Vibrationsexponering bland arbetare inom tyngre verkstadsindustri

Transkript

1 Vibrationsexponering bland arbetare inom tyngre verkstadsindustri En tioårsuppföljning Lage Burström, 1 Ronnie Lundström, 1 Mats Hagberg 2 och Tohr Nilsson 3 1. Arbetslivsinstitutet, Programmet för teknisk yrkeshygien, Umeå 2. Sahlgrenska sjukhuset, Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Göteborg 3. Sundsvalls sjukhus, Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Sundsvall arbetslivsrapport nr 2001:7 issn Programmet för teknisk yrkeshygien Programchef Ulf Landström a

2 Förord Denna rapport ingår som en delredovisning av forskningsprojektet "Handarmvibrationer i kombination med ergonomiska faktorer hos en kohort verkstadsarbetare följd under 10 år värdering och informationsspridning". Projektet är en uppföljning av projekten "Identifiering, skaderiskbedömning och prognos av vibrationsneuropati" (AMFO Dnr ), "Riskbedömning av handarmskador bland plåtslagare i relation till exponering för vibrationer, ergonomisk belastning och arbetsmiljöförändringar - en longitudinell studie" (AMFO Dnr ) samt projektet "Riskbedömning av handarmskador bland verkstadsarbetare i relation till exponering för vibrationer, ergonomisk belastning och arbetsmiljöförändringar - en longitudinell studie" (RALF Dnr ). Medel för projektets genomförande har erhållits från Arbetslivsfonden (RALF Dnr ). Arbetet har genomförts som ett samarbetsprojekt i vilket följande institutioner har medverkat; Sundsvall Sjukhus, Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Sundsvall Arbetslivsinstitutet, Programmet för Teknisk Yrkeshygien, Umeå Sahlgrenska Sjukhuset, Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Göteborg Valmet Fibertech AB (Sunds Defibrator AB), Sundsvall Sundsvalls Hälsan AB, Sundsvall Arbetslivsinstitutet, Programmet för Ergonomi, Solna

3 Innehållsförteckning 1. Inledning 1 2. Utförande Mätning av handöverförda vibrationer Mätning av exponeringstider Hygienisk bedömning 3 3. Resultat Vibrationsnivåer Exponeringstider Hygienisk bedömning Vibrationsbelastning Fritidsexponering 7 4. Jämförelse över en 10 årsperiod 8 5. Diskussion Sammanfattning Summary Referenser 13

4 1. Inledning Det är känt att arbete med vibrerande maskiner och arbetsredskap kan ge bestående skador på kärl, nerver, muskler och ben (6). Trots den forskning som genomförts inom området går det dock fortfarande inte att fastställa några säkra samband mellan vibrationsexponeringen och uppkomna besvär (6). Därför startade år 1987 en undersökning bland verkstadsarbetare med syfte att ingående studera eventuella samband mellan vibrationsskada och vibrationsbelastning (1) och 1997 genomfördes en fem- respektive tioårsuppföljning bland samma grupp verkstadsarbetare (2). Syftet med denna delredovisning av forskningsprojektet "Handarmvibrationer i kombination med ergonomiska faktorer hos en kohort verkstadsarbetare följd under 10 år - värdering och informationsspridning" är att beskriva den vibrationsbelastning verkstadsarbetarna utsattes för 1997 samt att jämföra denna belastning med tidigare års resultat. 2. Utförande Studien har genomförts vid en tyngre verkstadsindustri som tillverkar, utvecklar och marknadsför processer och maskiner för främst massa- och pappersindustrier. Kartläggningen av vibrationsexponeringen hos verkstadsarbetarna har utförts under normalt förekommande arbeten vid företagets plåtverkstad. Arbetet karakteriseras främst av svetsning, slipning och kapning. De vibrerande handhållna maskiner som används är framför allt slipmaskiner och slaggmaskiner. Maskinerna utnyttjas för ytbearbetning av olika slag. Vid undersökningstillfället 1997 fanns vid plåtverkstaden 79 kollektivanställda varav 40 använde vibrerande handhållna maskiner. Av dessa har 33 ingått i denna studie. De kollektivanställda som inte ingått är sådana som arbetar som maskinoperatörer, truckförare, lagerpersonal, montörer etc. Mätningarna av vibrationsnivåer och arbetsstudierna utfördes under vintern Urvalet av verkstadsarbetare, arbetsdagar och arbetsmoment har gjorts för att ge en representativ bild av den normala exponeringssituationen vid verkstaden i fråga. 1

