Vårdprogram för ätstörningsbehandling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vårdprogram för ätstörningsbehandling"

Transkript

1 Version nr Diarie nr År/löp nr 2 Sidan 1 av 29 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Reviderat datum Vårdprogram för ätstörningsbehandling Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken Upprättad av (befattning, namn) Godkänd av (befattning, namn) Sign Gäller från datum Anna Bürger Sjödin, enhetschef Anita Ivarsson, verksamhetschef Vårdprogram för ätstörningsbehandling Örebro läns landsting

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Bakgrund... 4 Introduktion... 4 Beskrivning av enhet och uppdrag... 4 Utredning och bedömning... 5 Bedömning... 5 Patienter över 18 år... 5 Patienter under 18 år... 6 Gemensamt vid bedömning av vuxna och ungdomar... 6 Behandling... 7 Öppenvård... 7 Vårdplanering... 7 Behandlingsriktlinjer... 8 Förstärkt öppenvård Sluten vård Nutritionsbehandling Farmakologisk behandling Försäkringsmedicin Behandling i samverkan Behandling vid samsjuklighet Konsultativ behandling Övervikt Tandhälsa Kvalitetsarbete Referenslista Litteraturtips

3 Bilagor Bilaga 1: Vårdnivåer Bilaga 2: Diagnostiska kriterier enligt DSM-IV Bilaga 3: Kriterier för förtur till bedömning/behandling Bilaga 4: BMI-gränser för normalvikt hos barn och ungdomar Bilaga 5: Somatisk undersökning i bedömningsskedet Bilaga 6: Somatisk uppföljning under behandling Bilaga 7: Indikationer för sluten vård Bilaga 8: Matlista Bilaga 9: Matdagbok Bilaga 10: Mall för uppföljning av vårdplan 3

4 Bakgrund På Barnpsykiatriska kliniken i Örebro har under de senaste åren pågått ett utvecklingsarbete som bl.a. omfattar utarbetande av vårdprogram för utredning, behandling och uppföljning av olika diagnoser. Detta vårdprogram är framtaget av en arbetsgrupp med representanter från Ätstörningsenheten och första revideringen har skett Syftet med vårdprogrammet är att beskriva aktuella riktlinjer och rutiner på Ätstörningsenheten Eriksbergsgården. Som komplement till detta vårdprogram finns vårdprogram som beskriver behandlingsriktlinjer vid slutenvård. ev% pdf?ie=0 Introduktion Det är viktigt att upptäcka och behandla ätstörningar i ett tidigt skede. Ju mer etablerat ett ätstört beteende är, desto svårare är det att bryta. Att tidigt i behandlingen bryta destruktiva ätmönster, och tvångsmässiga beteenden relaterade till kropp och ätande är en viktig prognostisk faktor i en ätstörningsbehandling. Att tidigt bryta svälten är också betydelsefullt för att patienten ska tillgodogöra sig samtalsbehandling. Därför är det av avgörande betydelse att kunskap om ätstörningar finns inom olika vårdnivåer. På uppdrag av Svenska Psykiatriska Föreningens styrelse utarbetades 2005 riktlinjer för utredning och behandling av ätstörningar (Ätstörningar - kliniska riktlinjer för utredning och behandling, nr 8, Svenska Psykiatriska Föreningen, 2005). Riktlinjerna ligger till grund för rutinerna på Ätstörningsenheten Eriksbergsgården. Där beskrivs också ätstörningsbehandling inom olika vårdnivåer: primärnivå, öppenvård och slutenvård (bil. 1). Beskrivning av enhet och uppdrag Ätstörningsenheten Eriksbergsgården är en specialiserad åldersövergripande enhet för utredning och behandling av patienter med ätstörning. Organisatoriskt är enheten underställd Barn och ungdomspsykiatriska kliniken i Örebro läns landsting. Behandling erbjuds till patienter med svår ätstörningsproblematik och som uppfyller kriterierna för en ätstörningsdiagnos i enlighet med DSM-IV (bil.2). Kontakt med enheten sker via remiss eller egenanmälan, för ungdomar under 18 år kan vårdnadshavare göra anmälan. Vid remiss från annan vårdgivare rekommenderas att riktlinjer för remiss som framarbetats i samråd med primärvård används aspx 4

5 Enheten erbjuder öppenvård och förstärkt öppenvård för såväl barn/ungdomar som vuxna bosatta i Örebro län. Vid behov av heldygnsvård sker samarbete med Barn och ungdomspsykiatriska klinikens akutenhet, respektive Allmänpsykiatrisk heldygnsvård i Örebro samt med behandlingshem som drivs i privat regi. Enheten utgörs av ett mångprofessionellt team med medicinsk- psykologisk- och social kompetens. Ett välfungerande samarbete mellan olika yrkesgrupper och kompetenser är av stor vikt då patienten ofta behöver hjälp på flera sätt samtidigt och/eller i följd. I teamet finns sjuksköterskor, läkare, psykologer, kuratorer, arbetsterapeut, sjukgymnast, behandlingsassistenter med relevant behandlarkompetens, läkarsekreterare samt enhetschef. Behandlingsinsatser som kan erbjudas är pedagogik kring mat och kropp, måltidsträning, samtalsbehandling i form av motiverande, stödjande och psykoterapeutiska samtal, familjebehandling/familjeterapi och stöd till anhöriga, somatiska kontroller och uppföljning av besvär relaterade till ätstörningen, sjukgymnastik och träning av funktioner i det dagliga livet. Utredning och bedömning Bedömning Bedömning av ätstörning riktas i huvudsak mot två huvudgrupper av symtom: Specifik psykopatologi symtom relaterade till ätstörningen. Hit hör viktfobi, kompensatoriska beteenden, stark önskan att gå ner i vikt, extrem upptagenhet av vikt och kroppsform, självkänslan starkt kopplad till kropp och vikt, episoder av hetsätningar samt upplevelse av kontrollförlust under episoder av hetsätning. Generella symtom som negativ självbild, perfektionism, känsla av ineffektivitet, bristande autonomi, rädsla för psykobiologisk mognad, impulsivitet, bristfälliga sociala/interpersonella relationer, traumatiska erfarenheter t ex. sexuella övergrepp, kognitiva dysfunktioner och ångest inför sociala situationer. Bedömningen syftar till att besvara vilka av ovanstående faktorer som sannolikt är upprätthållande, primära eller sekundära ätstörningen. En bedömning av motivation och förväntningar på behandlingen är också av stor betydelse. Patienter över 18 år Nyanmälan/remiss bedöms av remissgrupp (enhetschef, överläkare och sekreterare) Ställningstagande till kallelse för bedömning, om tilläggsinformation behövs eller om ärendet skall avvisas eller hänvisas till annan instans. Kriterier finns för förtur till bedömning och behandling (bil.3) Bedömning av patienter över 18 år görs i Bedömningsteam Vuxna Bedömning 2 intervjubesök 1 besök för somatisk undersökning. 5

