts ner i respektive förvaltning och verksamhet och att lokala resultat och mål efterfrågas och följs upp. Åtgärder och risker Förvaltningarnas engagemang och utveckling av det systematiska patientsäkerhetsarbetet fortsätter. Flera förvaltningar har justerat sin organisering av patientsäkerhetsarbetet för ökade ansträngningar att minska vårdskadorna. Spridningen av Gröna korset fortsätter inom VGR. Gröna korset innebär dagliga möten på enhetsnivå där patientsäkerhetsläget summeras genom identifiering av risker för vårdskador och inträffade vårdskador. Arbetssättet bidrar till förbättringsarbete och en stärkt patientsäkerhetskultur. Vissa enheter på Kungälvs sjukhus inkluderar även identifiering av arbetsmiljörisker i de dagliga avstämningarna. Samband finns mellan patientsäkerhet och arbetsmiljö. En god arbetsmiljö främjar ett säkert arbetssätt. Beläggningsgraden är fortsatt hög inom flertalet förvaltningar. I kombination med bemanningsproblematik medför detta ökad arbetsbelastning, vilket kan leda till minskad riskmedvetenhet och bidra till att vårdskadorna inte minskar. Ett fortsatt arbete med att komma ned till en beläggningsgrad på 90 procent är därför mycket viktigt. Resultat VRI, antibiotikaresistens och trycksår Flera aktiviteter pågår inom förvaltningarna inom de insatsområden som framgår av Riktlinjer för patientsäkerhet 2017 och Patientsäkerhetsplanen För vårdrelaterade infektioner (VRI), antibiotikaresistens och trycksårsförekomst finns följande resultat. VRI i somatisk slutenvård och mätt med Infektionsverktyget visar att målet för VGR, att understiga 6 procent har uppnåtts kvartal (5,7 procent) och kvartal (5,4 procent). Motsvarande siffror för 2016 var 6,1 procent respektive 5,5 procent. Under de senaste tolv månaderna till och med juni 2017 har 301 antibiotikarecept per 1000 invånare hämtats ut i VGR. Regiongemensamt mål är 250 recept per 1000 invånare. Totala användningen av antibiotika på rekvisition (DDD per vårddygn och år) inom sjukhusvården fortsätter att öka trots målet om en minskning med minst 10 procent. Dock har flera sjukhus minskat andelen resistensdrivande och bredspektrumantibiotika av den totala antibiotikaanvändningen vilket är positivt. Punktprevalensmätning (PPM) trycksår genomfördes vecka och VGR:s resultat visar förekomst av trycksår kategori 2-4 hos 7,3 procent av de patienter som deltog. Motsvarande resultat för 2016 var 6,9 procent. Målet för VGR är att förekomsten ska understiga 5 procent. Ingen av de deltagande förvaltningarna i VGR uppnådde målet. Resultaten låg inom intervallet 5,4 11,4 procent. Hos flera förvaltningar har trycksårsresultaten från PPM lett till intensifierat arbete och ökat fokus på förebyggande insatser vilket bör bidra till förbättrat resultat framöver. Hälso- sjukvårdsnämnderna/-styrelsen, Delårsrapport Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 15(31)