5 2.1 Mätning av handöverförda vibrationer Mätningar av vibrationsnivån hos de olika handhållna maskinerna har gjorts i enlighet med ISO (9). Vibrationsnivån hos undersökta maskiner uppmättes med piezoelektriska accelerometrar av typen Endevco 2226 C. Vid varje mätning användes tre likadana accelerometrar för att samtidigt registrera vibrationssignalerna från de tre mot varandra vinkelräta huvudriktningarna. Accelerometrarna limmades fast på en liten mässingskub som monterats på en slangklämma. Slangklämman skruvades därefter fast på maskinhandtaget i handens omedelbara närhet. Vid mätning av slående maskiner har mekaniska filter använts mellan den vibrerande strukturen och accelerometern. Vibrationssignalerna från respektive mätriktning förstärktes med separata laddningsförstärkare (Brüel & Kjær 2635) och lagrades med en bandspelare (Sony 208 PC). Strax före och efter mättillfället kalibrerades mätutrustningen med en accelerometerkalibrator (Brüel & Kjær 4294). Orsaken till denna dubbla kalibrering var att säkerställa att inget fel uppstått på mätutrustningen under mätningen. Även kalibreringssignalen lagrades på magnetbandet. Vid mätningarna uppmanades verkstadsarbetarna att arbeta med maskinen på ett normalt sätt. Vibrationsregistrering pågick under så lång tid att minst en för varje arbetsmoment typisk arbetscykel genomfördes. Registreringstiden varierade därför mellan 2 och 20 minuter. Vid kortare arbetsmoment upprepades registreringen. För maskiner som stöds med båda händerna har givarna monterats på stödhandtaget och för maskiner utan stödhandtag har mätningar genomförts vid båda händernas placering. I de fall mätningarna skett på två ställen har i den senare bearbetningen, den högsta vibrationsnivån använts i enlighet med ISO 5349(7). I undersökningen har mätningar genomförts vid avdelningens samtliga arbetsstationer och på de maskiner som under aktuell mätperiod varit i användning. Detta innebär att ett urval av det totala antalet maskiner som finns vid avdelningen närmare undersökts. Vidare innebär detta att samtliga typer av maskiner inte kommit med utan att urvalet styrts av rådande tillverkningsförhållanden. De inspelade vibrationssignaler har efter avslutade mätningar analyserats med en realtidsanalysator (Brüel & Kjær 2133). 2.2 Mätning av exponeringstider Mätningen av exponeringstider baserades på en arbetsstudiemodell där operatörens exponering och pauser observerades med bestämda tidsintervall. Arbetsstudien genomfördes under någon del av arbetsdagen som innefattade verksamhet av typen slaggning, kapning, slipning, svetsning, dvs. arbetsmoment som innebar att operatören exponerades för vibration. Valet av dessa tidsperioder har gjorts för att täcka hela arbetsdagen. Arbetsstudien omfattade 18 manliga arbetare, samtliga högerhänta, som observerades under en period av mellan 45 och 95 minuter (medel 65 min, SD 20 min). 2