6 Återförs till teamkonferens. Diagnos fastställs, symtom- och funktionsbedömning med GAF och behandlingsförslag framtas. Eventuell förtur bedöms utifrån förturskriterier. Återföringsbesök med information om diagnos, behandlingsförslag och fortsatt planering. Vid bedömningen används för vuxna en för enheten framarbetad strukturerad intervju, som bygger på intervjuformuläret BAB, och internetbaserade verktyget Stepwise. Har patienten egna barn ska även formulär Familjesituation användas för att upptäcka eventuella behov av information, råd och stöd till familj och barn. Patienter under 18 år Nyanmälan/remiss bedöms av Bedömningsteam Ungdom. Ställningstagande till kallelse för bedömning, om tilläggsinformation behövs eller om ärendet skall avvisas eller hänvisas till annan instans. Kriterier finns för förtur till bedömning och behandling (bil.3) Bedömning 2-3 intervjubesök. Somatisk kontroll vid ett av besöken. Måltidsträning på mottagningen kan ingå vid något av besöken. Återförs till teamkonferens. Diagnos fastställs, symtom och funktionsbedömning med C-GAS och behandlingsförslag framtas. Eventuell förtur bedöms utifrån förturskriterier. Återföringsbesök med information om diagnos, behandlingsförslag och fortsatt planering. Patienten kallas tillsammans med vårdnadshavare. Vid delad vårdnad är principen att vårdnadshavare informerar varandra om att kontakt har tagits med enheten. Familjen utsätts för stora påfrestningar då en medlem har en ätstörning. Därför är en utredning av familjens funktion, mönster, umgängesklimat samt förmåga till stöd och förändring nödvändig. Vårdnadshavare till patient som fortfarande går i skolan ombeds ta med kopia på skolhälsovårdens tillväxtkurvor till bedömningssamtalet. BMI-gränser för normalvikt hos tonåringar.(bil.4) Vid bedömningen används en strukturerad intervju, BAB-/F(förälder) samt internetbaserade verktyget Stepwise. Samtalen sker dels med ungdom och vårdnadshavare tillsammans och dels med ungdom och vårdnadshavare var för sig. Gemensamt vid bedömning av vuxna och ungdomar Kartläggning och bedömning sker av problematik relaterat till ätstörning utifrån sociala, psykologiska och medicinska aspekter. Den diagnostiska bedömningen vid ätstörningar skall inte skilja sig från bedömning av annan psykiatrisk problematik. Den skall innehålla en utförlig anamnes, bedömning av psykisk status, komorbiditet, bedömning av familjevariabler, bedömning av resurser på individ-, familj- övriga nätverksnivåer samt vid behov information 6

7 från annan vårdinrättning. En somatisk utredning är ett viktigt inslag för att bedöma aktuellt hälsoläge samt uppmärksamma annan somatisk sjukdom och görs enligt särskild mall. (bil.5) Under bedömningssamtalen ges information om ätstörning samt information och råd kring hur patienten/familjen kan komma igång med ett förändringsarbete kring mat och ätande för att bryta svårigheterna så snart som möjligt. Den intresseanmälan patienten och vårdnadshavaren fyllt i vid anmälan till enheten ligger till grund för samtal kring motivation och förväntningar på behandling. Patienter som får en ätstörningsdiagnos skall erbjudas behandling inom gränsen för vårdgarantin. Under eventuell väntetid skall det tydligt framgå vem som är patientansvarig och patient/vårdnadshavare ska informeras om detta och hur de kan nå denne. Patienten/familjen skall uppmuntras att kontakta mottagningen och informera om väsentliga förändringar i ätstörningssymtom eller det allmänna tillståndet vid behov. Mottagningen ansvarar för att eventuella insatser under väntetid t.ex. kontakt med skolhälsovård eller vårdcentral är planerade. Behandling Öppenvård Behandling av ätstörningsproblematik bör så långt som möjligt bedrivas i öppen vård. Valet av behandlingsalternativ styrs framförallt av patientens symtom, svårighetsgrad, ev. komorbiditet, ålder och livssituation. Ett väl fungerande samarbete i teamet är viktigt då patienten kan behöva olika behandlingsformer samtidigt eller i följd av varandra. Vårdplanering När lämpligt behandlingsalternativ kan erbjudas kallas patienten för vårdplanering. Ungdomar under 18 år kallas tillsammans med vårdnadshavare om inte särskilda skäl föreligger att kalla ungdomen ensam. 1. För att göra en rimlig behandlingsplanering behöver patientansvarig behandlare uppdatera bedömningen och notera eventuella förändringar sedan bedömningen gjordes, som kan påverka behandlingens innehåll eller upplägg. 2. En vårdplan med tydliga behandlingsmål skrivs under de tre inledande behandlingssamtalen. I vårdplanen ska patienten, och i förekommande fall vårdnadshavare, ha möjlighet att formulera och ha synpunkter på vilka mål behandlingen ska syfta till. Patientansvarig behandlare ansvarar för att de behandlingsmål som formuleras är i enlighet med rimliga rekommendationer för ätstörningsbehandling och anpassade till patientens problematik och diagnos. I vårdplanen skall tydligt framgå vem som är patientansvarig behandlare och när vårdplanen ska revideras. Vårdplan ska utvärderas och ev. revideras minst två ggr./år I fråga om ungdomar kan det ibland inträffa att ungdomen inte samtycker till behandling och att de målsättningar som görs upp mestadels speglar föräldrarnas behandlingsmålsättning. I dessa fall är det extra väsentligt med täta avstämningar och 7

8 så snart det finns en möjlighet att göra patienten mer delaktig i sin vårdplanering bör vårdplanen revideras. 3. I vårdplanen skall också tydligt anges hur behandlingsmålen skall uppnås, det vill säga vilka behandlingsinsatser som ska genomföras. Detta kommuniceras med patienten/familjen så att det är tydligt vilka insatser som erbjuds, vad de syftar till och när de skall följas upp. Behandlaren ansvarar för att de behandlingsmetoder man kommer överens om står i rimlig proportion till patientens problem, och att tydliggöra vilka behandlingsinsatser vi bedömer är lämpliga och rimliga. Behandlingsriktlinjer Att bygga en förtroendefull relation är själva grunden för ett förändringsarbete. Det kan ta lång tid och kräver mycket tålamod hos behandlaren. Patientens ambivalens och rädsla för förändring kan finnas med under mycket lång tid och kräver oftast ett ständigt pågående motivationsarbete. Samtidigt som patienten måste mötas med respekt för de svårigheter de upplever i samband med förändring så är det viktigt att medvetandegöra och tydliggöra det egna ansvaret för tillfrisknande(smith, 2010). Steg 1: Normalisera ätande och bryta destruktiva beteenden och tvång. Hantera ångest i samband med måltider("nice Guidelines: Eating Disorders Core interventions in the treatment and management of anorexia nervosa, bulimia nervosa, and related eating disorders", 2004). Första steget för samtliga patienter i behandling vid Ätstörningsenheten är att normalisera ätande, bryta destruktiva beteenden och tvång relaterade till ätstörningen, samt hantera ångest som är relaterad till ätstörningen. Det är viktigt att patienten/familjen tydligt får förklarat för sig vad detta behandlingssteg innebär, och att detta är en förutsättning för att uppnå en positiv och varaktig förändring. Det är sällan meningsfullt att i inledningsskedet fokusera på bakomliggande orsaksfaktorer. Istället är det viktigt att så snabbt som möjligt bryta destruktiva beteenden för att undvika såväl kroppsliga, psykiatriska som sociala konsekvenser av långvarig ätstörning. Användning av matdagböcker, där matintag, tankar, känslor och beteenden kan registreras, är oftast ett bra hjälpmedel i detta steg. Likaså kan måltidsträning dvs. pedagogiska måltider där patient och behandlare äter tillsammans, vara en lämplig behandlingsinsats. I första steget ingår också psykopedagogiska interventioner såsom information om sjukdomen, matens funktion, kroppens reaktioner och betydelsen av adekvat energi- och näringsintag för de fysiska och psykiska funktionerna. Måltidsträning och psykopedagogiska interventioner kan ske både individuellt, i familj och grupp. Ofta ingår också kroppsliga kontroller eller viktkontroller (bil. 6). Det ska i vårdplanen framgå hur ofta somatiska kontroller ska genomföras, och vem som ansvarar för detta. Viktkontroller bör endast ske på mottagningen för att undvika tvångsmässigt och överdrivet kontrollerande av vikten. Målsättning för att bryta ev. viktminskning och därefter öka i vikt görs upp i samarbete med patienten. Detta sker stegvis, bryta viktnedgång - stabilisera vikten - normalisera vikten. 8