16 Nedan återrapporteras status för de åtgärder som hälso- och sjukvårdsstyrelsen lyft fram i sin detaljbudget. Stöd till offentligt finansierade vårdgivare inom VGR i genomförandet av patientsäkerhetsplanen genom såväl framtagande av faktaunderlag, utbildningsaktiviteter som arbete för att öka möjligheten att fortlöpande följa upp flera typer av vårdskador. Skapa samarbetsytor med bredare perspektiv samt samordna och stödja samverkan för ökad effektivitet och uthållighet i patientsäkerhetsarbetet och för att integrera patientsäkerhet som en aspekt i helheten Samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården ska prestera bättre än genomsnittet i nationella jämförelser Nedan återrapporteras status för de åtgärder som hälso- och sjukvårdsstyrelsen lyft fram i sin detaljbudget. Koncentration för bättre tillgänglighet och kvalitet. Respektive sektorsråd har lämnat förslag till möjlig koncentration inom det egna området. Förslaget har sammanställt och är på remiss hos förvaltningarna. Kvalitetsförbättrande indikatorer från respektive område/sektorsråd.de medicinska och odontologiska sektorsråden har tagit fram förslag på ett flertal kvalitetsförbättrande indikatorer. Förslagen har bearbetats av indikatorgruppen och ett slutligt förslag har sammanställts för beslut i HSS under september. Modell för kvalitetsdriven utveckling av hälso-och sjukvården.under våren 2017 har en kartläggning gjorts av befintlig regional struktur för kunskapsstyrning. Arbete pågår för att ta fram förslag till ett regionalt lärande system, en ny modell för kunskapsstyrning som ska knyta an till den nationella modell som utvecklats och bygger på samverkan mellan regioner, landsting och myndigheter. Projektledare och styrgrupp arbetar med att ta fram ett förslag till modell och en plan för införande, vilket beräknas vara klart till årsskiftet. Arbete pågår för att starta ett pilotområde (KOL), där rekrytering av ämnesföreträdare pågår. Kvalitetsportal lanserasutformningen av en analysportal för uppföljning och redovisning av kvalitetsregister blev klar i början av I portalen samlas alla interaktiva presentationsverktyg som relaterar till hälso- och sjukvård. Analysportalen innehåller också länkar till externa källor. Portalen är tillgänglig på Västra Götalandsregionens externa webbplats sedan juni Analysportalen är även tillgänglig från mobilen i anpassat format. Status: KLAR Skapa ett sammanhållet vårdsystem och förstärka den nära vården Nedan återrapporteras status för de åtgärder som hälso- och sjukvårdsstyrelsen lyft fram i sin detaljbudget. Målen i handlingsplanen Det goda livet för de mest sjuka äldre ska följas upp. Hälso- sjukvårdsnämnderna/-styrelsen, Delårsrapport Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 16(31)

17 Bristande måluppföljning ska analyseras och åtgärdas. Fortsatt breddinförande av Mobil närvård med sikte på förbättrad tillgång på läkarinsatser i kommunal hemsjukvård i hela Västra Götaland, samt att närsjukvårdsteam ska vara införda i alla delregioner. Utvärdering och förslag till framtida organisation av Mobil närvård kommer att tas fram. Omsorgskoordinatorer på alla somatiska akutmottagningar för vuxna övergår till i ingå i rutinsjukvård efter två års introduktionsfinansiering. Uppdrag till 1177 att fungera som en ingång, dvs första kontakt, för äldre invånare för alla typer av icke-akuta vård- och omsorgsfrågor. Status: PLANERAD Trygg och effektiv utskrivning - lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård kommer med största sannolikhet att antas i Riksdagen och behöver därefter implementeras i Västra Götalandsregionen. Hälso- sjukvårdsnämnderna/-styrelsen, Delårsrapport Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 17(31)

18 4 Ekonomiska förutsättningar 4.1 Ekonomiskt resultat SR01 Sammanställning RR Beställare hälso- & sjukvård Utfallet för januari-augusti uppgår till +245 mnkr. Avvikelse mot budget Den periodiserade avvikelsen mot budget för perioden uppgår till +169 mnkr. Budgetavvikelsen per delområde framgår nedan. Hälso- sjukvårdsnämnderna/-styrelsen, Delårsrapport Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 18(31)

19 Verksamheter, FOU och övriga områden Positiv avvikelse föreligger inom det reformerade tandvårdsstödet främst med anledning av att det inom nödvändig tandvård har arbetats fram bra kontrollfunktioner och att reformen kring F- tandvården ännu inte fått det genomslag som förväntats. Hälso- sjukvårdsnämnderna/-styrelsen, Delårsrapport Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 19(31)

