TEKNIK OCH SERVICENÄMNDEN

Transkript

1 TEKNIK OCH SERVICENÄMNDEN ÅRSREDOVISNING VATTEN OCH AVLOPPSFÖRSÖRJNINGEN 2012 vatten och avloppsförsörjning 2011 enligt TSN Au 2/2013 1(22)

2 vatten och avloppsförsörjningen 2012 Inledning Enligt Lag om allmänna vattentjänster ska VA-verksamheten särredovisas och att särskild verksamhetsberättelse och balans och resultaträkning upprättas. Kommunens vatten och avloppsförsörjning utgör en del av teknik- och servicenämnden och är en förenklad balansräkningsenhet med ansvar för intäkter, kostnader och finansiering av tillgångarna. Verksamheten finansieras med intäkter från va-taxan och skattebidrag. Vatten och avloppsförsörjningen Teknik och servicenämnden svarar för att leverera ett gott och hälsosamt vatten till våra brukare och ta omhand deras avloppsvatten inom de områden kommunen ansvarar för, samt att uppfylla kraven i dricksvattenkungörelsen för leveransen av dricksvatten och gällande krav i tillståndsbeslut för avloppsreningen. Det innebär att brukarnas behov sätts i centrum när det gäller drift och underhåll av anläggningarna. Kundservice är ett prioriterat område i kontakten med brukarna när det gäller nyanslutningar, mätarservice, debitering samt klagomålshantering. För att ge intressenter, ledning och personal en möjlighet att skapa en helhetsbild över verksamheten utvärderas verksamhetens effektivitet inom områdena, ekonomi, brukare, process, personal, utveckling och miljö. Ekonomi Verksamhetens inriktningsmål Verksamheten ska präglas av kostnadseffektivitet och långsiktig ekonomisk stabilitet. Måluppfyllelse Relevanta och nationella ekonomiska nyckeltal sammanställs årligen genom Svenskt vattens statistikprogram VASS för intern metrisk benchmarking. Uppgifter om va-taxan är av stort intresse för många intressenter. Taxan storlek är beroende av flera olika förhållanden som inte har någon direkt koppling till verksamheten som exempelvis lokala förhållanden, kapacitetsutnyttjande av ledningsnätet, ambitionsnivå vad gäller service för brukarna och underhåll, förnyelse av uttjänta anläggningar etc. Avgiften för ett normalhushåll är högre än medelvärdet i kommungruppen. Några förklaringar till detta är en låg vattenförbrukning per person och ett förhållandevis lågt kapacitetsutnyttjande av ledningsnätet samt spridd bebyggelse i många mindre tätorter. Brukare Verksamhetens inriktningsmål Den kommunala vattenförsörjningen ska leverera ett hälsosamt vatten med hög kvalité, som kunden upplever som gott att dricka. Verksamhetens serviceåtagande att vid klagomål på lukt, smak eller missfärgat vatten påbörja renspolning av ledningsnätet inom fyra timmar. att vid vattenläcka ska inget hushåll vara utan vatten längre än 15 timmar. att vid stopp i avloppsledning påbörja rensning inom fyra timmar från det att anmälan inkommit. vatten och avloppsförsörjning (22)

3 Måluppfyllelse Uppdraget för vatten och avloppsförsörjningen att våra brukare ständigt ska ha tillgång till ett gott och hälsosamt dricksvatten samt att avloppsvattnet ska tas om hand så att miljön skonas har uppfyllts genom hög beredskap och goda arbetsinsatser. Den genomsnittliga avbrottstiden i dricksvattenleveransen är ca 12 min/brukare och år och det ger en tillgänglighet på över 99 %. Serviceåtagandena har uppfyllts utom i något enstaka fall. Brukarna är, enligt brukarenkät som genomförts av SKL 2010, nöjda med servicen och vattenkvaliteten. Nästa brukarenkät genomförs Process intern effektivitet Verksamhetens inriktningsmål Med god driftsäkerhet menar vi att brukarna ska drabbas av så lite störningar som möjligt samt att vi ska underhålla anläggningarna och minska driftstörningarna i enskilda delsystem. Måluppfyllelse Med process menas hur det löpande arbetet inom förvaltningen utförs. Standarden på vatten och avloppsverken tillgodoser myndighetskraven till stor del men brister finns när det gäller säkerhetsåtgärder för att förhindra obehörigt tillträde. Ledningsnätets kondition är bristfällig och det föreligger ett stort behov av förnyelse för att undvika att situationen allvarligt förvärras. Se vidare under värderingsmodellen, sid 11. Vatten- och avloppsverksamheten har påbörjat utvecklingen av överföringsledningar m.m. utgående från fastställd VA-försörjningsplan. Underhåll och förnyelse av befintligt ledningsnät är eftersatt. Planering har påbörjats men har inte kunnat fullföljas i önskvärd omfattning till följd av besparingskrav och neddragningar i verksamheten under Det är inte möjligt att, med de anslag som finns anvisade, ta fram en förnyelseplan inom de närmaste åren. Genom att skydda vattentäkter och säkerställa tillgång och kvalitet på dricksvattnet har kommunen som mål att kunna reglera användning av vissa mark- och vattenområden genom vattenskyddsområden. Nya skyddsföreskrifter enligt Naturvårdsverkets föreskrifter och råd 2003 ska vara fastställda för samtliga vattentäkter senast år Inrättandet av nya vattenskyddsområden har fastställts för sju vattentäkter. Återstår att fastställa vattenskyddsområden för tre mindre vattentäkter vilket beräknas kunna göras under Riskanalys enligt HACCP har påbörjats enligt Livsmedelverkets anvisningar vid samtliga vattenverk. Återstår att bedöma riskerna och ta fram åtgärdsplan. Utveckling inklusive miljö Verksamhetens inriktningsmål Avledning av avlopp ska i minsta möjliga mån leda till negativ miljöpåverkan. Måluppfyllelse Reningsresultaten i avloppsverken är mycket goda och gällande krav i tillstånd uppfylls. Bräddningen från avloppsnätet är ca m 3 eller 3,5%, vilket är betydligt sämre än målsättningen 0,5 %. Den förhållandevis stora bräddningen beror till stor del på nederbörden under året och brister när det gäller avledningen av avloppsvatten. Det finns också en osäkerhet med beräkningen av bräddningen som kan leda till en överregistrering. Det avvattnade slammet används som delkomponent till anläggningsjord. Enligt vatten- och avloppsförsörjningsplanen som antagits kommer avloppsverken i Hyssna, Sätila och Björketorp att läggas ned och ersättas med överföringsledningar till avloppsverket i Skene. vatten och avloppsförsörjning (22)

