Vibrationsrelaterade symtom hos verkstadsarbetare - en longitudinell studie vid Rolls-Royce AB i Kristinehamn

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vibrationsrelaterade symtom hos verkstadsarbetare - en longitudinell studie vid Rolls-Royce AB i Kristinehamn"

Transkript

1 Vibrationsrelaterade symtom hos verkstadsarbetare - en longitudinell studie vid Rolls-Royce AB i Kristinehamn Författare: Annica Westlund Varnumhälsan Handledare: Lars-Gunnar Gunnarsson Projektarbete vid Företagssköterskeutbildning , 60 hp, Örebro universitet och Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset, Örebro.

2 Förord Undersökningen har utförts som ett projektarbete på 7,5 poäng i utbildningen till företagssköterska 60 poäng år vid Örebro Universitet och Arbetsoch miljömedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Örebro. Projektet har gjorts på ett av Varnumhälsans kundföretag i Kristinehamn. Handledare har varit Lars-Gunnar Gunnarsson, docent och överläkare vid Arbets- och Miljömedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Örebro. Till honom vill jag framföra ett stor tack för hjälp och råd under arbetets utformning. Undertecknad står ensam ansvarig för innehållet i rapporten. Detta innebär att Arbets- och miljömedicinska kliniken inte ansvarar för innehållet i rapporten. Kristinehamn Företagssköterska Annica Westlund VarnumHälsan Kungsgatan KRISTINEHAMN Telnr: Fax: Utbildningsansvarig: Sofia Loodh. Arbets- och miljömedicinska kliniken, Örebro. Ansvarig examinator: Carl-Göran Olsson. Arbets- och miljömedicinska kliniken, Örebro

3 Innehållsförteckning Sammanfattning...1 Bakgrund...2 Syfte...4 Studiegrupp...5 Metod...6 Resultat...6 Diskussion 10 Referenser...11 Bilaga

4 Sammanfattning Westlund A. Vibrationsrelaterade symtom hos verkstadsarbetare. Projektarbete i Företagssköterskeutbildning i Örebro 60 poäng. Hand- och armvibrationssymtom studeras hos 37 personer som jobbar på verkstadsföretaget Rolls Royce AB i Kristinehamn. Där tillverkas vattenjetmotorer och andra tunga delar till större fartyg. Företaget säljer sina produkter till världens alla hörs. En del av verksamheten består av finslipning av de nästan färdiga produkterna. Detta sker oftast med handhållna vibrerande slipverktyg och skruvdragare. Vibrationsundersökning med screeningformulär och läkarundersökning har gjorts på arbetsgruppen för tre år sedan. Aktuell screening är en uppföljning av den undersökningen. Samma frågeformulär som är utarbetat av Arbetsmiljöverket har använts vid både första och andra undersökningstillfället. Syftet med undersökningen var att studera om vibrationssymtomen förändrats över tid och om nyinsatta åtgärder för att minska vibrationsexponeringen har resulterat i förbättringar. Exponeringstiden varierar stort mellan individer beroende på vilken avdelning man jobbar på. Studien visar att vibrationssymtom ökar över tid. Medelvärdet av exponeringstiden hos de undersökta var 6 tim/vecka (variationsvidd 1-35 timmar). För att kunna relatera symtomförändringar till antal timmars exponering av vibrationer gjordes en indelning av exponeringsgrupper delat på de som exponeras 1-10 timmar/vecka och de som exponeras mer än 11 timmar/vecka. I bägge grupperna sågs en ökning av vibrationsrelaterade symtom. Hos några personer påvisades en reducering av cirkulationssymtom (vita fingrar) vilket skulle kunna bero på minskad faktisk exponering pga utbyte av maskinpark och utbildning i ergonomins påverkan. Ingen förbättring sågs avseende nervsymtom, som enligt andra studier inte är reversibelt ens om exponeringen minskar. 1

5 Bakgrund Exponering för vibrationer är vanligt i arbetslivet och medför signifikant risk för skada eller ohälsa. Man skiljer mellan hand - armvibrationer (HAV) vid arbete med handhållna vibrerande maskiner (t.ex. slipmaskiner, mejselhammare, borrmaskiner, motorsåg) och helkroppsvibrationer (HKV) vid arbete i motorfordon (skogsmaskiner, grävmaskiner, lastbilar, bussar, taxibilar). Det är välkänt att hand - armvibrationer kan ge övergående och bestående skador i blodkärl, nerver och muskler (1). Vibration kallar man ett objekts rörelse kring sitt eget jämviktsläge. Rörelsen kan ha olika riktning, frekvens och nivå samt vara förutsägbar eller slumpmässig. För att skatta den fysikaliska effekten på människan är måttet acceleration (m/s2) den storhet som vanligtvis används. (5). Med hjälp av matematisk formel beräknas den individuella exponeringen baserat på arbetsverktyg och exponeringstid. I arbetsmedicinska sammanhang brukar exponeringsnivån anges som ett frekvens- och tidsvägt 8-timmars summavektormedelvärde, enligt riktlinjer i en ISO-standard (2). Insatsvärden och gränsvärden Det finns insatsvärden och gränsvärden för vibrationsexponering. Insatsvärden medför krav på medicinska kontroller och arbetsmiljöåtgärder, eftersom skadliga effekter kan uppkomma över denna nivå. Vibrationsexponeringen får inte överskrida gränsvärdet. Om gränsvärdet överskrids ska arbetsgivaren vidta omedelbara åtgärder för att minska vibrationsexponeringen. Av föreskriften framgår att arbetsgivaren i sin riskbedömning även ska ta hänsyn till om exponeringen har ett stort stötinnehåll, inverkan av särskilda arbetsförhållanden, om arbetstagaren tillhör en särskilt utsatt riskgrupp m.m. (3). Kraften i vibrationerna, intensiteten mäts i m/sek2. Skadlig inverkan beror på absorptionen av vibrationsenergi (verktygets vikt, riktning, greppkraft, hand-armställningar) men också på hur kraftigt verktyget slår (7). Arbetsmiljöverkets sammanvägda insats- och gränsvärde är reglerat efter åtta timmars exponering. Insatsvärdet för hand- och armvibrationer är 2,5 m/s2 och gränsvärdet ligger på 5,0 m/s2 (3). Hand- och armvibrationer Under arbete med handhållna vibrerande maskiner kan man få en övergående försämring av fingrarnas blodcirkulation och känselsinne. Effekten kan upplevas som en tillfällig köldkänsla, domning eller nedsättning av känselförmåga. Förmågan att styra och kontrollera sina kroppsrörelser kan i samband med detta störas så att risken för felhandlingar ökar och risken för olycksfall påverkas. Känselnedsättningen kan kvarstå under 10 till 30 minuter efter avslutat arbete. Detta är beroende på vibrationernas storlek och den tid man varit utsatt. Upplevelsen av nedsatt känsel leder ofta till att man håller hårdare i det vibrerande verktyget för att på så sätt få en bättre kontroll, kan arbeta med större precision och eliminera osäkerhet om rörelserna. Ett hårt grepp leder till att mer vibrationer (levande kraft) överförs till handen. Muskelbelastning i samband med vibrationspåverkan kan alltså orsakas av såväl viljemässiga som omedvetna reaktioner. I båda fallen kan detta leda till en överbelastning i armmusklerna och medföra muskeltrötthet. Långvarig vibrationsexponering kan medföra bestående skador på kärl, nerver, muskler och leder. När blodkärlens funktion drabbas kan den ytliga blodcirkulationen till fingrarna påverkas så att den vid nedkylning tillfälligt stryps och fingrarna blir vita. Vita fingrar 2