20 En positiv avvikelse förekommer även för den fria barn- och ungdomstandvården Detta hänger dock samman med en avsättning på 18 mnkr som har bokats in på resultatet som ger en positiv resultatpåverkande effekt. Området kring FOU-medel och organisationsbidrag är i balans. Alla medel för BOIC på SU har dock inte avropats för perioden. En positiv avvikelse föreligger inom läkemedelsområdet på +1 mnkr. Vårdval Avvikelsen för perioden för Vårdval primärvård uppgår till 36 mnkr. Budgeten är rakt periodiserad och avvikelsen ska vara positiv vid denna tidpunkt för att ekonomin ska vara i balans vid årets slut. Kostnaderna bedöms ligga högre under senare delen av året. Avvikelsen för vårdval rehab uppgår till -46 mnkr. Detta beror på att poängpriset har höjts inför 2017 samt detta i kombination med högre produktion än beräknat och att fler vårdenheter har startat. Fler vårdenheter är också på gång att starta under året. Utvecklingsanslaget I budget 2017 har 200 mnkr avsatts för satsningar inom akutmottagningar och större delen av dessa medel har fördelats ut till förvaltningarna efter hur många besök som sker på akutmottagningarna. Dessutom satsas 250 mnkr inom området psykiatri för arbetet med den regionala utvecklingsplanen psykiatri. Dessa medel går till en rad satsningar inom psykiatriområdet. Medel för psykiatri får avropas från förvaltningarna i takt med att kostnader uppstår och personal anställs. Det har inte avropats medel fullt ut enligt budget för psykiatrisatsningen. Budgeten och besluten för ordnat införande inklusive Hepatit C uppgår till 461 mnkr Avvikelsen för ordnat införande är för perioden +102 mnkr. Avvikelsen hänförs både till läkemedel, metoder och nationella riktlinjer. Beslut har tagits på HSS om satsningar inom närsjukvårdsområdet. Dessa har inte avropats ännu i takt med budgeten. Mer kostnader väntas under senare delen av året. I budget för 2017 tillfördes 140 mnkr för satsningar inom tillgänglighetsområdet för interna och externa köp av vård. Avvikelsen för utfall mot budget uppgår till +42 mnkr. För perioden har inte sjukhusen inte producerat i nivå med de extra tilläggsvolymer och externa köp ligger under budgeterad volym. Det sistnämnda hänger samman med att några upphandlingar är försenade. På HSS bokförs också kostnader för den beslutade modellen med brutna takersättningar. Kostnaderna för detta uppgår för perioden till 118 mnkr. Dessa kostnader är inte budgeterade på HSS. Statsbidrag Sedan 2016 föreligger en ny hantering kring statsbidragen. Denna innebär att alla statsbidrag landar initialt på moderförvaltningen. Dessa utbetalas därefter i 12 delar varje månad enligt budgeterade belopp till HSS oavsett om det har funnits beslut eller kostnader ännu på HSS. De flesta statsbidragen beslutades om på HSS redan i september Ett av statsbidragen är kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess. Dessa medel har mestadels fördelats till HSN för att teckna s.k. tilläggsöverenskommelser (TÖK). Kostnader genereras inte fullt ut enligt budget. Kostnaderna är också lägre inom statsbidraget för psykiatri än vad som är budgeterat. Statsbidraget för försäkringsmedicinska utredningar har genererat kostnader som överstiger det erhållna statsbidraget för Detta kan dock hanteras genom att statsbidraget för kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess har överskott. Hälso- sjukvårdsnämnderna/-styrelsen, Delårsrapport Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 20(31)