4 Personal Verksamhetens inriktningsmål En bra arbetsplats leder till att medarbetarna engagerar sig i sitt arbete för att nå uppsatta mål. Arbetsplatsen ska i alla led kännetecknas av öppenhet, delaktighet och upplevas som transparent där alla har ansvar och befogenhet för att klara sin arbetsuppgift Måluppfyllelse Ett systematiskt arbetsmiljöarbete tillämpas med bl. a. regelbundna arbetsplatsträffar, löne- och medarbetarsamtal. Friskvårdsarbetet har inletts och medarbetarna har till sitt förfogande en friskvårdspeng. En kompetens- och personalförsörjningsplan har utarbetats. Ett par vakanta tjänster inom ledningen har inte kunnat återbesättas. Även om tjänsterna återbesätts inom den närmaste tiden tar det flera år att komma ur den eftersläpning som uppstått de senaste 5-6 åren till följd av vakanser m.m. Eftersatt planering och hög arbetslastning riskerar att försvåra den dagliga verksamheten samt leder till ökad stress för personalen. Årets verksamhet i sammandrag VA-verksamheten finansieras via va-taxan och skattebidrag. Avgifterna består av brukningsavgifter och anläggningsavgifter. Brukningsavgiften finansierar den årliga driften av VA-anläggningarna medan anläggningsavgiften finansierar utbyggnaden av bl. a. ledningsnätet i bostads- och industriområden. Anläggningsavgift betalas vid anslutningen till kommunens allmänna vatten och avloppsledningsnät. Förbrukningen av dricksvatten har sedan i mitten av 1990-talet uppvisat en minskande trend. Under 2012 minskade vattenförbrukningen med ca 1 %. Den specifika debiterade förbrukning mätt som liter per person och dygn uppgår till 160 och är ca 15 % lägre i jämförelse med andra kommuner. Sedan 1990 har den specifika förbrukningen minskat med ca 18 %. m Dricksvattenförbrukning, debiterad år vatten och avloppsförsörjning (22)

5 m Spillvattenförbrukning, debiterad Total förbrukning inkl lakvatten och textilavlopp Hushållsförbrukning, allmän förbrukning, handel etc år Dricksvattenproduktion Av kommunens innevånare är ca anslutna till den kommunala vattenförsörjningen och de försörjs med vatten från 12 grundvattenverk. Under 2012 uppgick den totala vattenproduktionen till 2,18 miljoner m 3, vilket är något högre jämfört med tidigare år. Kommunens vattenförsörjning baseras på grundvatten och det är viktigt att skydda de områden som behövs för en framtida vattenförsörjning eller reservvattenförsörjning. Bekämpningsmedelsrester finns fortfarande vid några vattentäkter men dessa rester tas bort genom behandling i aktivkolfilter. Standarden på vattenverken tillgodoser myndighetskraven till stor del. Distribution av dricksvatten Kontrollen av dricksvattnet är omfattande för att brukarna ska känna sig trygga och säkra på dricksvattnet. Dricksvattnet har en hög och jämn kvalité. Under 2012 togs sammanlagt 391 prov för kontroll av kemisk och mikrobiologisk kvalité. 24 prov hade mindre anmärkningar bl.a. till följd av dålig vattenomsättning i ledningsnätet samt mindre driftproblem i verken. Andel analyser som haft anmärkning 25% 20% 15% 10% 5% 0% Kemiska analyser Mikrobiologiska analyser vatten och avloppsförsörjning (22)