9 Om matintaget är otillräckligt, om vikten är mycket låg eller om det är svårt att stabilisera vikten kan det vara nödvändigt med tillägg av näringsdrycker (se Nutritionsbehandling). Förutom det nödvändiga arbetet kring mat, vikt och kroppsliga symptom kan terapeutiskt stöd som bör vara orienterat till här och nu behövas. Fokus i samtalen kan/bör vara att stärka patientens självkänsla och relationer samt som tidigare nämnts ångesthantering. I början av behandlingen kan patienten behöva komma för 1-2 besök i veckan där samtal, uppföljning och medicinska kontroller behöver ingå. För vuxna patienter innebär detta oftast besök individuellt eller i grupp. För vuxna patienter med hetsätningsstörning ska gruppbehandling med KBT-inriktning erbjudas som första alternativ. Om grupp ej finns att tillgå ska patienten erbjudas individuell behandling, i första hand KBT eller Interpersonell terapi. För de flesta ungdomar innebär detta första steg att komma till mottagningen tillsammans med sina föräldrar för att få råd och stöd att göra förändringar hemma. Vårdnadshavare är en viktig resurs för att bryta skadliga beteenden, och för att hjälpa patienten att hantera den ångest och oro som ofta uppstår när man jobbar med att förändra sitt beteende. Om positiva förändringar i detta initiala skede uteblir ansvarar patientansvarig behandlare för att föreslå andra behandlingsinterventioner som kan hjälpa patienten att bryta med ätstörningsbeteenden. Man bör också överväga om det finns annan psykiatrisk problematik som tidigare inte framkommit. Steg 2: Jobba med kvarvarande kognitiva, känslomässiga och beteendemässiga problem relaterade till ätstörningen. En ätstörning är förutom ett stört ätbeteende också associerat med kognitiva eller känslomässiga problem, såsom ångest, nedstämdhet, missnöje med kropp och vikt och/eller negativ självvärdering. Ibland har patienten varit med om svåra eller traumatiska händelser som påverkat hans/hennes psykiska välbefinnande. När patienten börjar förändra sitt beteende i positiv riktning är det viktigt att i behandlingen uppmärksamma vilka kvarvarande svårigheter patienten upplever. För en del personer minskar och upphör andra kognitiva eller känslomässiga symptom i samband med att ätandet förbättras utan att några särskilda insatser för detta behövs. Men för många finns kvarvarande svårigheter. Om dessa symptom inte uppmärksammas, kartläggs och behandlas finns en ökad risk för återfall i ätstörning(bardone- Cone et al.; Strober, Freeman, & Morrell, 1997). Psykoterapeutiska samtal, baserat på familjeterapi, systemisk terapi, KPT/KBT, ACT eller psykodynamisk terapi kan erbjudas i detta steg. Även behandlingsinsatser som syftar till ökad kroppskännedom, balans och ökad funktion i vardagen kan erbjudas. Behandlingsinsatser på steg två nivå kan även de genomföras som gruppbehandling, ex. på gruppbehandlingar kan vara Självbildsgrupp, Lev med din kropp, Tanke/Känsla/Upplevelse och Medicinsk Yoga. Ibland uppvisar patienten kvarvarande symtom som inte bedöms vara direkt relaterade till ätstörningen (även om de olika symtomen kan påverka och förstärka varandra). Det kan exempelvis röra sig om att man uppmärksammar att patienten har en annan psykiatrisk eller social problematik. Om det bedöms att det behövs omfattande eller specialiserade insatser för att komma till rätta med detta remitteras patienten vidare till annan instans och vid behov samordnas insatserna mellan behandlingsenheterna. 9

10 Steg 3: Avslutning och uppföljning och återfallsprevention. En bra och planerad avslutning är en viktig del av en behandlingskontakt, vare sig kontakten har bestått av ett fåtal behandlingstillfällen, eller en längre kontakt. I avslutningsskedet är det viktigt att tillsammans med patienten sammanfatta och summera behandlingskontakten, följa upp vårdplan och behandlingsmål, och tillsammans med patienten prata om de eventuella förändringar patienten genomfört. I detta sammanhang är det också betydelsefullt att ta upp eventuella förändringar som patienten inte har genomfört. Tillsammans med patienten är det viktigt att lyfta upp vilket eventuellt behov av fortsatta behandlande eller uppföljande insatser som kan finnas, och var och hur detta ska tillgodoses. Om patienten remitteras vidare är det viktigt att patienten har klart för sig vart han/hon kan vända sig med frågor eller funderingar under en eventuell väntetid. Ofta kan det vara lämpligt att i avslutningsskedet fasa ut behandlingskontakten, genom att erbjuda ett eller flera uppföljningstillfällen. Vid dessa uppföljande träffar ligger fokus på att stärka patientens eller familjens känsla av kompetens, följa upp hur patienten hanterar förändringar som man har arbetat med i behandlingen, och vid behov repetera kunskaper som patienten fått i behandlingen. I avslutningsfasen av en behandling är det viktigt att tillsammans tala om hur patienten ska hantera eventuella risksituationer, och hjälpa patienten identifiera och uppmärksamma tecken på bakslag eller återfall, och påminna om vilka verktyg patienten har till sitt förfogande för att hantera sådana situationer. Förstärkt öppenvård Enheten kan som tidigare beskrivits erbjuda olika former av behandling i grupp. Genom att sätta samman olika gruppbehandlingar och individuella behandlingar antingen samma tidsperiod eller i följd ska, utifrån patientens behov, en förstärkt öppenvård kunna erbjudas. Detta gäller både vuxna, barn och ungdom. Sluten vård Endast vid svåra svälttillstånd och vid allvarlig samsjuklighet kan det vara motiverat med behandling i slutenvård (bil.7). Vid behandling i sluten vård bör behandlingstiden, om möjligt, vara kort och tidsbegränsad. Under slutenvårdsbehandling deltar personal från Ätstörningsenheten i planering av vården genom att närvara på ronder, närteam och andra samråd med kontaktpersoner på avdelning och patient. Indikation för behandling och behandlingsupplägg gällande sluten vård finns i vårdprogram i Vårdprogram för behandling av vuxna patienter med ätstörning som behöver sluten vård tri/barn- %20och%20ungdomspsykiatri/Dokument/%c3%84tst%c3%b6rningsbehandling%20sluten.pd f?epslanguage=sv och Vårdprogram för ätstörningsbehandling inom heldygnsvård för patienter under 18 år Dessa program är framarbetat i samarbete mellan Allmänpsykiatriska kliniken USÖ, 10

11 Medicinkliniken USÖ, Avd. 5 BUP och Barn- och Ungdomskliniken USÖ och Ätstörningsenheten BUP. Slutenvård på behandlingshem specialiserade på ätstörningsproblematik kan efter noga övervägande vara aktuellt. Resurser och behandlingsformer inom vår egen verksamhet ska då vara uttömda. Ätstörningsproblematiken ska vara bedömd som mycket svår och ej möjlig att påverka med de resurser som finns till hands inom enhetens verksamhet och i samarbete med andra vårdgivare inom vårt eget landsting. Patientens motivation till förändring ska vara utredd. Vård på behandlingshem ska vara tidsbegränsad genom betalningsförbindelse. Preliminär planering för fortsatt behandling inom öppen vård ska vara gjord innan behandling påbörjas på behandlingshem. Nutritionsbehandling Principerna för kostrådgivning till patienter med ätstörning Alla patienter bör stimuleras till att i första hand inta normal föda jämnt fördelat över dagen. Målet är tre huvudmål och tre mellanmål inkl. kvällsmål. För att få en jämn blodsockerkurva prioriteras antalet måltider framför enstaka fullvärdig måltid. Fasta tider för måltider samt avtal om hur lång tid en måltid får vara (30 45 min), kan underlätta. Kostråd ges enligt kostcirkel och tallriksmodell (Livsmedelsverkets rekommendationer). Värdefullt att föra in födoämnen som skall tuggas om patienten helt har uteslutit det. Vi avråder från att väga och mäta mat. I stället används matbilder som riktlinje för hur stor en måltid skall vara. I särskilda fall kan Måltidmåttet användas för att hitta rätt portionsstorlekar utifrån tallriksmodellen. Matlista att följa (bil. 8) och matdagbok (bil. 9) att registrera ätande i kan var bra hjälpmedel. Om patienten övergått till vegetarisk kost i syfte att minska kalori- och fettmängd bör patienten motiveras till att återgå till den normalkost som hon/han hade före ätstörningen. Patienten ska informeras om att vegetarisk kost kräver kunskap och större matmängder för att tillgodose behovet av proteiner och aminosyror. Vegankost är inte ett lämpligt alternativ för att bygga upp en kropp i svält. Om näringsdryck Det optimala är att patienten så snabbt som möjligt normaliserar sitt ätande vad gäller måltidernas antal och storlek. Det kan dock vara svårt att nå en tillräcklig viktuppgång på normalportioner. Därför kan det vara nödvändigt att ordinera näringsdryck för att nå normalvikt. Detta sker då ätandet är normaliserat och viktökning planat ut, men undervikt kvarstår. Om patienten är allvarligt lågviktig eller går ner snabbt i vikt måste ökad energitillförsel prioriteras innan patienten hunnit normalisera sitt ätande och näringsdryck sätts då in tidigare. Näringsdryck med komplett näringsinnehåll rekommenderas, t.ex. Fortimel energy eller Fortimel yoghurt style. 1-3 st/dag behövs för viktökning på c:a ½ kg/v. Näringsdryck tas vid mellanmålen. När målvikten uppnåtts sätts näringsdryck ut successivt, med uppmärksamhet på att vikten bibehålls. Läkare, dietist eller sjuksköterska med förskrivningsrätt skriver ut näringsdryck på blankett Specialdestinerat livsmedelstillskott. Farmakologisk behandling Farmakologisk behandling vid ätstörningsproblematik kan användas på flera indikationer. 11