21 I augusti har utökade statsbidrag utöver budget utbetalts till HSS inom områdena förlossningsvård, psykiatri och kroniskt sjuka. Dessa har inte genererat kostnader ännu i samma utsträckning och därmed föreligger positiv avvikelse kopplat till detta på ca 40 mnkr för perioden. Sammantaget uppgår avvikelsen för perioden vad gäller statsbidragen till +59 mnkr. Prognos helår Prognosen för HSS på helår uppgår till +200 mnkr om inte kostnader för brutna/öppna tak beaktas. Om dessa kostnader tas med är prognosen +- 0 mnkr under förutsättning att kompensation erhålls från moderförvaltningen för brutna tak. Kommentarer ges nedan inom de områden där avvikelse föreligger: Positiv avvikelse föreligger inom det reformerat tandvårdsstödet där orsakerna har kommenterats tidigare i rapporten. Fri tandvård år prognosticerar en negativ avvikelse på -3 mnkr. Avvikelsen hade varit än mer negativ om inte en avsättning från balansen på 18 mnkr bokats in på resultatet. Inom läkemedelsområdet är prognosen något negativ, -2 mnkr, vilket främst hänger samman med ökade kostnader för blödarpreparat och HIV. Kostnaderna för vårdval rehab bedöms ligga 70 mnkr högre jämfört med budgeten på helår. I prognosen är hänsyn tagen till de nya vårdenheter som kommer starta under året samt det utökade poängpriset. Avsatta budgetmedel psykiatri (50 mnkr) där satsningar startade redan 2015 bedöms gå åt på helår. Beslut finns om satsningar för ytterligare 200 mnkr (75 mnkr från 2016 samt 125 mnkr 2017.) Dessa bedöms dock inte i nuläget få helårseffekt under 2017 och därmed beräknas ett plus på 30 mnkr. Budgeten för ordnat införande uppgår till 461 mnkr på helår. Prognosen för helår är ett plus på 135 mnkr. Avvikelsen framgår av nedanstående tabell: Prognosen för tillgänglighetssatsningarna och den budget som är lagd på 140 mnkr för interna och externa köp är i nuläget att kostnaderna bedöms bli 30 mnkr lägre än budgeterat. Detta hänger samman med lägre volymer utförda av extra tilläggsbeställningar på sjukhusen (10 mnkr) samt lägre kostnader externa köp (20 mnkr). Det sistnämnda beror bland annat på att vissa avtal inte har kommit igång förrän en bit in på året samt upphandlingar inom urologi och öron pågår under hösten. Inom utvecklingsanslaget görs satsningar för avsatta medel inom närsjukvårdsområdet. Beslut har tagits på HSS om åtgärder för utveckling av närsjukvård samt prehospital vård. Beslut är taget om satsningar på upp till 82 mnkr. Budgeten uppgår till 44 mnkr samt ytterligare 38 mnkr beräknas användas av omställningsbudgeten. Dock bedöms inte alla medel gå åt enligt beslutet och en prognos på +30 mnkr. Hälso- sjukvårdsnämnderna/-styrelsen, Delårsrapport Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 21(31)

22 Övriga utvecklingsresurser visar en prognos på -50 mnkr. Detta beror främst på beslut som är tagna om satsningar efter att budgeten lades fast. I prognosen ingår finansiering för utökade kostnader för SU vad gäller dyra cancer- och MS läkemedel på upp till 31 mnkr samt barnsjukvården på DSBUS på 30 mnkr. HSS tillförs 190 mnkr för medel kopplat till ökad flyktingström. Bedömningen är att 178 mnkr går åt under året. Förklaringen till avvikelsen på 12 mnkr är främst minskade antal