Medicinska kontroller i arbetslivet av vibrationsexponerade arbetare
|
|
- Johannes Ekström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Medicinska kontroller i arbetslivet av vibrationsexponerade arbetare Handhållna vibrerande maskiner Version
2 Innehåll Introduktion 3 Läkarundersökning 4 Frågeformulär inför läkarundersökning 5 Screeningformulär 12 Instruktioner för färgkarta 13 Färgkarta vita fingrar 14 Vita fingrar (Raynaud s syndrom), typexempel 15 Gradering av Raynaud s syndrom för hand enligt Stockholm Workshop Scale 15 Graderingar enligt Stockholm Workshop Scale (neurologi) 16 Mätning av tvåpunktsdiskrimination (2PD) 17 Instruktion för användande av monofilament Touch-Test Sensory Evaluator 18 Monofilament Tabell 19 Instruktion för JAMAR handdynamometer 20 Utvidgad undersökning 21 Instruktion för Purdue Pegboard 22 Spurling s test 23 Halsryggs-Lasegue 23 Bedömning 24 Rapport för patient 25 Rapport för grupp 26 Kontaktuppgifter till Arbets- och miljömedicinska kliniker 27
3 Introduktion Arbetsgivaren skall erbjuda medicinsk kontroll till de arbetstagare som exponeras för vibrationer som överstiger insatsvärdena i Arbetsmiljöverkets föreskrift Vibrationer (AFS 2005:15) 1. Även om insatsvärdena inte överskrids skall arbetsgivaren erbjuda medicinsk kontroll i de fall exponering sker på ett sådant sätt att det kan finnas skäl att misstänka att skadliga hälsoeffekter kan uppstå. I Arbetsmiljöverkets föreskrift Medicinska kontroller i arbetslivet (AFS 2005:6 ) 2 finns utförlig information om vad som gäller för personer som exponeras för handhållna vibrerande maskiner i arbetslivet. Omfattande exponering för vibrationer från handhållna maskiner kan ge symtom till följd av skador på nerver, blodkärl, muskler och skelett. Skadorna på blodkärlen innebär en ökad tendens till kärlsammandragning. Nervskadan yttrar sig som symtom i form av domningskänsla, nedsatt känsel, finmotorik och kraft. Skadorna på blodkärlen och nerverna kan båda medföra en upplevelse av ökad köldintolerans. Kärlskadorna visar sig som avblekningar i huden vid nedkylning, s.k. vita fingrar, medan köldintolerans vid nervskada främst upplevs som smärta. Detta kan allvarligt försvåra utomhusvistelse under kallare årstider och hämma fritidsaktiviteter som fiske och bad. Det finns även studier som visat ett samband mellan vibrationsexponering och nervinklämning i handleden (karpaltunnelsyndrom) med domningar, stickningar och nedsatt känselsinne på handens insida. Besvären uppträder ofta nattetid. Medicinsk kontroll ska göras före anställning och därefter vart tredje år. Varannan undersökning (dock ej före anställning och ej den efter tre år) kan ersättas med en enklare undersökning tex screeningformuläret på sida 12. Nedan följer ett förslag till hur detta kan genomföras. Dokumentet innehåller bland annat frågeformulär och dokument från det tidigare EU-projektet VIBRISKS (Risks of Occupational Vibration Injuries), Kontaktinformation Har du frågor och funderingar om formulären kan du kontakta någon av följande personer vid de Arbetsoch miljömedicinska klinikerna i Umeå, Sundsvall, Göteborg och Lund. Lage Burström lage.burstrom@envmed.umu.se Lars Gerhardsson lars.gerhardsson@amm.gu.se Mats Hagberg mats.hagberg@amm.gu.se Ronnie Lundström ronnie.lundstrom@envmed.umu.se Tohr Nilsson tohr.nilsson@lvn.se Catarina Nordander catarina.nordander@skane.se 1 AFS 2005:15 Vibrationer, Arbetsmiljöverkets författningssamling, Solna, [ 2 AFS 2005:6 Medicinska kontroller i arbetslivet, Arbetsmiljöverkets författningssamling, Solna, [ 3
4 Läkarundersökning Frågeformulär inför läkarundersökning Fylls i hemma samt kompletteras med hjälp av företagssköterska före läkarbesök. Be arbetstagaren komma i god tid till mottagningen för att slutföra formuläret. Därigenom försäkrar man sig om att händerna hinner värmas upp. Den person som ska testas ska inte ha haft någon vibrationsexponering samma dag som undersökningen. Detta har stor betydelse vid undersökning av känsel. Om patienten har muskel- eller ledsymtom får patienten komma tillbaka vid ett senare tillfälle för undersökning av detta. I Arbetsmiljöverkets föreskrift Medicinska kontroller i arbetslivet (AFS 2005:6) 1 finns utförligare information om vad som gäller för personer som utsätts för vibrationer i arbetslivet. Undersökning av företagssköterska Sensibilitet 2-PD (se instruktion på sida 17) Monofilament - tryck och beröring (se instruktioner på sida 18) Kraft Handkraft mäts med mar (se instruktion på sida 20) Undersökning av företagsläkaren Läkarens viktigaste uppgift är att träffa patienten för att informera om sin bedömning och ge råd inför fortsatt arbete. Gå igenom frågeformuläret Vita fingrar Det bästa sättet att diagnostisera vita fingrar är medicinsk intervju. Se sida 15 för exempel på hur vita fingrar kan se ut. Visa även bilden för patienten för att försäkra er om att ni talar om samma sak. Gör en gradering enligt Stockholm Workshop Scale för kärl, se lista på sida 15. Neurosensoriska besvär Bedöm test av sensibilitet och kraft utförda av företagssköterskan Stämgaffel (vibrationssinne), jämför händer och fötter Nål (vasst/smärta), jämför händer och fötter Gör en gradering enligt Stockholm Workshop Scale för nerver (se lista på sida 16). Om allt är normalt, eller ingen förändring skett sedan föregående besök ingen ytterligare ågärd. Om patienten har muskel- eller ledsymtom får patienten komma tillbaka vid ett senare tillfälle för undersökning av detta. Om misstanke om Raynaudfenomen eller neurosensorisk sjukdom, gå vidare med differentialdiagnostik enligt sida 21 utvidgad undersökning. 1 AFS 2005:6 Medicinska kontroller i arbetslivet, Arbetsmiljöverkets författningssamling, Solna, [ 4
5 Frågeformulär inför läkarundersökning Används vid första undersökningen samt vid avvikande svar på uppföljningskontroll med screeningformuläret (sid 12). Namn: Arbetsgivare: Yrkestitel: Beskriv dina arbetsuppgifter: När började du arbeta inom ditt nuvarande arbete? (ex. 2001). Vibrationsrelaterade besvär 1. Vaknar du om natten minst en gång i veckan av smärta eller domningar i fingrar/hand? 2. Vitnar ett eller flera fingrar (enligt bilden) vid fukt eller kyla? 5
6 3. Har Du något av följande? Obetydligt Litegrann Ganska mycket a) Nedsatt förmåga att känna beröring i fingrar/hand? b) Nedsatt förmåga att känna värme i fingrar/hand? c) Nedsatt förmåga att känna kyla i fingrar/hand? d) Nedsatt kraft i fingrar/hand? e) Köldkänsla i fingrar/hand? f) Domningar/stickningar i fingrar/hand när du inte arbetar med vibrerande maskiner? g) Krampkänsla i arm/hand? h) Handsvett? i) Smärta när du blir kall om fingrar/hand? j) Lätt för att tappa föremål? k) Svårt för att knäppa knappar? l) Skakningar eller darrningar arm/hand? m) Värk/smärta i fingrar/hand/underarm/armbåge? o) Värk/smärta i nacke/skuldra? Källa: FoU-Vibrationer; AMM Umeå, Sundsvall, Göteborg, Lund, reviderat Har Du sedan föregående medicinska vibrationskontroll påbörjat medicinering för någon sjukdom? Ökad känslighet för kyla 5. Har Du någonsin upplevt att Du fryser lättare om dina fingrar än tidigare? 6. Om, när märkte Du detta för första gången? (Ex. 2009) Färgförändringar 7. Har Du någonsin upplevt vita fingrar (se bild föregående sida)? Om, gå till fråga Om, när märkte Du detta för första gången? (Ex. 2012) 9. Hur ofta har Du vita fingrar? Flera gånger om året Sommarhalvåret Vinterhalvåret Flera gånger i månaden Flera gånger i veckan Flera gånger om dagen 6