6 Den sammanlagda ledningslängden uppgick i slutet av 2012 till 275 km. Härtill kommer 5835 serviser med en genomsnittslängd om 5 meter. Under året inträffade 37 läckor på huvudledningarna och 11 läckor på kommunens del av servisledningarna. Antalet läckor är i stort sett oförändrat i jämförelse med tidigare år. Den genomsnittliga avbrottstiden för brukarna i samband med läckor är ca 12 min per brukare och år och det ger en tillgänglighet som är större än 99 %. Vattenförlusterna, exkl. egenförbrukning, under 2012 uppgick till ca m 3 eller 7,8 m 3 per km och dygn vilket är lite högre än genomsnittet i Sverige. Vattenläckor och vattenförluster visar att ledningsnätets kondition är bristfällig och det föreligger ett stort behov av förnyelse för att undvika att situationen allvarligt förvärras. Räknas rörnätsläckaget i % blir det ca 36 %, vilket är högre än genomsnittet i Sverige. Att jämföra läckage i % kan ge felaktiga indikationer eftersom en ökad debiterad förbrukning minskar läckaget medan vattenbesparing ger en ökad % -sats. Rörnätsläckage bör sättas i relation till hur långt ledningsnätet är. % 40,00 35,00 Rörnätsläckage i % Vänsterstapel rörnätsläckage medelv. i Sverige Högerstapel rörnätsläckage Mark 30,00 25,00 20,00 15,00 10,00 5,00 0, Rörnätsläckage medelvärde i sverige Rörnätsläckage Mark m3/km ledning o dygn 60,00 Tillskottsvatten till avloppsverk och Rörnätsläckage vattenledningar 50,00 Tillskottsvatten Mark 40,00 30,00 Tillskottsvatten medelvärde i Sverige 20,00 Rörnätsläckage Mark 10,00 0, Rörnätsläckage medelvärde i Sverige Tillskottsvatten medelvärde i Sverige Tillskottsvatten Mark Rörnätsläckage Mark Rörnätsläckage medelvärde i Sverige vatten och avloppsförsörjning (22)

7 Insatserna för utförda åtgärder kring vattenläckor ligger på en bra och säker nivå i enlighet med serviceåtagandet. Insatserna för förnyelse av ledningsnätet har varit obetydliga i år till en följd av besparingskrav. Avledning av avloppsvatten Nederbördsmängden har varit lite högre i jämförelse med tidigare år vilket inneburit ökade inflöden till avloppsverken. Den sammanlagda ledningslängden uppgick i slutet av 2012, till 222 km. Härtill kommer serviser med en genomsnittslängd om 5 meter. Under året inträffade 7 stopp på huvudledningarna och 33 stopp på kommunens del av servisledningarna. Antalet avloppsstopp på huvudledningarna är i stort sett oförändrat i jämförelse med tidigare år och ligger på en nivå som är något lägre än genomsnittet i Sverige. Det beror sannolikt på den systematiska spolningen. Stoppen på serviser har ökat något. Vattenläckor Vänsterstapel Huvudledningar Högerstapel - Servisledningar 40 Antal Huvudledningar Servisledningar Inflödet av ovidkommande vatten eller så kallat tillskottsvatten uppgick till m 3, vilket är förhållandevis högt och är över tiden till stor del påverkat av nederbördsmängden och brister i avloppsledningsnätet. Den bräddade mängden orenat avloppsvatten uppgick till ca m 3 och är betydligt högre jämfört med genomsnittet i Sverige. Även bräddningens storlek är påverkad av nederbörden och framförallt vid lite kraftigare skyfall. Den höga mängden tillskottsvatten visar att ledningsnätets kondition är bristfällig och det föreligger ett stort behov av förnyelse för att undvika att situationen allvarligt förvärras. Insatserna för förnyelse av ledningsnätet har varit obetydliga i år till följd av besparingskrav. vatten och avloppsförsörjning (22)

8 Avloppsstopp Vänsterstapel Huvudledningar Högerstapel - Servisledningar Antal Huvudledningar Servisledningar Behandling av avlopp Av kommunens innevånare är c:a anslutna till den kommunala avloppsreningen och deras avlopp behandlas i 12 avloppsreningsanläggningar. Under 2012 uppgick den totala avloppsmängden till 5,7 miljoner m 3 och det är lite högre jämfört med Slam från samtliga anläggningar avvattnas i Skene avloppsverk. Slamproduktion uppgick 2012 till ca ton. Slammet omhändertas av en entreprenör som använder det till anläggningsändamål m.m. Varje år sammanställs en miljörapport* för samtliga anläggningar och i rapporten sammanställs gällande tillstånd, utsläppsvillkor, resultat, driftstörningar, utsläppsmängder mm. Uppställda mål beträffande reningsresultat har uppnåtts. Den genomsnittliga reningseffekten för syreförbrukande ämnen mätt som BOD (syreförbrukande ämnen) och fosfor är ca %. Standarden på avloppsverken tillgodoser väl myndighetskraven vid flertalet avloppsverk. *Miljörapporten finns i sin helhet på Reningseffekt Skene avloppsverk 100% 95% 90% 85% 80% Fosfor BOD 75% 70% 65% 60% 55% 50% 45% 40% Reducering av BOD Reducering av fosfor Reducering av kväve Kväve vatten och avloppsförsörjning (22)

