Sveriges åtaganden i Baltic Sea Action Plan

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sveriges åtaganden i Baltic Sea Action Plan"

Transkript

1 Efter den 1 juli 2011 ansvarar Havs- och vattenmyndigheten för denna publikation. Telefon Sveriges åtaganden i Baltic Sea Action Plan Delrapport rapport 5830 maj 2008

2 Sveriges åtaganden i Baltic Sea Action Plan Delrapport NATURVÅRDSVERKET

3 Beställningar Ordertel: Orderfax: E-post: Postadress: CM Gruppen AB, Box , Bromma Internet: Naturvårdsverket Tel: , fax: E-post: Postadress: Naturvårdsverket, SE Stockholm Internet: ISBN pdf ISSN Elektronisk publikation Naturvårdsverket 2008 Tryck: CM Gruppen AB, Bromma 2008 Omslagsfoto: Bengt Ekberg, Christer Fliesberg Megapix, SeaWiFS Project, NASA/Goddard Space Flight Center, and ORBIMAGE

4 Förord Östersjöländernas miljöministrar och EU kommissionen representerad på hög nivå har i november 2007 inom ramen för HELCOM tagit beslut om en gemensam åtgärdsplan, Baltic Sea Action Plan (BSAP) gällande Egentliga Östersjön, Öresund och Kattegatt. Målet är att uppnå god ekologisk status till år Enligt överenskommelsen ska Östersjöländerna ta fram nationella planer för en samlad bedömning till år 2010 som ska utvärderas vid ett minister möte Föreliggande rapport är en första rapportering av regeringsuppdraget till Naturvårdsverket att i samråd med Jordbruksverket och andra berörda myndig heter ta fram en nationell plan för Sverige. I planen utvecklas så långt möjligt konkreta åtgärder avseende övergödning och fiske. Övriga åtgärder i BSAP nämns också i rapporten och kommer att utvecklas vidare i del två vilken ska vara klar till juli Det har mot bakgrund av den korta tiden som vi haft till förfogande inte varit möjligt att konsekvensbedöma förslagen men kostnader för föreslagna åtgärder indikeras där det har varit möjligt. Det framgår av rapporten att åtgärder för att i tillräcklig omfattning minska belastningen av närsalter på havet är det som ställer störst krav och då i första hand på jordbrukssektorn. Stockholm i maj 2008 Lars-Erik Liljelund 3

5

6 Innehåll Förord 3 Sammanfattning 13 Summary 16 Inledning 19 Bakgrund 19 Uppdraget och genomförandet 19 Åtgärder 21 Övergödning 21 Sveriges beting 22 Nuvarande belastning och avräkning från betinget 22 Föreslagna åtgärder 24 E2a. Införliva identifierade åtgärder i Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 26 E2b1. Minska närsaltutsläppen från industrin 27 E2b2. Reducera utsläppen av kväveoxider 28 E2b3. Reducera närsaltsbelastningen genom odling av musslor 29 E3a. Minska utsläppen från avloppsreningsverken 30 E3b. Förbättra behandlingen av enskilda avlopp 33 E4. Förbjud fosfor i tvättmedel 35 E5b. Skogsbrukets påverkan på övergödningen 53 E6. Implementera annex III i Svensk lagstiftning 54 E7. Upprätta en HotSpot-lista över anläggningar med intensiv djurhållning 54 E8. Gemensam framställning från HELCOM angående EUs Health Check av åtgärder inom jordbruket 54 E10. Åtgärda utsläpp från odling av energigröda 54 E11. Initiera gemensamma åtgärder mot utsläpp från Vitryssland och Ukraina 54 E12a. Verka för att utsläpp från fartyg inkluderas vid revidering av EU:s direktiv för nationella emissionstak (NECD ) 55 Farliga ämnen 56 H1. Utveckla krav på effektivitetskriterier och utsläppsgränser för småskalig förbränning 56 H2. Uppdatera HELCOM-rekommendationer 56 H3. Reducera utsläppen av farliga ämnen från förbränningsanläggningar inom energi- och industrisektorn 60 H4. Identifiera källor för de prioriterade farliga ämnena eller ämnesgrupperna 60 H5. Inför förbud eller restriktioner eller andra åtgärder mot användning av prioriterade farliga ämnen 60 H6. Tillämpa substitutionsprincipen för att ersätta utvalda farliga ämnen med ämnen med mindre farliga egenskaper 60 H7. Utveckla tekniska riktlinjer för tillståndsbeslut för miljöfarlig verksamhet avseende farliga ämnen 60 5

7 H8. Utveckla kapaciteten hos myndigheter och företag för identifiering och åtgärder mot farliga ämnen ämnen samt tillämpning av BEP (Best Environmental Practice) och BAT (Best Available Technique) 61 H9. Stimulera konsumenternas medvetande om farliga ämnen 61 H10. Inför relevant lagstiftning inkl. definitioner på farliga ämnen 61 H11. Ställ krav i åtgärdsprogram och tillståndsbeslut. Samverka med EU s kemikaliemyndighet (ECHA) 61 H12. Screening av förekomst och effekter av farliga ämnen i havet 61 H13. Kartlägg utvalda ämnen i kommunala och industriella avloppsvatten 61 H14. Inför whole effluent assessment för kontroll av komplexa avloppsutsläpp 62 H15. Utveckla produktregister 63 H16. Använd den information som REACH genererar för att minska belastningen på havet av farliga ämnen 63 H17. Införa restriktioner för användning av prioriterade farliga ämnen samt substitution inom lämpliga sektorer 63 H18. Inför restriktioner mot hexabromocyclododecande (HBCDD) 64 H19. Förbjud endosulfan, pentabde och octabde 64 H20. Påbörja arbete med restriktioner avseende användningen av PFOS, NP/NPEs och SCCPs H21. Överväg att införa restriktioner mot kadmium i gödselmedel 64 H22. Införa stränga restriktioner för användning av kvicksilver i produkter och industriprocesser 65 H23. Tillämpa samma regler som EU på produkter som marknadsförs globalt 65 H24. Implementera Globally Harmonised System (GHS) för klassificering och märkning av kemikalier 65 H25. Göra gemensamma insatser för att påverka arbetet med EU s Bat reference dokument (BREF) 65 H26. Göra gemensamma insatser inom EU avseende uppdatering av listorna över prioriterade ämnen i vattendirektivet och i REACH 65 H27. Gemensamma insatser avseende växtskyddsmedel och biocider påträffade i Östersjön 66 H28. Verka för och stödja insatser för att identifiera nya ämnen att inkluderas i Stockholmskonventionen samt Aarhusprotokollet till LRTAP (2001 Stockholm Convention on Persistent Organic Pollutants and the 1998 Aarhus Protocol on Persistent Organic Pollutants to the UNECE Convention on Long-Range Transboundary Air Pollution ) 66 H29. Ratificera Stockholmskonventionen och Aarhusprotokollet till LRTAP 66 H30. Aktivt stödja och delta i implementeringen av the Strategic Approach i det internationella kemikaliearbete 66 H31. Utveckla biologisk effektövervakning 66 H32. Fortsätt HELCOM s arbete avseende radioaktivitet 66 Biologisk mångfald 67 B1. Samarbeta inom HELCOM och med andra instanser för att utveckla och tillämpa principer för fysisk marin planering baserad på ekosystemprincipen till skydd för den marina miljön 67 6

8 B2. Redovisning hur HELCOMs rekommendation 28E/9 angående bredskalig marin fysisk planering enligt INTERREG-IIB BALANCE införts i Sverige 67 B3. Komplettera nätverket BSPAs med Natura 2000-områden och peka ut ytterligare BSPAs, speciellt i utsjöområden 68 B4. Öka effekten av nätverket av skyddade marina områden till B5. Förbättra klassificeringen av habitat och arter till B6. Förbättra och uppdatera HELCOM s rödlista avseende habitat/arter till B7. Identifiera och kartlägga potentiella och aktuella habitat t.ex. tång, ålgräs och blåmusslor samt uppväxtområden för kustfisk genom att utveckla modeller och andra verktyg och utveckla ett gemensamt angreppssätt för att minska negativ påverkan 71 B7a. Ta fram och utveckla marina landskapskartor på befintlig underlagsinformation 71 B7b. Identifiera och kartlägga potentiella och aktuella habitat t.ex. tång, ålgräs och blåmusslor samt uppväxtområden för kustfisk genom att utveckla modeller och andra verktyg och utveckla ett gemensamt angreppssätt för att minska negativ påverkan till B7c. Demonstrationsprojekt för att sprida erfarenheter om lyckade angreppssätt 73 B8. Initiera forskning om återinförande av värdefulla fytobentos arter på grunda bottnar i södra Östersjön 74 B9. En utvärdering av icke kommersiella fiskarters bevarandestatus produceras till 2011 i samarbete med relevanta organisationer 74 B10, B17:2f. Vidareutveckla ett samordnat rapporteringssystem och en databas om tumlares förekomst, bifångst och strandning till B11. Främjande av forskning för att utveckla ytterligare metoder för utvärdering och rapportering av fiskets effekter på den biologiska mångfalden 76 B11a. Utveckling och genomförande av alternativa metoder (ekologiska indikatorer) för bedömning av kustnära fiskbestånd och ekosystem 76 B11b. Experiment för att öka kunskapen om trofiska samband 77 B12, B17:2f. Utveckling och genomförande av en effektiv uppföljning och rapportering avseende bifångster av fåglar och däggdjur 78 B13. Ansvariga myndigheter i samverkan med BSRAC och HELCOM samarbetar med medlemsstaterna för utvecklingen och genomförande av fiskeriförvaltningsåtgärder i MPAs i Östersjön med syfte att uppfylla 2010 målen 80 B14, B17:2f. Bevara livskraftiga populationer av säl genom att följa HELCOMs rekommendationer för förvaltningsåtgärder och till 2012 slutföra nationella åtgärdsplaner samt genomföra icke letala åtgärder för att minska interaktionen mellan sälar och fiske 81 B15. Östersjön skall bli en modell för god förvaltning av mänsklig aktivitet och fiskeriförvaltningen ska utvecklas och införas baserad på eko systemansatsen för att stärka balansen mellan hållbart nyttjande och skydd av marina naturresurser 82 B15a. Försöksinsatser med skarpsillsutfiskning med syfte att undersöka om metoden kan bidra till att återskapa ekologisk jämvikt i Östersjöns havsmiljö 82 7