6 kännetecknas av en tillfällig men tydlig avblekning, samtidigt som känseln och funktionen i de drabbade fingrarna försämras. Fortsätter man trots återkommande attacker med vita fingersymtom att arbeta med vibrerande verktyg får de drabbade områdena med tiden en allt större utbredning (tummen angrips sällan). Symtomen kan i viss utsträckning minskas om personen inte längre utsätts för vibrationer. Personer med tendens till vita fingrar kan påverkas av vibrationer, kyla, stress, rökning, vissa sjukdomar som t.ex. somliga värksjukdomar, viss medicin som t.ex. mot högt blodtryck. Tobaksbruk ökar symtom varför det är gynnsamt att sluta röka/snusa. Vibrationsexponering ökar även risken för att det blir trångt för nerver och kärl i handlovskanalen (karpaltunnelsyndrom). Besvär från nerver, kan förutom vid påverkan från vibrationer, också uppstå vid ogynnsamma arbetsställningar och andra ergonomiska brister i arbetsplatsens utformning. Om man utsätts för både vibrationer och ergonomiska brister kan risken för skada öka. (3). Vanliga symtom Vita fingrar Risken för vibrationsassocierad kärlspasm i händer beror på vibrationsexponeringens nivå och på hur lång tid man varit utsatt. Efter avslutad exponering kan spontan förbättring förväntas hos cirka hälften av de som fått besvär med vita fingrar (4). Tillståndet kallas även Raynaud s syndrom eftersom det liknar s.k. primär Raynaud s syndrom som finns konstitutionellt betingat hos ca 5% män och 15% kvinnor. Avblekning av fingrar i kyla kan också orsakas av IgM-antikroppar vid immunologiska reaktioner och av vissa läkemedel (5). Vita fingrar kännetecknas av en tillfällig men tydlig avblekning, samtidigt som känseln och funktionen i de drabbade fingrarna försämras. När blodförsörjningen sedan återkommer, och de drabbade områdenas färg växlar från vitt till rött, upplevs detta som smärtsamt (3). Störd nervfunktion Nervfunktionsstörningar drabbar olika känselmodaliteter såsom beröringssinne, vibrationsoch temperatursinne. Det finns dock inget entydigt samband mellan exponeringens frekvens eller intensitet och vilket sinne som drabbas (5). Förutom vibrationsexponering finns det rad andra tillstånd som kan ge uppkomst av neuropatier, t ex diabetes mellitus, hypothyreos, alkoholmissbruk, vissa lösningsmedel och acrylamid. Den vanligaste orsaken i den arbetsföra befolkningen till neuropatier i fingrarna vid sidan om vibrationer brukar vara inklämning av medianusnerven i handledens karpaltunnel. Karpaltunnelsyndrom har i Sverige rapporterats förekomma i stor utsträckning i vissa yrkesgrupper som arbetar med vibrerande handverktyg. Vibrationernas roll för uppkomsten av karpaltunnelsyndrom finns rapporterad i flertalet vetenskapliga sammansättningar (6). Repetitiva rörelser, handställningar, handkraft m.m. har också betydelse för utveckling av syndromet (7). Förebyggande åtgärder Arbetsmiljöverket har tagit fram föreskrifter för att förebygga och minimera risker samt för att på ett tidigt stadium kunna upptäcka vibrationsskador. Föreskriften riktar sig till arbetsgivaren inom verksamheter där anställda kan komma att utsättas för skador p g a vibrationer. Enligt AFS 2005:15 ska arbetsgivaren erbjuda medicinsk kontroll till arbetstagare som exponeras för vibrationer som överskrider insatsvärdet (8). 3

7 Trots att denna föreskrift nu varit i kraft sedan 2005 har man vid de yrkesmedicinska klinikerna inte noterat någon nämnvärd ökning av frågeställningar kring vibrationsskador (9). Det bästa sättet att begränsa exponeringen för vibrationer är att redan vid planering av arbetet anpassa val av utrustning, arbetsprocess och arbetsmetoder så att vibrationerna minskas eller tas bort. Det kan även vara ekonomiskt lönsamt eftersom nödvändiga omkonstruktioner och omorganisationer är kostsamma. Vibrationernas storlek har större påverkan än den tid man utsätts, när det gäller risken för skador. Det är alltså mer effektivt att minska vibrationens storlek än att minska exponeringstiden om man vill sänka vibrationsexponeringen. Exempelvis innebär en halvering av vibrationernas storlek att vibrationsexponeringen sänks 50 procent, medan en halvering av tiden endast ger en minskning med cirka 30 procent (3). Syfte Syftet med undersökningen är att följa upp om förändrade exponeringsförhållanden på arbetsplatsen resulterar i förre symtom på vibrationsskador. Frågeställningar: Skiljer sig resultaten från screeningformulär angående vibrationsskador 2006 jämfört med 2009? Har genomförda förändringar på arbetsplatsen resulterat i några förbättringar av vibrationsrelaterade symptom? 4

8 Studiegrupp Studiegruppen omfattar totalt 37 personer. Av dessa arbetar 14 personer på sliperiet och övriga på monteringen och svetsen. Sliprummet är den avdelning som exponeras mest för vibrationer från handhållna verktyg. Bedömning av vibrationsexponering har gjorts med ledning av arbetarnas egna uppskattningar. År 2006 var den genomsnittliga uppskattade vibrationsexponeringen i sliprummet 5 timmar och 50 min/dag. Detta skiljer sig obetydligt från den uppskattade exponeringen år 2009 på 6 timmar/dag. Övriga som arbetar på monteringen och svetsen har en väsentligt lägre exponering varierande mellan 10 min/dag och 3 tim/dag och den har inte förändrats mellan åren 2006 och gjordes en riskbedömning gällande vibrationsexponering i sliperiet och monteringen som är de avdelningar där man exponeras i störst utsträckning för vibrerande handhållna verktyg. Riskbedömning av vibrationsexponeringen på arbetsplatsen 2006 gjordes genom Identifiering av de arbetsuppgifter som normalt ingår i arbetet Bestämning av den typiska exponeringstiden för varje arbetsuppgift Översyn av eventuella förvärrande omständigheter. Avgöra om arbetsförhållandena är acceptabla Samtliga anställda som exponerades för handhållna vibrerande verktyg utbildades i vibrationspåverkan, skaderisker, övriga faktorer som bidrar till vibrationsskador och även ergonomins betydelse för skadornas uppkomst. Man införde mikropauser och även rotation bland arbetsuppgifter så att ingen skulle stå en längre tid med samma ensidiga arbetsmoment. Man såg även över hela maskinparken och startade ett långsiktigt utbyte av de maskiner som fortskrider även nu. Vid nyinköp av maskiner har man som krav att ta hänsyn till att de har så låg vibrationsacceleration som möjligt. 5

9 Metod Undersökningen genomfördes som en longitudinell studie. Alla i studiegruppen hade tre år tidigare inom ramen för lagstadgad vibrationsundersökning fyllt i Arbetsmiljöverkets screeningformulär angående hand- och armvibrationer. Formuläret finns med som bilaga i Arbetsmiljöverkets bok Vibrationer i arbete hur du minskar risken för skador. Vid aktuell undersökning 2009 användes samma formulär. Var och en fick fylla i frågeformuläret i lugn och ro hemma och även en förteckning över vilka verktyg som de använder i arbetet och den uppskattade tiden som de använde respektive verktyg. Förutom ifyllnad av frågeformuläret har uppgifter om yrke, verktyg som utger vibrationsexponering, vibrationsvila, tid som man exponerats, tidigare sjukdomar, läkemedelsanvändning, tobaksbruk och vibrationsrelaterade symtom registrerats genom intervju. Inmatning av data och utkörning av 4-fältstabeller (resultat av formulär 2006 jämfört med 2009) gjordes från arbets- och miljömedicinska kliniken Örebro. Studiegruppen dikotomiserades avseende exponering i en hög- respektive lågexponerad grupp där man skilde på de som jobbar 0-10 timmar/vecka mot dom som jobbar 11timmar eller mer/vecka. Resultat Symtom Domningar i hand eller fingrar på natten En ökning av besvär kunde ses både på vänster och höger hand från föregående undersökning. Ingen tydlig skillnad kunde ses mellan höger och vänster hand. Höger hand hade åtta personer fått nytillkomna besvär (sex obetydliga besvär och två personer lite grann besvär)från att tidigare inte ha några besvär alls. På vänster har sju personer fått nytillkomna besvär från att inte ha några besvär alls. Fem personer hade vid uppföljningen obetydliga besvär och två personer kände av besvären lite grann. Ingen av de åtta personer som vid föregående undersökning upplevde besvär hade förbättrats. Kraft i hand Här ses en liksidig trend med minskad kraft i både vänster och höger hand. Sju personer hade fått nytillkomna besvär. Dessa sju personer rapporterar obetydliga till lite grann besvär. Inte heller här ses någon förbättring avseende tidigare uppgivna besvär. Lätt att tappa föremål Trenden visar en ökning av besvär i vänster hand där sju personer hade fått nytillkomna besvär från föregående undersökning. I höger hand ses inte lika tydlig trend med ökning av besvär då fyra personer hade fått nytillkomna besvär men en person som tidigare upplevde lite besvär hade vid denna undersökning inga upplevda besvär. 6