12 Det finns ingen medicinering att tillgå för själva anorexisjukdomen. Vid bulimi har Fluoxetin i doseringen 60 mg x1 dokumenterad effekt i form av att frekvensen hetsätningar och kräkningar minskar. Behandlingen med syfte att normalisera ätmönstret och minska den övriga psykopatologin är dock grunden för att patienten skall bli fri från sin bulimi. För patienter med hetsätningsstörning kan Fluoxetin också ha effekt, men där är evidensläget än så länge osäkert. Risperidon (t.ex. Risperdal) och Olanzapin (t.ex. Zyprexa) har prövats för att minska ångest och påskynda viktuppgång i sluten vård. Fallstudier tyder på en viss effekt, men mer studier behövs. Samsjuklighet såsom depression, tvångssyndrom, ångest och sömnproblem kan behöva behandlas med läkemedel. Järnbrist substitueras. Vid behov rekommenderas vitamintabletter och kalk+d-vitamin tabletter. Hypokalemi pga. kräkningar eller laxermedelsmissbruk substitueras med kaliumtabletter. Försäkringsmedicin (utdrag ur Regionalt vårdprogram - Ätstörningar, Stockholms läns landsting) Sjukpenning En person med ätstörning som under en begränsad period helt eller delvis inte kan utföra sina ordinarie arbetsuppgifter på grund av en ätstörning har rätt till sjukpenning enligt gängse regler. Aktivitetsersättning Gäller personer år. För att få denna ersättning ska arbetsförmågan bedömas vara varaktigt nedsatt i förhållande till hela arbetsmarknaden. I praktiken handlar det om mycket allvarliga ätstörningstillstånd, ofta i kombination med någon neuropsykiatrisk samsjuklighet. Patienten ska själv ansöka om aktivitetsersättning och bifoga ett läkarutlåtande som styrker svårighetsgraden. Sjukpenning i förebyggande syfte Den som ska genomgå behandling för sin ätstörning kan få sjukpenning i förebyggande syfte. Behandlingsplan och beräknad tid för behandlingen ska skickas med läkarutlåtandet som skrivs på särskild blankett. Det krävs också att man har konstaterat att patienten har en förhöjd sjukdomsrisk om inte behandlingen kommer till stånd. Medicinsk behandling i förebyggande syfte kan ske etappvis med mellanliggande uppehåll i behandlingen. Under dessa behandlingsuppehåll kan patienten i många fall vara i fullt arbete men kan också ha rätt till full sjukpenning. Tillfällig föräldrapenning Barn med ätstörningar kan periodvis behöva stöd av att en förälder finns hemma. Det finns då möjlighet för föräldrar att få ersättning för vård av barn i första hand upp till 16 år (med läkarintyg). Föräldern kan få ersättning under 60 dagar per barn och år. I vissa fall betalas ytterligare 60 dagars ersättning ut. Föräldrar till svårt sjuka barn (allvarlig ätstörning, kan inte gå i skolan), som inte fyllt 18 år kan få obegränsat antal dagar med tillfällig föräldrapenning. För att få detta krävs ett särskilt läkarutlåtande på blankett FK

13 Behandling i samverkan Behandling vid samsjuklighet För att möta upp patienter med samsjuklighet behövs samverkan och samordning av behandlingsinsatser som kan ske inom olika verksamheter. Detta kan beröra barn/ungdomsoch vuxenhabiliteringen, barn- och ungdomspsykiatrin, vuxenpsykiatrin, Beroendecentrum, diabetesmottagningen, primärvården och andra offentliga och privata vårdgivare. Att integrera behandling kan ge bättre resultat än en behandling i taget då problematiken oftast är komplex. Konsultativ behandling Om patienten vid kontakt med Ätstörningsenheten redan har etablerat behandlingskontakt hos annan vårdgivare kan enheten erbjuda konsultativa insatser om problematiken är av sådan art att det lämpar sig. Annan vårdgivare kan t.ex. vara annan enhet inom BUP, enhet inom vuxenpsykiatrin, skolhälsovård eller primärvård. Metodbok för skolhälsovården finns utarbetad i samarbete mellan Ätstörningsenheten och Skolhälsovården (Metodbok för Skolhälsovård i Örebro; Hälsoproblem 9.1) Vårdriktlinjer för primärvården finns framtagna i ett samarbete mellan Ätstörningsenheten och primärvården och finns att tillgå i primärvårdens Vårdpraxis aspx Övervikt Då patienter med hetsätningsstörning och betydande övervikt har ökad risk för komplikationer som ex. diabetes och hjärtkärlsjukdomar bör behandlingen inrikta sig både på själva ätstörningssymtomet och på viktreduktion. Fokus på behandlingen på Ätstörningsenheten ligger på att behandla ätstörningssymtom. Vid behov av viktreduktion remitteras patienten vidare till primärvård eller Överviktsenheten på Universitetssjukuset Örebro, USÖ. Tandhälsa Vid ätstörningssjukdomar finns en ökad risk att utveckla oral ohälsa. Vår patientgrupp är till stor del över 20 år gamla och innefattas inte längre av den allmänna tandvården för barn och ungdomar. Ätstörningsenheten har sedan 2006 ett samarbete med Centrum för specialisttandvård, ÖLL. Detta samarbete innebär att vi vid behandlingsstart erbjuder alla patienter, oavsett ålder, som har eller riskerar utveckla tandskador en remiss till specialisttandvården. I undersökningen på specialistandvården ska fullständig odontologisk undersökning ingå samt vid behov utförs salivprovtagning, modellanalys och röntgenundersökning. Förslag på ev. åtgärder återkopplas till patientens ordinarie tandläkare, efter samtycke från patienten. Förutom detta ska alla patienter, vid den första somatiska undersökningen, få muntliga och skriftliga råd kring mun- och tandhälsa. 13