hälsoundersökningar då antalet nya asylsökande är få. Vidare är det projektet Hälsa i Sverige som står för lägre prognos då alla anställda inte började 1 januari och där av minskade kostnader. Prognosen för statsbidragen är sammantaget en avvikelse på +63 mnkr. Besluten kring statsbidraget effektiv rehab och sjukskrivningsprocess har tecknats TÖK i början på året och får därmed inte helårseffekt. Del av överskottet används för finansiering av försäkringsmedicinska utredningar där kostnaderna överstiger erhållet statsbidrag. Psykiatristatsbidraget beräknas inte heller gå åt fullt ut då all verksamhet inte startat upp enligt plan. Bedömningen är att 10 mnkr av årets budgeterade medel inte beräknas gå åt. Kopplat till de balanserade medlen som avser tidigare års beslut kring statsbidrag, görs bedömningen att 31 mnkr inte kommer gå åt under året och därmed måste resultatbokföras. Beslut har tagits om att HSS ska erhålla utökade medel inom områdena förlossningsvård (50 mnkr), psykiatri (17 mnkr), kroniskt sjuka (9 mnkr). Beslut har tagits om användning inom förlossning och kroniskt sjuka. Beslut inom psykiatri kommer tas under hösten. Bedömningen är att inte alla dessa medel kommer att hinna gå åt under året (10 mnkr psykiatri och 3 mnkr kvinno- /förlossningsvården). Brutna tak prognos HSS har tidigare beslutat om och tagit initiativ till förändrade regler för att stimulera ökade volymer för att öka tillgängligheten genom ersättning över tak vid samtliga sjukhus och senare att ta bort taken helt vid vissa sjukhus. Uppföljning görs i samband med delårsbokslut och koncernprognos under Uppföljningen fungerar som kontrollstation och ska ge möjlighet att vid behov omfördela resurser mellan sjukhus under 2017 för att utnyttja VGR:s samlade kapacitet. Uppföljning av verksamheten t.o.m. augusti 2017 visar att SU inte kommer att ianspråkta sitt utrymme samtidigt som NU-sjukvården och SkaS aviserat att man kan utföra ytterligare vård. Det finns därför skäl att omfördela utrymmen mellan dessa sjukhus Ytterligare förbättrad tillgänglighet kan därutöver erhållas genom att utnyttja befintlig kapacitet vid NU-sjukvården och SkaS. Därför föreslås dels att omfördela utrymme från SU och dels att NU och SkaS ges utrymme att utföra vård utöver de tidigare indikativa belopp som legat till grund för ersättning över tak KS, AL, FSS och ANS har enligt tidigare HSS-beslut helt öppna tak. KS och AL prognostiserar i nuläget att göra 15 mnkr mer än avsatta medel. Ekonomiskt innebär förslaget att tidigare angivna 250 mnkr för ersättning över tak ökar med upp till 55 mnkr. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen ska i enlighet med tidigare beslut värdera om tillgängliga medel inom HSS kommer att motsvara det bedömda utfallet eller om styrelsen ska väcka frågan hos regionfullmäktige om att ge regionstyrelsen bemyndigande att ianspråkta medel ur moderförvaltningen för att bidra till finansieringen. Om omfördelning görs till de sjukhus som har möjlighet göra mer volymer utöver de indikativa beloppen så kan kostnaderna för brutna och öppna tak uppgår till i nuläget prognostiserade 305 mnkr. Hälso- sjukvårdsnämnderna/-styrelsen, Delårsrapport Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 22(31)