7 10. Är det något som utlöser vita fingrar? Kyla Hantering av kalla föremål Vid exponering för vibrerande handmaskiner Annat 11. Vilka fingrar blir vita? Markera genom att skugga de områden som blir vita i nedanstående figur Vänster hand Höger hand 12. Inverkar Dina vita fingrar på någon av Dina fritidsaktiviteter? 13. Inverkar Dina vita fingrar på någon av Dina arbetsuppgifter? 14. Har någon annan i Din släkt vita fingrar? 15. Om, arbetar de med vibrerande handmaskiner? Besvara följande två frågor om Du har haft vita fingrar under de senaste två åren. Om inte, gå vidare till fråga Om Du ser tillbaka över de två senaste åren, vill Du då säga att Dina vita fingrar kommer: mindre ofta, oftare, ungefär lika ofta, eller kan Du inte svara på detta? 17. Om Du ser tillbaka över de två senaste åren, vill Du då säga att Dina vita fingrar drabbar: ett mindre område, ett större område, mer eller mindre lika stort område, eller kan Du inte svara på detta? 7
8 Stickningar/pirrningar 18. Har Du någonsin upplevt stickningar/pirrningar i fingrarna? Om, gå till fråga Om, när märkte Du detta för första gången? (Ex. 2011) 20. Om, när? Vid arbete med vibrerande handmaskiner Efter arbete med vibrerande handmaskiner Efter exponering för kyla Under period med vita fingrar Efter period med vita fingrar På natten Ständigt Vid någon annan tid När? 21. I vilka fingrar upplever Du stickningar/pirrningar? Markera var Du upplever stickningar genom att skugga motsvarande områden i nedanstående figur Vänster hand Höger hand 22. Inverkar Dina stickningar/pirrningar på någon av Dina fritidsaktiviteter? 23. Inverkar Dina stickningar/pirrningar på någon av Dina arbetsuppgifter? Besvara följande två frågor om Du har haft stickningar/pirrningar under de senaste två åren. Om inte, gå vidare till fråga Om Du ser tillbaka över de två senaste åren, vill Du då säga att Dina stickningar/pirrningar kommer: mindre ofta, oftare, ungefär lika ofta, eller kan Du inte svara på detta? 25. Om Du ser tillbaka över de två senaste åren, vill Du då säga att Dina stickningar/pirrningar drabbar: ett mindre område, ett större område, mer eller mindre lika stort område, eller kan Du inte svara på detta? 8
9 Domningar 26. Har Du någonsin upplevt domningar i Dina fingrar? Om, gå till fråga Om, när märkte Du detta för första gången? (Ex. 2002) 28. Om, när? Vid arbete med vibrerande handmaskiner Efter arbete med vibrerande handmaskiner Efter exponering för kyla Under period med vita fingrar Efter period med vita fingrar På natten Ständigt Vid någon annan tid 29. I vilka fingrar upplever Du domningar? Markera var Du upplever domningar genom att skugga motsvarande områden i nedanstående figur När? Vänster hand Höger hand 30. Inverkar domningarna på någon av Dina fritidsaktiviteter? 31. Inverkar domningarna på någon av Dina arbetsuppgifter? Besvara följande två frågor om Du har haft domningar under de senaste två åren. Om inte, gå vidare till fråga Om Du ser tillbaka över de två senaste åren, vill Du då säga att Dina domningar kommer: mindre ofta, oftare, ungefär lika ofta, eller kan Du inte svara på detta? 33. Om Du ser tillbaka över de två senaste åren, vill Du då säga att Dina domningar drabbar: ett mindre område, ett större område, mer eller mindre lika stort område, eller kan Du inte svara på detta? 9
10 Om nuvarande och tidigare arbeten 34. Den nuvarande arbetsförmågan jämfört med när den var som bäst: Vi antar att din arbetsförmåga, då den var som bäst, värderas med 10 poäng. Vilket poängtal skulle du ge er nuvarande arbetsförmåga? (kryssa i lämplig siffra, 0 betyder att du inte alls kan arbeta, 10 betyder du arbetar som allra bäst just nu) Kan inte alls arbeta Min arbetsförmåga är som bäst 35. Vilka arbeten har du haft? (ex , Bil & plåt AB, plåtslagare). Från år Till år Företag Befattning Arbetsuppgifter 36. Använder Du handhållna vibrerande maskiner i Ditt nuvarande arbete? (ex. slipmaskin) 37. Om, när började Du använda handhållna vibrerande maskiner? (Ex. 2010) 38. Om, vilka handhållna vibrerande handmaskiner använder Du? Ange användningstiden för varje maskin som Du använder i Ditt nuvarande arbete A Ange tiden som maskinen är igång och överför vibrationer till händerna Använd maskin Minuter per dag Dagar per vecka Veckor per år Antal år B C D E 10
11 39. Ange användningstiden för varje maskin som Du använt i Dina tidigare arbeten. Yrke Företag Använd maskin Ange tiden som maskinen är igång och överför vibrationer till händerna Minuter per dag Dagar per vecka Veckor per år Kalenderår ( ) Tidigare sjukdomar 40. Har du varit sjukhusvårdad tidigare? Ange orsak och år: 41. Kontrolleras du regelbundet hos läkare för någon sjukdom eller har du haft allvarlig sjukdom? Vilken sjukdom: Läkemedelsanvändning 42. Tar du mediciner regelbundet? Vilka? Styrka? Dosering? Nikotinanvändning 43. Är Du rökare? 44. Är Du snusare? 11
12 Screeningformulär Detta formulär används med fördel vid den första sexårsuppföljningen samt vart sjätte år därefter. Vid avvikande svar ska en riktig bedömning göras. Förnamn: Efternamn: Personnummer: 1. Vaknar du om natten minst en gång i veckan av smärta eller domningar i fingrar/hand? 2. Vitnar ett eller flera fingrar (enligt bilden) vid fukt eller kyla? 3. Har Du något av följande? Obetydligt Litegrann Ganska mycket a) Nedsatt förmåga att känna beröring i fingrar/hand? b) Nedsatt förmåga att känna värme i fingrar/hand? c) Nedsatt förmåga att känna kyla i fingrar/hand? d) Nedsatt kraft i fingrar/hand? e) Köldkänsla i fingrar/hand? f) Domningar/stickningar i fingrar/hand när du inte arbetar med vibrerande maskiner? g) Krampkänsla i arm/hand? h) Handsvett? i) Smärta när du blir kall om fingrar/hand? j) Lätt för att tappa föremål? k) Svårt för att knäppa knappar? l) Skakningar eller darrningar arm/hand? m) Värk/smärta i fingrar/hand/underarm/armbåge? o) Värk/smärta i nacke/skuldra? 4. Har Du sedan föregående medicinska vibrationskontroll påbörjat medicinering för någon sjukdom? Källa: FoU-Vibrationer; AMM Umeå, Sundsvall, Göteborg, Lund, reviderat
13 Instruktioner för färgkarta Visa färgbilderna på nästa sida för patienten och fråga därefter: 1. Har du upplevt någon av dessa färgförändringar på dina fingrar eller händer? Om, fortsätt med dessa frågor: 2. Vilken färgförändring känner du igen? Be patienten visa genom att peka på färgbilderna samt ange svaret med den bokstavskombination som hör till den cirkel som markerar området. 3. När uppträder sådana färgförändringar? Tolkning av svar för vita fingrar Endast den färgförändring som anges som BA indikerar sådan avblekning som kan betecknas med vita fingrar. Fläckvis vithet i händer (BB) eller akrocyanos (CA eller CB) uppfyller ej kriteriet för vita fingrar. Vita fingrar bedöms föreligga om fråga 1 besvaras jakande om patienten på fråga 2 visar på BA och om svaret på fråga 3 talar för att besvären uppträder vid exponering för kyla och att vita fingrar upplevts vid något tillfälle under de senaste två åren Benämningar på färgkartor Färgkartornas benämningar motsvarar: AA = Normalfärgade fingrar AB = Normalfärgad handflata BA = Vita fingrar BB = Vita avblekningar i handen CA och CB = Akrocyanos (kalla händer med cyanotisk färg, ev. ökad svettning) DA = Perifer cyanos i fingrarna DB = Blåaktiga fläckar i handflatan EA och EB = Erytomelalgi (varma händer, vasodilatation, röda och smärtande) Källa: Negro C, Rui F, D Agostin F, Bovenzi M. Use of color charts for the diagnosis of finger whiteness in vibration-exposed workers. Int Arch Occup Environ Health Apr;81(5):