10 Värk i handled Ingen sidoskillnad rapporterades angående besvär med värk i handled Fem personer hade från föregående undersökning fått nytillkomna besvär. Dessa upplevde inga besvär vid föregående undersökning men hade nu besvär från obetydligt till ganska mycket. Två personer hade fått obetydliga besvär, två personer lite grann och en person hade på dessa tre år fått ganska mycket besvär från att tidigare inte haft några besvär alls. En person som vid föregående undersökning upplevde obetydliga besvär hade vid denna undersökningen inga upplevda besvär. Värk i finger Här har besvären ökat mer på höger hand än på vänster hand. På vänster hand ses ingen tydlig ökning av besvär då tre personer hade fått lättare nytillkomna besvär men två personer hade förbättrats från att ha lite grann besvär till inga besvär alls. På höger hand ses en försämring hos sex personer medan en person har förbättrats till att inte ha några besvär. Försämringarna är från att inte uppleva några besvär alls till att ha obetydliga till lite grann besvär. Köldkänsla i hand eller fingrar På gruppnivå kan man ej se någon försämring över tid. Fyra personer rapporterade försämringar och fyra förbättringar. Detta gäller både höger och vänster hand. Vita fingrar vid fukt eller kyla För vita fingrar rapporteras liknande resultat som för köldkänsla i hand eller fingrar. På gruppnivå ses ingen tydlig försämring då några har fått nytillkomna besvär och lika många har blivit besvärsfria. Svårt att knäppa knappar Här ses en liksidig trend med försämring både på vänster och höger hand. Fem personer hade från föregående undersökning fått nytillkomna besvär och när det gäller vänster hand hade en person förbättrats genom att nu vara helt besvärsfri. Skakningar eller darrningar i arm/hand vänster och höger Här ses ingen trend med försämringar över tid. Två personer hade fått nytillkomna besvär och lika många hade blivit helt besvärsfria. Krampkänsla i arm eller hand En ökning av besvär kan ses både på vänster och höger hand från föregående undersökning. Ingen tydlig skillnad kan ses mellan höger och vänster hand. Sex personer som vid föregående undersökning var helt besvärsfria upplever nu obetydliga besvär till lite grann besvär. En person som hade lite besvär vid föregående undersökningen upplever nu inga besvär på vänster hand. Höger hand var besvärsfri även vid förra undersökningen. 7

11 Exponering Genomsnittlig exponeringstid 2009 var sex timmar/vecka. Exponeringstiden fördelade sig enligt diagram 1. Drygt hälften av gruppen var exponerad <10 timmar/vecka. Detta skiljer sig obetydligt från den uppskattade exponeringen Diagram 1: Vibrationsexponering: Antal timmar per vecka Samband mellan symtom och exponering studerades separat för hög- respektive lågexponerade i relation till cirkulationssymtom och nervsymtom, se tabell 1 och 2. Cirkulationssymtom (vita fingrar och köldkänsla) När det gäller vita fingrar ser man en trend på försämring hos de som jobbat 1-10/tim vecka. Två har försämrats och de som även upplevde besvär vid undersökningen 2006 har ej förbättrats. Hos de som jobbar 11 tim/ vecka eller mer kan ingen tydlig trend åt varken förbättring eller försämring ses. Två har försämrats och lika många har förbättrats. Samma tendens gällde köldkänsla i hand eller finger med försämring bland dem som jobbat 1-10 tim/vecka men istället en förbättring hos de som jobbat mer än 11 tim/vecka. Tabell 1: Cirkulationssymtom 0-10 tim/vecka 0-10 tim/vecka >10 tim/vecka >10 tim/vecka Förbättring Försämring Förbättring Försämring Vita fingrar vänster Vita fingrar höger Köldkänsla i hand el finger vänster Köldkänsla i hand el finger höger

12 Nervsymtom (övriga symtom) När det gäller nervsymtom har nästen alla försämrats både i låg- och högexponerad grupp, se tabell 2. Tendens till förbättring ses i lågexponerad grupp avseende värk och skakningar i händer/fingrar. Tabell 2: Neurologiska symtom 0-10tim/vecka 0-10 tim/vecka >10 tim/vecka >10 tim/vecka Förbättring Försämring Förbättring Försämring Domning i hand Vä Domning i hand Hö Kraft i hand Vä Kraft i hand Hö Värk i handled Vä Värk i handled Hö Värk i finger Vä Värk i finger Hö Knäppa knappar Vä Knäppa knappar Hö Skakn/darrn arm/hand Vä Skakn/darrn arm/hand Hö Krampkänsla Vä Krampkänsla Hö Tappa föremål Vä Tappa föremål Hö

13 Samband mellan symtom och exponering För att kunna relatera symtomförändringar till antal timmars exponering av vibrationer gjordes en indelning av exponeringsgrupper delat på de som exponeras 1-10 tim/vecka och de som exponeras mer än 11 tim/vecka. De som exponeras mer än 11 tim/vecka har I genomsnitt 30 tim/vecka och som mest upp till 35 timmars exponeringsvecka. Resultatet visar att cirkulationssymtom (vita fingrar och köldkänsla) tenderar att förbättras I gruppen som jobbar mer än 11 tim/vecka over tid vilket man inte kan se när det gäller nervsymtom där istället gruppen tenderar att få mer symtom över tid. Diskussion Den här studien visar att vibrationssymtom ökar över tid vid fortsatt arbete med lågfrekventa vibrerande verktyg. Man har även kunnat se att nervsymtomen tenderar att öka mer än cirkulationssymtom. En förklaring till minskade cirkulationssymtom skulle kunna vara att exponeringen reducerats efter att det första formuläret fylldes i När man tittar på de personer som förbättrats symtommässigt så rapporterar dessa individer oförändrad exponeringstid 2006 och Även förändrade arbetsmetoder kan ha bidragit. Av intervjuerna framkom att man nu är noga med mikropauser och hur man ergonomiskt använder verktygen. Man har även påbörjat ett utbyte av maskinparken. Däremot har ingen systematisk uppföljning av insatta åtgärder utförts på företaget. De förändringar som gjorts och påbörjats på företaget kan ha bidragit till att cirkulationssymtom (vita fingrar) minskat bland dem som hade högre exponering. Detta är förenligt med tidigare studier som visat att cirkulationssymtom till viss del är reversibla vid minskad exponering (7). Ingen förbättring rapporterades vad gäller nervsymtom, vilket också stämmer med tidigare studier (7). Det finns också andra orsaker som kan påverka cirkulationssymtomen som t ex nikotinanvändning, läkemedel, sjukdomar. Detta har inte studerats i denna undersökning men förväntas inte systematiskt ha påverkat resultatet. Köldkänsla är egentligen ett nervsymtom men enligt formulärsvaren verkar detta mer vara associerat med vita fingrar. Kanske är det så att har man vita fingrar så svarar man också ja på denna fråga och uppfattar att frågan gäller kalla fingrar. Validiteten av denna fråga (som tecken på nervpåverkan) kan alltså ifrågasättas. Exponeringstiden har bedömts av den enskilde individen. Ingen mätning av tid har gjorts då jag bara jämfört svaren i vibrationsformuläret. Det vore värdefullt att genomföra en yrkeshygienisk genomgång och bedömning av vibrationsexponeringens omfattning och hur denna förändrats över tid. Materialet är för litet (37 personer) för att några statistiskt säkerställda slutsatser ska kunna dras varför statistisk analys inte har genomförts i aktuell studie. Det formulär som rekommenderas i Arbetsmiljöverkets bok om vibrationer (3) verkar vara användbart för att följa upp symtom på störning såväl cirkulations som nervpåverkan i finger/händer hos personer som exponeras för handhållna vibrationer. På individnivå kan formuläret vara till hjälp för att signalera om personen har symtom som skulle kunna bero på exponeringen. På gruppnivå kan det ge indikationer på om reducerad exponering påverkar besvär/symtom. 10

