RAPPORT U2009:06. Klimatpåverkan från import av brännbart avfall ISSN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RAPPORT U2009:06. Klimatpåverkan från import av brännbart avfall ISSN 1103-4092"

Transkript

1 RAPPORT U2009:06 Klimatpåverkan från import av brännbart avfall ISSN

2

3 Förord Import av brännbart avfall är ett kontroversiellt ämne som ofta är utsatt för en känslomässig debatt i media. Tidigare har den framförallt varit driven av bristen på behandlingskapacitet i svenska avfallsförbränningsanläggningar men på senare tid lika mycket beroende på minskade avfallsmängder. Importen av brännbart avfall kan i vissa avseenden komma att utgöra ett betydelsefullt bränsletillskott för svensk fjärrvärmeproduktion. Det är därför viktigt att fakta om eventuell miljöpåverkan lyfts fram i debatten. Denna studie, som har finansierats av Avfall Sverige och Svensk Fjärrvärme, avser att bidra med en faktabaserad bedömning av klimatpåverkan av import av avfall till energiutvinning. Studien har gjorts av Mårten Haraldsson och Johan Sundberg, båda från Profu. Malmö april 2009 Håkan Rylander Ordf. Avfall Sveriges Utvecklingskommitté Weine Wiqvist VD Avfall Sverige

4

5 Sammanfattning Import av brännbart avfall har ökat under de senaste åren och importerat avfall har blivit ett allt viktigare bränsle i de svenska fjärrvärmesystemen. Bedömningar för de närmaste åren visar att importen kan komma att öka betydligt, dels på grund av minskade avfallsmängder i spåren av konjunkturnedgången i världsekonomin, dels på grund av att flera nya förbränningsanläggningar kommer att tas i drift. I ett miljöperspektiv är importen kontroversiell och många har debatterat för att importen bör begränsas. I denna rapport görs därför en bedömning av klimatpåverkan av import av avfall till energiutvinning. Rapporten visar att utsläppet av växthusgaser till följd av importen av avfall till svenska fjärrvärmeanläggningar 2007 minskar med ton koldioxidekvivalenter. Detta motsvarar utsläppen från svenskars bilresor under ett år, eller 2,5 % av den totala utsläppsreduktionen som regeringen har satt som mål för den icke handlande sektorn fram till år Importen av RT-flis står för den största reduktionen, men studien visar att även importen av övriga avfallsslag ger en reduktion av utsläppen av växthusgaser. Orsakerna till reduktionen är att det importerade avfallsbränslet ersätter annan värme- och elproduktionen, vilket som konsekvens ger att utsläpp undviks. Den största utsläppsreduktionen erhålls dock genom att man vid importen av hushållsavfallet ersätter alternativ avfallsbehandling av motsvarande avfallsmängd i ursprungslandet. I de länder varifrån importen av avfall idag sker har man en brist på behandlingskapacitet för organiskt avfall. Den alternativa behandlingen som står till förfogande är då i första hand deponering. Denna behandling ger betydande utsläpp av metan, vilket är en mycket kraftig växthusgas. Att genom import av avfall till Sverige undvika deponering, och därigenom utsläpp av metan, innebär då en tydlig reduktion i utsläppet av växthusgaser. Transporten av avfallet som sker till följd av importen ger ett marginellt tillskott av växthusgaser, jämfört mot den utsläppsreduktion som beskrivits ovan.

6

7 Utförlig sammanfattning Import av brännbart avfall har ökat under de senaste åren och importerat avfall har blivit ett allt viktigare bränsle i de svenska fjärrvärmesystemen. Bedömningar för de närmaste åren visar att importen kan komma att öka betydligt, dels på grund av minskade avfallsmängder i spåren av konjunkturnedgången i världsekonomin, dels på grund av att flera nya förbränningsanläggningar kommer att tas i drift. I ett miljöperspektiv är importen kontroversiell och många har debatterat för att importen bör begränsas. Med tanke på att importen ökar och att det finns en oro i samhället för eventuell miljöpåverkan är det väsentligt att göra en genomgripande analys av miljöeffekterna av import av avfall till energiutvinning. Bedömningen av klimatpåverkan av import av avfall till energiutvinning görs i detta projekt genom en systemanalys. Detta innebär att såväl de direkta konsekvenserna av aktiviteten att importera avfall, som de indirekta konsekvenser som sker som en följd av att avfall importeras ingår i studien. De indirekta konsekvenserna sker i system som omger och interagerar med avfallsförbränningen. Dessa utgörs av: transporter av avfall, alternativ avfallsbehandling, elproduktion i elsystemet samt el- och värmeproduktion i det fjärrvärmesystem till vilket avfallsförbränningsanläggningen är kopplad. Generellt kan sägas att import av avfall till energiutvinning ger följande konsekvenser ur klimatperspektiv: Det importerade avfallet förbränns i avfallsförbränningsanläggningen som genererar värme och eventuellt också el. Vid förbränningen emitteras växthusgaser. Ett transportarbete sker genom att avfall hämtas utomlands och transporteras till avfallsförbränningsanläggningen. Transporten ger upphov till växthusgaser. Genom importen undviker man att behandla motsvarande mängd avfall i ursprungslandet. Eventuella emissioner av växthusgaser uteblir då. Elproduktionen och elanvändningen förändras vilket leder till att en förändring av den totala elproduktionen i elsystemen. Exempelvis leder elproduktion vid avfallsförbränningen till att motsvarande mängd el inte behöver genereras vid någon/några andra anläggningar i elsystemet. Därigenom undviks emissioner av växthusgaser från dessa anläggningar. Den värme som genereras från avfallsförbränningen ersätter annan värmeproduktion i det fjärrvärmesystem som förbränningsanläggningen är kopplat till. Eventuella emissioner av växthusgaser från dessa anläggningar undviks därmed. Det kan också leda till att produktionen av annan kraftvärme minskar, något som i sin tur påverkar elsystemet. Importen av avfall till svenska fjärrvärmeanläggningar uppgick år 2007 till knappt ton. Cirka 2/3 av detta avfall hämtades från Norge och knappt hälften av den totala mängden utgjordes av RT-flis (returträflis). Importen bestod också av hushålls- och industriavfall samt av utsorterade avfallsbränslen.

8 Studien visar att utsläppet av växthusgaser till följd av importen av avfall till svenska fjärrvärmeanläggningar år 2007 minskar med ton koldioxidekvivalenter (se figur S1). Detta motsvarar utsläppen från svenskars bilresor under ett år, eller 2,5 % av den totala utsläppsreduktionen som regeringen har satt som mål för den icke handlande sektorn fram till år Importen av RT-flis står för den största reduktionen, men studien visar att även importen av övriga avfallsslag ger en reduktion av utsläppen av växthusgaser. Figur S1 Reduktion i utsläpp av växthusgaser till följd av den svenska importen av avfallsbränslen till fjärrvärmeanläggningar år 2007 Varför minskar utsläppen när avfall importeras? Importen av avfall till svenska fjärrvärmeanläggningar beräknas alltså minska utsläppen av växthusgaser med ton koldioxidekvivalenter. Varifrån kommer denna utsläppsreduktion? Svaret på frågan beskrivs här med hjälp av figur S2 som visar beräkningsresultatet för import av ett ton hushållsavfall till ett svenskt kraftvärmeverk. Av figuren framgår att utsläppen visserligen ökar till följd av förbränningen och transporten av avfallet. Samtidigt ersätter värme- och elproduktionen från kraftvärmeverket annan värme- och elproduktion, vilket som konsekvens ger att utsläpp undviks. Den största utsläppsreduktionen erhålls dock genom att man vid importen av hushållsavfallet ersätter alternativ avfallsbehandling av motsvarande avfallsmängd i ursprungslandet. I de länder varifrån importen av avfall idag sker har man en brist på behandlingskapacitet för organiskt avfall. Den alternativa behandlingen som står till förfogande är då i första hand deponering. Denna behandling ger betydande utsläpp av metan, vilket är en mycket kraftig växthusgas. Att genom import av avfall till Sverige undvika deponering, och därigenom utsläpp av metan, innebär då en tydlig reduktion i utsläppet av växthusgaser. 1 En svensk färdas i genomsnitt 700 mil per år med bil (SCB, 2008 Körsträcka per bil och person) vilket med bensinbil ger ett utsläpp motsvarande ca 1,6 ton CO 2 -ekv. Enligt Regeringens klimatproposition skall utsläppen från den icke handlande sektorn minska med 40 %, eller 20 miljoner ton mellan åren (Regeringen, 2009 Klimat- och energipolitik för en hållbar framtid)