14 AB AA BA BB CA DA CB DB EA EB 14
15 Vita fingrar (Raynaud s syndrom) Nedan hittar du typexempel på hur vita fingrar ser ut samt hur gradering görs efter Stockholm Workshop Scale. Tänk på att graderingen görs för höger respektive vänster hand för sig samt ange antal drabbade fingrar på respektive hand. Gradering av Raynaud s syndrom för hand enligt Stockholm Workshop Scale (tabell 1) Stadium Svårighetsgrad - Mild Moderat Svår Mycket svår Symptom Inga attacker Enstaka attacker, distala falangen, på ett eller flera fingrar. Enstaka attacker, distala & mellanfalanger (sällan proximala) på ett eller flera fingrar. Många attacker, alla falanger på de flesta fingrarna (minst 3 fingrar) Som stadie 3 + trofiska hudförändringar Källa: Gemne, G., I. Pyykko, et al. (1987). The Stockholm Workshop scale for the classification of coldinduced Raynaud s phenomenon in the hand-arm vibration syndrome (revision of the Taylor-Pelmear scale). Scandinavian journal of work, environment & health 13(4):
16 Gradering av neurologi för hand enligt Stockholm Workshop Scale (tabell 2) Tänk på att graderingen görs för höger respektive vänster hand var för sig. Stadium 0 SN Symtom - Testkänsel Normalt 1 SN Periodvis återkommande domningar och/eller parestesier Normalt eller lätt försämrat monofilament, temperatur- eller vibrationssinne 2 SN Tätt återkommande eller konstanta domningar. Försämrad känselförmåga Patologiskt monofilament, temperatur eller vibrationssinne. 3 SN Konstant domningskänsla. Betydande känselnedsättning. Fumlighet, nedsatt precision Gravt patologiskt monofilament, temperatursinne, vibrationssinne, 2PD eller Purdue Pegboard test 16
17 Diskriminativ känsel Mätning av tvåpunktsdiskrimination (2PD) Det ska vara tyst och lugnt i rummet så att patienten kan koncentrera sig och patienten ska vara varm om händerna. För att testa 2PD används Ulrich sensiometer. Patienten informeras om att det är förmågan att särskilja två punkter som ska testas och att patienten vid testet ska ange hur många punkter han/hon känner. Patienten informeras också om att pekfinger och därefter lillfinger kommer att testas på båda händer. Patientens underarm ska vila mot bordet. Patienten ska blunda. Testa ett finger i taget. Testa med 4 mm. Vid normal känsel ska två punkter med 4 mm avstånd kunna särskiljas. Fingerblomman berörs med ett lätt tryck så att fingret ger efter, men inte hårdare, under ca 2 sekunder. Det är viktigt att piggarna sätts i samtidigt. Patienten får ej ta hjälp av att rulla med fingret. Slumpa mellan en eller två piggar; sju av tio rätta svar krävs för att få godkänt. Gå uppåt eller neråt i avstånd beroende på om patienten klarar testet eller inte. Det avstånd då patienten med säkerhet kan särskilja två piggar antecknas. Källa: HAKIR, UMAS, med viss anpassning till AMM, Lund Reviderad
18 Instruktion för användande av monofilament Touch-Test Sensory Evaluator Monofilament-undersökning avseende känselsinne är en valid metod för att detektera påverkan på känselsinnet enligt flera vetenskapliga utvärderingar. Användande av bomull för undersökande av känselsinnet är mycket beroende på hur undersökaren utför detta test. Bomullstestet är svårt att standardisera mellan olika undersökare. Det varierar om man håller bomullstussen stilla eller rör på den, om man tvinnar en spets etc. När det gäller undersökning med monofilament skall detta ske på följande sätt: 1. Patientens arm skall vila på en stabil och vadderad yta. Testet skall utföras i ett tyst rum för att hjälpa patienten att koncentrera sig under testproceduren. Patienten skall inte se själva testoperationen, utan ombeds att titta åt ett annat håll eller blunda. 2. Förklara testproceduren för patienten och instruera patienten att omedelbart svara ja när han eller hon känner stimulit. 3. I hälsoundersökningen för vibrationsexponerade patienter rekommenderar vi testning av pekfingerblomma, lillfingerblomma och handrygg. Dessa testar ju också utbredningen av de tre nerverna medianus, ulnaris och radialis. Vid test på pek- och lillfingerblommor bör man testa mitt emellan virveln i fingeravtrycket och nagelkanten. Detta är det område där man har högst täthet av receptorer. När det gäller handryggen testar vi på mitten av utrymmet mellan metakarpale 2 och Tryck filamentet med 90 graders vinkel mot huden tills det böjer sig och håll kvar filamentet under 1-1,5 sekunder. För monofilamenten grön (2,83), blå (3,61) och violett (4,31) repeteras testet upp till 3 gånger för att få ett svar. Ett enskilt svar indikerar ett positivt svar. Känner patienten monofilamentet vid något av de tre testtillfällena är testnivån godkänd. För monofilament röd (4,56 respektive 6,65) testas med monofilamenten mot huden endast en gång. 5. Om patienten känner grönt är den ytliga känseln och beröringssinnet helt normalt. Om patienten inte känner blå (3,61) har patienten nedsatt ytligt beröringssinne. Om patienten inte känner violett (4,31) har patienten nedsatt skyddande beröringssinne. Känner patienten inte röd (4,56) har patienten avsaknad av skyddande beröringssinne. Känner patienten inte röd (6,65) saknar patienten djupt tryckkänselsinne (se tabell). 18
19 Instruktion för användande av monofilament Touch-Test Sensory Evaluator Tabell Storlek Tryck (g) Färg Tolkning när personen ej känner filamentet 1,65 2,36 2,44 2,83 0,008 0,02 0,04 0,07 Grön Normal 3,22 3,61 0,16 0,4 Blå Nedsatt ytligt beröringssinnne 3,84 4,08 4,17 4,31 0,6 1 1,4 2 Violett Nedsatt skyddande beröringssinnne 4,56 4,74 4,93 5,07 5,18 5,46 5,88 6,10 6, Röd Avsaknad av skyddande beröringssinne 6, Röd Avsaknad av djupt tryckkänselsinne Källa: 1. Bell-Krotoski, J., Sensibility testing: current concepts, in Rehabilitation of the hand: surgery and therapy, J. Hunter, E. Mackin, and A. Callahan, Editors. 1995, Mosby St Louis p Kets, C.M., Van Leerdam, M.E., Van Brakel, W.H., Deville, W.,Bertelsmann, F.W., Reference values for touch sensibility thresholds in healthy Nepalese volunteers. Lepr Rev, (1): p
20 Instruktion för JAMAR greppstyrka Hydraulisk handdynamometer JAMAR 5030J1 Erkänd industristandard för mätning av styrka i handgreppet Används vid rutinundersökningar och utvärdering av sjukdomstillstånd och skador i händer Greppstyrka i pund och kilo "Peak-hold"nål låser fast det högst uppmätta värdet Exakt och reproduktiv Justerbara handtag Försökspersonen/patienten ska sitta bekvämt på en höj- och sänkbar kontorsstol vid ett normalhögt (ca 760 mm) bord med instrumentet framför sig. Dynamometern används med handtaget i position 2 (5 cm). Före testet ges en muntlig instruktion. Vid mätningen av handstyrkan skall armbågsvinkeln vara 90 och handleden hållas i neutral position. Underarmen vilar mot bordet med handen utanför bordskanten. Försökspersonen/patienten instrueras att krama handtaget tre gånger med varje hand med ett tidsintervall av ca 1O sekunder mellan försöken. Medelvärdet av de tre mätningarna för respektive hand registreras i formuläret. Instruktion - Syftet med detta test är att mäta din maximala greppstyrka. - Du ska göra tre test med först höger sedan vänster hand, om höger är din dominanta hand. - Krama någon sekund med maximal styrka. Efter notering av mätvärdet upprepas testet tills tre mätningar utförts. Därefter ändrar försökspersonen sittställning för undersökning av den andra handen (icke dominanta) och hela testproceduren upprepas. 20