14 Referenser 1. Hagberg M et al. Höga risker för besvär i händer för vissa arbetsgrupper. Läkartidningen 1990:87: ISO/FDIS , Mechanical Vibration-Measurement and evaluation of human exposure to hand- transmitted vibration. International Organization for Standardization (2001) 3. Arbetsmiljöverket, Vibrationer hur du minskar risker för skador. (2005). 4. Petersen R et al. Prognosis of vibration induced white finger: a follow up study. Occup and Environ Med. 1995:52: Nilsson T. Neurosensory funktion and white finger symtoms in relation to work and hand- transmitted vibrations. Akademisk avhandling, Arbete och Hälsa 1998:29 6. Palmer KT, Harris EC, Coggon D. Carpal tunnel syndrome and its relation to occupation: a systematic literature review. Occup Med (Lond). 2007:57: Gemne G, Lundström R, Kunskapsunderlag för åtgärder mot skador och besvär i arbete med handhållna vibrerande maskiner. Arbete och Hälsa 2000:18 8. Vibrationer, AFS 2005:15, Arbetsmiljöverket 9. Rehfisch p, Wålinder R. Vibrationsexponerade ska erbjudas läkarundersökning. Läkartidningen 2009:106:451 11

15 Bilaga 1 Hand-armvibrationer screening Namn Datum Personnummer Företag/arbetsplats Har du något av följande symtom? (ge svar för både vänster och höger hand) Vänster hand Höger hand a) Domningar i hand? Nej Lite grann Ganska mycket Nej Obetydligt Obetydligt Lite grann Ganska mycket b) Dålig kraft i hand? c) Lätt att tappa föremål? d) Värk i handleden? e) Värk i finger? f) Köldkänsla i hand eller finger? g) Vita fingrar vid fukt eller kyla? h) Svårt att knäppa knappar? i) Skakningar eller darrningar i arm/hand? j) Krampkänsla i arm eller hand?

Vibrationer. Vibrationer. Vibrationer

Vibrationer. Vibrationer. Vibrationer Vibrationer Med vibrationer menas: Ett föremåls svängning kring ett viloläge. Mäts... Frekvens (Hz) Förflyttning (m) Acceleration med enheten m/s 2 eller db I tre dimensioner, x-, y- och z-led där gränsvärdena

Läs mer

Föreskrifter om Vibrationer Barbro Nilsson

Föreskrifter om Vibrationer Barbro Nilsson Föreskrifter om Vibrationer Barbro Nilsson Vibrationer Vibrationer från handhållna maskiner Helkroppsvibrationer Vibrationsrelaterade skador: Hand- och armvibrationer: Helkroppsvibrationer: Övergående

Läs mer

Vibrationer - föreskrifter

Vibrationer - föreskrifter Vibrationer - föreskrifter FTF Bräcke 20 november 2007 Bengt Johansson Enheten för Maskiner och Personlig Skyddsutrustning 1 Föreskrifter om vibrationer (AFS 2005:15) Föreskrifterna riktar sig till arbetsgivare

Läs mer

Hög och långvarig exponering för vibrationer kan ha påverkan på hälsan

Hög och långvarig exponering för vibrationer kan ha påverkan på hälsan Hög och långvarig exponering för vibrationer kan ha påverkan på hälsan Sedan 6 juli 2005 gäller direktiv 2002/44/EG från den 25 juni 2002 om minimikrav för arbetstagares hälsa och säkerhet vid exponering

Läs mer

Vibrationer och hälsah

Vibrationer och hälsah Vibrationer och hälsah Förekomst 350 000 exponerade för handhållna vibrationer, 35 000 under minst 25% av arbetstiden (SCBs( arbetsmiljöstatistik 2007) 34-64% vita fingrar bland skogsarbetare Lars-Gunnar

Läs mer

Frågeformulär inför läkarundersökning

Frågeformulär inför läkarundersökning Frågeformulär inför läkarundersökning Används vid första undersökningen samt vid avvikande svar på uppföljningskontroll med screeningformuläret (sid 12). Namn: Arbetsgivare: Yrkestitel: Beskriv dina arbetsuppgifter:

Läs mer

Vibrerande verktyg och maskiner

Vibrerande verktyg och maskiner Korta fakta Vibrerande verktyg och maskiner En skakande upplevelse... Vibrerande verktyg och maskiner Vibrerande verktyg innebär risk för ohälsa. Mest känt är risken för vita fingrar. Även neurologiska

Läs mer

Läkarundersökning för anställda som utsättes för hand-armvibrationer. Intervju eller frågeformulär

Läkarundersökning för anställda som utsättes för hand-armvibrationer. Intervju eller frågeformulär Förslag 00006 Läkarundersökning för anställda som utsättes för hand-armvibrationer Intervju eller frågeformulär Medicinsk Teknik & Informatik, Yrkesmedicinska kliniken Norrlands Universitetssjukhus, Umeå

Läs mer

Center for Vibration Comfort. www.cvk.se

Center for Vibration Comfort. www.cvk.se Center for Vibration Comfort www.cvk.se Center for Vibration Comfort Verklig miljö Test miljö Vibrationsmätning på människor Vibrationsmätning på material Helkroppsoch Hand-arm Vibrationer Direktiv 2002/44/EG

Läs mer

Vårt arbete är inriktat mot att klarlägga och förebygga ohälsa orsakad av faktorer i arbetsmiljön och/eller den yttre miljön

Vårt arbete är inriktat mot att klarlägga och förebygga ohälsa orsakad av faktorer i arbetsmiljön och/eller den yttre miljön Region Östergötland Arbetsmiljöövervakning (laboratorium) Patientutredningar Vårt arbete är inriktat mot att klarlägga och förebygga ohälsa orsakad av faktorer i arbetsmiljön och/eller den yttre miljön

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund. Primärpreventiv nytta av vibrationsskadeutredningar på arbets- och miljömedicin? Rapport nr 2/2015

Arbets- och miljömedicin Lund. Primärpreventiv nytta av vibrationsskadeutredningar på arbets- och miljömedicin? Rapport nr 2/2015 Rapport nr 2/2015 Arbets- och miljömedicin Lund Primärpreventiv nytta av vibrationsskadeutredningar på arbets- och miljömedicin? Eva Tekavec a Jonathan Lyström b Catarina Nordander a Kvalitetsgruppen för

Läs mer

Medicinsk kontroll vid användning av handhållna vibrerande verktyg

Medicinsk kontroll vid användning av handhållna vibrerande verktyg Medicinsk kontroll vid användning av handhållna vibrerande verktyg enkätstudie om tillämpningen av reglerna i företagshälsor och företag Rapport 2011:13 Medicinsk kontroll vid användning av handhållna

Läs mer

Riskmanagement vibrationer

Riskmanagement vibrationer Riskmanagement vibrationer Kontaktdag med Metalund 2011-03-22 Istvan Balogh Arbets- och miljömedicin DAGSLÄGET Trots många års krav lever företag inte upp till de stränga regler som finns! Fastän många

Läs mer

Arbetsledares inställning till och kännedom om Arbetsmiljöverkets föreskrifter om vibrationer Enkät- och intervjuundersökning

Arbetsledares inställning till och kännedom om Arbetsmiljöverkets föreskrifter om vibrationer Enkät- och intervjuundersökning Arbetsledares inställning till och kännedom om Arbetsmiljöverkets föreskrifter om vibrationer Enkät- och intervjuundersökning Bernadetta Nordlinder Leg.läkare, spec allmän medicin Handledare: Tohr Nilsson

Läs mer

Kartläggning av handhållna vibrerande verktyg samt individuella riskbedömningar på verkstadsarbetarna som använder dessa verktyg.