9 Figur S2 Utsläpp av växthusgaser vid import av ett ton hushållsavfall Ger inte ökade avfallstransporter ökade utsläpp av växthusgaser? Om avfall istället för att deponeras skickas till Sverige för energiutvinning ökar transporten av avfallet, och därigenom ökar också utsläppet av växthusgaser. De vinster som görs genom energiutvinningen och genom att man undviker utsläpp av metangas från deponering är dock mycket större än de emissioner som uppstår vid transporten av avfallet. Detta framgår tydligt av resultatet i figur S2 där transportsträckan för avfallet uppskattats till 30 mil, en transport som sker med lastbil. Faktum är att emissionerna från transporterna är så pass små att transportsträckan för avfallet kan vara mycket lång innan en reduktion av växthusgasemissioner uteblir. Beräkningarna visar att så länge det avfall som importeras till Sverige transporteras kortare än 1500 mil så ger detta en reduktion av växthusgasemissioner. Det betyder att man får minskad klimatpåverkan även om avfallet transporteras med lastbil hela vägen från Sydafrika eller från Kina. Långt innan dess sätter naturligtvis de ekonomiska begränsningarna stopp för denna långväga transport. Man bör här även poängtera att transporter i sig är en stor utsläppskälla i samhället då det gäller fossilt CO 2 och man bör sträva efter att hålla nere transporterna även då vi diskuterar import av brännbart avfall. Det finns dessutom stora mängder brännbart avfall som deponeras på betydligt kortare avstånd som man istället kan välja. Att man ändå kan räkna hem lastbilstransporter hela vägen från Sydafrika visar hur viktigt det är ur klimatsynpunkt att ersätta deponering med material- eller energiåtervinning. Man bör dessutom påpeka att det även finns andra problem relaterade till lastbilstransporter vilka inte har ingått i beräkningarna ovan. Detta gäller exempelvis andra emissioner utöver växthusgaser, trafikolyckor, slitage av vägbanor, buller m.m. Är det inte bättre att elda med skogsbränslen? Genom att importera avfall och producera fjärrvärme undviker man utsläpp från alternativ fjärrvärmeproduktion. I figur S2 framgår att de utsläpp som undviks i fjärrvärmesystemet när man importerar hushållsavfall uppgår till cirka 150 kg koldioxidekvivalenter per ton avfall. Anledningen till att utsläppen minskar är att man undviker att nyttja sig av fossilbaserade energikällor för sin fjärrvärmeproduktion. Resultaten är baserade på genomsnittliga data för dagens svenska fjärrvärmesystem. Om man tittar på specifika system så varierar den alternativa värmeproduktionen från ett system till ett annat. I vissa system är andelen fossila bränslen större, vilket leder till att man undviker ytterligare utsläpp av växthusgaser, och vice versa. I en känslighetsanalys skulle man kunna tänka sig att variera dessa parametrar för att se hur resultatet förändras. Men istället för detta har vi valt att analysera hur import av avfall skulle

10 stå sig gentemot det alternativ som troligen är svårast att konkurrera mot vad gäller utsläpp av växthusgaser, nämligen ett biobränsleeldat kraftvärmeverk. Idag finns inget fjärrvärmesystem i Sverige där en sådan anläggning utgör alternativ till avfallsförbränning under hela året. Jämförelsen dyker dock upp när man står inför ett nytt investeringsbeslut och valet står mellan biobränsle eller importerat avfall. Jämförelsen framgår av figur S3 där import av hushållsavfall till ett avfallskraftvärmeverk ställs mot ett biobränsleeldat kraftvärmeverk. Observera att vi i bägge fallen studerar effekterna av att bygga ett nytt avfallseldat kraftvärmeverk, skillnaden mellan fallen ligger i den alternativa fjärrvärmeproduktionen. I fjärrvärmeproduktionen ingår även elproduktion eftersom det delvis är annan kraftvärme som ersätts. Detta syns tydligt då den alternativa fjärrvärmeproduktionen är ett biobränsleeldat kraftvärmeverk. Trots att biobränsle är förnyelsebart och därmed inte bidrar med utsläpp av fossilt CO 2 så får vi ändå en klar förändring av utsläppen. Anledningen är att det biobränsleeldade kraftvärmeverket som avfallskraftvärmeverket ersätter producerar mer el jämfört med avfallspannan vilket här ökar utsläppen med 750 kg CO 2 /ton. Den el som produceras med avfallspannan ska även den tas med i beräkningen och den krediteringen visas i nästa stapelpar. Utsläppsreduktionen, från den alternativa elproduktionen, skiljer sig åt något då mängden el som genereras från avfallsförbränningen antas till något högre för en nyinvestering gentemot dagens befintliga anläggningar, som nyttjats i grundfallet. Figur S3 Utsläpp av växthusgaser vid import av hushållsavfall med varierande värdering av utsläpp från alternativ värmeproduktion Totalt sett visar resultatet att import av hushållsavfall för fjärrvärmeproduktion är ungefär jämförligt med samma värmeproduktion i ett biobränsleeldat kraftvärmeverk. Resultatet blir liknande för övriga avfallsslag som studeras. För import av industriavfall visar resultatet, på samma sätt som för hushållsavfall, en liten minskning i utsläppet av växthusgaser vid import. För utsorterade avfallsbränslen och RT-flis minskar utsläppet av växthusgaser något mer. Avgörande för resultatet är elverkningsgraden för avfalls- respektive biobränslekraftvärmeverket. Att biobränsleeldad kraftvärme står sig väl mot import av avfall i dessa beräkningar beror på antagandet om en klart högre elverkningsgrad för den biobränsleeldade anläggningen.

11 Hur påverkas resultaten av de antaganden som görs i studien? För att kunna genomföra en systemanalys över importen av avfall krävs att ett antal antaganden görs. Dessa gäller bland annat anläggningen som avfallet levereras till, hur transporten har gått till samt hur avfallsförbränningen påverkar det omgivande avfalls- och energisystemet. Beroende på vilka antaganden som görs så erhålls olika resultat. I studien har vi tagit fram ett grundfall vilket baseras på de antaganden vi anser vara riktiga utifrån de förutsättningar som idag gäller. För att visa på hur resultaten förändras givet andra antaganden har ett antal känslighetsanalyser genomförts. Resultaten för dessa presenteras i tabell S1 nedan. Av tabellen framgår att resultatet är känsligt för vissa antaganden och mindre känsligt för andra. De antaganden som har störst påverkan enligt känslighetsanalysen är vilken typ av avfallsförbränningsanläggning som tar emot det importerade avfallet samt vilka antaganden som görs kring den alternativa avfallsbehandlingen. Gemensamt för alla resultat är dock att de för alla beräkningsfall visar på att import av hushållsavfall till energiutvinning resulterar i minskade utsläpp av växthusgaser. Samma slutsats gäller för de övriga avfallsslagen, industriavfall, utsorterade avfallsbränsle och RT-flis som ingår i studien. Tabell S1 Utsläpp av växthusgaser vid import av ett ton hushållsavfall givet ett antal olika antaganden Faktor [Utsläpp av koldioxidekv. per ton hushållsavfall som importeras] Grundfall Alternativ 1 Alternativ 2 Typ av avfallsförbränningsanläggning Transport * Alternativ elproduktion Alternativ avfallshantering Beaktande av kolsänka för deponi *Resultatet vid antagande om transporter enligt alternativ 2 ger totalt sett något större reduktion av växthusgaser jämfört mot grundfallet. Avrundade värden visar dock på samma resultat

