Sveriges åtagande i Baltic Sea Action Plan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sveriges åtagande i Baltic Sea Action Plan"

Transkript

1 Sveriges åtagande i Baltic Sea Action Plan rapport 5985 JULI 2009

2 Sveriges åtagande i Baltic Sea Action Plan NATURVÅRDSVERKET

3 Beställningar Ordertel: Orderfax: E-post: Postadress: CM Gruppen AB, Box , Bromma Internet: Naturvårdsverket Tel: , fax: E-post: Postadress: Naturvårdsverket, SE Stockholm Internet: ISBN ISSN Naturvårdsverket 2009 Tryck: CM Gruppen AB, Bromma 2009 Omslagsfoto: SeaWiFS Project, NASA/Goddard Space Flight Center, and ORBIMAGE, Maria Fant, Naturvårdsverket

4 Förord Östersjöländernas miljöministrar och EU-kommissionen beslutade i november 2007, inom ramen för HELCOM, om en gemensam åtgärdsplan, Baltic Sea Action Plan (BSAP). Planen gäller för Egentliga Östersjön, Öresund och Kattegatt. Målet med planen är att uppnå god ekologisk status till år Denna rapport utgör slutredovisningen av regeringsuppdraget till Naturvårdsverket att i samråd med Jordbruksverket och andra berörda myndigheter utarbeta en nationell plan för Sverige. En första delrapport lämnades i maj Rapporten innehåller förslaget till nationell åtgärdsplan för att uppfylla det svenska åtagandet. Där det har varit möjligt har åtgärdernas kostnader uppskattats eller deras konsekvenser analyserats. Konsekvensanalyserna har samlats i en underlagsrapport (NV rapport 5984). Arbetet med planen har fördelats så att deltagande myndigheter själva tagit fram och därmed ansvarar för åtgärderna inom sina respektive verksamhetsområden. Där ansvaret har varit otydligt har Naturvårdsverket utvecklat åtgärden. Åtgärder inom övergödningsavsnittet har tagits fram av Jordbruksverket, Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och Vattenmyndigheterna. För åtgärder inom området biologisk mångfald och fiske svarar Fiskeriverket, Naturvårdsverket, och SGU. På motsvarande sätt har Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket arbetat med området farliga ämnen. Sjöfart och maritima frågor har behandlats av Sjöfartsverket, Naturvårdsverket, Kustbevakningen, Transportstyrelsen och Fiskeriverket. Att utveckla utvärderingsinstrument och metoder, slutligen, har varit en uppgift för Naturvårdsverket, SMHI och Fiskeriverket. Naturvårdsverket har samordnat och lett processen. Stockholm i juli 2009 Maria Ågren 3

5 4

6 Innehåll FÖRORD 3 INNEHÅLL 5 SAMMANFATTNING 6 SUMMARY 10 GEMENSAMT ÅTGÄRDSPROGRAM I SAMMANDRAG 14 Genomförandet 14 Svenska åtgärder för att uppfylla åtagandet i BSAP 15 Värdet på havets tjänster mycket större än bevarandekostnaderna - samhällsekonomisk analys av de svenska åtgärderna 57 FÖRDJUPAD ÅTGÄRDSBESKRIVNING 70 Myndigheternas beskrivning och analys 70 Övergödning 70 Farliga ämnen 154 Biologisk mångfald 174 Sjöfart 237 Utveckling av utvärderingsinstrument och metoder 256 Ökad medvetenhet och kapacitetsuppbyggnad 266 Finansiering 268 Implementering och översyn 268 Bilaga 1 Referenser och underlag 269 Bilaga 2 Indelning av jordbrukets stödområden 271 Bilaga 3 Akronymer 272 Bilaga 4 Numrering av åtgärder 276 5

7 Sammanfattning Målet för Östersjöländernas miljöministrars och EU-kommissionens gemensamma åtgärdsplan, Baltic Sea Action Plan (BSAP) för Egentliga Östersjön, Öresund och Kattegatt är att få god ekologisk status i dessa havsområden till år Målet har fyra delmål: Östersjön opåverkad av övergödning, liv i Östersjön opåverkat av farliga ämnen, en gynnsam bevarandestatus av Östersjöns biologiska mångfald och miljövänlig sjöfart i Östersjön. Planen innehåller ca 150 åtgärder och består av fyra huvudsegment och fyra andra segment eller avsnitt. Huvudsegmenten behandlar övergödning, farliga ämnen, biologisk mångfald inklusive fiske och maritima frågor (sjöfart, olyckor, räddningstjänst m.m.). De fyra övriga avsnitten tar upp utveckling av utvärderingsinstrument och metoder, ökad medvetenhet och kapacitetsuppbyggnad, finansiering samt genomförande och revidering av planen. Enligt planen ska Östersjöländerna ta fram nationella genomförandeplaner till år Planerna ska utvärderas vid ett ministermöte För övergödning gäller att åtgärderna ska vara genomförda år 2016 med undantag för vissa av de åtgärder som avser sektorn avloppsvatten. Där har andra tidplaner lagts fast i rekommendationer som redan har antagits. De åtgärder som tas upp i planen innebär så vitt Naturvårdsverket kan bedöma att åtagandet i BSAP kan uppfyllas i alla delar utom när det gäller läckaget av kväve till Kattegat och fosfor till Egentliga Östersjön. Målet att i tillräcklig omfattning minska belastningen av närsalter på havet är det som ställer störst krav på åtgärder och då i första hand med avseende på jordbrukssektorn och avloppsreningsverken. Många av de framtagna åtgärderna rymmer stora osäkerheter och stor variation. Därför är det mycket angeläget att precisera och revidera planen. Planen bygger på den bästa kunskap som är tillgänglig i dag. Flera av åtgärderna finansieras redan eller börjar finansieras i år via havsmiljöanslaget. Men detta motsvarar bara en liten del av den totala kostnaden på flera miljarder kronor per år för samtliga de åtgärder som redovisas i planen. ÖVERGÖDNING Den största utmaningen i BSAP är att minska belastningen av näringsämnen. Sverige ska enligt den preliminära bördefördelningen mellan länderna minska sin belastning av kväve med ca ton och av fosfor med 290 ton per år till år För kväve gäller detta Egentliga Östersjön, Öresund och Kattegatt, medan det enligt bördefördelningen för fosfor inte krävs någon ytterligare minskning till Öresund och Kattegatt. Betinget för Sveriges del kan komma att justeras ner något. När detta skrivs pågår förhandlingar om att revidera belastningsberäkningarna Eftersom en betydande del av den totala belastningen av kväve och fosfor utgörs av naturlig belastning (bakgrundsbelastning), inriktas BSAP på de antropogena källorna. Det handlar i huvudsak om utsläpp från jordbruket och kommunala reningsverk. Också enskilda avlopp, skogsindustrin och skogsbruket bidrar, men i 6

8 lägre grad. Dessutom står utsläpp till luft för en betydande del av den antropogena belastningen. De åtgärder som nu redovisas innebär en möjlig minskning av belastningen med ca ton kväve och ca 170 ton fosfor. Det krävs alltså ytterligare åtgärder, och det även för att klara eventuella nya lägre belastningsvärden. Åtgärdskatalogen är mycket omfattande, framför allt i fråga om jordbruket, med allt från utökad areal för skyddszoner och biogasproduktion av flytgödsel till fler våtmarker i odlingslandskapet. Bland övriga åtgärder mot övergödning finns ökad kväverening i reningsverk, minskade närsaltsutsläpp från industrin främst skogsindustrin, minskade kväveoxidutsläpp till luft från industri, vägtrafik och sjöfart, förbättrad rening av enskilda avlopp och storskalig musselodling. Åtgärderna ska i huvudsak vara genomförda senast Det är tveksamt om detta låter sig göras med tanke på att t ex prövning av reningsverk och industrier tar lång tid. FARLIGA ÄMNEN En del av planens åtgärder mot farliga ämnen är starkt knutna till EU-arbetet, och genomförandet är beroende av EG-lagstiftningen på detta område. För flera av de prioriterade giftiga ämnena kan utsläppen mycket väl vara större från länder som Sverige och Finland än från länderna i det tidigare östblocket. Ett exempel på sådana ämnen är perfluorerade ämnen Beräkningarna av användning och utsläpp av de ämnen som prioriterats i planen är mycket osäkra. Detsamma gäller kännedomen om vilka effekter dessa ämnen kan ha på livet i havet. En viktig del av planen handlar därför om att förbättra kunskaperna om spridningen av giftiga ämnen i Östersjön och att ta fram verktyg för att bättre kunna kartlägga eventuella skadeverkningar. BIOLOGISK MÅNGFALD OCH FISKE Segmentet biologisk mångfald, inklusive fiske, innehåller åtgärder av olika karaktär. Många ska genomföras i samarbetet inom olika internationella organisationer. De åtgärder som föreslås inom området biologisk mångfald är inriktade på bl.a. marina skyddsområden och utveckling av kunskapsunderlag i form av marina landskaps- och habitatkartor. En betydande del av åtgärderna inom fisket hänger samman med Sveriges åtagande inom den gemensamma fiskeripolitiken. De innehåller bl.a. skydds- och förvaltningsåtgärder som t ex fiskefria områden, förvaltningsplaner för torsk och ål och förbättrad övervakning. SJÖFART OCH MARITIMA FRÅGOR Många av aktiviteterna i sjöfartsavsnittet utvecklas i HELCOM:s arbetsgrupper Maritime och Respons och är till sin karaktär gränsöverskridande. Det gäller t.ex. frågor om fartyg i sjönöd, om oljespill eller om olika övervakningssystem. Ett fåtal åtgärder är rent nationella till sin karaktär. Däribland kan nämnas att ta hand om 7