23 (mnkr) Tidigare nivå brutet & Ny möjlig nivå utifrån öppna tak prognos & delår aug Omfördelning & utökning SU NU SÄS SKAS AL, KS, FSS, ANS Summa Den sammantagna prognosen på HSS förutsätter att kompensation erhålls från moderförvaltningen med 105 mnkr för att nå en 0-prognos. 4.2 Åtgärder vid ekonomisk obalans Ekonomin är i balans. 4.3 Eget kapital HSS avser inte att använda eget kapital 2017 då HSS förutsätter få kompensation från moderförvaltningen för ökade kostnaderna till följd av brutna/öppet tak-ersättningarna till sjukhusen. 4.4 Investeringar HSS gör en investering under året på en gemensam programvara för maskinerna kopplat till slutenvårdsdos och sjukhusapoteket på 1,5 mnkr. Avskrivningskostnaderna debiteras förvaltningarna. Hälso- sjukvårdsnämnderna/-styrelsen, Delårsrapport Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 23(31)

24 5 Bokslutsdokument och noter Hälso- sjukvårdsnämnderna/-styrelsen, Delårsrapport Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 24(31)

25 Hälso- sjukvårdsnämnderna/-styrelsen, Delårsrapport Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 25(31)

26 Hälso- sjukvårdsnämnderna/-styrelsen, Delårsrapport Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 26(31)

27 6 Övrig rapportering 6.1 Fördjupad rapport till egen nämnd/styrelse Här följer en rapportering av hälso- och sjukvårdsstyrelsens arbete med intern kontroll samt en avrapportering från de verksamheter där styrelsen är uppdragsgivare. Dessutom ges en kortare lägesrapport kring framtidens vårdinformationsmiljö samt flyktingsituationen som är två frågor som är av intresse ur ett systemperspektiv. Intern kontroll kontrollmoment augusti Vid sitt möte den 22 februari fastställde hälso- och sjukvårdsstyrelsen sin egen plan för Intern kontroll och säkerhet. Samtliga av de kontrollmoment som finns med i planen är med i denna delårsrapport. Kontrollområde/Risk: Kontrollmoment: Kommentar: Åtgärd: Systemansvar för vårdgaranti och tillgänglighet Får styrelsen den information som behövs för att ta sitt systemansvar för tillgänglighetsfrågor? Vidtas åtgärder? - Hälso- och sjukvårdsdirektören informerar löpande styrelsen om tillgänglighetssituationen (lägesrapport väntetider, vårdgarantiuppföljning, disponibla vårdplatser, beläggningsgrad samt väntetider akutmottagningar). Detta har skett på HSS möten 11 jan, 28 mars, 26 april och 31 maj.- HSS ledamöter får ta del av de tillgänglighetsrapporter som skickas ut månatligen. - HSS fattade den 31 maj ( 145) beslut om Handlingsplan för omställning av vården i VGR. Flera aktiviteter i denna handlingsplan syftar till att på sikt uppnå ökad tillgänglighet i VGR.Nedan följer ett urval av andra aktiviteter och beslut som fattats för att förbättra tillgängligheten.- HSS beslutade den 11 januari om att inrätta en regional Styr- och samordningsfunktion för ökad tillgänglighet (HS ). Samordningsfunktionen ska ge stöd till såväl patienter som förvaltningar för att förbättra tillgängligheten ur ett patient- och systemperspektiv.- För att förbättra den dåliga tillgängligheten inom barn- och ungdomspsykiatrin fördelade HSS vis sitt möte den 22 februari ( 33) 50 mnkr för kökortning inom BUP-området.- HSS har den 30 augusti fattat beslut om en gemensam formulering kring vårdgarantiansvaret som ska finnas med i samtliga vårdöverenskommelser för Kontrollområde/Risk: Kontrollmoment: Kommentar: Åtgärd: Ansvar för regionalt analys-, uppföljnings och utvärderingsarbete. Har styrelsen förutsättningar att ta sitt samordningsansvar när det gäller anvisningar och regiongemensamt analys- utvärderings- och uppföljningsarbete och av vårdbehov, vårdkonsumtion och vårdkvalitet samt beställningsarbetet? HSS fick den 21 juni information om vårdbehov inför VÖK 2018, Produktionsvolymsanalys 2018.HSS fick den 30 augusti information om arbetet med kvalitet och patientsäkerhet.hss fick den 30 augusti information av den regionala Verksamhetsanalysen Vid de gemensamma presideöverläggningarna (GPÖ) den 28 juni gjordes en genomgång av de Regiongemensamma riktlinjer för detaljbudget 2018 som bland annat anger inriktning för VÖKarbetet.- Styrelsen ger HSD i uppdrag att återkomma till styrelsen med en samlad bild av beställningarna i VÖK 2018 som ska jämföras med det bedömda vårdbehovet.- Införande av löpande återkoppling från GPÖ, alt minnesanteckningar som anmäls till styrelsen. Kontrollområde/Risk: Kontrollmoment: Kommentar: Uppföljning av beslutade medicinska riktlinjer Följs följsamheten/efterlevnaden av beslutade medicinska riktlinjer upp? Följs förändrade resultat till följd av medicinska riktlinjer upp? Kunskapsstöd psykisk hälsa, RCC, samt Stroke- och Diabetesrådet följer upp RMR. Dessutom följs vissa RMR upp i Verksamhetsanalysen. Att ta fram ett förlag till förbättrad och mer systematisk uppföljning av RMR ingår i uppdraget att utveckla ett lärande system och en struktur för kunskapsstyrning.strokerådet följer årligen upp implementering av RMR. De regionala förbättringsteamen från respektive strokeenhet får då i uppgift att arbeta med de processer som inte ligger bra till. Det tydligaste exemplet är de RMR som berört reperfusion vid stroke, det vill säga trombolys och trombektomi. Den riktlinjen har lett till ett mycket framgångsrikt ordnat införande där regionen ligger främst i nationen avseende trombektomi. Strokrådet har också tagit fram en modell för kvalitetsutveckling med hjälp av triangelrevision. Triangelrevision innebär att strokeenheter granskar varandra enligt särskilt utformade gransknings- och intervjuformulär. Uppföljning av RMR ingår i triangelrevisionen. Revisionsrapporterna har redovisats i verksamhets- och sjukhusledningar och har varit pådrivande för kvalitetsförbättringar. Hälso- sjukvårdsnämnderna/-styrelsen, Delårsrapport Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 27(31)