12 Innehållsförteckning 1. Inledning 1 2. Metodik och antaganden Avfallsslag som studeras Import av avfallsbränsle till Sverige Utsläpp från avfallsförbränning Energi från avfallsförbränning Utsläpp från alternativ elproduktion Utsläpp från alternativ värmeproduktion Utsläpp från alternativ avfallshantering Transporter Resultat Emissioner av SO 2 och NO x vid import av avfall Import av avfall till rötning Känslighetsanalyser Energi från avfallsförbränning Alternativ elproduktion Alternativ värmeproduktion Alternativ avfallsbehandling Transporter Referenser 26

13 1. Inledning Import av brännbart avfall har ökat under de senaste åren och importerat avfall har blivit ett allt viktigare bränsle i de svenska fjärrvärmesystemen. Bedömningar för de närmaste åren visar att importen kan komma att öka betydligt, dels på grund av minskade avfallsmängder i spåren av konjunkturnedgången i världsekonomin, dels på grund av att flera nya förbränningsanläggningar kommer att tas i drift. Från att varit en marginell företeelse kan importen framöver bli ett betydelsefullt bränsletillskott för svensk fjärrvärmeproduktion. I ett miljöperspektiv är importen kontroversiell och många har debatterat för att importen bör begränsas. Med tanke på att importen ökar och att det finns en oro i samhället för eventuell miljöpåverkan är det väsentligt att göra en genomgripande analys av miljöeffekterna av import av avfall till energiutvinning. I denna rapport studeras klimatpåverkan från import av avfall i ett systemperspektiv. Detta innebär att all relevant påverkan inkluderas i studien, dvs inte bara den som hänförs till avfallshanteringen. Ett exempel är att den energi som nyttiggörs vid förbränningen och som kan ersätta förbränning (och därmed miljöpåverkan) från andra bränslen. Uppbyggnaden av systemanalysen med beskrivningar om vilka antaganden som gjorts vid beräkningarna beskrivs i kapitel 2. Metodik och antaganden. Därefter följer kapitel 3 som beskriver huvudresultatet från studien. I en studie av detta slag krävs att ett flertal antaganden görs, främst avser dessa hur importen av avfall till förbränning påverkar kringliggande system (fjärrvärmesystem, elsystem m.m.). För att beskriva hur resultaten påverkas av dessa olika antaganden inkluderas även en omfattande känslighetsanalys av huvudresultatet. Denna beskrivs i kapitel 4. 1

14 2. Metodik och antaganden Bedömningen av miljökonsekvenserna av import av avfall till energiutvinning görs i detta projekt genom en systemanalys. Detta innebär att såväl de direkta konsekvenserna av aktiviteten att importera avfall, som de indirekta konsekvenser som sker som en följd av att avfall importeras ingår i studien. De indirekta konsekvenserna sker i system som omger och interagerar med avfallsförbränningen. Dessa omgivande system återfinns som blå cirklar i figur 1. Dessa utgörs av: transporter av avfall, alternativ avfallsbehandling, elproduktion i elsystemet samt el- och värmeproduktion i det fjärrvärmesystem till vilket avfallsförbränningsanläggningen är kopplad. Figur 1 Beskrivning av de system som inkluderas i systemstudien Generellt kan sägas att import av avfall till energiutvinning ger följande konsekvenser: Det importerade avfallet förbränns i avfallsförbränningsanläggningen som genererar värme och eventuellt också el. Vid förbränningen emitteras växthusgaser vilket härrör från avfallets innehåll av material med fossilt ursprung, t ex plast. Ett transportarbete sker genom att avfall hämtas utomlands och transporteras till avfallsförbränningsanläggningen. Transporten ger upphov till växthusgaser. Genom importen undviker man att behandla motsvarande mängd avfall i ursprungslandet. Eventuella emissioner av växthusgaser uteblir då. Elproduktionen och elanvändningen förändras vilket leder till att en förändring av den totala elproduktionen i elsystemen. Exempelvis leder elproduktion vid avfallsförbränningen till att motsvarande mängd el inte behöver genereras vid någon/några andra anläggningar i elsystemet. Därigenom undviks emissioner av växthusgaser från dessa anläggningar. Den värme som genereras från avfallsförbränningen ersätter annan värmeproduktion i det fjärrvärmesystem som förbränningsanläggningen är kopplat till. Eventuella emissioner av växthusgaser från dessa anläggningar undviks därmed. Det kan också leda till att produktionen av annan kraftvärme minskar, något som i sin tur påverkar elsystemet. 2

15 Förutsättningarna för hur avfallsförbränningen och förändringarna i de omgivande systemen har modellerats beskrivs nedan. 2.1 Avfallsslag som studeras I studien studeras totalt fyra olika avfallsslag. Dessa är: Hushållsavfall (säck- och kärlavfall) Industriavfall RT-flis Utsorterade avfallsbränslen (innehållande främst papper, trä och plast) Valet av avfallsslag baseras främst på uppdelningen i den nationella importstatistiken. När dessa avfallsslag har valts ut är det möjligt att uppskatta de totala effekterna av dagens import av avfall till Sverige. RT-flis bedöms utgöras helt och håller av trä medan de övriga avfallsslagens sammansättningar baseras på analyser av bränslen som idag levereras till svenska avfallspannor. 2.2 Import av avfallsbränsle till Sverige In- och utförsel av avfall till och från Sverige skall rapporteras till Naturvårdsverket. Därigenom kan myndigheten årligen följa upp utvecklingen av avfallsimporten till Sverige. År 2007 uppgick mängden importerat avfall till fjärrvärmeanläggningar till knappt ton (ytterligare cirka ton avfall importerades under året som bränsle till olika industrier, vilka inte inkluderats i denna studie). I figur 2 framgår hur importen fördelades mellan de fyra olika avfallsslagen hushålls- och industriavfall, utsorterat avfallsbränsle samt RT-flis. Figur 2 Import av avfall som bränsle till svenska fjärrvärmeanläggningar år Källa: Naturvårdsverket (2008) Cirka 2/3 av avfallet som importerades under 2007 hämtades ifrån Norge. Avfall importerat från Holland stod för cirka 20 % av den totala importen medan avfall från Tyskland stod för cirka 10 %. Under den senaste 10års-perioden har importen av avfall som bränsle fördubblats. Ökningen har i första hand utgjorts av RT-flis men även importen av hushålls- och industriavfall har gradvis ökat. Även om ökningen varit relativt kraftig så utgör importerat avfallsbränsle fortfarande en liten andel av den totala 3

16 mängden avfall som nyttjas som bränsle i Sverige idag. Förbränningen av avfall inklusive RT-flis uppgick år 2007 till omkring 5,2 miljoner ton avfall, importerat avfall utgjorde därmed knappt 8 % av den totala mängden tillfört bränsle. 2.3 Utsläpp från avfallsförbränning Tre av de fyra avfallsslagen som ingår i studien innehåller fraktioner av fossilt ursprung. Undantaget är RT-flis som helt och hållet utgörs av förnybart material. För övriga avfallsslag innebär detta att förbränning ger upphov till att fossil koldioxid släpps ut. De fossila fraktionerna består främst av olika typer av plast och storleken på utsläppen av fossil koldioxid bestäms därför av hur stor andel av avfallet som utgörs av dessa plastfraktioner. Plockanalyser har nyttjats för att bestämma andelen fossilt kol i avfallet. För hushållsavfall har denna andel beräknats till 11 %, för industriavfall beräknas andelen till 12 % och för utsorterade avfallsbränslen till 9 %. I figur 3 anges de resulterande utsläppen av fossil koldioxid från de fyra avfallsslagen, baserat på innehåller av fossilt kol. Figur 3 Utsläpp av fossil koldioxid vid förbränning av de fyra avfallsslag som ingår i studien 2.4 Energi från avfallsförbränning Avfallet som importeras till Sverige nyttjas som bränsle i ett flertal olika typer av fjärrvärmeanläggningar, allt från rena hetvattenpannor (förkortat HVP) som endast genererar fjärrvärme till kraftvärmeverk (förkortat KVV) med hög elverkningsgrad. Beroende på vilken typ av anläggning som nyttjar det importerade avfallet så ges olika utfall vid beräkningen av utsläppet av växthusgaser. I figur 4 anges vilka olika typer av anläggningar som har ingått i beräkningarna för denna rapport. Som grundfall har nyttjats den anläggning som betecknas som KVV befintligt, övriga anläggningar studeras i en känslighetsanalys. Grundfallet motsvarar ett befintligt kraftvärmeverk som byggts med måttliga prestanda med avseende på elproduktion. KVV modernt motsvarar en mer modern anläggning där man lagt ned ytterligare investeringskostnader för att uppnå en hög elverkningsgrad och hög totalverkningsgrad. KVV avancerat är en typanläggning med mycket hög elverkningsgrad. I dagsläget finns ingen sådan anläggning i landet som eldar hushålls- eller industriavfall. Anledningen är att mycket höga investeringskostnader lett till att denna typ inte kunnat uppvisa lönsamhet. Denna prestanda är dock idag fullt rimlig för en anläggning som eldar utsorterade avfallsbränslen eller RT-flis. 4