6 Observationer gjordes med tidsintervallet 60 sek och vid varje tillfälle noterades arbetarens exponering mot höger respektive vänster hand. Vidare noteras vilken typ av maskin som användes samt om maskinerna var igång eller ej. I samband med undersökningsperioden delades en dagbok ut till samtliga verkstadsarbetare (2). I den ombads arbetarna att dagligen under två veckor ange under hur lång tid (minuter/dag) som man ansåg sig varit utsatt för vibrationer från de aktuella maskinerna. Vidare efterfrågades vibrationsexponering på fritiden. Vid den medicinska undersökningen besvarade verkstadsarbetarna ett frågeformulär som bland annat innehöll frågor om allmänna personuppgifter, nuvarande och tidigare arbetsuppgifter, vibrationsexponeringen, hälsotillstånd samt frågor om symtom förenliga med vibrationsskada. Varje arbetare har i formuläret angivit hur lång tid (minuter/dag) den senaste arbetsdagen användning av vibrerande maskiner skett. En uppdelning har även gjorts på olika maskintyper. Intervjuer har genomförts för att utröna verkstadsarbetarnas fritids- och livsexponering för vibrationer. Vid dessa intervjuer efterfrågas vilka vibrerande maskiner som använts för respektive år, hur lång exponeringstiden varit och hur mycket fritidsanvändningen av vibrerande maskiner uppgått till. 2.3 Hygienisk bedömning Den hygieniska bedömningen av risken för uppkomst av vibrationsskada har gjorts i enlighet med Bilaga A till den internationella standarden, ISO Standarden bygger på relationen mellan frekvensvägd accelerationsnivå och prevalens/latenstid för "vita fingrar". För att möjliggöra jämförelse mellan olika långa dagliga exponeringstider uttrycks daglig exponering som energiekvivalent frekvensvägd acceleration för en tidsperiod om 4 timmar. Vidare har standarden använts för att beräkna tid innan symtom på "vita fingrar" förväntas uppträda för 10% av antalet exponerade individer. Individuell vibrationsbelastning har beräknats för verkstadsarbetarna i form av dels ekvivalent frekvensvägd acceleration för hela arbetslivet, dels ackumulerad exponering (2). Belastningen har beräknats utifrån daglig ekvivalent vibrationsnivå och antal år i yrket. 3

7 3. Resultat 3.1 Vibrationsnivåer Mätning av vibrationsnivåer har utförts på 114 olika maskiner som fördelat sig mellan grupperna slipmaskiner (74 st), slaggmaskiner (32 st) och övriga (8 st). I gruppen övriga ingår främst borrmaskiner men även gängmaskiner och mutterdragare. Dessa maskiner tillsammans utgör ca 90 % av totala antalet handhållna maskiner vid plåtverkstaden. Inom varje grupp finns mellan en till tre olika fabrikat representerade, medan antalet modeller är betydligt större. Resultaten av uppmätt frekvensvägd acceleration i dominerande riktning, enligt ISO 5349, visar att för slipmaskiner är medelvärdet 4.2 m/s 2 (SD 2.0). Spridningen orsakas av bland annat skillnader i motorstyrka hos maskinerna och typ av bearbetningsverktyg. Medelvärdet för slaggmaskinerna uppgår till 8.7 m/s 2 (SD 3.9). För dessa orsakas spridningen av skillnader mellan maskinerna men främst av att svetsslaggen fastnar olika hårt beroende på material och svetsytans utseende. För gruppen övriga är medelvärdet av frekvensvägda vibrationsnivå i den dominerande riktningen 4.2 m/s 2 (SD 3.1). 3.2 Exponeringstider Subjektiva skattningar - dagbok Av de 33 vibrationsexponerade verkstadsarbetarna har 19 lämnat in ifyllda dagböcker. Av dessa har 5 verkstadsarbetare lämnat in dagböcker för två veckor. Totalt har 24 dagböcker lämnats in och resultatet har sammanställts i Tabell 1 i form av medelvärden samt standardavvikelser för daglig exponeringstid för respektive maskintyp och totalt för alla maskiner. Som framgår av tabellen uppgår den totala exponeringstiden till ca 79 minuter per arbetsdag. Exponeringen sker i huvudsak ifrån slipmaskiner och slaggmaskiner som tillsammans utgör mer än 95% av den totala exponeringstid. 4

8 Tabell 1. I dagbok skattade exponeringstider (n = 24) för respektive maskintyp samt totalt. Angivna tider avser minuter per dag. MASKIN Slip- Slagg- Borr- Fil- Övriga Totalt maskin maskin maskin maskin Medel värde Standard avvikelse Subjektiva skattningar - frågeformulär Resultatet av de 31 verkstadsarbetarna som besvarat frågeformuläret har sammanställts i Tabell 2 i form av beräknade medelvärden samt standardavvikelser för daglig exponeringstid för respektive maskintyp och totalt för alla maskiner. Som framgår av tabellen uppgår den totala exponeringstiden till ca 60 minuter per arbetsdag. Exponeringen sker uteslutande ifrån slipmaskiner och slaggmaskiner. Tabell 2. I frågeformulär skattade exponeringstider (n = 31) för respektive maskintyp samt totalt. Angivna tider avser minuter per dag. MASKIN Slip- Slagg- Borr- Fil Övriga Totalt maskin maskin maskin maskin Medel värde Standard avvikelse Objektiva mätningar Uppmätta exponeringstider i minuter per arbetsdag framgår av Tabell 3. Vidare framgår hur exponeringen skett, mot båda händerna samtidigt eller mot enbart höger respektive vänster hand för de olika maskintyperna. Under arbetsstudien exponerades samtliga verkstadsarbetare för vibrationer från olika handhållna maskiner. Av de 18 arbetarna jobbade 7 enbart med slipmaskiner och 7 med slipmaskiner och slaggmaskiner. Av tabellen framgår att medelvärdet av den totala dagliga exponeringen för båda händerna uppgår till ca 55 minuter. Vidare framgår av tabellen att höger respektive vänster hand exponeras längre tid för vibrationer än vad båda händerna samtidigt utsätts för. Detta beror på att de verkstadsarbetare som använder slaggmaskiner ibland använder enbart en hand för att styra maskinen. 5