9 Det ökade tillflödet till avloppsverken påverkar kemikalieförbrukningen och elförbrukningen. m Elförbrukning avloppsverk och nederbörd Avl.verk Nederbörd Pumpst mm Avloppsverk pumpstationer Nederbörd Investeringsprojekt Under året har teknik- och serviceförvaltningen planerat för ett nytt vatten- och avloppssystem som ska byggas från och med Det blir en tre mil lång så kallad överföringsledning från Skene till Ubbhult, med rent vatten åt det ena hållet och avloppsvatten åt det andra. Avloppsverket i Skene tar över huvuddelen av uppgiften för kommunens nordvästra del. Verken i Sätila och Hyssna dyra att underhålla och ha i drift stänger. Den nya överföringsledningen gör det möjligt att bygga ut VA-nätet i fler områden, bland annat där det idag finns fritidshus utan anslutning till kommunalt vatten och avlopp. I övrigt har investeringar gjorts i en formationsbrunn i Ramslätt, utbyggnad av valedningar i Sätila skogshöjd, förnyelse av va-ledningarna i Enebergsvägen samt nya pumpar m.m. Personal Antalet tillsvidareanställda och visstidsanställda uppgick vid utgången av 2012 till ca 25 årsarbetare. Av dessa är huvuddelen män. Samtliga befattningar är i huvudsak heltidsanställningar. Personalkostnaden uppgick 2012 till 12,2 miljoner kr. Sjukfrånvaron uppgick 2012 till ca 6,6%. Medelåldern är hög och huvuddelen av personalen tillhör åldersintervallet år. Under året har 174 tkr används för utbildning av anställda och det motsvarar i genomsnitt 7 tkr per anställd. Framtid Ändrade krav på VA-verksamheten och dess behov av kompetens, organisation och förändringar gör att det är uppenbart att VA-verksamheten måste organiseras på ett bra sätt och att organisationen utvecklas och anpassas för att klara dagens och framtidens krav. Verksamheten skall baseras på utveckling av nya arbetssätt och ökat samarbete med andra organisationer. Vatten- och avloppsinfrastrukturen skall utvecklas för ökad uthållighet och med en hög kvalité på dricksvattnet samt kapacitet med prioritet till kommunens utvecklings- och omvandlingsområden. vatten och avloppsförsörjning (22)

10 En positiv utveckling av kostnadseffektiviteten samtidigt med att servicen och dess kvalitet har efterfrågad och/eller beslutad nivå ger organisationen ett gott anseende och har betydelse även för organisationens förmåga att attrahera kompetent personal. Kraven på VA-verksamheten har ökat genom höjda vattenkvalitetskrav och krav på minskade utsläppsmängder från avloppssystemet. Ledningsnätet blir allt äldre och underhållsbehovet gör sig allt mer gällande genom exv. stort inläckage ökat antal källaröversvämningar mm. De närmaste åren måste arbetet med att ta fram en reviderad förnyelseplan för ledningsnätet ges högsta prioritet. Planens syfte är att öka förnyelsetakten från ca 0,2 % till minst 0,5 0,7 % samt att minska vattenförlusterna och inläckage av tillskottsvatten i avloppsnätet. Andra viktiga mål med förnyelseplanen är att minska källaröversvämningarna och bräddningar av orenat avloppsvatten. VA-försörjningen står inför många och kostsamma utmaningar såsom bl.a. klimatförändringar, ökade säkerhetskrav, ökade reningskrav på avloppsverken och mikrobiologiska barriärer. Klimatförändringar kommer sannolikt att påverka grundvattenkvalitén och nya beredningssteg behöver antagligen installeras för vattenproduktionen. Den mikrobiologiska barriären måste också förstärkas. Om några år kommer nya krav på utsläppen från avloppsverken att fastställas och mot bakgrund av den stora mängden ovidkommande vatten är det inte uteslutet att utsläppsvillkoren och kravet på förnyelse av ledningsnätet skärps vilket kan medföra höga investeringskostnader. De ökande kraven samt problemen inom verksamheten kommer att kräva ökade personella resurser i form av egen personal eller externa tjänster. Mot bakgrund av de neddragningarna som skett under 2012 och kommande år så blir det inte möjligt att få fram en förnyelseplan som kan minska läckaget och det ovidkommande avloppsvattnet. Det är mycket stor risk att de ekonomiska konsekvenserna för VA-försörjningen blir allvarliga på sikt. En förutsättning för överföringsledningsprojektet var att förnyelsen av ledningsnätet skulle påbörjas för att minska det ovidkommande vattnet. För att klara av de behov som föreligger enligt lagstiftning m.m. behövs ytterligare ca miljoner kronor under en 3-4 årsperiod till bl.a. förnyelseplanering och säkerhetsåtgärder. Ekonomi Enligt Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster ställs från och med 2007 långtgående särredovisningskrav på vatten- och avloppsverksamheten. Redan tidigare finns kravet på en särredovisning avseende driftresultatet. Detta eftersom taxor avseende VAverksamheten inte får finansiera annan kommunal verksamhet (självkostnadsprincipen). Eventuellt överskott från VA-verksamheten skall därför särredovisas och användas för att finansiera framtida underskott. Lagstiftningen ställer bland annat kravet på en separat balansräkning för VAverksamheten. Överskott skall normalt sett inte förekomma men i de fall det ändå uppstår skall detta balanseras av motsvarande underskott inom tre år. Detta skall ske genom en budget och handlingsplan som ger de underskott som behövs för att överskottet skall balanseras. Ekonomiskt resultat Det ekonomiska resultatet för visar på ett överskott om 341 tkr. Verksamhetens omsättning uppgick till 46,4 mnkr vilket är en ökning med 2,4 mnkr jämfört med I omsättningen ingår periodiserade anläggningsavgifter med ca 0,31 miljoner. vatten och avloppsförsörjning (22)