Kartläggning av handhållna vibrerande verktyg samt individuella riskbedömningar på verkstadsarbetarna som använder dessa verktyg. Kartläggning av handhållna vibrerande verktyg samt individuella riskbedömningar på verkstadsarbetarna som använder dessa verktyg. Författare: Eva Juhlin Handledare: Ulf Flodin, Yrkes- och miljömedicinskt

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund

Arbets- och miljömedicin Lund Rapport nr 23/2013 Arbets- och miljömedicin Lund Riskbedömning och medicinska kontroller för vibrationer vid en rivningsfirma i Skåne Lisa Hård Underläkare Karin Wilander Yrkeshygieniker Arbets- och miljömedicin

Läs mer

VIBRATIONER exponering och riskbedömning EHSS 2014. Stefan Nygård Arbetsmiljöverket

VIBRATIONER exponering och riskbedömning EHSS 2014. Stefan Nygård Arbetsmiljöverket 207 222 232 230 216 222 226 233 226 235 234 217 246 246 246 164 194 217 210 180 191 197 213 197 220 217 180 203 203 203 116 158 199 186 135 152 159 188 159 203 196 133 170 170 170 VIBRATIONER exponering

Läs mer

Vibration Exposures. Risks of Occupational. Supplement 3 to Annex 1 of Final Technical Report. January 2003 to December 2006

Vibration Exposures. Risks of Occupational. Supplement 3 to Annex 1 of Final Technical Report. January 2003 to December 2006 Risks of Occupational Vibration Exposures Risks of Occupational Vibration Exposures FP5 Project No. QLK4-00-0650 January 00 to December 006 Supplement to Annex of Final Technical Report Title: Authors:

Läs mer

Tidig upptäckt av vibrationsskador

Tidig upptäckt av vibrationsskador Tidig upptäckt av vibrationsskador - jämförelse mellan traditionell klinisk undersökning och KST screening Per von Hofsten per.v.hofsten@varnumhalsan.se Handledare: Lars-Gunnar Gunnarsson, docent och överläkare,

Läs mer

Vibrationer. Vibrationer, historik. Vibrationer, historik. Peter Berg, yrkeshygieniker. Helkropp. Hand- arm

Vibrationer. Vibrationer, historik. Vibrationer, historik. Peter Berg, yrkeshygieniker. Helkropp. Hand- arm Vibrationer Peter Berg, yrkeshygieniker Helkropp Universitetssjukhuset Örebro Hand- arm Vibrationer, historik ~1913 rapporterades om muskeltrötthet och vita fingrar bland arbetare i italienska marmorgruvor

Läs mer

Planera. Bedöm. Åtgärda

Planera. Bedöm. Åtgärda Planera Bedöm Åtgärda Vad är helkroppsvibrationer? Helkroppsvibrationer uppstår när man sitter, står eller ligger på olika typer av vibrerande underlag. Kör du entreprenadmaskin tillhör du en yrkesgrupp

Läs mer

Medicinska kontroller vid vibrationsexponering. Lars Gerhardsson Arbets- och Miljömedicin Sahlgrenska Univ sjh, Göteborg

Medicinska kontroller vid vibrationsexponering. Lars Gerhardsson Arbets- och Miljömedicin Sahlgrenska Univ sjh, Göteborg Medicinska kontroller vid vibrationsexponering Lars Gerhardsson Arbets- och Miljömedicin Sahlgrenska Univ sjh, Göteborg 1 Obligatoriska medicinska kontroller 57 62 Vibrationsexponering Kontroll ska genomföras

Läs mer

ARBETSMILJÖVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 2005:15 VIBRATIONER

ARBETSMILJÖVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 2005:15 VIBRATIONER ARBETSMILJÖVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 2005:15 VIBRATIONER VIBRATIONER Arbetsmiljöverkets föreskrifter om vibrationer samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna ISBN 91-7930-456-7 ISSN 1650-3163

Läs mer

ARBETSMILJÖVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 2005:15 VIBRATIONER

ARBETSMILJÖVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 2005:15 VIBRATIONER ARBETSMILJÖVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 2005:15 VIBRATIONER VIBRATIONER Arbetsmiljöverkets föreskrifter om vibrationer samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna ISBN 91-7930-456-7 ISSN 1650-3163

Läs mer

Hand-arm vibrationsskadesyndrom (HAVS) Medicinskt utredning av Vibrationsskador i händer och armar.

Hand-arm vibrationsskadesyndrom (HAVS) Medicinskt utredning av Vibrationsskador i händer och armar. Hand-arm vibrationsskadesyndrom (HAVS) Medicinskt utredning av Vibrationsskador i händer och armar. ARBETS- OCH MILJÖMEDICINSKA KLINIKEN US I LINKÖPING Medicinsk bedömning av vibrationsskador i händer

Läs mer

Hand- och armvibrationer

Hand- och armvibrationer Bilaga 1 Hand- och armvibrationer 1. Uppskattning av daglig vibrationsexponering Uppskattningen av exponering för hand- och armvibrationer grundar sig på den dagliga vibrationsexponeringen under en representativ

Läs mer

Hälsorisker vid arbete med helkroppsvibrationer

Hälsorisker vid arbete med helkroppsvibrationer Hälsorisker vid arbete med helkroppsvibrationer Lage Burström Tohr Nilsson Jens Wahlström Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet Arbets- och miljömedicin, Sundsvalls sjukhus Arbets- och miljömedicin,

Läs mer

Medicinska kontroller i arbetslivet av vibrationsexponerade arbetare

Medicinska kontroller i arbetslivet av vibrationsexponerade arbetare Medicinska kontroller i arbetslivet av vibrationsexponerade arbetare Handhållna vibrerande verktyg Rev A, 2012-09-19 Innehåll Introduktion 3 Läkarundersökning 4 Frågeformulär inför läkarundersökning 5

Läs mer

Den specialistkompetenta läkaren ska vidare ha kunskaper och färdigheter i

Den specialistkompetenta läkaren ska vidare ha kunskaper och färdigheter i BIL 1. REVISION C1C12 FÖR ARBETS OCH MILJÖMEDICIN Delmål c ha kunskap om sambandet mellan hälsa och organisatoriska och psykosociala faktorer, ergonomiska, fysikaliska och kemiska risker i arbetsmiljön

Läs mer

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4 Sid 1 av 9 De föreskrifter från Arbetsmiljöverket som gäller för verksamheten är viktiga underlag vid undersökning av arbetsmiljön. Föreskrifterna AFS 2012:2 Belastningsergonomi handlar om hur arbete ska

Läs mer

Underlag för utformning av nyanställningsundersökning Ett frågeformulär för exponeringar och belastningar i arbetsmiljön.