21 Utvidgad undersökning Se för en utförlig beskrivning av en utvidgad undersökning. Vid besvär med vita fingrar Utvidgad undersökning vid förekomst av vita fingrar för Differentialdiagnostik. Utvidgad anamnes inklusive hereditet, besvär från fötterna, rökning, medicinering. Status: cor-pulm, blodtryck samt perifera pulsar (a radialis, a dorsalis pedis, Allens test) Lab-provtagning (SR/S-CRP, anti-ccp, ANA) Vid neurosensoriska besvär Status Reflexer i armar och ben Sensibilitet i fötter, test med nål, stämgaffel, bomullstuss Tinells test, Phalens test Purdue pegboard Nackstatus rotationsprovokation (halsryggs-lasegue, Spurlings test) se sida 21 för instruktioner. Lab-prover: P-glukos, S-B12, S-Folsyra, Thyreoideaprover, ev CDT, blodstatus, S-kreatinin. 21
22 Purdue Pegboard-test Detta är ett test för att se hur snabbt och med vilken precision/noggrannhet en försöksperson (fp) kan arbeta med sina händer. Före varje test informeras fp om vad testet går ut på och han eller hon ges möjlighet att träna. Försäkra dig om att fp förstår vad testet går ut på innan det påbörjas. - Om fp är högerhänt testas den högra handen först. - Om fp är vänsterhänt testas den vänstra handen först. - Efter första handen testas motstående hand. - Därefter testas båda händerna samtidigt. Instruktion Se till att fp sitter bekvämt vid ett normalhögt (ca 760 mm) bord med Pegboard framför sig. Testet går ut på att fp plockar en pinne ur den yttre koppen och placerar pinnen det i översta lediga hålet i den första hålraden. Fp fortsätter därefter att fylla hålraden uppifrån och ned med så många pinnar som möjligt under exakt 30 sekunder. Varje test inleds med att fp får prova att sätta i några pinnar. Om fp under träningen tappar någon pinne ska denna inte plockas upp utan fp fortsätter med en ny pinne från koppen. Eventuella frågor från fp besvaras innan själva testet påbörjas. När du försäkrat dig om att fp förstår proceduren och vad testet går ut på läggs samtliga pinnar tillbaka i koppen och testet kan börja. Testledaren ger en tydlig startsignal och startar tidtagning varpå fp börjar att placera så många pinnar som möjligt i hålraden. Testledaren ger tydlig stoppsignal efter exakt 30 sekunder. Det totala antalet isatta pinnar räknas samman och resultatet noteras. Proceduren upprepas sedan för den andra handen och därefter för båda händerna samtidigt. Rapport om Purdue pegboards reliabilitet I rapport 140 på Arbets- och miljömedicin i Göteborgs hemsida kan du läsa om reliabiliteten hos Purdue Pegboard.[ 22
23 Spurling s test Utförs sittande. Huvudet roteras åt höger/vänster vid samtidig lateralflexion åt höger/vänster varvid foramina minskas. Applicera ett lätt axialt tryck mot huvudet enligt figur. Testet är positivt vid radierande smärta till underarm/hand/fingrar. Höger Vänster Negativ Positiv Negativ Positiv [ ] [ ] [ ] [ ] Halsryggs-Lasegue Utförs sittande. Skuldergördeln pressas ned genom tryck på acromion samtidigt som en lateralflexion av halsryggraden görs åt motsatt håll varvid plexus sträcks. Alternativt kan man ta tag i handleden och dra nedåt i stället för att trycka på acromion. Testet är positivt vid radierande smärta till underarm/hand/fingrar. Höger Vänster Negativ Positiv Negativ Positiv [ ] [ ] [ ] [ ] För utförligare beskrivningar och illustrationer, se Cleland J A, Koppenhaver S. Netter s Orthopaedic Clinical Examination - An Evidence Based Approach. 2nd Edition. Saunder s, Philadelphia pp. 23
24 Bedöm huruvida arbetstagaren har en vibrationsskada eller ej Kriterier: Typiska symtom med vita fingrar eller domningar, nedsatt känsel och/eller nedsatt kraft i händer Arbete med vibrerande maskiner som föregått debuten av besvären Ingen annan medicinsk förklaring Observera att även personer med medicinska tillstånd som ger kärl- eller nervpåverkan kan drabbas av en vibrationsskada. Om en vibrationsskada föreligger, bedöm graden av denna enligt Stockholm Workshopskalorna (se sid 15 respektive 16). Om en vibrationsskada är under utveckling bör exponeringen för vibrationer minskas. En tätare uppföljning hos företagshälsovården kan vara motiverad. Om arbetstagaren visar tecken på mer uttalad vibrationsskada, Raynaud s symtom enligt stadium 2 eller vibrationsneuropati Stadium 2SN, bör denne normalt inte fortsätta i vibrationsexponerat arbete. En individuell bedömning behöver dock alltid göras. Remiss till Arbets- och miljömedicinsk klinik kan övervägas vid behov av sambandsbedömning, råd om arbetsbyte, eller annan verksamhet. Arbetsgivaren skall ta del av läkares bedömning vad gäller tecken på vibrationsskador hos de undersökta, så långt det inte hindras av sekretess eller tystnadsplikt. I första hand bör detta ske på gruppnivå, men efter överenskommelse med respektive arbetstagare kan det även vara lämpligt på individnivå för att åstadkomma förändring i arbetssituationen. Om det framkommer tecken på vibrationsskada hos en undersökt arbetstagare skall arbetsgivaren: revidera befintlig riskbedömning, revidera åtgärder som vidtagits för att eliminera eller minska riskerna och i samband med detta vid behov anlita företagshälsovård eller motsvarande sakkunnig hjälp utifrån, samt erbjuda medicinsk kontroll till övriga arbetstagare som exponerats på liknande sätt 24
25 Rapport för patient Grad av skada enligt Stockholm Workshop Scale Vänster hand Höger hand Åtgärder Underskrift 25
26 Rapport för grupp Antal anställda: Andel av vibrationsexponerade anställda som har en vibrationsskada (procent): Antal som fått en progress av besvären sedan föregående undersökning: Åtgärder Underskrift 26
27 Kontaktuppgifter till Arbets- och miljömedicinska kliniker Telefon: Hemsida: Telefon: Hemsida: Telefon: Hemsida: Telefon: Hemsida: Telefon: Hemsida: Telefon: Hemsida: Telefon: Hemsida: Telefon: Hemsida: Telefon: Hemsida: 27
Medicinska kontroller i arbetslivet av vibrationsexponerade arbetare
Medicinska kontroller i arbetslivet av vibrationsexponerade arbetare Handhållna vibrerande verktyg Rev A, 2012-09-19 Innehåll Introduktion 3 Läkarundersökning 4 Frågeformulär inför läkarundersökning 5
Läs merMedicinska kontroller i arbetslivet
Medicinska kontroller i arbetslivet Hand- och armvibrationer Instruktioner för undersökning Version 2014-03-11 Innehåll Introduktion 3 Medicinsk kontroll 4 Instruktioner för färgkarta 5 Färgkarta färgförändringar
Läs merFrågeformulär inför läkarundersökning
Frågeformulär inför läkarundersökning Används vid första undersökningen samt vid avvikande svar på uppföljningskontroll med screeningformuläret (sid 12). Namn: Arbetsgivare: Yrkestitel: Beskriv dina arbetsuppgifter:
Läs merYrken/ arbetsuppgifter
FoU-Vibrationer; AMM Göteborgs Universitet, AMM Umeå Universitet HAND-ARM VIBRATIONER FRÅGEFORMULÄR INFÖR LÄKARUNDERSÖKNING Namn: Arbetsgivare: Yrkestitel: Beskrivning av Din arbetsuppgift När började
Läs merHand-arm vibrationsskadesyndrom (HAVS) Medicinskt utredning av Vibrationsskador i händer och armar.