9 Tabell 3. Medelvärde och standardavvikelse för objektivt uppmätt exponeringstider, (n = 18) för respektive maskintyp samt totalt. Angivna tider avser minuter per dag och medelvärdet (M) och standardavvikelsen (SD) anges för dels båda händerna, dels höger respektive vänster hand. MASKIN Slip- Slagg- Övriga Totalt maskin maskin maskiner Båda händerna M SD Höger hand M SD Vänster hand M SD Hygienisk bedömning I Tabell 4 presenteras beräkningar av den totala accelerationen samt 4-timmars energiekvivalent acceleration enligt ISO I tabellen presenteras även beräknade antalet år innan symtom på vita fingrar förväntas uppträda för 10% av arbetsstyrkan. Tabell 4. Beräknad total acceleration samt motsvarande 4-timmars energiekvivalent värden. Vidare anges tid i antal år innan symtom på vita fingrar uppträder för 10% av arbetsstyrkan, enligt ISO Total 4-timmars Tid innan frekvensvägd frekvensvägd symptom på acceleration acceleration vita fingrar (m/s 2 ) (m/s 2 ) (år) Subjektivt angiven exponeringstid enligt dagbok Båda händerna Subjektivt angiven exponeringstid enligt frågeformulär Båda händerna Objektivt uppmätt exponeringstid Båda händerna Höger hand Vänster hand Av tabellen framgår att den subjektivt skattade exponeringstiden i dagbok och frågeformulär medför att den 4-timmars energiekvivalenta frekvensvägda accele- 6

10 rationen uppgår till 3.4 respektive 3.0 m/s 2. Motsvarande värde för den objektivt uppmätta exponeringstiden är 2.5 m/s 2 för båda händerna, 2.7 m/s 2 för höger hand och slutligen 2.5 m/s 2 för vänster hand. Tiden innan symtom på vita fingrar förväntas uppkomma för 10% av arbetsstyrkan varierar mellan 9 och 12 år. Variationen beror på om uppgifter för exponeringstiden hämtats från dagbok, frågeformulär eller objektiva mätningar. 3.4 Vibrationsbelastning Verkstadsarbetarnas vibrationsbelastning, uttryckt som dels ekvivalent belastning för hela arbetslivet, dels ackumulerad belastning, framgår av Tabell 5. Av tabellen framgår att den ekvivalenta frekvensvägda accelerationen för verkstadsarbetarna i den dominerande vibrationsriktningen under hela arbetslivet är 2.6 m/s 2 och den ackumulerade accelerationen är ca mh/s 2. Tabell 5. Verkstadsarbetarnas beräknade vibrationsbelastning uttryckt som dels ekvivalent belastning för hela arbetslivet, dels ackumulerad belastning. I tabellen anges medelvärdet (M) och standardavvikelsen (SD). Ekvivalent frekvensvägd Ackumulerad frekvensvägd acceleration (m/s 2 ) acceleration (mh/s 2 ) M SD Fritidsexponering Av de 33 vibrationsexponerade verkstadsarbetarna har 18 personer deltagit i intervjuundersökningen. Av dessa har 15 arbetare angett att de på sin fritid använt maskiner som medfört vibrationsbelastning mot händer. Exempel på vibrerande maskiner som använts är snöskotrar, motorsågar, gräsklippare och handhållna maskiner av olika typ. Verkstadsarbetarnas individuella vibrationsbelastning uttrycks dels som ekvivalent belastning för hela arbetslivet, dels som ackumulerad belastning (Tabell 6). Av tabellen framgår att den ekvivalenta frekvensvägda accelerationen för verkstadsarbetarna i dominerande vibrationsriktningen under hela arbetslivet är 0.6 m/s 2 och den ackumulerade accelerationen är ca 1400 mh/s 2. Tabell 6. Beräknad individuell vibrationsbelastning under fritiden uttryckt som dels ekvivalent belastning för hela arbetslivet, dels ackumulerad belastning. I tabellen anges medelvärdet (M) och standardavvikelsen (SD). Ekvivalent frekvensvägd Ackumulerad frekvensvägd acceleration (m/s 2 ) acceleration (mh/s 2 ) M SD