9 marint skräp. Av stor betydelse för hela Egentliga Östersjön är att minska sjöfartens utsläpp av kväveoxider i rökgaserna. ÖVRIGA AVSNITT De fyra övriga avsnitten innehåller utveckling av utvärderingsverktyg och metoder, allmänhetens deltagande och ökande medvetenhet, finansiering, samt genomförande och revidering av planen. Övervakning, utvärdering och dataförsörjning till modeller är viktiga element i ett genomförande av BSAP. Samtidigt drar sådana aktiviteter ofta stora kostnader. Det är därför viktigt att granska behov och relevans när nya eller reviderade instrument, modeller och metoder föreslås. De två sista segmenten har inte bedömts relevanta för den svenska planen och tas därför inte upp. Det bör påpekas att flera av de föreslagna åtgärderna också har föreslagits inom ramen för de fördjupade utvärderingarna av miljömålen, liksom i Aktionsplan för havsmiljön,och i En sammanhållen svensk havspolitik (prop. 2008/09:170) m.fl. SAMHÄLLSEKONOMISK KOSTNAD OCH NYTTA Värdet av havens många tjänster överstiger vida kostnaderna för att bevara dem (NV rapport 5937). Som vanligt är nytta svårare att beräkna i kronor än vad kostnaden är. Nyttan av att övergödningen minskar tillfaller i första hand dem som på något sätt kommer i kontakt med kuster och hav eller på annat sätt drar nytta av de ekosystemtjänster som havet tillhandahåller. Det handlar då främst om yrkes- och fritidsfiskare, turistnäringen, det rörliga friluftslivet och de som bor i de berörda områdena. Nyttan av att reducera fosforutsläppen tillfaller alla. Minskade fosforutsläpp är en långsiktigt mycket viktig fråga, eftersom fosfor är en ändlig men livsnödvändig resurs. Färre farliga ämnen i miljön ger gynnsamma hälsoeffekter för människor och djur. Biologisk mångfald stärker motståndskraften i ekosystemen och främjar ett hållbart resursutnyttjande. Färre olyckor, bidrag till minskad övergödning och minskad risk för spridning av invasiva främmande arter är exempel på positiva effekter av åtgärder inom sjöfartens område. Bättre kunskap ökar förståelsen för ekosystemtjänsterna och för hur de påverkas av mänskliga aktiviteter. Därigenom ökar också förståelsen för behovet av att genomföra åtgärder. Bättre kunskap leder till mer kostnadseffektiva åtgärder. Kostnaden för de redovisade åtgärderna beräknas uppgå till ca 2-2,5 miljarder kronor per år de närmaste 20 åren. För att uppfylla hela övergödningsbetinget kan ytterligare flera miljarder komma att behövas. Osäkerheten i dessa siffror är mycket stor. Det är alltså att få bukt med övergödningen som är svårast, och står för långt över 90 procent av de uppskattade kostnaderna. Kostnaderna för att uppfylla åtagandena inom de andra områdena stannar vid drygt 200 miljoner kronor om året fram till åtminstone 2013, varav åtgärderna för att trygga den biologiska mångfalden och att hållbarhetsanpassa fisket står för merparten. 8

10 Staten kommer antagligen att behöva stå för en betydande del av kostnaderna. Valet av styrmedel kommer att påverka såväl vem som får stå för kostnaderna gällande enskilda åtgärder, som den slutliga kostnaden. 9

11 Summary The objective of the common action plan adopted by the environment ministers of the Baltic Sea countries and the European Commission (The Baltic Sea Action Plan (BSAP) for the Baltic Proper, the Danish Straits and the Kattegatt) is to achieve good environmental status in these marine areas by This objective consists of four intermediate objectives: a Baltic Sea unaffected by eutrophication, Baltic marine life unaffected by hazardous substances, a favourable conservation status for the Baltic Sea s biodiversity and environmentally friendly shipping in the Baltic Sea. The plan details around 150 activities and consists of four main and four subsidiary sections. The issues addressed by the main sections are eutrophication, hazardous substances, biodiversity and fisheries and, lastly, maritime issues (shipping, accidents, the rescue service etc.). The remaining four sections address the development of evaluation instruments and methods, awareness raising and capacity building, financing and, lastly, the implementation and review of the plan. According to the plan, the Baltic Sea countries are required to draw up national implementation plans by The effectiveness of the national plans will be evaluated at a ministerial meeting in As regards eutrophication, measures must be implemented by 2016, with the exception of certain measures relating to wastewater treatment plants, for which other timetables have been set in recommendations already adopted. As far as the Swedish EPA is able to gather, the measures included in the national plan will mean that the commitments undertaken as part of the BSAP will be realisable in all respects, except as regards leakage of nitrogen into Kattegatt and of phosphorus into the Baltic Proper. The objective which calls for the most urgent action is that of adequately reducing the nutrient load on the sea. This primarily concerns the agricultural sector and wastewater treatment plants. Since many of the measures proposed involve significant uncertainties and a wide degree of variation, it is important to clarify and review this proposal for a national plan. Many of the measures are already being funded, or will begin to receive funding this year, from the appropriation for marine environment. However, this represents only a tiny fraction of the total annual cost of all the measures included in the plan, estimated at several billion Swedish kronor. EUTROPHICATION The greatest challenge involved in implementing the BSAP is reducing nutrient load. According to the preliminary burden-sharing arrangement between the countries, Sweden must reduce its nitrogen load by approximately tonnes a year and its phosphorus load by 290 tonnes a year, every year between now and The nitrogen load reduction concerns the Baltic Proper, the Danish Straits and the Kattegatt, whereas no additional reduction in phosphorus is required in neither the 10

12 Danish Straits nor the Kattegatt. It is possible that the requirement imposed on Sweden may be relaxed somewhat. The load calculations were being reviewed at the time of writing. Given that natural (or background) load constitutes a significant share of the total nitrogen and phosphorus loads, the BSAP is focused on anthropogenic sources.these are primarily discharges from agriculture and municipal wastewater treatment plants. Single-family homes and forestry are also contributors, albeit to a lesser extent. In addition, air emissions account for a significant share of the anthropogenic load. The measures outlined here could bring about a load reduction of approximately tonnes of nitrogen and approximately 170 tonnes of phosphorus. Hence, further action is necessary, even if lower load values are agreed upon. The list of actions is very comprehensive indeed, particularly when it comes to agriculture, and involves everything from extending the limits of the buffer zones, through the production of biogas from liquid manure, to extending wetlands in farmland areas. Other measures to tackle eutrophication include increasing nitrogen treatment for wastewater treatment plants, reducing nutrient discharges from industry in particular from the forest industry, reducing NO x emissions into the air from industry, road transport and shipping, improving sewage treatment of single-family homes and large-scale mussel farming. In principle, these measures must be implemented by no later than Whether that is achievable is debatable, given that the testing of individual treatment plants and industries is time-consuming. HAZARDOUS SUBSTANCES Some of the plan s measures to reduce hazardous substances are strongly linked to EU-level activities, which is why their implementation is dependent on EG legislation in this area. For some of the prioritised hazardous substances in BSAP Sweden and other western countries may have a higher load such as perfluorinated compounds. The uncertainty is high concerning the calculations of use and emissions of the substances prioritised in the plan. The same applies to what is known about the possible effects of these substances on marine life. Therefore, a substantial part of the plan is devoted to enhancing knowledge about the spread of hazardous substances into the Baltic and to developing tools for the improved mapping of any adverse effects. BIODIVERSITY AND FISHERIES The area of biodiversity, including fisheries, is subject to a wide variety of measures. Many of them will be implemented as part of collaborative efforts organised by various international organisations. The proposed measures relating to biodiversity are focused on, amongst other concerns, marine protection areas and on developing a knowledge base in the form of marine landscape and habitat maps. A significant majority of the measures relating to fisheries are linked to the commitments undertaken by Sweden as part of the Community fisheries policy. 11

13 These include, amongst other measures, protection and management measures such as no-take zones, cod and eel management plans and improved control measures. MARITIME ACTIVITIES Many of the activities envisaged by the shipping section will be developed by HELCOM s Maritime and Response working groups and are of a cross-border nature. They concern such issues as vessels in distress, oil spills and different monitoring systems. A small number of actions are of a purely national nature, such as management of marine litter. Reducing shipping emissions of nitrogen oxides in flue gases is of major importance to the entire Baltic Proper. OTHER ISSUES The remaining four sections deal with the development of models and evaluation tools, public participation and awareness raising, financing and, lastly, implementation and review of the plan. Monitoring and evaluation of, and provision of data for models are important elements of the implementation of the BSAP. However, as such activities often involve high costs, it is important to study the need for, and relevance of, any new or revised model proposed. The final two sections are not considered to be relevant to the Swedish context and are therefore not addressed here. It should be pointed out that many of the proposed measures have also been proposed as part of a more thorough evaluation of environmental targets, the Marine Environment Action Plan and A Coherent Swedish Marine Policy (prop. 2008/09:170) etc. THE COST AND BENEFIT TO SOCIETY AND THE ECONOMY The value of the many benefits of the sea far outweighs any costs arising from its conservation (NV report 5937). As usual, however, it is more difficult to express benefits in terms of money than to express costs. Reducing eutrophication brings benefits primarily to anyone who is in some way connected with the coast or the sea or benefit from its ecosystem services. This primarily concerns professional and recreational fishermen, the tourist industry, outdoor leisure activities and anyone who lives in the affected areas. Reducing phosphorus discharges brings benefits to everyone and is, in the long term, a very important concern, because phosphorus is a vital, albeit finite, resource. Reducing the presence of hazardous substances in the environment has beneficial effects on human and animal health. Biodiversity strengthens the resilience of ecosystems and promotes the sustainable use of resources. Reducing the number of accidents and helping to reduce eutrophication and the risk of the spread of invasive alien species are examples of some of the positive effects of the measures proposed for shipping. Improving knowledge increases understanding of ecosystem services and of how they are affected by human activities. By the same token, we also gain greater understanding of the need to take action. Improved knowledge leads to more cost-effective measures. 12

14 The estimated cost of the proposed measures amounts to around SEK billion annually over the next 20 years, but a few more billions may be needed to implement all the actions envisaged for combating eutrophication. There is much uncertainty attached to these figures. As stated above, tackling eutrophication will be the hardest challenge, amounting to more than 90 procent of the cost estimates. The cost of implementation of the commitments undertaken in the other areas is stable, at just over SEK 200 million a year until at least Protecting biodiversity and making fishing sustainable account for the greatest shares of this cost. The Swedish state will probably need to bear a substantive share of these costs. The choice of instruments will have an impact both on who bears the costs of individual actions and on who bears the final cost. 13