9 B15b. Områdesbaserad fiskeförvaltning 82 B15c. Incitament för lokalt deltagande runt hållbar utveckling i fiskeområden 82 B16. Vidta alla nödvändiga åtgärder så att alla exploaterade fiskarter utnyttjas uthålligt till B16a. Ekonomiska incitament som söker balans mellan fiskeflottans kapacitet och den biologiska resursen 83 B16b. Förvaltningsregimsskifte i Kattegatt 84 B17. Uppmana fiskemyndigheter i samarbete med BSRAC och HELCOM att vidta snabba åtgärder för att 85 B17:1. Utveckla och genomföra långsiktiga förvaltningsplaner för kommersiellt exploaterade fiskarter senast Revidering av den internationella aktionsplanen för Östersjö laxen (Salmon action plan) 85 B17:2. Införa ytterligare fiskeåtgärder baserade på bästa vetenskapliga underlag för att 86 a) all fångst och bifångst som inte kan släppas tillbaka levande landas och rapporteras b) kontinuerligt utforma stängningar, tidsbestämda eller permanenta av tillräcklig storlek för att förhindra fångst av lekande och ung fisk 87 c) utpeka ytterligare områden för fiskeförbud d) vidareutveckla och införa ändamålsenlig uppfödning och utsättning av lax och havsöring för att säkerställa den genetiska variabiliteten av vildstammar e) omedelbara åtgärder för att minimera bifångst av småfisk och icke målart f) utvärdera effektiviteten av existerande tekniska åtgärder 2008 för att minimera bifångst av tumlare och införa nya tekniker och åtgärder 91 B17:3. Fiskerimyndigheterna anmodas att vidta åtgärder för att 91 a) omedelbart se till så att tjuvfiske, icke-reglerat fiske och icke rapporterat fiske upphör samt utveckla landnings kontroll m.m. enligt BSRAC konferensen i mars b) vidta snabb implementering av existerande långsiktiga förvaltningsplaner för torsk och ål senast Flerårig plan för torskbestånden i Östersjön (EG förordning 1098/2007) 92 Återhämtningsplan för torsk i Kattegatt (EG förordning 423/2004) 93 Nationell förvaltningsplan för ål (se även B20a) 94 B18. Ansvariga myndigheter bör införa angivna mål i bilagan till BSAP avseende åtgärder inom fiskeriförvaltningen 95 B19. Gemensam skrivelse till EU om uthålligt fiske i samklang med BSAP 95 B20a. Utveckla nationella program för skydd av ål, EC Regulation No. 1100/ B20b. Klassificering och kartläggning av älvar med historisk och migrerande fiskarter, senast B20c. Utveckling av planer för restaurering av lekområden och vandrings vägar för migrerande fiskarter i lämpliga vattendrag, senast

10 B20d. Aktivt bevarandearbete i minst tio hotade vildlaxälvar i Östersjön samt återintroduktion av ursprunglig Östersjölax i minst fyra potentiella laxälvar, senast B21. Återinförande av stör 98 B22. Kustfisk har en viktig roll för Östersjöns biodiversitet och stor social och kulturell betydelse 98 Ansvariga myndigheter bör: 98 a) etablera ett internationellt nätverk för överens kommelser om riktlinjer för en ekosystembaserad förvaltning av kustfiske i Östersjön 98 b) utveckla långsiktiga planer för skydd, miljöövervakning och hållbar förvaltning av kustfisk, inklusive hotade eller missgynnade arter och anadroma fiskarter c) utveckla ekologiska indikatorer och metoder för bedömning av kustfisk inklusive referensnivåer och verktyg för utvärdering av hållbar förvaltning av kustfiske Sjöfart 100 M1, M2, M6. Ratificering av AFS- och MARPOL 73/78 konventionerna 100 M3. Ställ krav på att fartyg som anländer hamn inte använder TBT antifouling 100 M4. Aktivt stödja utvecklingen av TBT-fria antifoulingsystem 100 M5. Effektivt införa AFS Convention i Östersjön genom att utveckla system för kontroll av fartyg som inte uppfyller säkerhetskraven 100 M7, M27. Samverka inom European Maritime Safety Agency, EMSA för satellitövervakning av oljespill 101 M8. Stöd kommuner och lokala frivilliga organisationer för att utföra strandstädning 101 M9a. Utvidga det för fiskare avgiftsfria omhändertagandet av i landfört skräp med att även ge kompensation 102 M9b. Införa HELCOM rekommendation 28/10 avseende no-special-fee-system för fartygsavfall. 102 M10. Utvidga mottagningssystemen för omhändertagande av fartygsavfall enligt no-special-fee-systemet 102 M11. Förstärk tillsyn och samarbete för lagföring av illegal dumpning enligt Paris MoU 102 M12. Utveckling och användning av övervakningsinstrument för upptäckt av föroreningar på havsytan från fartyg samt utsläpp till luft från fartyg 103 M13. Använda HELCOM AIS (Automatic Identification System) för utökad tillsyn och övervakning av fartyg enligt 1982 Paris MoU 103 M14. Förstärk säkerheten vid vintersjöfart enligt HELCOM Rekommendation 28E/ M15. Förstärk säkerheten vid vintersjöfart genom användning av utbildad besättning samt utnyttjande av islots 104 M16. Överväga gemensam skrivelse till IMO 2008 om behovet av att modifiera AIS-informationen för att öka sjöfartsäkerheten och skyddet för miljön 105 M17. Samarbeta kring Differential Global Navigation Satellite System, DGNSS, via AIS till stöd för navigering 105 9

11 M18. Överens om att ändra HELCOM överenskommelse om tillgången till AIS-information enligt HELCOM förslag 105 M19. Stöd IMO i införandet av ECDIS 106 M Antagande och implementering av Helcom recommendation 28E/12 Strengthening of sub-regional cooperation in response field 106 M22. Främja ett effektivt samarbete vid fartygsolyckor 106 M23. Östersjöländerna är överens om att övertyga fartyg i svårigheter att acceptera den bästa hjälpen för att minimera utsläpp av föroreningar 107 M Till 2009 utveckla och till 2010 anta en plan för skyddade platser för fartyg i svårigheter samt hur kostnaderna ska fördelas 107 M26. Stöd och samarbete för att utveckla bestämmelser för ansvar och kompensation i samband med transport och farliga ämnen 108 M27. Använd satellitövervakning för att stödja åtgärder i händelse av oljeolyckor i Östersjön 108 M28a. Utveckla ett stöd för beslut om användning av dispergeringsmedel 108 M28b. Utveckla teknologi för hantering av olyckor i svåra yttre omständigheter (mörker, hårt väder mm) 108 M29. Samverka för utveckling av best practice för omhändertagande av föroreningar på stränderna 108 M30. Integrera hanteringen av oljeskadad fågel i planerna för oljeskydd 109 M31. Gemensam skrivelse till IMO 2009 avseende nya regler för fartyg enl. Annex IV, MARPOL 73/78 samt att Östersjön utpekas som Special Area avseende utsläpp av avloppsvatten speciellt från passagerarfartyg 109 M32. Uppmuntra hamnar och rederier till frivilligt omhändertagande av avloppsvatten i hamnanläggningar 109 M33. Genomföra åtgärderna i BSAP s road map i syfte att ratificera och införa Ballastvattenkonventionen 110 M34. I samarbete med OSPAR utreda och om möjligt peka ut områden utanför Östersjön för byte av ballast vatten 110 M35. Ratificera Ballast Water Management konventionen 2010 och inte senare än M36. Inför ekonomiska stimuli för att minska utsläpp från fartyg, Helcom rekommendation 28E/ M37. Minska svavelinnehållet i fartygsbränsle 112 M38. Reducera utsläppen av kväveoxider 112 M39. Beräkna övergödningseffekterna av kväveoxidutsläppen från fartyg 113 M40. Zero-discharge from offshore platforms 113 Utveckling av metoder och instrument 114 A1. Harmonisera metoder för att bedöma diffus belastning av närsalter 114 A2. Utvärderingsmetoder för övergödning 114 A3. Vidareutveckla ekosystemmodeller 114 A3a. Vidareutveckling av Baltic Nest 114 A3b. Vidareutveckla HOME Vatten 114 A3c. Operationella modeller av Östersjöns ekosystem. 115 A3d. Utveckling av digital djupdatabas och modeller 116 A3e. Bioekonomiska modeller som understödjer beslut

12 A3f. GIS modeller som understödjer fiskeriförvaltningsbeslut 118 A4. Vidareutveckla information från ekosystemmodeller i samarbete 118 A5. Tematisk utvärdering av farliga ämnen i havet 118 A6, A7. Utveckla gemensamma utvärderingsverktyg för biologisk mångfald 118 A8. Kontinuerligt mäta biodiversitetens bevarandestatus och effekterna av skyddsåtgärder 118 A9. Utvärdering av sjöfartens föroreningsbelastning Ökad medvetenhet och kapacitetsuppbyggnad 119 AC1a. Främja medborgarnas deltagande i beslutsfattande 119 AC1b. Upplysning av allmänheten och relevant industri avseende HELCOM:s rödlistade arter 119 AC2. Utveckla informationskampanjer om farliga ämnen och informera HELCOM 120 AC3. Fortsatt uppbyggnad av förmåga och kapacitet hos myndigheter och industri att hantera farliga ämnen 120 AC4. Engagera medborgarna i att upptäcka olagliga utsläpp från fartyg 120 AC5. Öka allmänhetens medvetande om marine litter inkl. effekterna av spökgarn 120 AC6. Implementera ett program för fullföljande av internationella regler om avfall och avloppsvatten från fartyg inkl. dess ilandlämnande 121 AC7. Stöd miljövänlig fritidsbåtverksamhet 121 Finansiering 122 Implementering och översyn 122 Bilaga 1 Underlag för beräkning av de svenska betingen 123 Bilaga 2 Bilaga 3 Beräkning av minskning av närsalter genom föreslagna åtgärder 128 Beräknad minskning av närsalter från olika föreslagna åtgärder 129 Bilaga 4 Kväve- och fosforretention, kartor 130 Bilaga 5 Bilaga 6 Belastningsminskning genom fånggrödor, VÅRbearbetning, reducerad jordbearbetning och minskad gödslingsintensitet, redovisning av Jordbruksverket 131 Jordbruksverkets analys av samhällsekonomiska konsekvenser tre scenarier för reduktion av kväve 138 Bilaga 7 Akronymer