11 4. Jämförelse över en 10 årsperiod Vid 1987 års undersökningstillfället fanns vid plåtverkstaden 80 kollektivanställda som använde vibrerande handhållna maskiner i sitt arbete. Av dessa ingick 68 i studien, Tabell var antalet som exponerades 52 varav 48 deltog i studien. Vid undersökningstillfället 1997 fanns 40 vibrationsexponerade kollektivanställda av vilka 33 ingått i denna studie. Tabell 7. Antalet kollektivanställda samt antalet verkstadsarbetare som ingått i studien vid respektive undersökningstillfälle. Antalet kollektivanställda Antalet som ingått i studien Undersökningsår Totalt har under undersökningsperioden 84 verkstadsarbetare deltagit i studien. 43 av dessa har deltagit vid ett undersökningstillfälle, 18 vid två av tillfällen medan 23 har deltagit vid alla tre undersökningstillfällena. Förändringen av den frekvensvägda vibrationsnivån hos använda slip- och slaggmaskiner mellan undersökningsåren 1987, 1992 och 1997 framgår av Figur 1. Figur 1. Den frekvensvägda accelerationens förändring mellan 1987, 1992 och 1997 hos undersökta slip- och slaggmaskiner. 8

12 Av figuren framgår att för slipmaskiner har vibrationsnivån blivit lägre över åren. Medelvärdet av accelerationen i den dominerande riktningen har minskat från 5.5 till 4.2 m/s 2. För slaggmaskiner föreligger motsvarande tendens. För slaggmaskiner noterades dock de högsta nivåerna Sedan 1987 har cirka 85% av totala antalet maskiner bytts ut, och sedan 1992 cirka 60%. De maskiner som inköptes före 1987 och används fortfarande är sådana vars utnyttjande är mycket sporadiskt. Exponeringstidens förändringen mellan undersökningsåren 1987, 1992 och 1997 framgår av Figur 2. Figur 2. Exponeringstidens förändring (minuter per dag) mellan undersökningsåren 1987 och Figuren visar att vid 1987 års undersökning uppgick den totala exponeringstiden till ca 105 minuter per dag för verkstadsarbetarna var den ca 70 minuter och 1997 ca 55 minuter. Av figur 3 framgår att den 4-timmars energiekvivalenta accelerationen för verkstadsarbetarna som grupp var ca 4.5 m/s 2 i 1987 års undersökning var 4- timmarsvärdet ca 3.8 och 1997 ca 2.9 m/s 2. Beräknas skillnaden i vibrationsbelastning mot höger respektive vänster hand framgår att 1987 var belastningen mot höger hand ca 22% högre. För 1992 och 1997 var belastningen mot höger hand ca 9% högre. 9

