SLUTRAPPORT. Projekttitel. Minskat behov av vibrationer vid demoleringsarbete (MinVib)

Transkript

1 SLUTRAPPORT Projekttitel Minskat behov av vibrationer vid demoleringsarbete (MinVib) Dnr Projektledare Hans Pettersson Innehåll: 1. Projektets syfte och bakgrund 2. Projektets genomförande 3. Uppnådda resultat 4. Genomförda insatser för att resultaten ska komma till praktisk användning 5. Publikationer, presentationer och annan spridning inom projektets ram 1. Projektets syfte och bakgrund Demoleringsarbete involverar många arbetare inom olika former av riv- och saneringsarbete, allt från håltagning och rivning till sanering av lokaler, klotter, PCB och asbest. Det är idag svårt att ange exakta uppgifter om antalet anställda och företag inom branschen eftersom demoleringsarbete ingår i många företags verksamhet. En grov uppskattning av de företag som fokuserar mer på demoleringsarbete hamnar mellan 200 och 300 företag. Ett 50-tal av dessa företag finns organiserade inom Sveriges Byggindustrier med totalt ca 1500 anställda och utgör ca 60-70% av marknaden. Demoleringsarbete innefattar många olika typer av risker som kan ge hälsopåverkan och i form av olyckor. Användningen av vibrerande handhållna maskiner förekommer inom demoleringsarbetet och riskerna för hälsoproblem från vibrationer kan vara påtaglig. Många olika typer av handhållna maskiner används inom arbetet med att slipa, kapa, borra i olika typer av material, så som borrmaskiner, tigersågar, hammare och slipmaskiner. Riskerna med vibrationer i form av vita fingrar, nerv- och muskelpåverkan är väldokumenterad. Medicinsk invaliditet till följd av vibrationer är generellt ett påtagligt hälsoproblem inom svenskt näringsliv. Ur AFA:s statistik över godkända arbetssjukdomar som medfört medicinsk invaliditet framgår att 28 % orsakats av vibrationer. Arbetsmiljöverket har tagit fram en svensk föreskrift om vibrationer i arbetslivet för att minska vibrationsbelastningen. Föreskriften beskriver två värden för daglig exponering, ett insatsvärde och ett gränsvärde. Om en arbetare överskrider det dagliga insatsvärdet krävs en handlingsplan för att minska vibrationerna. Gränsvärdet ska inte överskridas men om det gör det så ska det ske omedelbara åtgärder för att minska vibrationerna. De uppdrag som ingår inom demoleringsarbete gör att det ibland kan bli hög vibrationsbelastning, vilket är en potentiell hälsorisk. Den här yrkesgruppen har dessutom tidigare inte studerats i någon större utsträckning och det finns ett uppenbart

2 behov av kunskap om vilken belastning för vibrationer demoleringspersonal utsätts för samt insatser för att minska denna belastning. Det övergripande syftet med projektet är att minska vibrationsbelastningen vid demoleringsarbete. Vid projekttidens slut förväntas finnas framtaget ett koncept om minskat behov av vibrationer vid demoleringsarbete. Konceptet ska innefatta förslag till olika lösningar för att minimera vibrationsbelastningen så långt som möjligt. Inledningsvis sker en inventering och mätning av den vibrationsbelastningen som idag förekommer. Därefter påbörjas arbetet med att undersöka alternativa arbetsmetoder liksom framtagning av informations- och utbildningsmaterial. 2. Projektets genomförande Undersökning av demoleringspersonalens belastning för vibrationer sker bland Rivoch Saneringsentreprenörer som är organiserade inom Sveriges Byggindustrier. Dessa två organisationer slogs ihop under projektets gång och heter nu Branchorganisationen för byggnadsberedning (BFB). Under denna första etapp av projektet har en inventering genomförts bland medlemmarna inom BFB av vilka vibrerande maskiner som de anser orsakar den högsta vibrationsbelastningen med detaljerade uppgifter om modell och arbetsmoment. Vidare har efterfrågats en uppskattad användningstid per person och arbetsdag, figur 1. Modellnamn Modellnamn Figur 1. Inventeringsenkäten som skickades ut till samtliga medlemsföretag inom Branchorganisationen för byggnadsberedning BFB. Under den andra etappen genomfördes mätningar av den vibrationsbelastning som sker vid praktisk användning. Mätningarna genomfördes bland de vanligast förekommande arbetsuppgifterna och på ett urval av de handhållna maskiner som ger högst vibrationsbelastning enligt inventeringsblanketten, figur 2. Mätningarna genomfördes i huvudsak hos byggföretag, återförsäljare och maskinuthyrare i Umeå området.