14 Kvalitetsarbete Inom ätstörningsområdet etablerades 1999 ett nationellt kvalitetsregister, Riksät, för att systematiskt utvärdera den vård som bedrivs. Vår enhet har sedan dess rapporterat in data till registret. Rapportering sker vid behandlingsstart och sedan årlig uppföljning under behandlingstiden. Att rapportera till kvalitetsregister ingår i den överenskommelse som finns mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och Psykiatri- och habiliteringsförvaltningen i Örebro läns landsting. Enheten använder sig också av det internetbaserade verktyget Stepwise för bedömning och regelbunden uppföljning av det kliniska arbetet. Stepwise är utvecklat och förvaltas av KÄTS, Kunskapscentrum för Ätstörningar. Metoder som ingår i är strukturerade intervjuer för psykiatrisk diagnostik, skattningar av symtom och funktionsnivå och en serie frågeformulär. Barn/Ungdom M.I.N.I-Kid SEDI-Structured Eating Disorder Interview PSR-Psychiatric Status Rating scale for anorexia/bulimia C-GAS-Childrens Global Assessment Scale ChEAT-Childrens Eating Attitudes test eller EDEQ-Eating Disorders Examination Questionnaire SASB-Structural Analysis of Social Behavior SDQ-Strenghts and Difficulties questionnaire (DSHI) (FASM) valfria tillägg Vuxna SCID-I- Structured Clinical Interview for DSM-IV axis I SEDI-Structured Eating Disorder Interwiev PSR-Psychiatric Status Rating scale for anorexia/bulimia GAF- Global Assessment of functioning EDEQ-Eating Disorders Examination Questionnaire CIA-Clinical Impairment Assessment SASB-Structural Analysis of Social Behavior CPRS-S-A-Comprehensive Psychiatric Rating Scale (SCID-II) (DSHI) valfria tillägg Till hjälp för att utvärdera vårdplan används Mall för 6-månadersuppföljning (bil. 10) För att utvärdera patienters och vårdnadshavares upplevelse av bemötande används den gemensamma bemötandeenkäten som finns på BUP-kliniken. Denna delas ut till patienter och vårdnadshavare i samband med uppföljningar. Bemötandeenkäten sammanställs årligen och ska användas i utvärderings- och utvecklingssyfte. 14

15 Referenslista Bardone-Cone, A. M., Harney, M. B., Maldonado, C. R., Lawson, M. A., Robinson, D., Smith, R., et al. Defining recovery from an eating disorder: Conceptualization, validation, and examination of psychosocial functioning and psychiatric comorbidity. Behaviour Research and Therapy, 48(3), NICE Guidelines: Eating Disorders Core interventions in the treatment and management of anorexia nervosa, bulimia nervosa, and related eating disorders. (2004). Retrieved Feb 16, 2010, from Smith, A. J. (2010). Body image, eating disorders, and self-esteem problems during adolescence. In M. H. Guindon (Ed.), Self-esteem across the lifespan: Issues and interventions (pp ). New York: Routledge/Taylor & Francis Group. Stockholms läns landsting (2009) Regionalt vårdprogram-ätstörningar Strober, M., Freeman, R., & Morrell, W. (1997). The long-term course of severe anorexia nervosa in adolescents: survival analysis of recovery, relapse, and outcome predictors over years in a prospective study. International Journal of Eating Disorders, 22, Svenska Psykiatriska Föreningen. (2005). Ätstörningar - kliniska riktlinjer för utredning och behandling (Vol. Nr 8). Stockholm: Gothia. Litteraturtips Clinton, D. & Norring, C(red.) (2002). Ätstörningar: Bakgrund och Aktuella behandlingsmetoder. Stockholm, Natur & Kultur. Faiburn, C. G(2003) Att övervinna hetsätning. Ett nytt vetenskapsbaserat behandlingsprogram. Stockholm, Cura Ghaderi, A & Parling, T. (2007). Från självsvält till ett fullvärdigt liv, Natur och Kultur Gahderi, A & Parling, T. (2009). Lev med din kropp: om acceptans och självkänsla, Natur och Kultur Glant, H.(1993). Sluta hetsäta. Stockholm, Natur och Kultur Glant, H.(1998). Sluta svälta. Stockholm, Natur och Kultur. Glant, H.(2000). Så här kan du förebygga ätstörningar. Handbok för behandlare, skolpersonal, föräldrar och vänner. Natur och Kultur. Ster Wallin, G. van der & Lindskog, A-C E. (2000). Ät allt! Hellre nästan rätt än exakt fel, Alfabeta Ster Wallin, G. van der(2009) Mattillåtet, praktisk vägledning för dig som har en ätstörning, Randi förlag Svenska Psykiatriska Föreningen. (2005). Ätstörningar - kliniska riktlinjer för utredning och behandling (Vol. Nr 8). Stockholm: Gothia.

16

17 Vårdnivåer Bilaga 1 Primärnivå Primärvård, skolhälsovård, ungdomsmottagning Här behandlas lindriga och okomplicerade ätstörningar utan medicinska komplikationer Behandling: somatiska kontroller, råd och stöd, matdagböcker, självhjälpsmanualer, dietiststöd, på ungdomsmott. påbörjas psykoterapeutisk behandling Öppenvård Barn o ungdomspsykiatri, vuxenpsykiatri, specialiserad ätstörningsenhet Här behandlas majoriteten av alla patienter med ätstörningar, även patienter med måttliga medicinska komplikationer Behandling: somatiska kontroller, råd och stöd, matdagböcker, självhjälps-manualer, matstödsgrupper, farmakologisk behandling, psykoterapeutisk behandling, dietiststöd, sjukgymnastik Slutenvård Barn o ungdomspsykiatri, vuxenpsykiatri, Specialiserad ätstörnings klinik Här behandlas patienter med svåra svälttillstånd och med allvarliga medicinska komplikationer som tidigare inte förbättrats i öppenvård. (även bulimiska patienter kan i undantagsfall behöva slutenvård) Slutenvårdsindikationer: BMI<14, puls<45, blodtryck<90/60, allvarliga elektrolyt-rubbningar, temp<35,5 Barn med snabb viktnedgång och total matvägran Patienter som helt saknar sjukdomsinsikt och som ej är samarbetsvilliga (LPT) Behandling: somatisk övervakning, nutritionsbehandling, farmakologisk behandling, ev. psykoterapeutisk behandling (familjeterapi), sjukgymnastisk behandling Patienten remitteras vidare om viktnedgången fortsätter trots insatt behandling När annan psykiatrisk problematik och suicidrisk är huvudproblemet skall patienten behandlas inom BUP och vuxenpsykiatri med stöd och konsultation från specialiserad ätstörnings enhet Anna-Maria af Sandeberg Kliniska riktlinjer vid Ätstörningar När annan psykiatrisk problematik och suicidrisk är huvudproblemet skall patienten behandlas inom BUP och vuxenpsykiatri med stöd och konsultation från specialiserad ätstörnings enhet Utdrag ur Ätstörningar-Kliniska riktlinjer för utrednig och behandling; Svenska psykiatriska föreningen 2005