Hand-arm vibrationsskadesyndrom (HAVS) Medicinskt utredning av Vibrationsskador i händer och armar. ARBETS- OCH MILJÖMEDICINSKA KLINIKEN US I LINKÖPING Medicinsk bedömning av vibrationsskador i händer
Läs merLäkarundersökning för anställda som utsättes för hand-armvibrationer. Intervju eller frågeformulär
Förslag 00006 Läkarundersökning för anställda som utsättes för hand-armvibrationer Intervju eller frågeformulär Medicinsk Teknik & Informatik, Yrkesmedicinska kliniken Norrlands Universitetssjukhus, Umeå
Läs merRisks of Occupational Vibration Injuries (VIBRISKS)
Working Document: WP4-N6 Risks of Occupational Vibration Injuries (VIBRISKS) European Commission FP5 Project No. QLK4-2002-02650 Title: Whole-body vibration Initial Assessment Self-Administered Questionnaire
Läs merArbetsledares inställning till och kännedom om Arbetsmiljöverkets föreskrifter om vibrationer Enkät- och intervjuundersökning
Arbetsledares inställning till och kännedom om Arbetsmiljöverkets föreskrifter om vibrationer Enkät- och intervjuundersökning Bernadetta Nordlinder Leg.läkare, spec allmän medicin Handledare: Tohr Nilsson
Läs merMedicinska kontroller vid vibrationsexponering. Lars Gerhardsson Arbets- och Miljömedicin Sahlgrenska Univ sjh, Göteborg
Medicinska kontroller vid vibrationsexponering Lars Gerhardsson Arbets- och Miljömedicin Sahlgrenska Univ sjh, Göteborg 1 Obligatoriska medicinska kontroller 57 62 Vibrationsexponering Kontroll ska genomföras
Läs merDenna pat återkommer från röntgen efter reposition av axelleden, den är nu i led. Undersök distalstatus noggrant! Förklara vad det är du undersöker.
Ortopedi 1 (7 min) Lärarinformation Distalstatus Denna pat återkommer från röntgen efter reposition av axelleden, den är nu i led. Undersök distalstatus noggrant! Förklara vad det är du undersöker. Studenten
Läs merHög och långvarig exponering för vibrationer kan ha påverkan på hälsan
Hög och långvarig exponering för vibrationer kan ha påverkan på hälsan Sedan 6 juli 2005 gäller direktiv 2002/44/EG från den 25 juni 2002 om minimikrav för arbetstagares hälsa och säkerhet vid exponering
Läs merBipacksedel: Information till användaren. Imigran nässpray 10 mg och 20 mg. sumatriptan
Bipacksedel: Information till användaren Imigran nässpray 10 mg och 20 mg sumatriptan Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel. Den innehåller information som är viktig för
Läs merVibrationer - föreskrifter
Vibrationer - föreskrifter FTF Bräcke 20 november 2007 Bengt Johansson Enheten för Maskiner och Personlig Skyddsutrustning 1 Föreskrifter om vibrationer (AFS 2005:15) Föreskrifterna riktar sig till arbetsgivare
Läs merBedömarens namn: Tidsåtgång för testet: min. Tonus avspänning: lätt/svårt. UTFÖRANDE Passivt Assisterat
MOTOR EVALUATION SCALE FOR UPPER EXTREMITY IN STROKE PATIENTS BEDÖMNINGSPROTOKOLL Svensk version Patientens namn: Test datum - tid: Bedömarens namn: Tidsåtgång för testet: min Hänthet höger/vänster Stöd
Läs merPatientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid utskrivning och uppföljning efter rehabiliteringen
Patientenkät Det här formuläret avser Din situation vid utskrivning och uppföljning efter rehabiliteringen Vi följer upp vården för att vara säkra på att Du får en vård med hög kvalitet. För att kunna
Läs merVåga prata om dina erektionsproblem
Våga prata om dina erektionsproblem Sexlivet är en viktig del för närheten och samhörigheten i en parrelation. Men för många män, och kanske också för dig, är ett vitalt sexliv inte någon självklarhet
Läs merArbets- och miljömedicin Lund
AMM Rapport 2009 Arbets- och miljömedicin Lund Tidig upptäckt av sensoriskt bortfall för att förebygga vibrationsskada i händer Slutrapport Catarina Nordander Anna Axmon Isolde Romanus Egerborg Istvan
Läs merKÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE. Några enkla regler för hur du mäter din puls. Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb
KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE Några enkla regler för hur du mäter din puls Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN STROKE Vet du om ditt hjärta slår så
Läs merMetodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden
Slutrapport Datum: 2003-12-08 1(10) Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden Rätt förmån Rätt ersättning 2003-12-08 Projektledare: Kristina Hylén Bengtsson och
Läs merVibration Exposures. Risks of Occupational. Supplement 3 to Annex 1 of Final Technical Report. January 2003 to December 2006
Risks of Occupational Vibration Exposures Risks of Occupational Vibration Exposures FP5 Project No. QLK4-00-0650 January 00 to December 006 Supplement to Annex of Final Technical Report Title: Authors:
Läs merVibrationer och hälsah
Vibrationer och hälsah Förekomst 350 000 exponerade för handhållna vibrationer, 35 000 under minst 25% av arbetstiden (SCBs( arbetsmiljöstatistik 2007) 34-64% vita fingrar bland skogsarbetare Lars-Gunnar
Läs mer33 Rörelseapparaten. Diabeteshanden. Tendovaginitis stenosans, triggerfinger. 2015-12- 16 diabeteshandboken.se
33 Rörelseapparaten Vid diabetes har man en större benägenhet än andra att få problem med smärta och stelhet i händer, axlar och höfter. Det finns ett samband mellan ålder, lång diabetesduration samt grad
Läs merHelkropps vibrationer
Helkropps vibrationer Centrum för arbets- och miljömedicin Solnavägen 4, 113 65 Stockholm 08-123 400 00, camm@sll.se http://camm.sll.se I detta faktablad tar vi upp vad vibrationer är, vilka yrkesgrupper
Läs merHandkirurgiska kliniken, Universitetssjukhuset MAS, Malmö. Känselträning Sensory re-education efter nervreparation
Handkirurgiska kliniken, Universitetssjukhuset MAS, Malmö Känselträning Sensory re-education efter nervreparation Vad händer när en skadad nerv är reparerad? Efter en nervskada får man problem med handens
Läs merBERGS BALANSSKALA MANUAL
1 BERGS BALANSSKALA MANUAL Instruktion Visa och förklara för patienten före varje moment som han/hon ska utföra. Det är det första försöket som ska poängsättas.det är därför mycket viktigt att patienten
Läs merIntervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär
Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär B 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande
Läs merLära känna varandra. För äldre barn kan man ställa sig upp och passa bollen med fötterna.