13

14 Sammanfattning Östersjöländernas miljöministrar och EU kommissionen representerad på hög nivå har i november 2007, inom ramen för HELCOM tagit beslut om en gemensam åtgärdsplan, Baltic Sea Action Plan (BSAP) för Östersjön, Öresund och Kattegatt. Målet för planen är att få god ekologisk status till år Planen innehåller ca 150 aktiviteter och består av fyra huvudsegment samt ytterligare fyra avsnitt. Huvudsegmenten behandlar övergödning, farliga ämnen, biologisk mångfald inklusive fiske samt maritima (sjöfart, olyckor, räddningstjänst mm) frågor. De fyra övriga avsnitten tar upp utveckling av metoder och instrument, ökad medvetenhet och kapacitetsuppbyggnad, finansiering, samt genomförande/revidering av planen. Enligt planen ska Östersjöländerna ta fram nationella genomförandeplaner till år 2010 som ska utvärderas vid ett ministermöte För många av åtgärderna finns ingen tidplan angiven vilket innebär att tidplaner bör fastställas i det fortsatta HELCOM arbetet. För övergödning gäller i enlighet med beslutet i BSAP att åtgärderna ska vara genomförda 2016 förutom för vissa av åtgärderna avseende avloppsvattensektorn där andra tidplaner är fastställda i antagna rekommendationer. Föreliggande rapport är en första rapportering av regerings uppdraget som givits till Naturvårdsverket att i samråd med Jordbruksverket och andra berörda myndigheter ta fram en nationell plan för Sverige. Rapporten utvecklar så långt möjligt konkreta åtgärder särskilt avseende övergödning och fiske. Övriga åtgärder i BSAP tas upp i rapporten men kommer att utvecklas i del två vilken ska vara klar till juli Det har mot bakgrund av den korta tiden inte varit möjligt att ta fram konsekvensbedömda förslag men rapporten indikerar kostnader för föreslagna åtgärder så långt möjligt. Kostnadsuppskattningarna är svåra att jämföra mellan åtgärderna eftersom de bl.a. har mycket olika detaljeringsnivå och innehåll. Den största utmaningen i BSAP är att minska belastningen av näringsämnen. Sverige ska enligt den preliminära bördefördelningen minska sin belastning av kväve med ca ton och av fosfor med ca 290 ton. För kväve gäller detta Egentliga Östersjön, Öresund och Kattegatt medan det enligt börde fördelningen för fosfor inte krävs någon ytterligare minskning till Öresund och Kattegatt. Bördefördelningen mellan staterna kommer att justeras genom det pågående HELCOM-arbetet med PLC 5 (Pollution Load Compilation). De huvudsakliga källorna för belastning av kväve och fosfor är utsläpp från kommunala reningsverk, skogsindustrin och jordbruket. Även enskilda avlopp och skogsbruket bidrar men i ringa grad. Utsläpp till luft från sjöfarten är viktiga och här föreslås att ytterligare åtgärder införs. Inom jordbruket föreslås kompetensutveckling, skyddszoner, ändrad gödsel hantering mm. Optimering av kommunala avloppsreningsverk föreslås liksom ytterligare rening inom skogsindustrin. 13

15 De förslag till åtgärder som är redovisade innebär en minskning av belastningen med ca ton kväve och ca 61 ton fosfor. En beräkning har gjorts av vad som bör vara kraven utifrån den svenska PLC 5 redovisningen. Den visar på att Sverige ska minska sin belastning med ton kväve och 260 ton fosfor. Således måste ytterligare åtgärder, förutom de som är redovisade, vidtas för att klara de av ministrarna beslutade minskningen av belastningen. Inom HELCOM s ram har det tidigare gjorts stora ansträngningar för att förbättra kunskaperna om hur farliga ämnen används och hanteras i medlemsländerna, vilka uppgifter om belastningar och vilka kunskaper som finns samt hur ländernas lagstiftning är uppbyggd i dessa avseenden. Tyvärr har dessa ansträngningar i stort sett varit förgäves. Mot bakgrund av dessa förhållanden beslöts att åtgärderna i första hand skulle inriktas på Polen, Estland, Lettland och Litauen samt Ryssland. En del av åtgärderna är starkt knutna till EU-arbetet och genomförandet är beroende av att kunna påverka relevant lagstiftning inom Gemenskapen. För flera av de prioriterade toxiska ämnena i planen är det inte självklart att Sverige och andra Västliga EU-länder står för en mindre del av utsläppen, till exempel deka-bde och perfluorerade ämnen såsom PFOA. Osäkerheten är stor vad gäller beräkningarna av användning och utsläpp av de ämnen som prioriterats i planen, och vilka effekter dessa ämnen eventuellt skulle kunna ha på livet i havet. En viktig del av planen handlar därför om att förbättra kunskaperna om spridningen av giftiga ämnen i Östersjön och att ta fram verktyg för att bättre kunna kartlägga eventuella skadeverkningar. Segmentet biologisk mångfald inklusive fisk innehåller åtgärder av olika karaktär varav många ska genomföras i samarbete inom olika internationella organisationer. En betydande del av åtgärder inom fisket är relaterade till Sveriges åtaganden inom den gemensamma fiskeripolitiken. De åtgärder som föreslås är inriktade på bland annat marina skyddsområden samt utveckling av kunskapsunderlag i form av marina landskapsoch habitatkartor. Det utförliga underlaget för fiskeåtgärder innehåller skydds- och förvaltningsåtgärder som t ex fiskefria områden, förvaltningsplaner för torsk och ål och förbättrad övervakning. Många av aktiviteterna i sjöfartsavsnittet utvecklas i HELCOM s arbetsgrupper Maritime och Respons och är till sin karaktär gränsöverskridande som t ex frågor om fartyg i sjönöd, oljespill eller olika övervakningssystem (AIS m.fl.). Ett fåtal åtgärder är rent nationella till sin karaktär. Däribland kan nämnas omhändertagande av marine litter. Av stor betydelse är att minska sjöfartens utsläpp av kväveoxider i rökgaserna. De fyra övriga segmenten tar upp utveckling av utvärderingsverktyg, allmänhetens deltagande och ökande medvetenhet, finansiering, samt genom- 14

16 förande/revidering av planen. När det gäller de två sista segmenten så har de inte bedömts relevanta för den svenska planen och tas därför inte upp. Rapporten har arbetats fram i nära samarbete med övriga myndigheter. Berörda myndigheter står tillsammans bakom förslagen i rapporten. Om enighet inte kunnat nås om hur och vilka åtgärderna som ska genomföras redovisas myndigheternas respektive förslag. Jordbruksverket och Naturvårdsverket gör i stort sett samma bedömning av vilka åtgärder som kan genomföras gällande övergödning. Naturvårdsverket och Jordbruksverket delar uppfattningen att många och differentierade åtgärder är ändamålsenliga och ger god effekt när det gäller att minska belastningen av närsalter. Med hänsyn till de stora betingen har Jordbruksverket gjort en analys av mer långtgående möjligheter till minskning av utsläppen av kväve. Analysen visar Jordbruksverkets bedömning av effekter och konsekvenser av minskad gödslingsintensitet och att lägga mark i långliggande träda i stora delar av södra och mellersta Sverige. Jordbruksverket anger dessa alternativ som orealistiska att genomföra. Denna uppfattning delas av Naturvårdsverket. Det bör påpekas att flera av de föreslagna åtgärderna även återfinns inom de för djupade utvärderingarna av miljömålen, Aktionsplan för havsmiljön m.fl. 15

17 Summary The Ministers of the Environment from the Baltic Sea Countries and the High Representative of the European Commission have in November 2007 within the framework of HELCOM adopted HELCOM Baltic Sea Action Plan (BSAP) concerning the Baltic, the Danish Strains and Kattegatt. The goal for the action plan is to achieve good environmental status by The action plan consists of roughly 150 different activities in four main segments and another four sections. The main segments cover eutrophication, hazardous substances, biodiversity and nature conservation including fishery, and maritime activities. The other four sections concern development of assessment tools and methodologies, awareness raising and capacity building, financing and implementation and review of the Baltic Sea Action Plan. According to the plan the Baltic Sea Countries shall develop and submit for HELCOM s assessment national programmes by 2010 with a view to evaluate the effectiveness of the programmes at a HELCOM ministerial meeting in The ministerial meeting will evaluate whether additional measures are needed. For many of the actions no timetables are given which mean that timetables should be set in the further work of HELCOM. For eutrophication measures shall be implemented at the latest by year 2016 with the exception for some measures within the wastewater sector where other timetables are given within the accepted recommendations. This report is the first part of a government assignment given to the Swedish Environmental Protection Agency in collaboration with the Swedish Board of Agriculture and other concerned authorities to propose a national plan for Sweden. The report elaborates as far as possible concrete actions especially concerning eutrophication and fishery. The remaining actions in the BSAP are mentioned in the report but will be further elaborated in part two which shall be reported in July Due to the short time limit it has not been possible to elaborate analysis of the consistecies of proposed actions but the report give some indication of costs for different actions where possible. The cost estimations are difficult to compare between different measures because inter alia they are very different in details and content. The greatest challenge in BSAP is to reduce the nutrient input. Sweden shall in accordance with the provisional nutrient reduction requirement reduce her inputs by tons of nitrogen and 291 tons of phosphorus. For nitrogen the inputs shall be reduce to Baltic Proper, the Sound and Kattegatt but for phosphorus the load shall be reduce for Baltic Proper solely. The burden sharing between the countries will be adjusted by taken into account the ongoing work with PLC 5 (Pollution Load Compilation). The main sources for nutrient loads are sewage treatment plants, pulp and paper industry and agriculture. Single houses and forestry contribute but in a minor way. Airborne inputs from the maritime sector is important and further measures are proposed. 16

18 Within the agricultural sector there are proposals for capacity building, buffer zones, changes of manure handling etc. Some measures within the wastewater treatment sector and the pulp and paper sector are proposed. The proposed actions will reduce the nutrient loads to the sea with ca tons of nitrogen and ca 61 tons of phosphorus. A rough calculation has been done based on the Swedish PLC 5 figures reported to HELCOM. The calculation shows that Sweden should reduce the load by tons of nitrogen and 260 tons of phosphorus. Obviously further measures than proposed have to be taken to fulfil the Swedish burden agreed by the ministers in the BSAP. Within the framework of HELCOM big efforts have been taken to improve the knowledge about how hazardous substances are used and handled in the member states, which information is available about loads, which knowledge that exist and how the legislation looks like in this respect. These efforts have in most aspects failed. It was therefore decided within HELCOM that the actions mainly shall be directed towards Poland, Estonia, Latvia, Lithuania and Russia. Some of the actions are strongly tied to the work within EU and the fulfilment is depending on how the member countries of EU can influence relevant EG legislation. For some of the prioritised hazardous substances in BSAP Sweden and other western countries may have a higher load such as deka- BDE and perfluorated substances such as PFOA. The uncertainty is high concerning calculations of use and inputs of the prioritised substances in the plan and which effects they may cause in the marine environment. One important part of the plan is to improve the knowledge of distribution of hazardous substances in the Baltic Sea and to elaborate tools to be able to better map any damages. The segment biodiversity and nature conservation including fishery contains measures of different kinds whereof many will be fulfilled in cooperation in different international organisations. An important part within the fishery sector is the Swedish commitments in the common fishery policy. The actions proposed are focused on marine protected areas, elaboration of knowledge in the form of marine landscape- and habitat maps. The detailed material concerning measures within the fishery sector contains long-term plans for protection and suitable management measures such as closures of areas for fishery, management plans for cod and eel and improved control measures. Many of the actions within the maritime sector are elaborated in working groups within HELCOM and have in most cases international character such as ships in need of assistance, oilspills and different sorts of information systems. A few actions are purely national in their character such as measures to take care of marine litter. It is of great importance to reduce the NO X emissions from ships. 17

