BARNHÄLSOVÅRDSBLADET SKÅNE NR

Transkript

1 Kunskapscentrum för barnhälsovård Marita Ståhl BARNHÄLSOVÅRDSBLADET SKÅNE NR Hur pratar jag med en liten kille på 4 månader? Hur möter jag föräldrar vars barn vaknar och är ledset om natten? Vad gör jag när jag blir orolig över hur en flicka på 5 år har det hemma? Hur gör jag när jag träffar en mamma som tycker det är jobbigt att amma? Vilken funktion har jag när jag träffar en familj som verkar fixa allting med sina barn så bra? Eller hur kan vi på BVC genom miljön, vårt arbete och förhållningssätt främja barns hälsa? Detta är några av de frågor som kommit upp när vi pratat om hälsofrämjande arbete på BVC i samband med introduktionsutbildningar för nyanställda inom barnhälsovården. Nog är det så att vi till orden känner till att vi inte bara ska arbeta förebyggande utan också hälsofrämjande? Men hur går det till i verkligheten i mötena på BVC? Hur kan vi alla bli bättre på att stärka föräldrars förmåga för att barnens hälsa ska främjas? Rörelsen mot ett mer hälsofrämjande (promotivt) perspektiv inom hälso och sjukvården är igång men det tar tid att få det att genomsyra vården. Jag hade en gång ett samtal med en sjuksköterska som lämnat barnsjukvården för barnhälsovården. Efter första arbetsdagarna hade hon en känsla av att hon inte gjorde någonting utan bara pratade. Sedermera har hon insett att samtalet är grunden i ett bra jobb i hälsovården (och kanske inte bara där). Om processer säger man ofta att man går från idé till handling, men lika ofta kan handlingen redan vara utvecklad och det är orden som beskriver det som behöver formuleras. Vi behöver se hur vi jobbar med empowerment i mötena med barn och familjer och vi behöver utveckla kunskapen och förmågan ytterligare oavsett vilken profession vi har. Läs gärna mer om en kommande bok om möten inom hälso och sjukvården där ett kapitel kommer att handla om BVC. Länk. Följ våra kompetenssatsningar och workshops på hemsidan! Pågående dagar om amning och föräldrastöd har lockat många engagerade barnhälsovårdare. Barnhälsovårdsforum har haft premiär. Tider för kommande forum och minnesanteckningar från forum som varit finns på hemsidan. Alla som jobbar med barnhälsovård är mycket välkomna att delta och alla undringar eller funderingar kan tas upp. Frågor som är viktiga eller berör stora delar av BHV kommer Kunskapscentrum att jobba vidare med. Statistiken, som många bidragit med, är sammanställd i Årsrapport för Knappt har denna rapport svalnat innan det är dags för nästa. Insamlingen och bearbetningen av data för år 2011 pågår för fullt.

2 Under 2012 kommer jag att ägna tid åt forskning om familjehemsplacerade barns hälsa. Som vikarie finns Liv Lyngå Folsach. Välkommen Liv! Jag önskar er trevlig läsning! Marie Köhler Verksamhetschef Jag är uppväxt i Skåne men har större delen av mitt vuxna liv bott i Danmark. De senaste fem åren har jag arbetat som barnläkare på båda sidor av Öresund; på barnkliniken SUS Malmö, vid barnavdelningar i Danmark och nu senast inom barnpsykiatrin. Jag har erfarenhet av barnhälsovårdsarbete både från BVC och i Danmark. Presentation Liv Lyngå Folsach Från och med februari har jag en delad tjänst mellan Kunskapscentrum och barnkliniken SUS Malmö. Barnhälsovården i Sverige är unik, sett i ett globalt perspektiv, och jag ser det som ett stort privilegium att få arbeta med detta viktiga område. Mina erfarenheter inom barnpsykiatrin, samt från forskningsarbete kring psykosomatiska symtom hos barn utsatta för trauma gör att jag intresserar mig mycket för individuell sårbarhet och motståndskraft. Hur kan vi inom barnhälsovården vara med att påverka de faktorer som gör att ett barn kan hämta inre styrka och utvecklas positivt trots yttre motgång? Hur kan vi bli ännu bättre på att stärka föräldrar att bli och vara de goda föräldrar de önskar att vara med barnet i centrum? Jag bor utanför Roskilde i Danmark med min man och våra tre livsglada barn. Jag ser fram emot att träffa er alla och hoppas kunna vara med att stärka och stötta er inom barnhälsovården i detta unika, livsviktiga arbete för alla barn i Sverige!