3 Figur 2. Mätning av vibrationer och buller bland högt vibrationsbelastande handhållna vibrerande maskiner. Av inventeringen och mätningarna av de olika maskinerna samt besök hos olika företag inom branschen samt besök på branschens egen mässa, har det inom projektet tagits fram alternativa arbetsmetoder för att minska vibrationsbelastningen bland arbetare inom demoleringsbranschen. Slutligen togs det fram information- och utbildningsmaterial kring vibrationsbelastningen och dess effekter bland arbetare inom branschen. En vibrationsticka togs fram som visar på hur mycket olika typiska maskiner inom branschen vibrerar och hur länge de får användas innan insats- samt gränsvärdet nås. En checklista på åtgärder och förslag på alternativa arbetsmetoder som företag inom demoleringsbranschen kan göra för att minska belastningen av vibrationerna för arbetarna skapades. Det branschspecifika informations- och utbildningsmaterialet kan användas mer generellt inom byggnadssektorn. Slutligen skickades en hälsoenkät till alla 150 medlemsföretag inom BFB, figur 3. Enkäten innehöll frågor kring vibrationsskador och antal år man är utsatt för vibrationer från handhållna maskiner. Medlemsföretagen delade ut dem till de som utsätts för vibrationer inom företaget och svarsenkäten skickades anonymt till Umeå Universitet.

4 Figur 3. Hälsoenkät som skickades ut till samtliga medlemsföretag.

5 3. Uppnådda resultat 3.1 Inventering Genom inventeringen av vibrerande handhållna maskiner bedömdes att ett 30-tal olika maskiner och arbetsmoment, gav den högsta vibrationsbelastningen. Borrhammare, mejselhammare, slipmaskin och tigersågar var bland de vanligast förekommande maskinerna som gav högst vibrationsbelastning enligt de som arbetar med handhållna vibrerande maskiner. Det deklarerade vibrationsvärdet för varje maskin som angetts i inventeringen togs fram och sammanställdes i en rapport för medlemsföretagen, figur 4. Resultaten visar att de deklarerade vibrationsvärdena varierade mellan 4-25 m/s 2 med ett medel på 8.8 m/s 2. Dessutom beräknades den maximala dagliga användningstiden för respektive maskin innan insatsvärdet överskrids. Den maximala dagliga exponeringstiden varierade mellan 5 min och drygt 3 timmar med ett medel på 1 timme och 15 minuter. Figur 4. Rapport om de deklarerade vibrationsvärdena för de inventerade maskinerna. 3.2 Uppmätta värden Mätningarna av den vibrationsbelastning som sker vid praktiskt användning av de olika vibrerande maskinerna och arbetsmoment genomfördes i huvudsak hos byggföretag, återförsäljare och maskinuthyrare i Umeå området. Ett 40-tal mätningar genomfördes på olika arbetsmoment, maskiner och modeller. Dessa mätningar visar att den aktuella vibrationsnivån varierar mellan 2,5 27 m/s 2 med en rekommenderad daglig användningstid på mellan 4 minuter och 8 timmar innan föreskrivet insatsvärde överskrids, tabell 1. Resultaten har sammanställts i rapportform på svenska och har presenterats för BFB. Rapporten kan användas av medlemsföretagen och anställda inom BFB samt deras partsorganisationer. De maskiner som vibrerade mest var olika typer av hammare (borr-, kombi, och mejselhammare), ringsågar och tigersågar som vibrerade i snitt 8,5 18,0 m/s 2, tabell 1. I snitt får dessa maskiner användas 9 42 min per arbetsdag innan insatsvärdet