Underlag för utformning av nyanställningsundersökning Ett frågeformulär för exponeringar och belastningar i arbetsmiljön. Underlag för utformning av nyanställningsundersökning Ett frågeformulär för exponeringar och belastningar i arbetsmiljön. Författare: Margita Hägglund Örnsköldsviks företagshälsovård Handledare: Tohr Nilsson

Läs mer

Uppgiftsfördelning och kunskaper

Uppgiftsfördelning och kunskaper 5 Det skall finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

Helkropps vibrationer

Helkropps vibrationer Helkropps vibrationer Centrum för arbets- och miljömedicin Solnavägen 4, 113 65 Stockholm 08-123 400 00, camm@sll.se http://camm.sll.se I detta faktablad tar vi upp vad vibrationer är, vilka yrkesgrupper

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Uppsala

Arbets- och miljömedicin Uppsala Rapport nr 3/2013 Arbets- och miljömedicin Uppsala Hälsoeffekter och förebyggande arbete vid vibrationsexponering i saneringsföretag Eva L Bergsten Helena Anundi Pia Rehfisch Peter Palm Sammanfattning

Läs mer

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare

Läs mer

Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods.

Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods. Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods. Arbetsmiljölagen: Ansvaret för arbetsmiljön åvilar i första hand arbetsgivaren som

Läs mer

Lyft och Belastningsskador - förekomst, orsaker och hjälpmedel

Lyft och Belastningsskador - förekomst, orsaker och hjälpmedel Lyft och Belastningsskador - förekomst, orsaker och hjälpmedel Instrument och steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter, 300 YH p, 2011 Författare: Emmelie Bjurhede Handledare: Maria Hansby Sammanfattning

Läs mer

HARM Hand Arm Riskbedömningsmetod

HARM Hand Arm Riskbedömningsmetod HARM Hand Arm Riskbedömningsmetod Bedöm riskerna vid arbete med hand och arm h HARM är ett hjälpmedel för att ta fram risknivån för hand-, arm-, nack- eller skulderbesvär vid arbete med händer och armar.

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Syd. Mätrapport. Företaget N N. Helkroppsvibrationer från golv. Rapport nr 11/2016

Arbets- och miljömedicin Syd. Mätrapport. Företaget N N. Helkroppsvibrationer från golv. Rapport nr 11/2016 Rapport nr 11/2016 Arbets- och miljömedicin Syd Mätrapport Företaget N N Helkroppsvibrationer från golv Jan-Eric Karlsson Yrkeshygieniker Jakob Riddar Yrkeshygieniker Arbets- och miljömedicin Datum 2016-05-16

Läs mer

Belasta rätt vid personförfl yttning

Belasta rätt vid personförfl yttning Belasta rätt vid personförfl yttning BELASTNINGSSKADOR INOM vård och omsorg är vanliga. Belastningsskador drabbar inte bara individen utan påverkar även verksamheten och samhället. Skador uppkommer vid

Läs mer

Så vi börjar enkelt. Vad är då en vibration? Enkelt uttryck är det en svängningsrörelse kring en mittpunkt. Denna svängning kan beskrivas med olika

Så vi börjar enkelt. Vad är då en vibration? Enkelt uttryck är det en svängningsrörelse kring en mittpunkt. Denna svängning kan beskrivas med olika 1 Så vi börjar enkelt. Vad är då en vibration? Enkelt uttryck är det en svängningsrörelse kring en mittpunkt. Denna svängning kan beskrivas med olika uttryck så som amplitud och frekvens där amplituden

Läs mer

Risk- och konsekvensbedömning inför ändring i verksamhet

Risk- och konsekvensbedömning inför ändring i verksamhet Sektionen Personal Risk- och konsekvensbedömning inför ändring i verksamhet November 2016/LJ Reviderad maj 2017 ASJ 1 Risk- och konsekvensbedömning inför ändring i verksamhet Enligt AFS 2001:1, 8 "Arbetsgivaren

Läs mer

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön?

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Det finns många skäl, men här är några: 1. För att det är ett lagstadgat krav. 2. För att arbetsmiljön påverkar personalens hälsa och

Läs mer

Medicinska kontroller i arbetslivet. Härdplaster, Leif Aringer

Medicinska kontroller i arbetslivet. Härdplaster, Leif Aringer Medicinska kontroller i arbetslivet Härdplaster, Leif Aringer Medicinska kontroller i arbetslivet AFS 2005:6 - Läkarundersökning - Hälsoundersökning - Biologisk exponeringskontroll - Tjänstbarhetsbedömning

Läs mer

Ryggbesvär hos militär personal vid Amfibieregementet

Ryggbesvär hos militär personal vid Amfibieregementet Ryggbesvär hos militär personal vid Amfibieregementet Dr Liselotte Yregård Handledare doc Bo Berglund Försvarsmakten och Karolinska Institutet Projektarbete vid Uppsala universitets företagsläkarutbildning

Läs mer

Effekt från beteende- och fysisk faktor på vibrationsexponering

Effekt från beteende- och fysisk faktor på vibrationsexponering Effekt från beteende- och fysisk faktor på vibrationsexponering Bakgrund Varje dag utsätts miljontals arbetstagare för kroppsvibrationer (helkroppsoch handarm vibrationer). För att förebygga och minska

Läs mer

Medicinska kontroller i arbetslivet av vibrationsexponerade arbetare

Medicinska kontroller i arbetslivet av vibrationsexponerade arbetare Medicinska kontroller i arbetslivet av vibrationsexponerade arbetare Handhållna vibrerande maskiner Version 2013-07-01 Innehåll Introduktion 3 Läkarundersökning 4 Frågeformulär inför läkarundersökning

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund

Arbets- och miljömedicin Lund Rapport nr 23/2015 Arbets- och miljömedicin Lund Hand- armvibrationer vid rengöring med högtryckspruta av hönsstall Utförd: 2015-11-03 Jakob B Riddar Yrkeshygieniker Arbets- och miljömedicin Datum 2015-12-14

Läs mer

Anvisning för riskbedömning vid förändring i verksamheten

Anvisning för riskbedömning vid förändring i verksamheten Diarienummer: 1-510/2013 Utfärdat av: Personalavdelningen Datum: 2013-09-01 Sida1 av 8 Anvisning för riskbedömning vid förändring i verksamheten Riskbedömning ska enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift Systematiskt

Läs mer

RAPPORT SLO-847 PM 53521/03 Vibrationer ett arbetsmiljöproblem? Finansierad av SLO-fonden

RAPPORT SLO-847 PM 53521/03 Vibrationer ett arbetsmiljöproblem? Finansierad av SLO-fonden RAPPORT SLO-87 PM 321/03 Vibrationer ett arbetsmiljöproblem? Finansierad av SLO-fonden SMP Svensk Maskinprovning AB Provning, Alnarp december 200 PM 321/03 Sammanfattning SMP Svensk Maskinprovning har

Läs mer

AFS 2005:16 Buller

AFS 2005:16 Buller AFS 2005:16 Buller 1 Nya bullerföreskrifter fr.o.m. 2005-07-01 AFS 2005:16 ARBETSMILJÖVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING BULLER AFS 2005:16 - gäller för verksamheter där någon kan utsättas för buller i arbetet.

Läs mer

Vibrationsskador hos tandläkare orsakade av daglig användning av handhållna vinkelstycken

Vibrationsskador hos tandläkare orsakade av daglig användning av handhållna vinkelstycken Vibrationsskador hos tandläkare orsakade av daglig användning av handhållna vinkelstycken Alexander Johansson, Vigert Sjösing Institutionen för odontologi Karolinska institutet Huddinge, Sverige Sammanfattning

Läs mer

Manuell hantering av handhållna maskiner och verktyg bland verkstadsarbetare

Manuell hantering av handhållna maskiner och verktyg bland verkstadsarbetare Manuell hantering av handhållna maskiner och verktyg bland verkstadsarbetare En tioårsuppföljning Lage Burström, 1 Ronnie Lundström, 2 Mats Hagberg 3 och Tohr Nilsson 4 1. Arbetslivsinstitutet Norr, Umeå

Läs mer

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2 Manus Neuropatisk smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om neuropatisk smärta. Även om du inte just nu har någon smärta från rörelseapparaten eller från de inre organen rekommenderar jag att du tar del

Läs mer

Vibrationer i arbetet

Vibrationer i arbetet Arbetarskyddsanvisningar och guider 43 Vibrationer i arbetet ARBETARSKYDDSFÖRVALTNINGEN Tammerfors 2007 Översättning: Carola Rönnberg, arbetarskyddsdistriktens svenska samarbetsgrupp Samma ISBN 978-952-479-052-9

Läs mer

Belastningsergonomi. Den här bild-serien bygger på Arbetsmiljöverkets föreskrifter Belastningsergonomi, AFS 2012:2.

