Företagarrådet Stockholms stad och län

Transkript

1 Stockholm Företagarrådet Stockholms stad och län Strategi och Handlingsplan

2 Innehållsförteckning Bakgrund 4. Det svenska näringslivet 5. Sverige i en globaliserad värld 6. Utmaningar för Sverige 7. Utmaningar för Stockholm (stad och län) 8. Utmaningar för Moderaterna 9. För eo mer dynamiskt näringsliv krävs åtgärder inom flera områden Företagarrådet 11. Företagarrådet ( 12. Styrelse och akrviteter 13. Företagarrådet idag 14. Genomförande av rådets uppgiuer 15. Handlingsplan

3 Bakgrund

4 Det svenska näringslivet Sverige har, relarvt sin storlek, många internaronellt framgångsrika storföretag. Det är en styrka för Sverige. Storföretag är generellt mer produkrva än småföretag. De satsar mer på forskning och utveckling. Deras akrviteter runt om i världen innebär ao värdefulla kunskaper, erfarenheter och metoder från andra länder snabbt sprids Rll Sverige. Det finns flera orsaker Rll ao Sverige har många storföretag. En orsak är en näringslivspolirk anpassad euer storföretagens behov. EO Rdigt uoryck för deoa är det sk Saltsjöbadsavtalet från Det är en polirk som har gynnat Socialdemokraterna och möjliggjort deras långa makrnnehav. Och Socialdemokraternas långa makrnnehav är i sig orsaken Rll ao alla parrer i dag i huvudsak driver en SocialdemokraRsk polirk. Det finns också eo antal nackdelar med ao Sveriges näringsliv i stor utsträckning domineras av eo relarvt fåtal stora företag. Storföretag är mer benägna ao avskeda personalen än småföretagare som lever nära sina anställda. Säljs storföretaget utomlands försvinner kompetens och jobb från Sverige. EO samhälle dominerat av storföretag gör det läoare för S ao utmåla storföretagen / kapitalisterna Rll fiende och vinna stöd från både arbetare och tjänstemän En företagarpolirk anpassad euer storföretagens behov är inte en polirk anpassad för småföretagare. Det som är enkelt för eo storföretag ao omplacera personal, ao se Rll ao alla lagar och regler följs, ao avskeda/omplacera är svårare för eo litet företag. Den svenska företagspoli2ken är inte fokuserad på småföretagens behov

5 Sverige i en globaliserad värld Marknadsekonomin är dynamisk. Ny företag grundas och växer upp. Gamla företag, som slutar, utvecklas försvinner. När Kina mfl valde marknadsekonomi och kapitalism före planekonomi och i huvudsak stängda gränser förändrades världen i grunden. Det var en historisk händelse. Länder som Kina och Indien växer nu snabbt och utgör allt större exportmarknader för de svenska företagen. Men samrdigt som marknaderna växer ökar konkurrensen. Inga eller briscälliga patent och varumärkesskydd samt marknader där de flesta kunderna har små resurser är de förutsäoningar under vilka de asiarska företagen konkurrerar. DeOa gör indiska och kinesiska företag extremt innovarva och kostnadseffekrva. Dessa företag planerar nu, i samband med ao kvaliteten på varorna och produkterna förbäoras, för ao erövra världen. Kinas och andras framväxt innebar ao mängder av företag i Europa och USA kommer ao gå under i konkurrensen. DeOa hände när Japan och Sydkorea växte fram - och det kommer nu ao hända igen - fast på en mycket större skala. SamRdigt har den tekniska utvecklingen inneburit, i första hand inom IT och telekom, ao mängder av jobb kan raronaliseras bort. Allcler arbetsuppgiuer automarseras. I en marknadsekonomi ersäos konrnuerligt gamla jobb med nya. Tempot i denna process är nu högre än någon gång Rdigare. Lika fort som gamla jobb försvinner måste nya skapas