6 överskrids. Vissa tigersågar var nere på 4 minuter per dag innan insatsvärdet överskrids, tabell 1. Tabell 1. Sammanfattning av fältmätningarna på olika typer av vanligt använda maskiner vid demoleringsarbete Handhållen maskin Antal mätningar Acceleration Tid innan insatsvärdet (m/s 2 ) överskrids (min) Borrhammare 8 12,1 20 (11-44) Kombihammare 6 8,5 42 (27-46) Mejselhammare 4 10,8 25 (22-28) Alla Hammare 18 10,6 26 (11-46) Multiverktyg 2 7,5 53 (26-154) Mutterdragare 1 4,5 148 Ringsåg 3 11,1 24 (10 480) Kapsåg 3 9,3 34 (18-68) Skruvdragare 1 3,7 219 Slipmaskin 1 10,4 27 Tigersåg 11 18,0 9 (4-23) Kärnborrmaskin 1 9,4 34 Vidare har de uppmätta vibrationsnivåerna jämförts med de deklarerade mätvärdena för respektive maskin, figur 5. 53% av maskinerna har ett uppmätt vibrationsvärde som är lägre än det deklarerade värdet. De deklarerade mätvärden som är lägre än uppmätta mätvärden går att använda i en riskbedömning utan att underskatta vibrationsexponeringen. Figur 5. Jämförelse mellan uppmätt och deklarerat vibrationsvärde.

7 De maskintyper där det deklarerade vibrationsvärdet inte underskattar den faktiska vibrationsnivån och därmed kan användas för riskbedömning var borrhammare, kombihammare, mutterdragare och skruvdragare. Dock var det endast en mutterdragare och en skruvdragare som vibrationsnivån mättes på. För vissa tigersågar och multiverktyg så överensstämmer det deklarerade värdena med det uppmätta värdet men för andra maskiner inom dessa två maskinkategorier så underskattade det deklarerade värdena det uppmätta värdena. För mejselhammare, ringsågar och slipmaskinen så underskattade det deklarerade mätvärdet det uppmätta värdena eller så saknades det ett deklarerat värde. 3.3 Information- samt utbildningsmaterial Inom projektet har informations- och utbildningsmaterial för spridning bland BFB medlemsföretagen samt generellt inom byggnadssektorn framtagits, figur 6-8. Materialet innehåller information om arbete med vibrerande maskiner, hälsorisker, regelverk samt åtgärdsförslag, figur 6. Det är skrivet så att arbetsgivare och arbetstagare samt lärare på branschens fortutbildningar och gymnasieutbildningar kan läsa och förstå samt använda själva materialet.

8 Figur 6. Information- och utbildningsmaterial om vibrerande maskiner, hälsoeffekter, regelverk samt åtgärdsförslag.

9 Vidare har en vibrationssticka tagits fram för att underlätta beräkningar av maximal daglig exponering, figur 7. Svårigheter i beräkningar av samband mellan vibrationsnivå och rekommenderad daglig exponeringstid kan vara ett hinder för riskförebyggande. Vibrationsstickan underlättar beräkningen av hur länge en viss maskin får användas under en arbetsdag tills insats- samt gränsvärdet uppnås. Vibrationsstickan består av en rörlig del på vilken finns angivet uppgifter om hur mycket olika typiska maskiner inom branschen vibrerar. Olika maskiner kan väljas genom att innerdelen består av en rörlig del. På baksidan kan sedan dessa uppgifter användas för att bestämma tid innan insatsvärdet eller gränsvärdet överskrids. Figur 7. Vibrationssticka som visar vibrationsvärdet på typiska vibrerande maskiner inom branschen samt beräknar tiden tills insats- samt gränsvärdet överskrids. Slutligen har ett koncept framtagits om minskat behov av vibrationer vid demoleringsarbete. En lista på bra exempel med alternativa arbetsmetoder för att minska vibrationsbelastningen har sammanställts i form av en checklista, för företagen att använda sig av. Listan tar upp bra exempel som används av olika företag inom branschen för att minska vibrationsbelastningen så som utbildning, underhåll av maskiner, inköp av nya lågvibrerande maskiner, arbetsrotation och fjärrstyrda maskiner. Idag finns det fjärrstyrda maskiner som kommer in i trånga utrymmen som är värd att tänka på när man planerar demoleringsarbetet.

