1(20) Myndighetsbeslut - LSS. Styrdokument

Transkript

1 1(20) Myndighetsbeslut - LSS Styrdokument

2 2(20) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen Dokumentansvarig Områdeschef, Inger Höglund Reviderad

3 3(20) Innehållsförteckning 1 Syfte och inriktning Rätten till bistånd och insatser enligt SoL Begreppet livsföring i övrigt Handläggning Barnperspektiv Anhörigstöd Vistelsebegreppet Annan huvudman Delegation LSS Personer med funktionsnedsättning enligt LSS Personer med funktionsnedsättning övrigt Barnperspektivet Insatser inom LSS Ledsagarservice Avlösarservice i hemmet Kontaktperson Daglig verksamhet enligt 9 punkt 10 LSS Daglig sysselsättning enligt 4 kap. 1 SoL Personlig assistans Personlig assistans på natten Dubbel assistans Personlig assistans i daglig verksamhet Personlig assistans i bostad med särskild service Personlig assistans på sjukhus Assistansersättning Personlig assistans till barn med funktionsnedsättning Personlig assistans i förskola, skola och fritidsverksamhet Vårdbidrag och personlig assistans Personlig assistans och egenvård Tillfälligt utökat behov av personlig assistans Personlig assistans i samband med resor Val av assistansanordnare årsgränsen Boende och tillsyn Korttidsvistelse utanför det egna hemmet enligt 9 punkt 6 LSS Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år Boendeformer för barn och ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet Boende i familjehem Bostad med särskild service Boendeformer för vuxna med behov av särskilt stöd Gruppbostad Servicebostad Individuell plan enligt LSS Förhandsbesked...20

4 4(20) 10 Tandvård Bilagor Processkarta (kommer att utarbetas) Bilaga

5 5(20) 1 Syfte och inriktning Denna vägledning omfattar biståndsbedömning och handläggning enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) inom Eda kommuns myndighetsenhet. Vägledningen beskriver hur vårdutskottet i Eda kommun inom ramen för sitt uppdrag samt i enlighet med gällande lagstiftning skall verka för att den enskilde tillförsäkras en skälig levnadsnivå, tillvarata och utveckla den enskildes resurser samt syftar till att socialtjänstens insatser skall bygga på respekt för människornas självbestämmande och integritet. Vägledningen skall ses som: Stöd för handläggarna vid deras individuella biståndsbedömningar, utredningar och beslut. Klargörande av hur gällande lagstiftning delegation skall tillämpas i Eda kommun. Dokumentet är en vägledning och i varje enskilt fall skall det ske en individuell behovsbedömning. Alla beslut skall prövas mot gällande lagar, förordningar, rättspraxis, förarbeten till lagstiftning eller bindande föreskrifter från Socialstyrelsen. 2 Rätten till bistånd och insatser enligt SoL Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd för sin försörjning och livsföring i övrigt, i enlighet med 4 kap 1 socialtjänstlagen (SoL). Den enskilde skall genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå och utformas så att den stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. När en ansökan inkommer skall socialtjänsten först alltid utreda om den enskilde har rätt till bistånd i enlighet med 4 kap 1 SoL. Oavsett vad ansökan avser, försörjningsstöd eller livsföring i övrigt, är det viktigt att fokusera på den enskildes behov. Att bedöma rätten till bistånd kan i korthet beskrivas med att utreda hur behovet ser ut, kan den enskilde själv tillgodose behovet eller kan det tillgodoses på annat sätt och slutligen hur biståndet skall utformas för att tillförsäkra den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv. Biståndet skall verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra, 5 kap 7 SoL. Kriterier som ska uppfyllas för att den enskilde skall ha rätt till bistånd enligt 4 kap 1 SoL; Behov föreligger. Behovet kan inte tillgodoses av personen själv eller på annat sätt. Bistånd är nödvändigt för att den enskilde skall tillförsäkras en skälig levnadsnivå.

6 6(20) 2.1 Begreppet livsföring i övrigt Med begreppet avses alla de olika behov som den enskilde kan ha för att tillförsäkras en skälig levnadsnivå och som inte omfattas av försörjningsstödet. Det kan vara en fråga om bistånd till läkarvård eller tandvård, glasögon, möbler, husgeråd, vinterkläder, vård- och behandlingsinsatser för missbrukare, hemtjänst, särskilt boende för äldre eller funktionshindrade med mera. 2.2 Handläggning I Eda kommun är det LSS-handläggare som tar emot den enskildes ansökan, utreder och bedömer den enskildes behov samt fattar beslut om bistånd och insatser. LSS-handläggaren dokumenterar också utredning och beslut i enlighet med socialtjänstlagen och förvaltningslagens bestämmelser. LSShandläggare svarar också för kontinuerlig uppföljning och omprövning av beslut. En utredning/bedömning är möjlig att göra först när alla uppgifter inkommit. I utredningen fattar LSS-handläggaren beslut om vad den enskilde har för behov. 2.3 Barnperspektiv Vid alla åtgärder som rör barn skall barnets bästa komma i främsta rummet. I beslutsfattandet innebär detta i korthet att se olika beslutsalternativ ur barnets synvinkel och försöka ta reda på hur barn uppfattar och upplever situationen. Man skall noga analysera vilka följder ett enskilt beslut kan få för varje enskilt barn. 2.4 Anhörigstöd Kommunerna har skyldighet att ge stöd till anhöriga enligt socialtjänstlagen 5 kap 10. Anhörigstöd ges enskilt eller i grupp. 2.5 Vistelsebegreppet I enlighet med 2 a kap 1 SoL skall den kommun där den enskilde vistas ansvara för stöd och hjälp till den enskilde. Om det står klar att en annan kommun än vistelsekommunen ansvarar för stöd och hjälp åt den enskilde är vistelsekommunens ansvar i enlighet med 2 a kap 2 SoL begränsat till akuta situationer. Enligt 2 a kap 3 SoL ansvarar bosättningskommunen för att den enskilde får den hjälp och stöd han eller hon behöver, om den enskilde är bosatt i annan kommun än vistelsekommunen. 2.6 Annan huvudman Om behovet kan tillgodoses på annat sätt föreligger inte rätt till bistånd. Detta kan uppstå i de fall där den enskilde har rätt till bistånd från annan huvudman exempelvis landstinget, försäkringskassan med flera. Socialtjänsten har dock alltid ansvar för att fatta beslut eller vidta åtgärder i avvaktan på att annan ansvarig huvudman ger bistånd. Detta följer av kommunens yttersta ansvar enligt 2 kap 1 SoL.