17 Figur 4 Energiutvinning från de fem typanläggningar som utvärderas i studien. HVP = hetvattenpanna, KVV = Kraftvärmeverk 2.5 Utsläpp från alternativ elproduktion El både produceras och förbrukas i de olika system som studeras i studien. När en förändring genomförs, som i detta fall innebär att avfall importeras som bränsle, förändras därmed produktionen och användningen av el i de olika systemen. Detta påverkar produktionsmixen i det totala elsystemet, och vi får en förändring av utsläppen av växthusgaser. Hur stor förändringen av utsläppen blir vid en förändrad elanvändning eller elproduktion är en mycket komplex fråga som studerats under de senaste åren. Profu har varit delaktiga i flera av dessa studier varav den senaste publicerats av Elforsk under 2008 (Sköldberg och Unger 2008). I rapporten studeras hur utsläppen förändras givet en förändrad elanvändning och elproduktion i Norden. Resultaten grundar sig på ett utvidgat marginalelsynsätt. Detta innebär att en förändrad elanvändning eller produktion inte enbart ger en direkt påverkan på elproduktionsmixen utan förändringen påverkar även framtida investeringar i tillkommande elproduktion. Den direkta påverkan blir på samma sätt som vid ett traditionellt marginalelsynsätt att de dyraste anläggningarna kommer att få en förändrad drifttid. Dessa utgörs vanligen av kolkraftverk. På sikt kommer dock förändringen påverka intresset av att exempelvis bygga vindkraftverk och kraftvärme. Konsekvenserna av en förändrad elanvändning eller elproduktion blir därmed inte bara mer eller mindre kolkraft utan också förändrad elproduktion från vindkraft, kraftvärme etc. Hur utsläppen påverkas till följd av en förändrad elanvändning eller produktion beror alltså delvis på vilka framtida investeringar som kommer att ske i elproduktionssystemet. Detta beror i sin tur på en mängd faktorer som framtida bränslepriser, elpris, investeringskostnader, skatter och styrmedel m.m. I rapporten av Sköldberg och Unger (2008) har ett antal olika scenarier ställts upp för dessa parametrar. Utifrån resultaten från dessa scenarier har vi till denna studie valt att sätta upp ett grundfall och ett alternativt utfall. Förändringen i det nordiska elsystemet samt utsläppskoefficienterna anges i figur 5. Figuren visar den elproduktion som tillkommer när elanvändningen ökar, samt omvänt, vilket elproduktion som ersätts då annan elproduktion tillkommer (exempelvis från ny avfallsförbränning). Här kan sägas att flertalet av de scenarier som tagits fram av Sköldberg och Unger pekar mot en utsläpps- 5

18 koefficient i paritet med det som vi här benämner som grundfall. Det alternativa fallet, El alternativ, är möjligt att uppnå först när den nya tekniken med koldioxidavskiljning och koldioxidlagring 2 visar sig vara lönsam. Till skillnad från resultaten från Sköldberg och Unger (2008) där endast utsläppen vid användning av fossila bränslen ingår inkluderas här även utsläpp vid produktion och distribution av alla aktuella bränslen. Utsläppskoefficienterna blir därmed något högre här än vad som anges i rapporten från Sköldberg och Unger. Figur 5 Förändrad elproduktion i det nordiska elsystemet till följd av en förändrad elanvändning eller elproduktion. I figuren anges även det resulterande utsläppet av växthusgaser. CCS = Carbon Capture and Storage 2.6 Utsläpp från alternativ värmeproduktion När avfall importeras och nyttjas som bränsle för fjärrvärmeproduktion ersätter detta någon annan form av värmeproduktion. Vad den alternativa värmeproduktionen utgörs av är olika från ett fjärrvärmesystem till ett annat. Alternativet varierar också kraftigt under året. I många system har man idag exempelvis ett överskott på värme sommartid vilket innebär att alternativet är att inte generera någon värme alls. Under vintertid är det vanligen dyrare alternativ som pellets, olje- och elpannor som är alternativet till avfallsbränslet. För att bedöma den alternativa värmeproduktionen och utsläppen från denna nyttjar vi här resultat från ett pågående arbete inom forskningsprojektet Nordic Energy Perspectives (NEP) 3. Här har man studerat vilka bränslen som ligger på marginalen i alla svenska fjärrvärmesystem (dvs de bränslen som direkt påverkas av en förändrad efterfrågan eller produktion av värme). Resultatet har nyttjats för att här beskriva vilket som är den alternativa värmeproduktionen till avfallsbränsle. I och med att avfall idag importeras till ett stort antal olika fjärrvärmesystem i Sverige anser vi att en sammanvägning av alla fjärrvärmesystem i landet är en fullgod approximation för de beräkningar som genomförs här. 2 Koldioxidavskiljning och koldioxidlagring eller Carbon Capture and Storage (CCS) går ut på att man samlar in den koldioxid som uppstår vid förbränning och lagrar denna, exempelvis i berggrunden. Tekniken är under utveckling och man kan idag inte säga när eller om den kommer att visa sig lönsam. 3 För mer information om NEP, se 6

19 Som nämndes ovan varierar den alternativa värmeproduktionen också över året. Därmed krävs antaganden om när under året som det importerade avfallet nyttjas som bränsle. Även detta varierar från anläggning till anläggning, där vissa endast nyttjar bränslet vintertid medan andra anläggningar har en mer jämn ström av inkommande importerat avfall under året. Ett gemensamt snitt ger då att en större andel av avfallet nyttjas vintertid. Här har ett antagande gjorts att 2/3 av allt importerat avfall nyttjas under vinterperioden oktober-mars medan resterande 1/3 nyttjas under perioden april-september. Givet detta ges en mix av den alternativa värmeproduktionen som framgår av figur 6. I botten av stapeln återfinns en liten andel avfall och spillvärme. Detta betyder att under en kortare period sommartid utgörs marginalvärmeproduktionen av avfall och spillvärme. I det läget finns inget behov av värmen från förbränningen av det importerade avfallet vilken därmed kyls bort. Figur 6 Beräknad alternativ värmeproduktion Som framgår av figuren åtgår en viss mängd el för den alternativa produktionen av värme. Vissa delar av den alternativa värmeproduktionen sker i dock kraftvärmeverk och totalt sett genereras mer el än vad som förbrukas. Denna elproduktion värderas utifrån vad som ovan beskrivits kring alternativ elproduktion. Totalt sett beräknas den alternativa värmeproduktionen ge ett utsläpp på 70 kg CO 2 -ekv/mwhvärme, inkluderat elproduktion samt utsläpp från produktion och distribution av de bränslen som nyttjas. Om man skulle studera den alternativa värmeproduktionen för vart och ett av de svenska fjärrvärmesystemen skulle man se att denna kan variera mycket från ett system till ett annat. För ett system där den alternativa värmeproduktionen utgörs av en större andel fossila bränslen och elanvändning eller en lägre elproduktion är det mer gynnsamt att, ur växthus-gassynpunkt, importera avfall som bränsle. I en känslighetsanalys skulle man kunna tänka sig att variera dessa parametrar för att se hur resultatet förändras. Men istället för detta har vi valt att analysera hur import av avfall skulle stå sig gentemot det alternativ som troligen är svårast att konkurrera mot vad gäller utsläpp av växthusgaser, nämligen ett biobränsleeldat kraftvärmeverk. En sådan anläggning beräknas ha en verkningsgrad på 1,1 (baserat på bränslets effektiva värmevärde) och en elverkningsgrad på 0,35. Idag finns inget system i Sverige där en sådan anläggning utgör marginalvärmeproduktionen under hela året. Jämförelsen dyker dock upp när man står inför ett nytt investeringsbeslut och valet står mellan biobränsle eller avfall. Jämförelsen görs här mot ett modernt avfallskraftvärmeverk med en energiutnyttjningsgrad enligt figur 4 (dvs elverkningsgrad 0,23 och totalverkningsgrad 0,98). 7