18 Bilaga 2 Diagnostiska kriterier enligt DSM-IV ANOREXIA NERVOSA F50.0 A. Vägrar hålla kroppsvikten på eller över nedre normalgränsen för sin ålder och längd (t ex viktnedgång som leder till att kroppsvikten konstant är mindre än 85 % av den förväntade, ökar inte i vikt trots att kroppen fortfarande växer, vilket leder till att kroppsvikten är mindre än 85 % av den förväntade). B. Personen har en intensiv rädsla för att gå upp i vikt eller bli tjock, trots att han eller hon är underviktig. C. Störd kroppsupplevelse avseende vikt eller form, självkänslan överdrivet påverkad av kroppsvikt eller form, eller förnekar allvaret i den låga kroppsvikten. D. Amenorré hos menstruerande kvinnor, d v s minst tre på varandra följande Menstruationer uteblir. (En kvinnas menstruation anses ha upphört om hon endast menstruerar till följd av hormonbehandling, t e x östrogen.) Specificera typ: Med enbart självsvält: under den aktuella episoden av anorexia nervosa har personen inte regelmässigt hetsätit eller ägnat sig åt självrensande åtgärder (dvs. självframkallade kräkningar eller missbruk av laxermedel, diuretika eller lavemang). Med hetsätning/självrensning: under den aktuella episoden av anorexia nervosa har personen regelmässigt hetsätit eller ägnat sig åt självrensande åtgärder (dvs. självframkallade kräkningar eller missbruk av laxermedel, diuretika eller lavemang). BULIMIA NERVOSA F50.2 A. Återkommande episoder av hetsätning. En sådan episod kännetecknas av 1 och 2: 1. personen äter under en av gränsad tid (t e x inom två timmar) en väsentligt större mängd mat än vad de flesta personer skulle äta under motsvarande tid och omständigheter 2. personen tycker sig ha förlorat kontrollen över ätandet under episoden (t e x en känsla av att inte kunna sluta äta eller kontrollera vad eller hur mycket man äter). B. Återkommande olämpligt kompensatoriskt beteende för att inte gå upp i vikt, t.ex. självframkallade kräkningar eller missbruk av laxermedel, lavemang, diuretika eller andra läkemedel, fasta eller överdriven motion. C. Både hetsätandet och det olämpliga kompensatoriska beteendet förekommer i genomsnitt minst två gånger i veckan under tre månader. D. Självkänslan överdrivet påverkad av kroppsform och vikt. E. Störningen förekommer inte enbart under episoder av anorexia nervosa. Specificera typ: Med självrensning: under den aktuella episoden av bulimia nervosa har personen regelmässigt ägnat sig åt självframkallade kräkningar eller missbruk av laxermedel, diuretika eller lavemang. Utan självrensning: under den aktuella episoden av bulimia nervosa har personen använt andra olämpliga kompensatoriska beteenden som fasta eller överdriven motion, men har inte regelmässigt ägnat sig åt självframkallade kräkningar eller missbruk av laxermedel, diuretika eller lavemang.

19 ÄTSTÖRNING UNS F50.9 Denna kategori används vid ätstörningar som inte uppfyller kriterierna för någon av de specifika ätstörningarna, t.ex. följande 1. För kvinnor, alla kriterier för anorexia nervosa är uppfyllda förutom att menstruationen är regelbunden. 2. Alla kriterier för anorexia nervosa är uppfyllda förutom att personens vikt ligger inom ett normalintervall trots en betydande viktnedgång. 3. Alla kriterier för bulimia nervosa är uppfyllda förutom att hetsätandet och de olämpliga kompensatoriska beteendena förekommer mindre än två gånger i veckan eller under en kortare period än tre månader. 4. En normalviktig person som regelmässigt använder olämpligt kompensatoriskt beteende efter att ha ätit endast små mängder mat (t ex självframkallad kräkning efter att ha ätit två småkakor). 5. En person som vid upprepade tillfällen tuggar och spottar ut, men inte sväljer ned, stora mängder mat. 6. Hetsätning: Personen har återkommande episoder av hetsätning, men uppvisar inget av de olämpliga kompensatoriska beteenden som annars karaktäriserar bulimia nervosa ( Diagnostiska kriterier för hetsätningsstörning (BED)enligt DSM-IV är: A. Återkommande episoder av hetsätning. En hetsätningsepisod karakteriseras av följande två beskrivningar: (1) personen äter under en av gränsad tid ( t.ex. inom två timmar) en väsentligt större mängd mat än vad de flesta personer skulle äta under motsvarande tid och omständigheter (2) personen tycker sig ha förlorat kontrollen över ätandet under episoden (t e x en känsla av att inte kunna sluta äta eller kontrollera vad eller hur mycket man äter) B. Hetsätningsepisoden är associerad med tre (eller fler) av följande: (1) äta mycket snabbare än normalt (2) äta till man känner sig obehagligt mätt (3) äta stora mängder mat när man inte känner sig fysiskt hungrig (4) äta i ensamhet därför att man skäms för hur mycket man äter (5) känna sig äcklig eller känna sig nere, känna mycket skuld efter överätning C. Klart bekymmer eller upplevelsen av att vara olycklig pga. hetsätning D. Hetsätningen förekommer i genomsnitt minst 2 dagar i veckan under sex månader E. Hetsätningen är inte relaterad till regelbunden användning av olämpliga kompensatoriska beteenden (t ex självframkallad kräkning, fasta, överdriven motion) och inträffar inte heller enbart under förloppet av anorexia nervosa eller bulimia nervosa. 19

20 Bilaga 3 Version nr Diarie nr År/löp nr 3 Sidan 1 av 26 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Reviderat datum Kriterier för förtur till bedömning/behandling Ätstörningsenheten Upprättad av (befattning, namn) Godkänd av (befattning, namn) Sign Gäller från datum Lena Grönberg Lidén öl Anna Bürger Sjödin, enhetschef Anna Bürger Sjödin, enhetschef Kriterier för förtur till bedömning/behandling Allvarlig undervikt. OBS BMI < 14: inläggning skall övervägas. Snabb viktnedgång. Somatisk comorbiditet t.ex. diabetes Psykiatrisk eller somatisk comorbiditet där väntetiden hos oss försvårar åtgärder eller behandling inom annan verksamhet. Återanmälan inom 1 år efter sista besöket hos ansvarig behandlare Remiss från annan ätstörningsenhet för fortsatt behandling. Följande förhållanden skall också vägas in i bedömningen av förtur: Bristfälligt socialt nätverk Sviktande socialt nätverk Egna, minderåriga barn Efter bedömning sätts patienten upp på väntelista för behandling ( åtgärdsväntelistan ) Samma förturskriterier gäller både inför bedömning och inför behandling. 20

21 Bilaga 4 BMI-gränser för normalvikt hos barn och ungdomar. Skolhälsovårdens tillväxtkurva ger bättre information om graden av viktminskning och undervikt än nedanstående tabell, men tabellen ger ändå en översikt av gränserna mellan normalt och sjukt. Ålder Normalt BMI-intervall ,5 19, , ,5 22, , ,5-24 Dessa värden är uträknade efter +/- 1 standardavvikelse i en åldersnormerad BMI-kurva från Karlberg J m.fl : Body Mass Index reference values (mean and SD) for Swedish children, Acta Paediatrica,

22 Bilaga 5 Primärvård, psykiatri och habilitering Version nr Diarie nr År/löp nr ÖREBRO LÄNS LANDSTING Sidan 1 av 26 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Reviderat datum Somatisk undersökning Ätstörningsenheten Eriksbergsgården Upprättad av (befattning, namn) Godkänd av (befattning, namn) Sign Gäller från datum Överläkare Lena Grönberg Lidén Enhetschef Anna Bürger Sjödin Somatisk undersökning i bedömningsskedet: Anamnes: Aktuella somatiska symtom - Symtom på cirkulatorisk påverkan som yrsel, svimning, nedsatt fysisk ork, andfåddhet, ödem. - Mag-tarm symtom - Frusenhet, hudförändringar, håravfall - Menstruationsanamnes Menarche vid vilken ålder? SM? P-piller eller annan hormonbehandling? Tidigare och nuvarande somatiska sjukdomar (tidigare psykiska besvär gås igenom vid de andra bedömningssamtalen) Tobaks- och alkoholvanor. Droganamnes Status: Allmäntillstånd, obs. också ev. ödem, cyanos, kall hud. Puls BT Temp Hud Mun, svalg och tänder Lab: På alla patienter tas: B-Hb, B-LPK, B-TPK, P-Alb, P-Ca, P-K, P-Na, P-Klorid, P-Lipas, P-Urea, S-TSH/T4 EKG vid allvarlig undervikt och/eller misstanke om arytmi På patienter i allvarlig svält tas dessutom P-Glukos, P-Alat, P-Asat, P-Magnesium, P-fosfat, S-Zink, S-Kobolaminer, S-Folat Alltid EKG 22