11 Årets resultat regleras från det egna kapitalet. Verksamhetens eget kapital uppgår till ca 3,43 mnkr efter dispositionen. Vatten och avloppsförsörjningen betalar till kommunens finansförvaltning ränta på likvida medel. Finansnettot för 2012 är 2,3 miljoner kronor. Avvikelser mot budget beror på ett flertal olika poster bl. a: Minskade intäkter från textilindustrin Ökade intäkter för lakvatten Minskade kostnader för avskrivningar och ränta Ökade kostnader för källaröversvämningar Ökade kostnader för kemikalier och omhändertagande av rens och slam 2010 tillfördes VA-verksamheten ett skattetillskott om 6 mnkr för att täcka förväntade underskott i framtiden. Det egna kapitalet är i princip skillnaden mellan tillgångar och skulder men rent bokföringstekniskt är det avräkningskontot som är skillnaden mellan tillgångar och skulder (exkl. avräkningskontot) och eget kapital. Det egna kapitalet motsvarar de ekonomiska resultaten Förvaltningen har de senaste åren haft ett negativt resultat vilket gjort att det ackumulerade överskottet har upparbetats. Räntekostnaden beräknas månadsvis på avräkningskontot (likvidkontot) enligt den förenklade balansräkningen på medelvärdet för innevarande månad och föregående månad. Räntesatsen beräknas utifrån Stibor 3M december + 0,5 % och fastställs slutgiltigt av kommunledningskontoret vid årsskiftet. Bedömning av va-verksamheten enligt Svenskt Vattens värderingsmodell En mer detaljerad beskrivning av värderingsmodellen framgår i slutet av årsredovisningen. Värdering av service, kvalité och miljö Målet för denna värdering är att Mark ska uppnå 700 poäng räknat som rullande 5- årsmedelvärde och sammantaget för vatten- och avloppsledningarna. Årets värde är 544 och 5-årsmedelvärdet är 599. För spillavlopp är måluppfyllelsen ca 67 % och för vattenledningarna ca 87 %.(Räknat på 700 poäng d.v.s.70 % av bästa värde) Medianvärdet i Sverige 2011 var ca 680 poäng. Källaröversvämningar, avbrottstid för vattenläckor, rörnätsläckage och tillskottsvatten är de parametrar som drar ner värderingen. För att uppnå målet krävs att ledningsnätet förnyas, vilket kommer att ta lång tid. Det blir således svårt att nå 700 poäng inom överskådlig tid. Inträffar för många källaröversvämningar leder det till att värderingen försämras. Det kan emellertid till stor del elimineras genom systematisk underhållsspolning av avloppsledningar som har konstaterade driftproblem som exv. svackor, dålig lutning etc. Nedan visas resultatet av värderingen i några olika diagram. vatten och avloppsförsörjning (22)

12 Värdering av service, kvalite och miljö för va-ledningar. Procent av bästa värde 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Vattenledningar Avloppsledningar Värdering av service, kvalité och miljö för vattenledningar Bästa möjliga värde är 1000 poäng Poäng Mikrobiologiska analyser Klagomål på smak, lukt och missfärgat vatten Avbrott serviser Kemiska analyser Avbrott huvudledningar Rörnätsläckage vatten och avloppsförsörjning (22)

13 Värdering av service, kvalite och miljö för vattenledningar. Procent av bästa värde 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Mikrobiologiska analyser Klagomål på smak, lukt och missfärgat vatten Avbrott servis Kemiska analyser Avbrott huvudledning Rörnätsläckage Värdering av service, kvalite och miljö för avloppsledningar Bästa möjliga värde är 1000 poäng Poäng Stopp huvudledningar Källaröversvämning Stopp serviser Tillskottsvatten vatten och avloppsförsörjning (22)

14 Värdering av service, kvalite och miljö för avloppsledningar. Procent av bästa värde 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Stopp huvudledning Stopp servis Källaröversvämning Tillskottsvatten Relativ kostnadseffektivitet Den verkliga drift- och underhållskostnaden för ledningsnät och vatten- och avloppsverken jämförs mot en beräknad s.k. normkostnad. Den absoluta skillnaden måste dock bedömas med viss försiktighet då det kan finnas olikheter i redovisningen i olika kommuner. Teoretiskt visar analysen att Mark har en total kostnad för ledningsnät och verk som överstiger normkostnaden med ca 1,5 mnkr. Ett mer realistiskt värde om man tar hänsyn till osäkerheten och strukturen på VA-försörjningen är ca 1,0 mnkr. Kostnaderna för att laga vattenläckor är en bidragande orsak. Antalet vattenläckor är ca 50 % högre än genomsnittet i Sverige. Kostnaden för behandlingen av ovidkommande vatten ger också högre driftkostnader. Långsiktig uthållighet Den i särklass viktigaste betydelsen för ledningsnätets uthållighet är nivån på förnyelsen, mätt som förnyelsetakt. För Mark är målet minst 0,5 % räknat som rullande 5- årsmedelvärde. Nivån i Mark är f.n. ca 0,12 %. Medelvärdet i Sverige 2011 var 0,64 %. Förnyelsen av ledningsnätet måste ges hög prioritet för att på sikt undvika kapitalförstöring samt att rörnätsläckage och tillskottsvattnet till avloppsverk ska minska. vatten och avloppsförsörjning (22)