13 Figur 3. Förändringen av 4-timmars energiekvivalenta accelerationen mellan undersökningsåren 1987, 1992 och För de 23 verkstadsarbetare som deltagit vid alla tre undersökningstillfällen framgår att deras individuella 4-timmars ekvivalent frekvensvägd acceleration uppgick 1987 till 3.1 m/s 2, 1992 till 3.0 m/s 2 och 1997 till 2.7 m/s 2. Den ackumulerad exponering var för motsvarande år mh/s 2, mh/s 2 respektive mh/s 2. Det innebär att den årliga ökningen av den ackumulerade belastningen var 1920 mh/s 2 per år för perioden före Mellan 1987 och 1992 var ökningen 1220 mh/s 2 per år och för femårsperioden fram till mh/s Diskussion Verkstadsarbetarnas exponering för vibrationer sker nästan uteslutande från slipmaskiner och slaggmaskiner. Dessa två typer av handhållna maskiner utgör mer än 95% av den totala maskinanvändningen. Vissa andra typer av handhållna maskiner förekommer även vid företaget, bland annat filmaskiner, borrmaskiner och mutterdragare, men deras användning är begränsad. Mätningarna av vibrationsnivån hos olika handhållna maskiner visar att det förekommer relativt stora spridningar bland mätresultaten. Spridningen kan förklaras av flera faktorer, bland annat bearbetningsverktygets utseende och förslitning, arbetets art och bearbetningsmaterial. Beträffande exponeringstider framgår att subjektiva skattningar med dagbok ger den längsta exponeringstiden och de objektivt erhållna tiderna från arbetsstudien 10

14 den kortaste. Anledningen till denna skillnad kan vara att i den subjektivt angiva exponeringstiden ingår även hanteringen av maskinerna utan att de alstrat vibrationer. Den 4-timmars energiekvivalenta accelerationen i 1997 års undersökning var ca 2.9 m/s 2. Tid innan symtom på vita fingrar förväntas uppkomma för 10% av arbetsstyrkan är drygt 10 år. Detta innebär att det inte föreligger någon risk för verkstadsarbetarna om skadlig inverkan från vibrationsexponeringen utifrån den bedömningsmodell som anges i lagen om arbetsskadeförsäkring (5). Jämförs 1997 års resultat med de resultat som erhölls 10 år tidigare kan konstateras att vibrationerna från de handhållna maskinerna minskat mellan 15 och 25%. Den dagliga exponeringstiden har minskat med nästan 50% och den 4-timmars energiekvivalenta accelerationen med cirka 35%. Vidare kan konstateras att tiden innan 10% av verkstadsarbetarna drabbas av vita fingrar ökat från 6 år till över 10 år. Fritidsexponeringen utgör ca 5% av den totala ackumulerade frekvensvägda accelerationen för hela arbetslivet. För 1997 motsvarar fritidsexponeringen ca 15% av den totala ackumulerade frekvensvägda accelerationen per år. Anledningen till att fritidsexponeringens ökat är främst att den yrkesmässiga exponeringen minskat medan exponeringen för vibrationer på fritiden varit i stort sett konstant över åren. Inom Europa Unionen har under senaste året presenterats ett förslag till direktiv som omfattar vibrationer i arbetslivet (4). För handarmvibrationer finns två uppsättningar exponeringsvärden, ett insatsvärde och ett gränsvärde. Värdena gäller daglig exponering normaliserad till 8 timmar och förslaget till gränsvärde är 5 m/s 2 och till insatsvärde 2,5 m/s 2. Vid beräkningen av användarens dagliga exponeringsvärde används den summerade frekvensvägda accelerationen i de tre huvudriktningarna enligt ISO (3, 8). Beräknas 8-timmars energiekvivalenta accelerationen i enlighet med förslaget erhålls för verkstadsarbetarna en 8- timmars summerad frekvensvägd acceleration av ca 3.7 m/s 2. Det innebär att insatsvärdet överskrids enlig förslaget till direktiv och att arbetsgivaren därmed ska utarbeta och genomföra ett program för tekniska och/eller organisatoriska åtgärder. Syftet med programmet skall vara att minska exponeringen för mekanisk vibration till ett minimum. Organisatoriska åtgärderna kan vara att minska exponeringstiden genom utökad arbetsrotation, där verkstadsarbetarna växelvis bara utför arbete som medför vibrationsexponering. Redan genomförda förändringar med ökat arbetsinnehåll visar att detta är möjligt. Vidare kan en begränsad användning av vibrerande maskiner vara möjlig genom förändrade arbetsmetoder, val av svetsmetoder, minskad ytpolering, etc. Andra åtgärder att minska vibrationsexponeringen kan vara att byta till maskiner som vibrerar mindre. Slaggmaskinerna står för 40% av den totala vibrationsbelastningen trots att deras användningstid per dag är enbart cirka 7 minuter. Ett byte till mindre vibrerande slaggmaskiner skulle klart sänka att den totala vibrationsbelastningen. 11