20 Känslighetsanalysen ovan utvecklas dessutom för en beskrivning av utfallet under antagandet att biobränsle är en begränsad resurs. Detta innebär att den totala användningen av biobränslen i världen är begränsad på grund av att tillgången är begränsad. En ökad användning av biobränslen i ett system leder därmed automatiskt till att något annat system måste minska sin användning med motsvarande mängd. Denna situation existerar inte idag men man kan närma sig ett sådant läge framöver, givet att efterfrågan på biobränslen ökar till följd av ambitionerna att minska vår klimatpåverkan. Detta resonemang diskuteras idag bland forskare och det finns ännu ingen samstämmighet i hur man ska hantera denna problematik. Många forskare hävdar dock att det inte är möjligt att ersätta all vår användning av fossila bränslen med förnybar energi och all tillgängligt biobränsle kommer därför att utnyttjas som alternativ, dvs biobränsle bör betraktas som en begränsad resurs. Man bör även komma ihåg att produktionen av biobränslen kan konkurrera med framställningen av andra råvaror som sågtimmer, massaved och livsmedelsproduktion. Kravet att tillgodose råvarutillförseln även till andra sektorer begränsar möjligheten att producera biobränslen vilket ytterligare talar för att resursen är begränsad. Beräkningar har utförts för fallet där ett biobränsleeldat kraftvärmeverk utgör den alternativa värmeproduktionen. När en avfallspanna byggs, istället för en biobränslepanna, friställs biobränsle som kan nyttjas i någon annan anläggning. Den alternativa biobränsleanvändningen har här antagits ske genom samförbränning i en kolkondensanläggning. Biobränslet ersätter därmed kol. Exakt vad som skulle ersättas är en mycket svår fråga och beräkningarna skall därför främst ses som ett räkneexempel. Andra möjliga användningsområden för biobränslet skulle kunna vara i biobränsleeldade kraft(värme)verk eller som råvara för produktion av drivmedel. 2.7 Utsläpp från alternativ avfallshantering Genom att avfall importeras till Sverige undviks en alternativ avfallshantering i avsändarlandet. Bedömningen som görs här är att detta alternativ utgörs av deponering. Detta är något som har diskuteras en hel del inom forskarkretsar och också inom detta projekt. Alla dessa diskussioner har, vad vi har kunnat se, vanligen resulterat i att man slår fast att deponi verkligen är den alternativa behandlingsformen. Detta är dock inte en slutsats som man intuitivt tar till sig och vi ägnar därför lite extra tid här för att diskutera denna problematik. Eftersom det är så pass stora positiva miljöeffekter av att undvika deponering finns det inom Europa starka krafter för att ersätta deponering med bättre behandlingsformer dvs materialåtervinning, energiåtervinning och biologisk behandling. De regler, krav och mål som satts upp är tydliga på detta. Det finns dessvärre fortfarande stora mängder som fortfarande deponeras och deponering är i särklass den största behandlingsformen inom EU och helt dominerande om vi studerar övriga världen (detta har beskrivits i Profus rapport Energi från avfall ur ett internationellt perspektiv, 2008). Under en lång period framöver kommer de satsningar som görs inom EU på alternativ behandling att successivt fasa ut deponeringen, men med tanke på de förutsättningar som finns i de olika nationerna så får vi acceptera att denna process kommer att ta tid. Sverige tillsammans med några få andra länder har här kommit mycket långt och dessutom på kort tid. En grundförutsättning för att Sverige har lyckats så bra i omställningsarbetet är att vi historiskt har satsat på en utbyggnad av fjärrvärmen vilket är en förutsättning för avfallsförbränning med effektiv energiåtervinning. Men vi ligger också, i ett internationellt perspektiv, långt framme när det gäller materialåtervinning och biologisk behandling. All kapacitet som byggs för material- och energiåtervinning samt biologisk behandling har kunnat förses med avfall och detta är ofta även uppenbart eftersom det är precis detta som vi vill uppnå med styrning från deponi. Men det är inte alltid uppenbart vilket deponerat avfall som är alternativet. Exempelvis så skulle ett ton avfall som förbränts i en anläggning alternativt ha kunnat skickas till en annan förbränningsanläggning istället för en deponi. Men det viktiga i detta sammanhang är att det i så fall finns utrymme i den andra avfallspannan som då i sin tur kan ersätta en deponi någonstans. Dessa dominoeffekter går säkerligen att finna i fall där också materialåtervinning och biologisk behandling ingår. Exempelvis om vi 8

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova. Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk.

Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova. Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk. Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk i Sävenäs Klimatpåverkan från Renovas avfallssystem En grov jämförelse

Läs mer

Johan Sundberg. Profu. Profu. Profu

Johan Sundberg. Profu. Profu. Profu Johan Sundberg Delägare i forsknings- och utredningsföretaget. Forskningsledare för avfallsgruppen på Chalmers 1993-2005 (tekn. doktor i avfallssystemanalys 1993). (Projektinriktad forskning och utveckling)

Läs mer

Förbränning av avfall. Utsläpp av växthusgaser jämfört med annan avfallsbehandling och annan energiproduktion

Förbränning av avfall. Utsläpp av växthusgaser jämfört med annan avfallsbehandling och annan energiproduktion Förbränning av avfall Utsläpp av växthusgaser jämfört med annan avfallsbehandling och annan energiproduktion RFS:s kommentarer samt s rapport CO2 utsläpp från svensk avfallsförbränning RVF rapport 2003:12

Läs mer

Johan Sundberg. Profu (Projektinriktad forskning och utveckling) etablerades 1987.

Johan Sundberg. Profu (Projektinriktad forskning och utveckling) etablerades 1987. Johan Sundberg Profu (Projektinriktad forskning och utveckling) etablerades 1987. Idag 20 personer. Profu är ett oberoende forsknings- och utredningsföretag inom energi- och avfallsområdet. Götaforsliden

Läs mer

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall HAPARANDA STAD DECEMBER 2010 2 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Sofia Larsson Klimatstrateg Kommunledningsförvaltningen december

Läs mer

Import av brännbart avfall i ett klimatperspektiv. En systemstudie för Fortums avfallsförbränning i Stockholm 2012-04-24 2011-09-26

Import av brännbart avfall i ett klimatperspektiv. En systemstudie för Fortums avfallsförbränning i Stockholm 2012-04-24 2011-09-26 3 2 Import av brännbart avfall i ett klimatperspektiv En systemstudie för Fortums avfallsförbränning i Stockholm 2012-04-24 2011-09-26 Irland Italien England Sammanfattning Import av brännbart avfall

Läs mer

REMISSVAR: Remiss av TPA-utredningens betänkande Fjärrvärme i konkurrens (SOU 2011:44)

REMISSVAR: Remiss av TPA-utredningens betänkande Fjärrvärme i konkurrens (SOU 2011:44) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Dnr 2011/3125/E Malmö den 31 augusti 2011 REMISSVAR: Remiss av TPA-utredningens betänkande Fjärrvärme i konkurrens (SOU 2011:44) Avfall Sverige är bransch- och intresseorganisation

Läs mer

Johan Sundberg Mattias Bisaillon

Johan Sundberg Mattias Bisaillon Johan Sundberg Mattias Bisaillon Profu (Projektinriktad forskning och utveckling) etablerades 1987. Idag 20 personer. Profu är ett oberoende forskningsoch utredningsföretag inom energi- och avfallsområdet.