3 Statistik 2011 Vi vill framföra ett stort TACK till alla BVC sjuksköterskor som lämnat in statistik för Det är ett omfattande, tidskrävande och ibland knepigt arbete att ta fram dessa uppgifter. Tack också för det trevliga bemötande vi fått när vi har kontaktat er för att få rätt på vissa uppgifter! Arbetet ger värdefull information som dessutom är unik genom att vara nästan heltäckande om hälsoläget hos barnen i Skåne och insatserna från barnhälsovården för att främja folkhälsan. Nu är vi i full färd med att bearbeta och sammanställa materialet. Utöver en intressant rapport för hela regionens barnhälsovård kommer vi i år även att kunna ge feedback på uppgifterna till varje enskilt BVC. Allt för att siffrorna ska kunna bidra i analyserna på BVC och ligga till grund för satsningar och utveckling av verksamheten. /Linda Håkansson Leva med barn Av Gustafsson Lars H, Köhler Marie Nu finns möjlighet att komplettera boken Leva med barn med nya kostråd, genom att lösa blad läggs i boken, s k inbladning. De lösa bladen finns att beställa på Gothia förlag. Man kan också kostnadsfritt beställa tryckta blad direkt från förlaget genom att ta kontakt med: marie.bostrom@gothiaforlag.se /Ylva Thor Barnhälsovårdsforum (BHV-forum) Vi har nu haft träffar i Kristianstad, Tomelilla och Malmö. Kortfattade minnesanteckningar finns på Kunskapscentrums hemsida. Här får ni datum och plats för kommande träffar. 15 mars Helsingborg 16 april Malmö 26 april Malmö 14 maj Ängelholm 24 maj Hässleholm 13 juni Malmö Det finns plats för fler deltagare! /Kerstin Bergmark

4 PMO och tillväxt pojkar Nu när PMO införs har vi upptäckt ett problem. Tillväxtkurvorna för pojkar i PMO skiljer sig från pappersjournalen både avseende huvudomfång och vikt. Pojkar verkar hamna en dryg kanal högre i PMO vid 2 3 mån ålder och hoppar ner en kanal i vikt mellan ca 3 4 mån. Ibland ser pojkars vikt ut att plana ut vid 3 mån ålder, medan samma vikt ser helt normal ut i pappersjournalen. Förklaringen är att man använder olika tillväxtkurvor i PMO och pappersjournalen. PMO, liksom barnkliniker, använder sig av en kurva från år 2000 medan pappersjournalen baserar sig på en kurva från år Vad gäller flickorna har vi inte sett dessa skillnader mellan PMO och pappersjournalernas tillväxtkurvor. Vi återkommer med mer information. /Jet Derwig Nål för intramuskulär vaccination Lämplig nål för späd och småbarn är orange eller blå nål som är 25 mm lång och 0,5 mm respektive 0,6 mm i diameter. Nålen ska riktas i 90 graders vinkel mot huden. /Jet Derwig Utbildningstips! ANDT för barnmorskor och sjuksköterskor inom mödra och barnhälsovården Barns och föräldrars attityder och erfarenheter av fysisk barnmisshandel Barnavårdscentralens roll på familjecentralen Hälsovetenskapens dag Barnets rättigheter i teori och praktik Barnrättsdagarna Metoder och verktyg för att leda föräldragrupper Nordiska barnavårdskongressen Barnhälsovården, infektioner och antibiotika. Hur kan BVC arbeta med att förebygga antibiotika resistens? Smittskyddsinstitutet (SMI) arrangerar i vår två SMI dagar med inriktning på barnvaccinationsprogrammet. Du hittar mer om utbildningarna på /Marita Ståhl