23 Bilaga 6 Primärvård, psykiatri och habilitering Version nr Diarie nr År/löp nr ÖREBRO LÄNS LANDSTING Sidan 1 av 1 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Reviderat datum Ätstörningsenheten Eriksbergsgården Upprättad av (befattning, namn) Godkänd av (befattning, namn) Sign Gäller från datum Överläkare Lena Grönberg Lidén Enhetschef Anna Bürger Sjödin Somatisk uppföljning under behandling: Anorexia nervosa och patienter med undervikt eller snabb viktminskning: Vikt varje vecka på mottagningen. För att undvika tvångsmässigt täta viktkontroller avråds från vägning hemma. För viktkurva. Puls, blodtryck och temp varje vecka vid allvarlig undervikt och när vikten går ner. Längden kontrolleras regelbundet på patienter < 18 år. På ungdomar som inte puberterat c:a var 3-e månad. Övriga patienter med Ätstörningsdiagnos: Viktkontroll vid varje besök under perioder då vikten förväntas kunna förändras. Det gäller dels då patienten oroar sig för viktökning i samband med att ätmönstret. normaliseras, dels då behandlare har anledning att befara viktändring. För viktkurva Övriga somatiska undersökningar sker v.b. Allmänt: Patienten vägs i underkläder. Patienten bör informeras om sin vikt för att bli optimalt delaktig i behandlingen. Under vissa omständigheter kan dock behandlare och patient göra upp om att vikten inte meddelas patienten under en begränsad tid. Skolhälsovårdens tillväxtkurvor ger information om vilken målvikt som kan förväntas. Var uppmärksam på att viktökningen motsvarar såväl längdtillväxt som viktåterhämtning på växande ungdomar! Tillväxthämning och osteoporos är allvarliga, bestående effekter av svält. 23

24 Primärvård, psykiatri och habilitering Version nr Diarie nr År/löp nr ÖREBRO LÄNS LANDSTING Sidan 1 av 2 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Reviderat datum Indikationer för slutenvård Ätsötrningsenheten Upprättad av (befattning, namn) Godkänd av (befattning, namn) Sign Gäller från datum Överläkare Lena Grönberg Lidén Enhetschef Anna Bürger Sjödin ABS Bilaga 7 Indikationer för sluten vård Patienter över 18 år 1. När svält måste hävas och viktuppgång främjas hos kraftigt avmagrade patienter i medicinsk fara och där viktfobi och störd kroppsuppfattning är så starka att det inte låter sig göras i öppen vård. Vid BMI < 14 ska alltid sluten vård övervägas. * 1a/ Indikation för omedelbar medicinsk sjukhusvård om 2-3 av nedanstående symtom är för handen: Puls<40 Temp<35 BT< 80 BMI<13 * 1b/ Om bara 1 av ovanstående symtom föreligger: samråd med Medicinkliniken. * 1c/ Övriga inom grupp Avbryta hetsätning, kräkning och/eller laxantiamissbruk med medicinska risker eller komplikationer. 3. Behov av åtgärder/behandling av andra svårigheter och/eller psykiatrisk samsjuklighet, t.ex. missbruk, allvarliga depressioner, suicidrisk, självskadebeteende. 4. Tillfällig avlastning av familjen (oftast torde samtidigt någon av ovanstående indikationer föreligga och familjens behov av avlastning är då en faktor som ytterligare styrker Behovet av slutenvård.) Patienter med behov av sluten vård bör med undantag av grupp 1a vårdas på Allmänpsykiatriska kliniken, USÖ, på avd 2. Gäller även patienter från norra och västra länsdelen. Patienter under 18 år Snabb och akut viktnedgång (där viktnedgången ökar och/eller rör sig om ½-1 kg vecka) Viktnedgång >25 % av normal vikt Total mat/dryckvägran Avsaknad av sjukdomsinsikt och/eller bristfällig samarbetsförmåga Sviktande nätverksstöd- ökar indikationen för sluten vård. 24

25 Rubrik specificerande dokument Version nr Reviderat datum Gäller från datum Indikationer för slutenvård Sidan 25 av 26 Vid följande symtom skall patienten bedömas av läkare på barnkliniken med frågeställningen om patienten skall få slutenvård på barnkliniken. ng%20av%20anorexia%20nervosa.%20somatiska%20komplikationer%20vid%20anorexi%2 0och%20bulemi.doc?ie=0 >35 % viktförlust. Snabb viktnedgång är allvarligare än långsammare Puls < 40 eller >80 om personen tidigare varit uttalat bradycard. Temp < 35-35,5 º Blodtryck < 80 eller ortostatism Uttalade elektrorubbningar Arytmi och eller förlängd QT-tid Barn och ungdomar vårdas på Akutenheten/Avd. 5 med barnläkarinsats på konsultativ bas, om barnläkare inte bedömer att det medicinska tillståndet kräver sluten vård på barnkliniken. T.ex. på avdelning 5 finns inte resurser för att vårda patient som p.g.a. elektrolytrubbningar kräver intravenösbehandling. Då personen saknar sjukdomsinsikt eller är så ambivalent till behandling att samarbete är omöjligt är vård enl. LPT nödvändig. Det förutsätter att ovanstående indikationer för slutenvård föreligger samtidigt. 25

26 Bilaga 8 Leg. dietist Ingalill Detlofson Matlista Frukost 8.oo 1 dl müsli, 1 tallrik fil/yoghurt, 1 mjuk smörgås, margarin ( eller 2 hårda ), pålägg, grönsak, 1 glas juice eller 1 frukt, te eller 1 portion gröt, mellanmjölk, 1 mjuk smörgås, margarin ( eller 2 hårda ), pålägg, grönsak, 1 glas juice eller frukt, te Mellanmål glas mellanmjölk 1 mjuk smörgås, margarin, pålägg, grönsak Lunch normalportion (tallriksmodell) av dagens lunch, råa och kokta grönsaker 1 glas mellanmjölk 1 frukt Mellanmål glas mellanmjölk 1 mjuk smörgås, margarin, pålägg, grönsak Middag normalportion (tallriksmodell) av dagens lunch, råa och kokta grönsaker 1 glas mellanmjölk 1 frukt Kvällsmål tallrik fil/yoghurt, 1 dl müsli, 1 mjuk smörgås, margarin, pålägg, grönsak, 1 glas juice eller 1 frukt, te 26

27 Matdagbok Bilaga 9 Tidpunkt/plats Vad Varför Komp. Vila Tankar/känslor

28 Bilaga 10 Mall för uppföljning av vårdplan Mallen ska underlätta för att strukturera uppföljning av vårdplan med att besvara frågor (och att man därmed undviker att det blir en allmän berättelse). Mallen bör/kan användas vid uppföljning av vårdplan tillsammans med patienten. Datum för första kontakt tfn, remiss Diagnos GAF Beslut/åtgärd Datum för behandlingsstart Patientansvarig Behandlingsinnehåll/vårdplanering 1 Patientens förändringsarbete Vilka förändringar har Du/patienten gjort (t ex viktutveckling)? Vilka ytterligare förändringar önskar Du/patienten göra? Vilka ytterligare förändringar bedöms Du/patienten behöva? Följa upp intresseanmälan (vid första uppföljningen efter behandlingsstart) 2 Patientens motivation (använd skalfrågor och förändringscirkeln) Hur har motivationen varit sedan bedömning/behandlingsstart? Hur ser motivationen ut idag? 3 Har annan problematik, som inte har identifierats tidigare, blivit synlig? 4 Vilka förutsättningar har patienten för att kunna åstadkomma ytterligare förändringar? Resurser, motivation, annan medicinsk, psykiatrisk eller social problematik, begränsningar/oförmåga osv? 5 Behövs annan och/eller ytterligare insatser vid vår mottagning? Behövs samarbete med andra vårdgivare? 6 Bedömning av hur lång den fortsatta kontakten bör vara? Ny uppföljning om t ex 3 el 6 mån, behandlingsavslut, remittera vidare etc? 7 Har behandlingsutfallet motsvarat den bedömning/vårdplanering som gjordes senast? Har behandlingen motsvarat patientens förväntningar (vid första uppföljningen efter behandlingsstart jämför man med intresseanmälan)? 8 Diagnos och GAF 9 Fortsatt/ny vårdplanering/delmål

Ätstörningar Ulf Wallin

Ätstörningar Ulf Wallin Ätstörningar Ulf Wallin Wallin Ätstörningar och födorelaterade syndrom DSM-5 Anorexia nervosa Bulimia nervosa Hetsätningsstörning Undvikande/restriktiv ätstörning Självrensning Anorexia Nervosa Svår psykiatrisk

Läs mer

Ätstörningar. Ute Attermeyer. Överläkare. Centrum för Ätstörningar

Ätstörningar. Ute Attermeyer. Överläkare. Centrum för Ätstörningar Ätstörningar Ute Attermeyer Överläkare Centrum för Ätstörningar (Ha du själv någon tänkt att du borde träna mer? äter nyttigare? är missnöjd med din kropp?) Hela livet kretsar kring mat, träning och

Läs mer

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling. 22.8.2011 Rasmus Isomaa

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling. 22.8.2011 Rasmus Isomaa 2. DIAGNOSTIK Definition Diagnostiska system Problem och utveckling Definition: Med ätstörning avses en ihållande störning i ätbeteende, som påtagligt försämrar fysisk hälsa eller psykosocialt fungerande.