7 7(20) 2.7 Delegation Beslut fattas av handläggare enligt gällande delegationsordning som fastställts av kommunstyrelsen i Eda kommun. 3 LSS Lagens intentioner är att den enskilde skall tillförsäkras goda levnadsvillkor, 7 LSS. Målen med insatserna är att främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för personer med funktionsnedsättning. Den enskilde ska få möjlighet att leva som andra, 5 LSS. Insatserna ska vara varaktiga och samordnade. De ska anpassas efter den enskildes behov och utformas på så sätt att det stärker personens förmåga att leva ett självständigt liv, 7 LSS. Den enskilde skall i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över insatser som ges, 6 LSS. Kriterier som skall uppfyllas för att den enskilde ska ha rätt till insats enligt LSS; Personen omfattas av någon av lagens tre personkretsar. Behov föreligger. Behovet tillgodoses faktiskt inte på annat sätt. Insatsen är nödvändig för att den enskilde ska uppnå goda levnadsvillkor. Insatserna för särskilt stöd och särskild service är reglerade i 9 LSS. LSS är konstruerad som en utpräglad rättighetslag. LSS är ett komplement till SoL och innebär ingen inskränkning i de rättigheter som den enskilde kan ha enligt SoL eller annan lagstiftning. Målet framgår av 5 LSS som anger att den enskilde ska få möjlighet att leva som andra. Goda levnadsvillkor innebär kvalitet ur ett långsiktigt perspektiv till skillnad från skälig levnadsnivå. Som exempel för att tydliggöra skillnaden mellan lagarnas mål kan hemtjänst enligt SoL och personlig assistans enligt LSS jämföras. Personlig assistans ger den enskilde stora möjligheter att bestämma vem som skall vara assistent, vad assistenten ska göra,när och var stödet ska ske eftersom inflytande och självbestämmande ska finnas vid utformningen av insatser enligt LSS. Vid utformningen av hemtjänst har den enskilde inte samma starka rätt att ställa krav. Innehållet är fastställt i beslutet om hemtjänst och möjligheten att påverka vem hjälpen skall ges av och när eller var är mindre enligt SoL. Förenklat kan sägas att skälig levnadsnivå är tänkt som en nivå där den enskilde ska kunna leva på en något lägre nivå än andra under en begränsad period medan goda levnadsvillkor är en nivå som innebär att den enskilde i möjligaste mån ska kunna leva som andra under en längre tid. Personer med bestående funktionsnedsättning, som inte beror på normalt åldrande, kan man vid bedömningen av skälig levnadsnivå inte utan vidare likställa med vad som anses skäligt vid tillfälligt eller kortvarigt behov av bistånd. Man bör i dessa fall väga in att personer med funktionsnedsättning

8 8(20) enligt 5 kap. 7 SoL ska kunna leva som andra och vara delaktiga i samhällslivet. 4 Personer med funktionsnedsättning enligt LSS LSS innehåller, till skillnad från SoL, bestämmelser om vilka personer som kan ha rätt till särskilt stöd och särskild service. Personkrets enligt 1 LSS omfattar barn, ungdomar och vuxna: 1. Med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. 2. Med betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. 3. Med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och set-vice. För att fastställa tillhörighet av personkrets 1 eller 2 krävs alltid intyg från läkare och/eller psykolog där diagnosen uttryckligen överensstämmer med begreppen i lagtexten. Bedömning av personkrets 3 görs av LSShandläggare. Som stöd vid bedömning kan intyg från läkare, psykolog, arbetsterapeut, sjukgymnast med flera begäras in. För att den enskilde skall kunna tillhöra personkrets 3 krävs att alla samtliga kriterier är uppfyllda (prop. 1992/93:159 s168). Varaktig funktionsnedsättning omfattar inte en nedsättning av övergående eller tillfällig natur (prop. 1992/93:159 s169). Det framgår att lagen i första hand skall tillförsäkra personer med livslånga eller mycket långvariga funktionsnedsättningar det särskilda stöd som de behöver för att bygga upp och bibehålla levnadsvillkor som är likvärdiga med andra människors. Ett behovs varaktighet kan omprövas. Uppenbart inte bero på normalt åldrande innebär enligt Socialstyrelsens mening att det bör vara helt klarlagt av medicinsk expertis att funktionsnedsättningen inte beror på normalt åldrande för att personer över 65 år överhuvudtaget ska ha rätt till insatser enligt LSS. Stor funktionsnedsättning innebär att funktionsnedsättningen skall ha en sådan karaktär eller omfattning att den starkt påverkar flera viktiga livsområden samtidigt t.ex. boende, fritid, arbete, behov av rehabilitering eller habilitering (prop. 1992/93:159 s 55). Stor är funktionsnedsättningen om personen till följd av den har återkommande behov av annan persons hjälp för den dagliga livsföringen i boendet, på fritiden,.på arbetet eller för förflyttningar, för att ta emot information eller för att meddela sig med andra. Betydande svårigheter i den dagliga livsföringen innebär att den enskilde inte på egen hand kan klara vardagsrutiner som t.ex. hygien, toalettbestyr, kosthållning, påklädning, förflyttningar, sysselsättning och nödvändig träning. Det kan också omfatta bekymmer med att förstå och klara sin