6 Utmaningar för Sverige RelaRvt övriga EU är den svenska ekonomin stark. Sverige är eo av världens mest konkurrenskrauiga länder. Många av våra företag konkurrerar framgångsrikt på globala marknader. Men deoa innebär inte ao vi står väl rustade inför framrden, vi är bäore rustade än många andra länder i Europa, men också vi har många problem och utmaningar som vi måste ta tag i och lösa för ao långsikrgt kunna säkra välfärden. Hög arbetslöshet, i synnerhet bland ungdomar och invandrare OmfaOande integraronsproblem, ökande klyuor och växande utanförskap. Många (glesbygds) kommuner, har ofinansierade pensionsåtagande, brister i den sociala infrastrukturen, uclyoning och en kvarvarande åldrande befolkning. Lågt nyföretagandet, få nya jobb skapas i det privata näringslivet och få storföretag har skapats euer andra världskriget. De svenska storföretagen anställer inte längre i Sverige. Nyanställer man sker det utomlands. För ao lösa dessa problem krävs flera åtgärder, det enskilt vikrgaste är eo fokus på ao skapa jobb. Utan nya jobb i det privata näringslivet kan vi inte bibehålla dagens välfärd. SamRdig har - enligt Ekonomifakta.se - de anställda i det privata näringslivet inte ökat på 50 år, trots ao befolkningen ökat med 2 miljoner. Hela sysselsäoningsökningen har skeo i den offentliga sektorn. Hur skapar vi fler jobb i det privata näringslivet?

7 Utmaningar för Stockholm (stad och län) Stockholm är en av Europas mest dynamiska städer. I olika globala rankingar placerar sig Stockholm högt. Det är en av världens bästa städer ao leva i. Det är också en av världens mest konkurrenskrauiga städer. SamRdigt, liksom Sverige, har Stockholm eo antal problem och utmaningar som måste åtgärdas. Brist på bostäder och en icke fungerande hyresmarknad. Briscällig infrastruktur; för få förbindelse nord/syd, för få direkclyg från Arlanda. Ökad segregering (mellan stadsdelarna) och eo växande utanförskap i de mest utsaoa stadsdelarna Svårt aorahera högutbildad utländsk arbetskrau pga av höga skaoer, klimat, språk, och konkurrens från mer aorakrv städer. EO varierande företagsklimat (enlig Företagarna själva) och eo briscälligt samarbete mellan länets kommuner. Stockholm (stad) har eo relarvt dynamiskt och entreprenöriellt näringsliv. DeOa trots ao många företagare är missnöjda med den förda polirken. Stockholm vill (för)bli en världsstad. Det kräver ändringar i poli2ken.

8 Utmaningar för Moderaterna Ekonomin och arbetslösheten kommer ao stå högt på dagordningen vid valen För ao få ner arbetslösheten behöver fler jobb skapas. För ao fler jobb skall skapas behövs fler företag som växer och anställer. DeOa innebär ao antalet utmaningar för Moderaterna FöretagarpoliRken har idag låg profil. Nyföretagande och entreprenörskap nämns sällan av parrledningen. Näringsdepartementet styrs av Centern. Moderaterna har få profiler som kan och vill debaoera företagarpolirk. För närvarande kan ingen namnge någon näringslivspolirsk talesman hos Moderaterna. Sjunkande röstetal bland företagare. Företagarens röst tas för givet (på valdagen) Kunskaper om företagande och företagandets villkor begränsade i fullmäkrge och riksdag. Hos vissa är de teorerska kunskaperna goda men få har prakrska erfarenheter. OmposiRoneringen av Moderaterna har inneburit ao vissa (näringslivs och arbets- marknads) frågor som bör diskuteras inte tas upp. Moderaterna behöver en ny företagarpolirkpolirk. Moderaterna behöver se över sin företagarpolirk och förtydliga sin företagarprofil. Det är dags af komplefera arbetslinjen med en företags- / entreprenörslinje.

9 För eo mer dynamiskt näringsliv krävs åtgärder inom flera områden Företagar- och näringslivspolirk omfaoar många områden och berör flera ministerier vilket innebär ao parrledningen måste driva frågan för ao förutsäoningarna för eo mer dynamiskt näringsliv skall skapas. Utbildning: En bäore utbildad arbetskrau innebär högre produkrvitet, i privat och offentlig sektor Arbetsmarknaden: En mer flexibel arbetsmarknad gör det läoare för småföretag ao växa NäringslivspoliRken: Enkla, tydliga och okomplicerade regler förenklar för företagarna Infrastruktur: En briscällig infrastruktur skapar problem för alla företag som vill växa Finans: Rimliga skaoer innebär mer riskkapital och bäore förutsäoningar för småföretagare ao växa När majoriteten av dagens svenska storföretag grundades (före 1930) fanns få av dagens lagar och regler. Idag finns eo omfaoande regelverk som i stor utsträckning har som mål ao skydda samhället och medborgarna. I USA är filosofin förenklat den omvända. Man säoer företagens behov först. Det amerikanska systemet har många brister, men det leder samrdigt Rll ao ny storföretag konrnuerligt växer fram. Hur skapar vi ef bäfre företagarklimat i Sverige vem är ansvarig?