10 Figur 8. Checklista med alternativa arbetsmetoder för att minska vibrationsexponeringen

11 3.4 Hälsoenkät Bland medlemsföretagen inom BFB finns ett intresse av att studera hälsoeffekterna av vibrationer varför ett screeningformulär togs fram och skickades ut till medlemsföretagen. Företagen själva har delat ut till de som jobbar med vibrerande maskiner. Totalt skickades 2846 enkäter till anställda på 133 medlemsföretag under våren Vissa medlemsföretag hade fel adress i medlemslistan. 213 personer svarade enkäten frivilligt och anonymt. Den låga svarsfrekvensen gör att man bör tolka resultaten med försiktighet. Det kan vara så att enkäten inte alltid kom fram till de som arbetade med vibrerande maskiner eller så var motivationen låg vilket idag är vanligt när enkäter skickas ut. Medelåldern av de svarande var 39 år och de var mellan år. Två av de svarande var kvinnor. I snitt har de svarande arbetat i 12 år med hand-hållna vibrerande maskiner. Allt från 0 år upp till 46 år. Totalt hade 38 stycken angett kärlskada i form av Vita fingrar, som är en överreaktion av kyla i fingrar och händerna som kommer från att ha skadat sig av vibrerande maskiner. Bland de som hade vita fingrar var alla män med en snittålder på 42 år och de hade i snitt arbetat i 17 år med vibrerande verktyg. Det var 52 personer som hade nervskador i form av känselbortfall och domningar. De var i snitt 39 år och hade arbetat i 14 år med vibrerande maskiner. Slutsatsen är att det finns ett antal arbetare inom branschen med kärlskada eller nervskador som troligtvis kommer från arbete med vibrerande maskiner. Det är viktigt att förebygga dessa skador då de inte finns något sätt att läka skadorna. Då är ett preventivt arbete, genom att minska vibrationsbelastningen viktigt för att undvika dessa skador. 4 Genomförda insatser för att resultaten ska komma till praktisk användning Informations- och utbildningsmaterialet har skickats ut till samtliga medlemsföretag inom BFB. Utöver medlemsföretagen i BFB har 2000 vibrationsstickor skickats ut till ett 50-tal företag inom branschen, fackförbundet byggnads, företagshälsovård samt arbetsmedicinska kliniker i Sverige. Då efterfrågan på dessa vibrationsstickor är stor så har vi skickat mallen för vibrationsstickan till intresserade företagshälsovårdar, arbetsmedicinska kliniker, fackförbundet IF metall samt byggnads och företag, så att de själva får trycka upp egna, för sina medlemmar och kunder. Tillsammans med vibrationstickan har informations- och utbildningsmaterialet (Figur 6-8) bifogats för att sprida information om riskerna, regelverk och åtgärder. De uppmätta vibrationsvärderna samt de deklarerade vibrationsvärdena har sammanställts i två olika rapporter för spridning bland medlemsföretagen inom BFB. Vibrationsmätningarna av de olika maskinerna finns tillgängliga via den nationella vibrationsdatabasen som är offentlig Den finns även i en engelsk version för internationella besökare och spridning. Resultatet av projektet har även spridits via en utbildningsdag om vibrationer för arbetsmiljöombudsmän, huvudskyddsombuden samt regionala skyddsombud anordnad av fackförbundet Byggnads ( ).

12 Resultaten av projektet med dess informations- och utbildningsmaterial har spridits till Sveriges Byggnadsindustriers samt Galaxen byggs interna utbildningar och ut till lärare för gymnasieutbildningar inom branschen. Informations-och utbildningsmaterialet kommer spridas genom de tiotal utbildningar projektgruppen är engagerad i, till exempel arbetsmiljöingenjörer och arbetsmiljöexperter inom olika organisationer. Materialet blir även tillgänglig för övriga arbetsmedicinska kliniker i Sverige för deras utbildningar och deras kanaler för informationsspridning. 5 Publikationer, presentationer och annan spridning inom projektets ram Projektet har presenterats i en artikel i Suntliv.nu ( Studie ska minska risken med vibrerande maskiner, ). Information om projektet presenterades under AFA seminarium Vibrationer i arbetslivet 8 september i Stockholm, Informationsmaterial och vibrationsstickan presenterades även för Arbetsmiljöverket i region norr (Umeå, Oktober 2016). Resultaten presenteras även på sjöfartens arbetsmiljönämnds (SAN) konferens i Göteborg den 25 oktober då fartygsrenoveringar visat sig medföra problematik med vibrationer. Projektet ska redovisas på det nationella arbets- och miljömedicinska höstmötet November 2017 i Umeå.