9 9(20) ekonomi eller göra sig förstådd och kommunicera med andra (prop. 1992/93:159 s 56). Omfattande behov av stöd och service innebär i allmänhet att den enskilde ska ha ett återkommande behov av särskilt stöd för att klara funktioner som andra kan klara på egen hand. Med återkommande avses att stödbehovet normalt förekommer dagligen och i olika miljöer och situationer. Det kan även innebära både att den enskildes behov av stöd har stor omfattning och att personen behöver ha en särskild kvalitet (prop. 1992/93:159 s 56). En sammanvägning av medicinska, sociala och psykologiska faktorer måste alltid göras. För personer med flera funktionsnedsättningar skall den samlade effekten bedömas (prop. 1992/93:159 s 169). Utredning och beslut om personkretstillhörighet fattas inte särskilt, utan ska vara en del av en utredning och beslut om insats. Personer som till följd av sin funktionsnedsättning har bekymmer med i sin livsföring, men inte tillhör personkrets enligt LSS, har rätt att få sina behov av stöd prövade enligt SoL (prop. 1992/93:159 s 55). 4.1 Personer med funktionsnedsättning övrigt En funktionsnedsättning är enligt Socialstyrelsen en nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. En funktionsnedsättning kan uppstå till följd av sjukdom, annat tillstånd eller till följd av medfödd eller förvärvad skada. Sådana sjukdomar, tillstånd eller skador kan vara av bestående eller av övergående natur. Funktionsnedsättningen skall försvåra eller omöjliggöra ett självständigt liv och det skall finnas en påtaglig aktivitetsbegränsning. Svårigheterna skall påverka möjligheten att utföra viktiga aktiviteter kopplat till områden där personen själv anger delaktighetsinskränkning. Viktiga livsområden handlar om en persons basala liv i samhället boende, studier, arbete, sysselsättning, social gemenskap, relationer och fritid. Även aktivitetsbegränsningar som omgivningen kan identifiera kan kvalificera sig som "viktiga" om personens basala livssituation påverkas starkt negativt av dem, till exempel nedsatt förmåga att sköta personlig hygien eller bostad. 4.2 Barnperspektivet När en utredning inom socialnämnden berör barn innebär detta att hänsyn skall tas till barnets situation. Barnets bästa skall beaktas och det skall dokumenteras på vilket sätt det har skett, även om det inte är avgörande för beslutet. Barns specifika behov och intressen kan direkt härledas till det enskilda barnet. På det sättet är barns behov ett relativt begrepp och barns bästa måste bedömas utifrån varje enskilt barn (Barnperspektiv i LSShandläggning - En förstudie med fokus på arbetssätt och utvecklingsbehov, Socialstyrelsen 2009). Att ha ett barnperspektiv i beslutsfattandet innebär att noga analysera vilka följder ett beslut kan få för ett enskilt barn och att se olika beslutsalternativ ur barnets synvinkel, det vill säga att se med ett barns ögon Det ska inte

10 10(20) finnas skillnader i hur man antar ett barnperspektiv när det gäller barn och ungdomar med eller utan funktionsnedsättning. Barns bästa ska alltid bedömas utifrån barnets ålder och mognad och utifrån att barns behov finns i ett familjesammanhang. Det är också viktigt att tänka på att barns rättigheter inte är samma sak som barns skyldigheter, barn måste t.ex. inte uttala sig även om de har rätt till det. Barnets åsikter skall alltid respekteras och tillmätas betydelse. Detta i förhållande till ålder och mognad men rättigheten att uttrycka sin åsikt gäller även mycket små barn. Barnet skall däremot aldrig hållas ansvarigt för följderna av sina åsikter. Ansvaret ligger hos de vuxna som tar emot åsikterna och har ansvar för barnet och beslutet. Det finns flera viktiga områden som behöver belysas när det gäller barnperspektivet inom LSS. Detta kan gälla frågor om i vilken utsträckning det är barnets eller föräldrarnas behov som olika insatser tillgodoser, och hur olika intressen och motiv kan viktas mot varandra. I detta är det viktigt att som socialsekreterare kartlägga barnets egna önskemål och synpunkter i den mån det är möjligt. 5 Insatser inom LSS 5.1 Ledsagarservice Ledsagarservice är i huvudsak avsedd för aktiviteter av vardaglig och enklare innehåll karaktär utanför hemmet. Ledsagarservice kan till exempel beviljas för att besöka vänner, delta i kulturliv och fritidsaktiviteter samt promenader, sådana aktiviteter som den enskilde annars inte skulle kunna vara delaktig i eller genomföra på egen hand. Insatsen skall underlätta för den enskilde att ha kontakt med, samt komma ut bland, andra människor och delta i samhällslivet. Ledsagarservice ges vanligen för aktiviteter inom ett område som med naturlighet kan nås vid dagsresor. Ledsagaren leder den enskilde mellan platser och aktiviteter men deltar inte i aktiviteten. Insatsen bör ha karaktären av personlig service och anpassas efter de individuella behoven. Omvårdnad ingår inte. Ledsagarservice enligt SoL kan innehålla omvårdnad, nyttjas för andra aktiviteter och syften med den begränsning som följer av skälig levnadsnivå. Ledsagarservice kan beviljas enligt 9 punkt 3 LSS eller 4 kap. 1 SOL. Syftet med insatsen är att bryta den isolering som ofta blir följden av en målgrupp omfattande funktionsnedsättning. För barn och ungdomar skall behov som går utöver vad som är normalt föräldraansvar för ett barn i motsvarande ålder ligga till grund för bedömningen. Barns behov av ledsagning ingår vanligtvis i normalt föräldraansvar. 5.2 Avlösarservice i hemmet Avlösarservice i hemmet ska möjliggöra för vårdnadshavare, närstående eller familjehemsförälder att bli tillfälligt avlastad i omvårdnadsarbetet Avlösarservice utförs i den enskildes hem eller i dess närhet. Avlösning bör kunna erbjudas såväl som en regelbunden insats som en lösning vid akuta