5 Ackreditering BVC 2012 Den nya ackrediteringen för BVC för 2012 hittar ni självklart på Hälsoval Skåne men också enkelt på Kunskapscentrum hemsida. Årets ackreditering innehåller en del nyheter som är värda att uppmärksamma. Nytt för i år är även att ersättningen för barnhälsovård viktas utifrån socioekonomiska förhållanden på individnivå (barnen viktas på grundval av sina föräldrar enligt en anpassad Care Need Index (CNI)). /Marie Köhler Hemlöshet drabbar barn i Skåne Hemlösheten i Sverige har nyligen rapporterats av Socialstyrelsen i "Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden" (jan 2012) och av Stadsmissionen i "Hemlös 2011" (sep 2011). Antalet hemlösa stiger och är nu ca enligt Socialstyrelsens definition. Hemlöshet är en känd riskfaktor för psykisk och fysisk ohälsa. FN:s barnkonvention fastslår varje barns rätt till ett hem. Trots detta förekommer vräkningar av barnfamiljer vilket rönt uppmärksamhet i media på senare tid. I Skåne utmärker sig Malmö med lika många människor i hemlöshet som övriga Skåne sammanlagt. Av dessa personer är nästan hälften föräldrar till barn under 18 år. Det framkommer inte hur många av dessa barn som själva befinner sig i hemlöshet. Länkar hittar du genom att hålla muspekaren på böckerna På Kunskapscentrum för barnhälsovård oroas vi av svårigheterna att få fram siffror på antalet drabbade barn. Ett arbete för att kartlägga situationen i Skåne med särskilt fokus på barnhälsovårdens målgrupp pågår och intensifieras under /Olof Stuermer Barns hälsa i media Under början av året har barns hälsa och livsvillkor belysts i flera media och vi från Kunskapscentrum för barnhälsovård har vid flera tillfällen kunnat bidra. Läkartidningen beskriver i några artiklar arbetet för jämlik hälsa i Kommissionen för en socialt hållbar utveckling i Malmö. Marie Köhler blev intervjuad som kommissionär. Sydsvenskan hade med anledning av de många morden i Malmö en artikel där Lars Olsson intervjuades om hur man ska prata med barns oro kring dessa händelser. Jet Derwig blev intervjuad om utvecklingen av övervikt och fetma två dagar i sträck i City. Sydsvenskans reportage med Marie Köhler handlade bl a om samhällets påverkan på barns hälsa. /Marie Köhler

6 Nytt språkscreeningtest för 4-åringar är under utveckling I ett samarbetsprojekt mellan Logopedmottagningen, SUS, Lund och Barnhälsovården pågår ett arbete för att konstruera och prova ut ett nytt screeningtest som ska kunna användas vid fyraårsbesöket på BVC. Målet är att de språksvaga barn som har störst behov av hjälp ska kunna identifieras. De två screeningmaterial ( Värmlands eller Göteborgsmodellen ) som f n används i Skåne, publicerades på 70 talet och avspeglar dåtidens barnspråksforskning. Gemensamt för många vuxna som finns kring barnet är att man ofta lägger största vikten vid det hörbara språket, särskilt då problem med uttal och grammatik. Men det är inte alla typer av språkstörning som omedelbart hörs. Det är därför viktigt att i ett screeningtest ha med uppgifter som kan fånga barn med andra typer av problem, t ex bristande språkförståelse, ordkunskap och förmåga till samspel, eftersom sådana svårigheter kan vara tecken på en språkstörning av allvarligare slag. Sambandet mellan nedsatt språklig funktion på en sådan djupare nivå och sämre prognos i form av kvarstående språkproblem är påvisat. Många studier har visat förhöjd risk för dyslexi och inlärningsproblem för barn med språkstörning. Det finns språkuppgifter som kan fånga detta vid 4 års ålder. Med tidig identifikation ökar möjligheterna till riktade insatser. Därför har vi konstruerat en första version av ett nytt screeningtest. Detta är nu, efter utprovning på logopedmottagningen, på väg ut till fem BVC mottagningar runt om i Skåne (Åparken, Tyringe; Stattena, Helsingborg; Södertull, Lund; Köpingebro, Ystad; Sesam Familjecentral, Malmö). En distriktssköterska per BVC har varit med från projektstart. Vi har tillsammans diskuterat allt från val av illustratör till utformning av blanketter. Det är viktigt att screeningtestet innehåller rätt uppgifter, men det är minst lika viktigt att det är realistiskt och tilltalande utformat. Vi har också lagt vikt vid att samma test ska kunna användas då BVCsjuksköterskan träffar flerspråkiga barn. Varje uppgift som barnet genomför bedöms av distriktssköterskan som rätt/fel och ger 1/0 poäng. Når man ett visst antal poäng är språkförmågan typisk för åldern. Om poängen är lägre än så, eller om föräldrarna är oroliga för sitt barns språkutveckling, skrivs remiss till logoped. Screeningtestet kommer på så vis att vara tydligt i kriterierna för remiss. Vi eftersträvar också att det ska vara lätt att administrera och roligt att genomföra. Till de fem BVC mottagningarna är knutet logopeder som är beredda att snabbt göra en mer omfattande språkutredning när distriktssköterskan remitterar. Resultatet från screeningen jämförs sedan med resultatet från logopedutredningen och med sådana analyser kan man värdera screeningtestets förmåga att identifiera barn med språkstörning. Screeningtestet kommer att användas vid cirka 50 fyraårsbesök till en början. Sedan justerar vi eventuellt uppgifterna något innan vi går in i nästa fas. Då ska testet provas på BVC i mycket större omfattning för att resultaten ska kunna normeras. /Ann Lavesson, leg logoped ann.lavesson@skane.se Illustration Anders Jeppsson