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

ENERGIUTNYTTJANDE FRÅN AVFALL SYSTEMANALYS AV SAMMANDRAG UTVÄRDERING AV ENERGI, MILJÖ OCH EKONOMI. Stockholm 2000-03-09

ENERGIUTNYTTJANDE FRÅN AVFALL SYSTEMANALYS AV SAMMANDRAG UTVÄRDERING AV ENERGI, MILJÖ OCH EKONOMI. Stockholm 2000-03-09 SYSTEMANALYS AV ENERGIUTNYTTJANDE FRÅN AVFALL UTVÄRDERING AV ENERGI, MILJÖ OCH EKONOMI SAMMANDRAG Stockholm 2-3-9 Jan-Olov Sundqvist, IVL Svenska Miljöinstitutet (projektledare) Andras Baky, Jordbrukstekniska

Läs mer

Johan Sundberg. Profu. Profu

Johan Sundberg. Profu. Profu Johan Sundberg Delägare i forsknings och utredningsföretaget. Forskningsledare för avfallsgruppen på Chalmers 1993 2005 (tekn. doktor i avfallssystemanalys 1993). (Projektinriktad forskning och utveckling)

Läs mer

Avfall Norge. Klimaevaluering av norsk avfallsforbrenning. Rapport 7/2011

Avfall Norge. Klimaevaluering av norsk avfallsforbrenning. Rapport 7/2011 Avfall Norge Klimaevaluering av norsk avfallsforbrenning Rapport 7/2011 Desember 2011 PROSJEKTRAPPORT Rapport nr: 7/2011 Distribusjon: Fri Dato: 18.12.2011 Tittel: Klimaevaluering av norsk avfallsforbrenning

Läs mer

20 04-11-17 /120 02-0 9-05 /1

20 04-11-17 /120 02-0 9-05 /1 20 04-11-17 /120 02-0 9-05 /1 Optimalt system för energi ur avfall i Göteborg Utbyggnad av Jonas Axner, Renova AB Renovas avfallskraft- värmeverk i Sävenäs Sävenäs AKVV Omvärld Teknik / begränsningar Åtgärder

Läs mer

Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 2013-06-05

Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 2013-06-05 Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 213-6-5 Inledning Syftet med detta projekt är att visa på konkurrenskraften för Umeå Energis produkt fjärrvärme. Konkurrenskraften

Läs mer

PM - Klimatutvärdering av fyrfacksystem i Lysekils kommun

PM - Klimatutvärdering av fyrfacksystem i Lysekils kommun PM Mölndal 2014-12-04 PM - Klimatutvärdering av fyrfacksystem i Lysekils kommun Inledning RAMBO har under de senaste åren undersökt förutsättningarna att införa fastighetsnärainsamling av hushållens förpackningar,

Läs mer

Klimatpåverkan från avfallsbaserad el- och värmeproduktion i Umeå

Klimatpåverkan från avfallsbaserad el- och värmeproduktion i Umeå Klimatpåverkan från avfallsbaserad el- och värmeproduktion i Umeå En beräkning av avfallsbränslets totala bidrag till klimatpåverkan från Umeå Energis verksamhet och dess roll i arbetet mot klimatneutralitet

Läs mer

Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering

Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering i Kristineheds kraftvärmeverk Sammanfattning Åtgärden syftar till att effektivisera

Läs mer

Styrmedel och skatter idag och framöver på avfall

Styrmedel och skatter idag och framöver på avfall Styrmedel och skatter idag och framöver på avfall Sätra Gård 2010-03-18 Fredrik Zetterlund R-S M Energi & Processteknik Skatter och avgifter på avfallsförbränning Avfallsförbränningsskatt ( BRASkatt )

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Profus ansats för miljövärdering av el

Profus ansats för miljövärdering av el Profus ansats för miljövärdering av el Appendix 3 till Profu (2011). Fossilbränsleoberoende transportsektor 2030 hur långt når fordonstekniken? Rapport skriven på uppdrag av Trafikanalys, presenterad 2011-11-23.

Läs mer

Johan Sundberg. Profu. Profu. Delägare i forsknings- och utredningsföretaget

Johan Sundberg. Profu. Profu. Delägare i forsknings- och utredningsföretaget Johan Sundberg Delägare i forsknings- och utredningsföretaget, 1999 Forskningsledare för avfallsgruppen på Chalmers 1993-2005 (tekn. doktor i avfallssystemanalys 1993) (Projektinriktad forskning och utveckling)

Läs mer

Import av brännbart avfall från England i ett miljöperspektiv

Import av brännbart avfall från England i ett miljöperspektiv Import av brännbart avfall från England i ett miljöperspektiv En miljösystemstudie för avfallsförbränningen i Linköping med fokus på klimatpåverkan 2012-02-14 Sammanfattning Att minska uppkomsten av avfall,

Läs mer

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt?

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Energiintelligenta kommuner Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Klimatintelligenta kommuner Alla måste vara med och bygg det hållbara samhället! Byggnader är en viktigt del i att

Läs mer

Tio perspektiv på framtida avfallsbehandling

Tio perspektiv på framtida avfallsbehandling Tio perspektiv på framtida avfallsbehandling Tio perspektiv på framtida avfallsbehandling 1 Denna bok är författad av Profu AB och kan beställas från: Profu i Göteborg AB Götaforsliden 13 nedre 431 34

Läs mer

En bedömning av askvolymer

En bedömning av askvolymer PM 1(6) Handläggare Datum Utgåva Ordernr Henrik Bjurström 2002-01-30 1 472384 Tel 08-657 1028 Fax 08-653 3193 henrik.bjurstrom@ene.af.se En bedömning av askvolymer Volymen askor som produceras i Sverige

Läs mer

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9. Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. E.ON Värme Sverige AB April 2007 1 Administrativa uppgifter Sökandes namn: E.ON Värme Sverige AB Anläggning:

Läs mer

Välkommen till REKO information Fjärrvärme

Välkommen till REKO information Fjärrvärme Välkommen till REKO information Fjärrvärme REKO Information 2012-12-01 Vad vill vi säga? 1. Vad är REKO 2. Vad har hänt de senaste året 3. Ekonomi 4. Hur ser prisutvecklingen ut 5. Fjärrvärmens miljöpåverkan

Läs mer

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Innovate.on Koldioxid Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Koldioxidfotspår, E.ON Sverige 2007 Totalt 1 295 000 ton. Värmeproduktion 43 % 0,3 % Hantering och distribution

Läs mer

Optimering av olika avfallsanläggningar

Optimering av olika avfallsanläggningar Optimering av olika avfallsanläggningar ABBAS GANJEHI Handledare: LARS BÄCKSTRÖM Inledning Varje dag ökar befolkningen i världen och i vår lilla stad Umeå. Man förutsäg att vid år 2012 har Umeås folkmängd

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

Införsel och import av avfall till Sverige enligt grön avfallslista

Införsel och import av avfall till Sverige enligt grön avfallslista Införsel och import av avfall till Sverige enligt grön avfallslista Underlagsrapport till uppdrag om ett ekologiskt hållbart omhändertagande av avfall Rapport 5245 okt 2002 Naturvårdsverket Kundtjänst

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Miljövärdering av el

Miljövärdering av el Miljövärdering av el med fokus på utsläpp av koldioxid foto: vattenfall I allt fler sammanhang ställs krav på miljövärdering av den energi som konsumeras. Det gäller inte minst redovisning av utsläppen