15 Gemensamt åtgärdsprogram i sammandrag Miljöministrarna i länderna kring Östersjön och EU-kommissionen beslutade den 15 november 2007 om ett gemensamt åtgärdsprogram för att nå god miljöstatus år 2021 i Egentliga Östersjön, Öresund och Kattegatt (BSAP). Planen består av fyra huvudsegment och ytterligare fyra avsnitt. Huvudsegmenten behandlar övergödning, farliga ämnen, biologisk mångfald, inklusive fiske, och maritima frågor (sjöfart, olyckor, räddningstjänst m.m.). De fyra övriga avsnitten tar upp utveckling av utvärderingsverktyg och modeller, allmänhetens deltagande och ökande medvetenhet, finansiering och slutligen genomförande och revidering av planen. Enligt planen accepterar länderna beskrivningen av miljösituationen i Östersjön, Öresund och Kattegatt, liksom ett antal formulerade miljömål. Vad gäller övergödningen har man kommit överens om en provisorisk fördelning för hur mycket utsläppen ska minskas till de olika bassängerna från respektive land, de s.k.bördekraven (betinget). För att genomföra planen åtar sig länderna att ta fram nationella åtgärdsplaner som kan bedömas gemensamt av HELCOM under Inom övergödningsavsnittet ska de flesta av åtgärderna vara genomförda år Till miljöministermötet år 2013 ska det göras en samlad utvärdering av åtgärdernas effekter. Genomförandet Naturvårdsverket fick i regleringsbrevet för 2008 i uppdrag att i samråd med Jordbruksverket och andra berörda myndigheter utarbeta en nationell åtgärdsplan i två steg för att uppfylla Sveriges åtagande i BSAP. Det första steget redovisades i maj 2008 och innehöll konkreta nationella åtgärdsförslag och så långt möjligt ungefärliga kostnader för dem. I steg två, dvs. denna redovisning, har åtgärderna bearbetats ytterligare och ett fåtal nya har tillkommit. Konsekvensbedömningar, kostnadsuppskattningar och annat underlag redovisas också. De fullständiga konsekvensanalyserna finns i en underlagsrapport (NV rapport 5984). Åtgärderna är numrerade kronologiskt i den ordning som de är upptagna i de olika segmenten i BSAP. E står för övergödning, H för farliga ämnen, B för biodiversitet, M för sjöfart, A för utvärderingsinstrument och metoder och AC för ökad medvetenhet och kapacitetsuppbyggnad. Mindre justeringar i numreringen har gjorts, och det framgår på aktuella ställen i texten. Redovisningen har utarbetats genom en samrådsgrupp med berörda myndigheter som deltagare. Myndigheterna är Jordbruksverket, Kemikalieinspektionen, Sjöfartsverket, Kustbevakningen, Fiskeriverket, Energimyndigheten, Försvarsmakten, Skogsstyrelsen, SMHI, SGU och Vattenmyndigheterna Södra Östersjön, Norra Östersjön och Västerhavet. 14

16 Arbetet med planen har fördelats så att de deltagande myndigheterna själva tagit fram och därmed svarar för åtgärder inom sina respektive verksamhetsområden. Där ansvaret varit otydligt har Naturvårdsverket utvecklat åtgärden. Naturvårdsverket har haft projektlednings- och samordningsansvar. Samrådsmöten har dessutom hållits med berörda branschorganisationer, Sveriges Kommuner och Landsting och icke-statliga organisationer (NGO) via Havsmiljörådet. Med Jordbruksverket, Fiskeriverket, Sjöfartsverket och LRF har hållits bilaterala överläggningar. Inom havsmiljöområdet finns ett stort antal pågående och avslutade regeringsuppdrag, liksom handlingsplaner och andra processer som behandlar behovet av åtgärder. De nu föreslagna insatserna kan därför överlappa eller dubblera åtgärder som har redovisats i andra sammanhang. Exempel på sådana parallella aktiviteter är Fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålen (Miljömålsrådet 2007), Aktionsplan för havsmiljön (Naturvårdsverket 2006), En nationell strategi för havsmiljön (Miljödepartementet 2005), Strategi för hållbart fiske (Miljövårdsberedningen 2006), den svenska redovisningen av data till HELCOM PLC 5 och andra rapporter om främst jordbruket och dess miljöpåverkan. De senare har Jordbruksverket och Naturvårdsverket utarbetat. Mellan redovisningen av del 1 och denna rapport har dessutom en havsproposition lagts fram och antagits av riksdagen (prop:2008/09:170). I propositionen finns många av åtgärderna från del 1 medtagna. Översynen av EU:s jordbruks- och fiskepolitik, Vattenförvaltningsförordningen och det marina direktivet, liksom arbetet med en Östersjöstrategi är andra exempel på processer med nära koppling till BSAP. Svenska åtgärder för att uppfylla åtagandet i BSAP Eftersom många av de ca 150 åtgärderna beskrivs ganska detaljerat gör vi här en översiktlig genomgång av dem. En mer ingående beskrivning finns i fördjupningsdelen på sid. 70. Flera av de föreslagna åtgärderna har tidigare tagits upp inom ramen för de fördjupade utvärderingarna av miljömålen, liksom i Aktionsplan för havsmiljön, propositionen En sammanhållen svensk havspolitik (prop. 2008/09:170) m.fl. I del 1 numrerades aktiviteterna. Numreringen har, med undantag för några justeringar, bibehållits i slutrapporteringen. Den stämmer dock inte helt med den numrering som senare tagits fram inom HELCOM. I bilaga 4 jämförs de båda. I avsnittet övergödning har åtgärder från de mest belastande sektorerna, Jordbruk (E 5), Avloppsreningsverk (E 3a) och i viss mån skogsbruk (E 9) delats upp i flera grupper. De föreslagna åtgärderna bedöms som genomförbara i dag, även om en del är svåra att genomföra eller kräver mycket tid och resurser i form av omprövningar av befintliga tillstånd, ökad energiåtgång etc. Potentiella åtgärder bedöms vara möjliga men svåra att genomföra på grund av höga kostnader, outvecklad eller svår teknik, bristande kunskaper om effekter eller andra svårigheter. Det bör också observeras att effekterna av åtgärderna i många 15

17 fall inte kan adderas rakt av, eftersom det i vissa fall rör sig om alternativa åtgärder som alltså delvis kan ersätta varandra.. Lovande åtgärder är i dagsläget inte möjliga att genomföra, men kan bli det på sikt. Inom övergödningssegmentet finns också två scenarier: Ett för utsläpp till luft, som bygger på redan beslutade men ännu inte genomförda begränsningar, och ett för jordbrukssektorn som utgår från en väntad prisutveckling på spannmål. De kostnader som anges i övergödningsdelen kan i en del fall ha räknats om till årlig kostnad i konsekvensanalysen (NV rapport 5984) för att möjliggöra jämförelser mellan åtgärder. Övergödning SVERIGES BETING Det övergripande målet enligt BSAP är ett Östersjön på 1950-talets eutrofieringsnivå. För att uppnå detta tillstånd har länderna kommit överens om att senast år 2016 ha vidtagit åtgärder mot såväl luftburen som vattenburen belastning med näringsämnen för att till år 2021 nå målet god ekologisk miljöstatus.det innebär bland annat att koncentrationen av närsalter ska ligga nära de naturliga nivåerna, klart vatten, naturliga syrenivåer och naturlig spridning och förekomst av växter och djur. Det krävs kraftfulla insatser från alla länder för att nå målen. Planen bygger på den bästa kunskap som är tillgänglig i dag. Det innebär att underlaget fortlöpande kommer att ses över för att man vid behov ska kunna revidera mål och åtgärdsprogram. När det gäller övergödning innehåller planen ett delvis nytt angreppssätt. Baserat på den totala belastning som Östersjön tål om det ska gå att nå de miljömål som HELCOM tidigare har beslutat, har en bördefördelning gjorts för ländernas minskning av belastningen med näringsämnen (fosfor och kväve). De mål som avses gäller bl.a. siktdjup och näringskoncentrationer. Bördefördelningen är preliminär och kommer att justeras. Avsikten är att en definitiv fördelning ska beslutas vid miljöministrarnas möte i maj Den årliga minskningen för de olika havsområdena ska vara: För Egentliga Östersjön ton kväve av en total belastning på ton och 290 ton fosfor av en total belastning på 460 ton För Öresund ton kväve av en total belastning på ton För Kattegatt med ton kväve av en total belastning på ton. Enligt den preliminära bördefördelningen ska Sverige alltså minska sin antropogena belastning med ton kväve och 290 ton fosfor per år fram till år BSAP kräver ingen ytterligare minskning av fosforbelastningen i Öresund och Kattegatt. Aktionsprogrammet gäller öppet hav. Därför kan fosforbelastningen på dessa bassänger ändå behöva minskas med tanke på situationen i kustnära områden som avsnörda havsvikar och skärgårdsområden. NUVARANDE BELASTNING OCH AVRÄKNING FRÅN BETINGET Inom HELCOM har en plan tagits fram hur översynen av de preliminära belastningsbetingen ska göras. Den ska genomföras stegvis och inledas med en ny refe- 16

18 rensnivå för belastningen under perioden Den ska också ta med luftnedfallet direkt på havsområdena från varje land. Ett förslag till ny bördefördelning ska läggas fram för beslut på HELCOM:s miljöministermöte år Samtidigt pågår en översyn av det vetenskapliga underlaget för bedömning av Östersjöns måltillstånd. Dessutom arbetar man med att utveckla Baltic Nest Institutes (BNI) marina modell, något som kan påverka betingen på lite längre sikt. I figur 1 redovisas källfördelningen av den antropogena belastningen (nettobelastningen) av kväve på Egentliga Östersjön, Öresund och Kattegatt för år 2006 enligt beräkningarna för rapporteringen till PLC5. Depositionen avser nedfallet på svenska sjöar från både svenska och utländska källor. Egentliga Östersjön ton N 4% 2% Figur 1 32% 47% Jordbruk Skogsbruk Dagvatten Deposition Reningsverk Industri Enskilda avlopp 12% 1% 2% 2% 0% Öresund ton N 4% 1% Kattegatt ton N 24% 22% 0% 48% 0% 0% 74% 21% 1% 3% I figur 2 redovisas källfördelningen av den antropogena belastningen (nettobelastningen) av fosfor på Egentliga Östersjön enligt beräkningarna för rapporteringen till PLC5. 17