15 Förnyelsetakt vatten och spillavloppsledningar % 1,20 1,00 Medelv. spillavloppsledn. Sverige 0,80 0,60 0,40 0,20 0,00 Önskvärt värde räknat som rullande 5-års medelvärde 0,5 % (200 år) Spillavloppsledningar Mark Vattenledn Mark Medelv. vattenledningar Sverige Vattenledningar Mark Medelvärde vattenledningar Sverige Spillavloppsledningar Mark Medelvärde spillavloppsledningar Sverige vatten och avloppsförsörjning (22)

16 Resultaträkning vatten och avloppsförsörjningen Belopp i tkr. Not Verksamhetens Intäkter Brukningsavgifter (akt 85011/12) Industriavlopp (akt 85013/14) Lakvattenavgift (akt 85016) Behandlingsavgift för externslam (akt 85016) Ersättning för underhåll av brandposter Räddningstjänsten (akt 85032) Anläggningsavgifter Periodisering från investeringsfond Periodisering av årets anläggningsavgifter Årligt ianspråktgande av periodiserade anläggningsavgifter Övriga intäkter Verksamhetens Kostnader Personalkostnader (kto 5, 4621) Material (kto 41) Elavgifter (kto 621) Konsulter (kto 470) Tippavgifter slam (kto 7648) Tjänster, mtrl, overheadksotnad (kto 6 exkl 621) Avskrivningar (kto 791) Övriga kostnader och köp av stödverksamhet (kto 46) Verksamhetens nettokostnad Finansiella intäkter och kostnader Ränta lån Ränta avsräkningskonto, ränteintäkter Finansnetto Resultat före extraordinära intäkter och kostnader Extraordinära poster intäkter Extraordinära poster kostnader Periodens resultat vatten och avloppsförsörjning (22)

17 Balansräkning vatten och avloppsförsörjningen Belopp i tkr Tillgångar Not Anläggningstillgångar Byggnader va-verk Ledningar Ack avskriv verk, ledningar Maskinell utrustning Ack avskriv maskiner Inventarier Ack avskriv inventarier Fordon Ack avskriv fordon Omsättningstillgångar Kundfordringar Förutberalda kostnader och upplupna intäkter Lager va-förråd Summa tillgångar Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Eget kapital Årets resultat Avsättningar Avsättningar för pensioner 0 0 Skulder Långfristiga skulder Kommunlån Periodiserade förutbetalda anläggningsavgifter xxxxx Investeringsfond Kortfristiga skulder Lev. Skulder Okomp. Övertid Upplupen sem.ers Mervärdesskatt Övriga uppluna kostnader och förutbetalda intäkter Avräkning Marks kommun Summa skulder o eget kapital vatten och avloppsförsörjning (22)

18 Noter till bokslut 2012 Vatten och avloppsförsörjningen Not 1 Periodisering anläggningsavgifter Fr.o.m periodiseras anläggningsavgifterna över den beräknade nyttjandetiden för närvarande 75 år. Återstående del vid årets slut tillförs ränta enligt Stibor minus 0,5 %. Ingående periodiserade anläggningsavgifter Årets nyanslutningar Årets återföring till resultatet Utgående periodiserade anläggningsavgifter Not 2 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Ingående restvärde Årets investeringar Årets avskrivningar Utgående restvärde Not 3 Maskiner och inventarier Ingående restvärde Årets investeringar 430 Årets avskrivningar -228 Utgående restvärde Not 4 Fordringar Avräkning mot finansförvaltning, likvida medel Fakturering december, ej övertagen av finansförvaltningen - Förutbetalda kostnader - Summa fordringar Not 5 Rördelslager Fr o m 1 januari 2012 överfördes rördelslagret till VA-verksamheten. Lagervärde per den 31 december 2012 är 680 tkr. Lagervärdet påverkar avräkningskontot. Not 6 Långfristiga skulder Ingående låneskuld Årets amorteringar Utgående låneskuld Not 7 Avräkning finansförvaltningen (likvidkonton) Beloppet avser va-verksamhetens kortfristiga skuld på balansdagen. Not 8 Upplupna kostnader Beloppet avser va-verksamhetens beräknade kostnader för självrisker och regresskrav för källaröversvämningar som inträffat 2011 och Summa upplupna kostnader 509 vatten och avloppsförsörjning (22)