Läs mer

Tio perspektiv på framtida avfallsbehandling

Tio perspektiv på framtida avfallsbehandling Tio perspektiv på framtida avfallsbehandling Tio perspektiv på framtida avfallsbehandling 1 Denna bok är författad av Profu AB och kan beställas från: Profu i Göteborg AB Götaforsliden 13 nedre 431 34

Läs mer

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB. Uppdrag Uppdragsgivare Korroterm AB Bernt Karlsson Projektledare Datum Ersätter Ladan Sharifian 2009-06-08 2009-06-05 Antal sidor 12 1 Antal bilagor Projektnummer Rapportnummer Granskad av 2009006 09054ÖLS

Läs mer

Utredning om konsekvenser av utökad matavfallsinsamling i Stockholm

Utredning om konsekvenser av utökad matavfallsinsamling i Stockholm RAPPORT Utredning om konsekvenser av utökad matavfallsinsamling i Stockholm För Stockholms Stad, Trafikkontoret (Avfall) Jan-Olov Sundqvist 2008-03-25 Arkivnummer: Rapporten godkänd: 2008-04-01 Box 21060,

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden 1 Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna lokala miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan

Läs mer

Fortum Värme och miljön 2014

Fortum Värme och miljön 2014 Fortum Värme och miljön 014 En positiv hållbar utveckling steg i rätt riktning Energiåret 014 var händelserikt. Det var varmare än normalt och behovet av upp värmning minskade jämfört med året innan. För

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion

Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion RAPPORT Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion Jonas Höglund Bakgrund IVL Svenska Miljöinstitutet publicerade 2009 på uppdrag av Energimyndigheten rapporten LCA calculations on Swedish wood

Läs mer

Färdplan 2050. Nuläget - Elproduktion. Insatt bränsle -Elproduktion. Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS

Färdplan 2050. Nuläget - Elproduktion. Insatt bränsle -Elproduktion. Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS Färdplan 2050 Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS Nuläget - Elproduktion Insatt bränsle -Elproduktion 1 kton Fjärrvärme Insatt bränsle Utsläpp El- och Fjärrvärme

Läs mer

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010.

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. Fjärrvärmeåret 2010 Information och statistik från Mölndal Energi Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. ~ 1 ~ Mölndal Energi erbjuder el och fjärrvärme Mölndal

Läs mer

Klimatbokslut 2013 Mälarenergi 2014-10-13

Klimatbokslut 2013 Mälarenergi 2014-10-13 Klimatbokslut 2013 Mälarenergi 2014-10-13 Klimatbokslutet har tagits fram av Profu AB i samarbete med Mälarenergi AB under våren 2014. Profu är ett oberoende forsknings- och utredningsföretag inom områdena

Läs mer

Scenarier för Pathways

Scenarier för Pathways Scenarier för Pathways (Projektinriktad forskning och utveckling) etablerades 1987 och består idag av 19 personer. är ett oberoende forsknings och utredningsföretag inom energi och avfallsområdet. Scenarierna

Läs mer

Miljödeklaration Arbetsbord OFI S sitta/stå, A94C87

Miljödeklaration Arbetsbord OFI S sitta/stå, A94C87 Miljödeklaration Arbetsbord OFI S sitta/stå, A94C87 Företaget EFG European Furniture Group AB Box 1017 573 28 TRANÅS Org.nr: 556236-7259 ISO 14001 certifikat nr: 194848 FSC-COC certifikat nr: EUR-COC-061003

Läs mer

Behandlingskapacitet för organiskt avfall i Sverige. RVF rapport 2006:10 ISSN 1103-4092

Behandlingskapacitet för organiskt avfall i Sverige. RVF rapport 2006:10 ISSN 1103-4092 Behandlingskapacitet för organiskt avfall i Sverige RVF rapport 2006:10 ISSN 1103-4092 RVF Utveckling 2006:10 ISSN 1103-4092 RVF Service AB Tryck: Printing Malmö AB 2006 Upplaga: 1000 ex Förord RVF har

Läs mer

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Miljöräkenskaper innebär att miljöstatistik systematiseras och redovisas tillsammans med ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Syftet är att

Läs mer

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic E.ON Nordic är en marknadsenhet inom energikoncernen E.ON E.ON Nordic i korthet - Affärsinriktning

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Naturskyddsföreningen 2014-04-24

Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Basprogram 2008-2011 Systemteknik

Basprogram 2008-2011 Systemteknik Basprogram 2008-2011 Systemteknik Allmän inriktning Basprogrammet systemteknik har under programperioden 2008-2011 sin tyngdpunkt i en mer långsiktig utveckling av energisystemlösningar, som skall möta

Läs mer

Profu. Miljövärdering av elanvändning. - Aktuella svenska studier. Profu. Thomas Unger, Profu

Profu. Miljövärdering av elanvändning. - Aktuella svenska studier. Profu. Thomas Unger, Profu Miljövärdering av elanvändning - Aktuella svenska studier Thomas Unger, är ett oberoende konsult- och forskningsföretag inom energi, miljö och avfall (med kontor i Göteborg och Stockholm) Miljövärdering

Läs mer

Energisamhällets framväxt

Energisamhällets framväxt Energisamhällets framväxt Energisamhället ett historiskt perspektiv Muskelkraft från djur och människor den största kraftkällan tom 1800-talets mitt Vindkraft, vattenkraft och ångkraft dominerar Skogen

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Klimatåtgärders påverkan på utsläpp av luftföroreningar. John Munthe, 2013-03-15

Klimatåtgärders påverkan på utsläpp av luftföroreningar. John Munthe, 2013-03-15 Upplägg Kort introduktion Klimatåtgärders påverkan på utsläpp ur ett internationellt perspektiv Klimatåtgärders påverkan ur ett Nordiskt perspektiv Möjliga samverkansfördelar inom hushållssektorn Möjliga

Läs mer

Välkommen till REKO information Fjärrvärme

Välkommen till REKO information Fjärrvärme Välkommen till REKO information Fjärrvärme REKO Information Vad vill vi säga? 1. Vad är REKO 2. Vad har hänt de senaste året 3. Ekonomi 4. Hur ser framtiden ut 5. Hur ser prisutvecklingen ut 6. Vad är

Läs mer

Biogas och miljön fokus på transporter

Biogas och miljön fokus på transporter och miljön fokus på transporter Maria Berglund Regionförbundet Örebro län, Energikontoret ÖNET Tel: +46 19 602 63 29 E-post: Maria.Berglund@regionorebro.se Variationsrikedom Varierande substrat Avfall,

Läs mer

DB Schenkers Emission Report

DB Schenkers Emission Report Sida 1 av 10 DB Schenkers Emission Report Emission Report är DB Schenkers verktyg för beräkning av emissioner/utsläpp från landbaserade sändningar som har transporterats i DB Schenkers nätverk. Verktyget

Läs mer

Varifrån kommer elen?

Varifrån kommer elen? Varifrån kommer elen? Information om ursprungsmärkning och miljöpåverkan. Dina val påverkar vår produktion och miljön. Från och med 1 juli 2013 är det ett lagkrav att alla elhandelsbolag ska informera

Läs mer

Tonvikt på energi och

Tonvikt på energi och Miljöbokslut 2010. Tonvikt på energi och klimatavtryck. Årets miljöbokslut är LSR:s allra första. Här fokuserar vi på insamling och behandling av hushållsavfall. Tonvikten ligger på energi och klimatavtryck.

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

Import av avfall. RVF rapport 2002:03 ISSN 1103-4092. rapport

Import av avfall. RVF rapport 2002:03 ISSN 1103-4092. rapport Import av avfall RVF rapport 2002:03 ISSN 1103-4092 rapport RVF rapport 2002:03 ISSN 1103-4092 RVF Service AB Tryck: Daleke Grafiska 2002 Upplaga: 1000 ex Förord RVF har deltagit i ett samarbete med Naturvårdsverket

Läs mer

Bristaverket i framtiden

Bristaverket i framtiden September 2009 Bristaverket i framtiden med avfallseldad kraftvärme u Avfallseldad kraftvärme i Brista Fortum Värme ansökte under våren 2009 om miljötillstånd för utbyggnad av kraftvärmeverket Bristaverket

Läs mer

Biokraftvärme isverigei framtiden

Biokraftvärme isverigei framtiden Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar

Läs mer

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Uppföljning av energianvändning och miljöpåverkan SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Per Holm Fakta Skåneinitiativet - anslutna företag per 2012-01-01 Antal anslutna företag 106 Totalt antal lägenheter

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle)

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle) Volvo Lastvagnar AB Meddelande 1 (6) För att underlätta beräkning av emissioner från transporter har Volvo Lastvagnar sammanställt emissionsfaktorer per liter förbrukat bränsle. Sammanställningen avser

Läs mer

Energiframtiden med nollvision för klimatet!