19 The remaining four segments concern development of assessment tools and methodologies, awareness raising and capacity building, financing and implementation and review of the Baltic Sea Action Plan. The last two segments have not been seen relevant for the Swedish plan. The report has been elaborated in close cooperation with the authorities concerned. They stand together behind the proposals in the report. When agreement has not been possible to reach on how and which actions to take the different views are reflected. The Swedish Board of Agriculture and the Swedish Environmental Protection Agency have mainly the same opinion of which measures should be taken concerning eutrophication. Furthermore the Swedish Board of Agriculture and the Swedish Environmental Protection Agency share the opinion that many and different types of measures are the most appropriate and effective when it comes to reduce the load of nutrients. In view of the big national nutrient reduction requirements the Swedish Board of Agriculture has elaborated an analyse concerning more far reaching measures. The analyse shows the opinion of the Swedish Board of Agriculture concerning the effects and consequences of reduced intensity in fertilizing and to lay arable land in fallow for a considerable time in big parts of southern Sweden. The Swedish Board of Agriculture consider these alternative unrealistic to carry out. Swedish Environmental Protection Agency share this opinion. It should be pointed out that several of the proposed actions could be found in the in-depth evaluation and follow up of the Swedish environmental quality objectives and the Action plan for the marine environment etc. 18

20 Inledning Bakgrund Miljöministrarna i länderna kring Östersjön beslöt den 15 november 2007 om ett gemensamt åtgärdsprogram HELCOM Baltic Sea Action Plan (BSAP). Planen består av fyra huvudsegment samt ytterligare fyra avsnitt. Huvudsegmenten behandlar övergödning, farliga ämnen, biologisk mångfald inklusive fiske samt maritima (sjöfart, olyckor, räddningstjänst mm) frågor. De fyra övriga segmenten tar upp utveckling av utvärderingsverktyg, allmänhetens deltagande och ökande medvetenhet, finansiering, samt genomförande/ revidering av planen. Enligt planen accepterar länderna beskrivningen av miljösituation i Östersjön, Öresund och Kattegatt samt ett antal formulerade miljömål. Vad gäller övergödningen har man kommit överens om en provisorisk fördelning för hur mycket utsläppen ska minskas till de olika bassängerna från respektive land bördekraven. För att implementera planen åtar sig länderna att ta fram nationella åtgärdsplaner som kan bedömas gemensamt av HELCOM under Inom övergödnings avsnittet ska åtgärderna vara genomförda år 2016 förutom för vissa inom avloppsvattensektorn där andra tidplaner är fastställda i antagna rekommendationer. Till miljö ministermötet 2013 ska det göras en samlad utvärdering av effekten av åtgärderna. Uppdraget och genomförandet Regeringen gav i regleringsbrevet för 2008 Naturvårdsverket i uppdrag att i samråd med Jordbruksverket och andra berörda myndigheter redovisa en nationell åtgärdsplan i två steg för att uppfylla Sveriges åtagande i BSAP. Det första steget med redovisning 30 april 2008 efterfrågar konkreta nationella åtgärdsförslag och så långt möjligt kostnaderna för dessa. Miljödepartementet har medgivit anstånd till den 20 maj Avsikten är att detta material ska kunna användas i den kommande havspropositionen och miljömålspropositionen. Det har inte mot bakgrund av den korta tid som stått till förfogande varit möjligt att konsekvensbedöma förslagen. Men rapporten indikerar kostnaderna för föreslagna åtgärder så långt möjligt. Kostnaderna som uppskattas har mycket olika detaljeringsnivå och preciseringar. I steg två som ska redovisas den 31 juli 2009 ges mera tid för att ta fram konsekvensbedömningar och annat material som understödjer det som kommer fram i del 1 samt de insatser som inte tagits upp i del 1. Åtgärderna är numrerade kronologiskt och på samma sätt som de är upptagna i de olika segmenten i BSAP varvid E står för övergödning, H för farliga ämnen, B för biodiversitet, M för sjöfart, A för harmoniserade metoder och AC för ökad medvetenhet och kapacitetsuppbyggnad. 19

21 Underlaget till föreliggande redovisning har tagits fram genom en samrådsgrupp för berörda myndigheter: Jordbruksverket, Kemikalieinspektionen, Sjöfarts verket, Kustbevakningen, Fiskeriverket, Energimyndigheten, Försvarsmakten, Skogsstyrelsen, SMHI, SGU samt Vattenmyndigheterna Södra Östersjön, Norra Östersjön och Västerhavet. Berörda myndigheter står tillsammans bakom förslagen i rapporten. Om enighet inte kunnat nås om hur och vilka åtgärder som ska genomföras redovisas myndigheternas respektive förslag. Samrådsmöten har genomförts med berörda branschorganisationer, kommun förbundet samt NGO via Havsmiljörådet. Bilaterala överläggningar har hållits med Jordbruksverket, Fiskeriverket och LRF. Inom havsmiljöområdet finns ett stort antal pågående och avslutade regerings uppdrag samt handlingsplaner och andra processer som behandlar behovet av åtgärder. Till viss del kan därför de nu föreslagna insatserna överlappa eller dubblera åtgärder redovisade i andra sammanhang. Exempel på sådana parallella aktiviteter är Fördjupad utvärdering av miljö kvalitetsmålen (Miljö målsrådet 2007), Aktionsplan för havsmiljön (Naturvårdsverket 2006), En nationell strategi för havsmiljön (Miljödepartementet 2005), Strategi för hållbart fiske (Miljövårdsberedningen 2006), den svenska redovisningen av data till HELCOM PLC 5 samt andra rapporter om främst jordbruket och dess miljöpåverkan utarbetade av Jordbruksverket och Naturvårdsverket. 20

22 Åtgärder Redovisningen ska enligt uppdraget omfatta i första hand förslag på åtgärder enligt BSAP som till den 30 april 2008 inte kräver ytterligare preciseringar i det fortsatta arbetet i HELCOM s arbetsgrupper inför beslut av HOD eller i kommissionen. Endast nationella åtgärder redovisas. Fokus läggs på konkreta åtgärder inom främst segmenten övergödning och fiske. Planens fyra huvudsegment samt utvärderingsverktyg och allmänhetens deltagande och ökande medvetenhet berörs dock också i rapporten. Övergödning Den största utmaningen i BSAP är att minska belastningen av näringsämnen. De huvudsakliga källorna för belastning av kväve och fosfor är utsläpp från kommunala reningsverk, skogsindustrin och jordbruket. Även enskilda avlopp och skogsbruket bidrar men i ringa grad. Utsläpp till luft från sjöfarten är viktiga och Naturvårdsverket föreslår att krav på reningsutrustning bör införas på passagerar färjor i reguljär trafik som anlöper svensk hamn (se M38). Sverige ska minska sin belastning av kväve till Egentliga Östersjön, Öresund och Kattegatt medan det enligt bördefördelningen för fosfor krävs ytterligare minskning endast till Egentliga Östersjön. Bördefördelningen mellan staterna kommer att justeras genom det pågående HELCOM-arbetet med PLC 5 (Pollution Load Compilation). De förslag till åtgärder som är redovisade nedan innebär en minskning av belastningen med ca ton kväve och ca 61 ton fosfor. Ytterligare åtgärder måste således därför vidtas för att klara den av ministrarna beslutade minskningen av belastningen. Mot bakgrund av detta har Jordbruksverket redovisat hur belastningen kan minska ytterligare nämligen genom minskad gödslingsintensitet och att lägga mark i lång liggande träda samt kostnader och konsekvenser för detta. Vidare har ytterligare åtgärder inom kommunala avloppssektorn avseende dagvatten och minskad bräddning tagits upp. Dessa kommer att närmare redovisas i del 2 av uppdraget. Det är i dagsläget osäkert om Vattenförvaltningens åtgärdsprogram kommer att redovisa tillräckliga åtgärder, med tillräckligt hög precision och källfördelning för att bidra till att uppfylla åtagandet i BSAP. Naturvårdsverket avser därför att vid behov ta fram ytterligare preciseringar för ett mindre antal jordbruksområden som läcker mest och där det är aktuellt med ytterligare restriktioner så att största möjliga kostnadseffektivitet uppnås. Restriktionerna kan vara i form av nedläggning av jordbruksmarken (träda, våtmarker) bättre balans mellan djurhållning och växtodling samt ett mer optimalt omhändertagande av stallgödseln mm. Resultaten av detta arbete kommer att redovisas i del 2 av uppdraget. Jordbruksverket anser att det inte är säkert att största möjliga kostnadseffektivitet uppnås för att man hittar de områden som läcker mest och att även kostnaderna för att genomföra åtgärderna och styrmedlens effektivitet behöver beaktas. Mot bakgrund av att baskunskaperna avseende fosfor är mycket ofullständiga bör forskning i dessa avseenden initieras. Det finns behov av att en expertgrupp tillsätts i syfte att diskutera övergödningsproblematiken och kopplingen klimat/mark. Denna fråga kommer att tas upp inom SAMHAV i syfte att få till stånd en sådan grupp underställd SAMHAV. 21

23 Sveriges beting Det övergripande målet enligt BSAP är ett Östersjön på 1950-talsnivå avseende eutrofiering. För att uppnå detta tillstånd har länderna kommit överens om att senast 2016 ha vidtagit åtgärder mot såväl luftburen som vatten buren belastning av näringsämnen med syfte att nå målet god ekologisk miljöstatus till Det krävs kraftfulla insatser från alla länder för att nå de uppsatta målen. Planen bygger på för tillfället bästa tillgängliga kunskap vilket innebär att underlaget fortlöpande ses över för att man vid behov ska kunna revidera mål och åtgärdsprogram. För övergödning innehåller planen ett delvis nytt angreppssätt. Baserat på vilken belastning som Östersjön tål för att uppnå av HELCOM tidigare beslutade miljömål, bl.a. siktdjup och näringskoncentrationer, har en bördefördelning beslutats för ländernas minskning av belastningen av näringsämnen (fosfor och kväve). Siffrorna är preliminära och kommer att justeras baserade på bl.a. data från PLC 5. Enligt den preliminära bördefördelningen ska Sverige minska sin belastning av kväve med ton och av fosfor med 290 ton. Detta ska ske genom en minskning till: Egentliga Östersjön med ton kväve av en total belastning på ton och med 290 ton fosfor av en total belastning på 860 ton. Öresund med ton kväve av en total belastning på ton. Kattegatt med ton kväve av en total belastning på ton. Det krävs ingen ytterligare minskning av belastningen av fosfor till Öresund och Kattegatt. Även om BSAP gäller öppet hav kan det ändå behövas minskning av belastning av fosfor i avsnörda havsvikar och skärgårdsområden. Nuvarande belastning och avräkning från betinget Inom HELCOM pågår arbetet med PLC 5 (Pollution Load Compilation) som i BSAP utpekats som ett underlag för en kommande revision av bördefördel ningen av kväve och fosfor. Leverensdatum för nationella data var utsatt till december 2007, men ännu i början av april 2008 fanns brister i rapporteringen. Preliminära resultat för hela HELCOM-området kan förväntas i augusti 2008, och en första bedömning kan då göras av kvaliteten i PLC5-data och deras användbarhet för revision av bördefördelningen. För närmare information om belastningsberäkningarna och effekten av redan gjoda åtgärder, se bilaga 1. 22