19 Egentliga Östersjön 460 ton P 13% Figur 2 11% 24% 45% Jordbruk Skogsbruk Dagvatten Reningsverk Industri Enskilda avlopp 7% 0% E1 Belastningsminskningar och kvarvarande åtgärdsbehov Efter bördefördelningen i BSAP år 2007 pågår en revidering av belastningsnivåerna. Hur detta påverkar bördefördelningen är dock fortfarande oklart. För Sverige har belastningen sjunkit tack vare redan genomförda åtgärder. De nuvarande belastningsnivåerna tar inte hänsyn till luftutsläpp. Det påverkar också de nya beräkningarna där utsläpp till luft ingår. De föreslagna åtgärdernas belastningsminskningar fördelade på respektive havsområde redovisas tabell 1. Där visas också resterande åtgärdsbehov (brist) efter avräkning av de åtgärder som genomförts under perioden Belastningsminskningar genom dessa åtgärder redovisas som minskning av dels vattenburen, dels luftburen belastning från svenska källor. Mer detaljerade tabeller med kostnadsberäkningar finns i konsekvensanalysen för övergödning i NV rapport

20 Tabell 1 visar Sveriges beting när det gäller näringsämnen till Östersjön. Av tabellen framgår också hur mycket Sverige redan har gjor, hur långt man kommer med föreslagna och potentiella åtgärder till år 2016 och hur mycket som sedan återstår att göra Belastning (ton/år) Egentliga Östersjön Öresund Kattegatt Kväve Fosfor Kväve Kväve Beting enl. prel. bördefördelning Minskad belastning Kvarvarande beting enligt nya beräkningar Redan genomförda samt föreslagna och potentiella åtgärder till Belastningsminskning med framtagna åtgärder i förhållande till kvarvarande beting enligt nya beräkningar 2006 Scenario, spannmålspriser I tabell 2 visas beräkningen av det samlade kvarvarande betinget för alla havsområdena. Tabell 2 Kväve (ton/år) Fosfor (ton/år) Beting enligt prel. bördefördelning Förändrad belastning Kvarvarande beting enligt nya beräkningar Redan genomförda samt föreslagna och potentiella åtgärder Belastningsminskning med framtagna åtgärder i förhållande till Kvarvarande beting enligt nya beräkningar E2a. Införliva identifierade åtgärder i Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Det har inte fullt ut varit möjligt att föreslå hur denna åtgärd ska genomföras. 1 Det är något missvisande att addera föreslagna och potentiella åtgärder eftersom de i flera fall överlappar 19

21 De nu föreslagna åtgärdsprogrammen innehåller åtgärder som beräknas minska belastningen till Egentliga Östersjön med ca 110 ton fosfor. Kväveåtgärder har inte kvantifierats separat i åtgärdsprogrammen, utan enbart som en bieffekt av åtgärder mot fosforutsläpp. De kommer därför i realiteten att vara betydligt mer omfattande. Som bieffekt till åtgärderna för minskad fosforbelastning beräknas belastningen av kväve minska med 670 ton till egentliga Östersjön och med 380 ton (utan Göta Älv) eller ton (inklusive Göta Älv) till Kattegatt. För Öresund finns inga uppskattningar. E2b1 och E2b3 flyttade till E9 E2b. Reducera utsläppen av kväveoxider De redan skärpta avgaskraven på vägfordon och styrmedel som NOx-avgiften för vissa industrianläggningar gör att utsläppen väntas minska med ca ton deponerat kväve på Egentliga Östersjön till år Åtgärderna har också andra positiva effekter som minskad övergödning på land, minskad försurning av både mark och vatten, minskad klimatpåverkan och inte minst minskad ohälsa genom bättre luftkvalitet. Det senare är det som framför allt framträder i kostnadsnyttoanalyserna. Ökade reningskrav på den nationella sjöfarten skulle kunna leda till att 100 ton mindre kväve når Egentliga Östersjön. Inget styrmedelsförslag har dock utarbetats. Om Östersjön blir ett Emission Control Area (ECA-område) enligt International Maritime Organisation kan utsläppen i hela regionen minska med uppemot ton NOx till år jämfört med om inga ytterligare styrmedel vidtas. Då behöver ECA träda i kraft år 2016 för Östersjön. Minskningen skulle motsvara cirka ton mindre kväve till Egentliga Östersjön. Kostnaden för att reducera sjöfartens utsläpp är omkring 5 kr/kg kväveoxider eller runt 100 kr/kg kväve till Egentliga Östersjön. E3a. Minska utsläppen från avloppsreningsverken Sverige har redan infört kraftfulla reningsåtgärder i avloppsreningsverken. I alla verk utom de minsta (mindre än personekvivalenter, pe) renas fosfor till 96 procent. I de största verken renas kvävet till knappt 73 procent. Möjligheten att ytterligare minska kväve- och fosforbelastningen i alla verk utom de minsta har undersökts. De föreslagna åtgärderna vid reningsverken innebär att användningen av kolkälla, energi och fällningskemikalier ökar. Denna ökade användning har kostnadsberäknats, men inte kostnaderna för andra negativa effekter (exempelvis klimatpåverkan). Eftersom förutsättningarna för ytterligare utsläppsminskningar skiljer sig för olika verk måste verken bedömas enskilt, och det är resurskrävande. 20

22 KVÄVE Om de reningsverk som har en belastning på minst pe skulle genomföra åtgärder som innebär att de når en reduktionsnivå på omkring 80 procent för kväve beräknas kvävebelastningen minska med drygt ton/år till en årlig kostnad på omkring 190 miljoner kronor. Den genomsnittliga kostnaden för att minska kvävebelastningen från olika storleksklasser av reningsverk har beräknats ligga mellan 38 och102 kr/kg kväve. Inom varje storleksklass skiljer sig förutsättningarna och därmed kostnaderna för enskilda verk.. Om ytterligare åtgärder krävs skulle det vara möjligt att också de mindre reningsverken (< pe) genomför åtgärder för att nå en reningsnivå på 80 procent för kväve. Kvävebelastningen beräknas då minska med ca ton. Den årliga kostnaden för detta har beräknats till omkring 240 miljoner kronor, medan den genomsnittliga kostnaden ligger mellan 120 och 330 kr/kg för de olika storleksklasserna. Dessa kostnader bedöms vara underskattade bland annat eftersom kostnader för bemanning för de åtgärder som kräver det inte har räknats in. Som ett alternativ kan det också vara möjligt att för de största reningsverken (> pe) gå längre än 80 procents avskiljning av kväve. Den tekniskt möjliga gränsen innebär att en utgående halt på 2 mg kväve per liter nås. Även om reningsverken inte når så låga nivåer finns det en potential att minska utsläppen mer än vad 80 procents kväverening innebär. Det har inte gjorts några beräkningar för vad detta skulle innebära i form av minskad belastning och kostnader. FOSFOR Genom att öka doseringen av fällningskemikalier vid vissa reningsverk som belastar Egentliga Östersjön och som har en utgående halt över 0,2 mg fosfor per liter kan man minska fosforbelastningen. Om doseringen höjs för dessa verk så att de når en utgående halt på 0,2 mg fosfor per liter har belastningsminskningen beräknats till drygt 15 ton fosfor till en genomsnittlig kostnad av 180 kr/kg fosfor. Den årliga kostnaden är 2,8 miljoner kronor. Om ytterligare åtgärder krävs kan en kombination av åtgärder för olika verk användas så att merparten av alla verk når ca 0,1 mg fosfor per liter i utgående vatten. Den totala belastningsminskningen till Egentliga Östersjön uppskattas då bli 40 ton fosfor till en genomsnittlig kostnad av kr/kg fosfor. Om bara de åtgärder som har störst effekt tas med nås en belastningsminskning på ca 35 ton till en genomsnittlig kostnad av kr/kg fosfor. Ett annat alternativ skulle vara att införa efterfällning vid de reningsverk som belastar Egentliga Östersjön och år 2006 hade halter över 0,2 mg fosfor per liter och saknade efterfällning. De skulle då nå en utgående halt på 0,2 mg fosfor per liter. Belastningen beräknas minska med 5 ton fosfor. Den årliga kostnaden för detta beräknas uppgå till 24 miljoner kronor vilket ger en genomsnittlig kostnad på ca kr/kg. Det bör påpekas att siffrorna är grova och bara kan användas för att ange storleksordningen på medelkostnader för olika verk. Åtgärder som ökad fällningsdos för att öka fosforreduktionen eller komplettering med kolkälla för att miska kvävereduktionen är relativt snabbt införda åtgär- 21

23 der, medan större utbyggnader och kompletteringar med ytterligare filtersteg etc. knappast hinner genomföras före Reningsverken är dessutom tillståndspliktiga verksamheter, och det krävs tillståndsändringar eller nya tillstånd enligt miljöbalken för en ombyggnad av något slag. Ska åtgärder drivas igenom med hjälp av att initiera omprövningar i varje enskilt fall tar det lång tid och mycket resurser i anspråk. Det kommer bl.a. därför inte att gå bygga ut reningsverken till senast Va-planer, omhändertagande av dagvatten, våtmarker i anslutning till reningsverk och att begränsa bräddningar är ytterligare åtgärder som tas upp i rapporten. E3b. Förbättra reningen av enskilda avlopp Utsläpp från fritids- och permanentboende med enskilda avlopp söder om Dalälven utgör 70 procent av samtliga enskilda avlopp i landet. Uppskattningsvis ca 40 procent av anläggningarna fungerar sämre än de lägsta kraven. Kommunerna har således ett stort arbete framför sig. I första hand bör krav ställas på att anläggningarna uppnår godtagbar standard. I andra hand bör fastigheter i områden med stor känslighet och/eller stor påverkan ha anläggningar med längre gående rening. Åtgärden är främst intressant för att reducera fosfor. Minskningen av kväve ses som en bonuseffekt. Om alla enskilda avlopp åtgärdas i enlighet med lagstiftningen beräknas kvävebelastningen minska med ungefär 180 ton och fosforbelastningen med 33 ton, varav 18 ton till Egentliga Östersjön. Då har en reningsgrad på 25 procent antagits för kväve och 45 procent för fosfor. Eftersom det redan finns ett lagkrav kan belastningsminskningarna tillgodoräknas BSAP utan någon kostnad. Om fokus läggs på kvävereningsåtgärder utöver lagkravet vid de enskilda avloppen kan större utsläppsminskningar uppnås. Detta skulle innebära att rekommendationerna för hög skyddsnivå, 50 procents kväverening nås. Kvävebelastningen från enskilda avlopp uppskattas då minska med ytterligare ca 170 ton. Samtidigt skulle fosforbelastningen minska med ytterligare 15 ton, varav 9 ton till Egentliga Östersjön. Kostnadsökningen att gå från lagkravet till 88 procents kväverening har beräknats till 62 kr/kg kväve. Detta gäller under förutsättning att alla åtgärder genomförs samtidigt. Ska en reningsanläggning som redan uppfyller lagkravet kompletteras med ytterligare åtgärder ökar kostnaden. Om man i stället går in för åtgärder för att minska fosforläckaget utöver lagkrav minskar fosforbelastningen med ytterligare 15 ton, varav 9 till Egentliga Östersjön. Samtidigt skulle kvävebelastningen minska med ytterligare 33 ton. Den extra kostnaden för att komplettera markbädden med en fosforfälla samtidigt som investeringen görs för att uppfylla lagkravet har beräknats till kr/kg fosfor. För att komplettera en befintlig anläggning som redan uppfyller lagkravet ökar kostnaden. E4. Förbjud fosfater i tvättmedel Förbudet infördes i Sverige den 1 mars Motsvarande förbud har nyligen införts för maskindiskmedel. Tillsammans beräknas dessa förbud leda till att belastningen på Egentliga Östersjön minskar med 13 ton fosfor/år. 22