Energiframtiden med nollvision för klimatet! Energiframtiden med nollvision för klimatet! Svensk energi- och klimatpolitik måste utformas efter det faktum att Sverige är en del av Europa. Dagens svenska politik utgår fortfarande från ett snävt nationellt

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Energiskaffning och -förbrukning 2011 Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule

Läs mer

Kapacitetsutredning 2011.

Kapacitetsutredning 2011. Kapacitetsutredning 2011. Tillgång och efterfrågan på avfallsbehandling till år 2020 RAPPORT F2012:03 ISSN 1103-4092 Förord Idag har Sverige en situation med ett inhemskt kapacitetsöverskott för avfallsförbränning.

Läs mer

Kretslopp Follo Sammanfattning av Rapport daterad 2009-09-29 kompletterad med approximativa konsekvenser vid behandling av avfall från MOVAR

Kretslopp Follo Sammanfattning av Rapport daterad 2009-09-29 kompletterad med approximativa konsekvenser vid behandling av avfall från MOVAR 1 (9) Kretslopp Follo Sammanfattning av Rapport daterad 2009-09-29 kompletterad med approximativa konsekvenser vid behandling av avfall från MOVAR Torrötning. Datum som ovan Peter Svensson 2 (9) Innehållsförteckning

Läs mer

Askstatistik från energistatistik

Askstatistik från energistatistik SMED Rapport Nr 111 2012 Askstatistik från energistatistik Malin Johansson, SCB Fredrik Kanlén, SCB På uppdrag av Naturvårdsverket Publicering: www.smed.se Utgivare: Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska

Läs mer

Capacities of sinks are limited!

Capacities of sinks are limited! Capacities of sinks are limited! Size of Earth s atmosphere Size of Earth s water. Source: Nieman/Novartis; Döberl Klimatneutralisering och företagsnätverket BLICC 1. Stena Metall 2. Återvinning är resurseffektivt

Läs mer

Version 1 av artikeln : Feldeklarerad miljöpåverkan av el från nya biopannan i kraftvärmeverket

Version 1 av artikeln : Feldeklarerad miljöpåverkan av el från nya biopannan i kraftvärmeverket Att: John Kraft VLT Härmed översändes en artikel om den nya biopannan i Västerås kraftvärmeverk! Den blev något fyllig, men det finns mycket som jag vill säga. Om du tycker att den är alltför fyllig så

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

miljövärdering av energianvändningen i ett fastighetsbestånd Rekommendation, uppdaterad version 2013 SABO sveriges allmännyttiga bostadsföretag

miljövärdering av energianvändningen i ett fastighetsbestånd Rekommendation, uppdaterad version 2013 SABO sveriges allmännyttiga bostadsföretag miljövärdering av energianvändningen i ett fastighetsbestånd Rekommendation, uppdaterad version 2013 SABO sveriges allmännyttiga bostadsföretag förord Skåneinitiativet är en målsättning att minska energianvändningen

Läs mer

Projektuppgift i Simulering Optimering av System. Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen.

Projektuppgift i Simulering Optimering av System. Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen. Projektuppgift i Simulering Optimering av System Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen. Projektuppgift inom kursen Simulering Optimering av System D, 5 poäng Civilingenjörsprogrammet i Energiteknik

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 883 Datum: 2014-04-15 Fastighetsbeteckning: Eketånga 27:50 Adress: Gräsvägen 20, 302 92 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av:

Läs mer

Energianvändningens klimatpåverkan. Energimyndigheten Tobias Persson

Energianvändningens klimatpåverkan. Energimyndigheten Tobias Persson Energianvändningens klimatpåverkan Energimyndigheten Tobias Persson Upplägg Växthusgasutsläpp från energianvändning Miljövärdering hur och till vad? Vad tycker Energimyndigheten Sammanfattning Växthusgasutsläpp

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

El- och värmeproduktion 2012

El- och värmeproduktion 2012 Energi 2013 El- och värmeproduktion 2012 Andelen förnybara energikällor inom el- och värmeproduktionen ökade år 2012 År 2012 producerades 67,7 TWh el i Finland. Produktionen minskade med fyra procent från

Läs mer

Anna Joelsson Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur

Anna Joelsson Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur Klimatneutralt byggande är det möjligt? Anna Joelsson Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur Hållbart samhälle Bevara jordens resurser Leva ett gott liv Klimatförändringarna är synliga och märkbara

Läs mer

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt Denna broschyr är författad av Profu, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) och Institutet för jordbruks- och

Läs mer

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser 2014-11-14 Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser Inledning I detta månadsbrev har vi delat upp prisdiskussionen i tre delar; kort sikt (Q1-15), medellång sikt (år 2015) samt lång sikt. För analysen

Läs mer

Energiförbrukning 2010

Energiförbrukning 2010 Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket

Läs mer

miljövärdering av energianvändningen i ett fastighetsbestånd sabo sveriges allmännyttiga bostadsföretag

miljövärdering av energianvändningen i ett fastighetsbestånd sabo sveriges allmännyttiga bostadsföretag miljövärdering av energianvändningen i ett fastighetsbestånd sabo sveriges allmännyttiga bostadsföretag förord Skåneinitiativet är en målsättning att minska energianvändningen bland SABOs medlemsföretag

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 892 Datum: 2014-05-22 Fastighetsbeteckning: Öringen 6 Adress: Augustivägen 12, 302 60 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av: Hanna

Läs mer

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Visste du att Biogas är ett miljöanpassat fordonsbränsle och ger inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären vid förbränning. släpper ut betydligt

Läs mer

Effektiv användning av olika bränslen för maximering av lönsamheten och minimering av koldioxidutsläppet.

Effektiv användning av olika bränslen för maximering av lönsamheten och minimering av koldioxidutsläppet. 2008-04-23 S. 1/5 ERMATHERM AB Solbacksvägen 20, S-147 41 Tumba, Sweden, Tel. +46(0)8-530 68 950, +46(0)70-770 65 72 eero.erma@ermatherm.se, www.ermatherm.com Org.nr. 556539-9945 ERMATHERM AB/ Eero Erma

Läs mer

Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin

Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin Teknisk Vattenresurslära, Lunds Universitet Agenda Förändrad svensk deponilagstiftning Förväntade effekter Fläskebo en modern deponi Projektet

Läs mer

BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB. Miljöåret 2013. Vår dröm - en fossilbränslefri stad

BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB. Miljöåret 2013. Vår dröm - en fossilbränslefri stad BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB Miljöåret 2013 Vår dröm - en fossilbränslefri stad MILJÖ 2013 Borås Energi och Miljö strävar efter att ta tillvara på material- och energiflöden i Borås. Genom återvinning och

Läs mer

fjärrvärmen och miljön

fjärrvärmen och miljön fjärrvärmen och miljön 1 Fjärrvärme, fjärrkyla och kombinerad produktion av el- och värme i kraftvärmeverk är nyckelteknik med omedelbar potential att producera grön energi, minska miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

Avfallsförbränning inom Sveriges fjärrvärmesystem

Avfallsförbränning inom Sveriges fjärrvärmesystem Avfallsförbränning inom Sveriges fjärrvärmesystem - Delprojekt 4 inom projektet Perspektiv på framtida avfallsbehandling (PFA) Mårten Haraldsson David Holmström Avfallsförbränning inom Sveriges fjärrvärmesystem

Läs mer