24 Det finns således ännu inga beslut inom HELCOM om hur revisionen och uppföljningen av belastningsmålen skall ske. Det är angeläget att en sådan överenskommelse kommer till stånd snarast möjligt. Nya beräkningar för förändringar under perioden pågår och redovisas under hösten I nedanstående figur redovisas källfördelningen av den antropogena belastningen (nettobelastningen) av kväve på Egentliga Östersjön, Öresund och Kattegatt för år 2006, enligt beräkningarna för rapporteringen till PLC5. Depositionen avser nedfallet på svenska sjöar från både svenska och utländska källor. 2% Egentliga Östersjön ton N 4% Jordbruk 32% 47% Skogsbruk (hyggen) Dagvatten Deposition Reningsverk Industri 12% 1% 2% Enskilda avlopp 2% 0% Öresund ton N 4% 1% Kattegatt ton N 24% 22% 0% 48% 0% 0% 74% 21% 1% 3% 23

25 I nedanstående figur redovisas källfördelningen av den antropogena belastningen (nettobelastningen) av fosfor på Egentliga Östersjön, enligt beräkningarna för rapporteringen till PLC5. 13% Egentliga Östersjön 460 ton P 11% 24% 45% Jordbruk Skogsbruk (hygge) Dagvatten Reningsverk Industri Enskilda avlopp 6% 1% Föreslagna åtgärder De föreslagna åtgärdernas belastningsminskningar samt kvarvarande åtgärdsbehov (brist) efter avräkning för redan genomförda åtgärder sedan år 2000 redovisas i nedanstående figur. I bilaga 2 och 3 ges uppgifter om i rapporten föreslagna åtgärders effekter avseende minskning av kväve och fosfor. I denna rapport är det inte möjligt att i detalj redovisa var åtgärderna bör vidtas för att uppnå bästa möjliga kostnadseffektivitet. Det bör bli möjligt i slutet av året när projektet Finn de områden som göder havet mest och åtgärdsprogrammen enligt Vattenförvaltningen finns tillgängliga. I projektet Finn de områden som göder havet mest görs en bedömning av hur olika områden och källor bidrar till övergödningen. 100% 90% 80% Andel av beting 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% Brist Musselodling Nedfall Industri Ensk avlopp Reningsverk Jordbruk 0% Eg Östersjön N Eg Östersjön P Öresund N Kattegatt N 24

26 Kartläggningen kommer att användas som ett underlag för att prioritera insatser geografiskt såväl som mellan källor så att åtgärderna får största möjliga kostnadseffektivitet. Den kan också komma till användning för att göra en regional eller lokal bördefördelning utifrån det nationella betinget. Inom Vattenförvaltningen har en översiktlig beräkning utförts för hur mycket belastningen behöver reduceras för att nå god status enligt bedömningsgrunderna för fosfor i vattendrag. Uppskattningsvis kommer fosforbelastningen på eg Östersjön att minska med 320 ton som ett resultat av åtgärder för att nå god status i enlighet med Vattenförvaltningen. Om undan tag från kravet att uppnå god ekologisk status kommer att beviljas, till exempel för större kustbaserade industrier och de större avloppsreningsverken, blir belastningsminskningen 240 ton P. En mer utförlig beräkning kommer att utföras lokalt (för enskilda eller grupperade vattenförekomster) för hur mycket belastningen av både fosfor och kväve behöver reduceras för att nå god status. En sammanställning av dessa beräkningar kan ligga till grund för en bättre uppskattning av hur stor belastningsminskningen kan komma att bli för eg Östersjön, Öresund och Kattegatt genom införandet av Vatten förvaltningen. Det sammanlagda kvarvarande åtgärdsbehovet för de tre havsområdena efter avdrag för den förändrade belastningen under perioden samt föreslagna nya åtgärder sammanfattas i nedanstående tabell: Kväve (ton/år)* Fosfor (ton/år)* Beting enligt prel. bördefördelning Förändrad belastning Föreslagna åtgärder Behov av ytterligare åtgärder (brist) *avrundade värden Fördelningen av det kvarvarande behovet per havsområde framgår av nedanstående tabell: Belastning (ton/år) Egentliga Östersjön Öresund Kattegatt Kväve Fosfor Kväve Kväve Beting enl prel bördefördelning Förändrad belastning Kvarvarande beting Föreslagna åtgärder Behov av ytterligare åtgärder (Brist) MODELLER FÖR AVGIFTSSYSTEM FÖR KVÄVE OCH FOSFOR Enligt Naturvårdsverkets regleringsbrev 2007 skall verket ta fram förslag till modeller för avgiftssystem som kan bidra till att på ett kostnadseffektivt sätt minska övergödningen i Östersjön och Västerhavet. Uppdraget 25

27 skall genomföras efter samråd med de länsstyrelser som är vattenmyndigheter för Västerhavets, Södra Östersjöns och Norra Östersjöns vattendistrikt. Uppdraget skall redovisas senast den 31oktober I uppdraget utarbetas ett förslag till utformning av sektorövergripande avgiftssystem för kväve- och fosforbelastning på havet. Det främsta syftet med förslaget är att öka kostnadseffektiviteten i de styrmedel som riktas mot övergödning. Inom ramen för uppdraget ska hinder som finns idag för att implementera systemet pekas ut, det kan t ex handla om juridiska aspekter. Naturvårdsverket kommer i del 2 att närmare belysa vilka effekter förslagen i detta regeringsuppdrag kan ha för att få fram de mest kostnadseffektiva lösningarna på betingen i aktionsplanen. E2a. Införliva identifierade åtgärder i Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Varför? Genom BSAP har länderna runt Östersjön åtagit sig att vidta åtgärder för att minska belastningen av närsalter på havet. Genomförande av vattendirektivet är en förutsättning för ett effektivt införande av sådana åtgärder. Vattenmyndigheternas påbörjade arbete med åtgärdsprogram tar sikte på bl.a. att uppnå minst god status för alla vattenförekomster i inlandet och för kustvattenförekomster. Men också för att bibehålla en god kvalitet. Hur? Ett av vattenmyndigheternas huvuduppdrag är att utforma åtgärdsprogram för att uppnå god ekologisk status i alla vattenförekomster till För kustvattenförekomster är man också beroende av utsjöns påverkan. En förutsättning för effektiva åtgärder mot utflöde av näringsämnen är goda kunskaper om bl.a. källfördelning samt var de mest läckagekänsliga markområdena är belägna. Ett arbete för kartläggning har inletts under rubriken Finn de områden som göder havet mest. Vem? Vattenmyndigheterna i samråd med andra berörda myndigheter. Kostnader och finansiering Kostnader för framtagande av åtgärdsprogrammen inryms inom ordinarie budget. Programmen som är bindande för andra myndigheter och kommuner kommer att innehålla en översiktlig kostnadsberäkning. Finansiering av programmets genomförande är emellertid oklart. Tidplan Förslag till åtgärdsprogram ska finnas framme till utgången av 2008 och av Vattendelegationen beslutade åtgärdsprogram ska föreligga vid utgången av Åtgärderna ska var genomförda

28 Nytta Vattenmyndigheterna har regional kännedom inom respektive avrinningsdistrikt vilket innebär att de mest kostnadseffektiva åtgärderna kan införas genom de av vattendelegationerna beslutade åtgärdsplanerna. E2b1. Minska närsaltutsläppen från industrin Den dominerande branschen vad gäller belastning av närsalter är skogsindustrin. Skogsindustrin Totalt var utsläppen (vid källan) från skogsindustrin i hela Sverige 2005 ca ton kväve och 330 ton fosfor. Minskningen från 1995 års nivå är ca ton kväve och 420 ton fosfor. De tjugotalet bruk som hade de största utsläppen bidrog med ca ton kväve och 250 ton fosfor. Hur? Genom åtgärder i form av sandfilter för suspenderat material kan uppskattningsvis en minskning uppnås av kväve med 8 % och av fosfor med 1 % av den mängd suspenderade ämnen som kan avlägsnas. Avskilt slam skulle troligen brännas vilket ger utsläpp av NO X. Dessa utsläpp har beräknats med antagandet att 20 % av kvävet omvandlas till NO X. Miljökostnaderna för dessa kväveutsläpp har angivits till 60 kr/kg vilket således har ökat kostnaderna per kg avskilt kväve och fosfor. För att få till stånd åtgärder krävs omprövning, ofta via initiativärenden, vilket är resurskrävande. När det gäller industrierna som släpper ut sitt avloppsvatten till Bottniska Viken är det inte möjligt att ge information om hur mycket av dessa närsalter som belastar Egentliga Östersjön utan att göra detaljerade beräkningar. Dessa anläggningar har därför inte tagits med i nedanstående. Vem? Skogsindustrin, Naturvårdsverket, Vattenmyndigheten m.fl. Kostnader och finansiering Nedanstående bedömning (se tabeller) är gjord utifrån generella antaganden som inte kontrollerats på bruksnivå. Ett fel på ca ± 30 % på bassängnivå är därför möjligt. Retentionen för kväve från Vänern har uppskattats till 30 % vilket har betydelse för kostnadsberäkningarna för Kattegatt. För beräkning av kapitalkostnad har ansatts 6 % ränta och 10 resp. 20 års avskrivningstid för att ge en bild av hur olika avskrivningstider påverkar kostnaden. För drift och underhåll har schablonmässigt ansatts 2 % av investeringen. Åtgärderna innebär även ökad förbrukning av elektricitet vilket uppskattningsvis ökar kostnaden per kg avskild fosfor och kväve med ca 5 %. 27

Vattendirektivet i Sverige

Vattendirektivet i Sverige Vattendirektivet i Sverige - Implementering generellt - Tillståndet i kustzonen av Östersjön - Utmaningar - Planer framåt Ann-Karin Thorén 2014-11-11 1 HaV ansvarar för att samordna genomförandet av: Tre

Läs mer

HELCOM-åtgärder för att minska sjöfartens miljöpåverkan och öka säkerheten

HELCOM-åtgärder för att minska sjöfartens miljöpåverkan och öka säkerheten HELCOM-åtgärder för att minska sjöfartens miljöpåverkan och öka säkerheten Gabriella Lindholm Ordförande HELCOM Photo: by the Maritime Office in Gdynia Helsinki Commission - HELCOM Styrande organ för Konventionen

Läs mer

Arbetstillfällen 100 000.