24 E 5. Åtgärda närsaltsutsläpp från jordbruket Ett åtgärdsprogram genomförs sedan ca 20 år tillbaka för att minska växtnäringsförlusterna från jordbruket. Resultatet har lett till stora reduktioner av närsaltsläckaget. Redan genomförda åtgärder under som ännu inte fått genomslag beräknas minska läckaget ytterligare. De ytterligare åtgärder som tas upp i det följande delas in i föreslagna, potentiella och lovande. Exempel på åtgärder som diskuteras men inte föreslås är omlokalisering av djurproduktion och att lägga mark i träda. Hur grödofördelningen förändras under den period som aktionsplanen för Östersjön ska genomföras kommer att påverka storleken på kväve- och fosforbelastningen och kan komma att betyda minst lika mycket som de åtgärder som ska genomföras enligt ett framräknat scenario. FÖRESLAGNA ÅTGÄRDER Utökad satsning på Greppa Näringen Genom Greppa Näringen erbjuds lantbrukare rådgivning om olika åtgärder för att minska kväve- och fosforförlusterna på ett kostnadseffektivt sätt. Potentialen för utökad rådgivning kring växtnäringsfrågor är sannolikt störst i Östergötlands län och länen i Mälardalen. Genom den föreslagna utökningen beräknas kvävebelastningen till havet minska med 390 ton och fosforbelastningen till Egentliga Östersjön med 3 ton. Ammoniakavgången skulle minska med ca 35 ton. Den genomsnittliga merkostnaden för en utökning utöver dagens nivå beräknas till ca 21 miljoner kronor per år under perioden Utvidga stödområdet och höj ersättningen för fånggröda och vårbearbetning Trots att betinget att minska kvävebelastningen till Egentliga Östersjön är stort är det bara en mindre del av de kustnära områdena med avrinning till Egentliga Östersjön som ingår i stödområdet för miljöersättningen för fånggrödor och vårbearbetning. Området bör utvidgas så att merparten av de berörda havsbassängernas tillrinningsområden ingår. För att öka anslutningen till stödformen och styra mot ökad vårbearbetning och fånggröda i kombination med vårbearbetning föreslås att ersättningen för dessa åtgärder höjs till 500 kronor per hektar respektive kronor per hektar. Ersättningen för fånggröda som bryts på hösten föreslås bli oförändrad. Miljöersättningen förutsätts täcka kostnaden för lantbrukaren. Kostnaden för ökad anslutning blir totalt ca 70 miljoner kronor per år under perioden Kvävebelastningen till havet beräknas minska med 375 ton. Ersättningen höjs också för redan anslutna arealer, och det innebär en kostnad på ytterligare 13 miljoner kronor per år Detta ger ingen extra minskning av belastningen, men syftar till att hålla kvar nuvarande anslutning och den reduktion det innebär. 23

25 Inför ersättning för reglerbar dränering Med dämningsbrunnar på stamledningarna kan grundvattennivåer i ett dränerat fält regleras, och det kan minska framförallt kväveutlakningen från åkermark. Det saknas i stort sett praktiska erfarenheter av åtgärden i Sverige. Ytterligare försöksunderlag behövs. Vid en översiktlig kartering med hjälp av GIS bedömdes att ca hektar i södra Sverige kan vara lämpliga för reglerbar dränering med avseende på jordart och lutningsförhållanden. Målet till år 2013 bör vara hektar åkermark med reglerbar dränering. Den totala investeringskostnaden för att anlägga hektar reglerbar dränering till 2013 med i genomsnitt 1,25 brunn per hektar uppgår till 20 miljoner kronor. Till detta kommer skötselkostnader på 1,5 miljoner kronor per år. Förslaget innebär att 90 procent av investeringskostnaden finansieras via investeringsstöd i landsbygdsprogrammet. Kvävebelastningen till havet kan minska med 22 ton. Reducerad jordbearbetning Med reducerad jordbearbetning avses här direktsådd eller bearbetning med tallrikar eller kultivatorpinnar, däremot inte grund plöjning. Reducerad jordbearbetning tas upp i den miljöinriktade rådgivningen. Åtgärden har inte bedömts vara lämplig för miljöersättning, eftersom den oftast är lönsam för jordbrukaren. Ytterligare teknikutveckling, rådgivning och information skulle kunna leda till att tekniken tillämpas på ytterligare hektar vilket kan leda till att kvävebelastningen minskar med 250 ton. Begränsad stallgödselspridning sen höst och vinter Stallgödsel bör spridas vid tidpunkter då förlusterna av växtnäringsämnen minimeras. Sveriges tillämpning av nitratdirektivet på dessa punkter har inte ansetts vara tillräcklig, och förslag till kompletterande regler har tagits fram. De innebär förbud mot att sprida stallgödsel och organiska gödselmedel under december månad i de känsliga områdena. Det totala förbudet sträcker sig därmed från december till mitten av februari. Den totala kostnaden för den utbyggnad av den lagringskapacitet som behövs har beräknats till totalt 4-9 miljoner kronor på grund av förbudet under december och till 6-14 miljoner pågrund av begränsningen under hösten. Kvävebelastningen till havet beräknas minska med 18 ton. Begränsa spridningen av stallgödsel för höstsådd spannmål Att sprida stallgödsel på hösten inför sådd av spannmål anses numera vara ett mindre lämpligt alternativ. Mål som har satts upp för att minska denna spridning på frivillig väg har inte nåtts. De bestämmelser om spridning av stallgödsel som gäller för Skåne, Blekinge och Halland bör ändras. Lagringskapaciteten för stallgödsel kan delvis behöva byggas ut för att klara de ändrade bestämmelserna. Investeringsbehovet har uppskattats till miljoner kronor. Kvävebelastningen på havet beräknas minska med 75 ton. På sikt kan också ett förbud övervägas för resten av de nitratkänsliga områdena om spridningen 24

26 inte minskar på frivillig väg. Kostnaden för att öka lagringskapaciteten uppskattas till miljoner kronor. Kvävebelastningen på havet beräknas minska med 100 ton. Lämna avstånd vid spridning av gödsel intill sjöar och vattendrag Ett förslag har tagits fram som innebär krav på att ett skyddsavstånd ska tillämpas vid gödselspridning intill sjöar eller vattendrag i de nitratkänsliga områdena. En skattning är att ca hektar kommer att beröras. Den totala kostnaden för lantbrukarna blir ca 15 miljoner kronor per år. Kvävebelastningen på havet beräknas minska med 20 ton och belastningen av fosfor till Egentliga Östersjön med 0,5 ton.. Teknik för bättre anpassning av kvävegödslingen Det är inte möjligt att i början av odlingssäsongen förutsäga är rätt gödslingsnivå. En viss säkerhetsgödsling kan förekomma. Det finns teknisk utrustning som läser av grödan och styr utmatningen av kompletteringsgivan. Denna utrustning är främst ett hjälpmedel för att jämna ut gödslingen i förhållande till det varierande behov som finns inom ett fält. Vid en ersättningsgrad på 25 procent av investeringskostnaderna och en volym på 100 sådana utrustningar stycken blir den totala belastningen på landsbygdsprogrammet 3,75 miljoner kronor. Effekten på havet skattas till 150 ton kväve till Kattegatt, 50 ton till Öresund och 100 ton till Egentliga Östersjön Högre ersättning och utökad areal för skyddszoner Skyddszoner är ett sätt att motverka fosforförluster från åkermark genom ytvattenavrinning. De utgör också en buffertzon vid spridning av mineralgödsel, stallgödsel och växtskyddsmedel. Arealen skyddszoner har minskat och väntas minska ytterligare. För att åter öka intresset för skyddszoner bör ersättningen höjas och stödområdet utvidgas. Miljöersättningen bör motsvara lantbrukarens kostnader för skyddszonen. Kostnaden för nyanslutning till programmet beräknas till 6 miljoner kronor per år. Fosforbelastningen beräknas minska med 1,5 ton, varav 1 ton till Egentliga Östersjön. Ersättningen höjs också för redan anslutna arealer. Det innebär en kostnad på ytterligare 14 miljoner kronor per år Detta ger ingen extra minskning av belastningen, men syftar till att behålla nuvarande anslutning och den reduktion det innebär. Skyddszoner på erosionsbenägen mark En ersättning för skyddszoner i andra delar av fält än längs vattendrag bör införas. Miljöersättningen ska motsvara lantbrukarens kostnader för skyddszonen. Den genomsnittliga kostnaden för ersättningen blir totalt ca 12,5 miljoner kronor per år. Fosforbelastningen beräknas minska med ca 4 ton till Egentliga Östersjön. Anlägg dammar för fosforavskiljning En möjlighet att avskilja fosfor som förloras från åkermark är att anlägga mindre våtmarker eller speciellt utformade dammar. Ersättning för våtmarker och dammar 25

Sveriges åtagande i Baltic Sea Action Plan

Sveriges åtagande i Baltic Sea Action Plan Efter den 1 juli 2011 ansvarar Havs- och vattenmyndigheten för denna publikation. Telefon 010-698 60 00 publikationer@havochvatten.se www.havochvatten.se/publikationer Sveriges åtagande i Baltic Sea Action

Läs mer

Sveriges åtagande i Baltic Sea Action Plan

Sveriges åtagande i Baltic Sea Action Plan Efter den 1 juli 2011 ansvarar Havs- och vattenmyndigheten för denna publikation. Telefon 010-698 60 00 publikationer@havochvatten.se www.havochvatten.se/publikationer Sveriges åtagande i Baltic Sea Action

Läs mer

5 Stora. försök att minska övergödningen

5 Stora. försök att minska övergödningen 5 Stora försök att minska övergödningen Svärtaån Svärtaån är ett vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt som har stor belastning av fosfor och kväve på havet. En betydande andel kommer från odlingslandskapet.