11 11(20) behov. Omvårdnad kan ingå. Insatsen kan ges dagar, kvällar, nätter och helger. Avlösarservice omfattar enbart den enskilde med funktionsnedsättning, inte andra familjemedlemmar. Avlösarservice innehåller inte moment såsom att hämta eller lämna på förskola eller skola. Avlösarservice i hemmet kan också i vissa fall gälla för vuxna personer med funktionsnedsättning. En förutsättning är då att den enskilde vårdas av anhöriga i gemensam bostad. Avlösarservice kan beviljas enligt 9 punkt 5 LSS eller 4 kap. 1 SoL. 5.3 Kontaktperson En kontaktperson avser främst att tillgodose behovet av en medmänniska när innehåll anhörigkontakt saknas eller behöver kompletteras. Kontaktperson är tänkt att underlätta för den som saknar ett socialt kontaktnät att få en sådan kontakt, genom att bygga upp en vänskapsrelation med den som beviljas insatsen. Kontaktperson ska ses som ett icke professionellt stöd som ges av en människa med stort engagemang och intresse av andra människor. Kontaktpersonen har inte något juridiskt ansvar i sitt uppdrag och något krav på särskild yrkeskompetens kan inte ställas. Omvårdnad ingår inte i insatsen. Syftet med kontaktperson är att bryta den enskildes isolering genom samvaro och målgrupp genom hjälp till fritidsaktiviteter. Isolering avser här att personen lever ett ensligt liv och saknar sällskap eller har svårt att skapa och bibehålla sociala relationer utifrån sin funktionsnedsättning. I de fall en person bor i bostad med särskild service så skall normalt ingå kultur- och fritidsverksamhet i insatsen vilket tyder på att uppdraget som en kontaktperson har, att bryta isolering genom samvaro och hjälp till fritidsaktiviteter, ska tillgodoses inom ramen för bostaden med särskild service. Om den enskildes isolering trots bostad med särskild service eller daglig verksamhet inte lyckas brytas kan kontaktperson beviljas. Kontaktperson kan beviljas enligt 9 punkt 4 LSS eller 4 kap. 1 SoL. 5.4 Daglig verksamhet enligt 9 punkt 10 LSS Insatsen innebär att den enskilde ska få en meningsfull daglig aktivitet utanför det egna hemmet. Den dagliga verksamheten bör till sitt innehåll kunna rymma såväl aktiviteter med habiliterande inriktning som mer produktionsinriktade uppgifter. Daglig verksamhet innebär varken anställningsförhållande eller anställningsförmåner. I den mån det är realistiskt skall dock den dagliga verksamheten medverka till att utveckla den enskildes möjligheter till studier eller arbete på den reguljära marknaden eller i skyddade former. Daglig verksamhet beviljas inte efter 65 års ålder. Den som har gällande beslut om daglig verksamhet och blir 65 år har dock möjlighet till förlängning i enlighet med allmänna pensionsregler. Omvårdnad ingår i insatsen.

12 12(20) 5.5 Daglig sysselsättning enligt 4 kap. 1 SoL Syftet med daglig sysselsättning är att medverka till att utveckla den enskildes förmåga och kan ha inslag av rehabiliterande karaktär. Daglig sysselsättning kan beviljas personkrets 3 enligt 1 LSS samt personer med funktionsnedsättning som enbart har rätt till bistånd enligt SoL. Biståndet förutsätter att inga andra möjligheter till sysselsättning/träning finns. Försäkringskassans ansvar för arbetsrehabilitering och Arbetsförmedlingens ansvar för personer med funktionsnedsättning skall ha beaktats. Den enskildes funktionsnedsättning skall vidare vara av sådant slag att personen inte kan tillgodogöra sig t.ex. kurser och aktiviteter i de ordinarie eller frivilligverksamheter som finns och där biståndsbeslut inte är nödvändigt. Daglig sysselsättning riktar sig endast till personer i yrkesverksam ålder. 6 Personlig assistans Personlig assistans beviljas enligt 9 punkt 2 LSS. Personlig assistans är ett personligt utformat stöd som ges av ett begränsat antal personer åt den som tillhör personkretsen och till följd av stor och varaktig funktionsnedsättning behöver hjälp med sin personliga hygien, intagande av måltider, klä på och av sig, kommunicera med andra eller har behov av annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om personen med funktionsnedsättning. Detta kallas för hjälp med grundläggande behov och är en förutsättning för att den enskilde skall kunna ha rätt till personlig assistans. Bedömningen av grundläggande behov handlar om att bedöma vad den enskilde behöver hjälp med och hur hjälpen ges, inte i att ta ställning till om den enskilde behöver hjälp. De grundläggande behoven ska vara av särskild karaktär och det är således inte all personlig hygien eller på - & avklädning som räknas som grundläggande. En förutsättning är att behovet ska vara av mycket privat karaktär för den personliga integriteten, alltså fysiskt nära kroppen. Hjälp med ytterkläder är t.ex. inte ett grundläggande behov. Insatsen skall vara förbehållen situationer av krävande och komplicerad natur, i regel av mycket privat karaktär. Aktiverings- och motivationsinsatser räknas normalt inte till de grundläggande behoven men undantag kan göras om den enskilde, huvudsakligen på grund av sitt psykiska tillstånd, behöver sådan aktiv tillsyn som har karaktären av övervakning. Samma kriterier som försäkringskassan använder vid bedömning av grundläggande behov gäller. De grundläggande behoven ska vidare ha en viss omfattning och varaktighet. Ju större tidsomfattning, desto tydligare att rätt till personlig assistans föreligger. Dock måste en samlad bedömning göras där såväl kvantitativa som kvalitativa aspekter beaktas. Även hur ofta hjälpen behövs är en viktig faktor samt i vilka situationer. Den som beviljas personlig assistans för sina grundläggande behov har rätt att få hela hjälpbehovet för samtliga behovsområden tillgodosedda inom ramen för denna insats. Övriga behov kan omfatta t.ex. ledsagarservice och hjälp i hemmet. En