Belastningsergonomi. Den här bild-serien bygger på Arbetsmiljöverkets föreskrifter Belastningsergonomi, AFS 2012:2. Belastningsergonomi Den här bild-serien bygger på s föreskrifter Belastningsergonomi, AFS 2012:2. Använd bilderna i utbildningssammanhang. Genom att lyfta fram föreskrifternas olika delar paragraferna

Läs mer

Vibrationsexponering bland arbetare inom tyngre verkstadsindustri

Vibrationsexponering bland arbetare inom tyngre verkstadsindustri Vibrationsexponering bland arbetare inom tyngre verkstadsindustri En tioårsuppföljning Lage Burström, 1 Ronnie Lundström, 1 Mats Hagberg 2 och Tohr Nilsson 3 1. Arbetslivsinstitutet, Programmet för teknisk

Läs mer

DEN VITA DÖDEN. REPORTAGE Vibrationer

DEN VITA DÖDEN. REPORTAGE Vibrationer REPORTAGE Vibrationer DEN VITA DÖDEN 400 000 SVENSKAR I DUSSINTALS YRKESGRUPPER UTSÄTTS FÖR DET DAGLIGEN, MEN MEST UTSATTA ÄR ANSTÄLLDA INOM BYGGBRANSCHEN. DÄR SMYGER VIBRATIONSSKADORNA SAKTA PÅ DIG OCH

Läs mer

Handledning. för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa

Handledning. för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa Handledning för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa Svensk Handel, Arbetsgivarföreningen KFO och Handelsanställdas förbunds gemensamma information om arbete i utgångskassa.

Läs mer

Belastningsergonomi Vad har det för praktisk betydelse hur vi ser ut? Kersti Lorén AB Previa

Belastningsergonomi Vad har det för praktisk betydelse hur vi ser ut? Kersti Lorén AB Previa Belastningsergonomi Vad har det för praktisk betydelse hur vi ser ut? Kersti Lorén AB Previa Utvecklingen över 14 miljoner år Jordbruk 5 000 år Industri ca 225 år IT ca 25 år Ergonomi? Ergonomi handlar

Läs mer

Risks of Occupational Vibration Injuries (VIBRISKS)

Risks of Occupational Vibration Injuries (VIBRISKS) Working Document: WP4-N6 Risks of Occupational Vibration Injuries (VIBRISKS) European Commission FP5 Project No. QLK4-2002-02650 Title: Whole-body vibration Initial Assessment Self-Administered Questionnaire

Läs mer

P6_TA-PROV(2005)0329 Arbetstagares hälsa och säkerhet: exponering för optisk strålning ***II

P6_TA-PROV(2005)0329 Arbetstagares hälsa och säkerhet: exponering för optisk strålning ***II P6_TA-PROV(2005)0329 Arbetstagares hälsa och säkerhet: exponering för optisk strålning ***II Europaparlamentets lagstiftningsresolution om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets

Läs mer

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete hos oss? Jo, det är att chefen, arbetsgivaren, ser till att det inte finns risker med arbetet så någon blir skadad

Läs mer

Riskbedömning inför ändringar i verksamheten

Riskbedömning inför ändringar i verksamheten Riskbedömning inför ändringar i verksamheten A B C för riskbedömning inför ändring i verksamheten A Precisera den planerade ändringen Vad består ändringarna av? Var ska ändringarna genomföras? Vilka arbetstagare

Läs mer

Riskbedömning inför ändringar i verksamheten

Riskbedömning inför ändringar i verksamheten Riskbedömning inför ändringar i verksamheten A B C för riskbedömning inför ändring i verksamheten A Precisera den planerade ändringen Vad består ändringarna av? Var ska ändringarna genomföras? Vilka arbetstagare

Läs mer

Konsekvensbedömning?

Konsekvensbedömning? Konsekvensbedömning? Historik - Konsekvensbedömning Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. (AML 3 kap 2 ) Arbetsgivaren

Läs mer

Lite damm är väl inte så farligt? Var och när dammar det?

Lite damm är väl inte så farligt? Var och när dammar det? Arbetsmiljö Det finns många risker på en byggarbetsplats. Det första man tänker på är ofta risken för olyckor som att falla ner från ett tak eller en byggnadsställning eller att tappa kontrollen över en

Läs mer

Remissvar. Förslag till föreskrifter och allmänna råd - Kemiska arbetsmiljörisker

Remissvar. Förslag till föreskrifter och allmänna råd - Kemiska arbetsmiljörisker Er beteckning RK 2014/101263 2014-09-09 Arbetsmiljöverket 112 79 Stockholm Remissvar Teknikföretagen har getts möjlighet att lämna synpunkter på Arbetsmiljöverkets förslag till föreskrifter och allmänna

Läs mer

20 % av de anmälda arbetssjukdomarna inom byggindustrin är orsakat av buller. Antalet har gått ned något sedan föregående år men fördelningsprocenten

20 % av de anmälda arbetssjukdomarna inom byggindustrin är orsakat av buller. Antalet har gått ned något sedan föregående år men fördelningsprocenten 20 % av de anmälda arbetssjukdomarna inom byggindustrin är orsakat av buller. Antalet har gått ned något sedan föregående år men fördelningsprocenten har ökat. Allt oönskat ljud kallas för buller. Det

Läs mer

Riktvärden för att bedöma risken för belastningsskador, baserade på tekniska mätningar av exponeringen

Riktvärden för att bedöma risken för belastningsskador, baserade på tekniska mätningar av exponeringen Riktvärden för att bedöma risken för belastningsskador, baserade på tekniska mätningar av exponeringen Gert-Åke Hansson, Inger Arvidsson, Catarina Nordander Arbets- och miljömedicin Syd 1 AMM Syd:s forskning

Läs mer

Ramavtal om arbetsrelaterad stress

Ramavtal om arbetsrelaterad stress 2005-01-19 Ramavtal om arbetsrelaterad stress 1. Inledning Arbetsrelaterad stress har identifierats på internationell, europeisk och nationell nivå som en angelägenhet för såväl arbetsgivare som arbetstagare.

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3)

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) nr: FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) Namn: Adress: Telenr: - Här följer några frågor och påståenden som kan vara aktuella för Dig som har besvär, värk eller smärta. Läs varje fråga och svara så gott Du

Läs mer

Checklista Belastningsergonomi

Checklista Belastningsergonomi Checklista Belastningsergonomi Checklista för bedömning - utifrån föreskrifterna om belastningsergonomi, AFS 2012:2 h Augusti 2013 1 Checklista för bedömning utifrån föreskrifterna om belastningsergonomi,

Läs mer

Riktlinjer för arbetsplatsförändringar vid fibromyalgi

Riktlinjer för arbetsplatsförändringar vid fibromyalgi Riktlinjer för arbetsplatsförändringar vid fibromyalgi Hjälpmedel för att underlätta återgång till arbetslivet för personer som har blivit diagnostiserade med fibromyalgi. Framtagna av Sveriges Fibromyalgiförbund

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan Pilagårdsskolan Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöarbete ska organiseras så att vi kan uppfylla arbetsmiljölagens krav på en god arbetsmiljö. En god arbetsmiljö kan stimulera medarbetarna till arbetsglädje,

Läs mer

Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen Gränsvärden för buller och vibrationer

Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen Gränsvärden för buller och vibrationer Gränsvärden för buller och vibrationer EU:s direktiv för arbetarskydd förverkligade i nationella lagar Ökad säkerhet och förbättrat hälsoskydd på arbetsplatsen Direktiv för arbetarskydd mot buller och

Läs mer

Vem är ansvarig för arbetsmiljön?