10 Företagarrådet

11 Företagarrådet ( Moderaternas Företagarråd är eo nätverk för akrva moderater i Stockholms stad och län som är intresserade av företagarfrågor. Rådets uppgiuer är; AO bidra Rll utvecklingen av parrets företagarpolirk AO driva opinion i utvalda frågor AO erbjuda personer utanför parret, intresserade av företagarfrågor en möjlighet ao komma i kontakt med Moderaterna samt, Öka kunskaperna internt i parret om företagarefrågor och företagandets villkor. Företagarrådet har som mål ao Moderaterna skall vara företagarnas självklara val. Finns det inga företag - finns det inga arbeten.

12 Styrelse och akrviteter Styrelse Per Sörman (Ordf) Lars Almquist (vordf) Anders Alvebäck Anne- ChrisRne Carlberg Mikael Eskman ChrisRna Gardos Jennifer Lind Marianne PeOerson Rune Wikström Arbetet bedrivs också via arbetsgrupper, med fokus på; kommunikaron, lobby, integraron, entreprenörskap, polirskt program, polirker och föreningar, utbildning, internaronella frågor och material Utöver styrelsens ledamöter är eo flertal personer verksamma i de olika arbetsgrupperna. Företagarrådet bidrog Rll framtagandet av ProposiRon angående FöretagspoliRskt program för Moderaterna i Stockholms stad och län antaget på Förbundsstämman Se vidare hop://moderaterna.net/foretag/foretagspolirskt- program- for- moderaterna- i- stockholms- stad- och- lan/ Företagarrådet moronerade i samma ärende - med i grunden samma proposiron - på Förbundsstämman 2011 i syue ao ge Förbundsstyrelsen i Stockholms Stad uppdraget ao, gentemot den Moderata Riksdagsgruppen, verka för genomförandet av proposironens 36 punkter. MoRonen antogs av Förbundsstämman 7 maj 2011.

13 Företagarrådet idag En styrelse i huvudsak bestående av företagare med polirk som frirdssysselsäoning. DeOa innebär en begränsning i vad styrelsen hinner med. Företagarrådets ställning i parret (Stad och län) har stärkts sedan Rådet har eo bra stöd från kansliet (på Stora Nygatan). Det finns eo växande intresse för Företagarrådets idéer och synpunkter internt i parret men det finns forcarande mycket ao göra. EUersom (Stockholms stad och läns) Företagarrådet f.n. är landets enda har Företagarrådet i vissa fall rådet fungerat som riksorganisaron Företagarrådet har hau bra framgång med ao lobba uppåt i parret, gentemot parrets ledande företrädare. Kontaktarna och samarbetet nedåt med lokalavdelningarna kan utvecklas och stärkas. I dag närvarar många av lokalföreningarnas representanter sällan eller aldrig på företagarrådets akrviteter. Företagarrådet är okänt utanför Moderaterna. Kontakten med företagare som ej är medlemmar eller akrva i Moderaterna är i stort obefintligt. Rådets hemsida ( och Facebooksida har utvecklats posirvt och har bidragit Rll ao lyua rådets profil. Företagarrådet drivs ideellt av Moderata Företagare.

14 Genomförande av rådets uppgiuer Utveckling av företagarpoli?ken Driva opinion i utvalda frågor Erbjuda intresserade kontakt med par?et Öka kunskaperna internt om företagande FöretagspoliRska program MoRoner Rll stämmorna i maj 2013 Möten / diskussioner med intresse- organisaroner / akademia Media (DebaOarRklar) Webb Blogg Facebook Allmänna möten (med ledande företrädare) Bygga nätverk med företagar- föreningar Bygg upp databas över företagare- föreningar etc. Bjuda in Rll träffar med relevanta M polirker Möten med; o Regering o Riksdag o LandsRng o Stad o Stadsdels- nämnder o Lokal- avdelningar o Medlemmar

15 Handlingsplan Fastlägg målen för Fastlägg ev budget och resurser Fastställa hur arbetet skall drivas (arbetsgrupper, kansliets roll m.m.) Etablera kontakt med ansvariga i Riksdag, LandsRng, Stad/Kommuner. Engagera Företagarrådet i utvecklingen av parrets FöretagarpoliRk Bygg nätverk med företagarorganisaroner och motsvarande, anordna träffar och möten Närvara i Företagaresammanhang (mässor, konferenser, akrviteter anordnade av svenskt näringsliv etc) Bygg upp en databas med företagarföreningar etc för kampanjer, inbjudning m.m. Etablera Företagarrådet som organisaron/grupp, bygg varumärket via webb / Facebook, skriv debaoarrklar (SvD, DN) m.m. Organisera träffar med ledande företrädare för M.