13 13(20) grundläggande tanke bakom insatsen biträde av personlig assistent är att vid utredning om personlig assistans beaktas makars/sambos ansvar för varandra och det gemensamma hushållet med hänvisning till äktenskapsbalken. 6.1 Personlig assistans på natten Av RÅ 1997 not. 165 framgår att jour och beredskap på natten normalt anses vara tillgodosett genom en hemmavarande make/maka. Normalt gäller detta även om den assistansberättigade är sambo. 6.2 Dubbel assistans Dubbel assistans är personlig assistans som utföras av två eller flera assistenter samtidigt. Dubbel assistans kan endast beviljas om möjligheterna till att tillgodose behovet genom bostadsanpassning eller andra hjälpmedel har utretts. Dubbel assistans lämnas i normalfallet för den tid det tar att utföra en aktiv insats. 6.3 Personlig assistans i daglig verksamhet Personlig assistans beviljas som regel inte eftersom omvårdnad ingår i daglig verksamhet. Det kan undantagsvis beviljas personlig assistans om den enskildes funktionsnedsättning bidrar till att särskilda skäl föreligger. Sådana skäl kan vara att den enskildes funktionsnedsättning kräver att någon med ingående kunskap finns till hands för att tillgodogöra sig sin dagliga verksamhet eller att särskilda svårigheter med att kommunicera föreligger. Handläggare bedömer om särskilda skäl behöver styrkas och på vilket sätt. 6.4 Personlig assistans i bostad med särskild service Bostad med särskild service ska tillgodose den enskildes behov av stöd och service. Huvudregeln är utifrån detta att personlig assistans inte bör beviljas den enskilde i gruppbostad. Enligt RÅ 2004 ref. 90 framgår vidare att assistansersättning enligt SFB inte kan beviljas den som bor i gruppbostad. I servicebostad kan den enskilde ha rätt till personlig assistans enligt LSS om personalen inte kan tillgodose det totala hjälpbehovet (omfattande omvårdnadsbehov). Personalen i boendet fungerar då som ett komplement till den personliga assistans. Huvudprincipen är dock att personlig assistans inte beviljas i bostad med särskild service. 6.5 Personlig assistans på sjukhus Huvudprincipen är att personlig assistans inte utgår vid sjukhusvistelse. Den som har assistansersättning enligt SFB kan om särskilda skäl föreligger få rätt till att ha med assistenten för kortare vårdtid på sjukhus. Särskilda skäl kan vara att den enskildes möjligheter att kommunicera förutsätter, eller att det med hänsyn till den enskildes hälsotillstånd är viktigt, att en person med ingående kunskaper om denne finns till hands. Det kan också vara den enskildes funktionsnedsättning eller kombinationen av olika former av funktionsnedsättningar som kräver att en eller ett starkt begränsat antal personer med ingående kunskaper finns till hands. Socialtjänsten bör göra motsvarande bedömning enligt LSS i varje enskilt fall. Sjukvården har huvudansvar för inlagda patienter och ska göra sitt yttersta för att tillgodose

14 14(20) patientens samtliga behov. Assistenten ska endast tillgodose de särskilda behov av kommunikation och särskilda ingående kunskaper som behövs för att sjukvården ska kunna ge den den skall vara en sammanhållen insats som i sig innefattar andra insatser, vilket ger samordning och kontinuitet som skall begränsa antalet personer som utför insatsen. Personlig assistans beviljas enligt 9 punkt 2 LSS. 6.6 Assistansersättning Rätten till assistansersättning enligt Socialförsäkringsbalken, SFB, beslutas av försäkringskassan och är en prövning på lika grunder som enligt LSS, med den skillnad att omfattningen av de grundläggande behoven skall uppgå till mer än 20 timmar per vecka. Kommunen har det ekonomiska ansvaret för de 20 första assistanstimmarna per vecka oavsett lagrum och huvudman. Om den enskilde ansöker om personlig assistans hos kommunen och de grundläggande behoven antas överstiga 20 timmar per vecka skall socialsekreterare anmäla detta till försäkringskassan som då prövar frågan om assistansersättning. Den enskilde skall alltid informeras innan anmälan görs. Om försäkringskassan avslår ansökan om assistansersättning kan handläggaren, om kommunen är oenig med försäkringskassans bedömning, erbjuda sig att hjälpa till med överklagan om den enskilde bedöms ha behov utav hjälp. Återkommande behov av tillfälligt utökad assistans enligt LSS, trots assistansersättning enligt SFB, kan tyda på att försäkringskassan kan behöva ompröva och utöka sitt beslut. LSS-handläggare anmäler till försäkringskassan om den enskilde har behov av hjälp. 6.7 Personlig assistans till barn med funktionsnedsättning Vårdnadshavare till barn med funktionsnedsättning har liksom andra vårdnadshavare ansvar enligt föräldrabalken för sitt barns omvårdnad och trygghet. Vårdnadshavaren ska svara för att barnet får den tillsyn som behövs med hänsyn till barnets ålder, utveckling och övriga omständigheter. Ansvaret som vårdnadshavare måste bedömas vara mer omfattande ju yngre barnet är. Barn kan i särskilda fall beviljas personlig assistans. Insatsen kan vara av grundläggande betydelse för barn som har omfattande omvårdnadsbehov dygnet runt och som till följd av t.ex. hjärnskada eller sjukdom har flera funktionsnedsättningar samtidigt. Sådana funktionsnedsättningar kan vara någon eller flera kombinationer av t ex rörelsehinder, utvecklingsstörning, synskada, hörselskada, epilepsi, andningsproblem, hjärtsjukdom eller extrem infektionskänslighet. 6.8 Personlig assistans i förskola, skola och fritidsverksamhet Barn med funktionsnedsättning har ofta särskilda behov av stöd i barnomsorg, skola och på fritid. Om barnets behov inte tillgodoses inom ramen för ordinarie verksamhet, bör det vara huvudmannens uppgift att se till att resurser tillförs verksamheten med hänsyn till barnets behov. Det kan