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Vem är ansvarig för arbetsmiljön? 1 Med arbetsmiljö menas fysiska psykologiska sociala förhållanden på arbetsplatsen Vi kommer att fokusera på de fysiska arbetsmiljöriskerna och hur de åtgärdas. 2 Viktigt

Läs mer

ERGONOMI FÖR TANDLÄKARE

ERGONOMI FÖR TANDLÄKARE Mål för ergonomikursen att ERGONOMI FÖR TANDLÄKARE Risker och förebyggande åtgärder Ulla Evers Larsson, Institutionen NVS, Sektionen för sjukgymnastik känna till hur arbetsorganisationen styr möjligheten

Läs mer

Belastningsergonomisk riskbedömning Vägledning och metoder

Belastningsergonomisk riskbedömning Vägledning och metoder Belastningsergonomisk riskbedömning Vägledning och metoder Peter Palm Peter.palm@medsci.uu.se Kristina Eliasson kristie@kth.se Per Lindberg Per.Lindberg@hig.se Göran Hägg Bakgrund Låg användning av riskbedömningsmetoder

Läs mer

sambandet mellan hälsa och organisatoriska och psykosociala faktorer, ergonomiska, fysikaliska och kemiska risker i arbetsmiljön

sambandet mellan hälsa och organisatoriska och psykosociala faktorer, ergonomiska, fysikaliska och kemiska risker i arbetsmiljön BIL 2. REVISION DELMÅL C1C12 FÖR ARBETSMEDICIN Delmål c ha kunskap om sambandet mellan hälsa och organisatoriska och psykosociala faktorer, ergonomiska, fysikaliska och kemiska risker i arbetsmiljön vidare

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete gäller alla arbetsplatser. Att utveckla och förbättra arbetsmiljön är ett ständigt pågående arbete som aldrig

Läs mer

Frivillig rekommendation angående inköp och utrustning, arbetsmiljöaspekter samt tips på arbetssätt.

Frivillig rekommendation angående inköp och utrustning, arbetsmiljöaspekter samt tips på arbetssätt. 1 Till frukt- och gröntavdelningen Frivillig rekommendation angående inköp och utrustning, arbetsmiljöaspekter samt tips på arbetssätt. Rekommendationen vänder sig till inköpare, butiksutvecklare, butikschef

Läs mer

VIBRATIONSGUIDEN Ett hjälpmedel för kartläggning och bedömning av risker vid HELKROPPSVIBRATIONER

VIBRATIONSGUIDEN Ett hjälpmedel för kartläggning och bedömning av risker vid HELKROPPSVIBRATIONER VIBRATIONSGUIDEN Ett hjälpmedel för kartläggning och bedömning av risker vid HELKROPPSVIBRATIONER Författare Jimmy Diamandopoulos Ingemansson Technology AB Jonas Larsson Lars Landström För mera information

Läs mer

FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG

FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG HÄLSOVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN Utbildningsplan för uppdragsutbildning Dnr CF 50-37/2006 Sida 1 (5) FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG Occupational Health Nursing Programme, 40 points Utbildningsprogrammet

Läs mer

Att köpa arbetsmiljö- och hälsotjänster Fördjupning

Att köpa arbetsmiljö- och hälsotjänster Fördjupning Att köpa arbetsmiljö- och hälsotjänster Fördjupning I den här delen finns fördjupningsfrågor och fakta som kan göra det enklare att genomföra en behovsanalys och förbereda möten med olika leverantörer.

Läs mer

Primär handläggning av patienter efter nacktrauma

Primär handläggning av patienter efter nacktrauma 1 Primär handläggning av patienter efter nacktrauma Första Sjukgymnastbesöket Detta dokument innehåller, förutom denna sida med allmän information, följande delar: Sid Del 4 Sjukgymnastdel 2-6 Till Dig

Läs mer

Vilka risker finns? Förflyttning i säng samt mellan säng och rullstol. Toalettbesök. Patienten hamnar på golvet. Sängtransporter mellan avdelningarna.

Vilka risker finns? Förflyttning i säng samt mellan säng och rullstol. Toalettbesök. Patienten hamnar på golvet. Sängtransporter mellan avdelningarna. Inom sjukvården finns risker för belastningsbesvär och arbetsolyckor vid bland annat förflyttningar av patienter. Arbetsmiljöverkets inspektioner av ett stort antal sjukhusavdelningar över hela landet

Läs mer

Exponering för helkroppsvibrationer Västerås Lokaltrafik 2013

Exponering för helkroppsvibrationer Västerås Lokaltrafik 2013 2013 Exponering för helkroppsvibrationer Västerås Lokaltrafik 2013 av Niclas Sparreskog Projektarbete vid Uppsala universitets företagsläkarutbildning 2012/13. Handledare Håkan Löfstedt Arbets- och miljömedicinska

Läs mer

Hand- och armbesvär hos vibrationsexponerade kyrkvaktmästare

Hand- och armbesvär hos vibrationsexponerade kyrkvaktmästare Hand- och armbesvär hos vibrationsexponerade kyrkvaktmästare Hand-and arm symptoms among vibration- exposed caretakers Författare, Helena Eriksson & Örebro Universitet, Intuitionen för hälsovetenskap och

Läs mer

HAVS Ombord SARAH AF UHR JOHAN HOLM. En studie av hand- och armvibrations syndrom och dess förebyggande åtgärder

HAVS Ombord SARAH AF UHR JOHAN HOLM. En studie av hand- och armvibrations syndrom och dess förebyggande åtgärder HAVS Ombord En studie av hand- och armvibrations syndrom och dess förebyggande åtgärder Examensarbete inom Sjökaptensprogrammet SARAH AF UHR JOHAN HOLM Institutionen för sjöfart och marin teknik CHALMERS

Läs mer

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att man ska undersöka om det finns risker på jobbet. De anställda ska inte

Läs mer

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag.

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Checklista Uthyrning av arbetskraft Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete

Läs mer

SJUKSKRIVNING OCH STRESSRELATERAD OHÄLSA

SJUKSKRIVNING OCH STRESSRELATERAD OHÄLSA 1 (8) SJUKSKRIVNING OCH STRESSRELATERAD OHÄLSA Roberto Eid, AB Previa, Örebro Handledare: Karin Lidblom, arbetspsykolog, Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset i Örebro. Efter handledaromdömets

Läs mer

Lösningsmedel är farliga

Lösningsmedel är farliga Lösningsmedel är farliga Organiska lösningsmedel kan leda till Yrsel Trötthet Illamående Nerv- och hjärnskador Skador på inre organ Sprickor och inflammation i huden Brand och explosion Därför ska man

Läs mer

Medicinska kontroller i arbetslivet

Medicinska kontroller i arbetslivet Medicinska kontroller i arbetslivet Hand- och armvibrationer Instruktioner för undersökning Version 2014-03-11 Innehåll Introduktion 3 Medicinsk kontroll 4 Instruktioner för färgkarta 5 Färgkarta färgförändringar

Läs mer

Patientstatistik 2012

Patientstatistik 2012 Patientstatistik 2012 Arbets- och miljömedicinska mottagningen Centrum för arbets- och miljömedicin, Stockholms läns landsting Carolina Bigert, Överläkare, Med Dr, CAMM Stockholm Alkistis Nalbanti, Statistiker,

Läs mer

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011 Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den Avfall Sveriges höstmöte 2011 Något om arbetsgivarens skyldigheter Ur arbetsmiljölagen: Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs

Läs mer