19 Värdering av vatten- och avloppsverksamheten Vatten- och avloppsförsörjningen har under de senaste decennierna utsatts för ett förändringstryck som bl a lett till att verksamhetens effektivitet ifrågasatts. Idag används ofta nivån på taxan som mått på effektiviteten. Taxan är emellertid inte något lämpligt effektivitetsmått. Svenskt vatten har tagit fram en modell som tar hänsyn till de skiftande förutsättningarna i olika kommuner. För att få en mer fullständig bild om verksamheten drivs effektivt är värderingen uppdelad i tre dimensioner; - Kvalité, service och miljö - Relativ kostnadseffektivitet - Långsiktighet När det gäller dimension kvalité, service och miljö görs värderingen av ett antal olika aspekter som karaktäriseras av ett antal väldefinierade nyckeltal. Värderingen sker sedan med hjälp av poängsystem med vars hjälp de jämförda ledningsnäten rankas. Den ekonomiska dimensionen värderar drift och underhållskostnader med en ekonomisk modell i vilken verkliga kostnader jämförs med normerade kostnader som beräknats med regressionsanalys. När det gäller den långsiktiga dimensionen värderas den inledningsvis utifrån nivån på förnyelsen/förbättringen av ledningsnätet. (Svenskt vattens rapport nr ). Parametrar för värdering av kvalité, service och miljö Vattenledningsnätet Nyckeltal Vikt Poäng Dricksvattenkvalité Mikrobiologiska analyser 1, Kemiska analyser 0, Service/kundnöjdhet Klagomål på dricksvattnet 0, Leveransavbrott på huvudledning 1, Leveransavbrott på servisledning 0, Miljö Rörnätsläckage 0, S:a poäng min/max Avloppsledningsnätet Service Avloppsstopp i huvudledning 1, Avloppsstopp i servisledning 0, Källaröversvämning 1, Miljö In- och utläckage (tillskottsvatten) 0, S:a poäng Total summa (Ju högre poäng desto bättre) Beräkning av relativ kostnadseffektivitet Kostnadsmodellen har begränsats till drift och underhållskostnader exkl. förnyelseunderhåll. Beräkningen av relativ kostnadseffektivitet görs enligt följande formler. vatten och avloppsförsörjning (22)

20 Vattenledningsnätet e log (DoU-kostnad) = 1, ,131 * e log (fiktiv längd km + 11,429 * antal tryckstegringsstationer/km) Avloppsledningsnätet e log (DoU-kostnad) = 2, ,045 * e log (fiktiv spillvattenförande ledning km) + 1,528 * antal pumpstationer/km Långsiktigt uthållig nivå på förnyelseunderhåll Störst betydelse för ledningsnätets uthållighet har nivån på den långsiktiga förnyelsen av ledningsnätet samt insatser för att uppnå en långsiktig uthållig funktion. Det finns idag inte tillräckligt med kunskap för att avgöra nivån på förnyelsen som kan betraktas som långsiktig uthållighet. En nivå på 0,3 % svarar mot en genomsnittlig utbytestakt på 333 år som kan betraktas som en miniminivå som kommuner bör uppnå. Uppvisar störningar på ledningsnätet en uppåtgående trend bör förnyelsetakten ökas till 0,5 % (200 år). Fortsätter driftstörningarna att öka ökas förnyelsetakten med ytterligare 0,2 %. Leder åtgärderna till minskade störningar kan nivån minskas med 0,2 %. Trendutvecklingen bör bedömas under en längre period om ca 5 år. Redovisning och redovisningsprinciper Från och med 2007 regleras redovisning inom vatten och avloppsförsörjningen av Lag om allmänna vattentjänster. Rådet för kommunal redovisning lämnar dessutom anvisningar och rekommendationer om redovisningsfrågor inom den kommunala sektorn där redovisningen skiljer sig från övriga sektorer i näringslivet. Den förändrade förordningen berör främst den ekonomiska redovisningen. De avgifter som får tas ut av VA-kollektivet får endast täcka nödvändiga kostnader. Det är således tillåtet att tillskjuta skattemedel till verksamheten men det är däremot inte tillåtet att tillskjuta medel till annan verksamhet från VA-verksamheten. De avgifter som får tas ut av VA-kollektivet är endast nödvändiga kostnader och det är en skärpning av självkostnadsbegreppet. Intäkter och kostnader Intäkter och kostnader periodiseras till det år varan eller tjänsten levererats respektive utförts. Taxor Taxan för vatten och avloppsförsörjningen fastställs i november varje år av kommunfullmäktige. Prissättningen sker enlighet med Lagen om allmänna vattentjänster enligt självkostnadsprincipen samt att kostnaderna ska anses utgöra nödvändig kostnad. Avskrivningar Avskrivningar enligt plan baseras på tillgångars anskaffningsvärde och den beräknade ekonomiska och tekniska livslängden. Avskrivning påbörjas månaden efter att anläggningen tagits i bruk. För pågående investeringsprojekt beräknas inga avskrivningar. Följande avskrivningstider tillämpas från 2008; ledningsnät, 75 år, vattenverk, avloppsverk och pumpstationer 25 år, maskiner och inventarier 5 och 10 år Kundfordringar Kundfordringar äldre än sex månader beräknas som osäkra Anläggningstillgångar vatten och avloppsförsörjning (22)