Tips Lära känna varandra Vid första träffen är det viktigt att man lär känna varandra. Det ger trygghet för hela gruppen och individen. Alla kommer också att lära sig namnen fortare vilket är bra för både
Läs merAtt behandlas för Radiusfraktur
Att behandlas för Radiusfraktur Patientinformation Sydöstra sjukvårdsregionen Radiusfraktur Handledsbrott kallas även radiusfraktur eller brott på strålbenet. Detta är det vanligaste benbrottet, som uppkommer
Läs merHandledning till riskbedömningsmetoden HARM
Handledning till riskbedömningsmetoden HARM Detta är en handledning till riskbedömningsmetoden HARM Bedöm riskerna vid arbete med hand och arm h HARM är ett hjälpmedel för att ta fram risknivån för hand-,
Läs merPSYKOLOGISK UNDERSÖKNING H 70: 2011-13
Formulär 20 Boo J PSYKOLOGISK UNDERSÖKNING H 70: 2011-13 Fördelskohort 1923-88 åringar Frågor & Test Personnr: -. Namn:.. Proband nr.: 88 88 Undersökningsdatum: 20 / / (å,m,d) kl.. Allmän introduktion:
Läs merAndreas Sandqvist 2015-04-30 ÖGAT OCH SYNEN
Andreas Sandqvist 2015-04-30 ÖGAT OCH SYNEN Namn: Klass: 1. Ögats delar Ta reda på vad ögats delar heter som är markerade i bilden. 2. Varför har vi två ögon? I följande försök ska du undersöka om det
Läs mer112. Intraosseös (IO) infart
112. Intraosseös (IO) infart Informationsblad nr 112 Skapad januari 2012, ändrad 28 januari 2014 Syfte Att informera om när, hur och varför en Intraosseös (IO) infart sättes och användes. Genomförande
Läs merDEN MYSTISKA TÄRNINGEN. Effekt: Läs publikens tankar genom att förutse vilket nummer som valts.
DEN MYSTISKA TÄRNINGEN Läs publikens tankar genom att förutse vilket nummer som valts. Rekvisita: Liten och stor behållare med lock samt en tärning. 1. Be en åskådare att välja ett nummer på tärningen
Läs merTräna med Träningslera
Träna med Träningslera Butik & showroom Södergatan 38, 195 47 MÄRSTA Tel: 08-591 292 50 Fax: 08-591 297 84 info@euforia.se www.euforia.se Träna med Träningslera Alla leror kan blandas med varandra. Dom
Läs merDEN VITA DÖDEN. REPORTAGE Vibrationer
REPORTAGE Vibrationer DEN VITA DÖDEN 400 000 SVENSKAR I DUSSINTALS YRKESGRUPPER UTSÄTTS FÖR DET DAGLIGEN, MEN MEST UTSATTA ÄR ANSTÄLLDA INOM BYGGBRANSCHEN. DÄR SMYGER VIBRATIONSSKADORNA SAKTA PÅ DIG OCH
Läs merFrågeformulär för utvärdering av rehabiliteringsinsatser i Skåne
Frågeformulär för utvärdering av rehabiliteringsinsatser i Skåne Det här formuläret avser Din situation vid starten, avslutningen samt uppföljningen av rehabiliteringen Vi följer upp vården för att vara
Läs merLIDINGÖLOPPET 10 KILOMETER CLAIRE 25, 8 VECKOR, 2 LÖPPASS/VECKA
LIDINGÖLOPPET 10 KILOMETER CLAIRE 25, 8 VECKOR, 2 LÖPPASS/VECKA Jag har varit sjuk och vill få hjälp att komma tillbaka till löpningen och en frisk, vältränad kropp. Jag ska springa Lidingö Tjejlopp 10
Läs merVibrerande verktyg orsakar allvarliga skador - så skyddar du dig!
Vibrerande verktyg orsakar allvarliga skador - så skyddar du dig! Marie Lewné yrkeshygieniker Jonathan Lyström specialistläkare arbets- & miljömedicin Om du har frågor som vi Programmet inte hinner med
Läs merTill dig som undervisar barn som har reumatism. Till dig som undervisar barn som har reumatism 1
Till dig som undervisar barn som har reumatism Till dig som undervisar barn som har reumatism 1 Inledning Den här foldern ger en kort introduktion till vad barnreumatism är och hur du som lärare kan agera
Läs merRinga in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna.
Hur mår du idag? Namn Ålder Datum Avsikten med detta formulär är att ge en detaljerad bild av ditt nuvarande sinnestillstånd. Vi vill alltså att du skall försöka gradera hur du mått under de senaste tre
Läs merVad visar forskningen?
Vad visar forskningen? Undersökningar - symptom Oberoende forskare har ända sedan elektriciteten infördes utfört undersökningar för att klargöra effekterna av magnetfälten, resultaten pekar alltid åt samma
Läs merPSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 1995-05-01
PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 995-5- PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Namn... Datum... Avsikten med detta formulär är att ge
Läs merLIA. Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16. Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett
Alexandra Hokander-Sandberg Medicinsk sekreterare Ht-15 LIA Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16 Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett Sammanfattning I denna LIA- rapport
Läs merDELEGERING PROVTAGNING BLODTRYCK OCH PULS
DELEGERING PROVTAGNING BLODTRYCK OCH PULS Fastställt av: 2015-11-01, Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska Dokumentet framtaget av: MAS För revidering ansvarar: MAS Dokumentet gäller till och med: Tillsvidare
Läs merHandbok för provledare
Handbok för provledare TIMSS Advanced 2008 handbok för provledare Innehållsförteckning Inledning...1 1 Din roll som provledare...3 1.1 Förhållningsregler för provtillfällena... 3 1.2 Förberedelser före
Läs merPatientformulär Bättre Omhändertagande av patienter med Artros
Patientformulär Bättre Omhändertagande av patienter med Artros Första besök Tack för att du tar dig tid att svara på samtliga frågor! All information du lämnar kommer att behandlas konfidentiellt och sparas
Läs merDiagnos: vibrationsskada. Vad hände sen?
Diagnos: vibrationsskada. Vad hände sen? Anabela Stan, Birgitta Pålsson, Catarina Nordander, Kristina Jakobsson Arbets- och miljömedicin i Lund Bakgrund I svenskt arbetsliv är arbete med handhållna vibrerande
Läs merSjä lvskättningsformulä r
Sjä lvskättningsformulä r Depressionsskattning, minnesskattning och hälsoenkät. För Dig som ska få eller har fått behandling med ECT. Namn Datum Personnummer:. Inom en vecka före ECT Inom en vecka efter
Läs merAnfallslarm EPI-2000(-P) Bruksanvisning
Anfallslarm EPI-2000(-P) Bruksanvisning 1 Beskrivning EPI-2000 är ett hjälpmedel för att påkalla hjälp för personer som drabbas av skakningar vid t ex ett generaliserat toniskt-kloniskt anfall (grand-mal)
Läs merKÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS
KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD
Läs merMIN AKTIVITET Vi är många som tycker om att röra på oss! Vad är det som händer med oss då? KONDITION Uthållighet, förmågan att arbeta under längre tid Kroppens förmåga att ta upp och transportera syre
Läs merKLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN
KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.