15 6. Sammanfattning Burström L, Lundström R, Hagberg M, Nilsson T. Vibrationsexponering bland arbetare inom tyngre verkstadsindustri - En tioårsuppföljning. Arbetslivsrapport 2001:7. Vid tioårsuppföljning av vibrationsbelastningen bland en grupp verkstadsarbetare har vibrationsmätningar genomförts på maskiner genom bestämning av frekvensvägd acceleration. Vidare har den effektiva utnyttjandetiden för maskinerna kartlagts genom tidsstudier samt subjektiva skattningar. Utifrån dessa data har den individuella dagliga exponering beräknats liksom den ackumulerade exponering över hela arbetslivet. Dessutom har fritidsexponering kartlagts. Mätningarna visar att verkstadsarbetarnas exponering för vibrationer sker nästan uteslutande från slipmaskiner och slaggmaskiner. Under tioårsperioden har den dagliga vibrationsbelastningen minskat med ca 35%. Detta beror dels på användning av mindre vibrerande maskiner, dels minskad exponeringstid. Fritidsexponeringen utgjorde 1997 ca 15% av den totala vibrationsbelastningen per år. Vibrationsbelastningen bland verksstadsarbetarna är fortfarande en riskfaktor varför ytterliggare vibrationsminskande åtgärder är nödvändig. 7. Summary Burström L, Lundström R, Hagberg M, Nilsson T. Exposure to vibrations among workers within a heavy engineering production workshop. A ten-year cohort study. Arbetslivsrapport 2001:7. In a ten-year follow up study on a group of workers vibration measurements have been done on their handheld tools by evaluating the frequency-weighted acceleration. Furthermore, the exposure time have been determined by both subjective rating and objective measurements. From these data individual vibration dosages, both daily and lifetime have been calculated. Moreover, leisure-time activities with vibrating tools have also been estimated. The outcome shows that the workers vibration exposure is due to work with grinders and hammers. During the ten-year period the workers vibration load have decreased by 35%. The reason is partly less vibrating hand-held tools partly decreased daily exposure time. Leisure-time activity with vibrating tools corresponded 1997 to 15% of the total amount of accumulated vibration load per year. The vibration dosage for the workers is still a risk factor, why more efforts should be spent to decrease the vibration exposure. 12

16 8. Referenser 1. Burström L., Landström U., Hagberg M. & Öberg R. Vibrationsexponering bland plåtslagare inom tyngre verkstadsindustri. Arbetsmiljöinstitutet, Undersökningsrapport 28, Burström L., Lundström R., Hagberg M. & Nilsson T.: Vibrationsexponering bland plåtslagare inom tyngre verkstadsindustri. En femårsuppföljning. Arbete och Hälsa, 8, 1-16 (1994). 3. Burström L., Lundström R. & Sörensson A. Kunskapsunderlag för åtgärder mot skador och besvär i arbete med handhållna vibrerande maskiner. Tekniska aspekter. Arbetslivsinstitutet, Arbete och Hälsa. Vetenskaplig skriftserie. 2000:17, Council of the European Union. Amendment proposal for a Directive of the European Parliament and of the Council on the minimum health and safety requirements regarding the exposure of workers to the risks arising from physical agents (vibration) (nth individual Directive within the meaning of Article 16(1) of Directive 89/391/EEC). Council of the European Union, 14162/00 LIMITE, Gemne G., Ekenvall L., Hansson J.-E. & Lidström I.-M. Skadlig inverkan av handarm-vibrationer. En försäkringsmedicinsk bedömningsmodell. Arbete och Hälsa 2, Gemne G. & Lundström R. Kunskapsunderlag för åtgärder mot skador och besvär i arbete med handhållna vibrerande maskiner. Medicinska aspekter. Arbetslivsinstitutet, Arbete och Hälsa. Vetenskaplig skriftserie 2000:18, ISO Mechanical vibration - Guidelines for the measurement and the assessment of human exposure to hand-transmitted vibration. International Organization for Standardization ISO/FDIS Mechanical vibration - Measurement and evaluation of human exposure to hand-transmitted vibration - Part 1: General guidelines. International Organization for Standardization, Final Draft ISO/FDIS Mechanical vibration - Measurement and evaluation of human exposure to hand-transmitted vibration - Part 2: Practical guidance for measurement in the workplace. International Organization for Standardization, Final Draft