Arbetstillfällen 100 000. 2 3 4 Arbetstillfällen 100 000. 5 6 7 Vissa anspråk ställs I de internationella direktiv och konventioner Sverige antingen är ålagt att följa eller frivilligt valt att följa. Här har jag listat några exempel

Läs mer

Forum Östersjön HELCOM 130629

Forum Östersjön HELCOM 130629 Forum Östersjön HELCOM 130629 Stefan Berggren - enhetschef M-deps Naturmiljöenhet stefan.berggren@regeringskansliet.se Ministermöte i Köpenhamn Ministermöte 3 oktober 2013 (var 3:e år) Baltic sea action

Läs mer

Fosforreduktion från jordbruksmark med hjälp av kalkfilter och dikesdammar. Tony Persson/Sam Ekstrand

Fosforreduktion från jordbruksmark med hjälp av kalkfilter och dikesdammar. Tony Persson/Sam Ekstrand Fosforreduktion från jordbruksmark med hjälp av kalkfilter och dikesdammar Tony Persson/Sam Ekstrand Vattendagarna 2009 "Tid för åtgärder dags för handling" Två internationella överenskommelser att arbeta

Läs mer

Ministermötet i Köpenhamn

Ministermötet i Köpenhamn HELCOM, BSAP och BSAP vad innebär vårt senaste åtagande på Ministermötet i Köpenhamn Ministermötet i Köpenhamn Anders Alm, KSLA Seminarium Stockholm 12 februari 2014 Baltic Sea Action Plan (BSAP) Utsläppsmålen

Läs mer

Kan vi lita på belastningssiffrorna för Östersjön?

Kan vi lita på belastningssiffrorna för Östersjön? Kan vi lita på belastningssiffrorna iff för Östersjön? Håkan Staaf Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency KSLA 2011-05-18 Ungefärlig tillförsel av N

Läs mer

Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området. EU Kommissionen mot Konungariket Sverige. Mål C-43807 i EG domstolen

Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området. EU Kommissionen mot Konungariket Sverige. Mål C-43807 i EG domstolen Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området Stämningen Slam, revision av aktionsplan för återföring av fosfor BSAP och internationell rapportering Revidering av föreskrift? Återrapportering,

Läs mer

Skriv ditt namn här

Skriv ditt namn här Skriv ditt namn här 2012-03-29 1 Björn Risinger Generaldirektör Havs- och vattenmyndigheten 2012-03-29 2 En ny myndighet för havs- och vattenmiljö En tillbakablick 2012-03-29 3 HaV ansvarar för att genomföra

Läs mer

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag för åtgärdsområdet Södra Hälsinglands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås för

Läs mer

Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag?

Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag? 2012-09-17 1 Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag? Björn Risinger Vattenorganisationernas riksmöte 17 sept 2012 2012-09-17 2 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten

Läs mer

Naturvårdsverkets rapport "Sveriges åtaganden i Baltic Sea Action Plan - Förslag till nationell åtgärdsplan"

Naturvårdsverkets rapport Sveriges åtaganden i Baltic Sea Action Plan - Förslag till nationell åtgärdsplan TSS 2009-4718 M2009/2768/Na REMISSVAR 1(7) Regeringskansliet Miljödepartementet 103 33 Stockholm Naturvårdsverkets rapport "Sveriges åtaganden i Baltic Sea Action Plan - Förslag till nationell åtgärdsplan"

Läs mer

Vetenskap som underlag för åtgärder mot övergödning

Vetenskap som underlag för åtgärder mot övergödning Vetenskap som underlag för åtgärder mot övergödning Bo Gustafsson bo.gustafsson@su.se www.balticnest.org Östersjön 9 kustländer Area = 420 000 km 2 Medeldjup = 50 m Maxdjup= 459 m Relativt stort mynningsområde

Läs mer

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar Varför prioriterar Sverige fosforavskiljning i markbaserade anläggningar Jane Hjelmqvist Enheten för miljöfarlig verksamhet Miljörättsavdelningen Möjligtvis två frågor... Varför prioriterar vi fosforavskiljning?

Läs mer

Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer på skärpta reningskrav. Lars-Gunnar Reinius

Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer på skärpta reningskrav. Lars-Gunnar Reinius Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer på skärpta reningskrav Lars-Gunnar Reinius Arbetsgruppen På initiativ av Vasrådet bildades i början på året en arbetsgrupp bestående

Läs mer

Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla

Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla Kajsa Berggren 16 nov 2011 2011-11-08 1 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten Förkortas HaV På webben: www.havochvatten.se 2011-11-08

Läs mer

Kommentarer och förslag till utkast från Naturvårdsverket ang Förslag till nationella åtgärder enligt BSAP

Kommentarer och förslag till utkast från Naturvårdsverket ang Förslag till nationella åtgärder enligt BSAP 1 2008-04-21 Kommentarer och förslag till utkast från Naturvårdsverket ang Förslag till nationella åtgärder enligt BSAP CCB ger här kommentarer till de olika åtgärderna i Naturvårdsverkets förslag enligt

Läs mer

Åtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning

Åtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning 2.2. Övergödning Övergödning av sjöar, vattendrag och kustvatten bedöms inte vara ett omfattande miljöproblem i Bottenhavets vattendistrikt (Figur 2). De viktigaste mänskliga källorna är tillförsel av

Läs mer

Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Mikael Olshammar 2013-08-20

Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Mikael Olshammar 2013-08-20 Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Sveriges miljömål Sverige har 16 miljömål som ska nås senast år 2020. I år konstatera Naturvårdsverket att 14 av 16 miljömål inte kommer uppnås i tid. Ingen

Läs mer

Sveriges åtagande i Baltic Sea Action Plan

Sveriges åtagande i Baltic Sea Action Plan Sveriges åtagande i Baltic Sea Action Plan rapport 5985 JULI 2009 Sveriges åtagande i Baltic Sea Action Plan NATURVÅRDSVERKET Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se

Läs mer

Åtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag

Åtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag Åtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag Åtgärdsbehov (beting) Kostnadseffektivitet Strategi målsättning: hur gå tillväga? Kristin Bertilius Borgholms kommun Malin

Läs mer

Ramdirektivet för f r Vatten

Ramdirektivet för f r Vatten Ramdirektivet för f r Vatten Näringsbelastning till vattenmiljöerna, erna, reningsverkens bidrag och möjliga m styrmedel Föreningen Vatten 20100317 Anders Finnson Svenskt Vatten Vattenpoesi Ramdirektivet

Läs mer

Tillsynsansvar över kommunala ledningsnät

Tillsynsansvar över kommunala ledningsnät Tillsynsansvar över kommunala ledningsnät B 90.10 Avloppsreningsanläggning med en anslutning av > 2 000 personer eller som tar emot avloppsvatten med en föroreningsmängd som motsvarar >2 000 pe. C 90.20

Läs mer

Läkemedelsrester, andra farliga ämnen och reningsverk

Läkemedelsrester, andra farliga ämnen och reningsverk Läkemedelsrester, andra farliga ämnen och reningsverk Linda Gårdstam Naturvårdsverket / Swedish Environmental Protection Agency Miljörättsavdelningen / Implementation and Enforcement Department Uppdraget

Läs mer

Sveriges åtagande i Baltic Sea Action Plan

Sveriges åtagande i Baltic Sea Action Plan Efter den 1 juli 2011 ansvarar Havs- och vattenmyndigheten för denna publikation. Telefon 010-698 60 00 publikationer@havochvatten.se www.havochvatten.se/publikationer Sveriges åtagande i Baltic Sea Action

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY SKRIVELSE 2014-04-02 Ärendenr: NV-00641-14 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1. Uppdraget Naturvårdsverket

Läs mer

Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för åtgärdsområdet Södra Gästriklands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås

Läs mer

Sveriges åtagande i Baltic Sea Action Plan

Sveriges åtagande i Baltic Sea Action Plan Efter den 1 juli 2011 ansvarar Havs- och vattenmyndigheten för denna publikation. Telefon 010-698 60 00 publikationer@havochvatten.se www.havochvatten.se/publikationer Sveriges åtagande i Baltic Sea Action

Läs mer

5 Stora. försök att minska övergödningen

5 Stora. försök att minska övergödningen 5 Stora försök att minska övergödningen Svärtaån Svärtaån är ett vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt som har stor belastning av fosfor och kväve på havet. En betydande andel kommer från odlingslandskapet.

Läs mer

Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021

Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021 Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021 Hur påverkar vattentjänsterna våra vatten och hur kommer åtgärdsprogrammen att påverka vattentjänsterna? Juha Salonsaari Vattensamordnare och Arbetsgruppsansvarig

Läs mer

Miljökvalitetsnormer i Sverige

Miljökvalitetsnormer i Sverige Miljökvalitetsnormer i Sverige EU:s vattenlagstiftning Vattenuttag, Fiskvatten-, Musselvatten-, Badvatten- och Dricksvattendirektiv Avloppsvatten Nitrat från jordbruk Dricksvatten IPPC Vattendirektivet

Läs mer

Ekologisk kompensation - grönt ljus för exploatering?

Ekologisk kompensation - grönt ljus för exploatering? Ekologisk kompensation - grönt ljus för exploatering? Restaurering i marin miljö 3-4 februari 2015 Kristjan Laas och Lena Gipperth Juridiska institutionen Göteborgs universitet Photo: Eduardo Infante Forskningsprogrammet

Läs mer

Vattenförvaltningen, åtgärdsprogrammen och vattenplanering vad gör vattenmyndigheten?

Vattenförvaltningen, åtgärdsprogrammen och vattenplanering vad gör vattenmyndigheten? Vattenförvaltningen, åtgärdsprogrammen och vattenplanering vad gör vattenmyndigheten? Mats Wallin Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt Vattenförvaltningscykeln 1 Tidplan 2013 Långsiktig

Läs mer

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv. 2015-02-25 www.torsas.se

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv. 2015-02-25 www.torsas.se Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv Förslag åtgärdsprogram för södra östersjön Just nu pågår samråd inom EU Ramdirektivet för vatten -2021-2027

Läs mer

Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005

Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005 Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005 2 Jovars, det flyter utgångspunkten är ramdirektivet för vatten som antogs i december 2000!