Läs merRutin vid bältesläggning
Rutin vid bältesläggning Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) gäller en allmän skyldighet att erbjuda en god vård som skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda
Läs merJag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.
VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får
Läs merTrä ningslä rä. Att ta ansvar för sin hälsa. Träning
Trä ningslä rä Att ta ansvar för sin hälsa Människan har funnits på jorden i flera miljoner år. Denna långa tid har varit fylld av fysiskt arbete för att överleva. Jakt, vandringar, krig, jordbruk och
Läs merKomma igång med Eventor
Guide Eventor Komma igång med Eventor Version 2.0, 2013-10-07 Starta med startsidan På Eventors startsida finns en kortare guide över hur du skaffar användarkonto och hur du loggar in. Börja med den för
Läs merCASALL AB TRACK 98100
CASALL AB TRACK 9800 PLACERING AV VARNINGSDEKALER På den här ritningen visas var varningsdekalerna är placerade. Obs! Dekalerna visas inte i verklig storlek. VIKTIGA ANMÄRKNINGAR VARNING: Läs noga igenom
Läs merkan en böjsena slitas av om man fastnar med fingret eller använder fingret för att dra hårt i något. Skadan kan också uppstå på grund av en
Böjsenskada Information till dig som har skadat en böjsena Den här informationen riktar sig till dig som har en böjsenskada, vilket innebär att innebär att en böjsena helt eller delvis har gått av och
Läs merArbets- och miljömedicin Lund
Rapport nr 23/2013 Arbets- och miljömedicin Lund Riskbedömning och medicinska kontroller för vibrationer vid en rivningsfirma i Skåne Lisa Hård Underläkare Karin Wilander Yrkeshygieniker Arbets- och miljömedicin
Läs merSträck ut efter träningen
Sträck ut efter träningen När du har tränat är det dags igen. Hoppar du över stretchingen får du lättare ömma, styva och korta muskler. Det är viktigt att uttänjningen sker i en lugn och behärskad takt.
Läs merHär kan du välja befintligt upplägg eller skapa ett nytt. Klicka på edit uppe till höger för att redigera och/eller skapat nytt.
Start-skärmen Här kan du välja befintligt upplägg eller skapa ett nytt. Klicka på edit uppe till höger för att redigera och/eller skapat nytt. Det grå kugghjulet indikerar att du är i redigeringsläge och
Läs merKartläggning av handhållna vibrerande verktyg samt individuella riskbedömningar på verkstadsarbetarna som använder dessa verktyg.
Kartläggning av handhållna vibrerande verktyg samt individuella riskbedömningar på verkstadsarbetarna som använder dessa verktyg. Författare: Eva Juhlin Handledare: Ulf Flodin, Yrkes- och miljömedicinskt
Läs merBEHANDLINGSMÅL OCH PRIORITERINGAR
Arbetsblad: Behandlingsmål och prioriteringar B BEHANDLINGSMÅL OCH PRIORITERINGAR Fyll i minst två behandlingsmål som du vill uppnå. Markera även hur viktigt du tycker att varje mål är för dig. Efter behandling
Läs merLinda Rose, KTH STH/Ergonomi 2014-04-09. RAMP Risk management Assessment tool for Manual handling Proactively
RAMP: Ett nytt belastningsergonomiskt bedömningsverktyg Linda Rose, KTH STH/Ergonomi 2014-04-09 RAMP Risk management Assessment tool for Manual handling Proactively RAMP: Bakgrund & mål Bakgrund Behov
Läs meropereras för åderbråck
Till dig som skall opereras för åderbråck Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset!
Läs merEgenvård i skolan behöver ditt barn hjälp med medicinering eller annan medicinsk insats under skoltid?
Egenvård i skolan behöver ditt barn hjälp med medicinering eller annan medicinsk insats under skoltid? Med egenvård menas medicinering eller annan medicinsk åtgärd som utförs av icke medicinskt utbildad
Läs merGODA VANOR FÖR EN FRISKARE OCH SÄKRARE VARDAG. Det är aldrig för sent att börja träna!
GODA VANOR FÖR EN FRISKARE OCH SÄKRARE VARDAG. Det är aldrig för sent att börja träna! Broschyr_A5_generell.indd 1 2015-10-23 16:10 n o i t o M ÄR DEN BÄSTA MEDICINEN Vi människor är gjorda för rörelse.
Läs merDu är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis.
Station 1 Vilostation Station 2 Du är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis. Patienten har KAD och har efter ett
Läs merVibrationer. Vibrationer, historik. Vibrationer, historik. Peter Berg, yrkeshygieniker. Helkropp. Hand- arm
Vibrationer Peter Berg, yrkeshygieniker Helkropp Universitetssjukhuset Örebro Hand- arm Vibrationer, historik ~1913 rapporterades om muskeltrötthet och vita fingrar bland arbetare i italienska marmorgruvor
Läs merHälsoråd för Internetstuderande
10-poängskurs i Rehabiliteringspedagogik för arbete med långtidssjukskrivna i grupp Hälsoråd för Internetstuderande Du står nu i begrepp att påbörja en Internetkurs. Erfarenheter från tidigare kurser visar
Läs merDELEGERING AV PROVTAGNING BLOD
2011-03-11 1 DELEGERING AV PROVTAGNING BLOD Blod tas för analys Vid blodprovstagning tas en liten mängd blod som sedan undersöks, analyseras. Mängden blod varierar lite utifrån hur många och vilka undersökningar
Läs merSÖMNAPNÉ OCH TYP 2 DIABETES
SÖMNAPNÉ OCH TYP 2 DIABETES Sömn är livsviktigt Alla behöver en god sömn för att kroppen ska kunna återhämta sig och fungera normalt. Mest sömn behöver barn och tonåringar. En vuxen behöver ca 6-9 timmar
Läs merSmartgymS TRÄNA HEMMA PROGRAM SMARTA ÖVNINGAR FÖR ATT KOMMA I FORM - HEMMA! Effektiv Träning UTAN Dyra Gymkort!
S TRÄNA HEMMA PROGRAM 28 SMARTA ÖVNINGAR FÖR ATT KOMMA I FORM - HEMMA! Effektiv Träning UTAN Dyra Gymkort! Kom i form hemma Vi träffar många personer som tränar mycket och som är motiverade och som har
Läs merRåd angående handläggning av patienter med HYPERHIDROS - Hudkliniken
Vårdprogram Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-41836 Fastställandedatum: 2012-02-13 Giltigt t.o.m.: 2016-02-13 Upprättare: Anette E Edlund Fastställare: Lars Åke Berndalen Råd angående handläggning
Läs merManus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.
Pedagogens manus till BILDSPEL 3 KROPPEN OCH RÖRELSE 1. Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. 2. Manus: Från 12 års
Läs merÖvningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut
Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut I den första övningsdelen började du stärka din självbild bland annat med hjälp av en lista med positiva affirmationer anpassade just för dig. Förhoppningsvis
Läs merArbets- och miljömedicin Lund
Rapport nr 18/2015 Arbets- och miljömedicin Lund Medicinsk kontroll vid ergonomiskt belastande arbete (MEBA) validitet av en screeningmetod anspassad för företagshälsovården Dirk Jonker ab Ewa Gustafsson
Läs merKort introduktion till SchoolSoft för vårdnadshavare
Kort introduktion till SchoolSoft för vårdnadshavare SchoolSoft är ett modernt, webbaserat, system som gör informationsutbytet mellan pedagoger och föräldrar enkelt, överskådligt och lättillgängligt. Detta
Läs merBilaga 9. Fråga 1 Bas: alla Flera alternativ möjliga Alternativ 1-4 uppläses
Bilaga 9 Bilaga 9 1 (5) Statskontorets frågeformulär för konsumentundersökningen Del 1 Undersökningens frågor Fråga 1 Flera alternativ möjliga Alternativ 1-4 uppläses På vilka av följande försäljningsställen
Läs merDu är AT-läkare på vårdcentral och patienten har beställt tid för bedömning av besvär höger arm och hand.