15 15(20) t ex innebära att personaltätheten höjs eller att verksamheten tillförs specialpedagogiskt stöd. En annan åtgärd kan vara elevassistans. Det kan endast undantagsvis beviljas personlig assistans om barnets funktionsnedsättning bidrar till att särskilda skäl föreligger. Sådana skäl kan vara att barnets funktionsnedsättning kräver att någon med ingående och nödvändig kunskap finns till hands eller att assistenten är nödvändig för barnets kommunikation. 6.9 Vårdbidrag och personlig assistans Vårdbidrag är en statlig ersättning som kan beviljas en förälder för merarbete med särskild tillsyn och vård samt för de merkostnader som orsakas av barnets sjukdom eller funktionsnedsättning. Detta bidrag handläggs av försäkringskassan. Rätten till personlig assistans går före vårdbidraget. En förälder som uppbär vårdbidrag för sitt barn och ansöker om personlig assistans för barnet kan inte nekas insatsen med hänvisning till att vårdbidrag är beviljat. Information skall lämnas om att vårdbidrag ofta reduceras som en följd av att insatsen personlig assistans beviljas. Föräldern ansvarar för att informera försäkringskassan om förändrade förhållanden Personlig assistans och egenvård Sjukvårdsinsatser som kräver hälso- och sjukvårdskompetens ingår inte i assistansen. Vissa uppgifter av hälso- och sjukvårdskaraktär kan, efter bedömning av den behandlande legitimerade yrkesutövaren inom hälso- och sjukvården, betraktas som egenvård. Om den enskilde behöver praktisk hjälpvård, behandling och omvårdnad som är nödvändig. Handläggaren bedömer om särskilda skäl behöver styrkas och på vilket sätt Tillfälligt utökat behov av personlig assistans Tillfälligt utökad personlig assistans enligt LSS kan beviljas för den som har behov under en begränsad period om den enskilde bedöms ha behov av utökningen för att uppnå goda levnadsvillkor och behoven faktiskt inte är tillgodosedda. Tillfälligt utökad personlig assistans kan även uppstå som ett komplement till assistansersättning enligt SFB vid oförutsägbara behov såsom tillfälliga förändringar i hälsotillståndet eller resa. Alla möjligheter till utökning och förhöjt timbelopp enligt SFB bör i dessa fall först vara uttömda innan personlig assistans kan beviljas. Tid och kostnader skall i första hand rymmas inom ramen för assistansersättningen. Återkommande behov av tillfälligt utökad assistans trots assistansersättning enligt SFB kan tyda på att försäkringskassan kan behöva ompröva och utöka sitt grundbeslut Personlig assistans i samband med resor Inkommer ansökan om utökat antal timmar för att kunna genomföra en resa skall prövning alltid göras om den enskilde har behov av resan för att uppnå goda levnadsvillkor. Vad som ingår i grundbeslutet skall då alltid utredas först för att kunna ta ställning till ansökan om utökade timmar. Ansökan om resa, utökning av timmar, bör inkomma i god tid innan resa är tänkt att

16 16(20) genomföras. Det är viktigt att skilja på inrikes respektive utrikes resor då människor normalt reser inom landet mer frekvent samtidigt som resorna i regel är kortare. Inrikes resor bör bedömas mer generöst än till resor till andra länder. Vad gäller utrikes resor anses jämlikhet, goda levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet normalt kunna uppnås även utan resor till utlandet. Hänsyn skall vid bedömning av resor tas till den enskildes hela livssituation såsom tidigare resor inom och utom landet, övriga insatser, sociala kontakter, sysselsättning, om resan kan anses ingå som en del av familjegemenskapen etc. Oavsett syfte med resa (semester, rekreation, arbete, konferens etc.) skall ansökan behandlas på samma sätt. Resor som kan genomföras, med befintligt beslut om personlig assistans, inom eller utom landet där vare sig utökade timmar eller mer omkostnadsersättning krävs kan genomföras av den enskilde utan särskilt beslut. Dock kan vistelsen ske först efter överenskommelse mellan den enskilde och assistansanordnaren. LSS utgör ett komplement till annan lagstiftning vilket innebär att lagen inte medför några inskränkningar i den rätt till insatser som kan tillkomma enligt annan lagstiftning. Ansvar som åligger annan huvudman skall således alltid beaktas vid t.ex. ansökningar om resor för rehabilitering och arbete Val av assistansanordnare Socialsekreterare informerar den enskilde om de olika alternativ som finns för utförande av assistansen; kommunen, privat bolag, kooperativ eller att få ekonomiskt stöd och själv vara egen arbetsgivare för assistent/er årsgränsen Den enskilde som har pågående insats enligt 9 punkt 2 LSS får behålla den efter det att den fyllt 65 år om behov kvarstår. Den som inkommer med ansökan senast dagen före 65-årsdagen skall få ansökan prövad och beviljad om behov föreligger. Efter 65 år kan den enskilde som ansöker om personlig assistans för första gången inte beviljas insatsen. Däremot kan fortsatt personlig assistans beviljas den som har befintligt beslut. Antalet timmar kan inte utökas enligt LSS efter det att den enskilde fyllt 65 år. Det utökade behovet får tillgodoses på annat sätt enligt SoL. 7 Boende och tillsyn 7.1 Korttidsvistelse utanför det egna hemmet enligt 9 punkt 6 LSS Korttidsvistelse innebär att den enskilde under en kortare eller längre tid vistas på ett korttidsboende, hos en familj eller deltar i lägervistelse. För personer med funktionsnedsättning kan korttidsvistelse både tillgodose behov av miljöombyte och rekreation samt ge möjlighet till personlig utveckling. Korttidsvistelse kan ges både som en regelbunden insats och som avlösning i situationer som inte kan förutses Insatsen kan ges dagar,