7 Muntorsk hos spädbarn Med anledning av att ett fel har insmugit sig i Läkemedelsrådets bakgrundsmaterial 2012 vill vi påpeka att behandlingsrekommendationerna för muntorsk är oförändrade. Muntorsk hos späda barn är vanligt och om barnet inte verkar besväras av beläggningarna i munnen kan man låta infektionen självläka. Egenvård med enkel baddning av vichyvatten/mineralvatten har osäker effekt men är ofarligt. Om torsken breder ut sig rekommenderas pensling med Nystatin mixtur 1 ml x 4 som förstahandspreparat. Om svampinfektionen påverkar barnets välmående bör peroral behandling inledas med Flukonaxol. För ytterligare information om åtgärder, läs Rikshandboken Läkemedelsrådet i Skåne har inte med Mycostatin på listan över rekommenderade läkemedel pga den långa behandlingstiden och priset, men skriver att det ändå kan rekommenderas i vissa fall t ex vid stor risk för interaktion mellan Flukonaxol och andra läkemedel, till gravida eller till spädbarn. /Kerstin Bergmark Passivt listade barn Vem har ansvar för att barnhälsovård erbjuds till barn som listas passivt på en BVC? Det har på senare tid uppdagats att ett antal barn som kommer till skolhälsovården inte deltagit i barnhälsovårdens erbjudande på flera år. De har vare sig fullständiga vaccinationer, hälsoundersökningar eller stöd. Förklaringen verkar vara att när familjen flyttat till Skåne inte aktivt listat sig på BVC. Familjer som inte väljer BVC, listas passivt att tillhöra den BVC som ligger närmast bostadsadressen. Det åligger varje BVC enhet att dagligen kontrollera om det listats barn på BVC enheten, att kontakta familjen och erbjuda tid för besök. Journal ska upprättas och erbjudandet journalföras. Hälsovalet har inneburit stora förändringar i arbetet och i så komplexa verksamheter som hälsooch sjukvård måste vi skapa rutiner så att vi inte tappar bort att erbjuda alla barn hälsovård. Så vi uppmanar alla BVC enheter att se över sina rutiner för att kontrollera nylistade barn i Lissy. /Kerstin Bergmark