Ortopedi SP Studentinformation Du är AT-läkare på vårdcentral och patienten har beställt tid för bedömning av besvär höger arm och hand. Din uppgift är att genomföra en adekvat konsultation. Observera
Läs merBemötandeguide. En vägledning med enkla tips när du möter människor med olika funktionsnedsättningar
Bemötandeguide En vägledning med enkla tips när du möter människor med olika funktionsnedsättningar 1 Bemötandeguide En vägledning med enkla tips när du möter möter människor med olika funktionsnedsättningar
Läs merÖvning: Dilemmafrågor
Övning: Dilemmafrågor Placera föräldrarna i grupper med ca 6-7 st/grupp. Läs upp ett dilemma i taget och låt föräldrarna resonera kring tänkbara lösningar. Varje fråga kan även visas på OH/ppt samtidigt,
Läs merInledning. Metod. Val av maskin. Vanliga funktioner som lätt blir fel
Inledning Studenterna i Id-00 har fått i uppgift att analysera vars en apparat. Vår grupp har valt att analysera en mikrovågsugn, Whirlpool MT 257, som finns på en studentkorridor på Michael Hansens Kollegium
Läs merAtt leva med. Narkolepsi
Att leva med Narkolepsi Att leva med narkolepsi Det kändes som om jag höll på att sova bort hela livet tonåren var Ida Jegréus så trött att hon inte kunde hålla sig vaken på lektionerna i skolan. Hur
Läs merStomioperation. Fysisk aktivitet och livsstil före och efter o
Stomioperation Fysisk aktivitet och livsstil före och efter o peration Musklerna i buken Bukväggen sträcker sig från bröstkorgens bas till höftbenet. Under huden finns fettvävnad, bindväv och ytliga bukmuskler
Läs merKursmaterial. ProfylaxGruppen i Sverige AB AnnasProfylax Webbkurs Sidan 1 av 16
Kursmaterial ProfylaxGruppen i Sverige AB AnnasProfylax Webbkurs Sidan 1 av 16 Avsnitten AVSLAPPNING, DJUP-, MELLAN- OCH LÄTTANDNING Att andas och slappna av är inte helt lätt när det gör ont. Hur vi andas
Läs merMEDICINSK YOGA FÖR DIN NEDRE TRIANGEL
CORE 8 MEDICINSK YOGA FÖR DIN NEDRE TRIANGEL IMY Medicinsk Yoga utgår från ett energitänkande som säger att de flesta obalanser, krämpor och sjukdomar vi drabbas av har sitt ursprung i präglingar och blockeringar
Läs merHANDKIRURGI HANDKIRURGI HANDKIRURGI. 1/3 Trauma. 1/3 RA 1/3 Övrigt. Anna Gerber Ekblom Handkirurgiska Kliniken Södersjukhuset
HANDKIRURGI Anna Gerber Ekblom Handkirurgiska Kliniken Södersjukhuset HANDKIRURGI Nerver Senor Blodkärl Skelett Skuldran (hela kroppen) Armbågen Underarm - Handled Handled Hand HANDKIRURGI 1/3 Trauma 1/3
Läs merVad tycker du om sfi?
Oktober 2012 Vad tycker du om sfi? Skolverket gör under hösten en stor undersökning om vad elever tycker om sin utbildning. Det är första gången undersökningen görs och resultatet kommer att användas till
Läs merBruksanvisning. Bestic software version 1.0-2.0. Äthjälpmedel. Internet: www.bestic.se
Bruksanvisning Bestic software version 1.0-2.0 Äthjälpmedel Sida 1 (20) Innehållsförteckning 1. Introduktion 2. Säkerhet 3. Produktöversikt 4. Handhavande 5. Äta med Bestic 6. Skötselråd 7. Transport och
Läs merArbets- och miljömedicin Lund. Primärpreventiv nytta av vibrationsskadeutredningar på arbets- och miljömedicin? Rapport nr 2/2015
Rapport nr 2/2015 Arbets- och miljömedicin Lund Primärpreventiv nytta av vibrationsskadeutredningar på arbets- och miljömedicin? Eva Tekavec a Jonathan Lyström b Catarina Nordander a Kvalitetsgruppen för
Läs merBELYSNINGSFÖRSTÄRKANDE FÄRGSÄTTNING AV RUM (projektnr 34528-1)
OPTIMA2 BELYSNINGSFÖRSTÄRKANDE FÄRGSÄTTNING AV RUM (projektnr 34528-1) LÄGESRAPPORT 25 juli 2011 Tekn. Dr Cecilia Häggström (genomförandeansvarig) Docent Karin Fridell Anter (projektledare) Projektets
Läs merÖvning 1: Vad är självkänsla?
Självkänsla Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren
Läs merKort bruksanvisning FLUX
Kort bruksanvisning FLUX Bruksanvisning art nr MB 3301KB Denna bruksanvisning ger information om montering, inställningsmöjligheter, säkerhetsföreskrifter och skötselråd av Flux bakåtvänd rollator. Genom
Läs merPatienthanteringstekniker för att förebygga MSD inom sjukvården
28 Inledning Patienthanteringstekniker Arbetsrelaterade muskuloskeletala sjukdomar (MSD) är ett allvarligt problem hos sjukhuspersonal, och särskilt hos vårdpersonalen. Mest oroande är ryggskador och överansträngda
Läs merArbetsplatsbesök vid östra. blomstergården. Rapport. Maja Majasson
Arbetsplatsbesök vid östra blomstergården Maja Majasson Rapport Kartläggning av nuvarande arbetssituation för egenföretagare Anna Andersson samt åtgärdsförslag gällande arbetsplatsen. Majas företagshälsa
Läs merRutinlab (Blodstatus med diff, Na, K, krea, ALAT, urinsticka) är u.a. SR 8 mm/h, CRP <3. 1. Vad kallas tillståndet Julie beskriver?
MEQ-FRÅGA JULIE Vid ett nybesök på reumatologiska mottagningen får du träffa Julie, en 33-årig kvinna som härstammar från Sydostasien. Hon har nu bott 4 år i norra Sverige, arbetar heltid som städerska,
Läs merVibration Exposures. Risks of Occupational. Supplement 4 to Annex 1 of Final Technical Report. January 2003 to December 2006
Risks of Occupational Vibration Exposures Risks of Occupational Vibration Exposures FP5 Project No. QLK4-00-0650 January 00 to December 006 Supplement 4 to Annex of Final Technical Report Title: Authors:
Läs merMålplanering för arbete/sysselsättning Exempel 2:1
Målplanering för arbete/sysselsättning Exempel 2:1 Jag är nöjd med att arbeta 75 % med anpassade arbetsuppgifter. Många möten, omorganisation. Ingen vikarie, hinner inte med mina uppgifter, känner mig
Läs merMedicinskt programarbete. Omvårdnadsbilagor. Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom. Stockholms läns landsting
Medicinskt programarbete Omvårdnadsbilagor Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom Stockholms läns landsting 2007 Innehåll Bilaga 1...3 Kliniska riktlinjer för omvårdnad vid bältesläggning,
Läs mer