Gunnar Mellström Gilbert Svensson Kjell Kihlberg

Transkript

1 VÄRDERINGSMODELL FÖR VA-LEDNINGSNÄTET SVU projekt Kostnad Långsiktighet Kvalitet, service och miljö Gunnar Mellström Gilbert Svensson Kjell Kihlberg

2 Syfte med modellen Övergripande modell för värdering av va-nätets effektivitet Värdering av service, kvalité och miljö Relativ kostnadseffektivitet Långsiktighet Baserad på internationella modeller Anpassad till svenska förhållanden Baseras på den egna verksamheten utveckling i jämförelse med likvärdiga verksamheter Ett steg före myndigheter

3 Värdering av kvalité, service och miljö, 93 kommuner Nyckeltal som kan beskriva verksamheten Uppnådda resultat ställs i relation till fastställda sämsta och bästa värden, 10 % respektive 90 % percentilen Baserat på VASS- statistik Modellen hämtad från regleringsmyndigheten i England och Australien

4 Aspekt Kritiskt nyckeltal Vikt Poäng Vattenledningsnät Dricksvattenkvalitet Mikrobiologiska vattenanalyser Kemiska vattenanalyser Service / Kundnöjdhet Klagomål på dricksvattenkvalitet Leveransavbrott på huvudledning 1, Leveransavbrott på servisledning 0, Miljö Rörnätsläckage Avloppsledningsnät Service Avloppsstopp i huvudledning 1, Avloppsstopp i servisledning 0, Källaröversvämning Miljö In- och utläckage i ledningsnätet Nyckeltal, vikter och poäng för värdering av kvalité, service och miljö (aktuellt värde sämsta värde)/(bästa värde sämsta värde) * S:a poäng vatten avlopp

5 Kommuner som har lägre värdering har främst haft problem med vattenkvalité, läckor och klagomål

6 Värdering i förhållande till kommunstorlek

7 Värdering i procent i förhållande till bästa värde

8 Värdering av kvalité, service och miljö, kommentarer till resultatet Noggrannheten borde vara hög på flertalet parametrar som ligger till grund för nyckeltalen, efterfrågas av myndigheter och ledning Klagomål kan behöva tydligare definition Svaga samband mellan olika nyckeltal Lägst värdering för tillskottsvatten och mikrobiologisk vattenkvalité Spridningen kan bero på felaktiga värden

9 Värdering av kostnadseffektivitet 109 kommuner Jämförelser av den procentuella skillnaden mellan verklig kostnad och beräknad normerad kostnad Regressionsanalys Differensen mellan verklig och beräknad kostnad anges i procent, organisation med minsta differens utses till benchmarkingbolag Modellen hämtad från regleringsmyndigheten i England

10 Drift och underhållskostnad för vattenledningsnätet Ledningslängd vattenledningar Ledningslängd serviser Antal tryckstegringar per km vattenledning Drift och underhållskostnad för avloppsledningsnätet Ledningslängd avloppsledningar Ledningslängd avloppsserviser Antal pumpstationer per km ledning Nyckeltal för värdering av relativ kostnadseffektivitet

11 Drift och underhållskostnad vatten och avloppsledningar kr/m

12 Procentuell avvikelse från beräknad normerad kostnad för vattenledningar

13 Värdering av kostnadseffektivitet, kommentarer till resultatet En del kommuner särredovisar inte dagvatten I VASS redovisad totalkostnad är i några kommuner mindre än drift och underhållskostnaden för verk, ledningar och kapitalkostnader (adm, deb, mätare mm redovisas inte på nivå 1) Olikheter i redovisningen av förnyelse Fördelning av gemensamma kostnader? Olikheter i redovisning av regresskrav Ambitionsnivån skiljer sig mellan kommunerna

14 Värdering av kostnadseffektivitet, kommentarer till resultatet Felaktig redovisning av kostnader, ledningsnätet har belastats med kostnader för verk, vattenmätare etc. Svårt att jämföra kostnader Särförhållanden kan påverka men eg. inte mer än %.

15 Värdering av kostnadseffektivitet, förslag till åtgärder Mer enhetlig indelning av verksamheter/ aktiviteter Ta fram korrektionsfaktorer för exv., geotekniskt markvärde, tjäldjup mm Redovisningsprinciper för förnyelse Kvalitetsgranskning av uppgifter innan klarmarkering i VASS Komplettera definitioner i VASS Ökat samarbete med SKL Läs definitionerna

16 DEA analys i två kommungrupper Avloppsledningar, 50 mittkommuner reg.analysen Avloppsledningar < invånare

17 Matris kvalité och kostnadseffektivitet för va-ledningsnätet

18 Slutsatser Effektivitetsmodellerna är svåra att bedöma med hänsyn till att redovisningsprinciperna tydligen skiljer sig mycket mellan kommunerna. Fokusera på redovisnings- och definitionsfrågorna är en nyckelfråga får man ingen enhetlighet så hjälper aldrig så bra modeller. En regleringsmyndighet på nationell nivå är sannolik och att därför är bra om man kan visa upp att man har en trovärdig intern uppföljning av service och effektivitet. Sv. Vatten måste vara ett steg före Utveckla korrektionsfaktorer Hjälp till kommuner med begränsade resurser