Läs mer

Naturvårdsverket ARBETSMATERIAL Handbok för vatten 2004-12-20 Kontakt: Egon Enocksson. Åtgärdsprogram

Naturvårdsverket ARBETSMATERIAL Handbok för vatten 2004-12-20 Kontakt: Egon Enocksson. Åtgärdsprogram Åtgärdsprogram Med detta kapitel avser vi att, utifrån gällande lagstiftning, ge främst vattenmyndigheterna vägledning i utarbetandet av åtgärdsprogram för vatten Syftet är också att ge information till

Läs mer

Levande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1

Levande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1 Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla Björn Risingeri KSLA 30 nov 2011 2011-12-01 1 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten Förkortas HaV På webben: www.havochvatten.se

Läs mer

Vattenförvaltning i grannlandet Sverige

Vattenförvaltning i grannlandet Sverige Vattenförvaltning i grannlandet Sverige Jakob Granit, Generaldirektör Nasjonal vannmiljøkonferanse 2 3 november 2016 Struktur Global utblick Svensk vatten och havsförvaltning Utmaningar, möjligheter, nästa

Läs mer

Länsstyrelserna, vattenmyndigheterna och

Länsstyrelserna, vattenmyndigheterna och Länsstyrelserna, vattenmyndigheterna och Miljösamverkan Sverige Myndigheternas syn på åtgärdsbetinget i vattendelegationernas beslut 2009 om vattenförvaltningsplaner för genomförande av EU:s ramvattendirektiv

Läs mer

Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt

Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt Att gå från byråkrati till handling Kartläggning och analys Identifiera vattenförekomster, bedöma

Läs mer

Water management in Sweden

Water management in Sweden Water management in Sweden Niclas Bäckman, Principal Scientist and Coordinator Environmental monitoring and Analysis, County Administrative Board of Östergötland Different levels of water management in

Läs mer

Rent vatten en resurs för regional utveckling Framtidens projekt och samverkan för en hållbar utveckling i Västerbotten, Lycksele 18 januari 2012

Rent vatten en resurs för regional utveckling Framtidens projekt och samverkan för en hållbar utveckling i Västerbotten, Lycksele 18 januari 2012 Rent vatten en resurs för regional utveckling Framtidens projekt och samverkan för en hållbar utveckling i Västerbotten, Lycksele 18 januari 2012 Mats Svensson 2012-01-26 1 Den nya myndigheten Havs- och

Läs mer

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv 7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna

Läs mer

Implication of the Selfoss declaration for regeneration

Implication of the Selfoss declaration for regeneration Foryngelse i skogreisingsområder Bergen, Norge, 28.-30. september 2009 Implication of the Selfoss declaration for regeneration Hrefna Jóhannesdóttir Icelandic Forest Research Station NordGen Skog conference

Läs mer

Kunskapsbehov för att genomföra EU-direktiven som berör havet

Kunskapsbehov för att genomföra EU-direktiven som berör havet Kunskapsbehov för att genomföra EU-direktiven som berör havet Hav och Samhälle, Marstrand 2012-11-28 Mats Ivarsson Havs- och vattenmyndigheten Mats.Ivarsson@havochvatten.se Vattendirektivet och Havsmiljödirektivet

Läs mer

FÖRORENINGAR I VATTENDRAG

FÖRORENINGAR I VATTENDRAG FÖRORENINGAR I VATTENDRAG 1 Föroreningar i vattendrag Mål och krav FN, EU och Sverige Miljökvalitet Viskan Föroreningar Källor Spridning Åtgärder 2 Ramdirektivet för vatten Vi ska uppnå en långsiktigt

Läs mer

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Strategi om en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Miljömålsberedningen har fått i uppdrag från regeringen att

Läs mer

Aktuellt från Havs- och vattenmyndigheten

Aktuellt från Havs- och vattenmyndigheten Aktuellt från Havs- och vattenmyndigheten Anneli Harlén 2012-04-20 1 Länsstyrelserna 2012-04-20 2 Skriv ditt namn här 2012-04-20 3 HaV Ungefär 230 anställda Huvudkontor i Göteborg Fiskerikontroll i Simrishamn,

Läs mer

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Camilla Vesterlund Vattenmyndigheten, Bottenvikens vattendistrikt Foto: Lars Björkelid Vattenförvaltningen 2015-2021 Samråd 1 november 2014 30

Läs mer

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden Förslag till Åtgärdsprogram 2016 2021 - innehåll, formuleringar och röda tråden Innehåll Kap 5 Åtgärder som behöver vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt Kap 6 Åtgärder per

Läs mer

Samrådssvar från Örebro kommun gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Norra Östersjöns vattendistrikt

Samrådssvar från Örebro kommun gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Norra Östersjöns vattendistrikt 1(7) Samrådssvar från Örebro kommun gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Norra Östersjöns vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät. Svaren i

Läs mer

Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten

Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten 1 (7) DATUM DNR 2015-02-24 KS/2015:37 Yttrande Vattenmyndigheten.vastmanland@ lansstyrelsen.se Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten

Läs mer

Resultat från Peer Review utvärdering av Södra Östersjöns vattendistrikt. Niklas Holmgren Södra Östersjöns vattendelegation

Resultat från Peer Review utvärdering av Södra Östersjöns vattendistrikt. Niklas Holmgren Södra Östersjöns vattendelegation Resultat från Peer Review utvärdering av Södra Östersjöns vattendistrikt Niklas Holmgren 2016-05-31 Södra Östersjöns vattendelegation Varför Peer review WFD? Syftet är att skapa ett enkelt, frivilligt

Läs mer

Läkemedels miljöeffekter internationell utveckling på väg. Åke Wennmalm f.d. miljödirektör i Stockholms läns landsting

Läkemedels miljöeffekter internationell utveckling på väg. Åke Wennmalm f.d. miljödirektör i Stockholms läns landsting Läkemedels miljöeffekter internationell utveckling på väg Åke Wennmalm f.d. miljödirektör i Stockholms läns landsting Landstingets miljöarbete med läkemedel under perioden 2000-2010: 2001 Förorening av

Läs mer

Europeisk luftvårdspolitik Christer Ågren AirClim

Europeisk luftvårdspolitik Christer Ågren AirClim Europeisk luftvårdspolitik Christer Ågren AirClim www.airclim.org Försurningen på 70- och 80-talet: fiskdöd och skogsskador 1970-talet: Larmet går om försurning av sjöar och vattendrag i Sverige och Norge.

Läs mer

Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön

Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön Kjell Larsson Sjöfartshögskolan, Linnéuniversitetet kjell.larsson@lnu.se Upplägg Vilka är de viktigaste miljöeffekterna av sjöfart? Vilka effekter kan vi förvänta

Läs mer

Svenska bönder och vatten: Företagsagrara perspektiv på och arbete med - vatten, vattenvård, vattendirektivet och Östersjöns hälsotillstånd

Svenska bönder och vatten: Företagsagrara perspektiv på och arbete med - vatten, vattenvård, vattendirektivet och Östersjöns hälsotillstånd Svenska bönder och vatten: Företagsagrara perspektiv på och arbete med - vatten, vattenvård, vattendirektivet och Östersjöns hälsotillstånd Sindre Langaas, Expert/Projektledare Disposition Vad är en bonde?

Läs mer

Farliga ämnen i våra vatten lagstiftning och initiativ

Farliga ämnen i våra vatten lagstiftning och initiativ Farliga ämnen i våra vatten lagstiftning och initiativ Eva Sandberg Internationella enheten Avdelningen för Utveckling av lagstiftning och andra styrmedel Kemikalieinspektionen Det handlar om. Lagstiftning

Läs mer

Gjennomföring av tiltak i Sverige. Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo

Gjennomföring av tiltak i Sverige. Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo Gjennomföring av tiltak i Sverige Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo 100311 SE WFD-organisation Naturgiven indelning fem havsbassänger huvudavrinningsområden Nationellt samarbete regionalt

Läs mer

Postadress Besöksadress Telefon Fax Internet Bankgiro Org. nr Box 45

Postadress Besöksadress Telefon Fax Internet Bankgiro Org. nr Box 45 ARB2000, v2.1, 2014-01-30 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Tekniska förvaltningen Plan- och trafikavdelningen Planeringschef, Mimmi Öberg 0589-871 60, 073-765 71 60 mimmi.oberg@arboga.se Datum 2015-04-08 Yttrande

Läs mer

Forum Östersjön 23 juni 2012

Forum Östersjön 23 juni 2012 Utmaning Östersjön the Baltic Sea Challenge En bakgrund inför Forum Östersjöns möte den 30 juni 2012 och underlag för diskussion med utgångspunkt från Baltic Nest, Baltic Boundaries och Baltic Trends 1.

Läs mer

Swedish International Biodiversity Programme Sida/SLU

Swedish International Biodiversity Programme Sida/SLU Swedish International Biodiversity Programme Sida/SLU SwedBios Målsättning: Bidra till fattigdomsbekämpning och förbättrade levnadsförhållanden genom en rättvis, hållbar och produktiv förvaltning av biologiska

Läs mer

Enligt sändlista Handläggare

Enligt sändlista Handläggare 1/7 Datum Dnr Mottagare 2011-10-26 2270-11 Enligt sändlista Handläggare Dir tel Kajsa Berggren 010-6986018 Omfördelning av ansvar för genomförande av delar inom vattenmyndigheternas åtgärdsprogram med

Läs mer

Regeringskansliet Miljödepartementet Enheten för naturresurser Anders Alm 103 33 STOCKHOLM. Till Miljödepartementet

Regeringskansliet Miljödepartementet Enheten för naturresurser Anders Alm 103 33 STOCKHOLM. Till Miljödepartementet 2010-01- 13 Dnr Ä171/10 Regeringskansliet Miljödepartementet Enheten för naturresurser Anders Alm 103 33 STOCKHOLM Till Miljödepartementet I det följande lämnar havsmiljöinstitutet sitt svar på remissen

Läs mer

Uppdrag att genomföra en fördjupad analys av formellt skyddade marina områden och att ta fram en handlingsplan för marint områdeskydd

Uppdrag att genomföra en fördjupad analys av formellt skyddade marina områden och att ta fram en handlingsplan för marint områdeskydd Regeringsbeslut I:4 2015-02-12 M2015/771/Nm Miljö- och energidepartementet Havs- och vattenmyndigheten Box 11 930 404 39 GÖTEBORG Uppdrag att genomföra en fördjupad analys av formellt skyddade marina områden

Läs mer

Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet?

Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet? Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet? Else-Marie Mejersjö 1. EU:s vattendirektiv. Beslut om åtgärdsprogram tas i december 2009. 2. Baltic Sea Action Plan. 13 åtgärder föreslogs i somras av Jordbruksverket

Läs mer

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Vattenmyndighetens samråd - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Upplägg - Övergripande om samrådet - Nationell åtgärdsanalys Övergödning - Åtgärdsförslag regionalt

Läs mer

Övervakningsprogram för havsmiljödirektivet. Lunchseminarium 29 januari 2015

Övervakningsprogram för havsmiljödirektivet. Lunchseminarium 29 januari 2015 Övervakningsprogram för havsmiljödirektivet Lunchseminarium 29 januari 2015 Innehåll Kort översikt om direktivet Vad ska övervakas? Vilka krav ställs? Hur motsvarar vår övervakning kraven? Vad händer framöver?

Läs mer

Handlingsplan för marint områdesskydd

Handlingsplan för marint områdesskydd Marint områdesskydd Handlingsplan för marint områdesskydd Art-och habitatdirektivet i förhållande till havsmiljödirektivet och regionala havsmiljökonventionerna Ospar och Helcom Fiskereglering som bevarandeåtgärd.

Läs mer

Innehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten

Innehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten Innehåll Åtgärder krävs på enskilda avlopp för att nå God ekologisk status Avlopp och Kretslopp 2010 Helena Segervall Vattenmyndigheten har tagit fram åtgärdsprogram för att behålla och uppnå God vattenstatus

Läs mer

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnads- och näringslivskontoret Datum Diarienummer 2015-03-18 KS0150/15 Handläggare Thomas Jågas Telefon 023-828 42 E-post: thomas.jagas@falun.se

Läs mer

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet SWETHRO The Swedish Throughfall Monitoring Network (SWETHRO) - 25 years of monitoring air pollutant concentrations, deposition and soil water chemistry Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten

Läs mer

ETAPPMÅL OM LUFTFÖRORENINGAR. Begränsade utsläpp av gränsöverskridande luftföroreningar i Europa

ETAPPMÅL OM LUFTFÖRORENINGAR. Begränsade utsläpp av gränsöverskridande luftföroreningar i Europa ETAPPMÅL OM LUFTFÖRORENINGAR UPPFÖLJNINGSANSVARIG MYNDIGHET: NATURVÅRDSVERKET Begränsade utsläpp av gränsöverskridande luftföroreningar i Europa EU har beslutat om ytterligare begränsningar av nationella

Läs mer

Yttrande gällande förslag till strategi för svenskt yrkesfiske: Svenskt yrkesfiske 2020 Hållbart fiske och nyttig mat Dnr 3.3.

Yttrande gällande förslag till strategi för svenskt yrkesfiske: Svenskt yrkesfiske 2020 Hållbart fiske och nyttig mat Dnr 3.3. 2016-03-08 sid 1 (5) Fiskerienheten Jordbruksverket 551 82 Jönköping Yttrande gällande förslag till strategi för svenskt yrkesfiske: Svenskt yrkesfiske 2020 Hållbart fiske och nyttig mat Dnr 3.3.17-985/16

Läs mer

Handlingsprogram Rädda Östersjön 2009-02-18

Handlingsprogram Rädda Östersjön 2009-02-18 Projektplan KK08/317 Anneli Carlén Utmaning Rädda Östersjön Projektstart Projektavslut Avslutat Sign. Anneli Carlén 2009-01-21 Handlingsprogram Rädda Östersjön 2009-02-18 Innehåll 1. Mål... 3 2. Östersjön...

Läs mer

Internasjonale konvensjoner som berører seterbruket

Internasjonale konvensjoner som berører seterbruket Internasjonale konvensjoner som berører seterbruket Marie Kvarnström, Naptek,(Nationellt program för traditionell ekologisk kunskap), Centrum för Biologisk Mångfald, Sveriges lantbruksuniversitet och Uppsala

Läs mer

Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency

Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency Assignment Assignment from the Ministry of Defence MSB shall, in collaboration

Läs mer

HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030

HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030 1/5 HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030 Uppdraget Regeringen gav i april 2016 Havs- och vattenmyndigheten och 84 andra myndigheter i uppdrag 1 att bidra med underlag för Sveriges genomförande

Läs mer

Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund. Tema Vatten Borgeby fältdagar 2010 Presentation av Göran Kihlstrand LRF

Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund. Tema Vatten Borgeby fältdagar 2010 Presentation av Göran Kihlstrand LRF Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Tema Vatten Borgeby fältdagar 2010 Presentation av Göran Kihlstrand LRF EU direktivet 2000/60/EG Ramdirektivet för vatten December 2000 antog alla EU:s medlemsländer Ramdirektivet

Läs mer

LOVA-bidraget. Lokala vattenvårdsprojekt

LOVA-bidraget. Lokala vattenvårdsprojekt LOVA-bidraget Lokala vattenvårdsprojekt Det är inte längre så lätt att fånga en stor torsk eller en fin ål. Bottnarna dör, vikar växer igen och giftiga algblomningar är något vi fått vänja oss vid. Våra

Läs mer

Jordbruk och växtnäringsöverskott. Umeå 24 februari 2014 Annsofi Collin Lantbrukarnas Riksförbund

Jordbruk och växtnäringsöverskott. Umeå 24 februari 2014 Annsofi Collin Lantbrukarnas Riksförbund Jordbruk och växtnäringsöverskott Umeå 24 februari 2014 Annsofi Collin Lantbrukarnas Riksförbund EU-direktiv styr en hel del 1. Nitratdirektivet (övergödning) 2. Vattendirektivet ( övergödning) 3. Havsmiljödirektivet

Läs mer

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet?

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Vattenförvaltning för företag Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Den 22 december 2009 fastställde de fem svenska Vattenmyndigheterna miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram

Läs mer

Remiss: Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om styrmedel för rening i kommunala reningsverk (Naturvårdsverkets rapport 6521)

Remiss: Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om styrmedel för rening i kommunala reningsverk (Naturvårdsverkets rapport 6521) 1 (5) 2013-02-21 Dnr SU 524-3263-12 Regeringskansliet (Miljödepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om styrmedel för rening i kommunala reningsverk (Naturvårdsverkets

Läs mer

Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer av skärpta reningskrav.

Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer av skärpta reningskrav. PROMEMORIA VAS-kommittén Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer av skärpta reningskrav. Under 2009 slogs två av VAS arbetsgrupper samman i projektet Genomförande av vattenförvaltning

Läs mer

SWESIAQ Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate

SWESIAQ Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Aneta Wierzbicka Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Independent and non-profit Swedish

Läs mer

Vad gör Länsstyrelsen?

Vad gör Länsstyrelsen? Vad gör Länsstyrelsen? inom kust och hav Vattenförvaltningen 2015 Samråd: 1 november - 30 april VM och Lst bearbetar inkomna synpunkter. I VISS senast 30/8 2015 Komplettering av åtgärdsunderlag senast

Läs mer

Till sökande för KRAV-certifiering av produkter från fiske. To applicants for KRAV certification of seafood products from capture fisheries

Till sökande för KRAV-certifiering av produkter från fiske. To applicants for KRAV certification of seafood products from capture fisheries Till sökande för KRAV-certifiering av produkter från fiske Välkommen med din ansökan om KRAV-godkännande av fiskbestånd. Ansökan skickas per mail till fiske@krav.se eller per post till KRAV Box 1037 751

Läs mer

Regeringens vattenarbete nationellt och internationellt

Regeringens vattenarbete nationellt och internationellt Regeringens vattenarbete nationellt och internationellt Lisa Emelia Svensson Havs- och vattenambassadör @EmeliaLisa Diskussionspunkter Vatten - en internationell utblick Nationellt och EU perspektiv Dricksvattenutredningen

Läs mer

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Remissens 3 huvudsakliga delar Förvaltningsplanen Tillsammans med ÅP ger planen inriktningen för fortsatta

Läs mer

High Coast/Kvarken Archipelago

High Coast/Kvarken Archipelago High Coast/Kvarken Archipelago Milly Lundstedt, WH coordinator High Coast County Administrative Board of Västernorrland The High Coast was declared a WH site in 2000. The site was extended to include the

Läs mer

Statusklassning och vattendirektivet i Viskan

Statusklassning och vattendirektivet i Viskan Statusklassning och vattendirektivet i Viskan EU s ramdirektiv för vatten och svensk vattenförvaltning VARFÖR EN NY VATTENFÖRVALTNING? Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas,

Läs mer

Helhetsperspektiv och kostnadseffektivitet är A och O i åtgärdsarbetet. KSLA 12 februari 2014 Ingrid Haglind, Skogsindustrierna

Helhetsperspektiv och kostnadseffektivitet är A och O i åtgärdsarbetet. KSLA 12 februari 2014 Ingrid Haglind, Skogsindustrierna Helhetsperspektiv och kostnadseffektivitet är A och O i åtgärdsarbetet KSLA 12 februari 2014 Ingrid Haglind, Skogsindustrierna Skogsindustrierna Bransch- och arbetsgivarorganisation för massa-, pappers-

Läs mer

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år

Läs mer

PORTSECURITY IN SÖLVESBORG

PORTSECURITY IN SÖLVESBORG PORTSECURITY IN SÖLVESBORG Kontaktlista i skyddsfrågor / List of contacts in security matters Skyddschef/PFSO Tord Berg Phone: +46 456 422 44. Mobile: +46 705 82 32 11 Fax: +46 456 104 37. E-mail: tord.berg@sbgport.com

Läs mer

Sveriges prioriteringar i de internationella förhandlingarna

Sveriges prioriteringar i de internationella förhandlingarna Sveriges prioriteringar i de internationella förhandlingarna Regionala luftvårdsdagen 1 oktober 2013 Anna Engleryd Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2013-10-02 1 Sveriges internationella

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING

MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING Lektionsupplägg: Östersjön ett hav i kris Idag anses övergödningen vara Östersjöns mest akuta miljöproblem. Eleverna får undersöka hur en förenklad näringsväv i Östersjön ser

Läs mer

Med miljömålen i fokus

Med miljömålen i fokus Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet

Läs mer

EU: HUR PÅVERKAS VI? HUR PÅVERKAR VI?

EU: HUR PÅVERKAS VI? HUR PÅVERKAR VI? EU: HUR PÅVERKAS VI? HUR PÅVERKAR VI? Stockholm 23 september Matthew Ross-Jones, Enheten för luft & klimat Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-02-26 1 Övergripande EU mål för

Läs mer

Kundfokus Kunden och kundens behov är centrala i alla våra projekt

Kundfokus Kunden och kundens behov är centrala i alla våra projekt D-Miljö AB bidrar till en renare miljö genom projekt där vi hjälper våra kunder att undersöka och sanera förorenad mark och förorenat grundvatten. Vi bistår dig som kund från projektets start till dess

Läs mer