8 Avhandling om spädbarnskolik och akupunktur Sjuksköterska Kajsa Landgren disputerade den 16 december 2011 vid Medicinska fakulteten, Institutionen för hälsa, vård och samhälle vid Lunds universitet med avhandlingen Infants with colic Parents' experiences in short and long perspectives and the effect of acupuncture treatment on crying, feeding, stooling and sleep. Kajsa Landgren har studerat effekten av akupunktur på spädbarn med kolik. Foto: Åsa Hansdotter Svensk titel: Spädbarn med kolik föräldrars upplevelse i ett kortare och ett längre perspektiv samt effekten av akupunktur på barnets skrik, ätande, avföringsmönster och sömn. Ur avhandlingens sammanfattning: Avhandlingens övergripande syfte var att belysa föräldrars upplevelse av att ha och av att ha haft ett spädbarn med kolik samt att utvärdera effekten av akupunktur på barnets skrik, mat, avförings och sömnmönster. Spädbarnskolik definieras som ett tillstånd där ett för övrigt friskt barn skriker och gnäller mer än tre timmar per dag mer än tre dagar i veckan. Kolik drabbar ca 10 % av nyfödda barn i västvärlden. Både barnen och deras familjer lider och det är en risk att den viktiga anknytningen försenas. Orsakerna är sannolikt flera och är inte helt klarlagda. Hos ca 20 % av barnen med kolik avtar skrikandet om de inte exponeras för komjölksprotein. De läkemedel som finns har antigen ingen effekt eller allvarliga biverkningar. Familjer behöver mycket stöd från barnhälsovården under den ansträngande perioden. Sammanfattningsvis visar resultaten att kolik påverkar de flesta aspekter av familjelivet, att föräldrar känner sig maktlösa när de inte kan lindra sitt barns smärta men också att familjerelationerna läker och att minnet av kolikperioden bleknar. Fortsatt forskning behövs för att öka förståelsen för föräldrarnas situation så att bästa möjliga stöd och råd kan ges. Akupunktur minskade spädbarnens skrik och föräldrarna upplevde att barnens tarmfunktion normaliserades. Inga negativa effekter uppvisades. Akupunktur kan vara en behandling för att minska barns lidande och påfrestningar i familjelivet. Dock behövs det fortsatt forskning för att undersöka effekten av olika akupunkturpunkters effekt vid kolik och vilka behandlingsintervall som är optimala. Länk till sammanfattningen /Margareta Berglund Tappad napp i munnen Länk till artikel i SDS Föräldrar som stoppar barnets tappade napp i sin egen mun gör helt rätt, skriver Dagens Medicin. Detta beteende har visat sig minska risken för att barnet ska drabbas av astma och allergi, säger docent Bill Hesselmar till tidningen. Han och hans kollegor har följt 180 barn från födseln fram till tre års ålder. Genom att stoppa nappen i sin egen mun och sedan ge den tillbaka till barnet delar föräldrarna munnens bakterieflora med barnet. Kunskapscentrum har inte lyckats hitta några studier av Bill Hesselmar men i boken Steget före som presenteras under Boktips kan du läsa mer på sid 142. /Margareta Berglund