17 17(20) kvällar, nätter och helger. Insatsen skall vara ett alternativ/komplement till avlösarservice. Har den enskilde personlig assistans skall det förhållandet särskilt beaktas vid bedömning av korttidsvistelse enligt RÅ 2006 ref. 66. Korttidsvistelse beviljas i regel inte för ensamstående vuxna personer som är beviljade personlig assistans enligt LSS eller assistansersättning enligt SFB. Även ungdomar som tidigare har beviljats lägervistelse och har personlig assistans kan bedömas ha goda levnadsvillkor. 7.2 Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år Korttidstillsyn kan beviljas från och med vårterminens slut det år som ungdomen fyller 13 år och innebär tillsyn utanför det egna hemmet i anslutning till skoldagen samt under skollov för ungdom som inte klarar sig själv hemma. Insatsen består inte enbart av att tillhandahålla ren tillsyn utan ska även bestå av att ge ungdomen en meningsfull fritidssysselsättning. Korttidstillsyn kan beviljas till och med gymnasieskolans slut. Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år beviljas enligt 9 punkt 7 LSS. 7.3 Boendeformer för barn och ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet Utgångspunkten är att stöd och insatser ska ges för att möjliggöra att barn och ungdomar växer upp med sina föräldrar. Om det trots insatser inte är möjligt och behovet beror på barnets/ungdomens funktionsnedsättning kan insatsen boende i familjehem och bostad med särskild service övervägas. Boende kan även uppkomma på grund av behov av skolgång på annan ort, s.k. boende på skolinternat, till följd av barnets/ungdomens funktionsnedsättning. Familjehem och bostad med särskild service ersätter aldrig föräldrahemmet utan ska ses som ett komplement. Boende för barn ska vara utformat så att det ger barnet goda möjligheter att bibehålla kontakter med föräldrar, syskon eller andra närstående. Insatserna bygger på frivillighet och samtycke. 7.4 Boende i familjehem Familjehem innebär att barnet bor hos en annan familj än den egna. För barn som trots olika stödåtgärder inte kan bo kvar hos sina föräldrar är familjehem ofta den boendeform som bäst tillgodoser barnet behov. Yngre barn skall i första hand placeras i familjehem. Med yngre barn avses barn under 15 år. Syftet med insatsen är att vården och omvårdnadsansvaret stadigvarande flyttas till en annan familj p.g.a. av en omfattande behovssituation föranledd av omfattande funktionsnedsättning. 7.5 Bostad med särskild service Bostad med särskild service innebär ett boende tillsammans med andra barn där särskilt kvalificerad och kompetent personal finns tillgänglig dygnet runt För barn och ungdomar som kräver omvårdnad med särskild kompetens kan bostad med särskild service vara ett bättre alternativ än familjehem.

18 18(20) Syftet med insatsen är att skapa en god boendesituation för barn och ungdomar med mycket omfattande behov av särskilt och speciellt stöd som ställer krav på tillgång till personal med kvalificerad och särskild kompetens. Boende i familjehem och bostad med särskild service för barn och unga kan beviljas enligt 9 punkt 8 LSS eller 4 kap. 1 SoL. 7.6 Boendeformer för vuxna med behov av särskilt stöd Bostad med särskild service kan bli aktuellt då den enskilde inte klarar att bo i en ordinarie bostad. Utredning ska visa att behovet inte är tillgodosett i nuvarande bostad och, i de fall det är adekvat, att andra insatser och stöd i hemmet har erbjudits och/eller prövats för att den enskilde ska kunna bo i ordinarie bostad. En förutsättning för att bevilja insatsen bostad med särskild service är att den enskilde har omfattande tillsyns- och omvårdnadsbehov. Den enskilde bör rimligtvis ha behov av närhet till personal större delen av dygnet samt ha behov av social gemenskap. Med bostad med särskild service avses ett boende med tillgång till personal dygnet runt. I insatsen ingår stöd för att genomföra dagliga aktiviteter såväl i som kring bostaden. Genom insatsen ska den enskilde få en fullvärdig lägenhet. Enligt 18 Hälso- och sjukvårdslagen, HSL, skall varje kommun erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som bor i bostad med särskild service enligt 5 kap. 7 SoL. Enligt förarbetena till LSS skall bostad med särskild service enligt SoL och LSS jämställas i detta sammanhang. Kommunens ansvar gäller öppen hälso- och sjukvård, men inte sådan som meddelas av läkare. Alla sjukvårdsuppgifter behöver inte utföras av en sjuksköterska utan en del av dessa kan delegeras. Personal som arbetar i en bostad med särskild service kan alltså i förekommande fall även utföra hälso- och sjukvårdsuppgifter på delegation. Den som utför arbetsuppgifter på delegation tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen vid utförandet av dessa. Huvudformerna för bostad med särskild service är gruppbostad och servicebostad. I såväl gruppbostad som servicebostad ingår omvårdnad, fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter som en del av insatsen. Omvårdnad är ett samlingsbegrepp för allt det som den enskilde behöver hjälp med i sin dagliga livsföring och avser både stöd och service som skall tillgodose personens individuella, psykiska, fysiska och sociala behov. Omvårdnaden kan bestå av praktisk hjälp eller vara av mer vägledande karaktär allt utifrån den enskildes behov och förutsättningar. Oavsett innehåll skall omvårdnaden ges på ett sådant sätt att den stärker den enskildes tilltro till sin egen förmåga. Vad gäller fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter är det den som är huvudman för bostaden med särskild service som måste ta hänsyn till vad detta innebär i det enskilda fallet. Varje individ skall ges möjlighet att utifrån önskemål och förmåga använda det utbud som finns. Kollektiv planering av fritiden är inte lämpligt. Det kan handla om att stödja den enskildes förmåga och intresse att utveckla, någon talang, men det kan också innebära att visa på aktiviteter som den enskilde inte haft möjlighet att pröva.