Läs mer

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar Varför prioriterar Sverige fosforavskiljning i markbaserade anläggningar Jane Hjelmqvist Enheten för miljöfarlig verksamhet Miljörättsavdelningen Möjligtvis två frågor... Varför prioriterar vi fosforavskiljning?

Läs mer

Åtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning

Åtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning 2.2. Övergödning Övergödning av sjöar, vattendrag och kustvatten bedöms inte vara ett omfattande miljöproblem i Bottenhavets vattendistrikt (Figur 2). De viktigaste mänskliga källorna är tillförsel av

Läs mer

Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer på skärpta reningskrav. Lars-Gunnar Reinius

Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer på skärpta reningskrav. Lars-Gunnar Reinius Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer på skärpta reningskrav Lars-Gunnar Reinius Arbetsgruppen På initiativ av Vasrådet bildades i början på året en arbetsgrupp bestående

Läs mer

Ministermötet i Köpenhamn

Ministermötet i Köpenhamn HELCOM, BSAP och BSAP vad innebär vårt senaste åtagande på Ministermötet i Köpenhamn Ministermötet i Köpenhamn Anders Alm, KSLA Seminarium Stockholm 12 februari 2014 Baltic Sea Action Plan (BSAP) Utsläppsmålen

Läs mer

Vattendirektivet i Sverige

Vattendirektivet i Sverige Vattendirektivet i Sverige - Implementering generellt - Tillståndet i kustzonen av Östersjön - Utmaningar - Planer framåt Ann-Karin Thorén 2014-11-11 1 HaV ansvarar för att samordna genomförandet av: Tre

Läs mer

Arbetstillfällen 100 000.

Arbetstillfällen 100 000. 2 3 4 Arbetstillfällen 100 000. 5 6 7 Vissa anspråk ställs I de internationella direktiv och konventioner Sverige antingen är ålagt att följa eller frivilligt valt att följa. Här har jag listat några exempel

Läs mer

Fosforreduktion från jordbruksmark med hjälp av kalkfilter och dikesdammar. Tony Persson/Sam Ekstrand

Fosforreduktion från jordbruksmark med hjälp av kalkfilter och dikesdammar. Tony Persson/Sam Ekstrand Fosforreduktion från jordbruksmark med hjälp av kalkfilter och dikesdammar Tony Persson/Sam Ekstrand Vattendagarna 2009 "Tid för åtgärder dags för handling" Två internationella överenskommelser att arbeta

Läs mer

Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet?

Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet? Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet? Else-Marie Mejersjö 1. EU:s vattendirektiv. Beslut om åtgärdsprogram tas i december 2009. 2. Baltic Sea Action Plan. 13 åtgärder föreslogs i somras av Jordbruksverket

Läs mer

Syfte- att bidra till miljömålen

Syfte- att bidra till miljömålen Greppa Näringen -ett redskap för åtgärder Stina Olofsson, Jordbruksverket Kristianstad 2010-12-02 Syfte- att bidra till miljömålen Begränsad klimatpåverkan Ingen övergödning Giftfri miljö Foto: Stina Olofsson

Läs mer

Åtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag

Åtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag Åtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag Åtgärdsbehov (beting) Kostnadseffektivitet Strategi målsättning: hur gå tillväga? Kristin Bertilius Borgholms kommun Malin

Läs mer

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv 7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna

Läs mer

Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp

Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp SMED Rapport Nr 4 2006 Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp Slutrapport Marianne Eriksson, SCB Mikael Olshammar, IVL På uppdrag av Naturvårdsverket Publicering: www.smed.se Utgivare: Sveriges Meteorologiska

Läs mer

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag för åtgärdsområdet Södra Hälsinglands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås för

Läs mer

Vetenskap som underlag för åtgärder mot övergödning

Vetenskap som underlag för åtgärder mot övergödning Vetenskap som underlag för åtgärder mot övergödning Bo Gustafsson bo.gustafsson@su.se www.balticnest.org Östersjön 9 kustländer Area = 420 000 km 2 Medeldjup = 50 m Maxdjup= 459 m Relativt stort mynningsområde

Läs mer

Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området. EU Kommissionen mot Konungariket Sverige. Mål C-43807 i EG domstolen

Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området. EU Kommissionen mot Konungariket Sverige. Mål C-43807 i EG domstolen Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området Stämningen Slam, revision av aktionsplan för återföring av fosfor BSAP och internationell rapportering Revidering av föreskrift? Återrapportering,

Läs mer

Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Mikael Olshammar 2013-08-20

Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Mikael Olshammar 2013-08-20 Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Sveriges miljömål Sverige har 16 miljömål som ska nås senast år 2020. I år konstatera Naturvårdsverket att 14 av 16 miljömål inte kommer uppnås i tid. Ingen

Läs mer

Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen. Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet

Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen. Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet Vattenförvaltningens organisation Samverkan på olika nivåer

Läs mer

Forum Östersjön HELCOM 130629

Forum Östersjön HELCOM 130629 Forum Östersjön HELCOM 130629 Stefan Berggren - enhetschef M-deps Naturmiljöenhet stefan.berggren@regeringskansliet.se Ministermöte i Köpenhamn Ministermöte 3 oktober 2013 (var 3:e år) Baltic sea action

Läs mer

The Municipality of Ystad

The Municipality of Ystad The Municipality of Ystad Coastal management in a local perspective TLC The Living Coast - Project seminar 26-28 nov Mona Ohlsson Project manager Climate and Environment The Municipality of Ystad Area:

Läs mer

Bakgrundsbelastning från jordbruksmark hur har den beräknats i Sveriges rapportering till Helcom?

Bakgrundsbelastning från jordbruksmark hur har den beräknats i Sveriges rapportering till Helcom? Bakgrundsbelastning från jordbruksmark hur har den beräknats i Sveriges rapportering till Helcom? Holger Johnsson, Kristina Mårtensson, Kristian Persson, Martin Larsson, Anders Lindsjö, Karin Blombäck,

Läs mer

Läkemedelsrester, andra farliga ämnen och reningsverk

Läkemedelsrester, andra farliga ämnen och reningsverk Läkemedelsrester, andra farliga ämnen och reningsverk Linda Gårdstam Naturvårdsverket / Swedish Environmental Protection Agency Miljörättsavdelningen / Implementation and Enforcement Department Uppdraget

Läs mer

HELCOM-åtgärder för att minska sjöfartens miljöpåverkan och öka säkerheten

HELCOM-åtgärder för att minska sjöfartens miljöpåverkan och öka säkerheten HELCOM-åtgärder för att minska sjöfartens miljöpåverkan och öka säkerheten Gabriella Lindholm Ordförande HELCOM Photo: by the Maritime Office in Gdynia Helsinki Commission - HELCOM Styrande organ för Konventionen

Läs mer

Signatursida följer/signature page follows

Signatursida följer/signature page follows Styrelsens i Flexenclosure AB (publ) redogörelse enligt 13 kap. 6 och 14 kap. 8 aktiebolagslagen över förslaget till beslut om ökning av aktiekapitalet genom emission av aktier och emission av teckningsoptioner

Läs mer

Enligt sändlista Handläggare

Enligt sändlista Handläggare 1/7 Datum Dnr Mottagare 2011-10-26 2270-11 Enligt sändlista Handläggare Dir tel Kajsa Berggren 010-6986018 Omfördelning av ansvar för genomförande av delar inom vattenmyndigheternas åtgärdsprogram med

Läs mer

Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för åtgärdsområdet Södra Gästriklands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås

Läs mer

Ramdirektivet för f r Vatten

Ramdirektivet för f r Vatten Ramdirektivet för f r Vatten Näringsbelastning till vattenmiljöerna, erna, reningsverkens bidrag och möjliga m styrmedel Föreningen Vatten 20100317 Anders Finnson Svenskt Vatten Vattenpoesi Ramdirektivet

Läs mer

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Vattenmyndighetens samråd - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Upplägg - Övergripande om samrådet - Nationell åtgärdsanalys Övergödning - Åtgärdsförslag regionalt

Läs mer

Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker

Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker 15 Miljömål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav

Läs mer

Svenska bönder och vatten: Företagsagrara perspektiv på och arbete med - vatten, vattenvård, vattendirektivet och Östersjöns hälsotillstånd

Svenska bönder och vatten: Företagsagrara perspektiv på och arbete med - vatten, vattenvård, vattendirektivet och Östersjöns hälsotillstånd Svenska bönder och vatten: Företagsagrara perspektiv på och arbete med - vatten, vattenvård, vattendirektivet och Östersjöns hälsotillstånd Sindre Langaas, Expert/Projektledare Disposition Vad är en bonde?

Läs mer

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv. 2015-02-25 www.torsas.se

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv. 2015-02-25 www.torsas.se Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv Förslag åtgärdsprogram för södra östersjön Just nu pågår samråd inom EU Ramdirektivet för vatten -2021-2027

Läs mer

Sveriges åtaganden i Baltic Sea Action Plan

Sveriges åtaganden i Baltic Sea Action Plan Efter den 1 juli 2011 ansvarar Havs- och vattenmyndigheten för denna publikation. Telefon 010-698 60 00 publikationer@havochvatten.se www.havochvatten.se/publikationer Sveriges åtaganden i Baltic Sea Action

Läs mer

Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer av skärpta reningskrav.

Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer av skärpta reningskrav. PROMEMORIA VAS-kommittén Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer av skärpta reningskrav. Under 2009 slogs två av VAS arbetsgrupper samman i projektet Genomförande av vattenförvaltning

Läs mer

Gjennomföring av tiltak i Sverige. Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo

Gjennomföring av tiltak i Sverige. Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo Gjennomföring av tiltak i Sverige Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo 100311 SE WFD-organisation Naturgiven indelning fem havsbassänger huvudavrinningsområden Nationellt samarbete regionalt

Läs mer

High Coast/Kvarken Archipelago

High Coast/Kvarken Archipelago High Coast/Kvarken Archipelago Milly Lundstedt, WH coordinator High Coast County Administrative Board of Västernorrland The High Coast was declared a WH site in 2000. The site was extended to include the

Läs mer

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet SWETHRO The Swedish Throughfall Monitoring Network (SWETHRO) - 25 years of monitoring air pollutant concentrations, deposition and soil water chemistry Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten

Läs mer

LOVA-bidraget. Lokala vattenvårdsprojekt

LOVA-bidraget. Lokala vattenvårdsprojekt LOVA-bidraget Lokala vattenvårdsprojekt Det är inte längre så lätt att fånga en stor torsk eller en fin ål. Bottnarna dör, vikar växer igen och giftiga algblomningar är något vi fått vänja oss vid. Våra

Läs mer

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden Förslag till Åtgärdsprogram 2016 2021 - innehåll, formuleringar och röda tråden Innehåll Kap 5 Åtgärder som behöver vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt Kap 6 Åtgärder per

Läs mer

Maj 2010. Förslag till åtgärdsplan för genomförandet av Helcoms aktionsplan för Östersjön

Maj 2010. Förslag till åtgärdsplan för genomförandet av Helcoms aktionsplan för Östersjön Förslag till åtgärdsplan för genomförandet av Helcoms aktionsplan för Östersjön Maj 2010 Förslag till åtgärdsplan för genomförandet av Helcoms aktionsplan för Östersjön 1 Producerad av: Miljödepartementet

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Nya åtgärdsprogrammet för vatten, vad innebär det för kommunerna? Mälarens vattenvårdsförbund

Nya åtgärdsprogrammet för vatten, vad innebär det för kommunerna? Mälarens vattenvårdsförbund Nya åtgärdsprogrammet för vatten, vad innebär det för kommunerna? Mälarens vattenvårdsförbund 2016-02-02 SAMRÅDET AVSLUTAT (NOV 2014 APRIL 2015) Stort engagemang 50-tal möten 2000 deltagare Alla yttranden

Läs mer

Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency

Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency Assignment Assignment from the Ministry of Defence MSB shall, in collaboration

Läs mer

PORTSECURITY IN SÖLVESBORG

PORTSECURITY IN SÖLVESBORG PORTSECURITY IN SÖLVESBORG Kontaktlista i skyddsfrågor / List of contacts in security matters Skyddschef/PFSO Tord Berg Phone: +46 456 422 44. Mobile: +46 705 82 32 11 Fax: +46 456 104 37. E-mail: tord.berg@sbgport.com

Läs mer

Skriv ditt namn här

Skriv ditt namn här Skriv ditt namn här 2012-03-29 1 Björn Risinger Generaldirektör Havs- och vattenmyndigheten 2012-03-29 2 En ny myndighet för havs- och vattenmiljö En tillbakablick 2012-03-29 3 HaV ansvarar för att genomföra

Läs mer

Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt

Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt Att gå från byråkrati till handling Kartläggning och analys Identifiera vattenförekomster, bedöma

Läs mer

Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag?

Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag? 2012-09-17 1 Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag? Björn Risinger Vattenorganisationernas riksmöte 17 sept 2012 2012-09-17 2 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten

Läs mer

CCTV eller dispens? Vad göra åt kravet på övervakning av området utanför cockpit från båda pilotstolarna?

CCTV eller dispens? Vad göra åt kravet på övervakning av området utanför cockpit från båda pilotstolarna? CCTV eller dispens? Vad göra åt kravet på övervakning av området utanför cockpit från båda pilotstolarna? 1 ICAO Annex 6 13.2.2 From 1 November 2003, all passenger-carrying aeroplanes of a maximum certificated

Läs mer

Implication of the Selfoss declaration for regeneration

Implication of the Selfoss declaration for regeneration Foryngelse i skogreisingsområder Bergen, Norge, 28.-30. september 2009 Implication of the Selfoss declaration for regeneration Hrefna Jóhannesdóttir Icelandic Forest Research Station NordGen Skog conference

Läs mer

Regeringskansliet Miljödepartementet Enheten för naturresurser Anders Alm 103 33 STOCKHOLM. Till Miljödepartementet

Regeringskansliet Miljödepartementet Enheten för naturresurser Anders Alm 103 33 STOCKHOLM. Till Miljödepartementet 2010-01- 13 Dnr Ä171/10 Regeringskansliet Miljödepartementet Enheten för naturresurser Anders Alm 103 33 STOCKHOLM Till Miljödepartementet I det följande lämnar havsmiljöinstitutet sitt svar på remissen

Läs mer

KPMG Stockholm, 2 juni 2016

KPMG Stockholm, 2 juni 2016 KPMG Stockholm, 2 juni 2016 Inställningen till skatt förändras fundamentalt ses inte längre bara som en kostnad som behöver hanteras Förväntningarna på transparens kring skatt ökar Skatt framförallt rättviseaspekter

Läs mer

Vägledning för stöd till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA)

Vägledning för stöd till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) Vägledning för stöd till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) Övergripande syfte LOVA-bidragen finansieras från den 1 juli 2011 ur havs- och vattenmiljöanslaget, tidigare havsmiljöanslaget, vars syfte är att

Läs mer

Utvecklings- och tillväxtplan för ett hållbart Åland

Utvecklings- och tillväxtplan för ett hållbart Åland Utvecklings- och tillväxtplan för ett hållbart Åland 2015-2017 ------------------------------------------------ Development- and growth plan for a sustainable Åland 2015-2017 Ann Nedergård Hållbarhetsstrateg

Läs mer

Till sökande för KRAV-certifiering av produkter från fiske. To applicants for KRAV certification of seafood products from capture fisheries

Till sökande för KRAV-certifiering av produkter från fiske. To applicants for KRAV certification of seafood products from capture fisheries Till sökande för KRAV-certifiering av produkter från fiske Välkommen med din ansökan om KRAV-godkännande av fiskbestånd. Ansökan skickas per mail till fiske@krav.se eller per post till KRAV Box 1037 751

Läs mer

Ekologisk kompensation - grönt ljus för exploatering?

Ekologisk kompensation - grönt ljus för exploatering? Ekologisk kompensation - grönt ljus för exploatering? Restaurering i marin miljö 3-4 februari 2015 Kristjan Laas och Lena Gipperth Juridiska institutionen Göteborgs universitet Photo: Eduardo Infante Forskningsprogrammet

Läs mer

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Remissens 3 huvudsakliga delar Förvaltningsplanen Tillsammans med ÅP ger planen inriktningen för fortsatta

Läs mer

Jordbruk och växtnäringsöverskott. Umeå 24 februari 2014 Annsofi Collin Lantbrukarnas Riksförbund

Jordbruk och växtnäringsöverskott. Umeå 24 februari 2014 Annsofi Collin Lantbrukarnas Riksförbund Jordbruk och växtnäringsöverskott Umeå 24 februari 2014 Annsofi Collin Lantbrukarnas Riksförbund EU-direktiv styr en hel del 1. Nitratdirektivet (övergödning) 2. Vattendirektivet ( övergödning) 3. Havsmiljödirektivet

Läs mer

Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering

Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering Miljöbalken Miljöbalken innehåller allmänna hänsynsregler och detaljerade bestämmelser om avloppsvattenrening.

Läs mer

Uppdrag att genomföra en fördjupad analys av formellt skyddade marina områden och att ta fram en handlingsplan för marint områdeskydd

Uppdrag att genomföra en fördjupad analys av formellt skyddade marina områden och att ta fram en handlingsplan för marint områdeskydd Regeringsbeslut I:4 2015-02-12 M2015/771/Nm Miljö- och energidepartementet Havs- och vattenmyndigheten Box 11 930 404 39 GÖTEBORG Uppdrag att genomföra en fördjupad analys av formellt skyddade marina områden

Läs mer

Minsta möjliga påverkan vad är det? Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund

Minsta möjliga påverkan vad är det? Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Minsta möjliga påverkan vad är det? Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Florsjön Östersjön Fördelning P Jordbruk Skogsbruk Övrigt Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Sid 3 Lantbrukarnas Riksförbund Fosfor till

Läs mer

Nyttan av modeller i svensk vattenförvaltning. Nasjonal Vannmiljøkonferanse Oslo, 17 mars 2011 Niklas Holmgren, Södra Östersjöns vattenmyndighet

Nyttan av modeller i svensk vattenförvaltning. Nasjonal Vannmiljøkonferanse Oslo, 17 mars 2011 Niklas Holmgren, Södra Östersjöns vattenmyndighet Nyttan av modeller i svensk vattenförvaltning Nasjonal Vannmiljøkonferanse Oslo, 17 mars 2011 Niklas Holmgren, Södra Östersjöns vattenmyndighet Who am I? Länsstyrelsen Kalmar, bitr vattenvårdsdirektör

Läs mer

Miljökvalitetsnormer i Sverige

Miljökvalitetsnormer i Sverige Miljökvalitetsnormer i Sverige EU:s vattenlagstiftning Vattenuttag, Fiskvatten-, Musselvatten-, Badvatten- och Dricksvattendirektiv Avloppsvatten Nitrat från jordbruk Dricksvatten IPPC Vattendirektivet

Läs mer

Vad händer med vattenmyndigheternas åtgärdsprogram?

Vad händer med vattenmyndigheternas åtgärdsprogram? Vad händer med vattenmyndigheternas åtgärdsprogram? Irene Bohman Nationell kalkhandläggarträff 2016-03-15 Maj PRÖVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAMMET Överlämnade åtgärdsprogrammet till regeringen för en eventuell

Läs mer

Kan vi lita på belastningssiffrorna för Östersjön?