9 Den nyttiga utevistelsen? Att vi alla mår bra av att vara ute, inte minst barnen, är en allmän uppfattning. Vi tycker att det är viktigt att barn får vara ute och röra sig i omgivningarna och att barn har en chans att utveckla positiva band med naturen. Men vad känner vi till om sambanden mellan friluftsliv, hälsa och miljöengagemang? Och vad vet vi egentligen om barns naturkontakt i förhållande till miljöengagemang och hälsa? Vilken kunskap finns idag? Och behöver vi veta mera om? I rapporten "Den nyttiga utevistelsen? belyser och analyserar fyra forskare den komplexa frågan om naturkontaktens betydelse för barns hälsa och miljöengagemang, ur ett tvärprofessionellt forskningsperspektiv. Utgångspunkten i forskningsarbetet är att barns möjligheter till friluftsliv i vardagen förändras med nya bebyggelsemönster och livsstilar, som medför att den urbana miljön blir en allt viktigare arena för naturkontakt. Syftet med rapporten är att bidra med olika vetenskapsområdens perspektiv på de potentiella värdena av att barn och unga har naturkontakt i vardagen samt belysa och diskutera om naturkontakten kan bidra till barns hälsa och utveckling och framväxten av ett miljöengagemang. Forskningsarbetet har genomförts vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Alnarp, på uppdrag av Naturvårdsverket. Rapporten ska tjäna som kunskapsunderlag för Naturvårdsverkets och andra aktörers arbete med att bevara och utveckla förutsättningarna för friluftsliv och naturkontakt. Mårtensson F, Lisberg Jensen E, Söderström M (distriktsläk Linero VC, Lund), Öhman J Forskningsperspektiv på naturkontaktens betydelse för barns hälsa och miljöengagemang. Länk: Naturvårdsverket, Rapport 6407 jan 2011 /Margareta Berglund Boktips! STEGET FÖRE forskare om hur framtidens vuxna mår i dag Under det senaste seklet har Sverige gått från att vara ett land med många nödställda människor till ett land där vi lever i överflöd i ett internationellt perspektiv. På många sätt mår vi bättre, på andra sätt skapar överflödet ohälsa. Fetma och dess följdsjukdomar är ett växande hälsoproblem bland barn och ungdomar och den psykiska hälsan hos unga är oroväckande. I boken "Steget före forskare om hur framtidens vuxna mår i dag" belyser forskare barns och ungdomars hälsa ur flera olika perspektiv och ger en aktuell lättförståelig bild av vad vi kan göra för att ligga steget före och motverka ohälsa bland framtidens vuxna. Frågor som diskuteras är; Hur kan samhället bromsa överviktsepidemin? Hur ska skolan göra för att motverka mobbning? Och hur använder vi forskningen för att komma åt problemen? Boken, som kostar 65 kr, kan du beställa från Vetenskapsrådet /Margareta Berglund

10 Knacka på A C Tidholm Det här är en bok som första gången gavs ut för nitton år sedan. Trots sin ålder har den förmåga att roa de minsta barnen än idag! Genom boken följer vi ett barn som knackar på och släpps in genom många dörrar. Varje dörr döljer finurligt illustrerade miljöer! Boken med sitt rytmiska språk riktar sig till barn mellan 0 3 år. Två och treordsmeningar tillsammans med färgsprakande illustrationer och ett tydligt barnperspektiv gör denna bok till en favorit som tål att läsas om och om igen! /Ylva Thor Mamma Mu läser Jujja Wieslander, Sven Nordqvist En alldeles ny bok om vår favoritkossa. Mamma Mu har varit på Blibluteket (ja, det heter så tror hon) och lånat böcker. Kråkan är dock misstänksam och tycker inte att kor ska läsa. Men Mamma Mu vet bättre. Om man kan läsa så kan man få veta nästan allting! Som vanligt underfundigt berättat och med Sven Nordqvists härliga bilder. /Olof Stuermer Tankeväckande, lättlästa böcker om barn, familj och föräldraskap av Jesper Juul. Jesper Juul belyser klokt och ömsint sina teorier med en mängd ex hämtade ur vardagslivet. Han har under många år varit verksam i olika kulturer och är idag ledare för terapiinstitut i Odder, Köpenhamn och Zagreb. Ditt kompetenta barn: På väg mot nya värderingar för familjen Här är jag! Vem är du? I Ditt kompetenta barn gör den välkände danske familjeterapeuten Jesper Juul upp med många traditionella uppfattningar och värderingar inom barnuppfostran. I boken presenterar han nya sätt för barn och vuxna att umgås på, som varken bygger på gamla tiders auktoritära maktutövning eller demokratisk tyranni utan på jämlikhet och lyhördhet. "Lyssna på era barn och lita på att deras reaktioner är kompetenta!" menar Juul. /Margareta Berglund Hur kan man som förälder på bästa sätt tackla vardagens små konflikter? Med hjälp av stränga förhållningsregler och tydliga gränser, eller genom att låta barnet själv bestämma och ta ansvar för sina handlingar? Varken eller, menar den välkände danske familjeterapeuten Jesper Juul, som har gjort sig känd för att vända upp och ned på vedertagna föreställningar om samspelet mellan föräldrar och barn. Han betonar vikten av ömsesidig lyhördhet och respekt för såväl barnets som den vuxnes personliga gränser. Lyckas vi med det undviker vi att kränka barnen och hjälper dem att växa upp till trygga och socialt kompetenta individer.