19 19(20) Fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter behöver inte alltid ske ute i samhället. Stöd kan även behövas för att få tillgång till musik, film, böcker och nyheter i hemmet. Det personliga stödet som den enskilde har behov av bör normalt och i första hand tillgodoses inom ramen för boendet. 7.7 Gruppbostad Med gruppbostad avses ett begränsat antal lägenheter kring gemensamma utrymmen där stöd och service finns tillgängligt dygnet runt genom fast bemanning. Gruppbostad är ett boendealternativ för personer som har ett omfattande tillsyns- och omvårdnadsbehov. Genomgruppbostad garanteras den enskilde en egen fullvärdig lägenhet samt ges möjlighet till social gemenskap i de gemensamma utrymmena som bör placeras så att de kan fungera som den samlande punkten för de boende. Antalet boende bör vara litet. 7.8 Servicebostad En servicebostad består av ett antal fullvärdiga lägenheter som har tillgång till gemensam service och fast anställd personal dygnet runt. Det regelbundna stödet bör utformas efter den enskildes behov. Lägenheterna är ofta anpassade efter den enskildes behov och ligger ofta samlade i samma hus eller kringliggande hus. Där det finns flera servicebostäder skall det också finnas gemensamma utrymmen för service och gemenskap. Enligt Socialstyrelsen kan det i en servicebostad bo fler personer än i en gruppbostad. Antalet boende bör dock begränsas så att servicebostaden integreras i bostadsområdet och undviker en institutionell prägel Den enskildes behov av stöd och service ligger till grund för val av bostadsform. Bostad med särskild service kan beviljas enligt 9 punkt 9 LSS eller 4 kap. 1 8 Individuell plan enligt LSS När en insats beviljas enligt LSS ska den enskilde (vårdnadshavare/företrädare) erbjudas en individuell plan. Erbjudandet ska dokumenteras i den enskildes journal. Den som har beviljats en insats ska när som helst kunna begära att en plan upprättas, om det inte redan har skett. Planens syfte är att ge en överblick över planerade och beslutade insatser eller andra aktuella frågor utifrån den enskildes behov. Den individuella planen är även till för att underlätta samordning och sekretess mellan t.ex. kommun och landsting. Även åtgärder som vidtas av annan än kommunen skall redovisas i den individuella planen. Den enskilde bestämmer själv: Vem som ska ansvara för att upprätta planen. Vem eller vilka som ska bjudas in till planeringsmötena. Vilka av sina behov eller önskemål som är viktigast att prata om.

20 20(20) Med hjälp av planen kan den enskilde ges ett inflytande över de åtgärder som planeras och få en överblick över när olika insatser ska genomföras. Planen ska följas upp fortlöpande och minst en gång per år. Planen kan avslutas då det inte längre finns aktuella frågor att ta upp. Landstinget och kommunen ska underrätta varandra om upprättade planer. 9 Förhandsbesked Om den enskilde vill flytta från en kommun till en annan har personen rätt att i förväg få besked av inflyttningskommunen om rätt till insatser i den kommunen om personen; Tillhör personkrets enligt LSS. Till följd av funktionsnedsättning eller allvarlig sjukdom har ett varaktigt behov av omfattande vård- eller omsorgsinsatser och därför inte kan bosätta sig i den andra kommunen utan besked om att insatser lämnas. Till följd av våld eller andra övergrepp behöver flytta till annan kommun men kan inte göra det utan besked om att insatser lämnas. Ansökan skall göras av den enskilde. En ansökan om förhandsbesked skall behandlas på samma villkor som om den enskilde var bosatt i kommunen. Skyldigheten att tillhandahålla insatser inträder dock först sedan sökanden flyttat till kommunen. Inflyttningskommunen skall utan dröjsmål planera och förbereda för att ta emot den enskilde med de insatser som förhandsbeskedet ger rätt till vid flytt till kommunen. Förhandsbesked gäller i sex månader från den dag då insatserna blir tillgängliga för den enskilde. 10 Tandvård Enligt tandvårdslagen 8a har den enskilde rätt till munhälsobedömning och nödvändig tandvård om personen har beslut om insatser enligt LSS eller har ett varaktigt behov av omfattande vård- och omsorgsinsatser och bor i särskild boendeform exempelvis servicelägenhet, gruppboende eller får hälso- och sjukvård i hemmet eller bor i egen bostad och har motsvarande behov av vård och omsorg. Det är alltid behovet av omvårdnad som avgör rätten till särskilt tandvårdsstöd. Nödvändig tandvård utförs med samma avgift som patientavgift vid läkarbesök, högkostnadsskydd gäller. 11 Bilagor 11.1 Processkarta (kommer att utarbetas) Bilaga 1