21 Anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärdet med avdrag för gjorda avskrivningar. Med anskaffning avses utgiften för tillgångens värde samt dessutom kostnader för projektering och övriga utgifter som är hänförliga till projektet. Långfristiga skulder Långfristig upplåning sker genom kommunens finansförvaltning. Den interna räntan beräknas enligt Stibor 3 mån, december + 0,5 % Ränta på rörelsekapital Ränteberäkning hanteras genom kommunens finansförvaltning. Andelen som tillfaller VAförsörjningen av kommunens totala transaktioner särskiljs genom en transaktionsgenererande rapport. Rapporten söker ut transaktioner som är likvidtransaktioner som summeras per dag och VA-försörjningens avräkningskonto tillgodogörs eller belastas. De senaste åren har en förenklad modell tillämpats. Räntan beräknas enligt Stibor, 3 mån december minus 0,5 % respektive + 0,5 % Redovisning av anläggningsavgifter Anläggningsavgiften ska föras över balansräkningen om beloppen är av väsentlig storlek och periodiseras samt matchas mot de tillgångar de avser att finansiera. Väsentligt belopp är inte definierat i lagstiftningen och i avvaktan på rekommendation från exv. referensgruppen för redovisning periodiseras anläggningsavgifterna om de överstiger ca tkr per år. Anslutningsavgifterna periodiseras och ianspråktas med 1/75 per år för den del som hänförs till ledningsnätet och 1/25 per år för den del som hänförs till vatten- och avloppsverksbyggnaderna. Återstående del som periodiserats tillförs årligen ränta motsvarande Stibor, 3 mån december + 0,5 %. Redovisning av VA-investeringar för exploateringsområden Investeringar som avser va-anläggningar som efter att området färdigställts ingår i den allmänna va-anläggningen ska redovisas som anläggningstillgångar. De inkomster som avser va-anläggningar ska redovisas som förutbetalda intäkter. Hantering av över och underskott När avgifterna över- och understiger kostnaderna redovisas i balansräkningen under eget kapital. Över- eller underskotten ska återföras/kompenseras de tre närmaste åren genom taxesänkning/höjning eller nödvändig kostnadsökning. Underskott som inte kompenseras de tre närmaste åren skall täckas genom skattetillskott. Fond för framtida investering Möjlighet finns att avsätta överuttag i en särskild fond (långfristig skuld) om man kan visa i en plan hur medlen ska användas. Eftersom redovisning av en fond är komplicerad bör kommunen undvika att avsätta mindre överuttag i en investeringsfond. I stället förs eventuella överuttag till eget kapital. Avsättning till investeringsfond kan emellertid prövas för mycket stora investeringsprojekt. Gränsdragning mellan driftkostnad och investering Ersättning av anläggningsdelar som är avskrivna eller som väsentligt förlänger nyttjandeperioden ska redovisas som investering. Värdebevarande/värdeåterskapande åtgärder, d v s underhåll som syftar till att bibehålla en anläggningsdel under nyttjandeperioden, bokförs som driftkostnad. Ex på åtgärder är reparationer av maskin och eldelar, vattenläckor, målning, byte av pumphjul, service av maskin och elinstallationer. vatten och avloppsförsörjning (22)

22 Värdehöjande åtgärder som syftar till att förlänga nyttjandeperioden, förbättra funktionen eller öka kapaciteten ska bokföras som investeringsutgift. Förnyelse av ledningsnätet är ett exempel på vad som ska redovisas som investering eftersom det är en värdehöjande åtgärd. Om den värdehöjande åtgärden/förnyelsen är av mindre värde kan den kostnadsföras i sin helhet. Mindre värde i va-försörjningen är ca 2 prisbasbelopp. Fördelning av gemensamma verksamhetskostnader Vatten och avloppsverksamheten använder olika slags tjänster inom kommunen såsom ekonomi och personaladministration mm. Dessa kostnader ska belasta VA-verksamheten utifrån relevanta fördelningsnycklar Fördelning för gemensamma verksamhetskostnader Kostnad Nyckel för fördelning Kommunfullmäktige beslut taxa, ABVA Ingen fördelning. Demokratiskt uppdrag skattefinansierat. Endast normgivning taxa/ ABVA Kommunstyrelse beslut taxa, ABVA Ingen fördelning. Demokratiskt uppdrag skattefinansierat. Endast normgivning taxa/abva Kommunledningsfunktion/utveckling Ingen fördelning. Ingen belastning av va-ärenden i väsentlig omfattning Central verksamhetsstyrning ekonomi Total kostnad för VA/Total kostnad för kommunen Central verksamhetsstyrning personal Antal anställda inom VA/Totalt anställda i kommunen Ekonomiadministration (central) Total kostnad för VA/Total kostnad för kommunen Ekonomiadministration (förvaltning) Total kostnad för VA/Total kostnad för förvaltningen Personaladministration (central) Antal anställda inom VA/Totalt antal anställda i kommunen Personaladministration (förvaltning) Antal anställda inom VA/Totalt antal anställda i förvaltningen Ärendehanteringssystem Total kostnad för VA/Total kostnad för kommunen Nämndadministration/sekreterare Antal VA-ärenden /Totalt antal ärenden förvaltningen Upphandlingsfunktion för förvaltningen Total kostnad för VA/Total kostnad för förvaltningen Förvaltningsledning Total kostnad för VA/Total kostnad för förvaltningen Processledning/utveckling Bedömd nedlagd tid Ekonomiassistent 0,5 årsarbetare* 60 % av lönekostnaden samt lokalhyra och dator Löneassistent 2 årsarbetare* Antal anställda inom VA/Totalt antal anställda i förvaltningen Förvaltningsekonom* Total kostnad för VA/Total kostnad för förvaltningen * Avräknas från förvaltningens personal och ekonomiadministration Fördelningsnycklar för gemensam teknisk service Kostnad Fast ersättning för kommunens beredskapspersonal Fast ersättning för inhyrd grävmaskin för beredskap Nyckel för fördelning Ca 70 % av ersättning hänförs till VA. Kostnaden för 2009 uppgår till ca 615 tkr. Indexjusteras Ca 75 % kan hänföras till VA. VA har ej påförts kostnad för Kostnader för telefoni, datorer, lokaler, repro och fordon debiteras enligt fastställda internpriser. vatten och avloppsförsörjning (22)