Kan vi lita på belastningssiffrorna för Östersjön? Kan vi lita på belastningssiffrorna iff för Östersjön? Håkan Staaf Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency KSLA 2011-05-18 Ungefärlig tillförsel av N

Läs mer

Protected areas in Sweden - a Barents perspective

Protected areas in Sweden - a Barents perspective Protected areas in Sweden - a Barents perspective Olle Höjer Swedish Environmental Protection Agency Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2013-04-03 1 The fundamental framework for

Läs mer

Rädda Östersjön. Sju punkter för förstahjälpen åt Östersjön. augusti 2006. www.centerpartiet.se

Rädda Östersjön. Sju punkter för förstahjälpen åt Östersjön. augusti 2006. www.centerpartiet.se Rädda Östersjön Sju punkter för förstahjälpen åt Östersjön augusti 2006 www.centerpartiet.se Innehållsförteckning 1 Inledning...3 2 Utsläppsrätter i för kväve och fosfor...4 3 Östersjöregering...4 4 Övergödningen...

Läs mer

Rådgivning för lantbruk och miljö

Rådgivning för lantbruk och miljö Rådgivning för lantbruk och miljö Original: Holmbergs i Malmö AB Version 6 2013 Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som både lantbrukare och miljön tjänar på. Målen är minskade utsläpp av klimatgaser,

Läs mer

VALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster. 2015-09-22 Antonia Nyström Sandman

VALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster. 2015-09-22 Antonia Nyström Sandman VALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster 2015-09-22 Antonia Nyström Sandman VALUES Projektdeltagare Sofia Wikström Joakim Hansen Göran Sundblad Antonia Nyström Sandman Ulf Bergström

Läs mer

Ammoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Ammoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Ammoniakavgång från jordbruket Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Växtnäringsförluster Fem goda skäl att minska förlusterna Ekonomi En sparad krona är en tjänad krona Miljö Hav Sjöar och vattendrag

Läs mer

1(7) Bara naturlig försurning. Bilaga 3. Konsekvensanalys av förslag till nedlagt delmål för utsläpp av svaveldioxid

1(7) Bara naturlig försurning. Bilaga 3. Konsekvensanalys av förslag till nedlagt delmål för utsläpp av svaveldioxid 1(7) Bara naturlig försurning Bilaga 3 Konsekvensanalys av förslag till nedlagt delmål för utsläpp av svaveldioxid 2(7) 1. Problemanalys De samlade utsläppen av svavel (och kväveoxider) bidrar till det

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY SKRIVELSE 2014-04-02 Ärendenr: NV-00641-14 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1. Uppdraget Naturvårdsverket

Läs mer

Forum Östersjön 23 juni 2012

Forum Östersjön 23 juni 2012 Utmaning Östersjön the Baltic Sea Challenge En bakgrund inför Forum Östersjöns möte den 30 juni 2012 och underlag för diskussion med utgångspunkt från Baltic Nest, Baltic Boundaries och Baltic Trends 1.

Läs mer

Innovation in the health sector through public procurement and regulation

Innovation in the health sector through public procurement and regulation Innovation in the health sector through public procurement and regulation MONA TRUELSEN & ARVID LØKEN 1 14/11/2013 Copyright Nordic Innovation 2011. All rights reserved. Nordic Innovation An institution

Läs mer

Stockholm KSLA I huvudet på en bonde om BSAP Rune Hallgren LRF

Stockholm KSLA I huvudet på en bonde om BSAP Rune Hallgren LRF Stockholm KSLA 2014-02-14 I huvudet på en bonde om BSAP Rune Hallgren LRF Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Tydligt problem Artikelrubriker 2013 Nedlagda jordbruk i länet inte lösning på algblomningen i

Läs mer

Examensarbete Introduk)on - Slutsatser Anne Håkansson annehak@kth.se Studierektor Examensarbeten ICT-skolan, KTH

Examensarbete Introduk)on - Slutsatser Anne Håkansson annehak@kth.se Studierektor Examensarbeten ICT-skolan, KTH Examensarbete Introduk)on - Slutsatser Anne Håkansson annehak@kth.se Studierektor Examensarbeten ICT-skolan, KTH 2016 Anne Håkansson All rights reserved. Svårt Harmonisera -> Introduktion, delar: Fråga/

Läs mer

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience Här kan du checka in med rent samvete Check in here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet

Läs mer

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience Här kan du sova med rent samvete Sleep here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet har gjort

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost REMISSYTTRANDE Till: vattenmyndigheten.kalmar@lansstyrelsen.se Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Södra Östersjöns

Läs mer

Nya upphandlingsdirektiv och upphandling av livsmedel

Nya upphandlingsdirektiv och upphandling av livsmedel Nya upphandlingsdirektiv och upphandling av livsmedel 2014-04-03 Monica Sihlén, projektledare livsmedel och måltidstjänster, monica@msr.se Miljöstyrningsrådet är Sveriges expertorgan som ger stöd att ställa

Läs mer

Med miljömålen i fokus

Med miljömålen i fokus Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet

Läs mer

Yttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt

Yttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt Torshälla stads nämnd 2015-02-12 1 (5) Torshälla stads förvaltning Ledning & administration TSN/2014:413 Ulrika Hansson 016-710 73 25 Torshälla stads nämnd Yttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns

Läs mer

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnads- och näringslivskontoret Datum Diarienummer 2015-03-18 KS0150/15 Handläggare Thomas Jågas Telefon 023-828 42 E-post: thomas.jagas@falun.se

Läs mer

Rådgivning för lantbruk och miljö

Rådgivning för lantbruk och miljö för lantbruk och miljö Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som både lantbrukare och miljön tjänar på. Målen är minskade utsläpp av klimatgaser, minskad övergödning och säker användning av växtskyddsmedel.

Läs mer

Slutbetänkande En utvecklad havsmiljöförvaltning (SOU 2008:48)

Slutbetänkande En utvecklad havsmiljöförvaltning (SOU 2008:48) 2008-08-29 Vår ref: 2008/1269/184 Er ref: M2008/2089/Na Miljödepartementet Enheten för naturresurser 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande En utvecklad havsmiljöförvaltning (SOU 2008:48) Sammanfattning SMHI

Läs mer

Sveriges prioriteringar i de internationella förhandlingarna

Sveriges prioriteringar i de internationella förhandlingarna Sveriges prioriteringar i de internationella förhandlingarna Regionala luftvårdsdagen 1 oktober 2013 Anna Engleryd Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2013-10-02 1 Sveriges internationella

Läs mer

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenförvaltning i Europa God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenråd som förvaltingsform? Avgränsning Frivillighet Lokal förankring Finansiering av Vattenråd: - Startstöd

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

SWESIAQ Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate

SWESIAQ Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Aneta Wierzbicka Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Independent and non-profit Swedish

Läs mer

Ingen övergödning. Gotländska delmål 94. Avgränsningar mot andra miljömål 94. Regionalt miljötillstånd 94. Hur når vi målen? 95

Ingen övergödning. Gotländska delmål 94. Avgränsningar mot andra miljömål 94. Regionalt miljötillstånd 94. Hur når vi målen? 95 INGEN ÖVERGÖDNING Ingen övergödning Gotländska delmål 94 Avgränsningar mot andra miljömål 94 Regionalt miljötillstånd 94 Hur når vi målen? 95 Konsekvenser om inga åtgärder vidtas 96 93 Ingen övergödning

Läs mer

Skogens klimatnytta. - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten

Skogens klimatnytta. - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten Skogens klimatnytta - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten Varför är skogen viktig i klimatarbetet? Vad kan skogen bidra med? Internationella

Läs mer

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Proposition 2013/14:141 2010 CBD Nagoya 2011 EU-strategi 2011-2013 Uppdrag och utredningar 2014 Regeringsbeslut i mars Riksdagen i juni Strategi

Läs mer

Olika uppfattningar om torv och

Olika uppfattningar om torv och Olika uppfattningar om torv och hållbar utveckling KSLAs och torvkongressens konferens om torv den 31 augusti 2011 Magnus Brandel, projektledare Svenska torvproducentföreningen Denna presentation diskuterar

Läs mer

Kunskapsbehov för att genomföra EU-direktiven som berör havet

Kunskapsbehov för att genomföra EU-direktiven som berör havet Kunskapsbehov för att genomföra EU-direktiven som berör havet Hav och Samhälle, Marstrand 2012-11-28 Mats Ivarsson Havs- och vattenmyndigheten Mats.Ivarsson@havochvatten.se Vattendirektivet och Havsmiljödirektivet

Läs mer

Non-toxic antifouling methods to combat marine bio fouling on leisure boats in the Baltic Odd Klofsten Boatwasher Sweden AB

Non-toxic antifouling methods to combat marine bio fouling on leisure boats in the Baltic Odd Klofsten Boatwasher Sweden AB 1 Non-toxic antifouling methods to combat marine bio fouling on leisure boats in the Baltic Odd Klofsten Boatwasher Sweden AB 2 3 4 5 6 No need for anti-fouling paint Antifouling methods making boating

Läs mer

2014-11-05. Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

2014-11-05. Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2014-11-05 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

Läs mer

Vass till biogas är det lönsamt?

Vass till biogas är det lönsamt? Vass till biogas är det lönsamt? Biogasproduktion av vass i Kalmar län en samhällsekonomisk studie Eva Blidberg, Industriell ekologi, KTH 2013-02-07 Systemanalys - KTH Resultat Positiv energibalans -Energiinsatsen

Läs mer

Kostnads- nyttoanalys för åtgärder mot övergödning

Kostnads- nyttoanalys för åtgärder mot övergödning Kostnads- nyttoanalys för åtgärder mot övergödning Ett exempel som underlag till tidsundantag alternativ lägre ställda krav för miljökvalitetsnormer för vatten När är kostnaderna för att genomföra åtgärder

Läs mer

Från ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer. Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön

Från ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer. Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön Från ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelser i samverkan 5 Vattendistrikt utifrån avrinningsområdens gränser 5 Vattenmyndigheter

Läs mer

Kommittédirektiv. Havsplanering i svenska vatten. Dir. 2009:109. Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2009

Kommittédirektiv. Havsplanering i svenska vatten. Dir. 2009:109. Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2009 Kommittédirektiv Havsplanering i svenska vatten Dir. 2009:109 Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2009 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till hur en reformerad fysisk planering

Läs mer