Läs mer

Missbruk och ätstörning. Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare

Missbruk och ätstörning. Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare Missbruk och ätstörning Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare Innehåll Vad är ätstörning? Patienter med ätstörning som missbrukar och missbrukare som har symtom på ätstörning, vad är skillnaden?

Läs mer

# 6 ÄTSTÖRNINGAR SUPPLEMENT. Amerikanska original som använts: II 10/1 1996, III 18/2 2009. Intervjupersonens ID# och Initialer. Datum för Intervjun

# 6 ÄTSTÖRNINGAR SUPPLEMENT. Amerikanska original som använts: II 10/1 1996, III 18/2 2009. Intervjupersonens ID# och Initialer. Datum för Intervjun # 6 Amerikanska original som använts: II 10/1 1996, III 18/2 2009 ÄTSTÖRNINGAR SUPPLEMENT Intervjupersonens ID# och Initialer Datum för Intervjun Intervjuare Svensk översättning av Mia Luther (MD) och

Läs mer

Ätstörningar- somatiska och psykologiska aspekter

Ätstörningar- somatiska och psykologiska aspekter Ätstörningar- somatiska och psykologiska aspekter Marianne Kjaeldgaard Universitetslektor Övertandläkare Karolinska Institutet Odontologiska Institutionen Ätstörningar Anorexia nervosa Bulimia nervosa

Läs mer

Upprättad av (befattning, namn) Godkänd av (befattning, namn) Sign Gäller från datum Lena Grönberg Lidén, Sanna Aila och Claes Erixon

Upprättad av (befattning, namn) Godkänd av (befattning, namn) Sign Gäller från datum Lena Grönberg Lidén, Sanna Aila och Claes Erixon Version nr Diarie nr År/löp nr 4 Sidan 1 av 9 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Reviderat datum Barn- och ungdomspsykiatriska klin 2014-04-07 Upprättad av (befattning, namn)

Läs mer

LUAB Liten Uppföljning av Anorexi/Bulimi VERSION 2, FEBRUARI 1996

LUAB Liten Uppföljning av Anorexi/Bulimi VERSION 2, FEBRUARI 1996 Kodnummer: 9 6 månader Datum: SAMORDNAD UTVÄRDERING OCH FORSKNING VID SPECIALENHETER FÖR ANOREXI/BULIMI 9 12 månader Initialer: Intervjuare: LUAB Liten Uppföljning av Anorexi/Bulimi VERSION 2, FEBRUARI

Läs mer

Riktlinjer för psykiatrisk öppenvård. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, Kalmar

Riktlinjer för psykiatrisk öppenvård. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, Kalmar Riktlinjer för psykiatrisk öppenvård V U X E N P SYKIATRI SÖDER F A S TSTÄL L T 2011-06-16 V E R S I O N 2011:1 PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Innehåll Inledning 2 Definition av öppenvård,

Läs mer

2 Målgrupper. 3 Vårdtjänster

2 Målgrupper. 3 Vårdtjänster ADA 6686 Sid 1 (10) UPPDRAG SPECIALISERAD ÄTSTÖRNINGSVÅRD 1 Uppdraget Syftet med specialiserad ätstörningsvård är att uppnå förbättrad psykisk hälsa och social funktionsförmåga, samt minska dödligheten

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

Välkomna till Anhörigutbildning!

Välkomna till Anhörigutbildning! Välkomna till Anhörigutbildning! Kort presentation Vad är en ätstörning? Vad händer I kroppen vid ätstörning Kunskapscentrum för ätstörningar KÄTS Utbildning Kvalitetssäkring Forskning Stockholms Läns

Läs mer

Ätstörningar. Yvonne von Hausswolff-Juhlin Överläkare/Docent. Raili Ala Sjuksköterska/ Legitimerad psykoterapeut

Ätstörningar. Yvonne von Hausswolff-Juhlin Överläkare/Docent. Raili Ala Sjuksköterska/ Legitimerad psykoterapeut Ätstörningar Yvonne von Hausswolff-Juhlin Överläkare/Docent Raili Ala Sjuksköterska/ Legitimerad psykoterapeut Agenda Diagnos Debut Prognos Somatiska komplikationer Psykiatrisk samsjuklighet Somatisk utredning

Läs mer

Överenskommelse om fördelning av ansvar för vård och behandling mellan Psykiatrin och Primärvården inom Hälsoval avseende barn och unga

Överenskommelse om fördelning av ansvar för vård och behandling mellan Psykiatrin och Primärvården inom Hälsoval avseende barn och unga Version nr Diarie nr År/löp nr 1 Sidan 1 av 7 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Godkänd datum Överenskommelse om fördelning av ansvar för 2012-12-12 vård och behandling mellan

Läs mer

2009-10-0909 2009-10-0909

2009-10-0909 2009-10-0909 Mentaliseringsbaserad terapi vid ätstörningar ett pilotprojekt Högspecialiserad, landstingsdriven ätstörningsenhet Anorexia nervosa Bulimia nervosa Ätstörning UNS Ca 1300 patienter i behandling 600-700

Läs mer

Utveckling inom BUP: ätstörningar, ADHD och autism

Utveckling inom BUP: ätstörningar, ADHD och autism Utveckling inom BUP: ätstörningar, ADHD och autism Elisabet Wentz Gillbergcentrum, Sahlgrenska akademin Disposition Ätstörningar ADHD Autismspektrumstörningar Slutsatser Anorexia nervosa diagnoskriterier

Läs mer

Information om Anorexi-Bulimi Dagvårdsenhet

Information om Anorexi-Bulimi Dagvårdsenhet Information om Anorexi-Bulimi Dagvårdsenhet April 2015 Om oss Anorexi-Bulimiverksamheten Anorexi-Bulimiverksamheten vid Drottning Silvias Barn-och Ungdomssjukhus består av tre enheter. Förutom dagvårdsavdelningen

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

Information om Anorexi-Bulimi Slutenvårdsavdelningen

Information om Anorexi-Bulimi Slutenvårdsavdelningen Information om Anorexi-Bulimi Slutenvårdsavdelningen Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Anorexi-Bulimi Slutenvårdsavdelning ADRESS Vitaminvägen 17, 41650 Augusti 2015 Om oss Anorexi-Bulimiverksamheten

Läs mer

RIKSÄT Uppföljning version 1.0

RIKSÄT Uppföljning version 1.0 Ärendeansvarig Patientens personnr Namn Informationsdatum Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella): (ÅÅÅÅ-MM-DD) Ange datum då vården på enheten påbörjades.

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET 1(5) FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET 1 Mål och inriktning utgör ett kompletterande barn och ungdomspsykiatriskt vårdutbud inom Stockholms läns landsting. Verksamheten ska präglas av en helhetssyn på det enskilda

Läs mer

Stepwise 2005-2011 Capio Anorexi Center AB

Stepwise 2005-2011 Capio Anorexi Center AB Stepwise 5-11 Capio Anorexi Center AB Dessa resultat gäller Capio Anorexi Center i Stockholm och Varberg. Vår ambition är att följa upp varje patient efter efter initialregistrering och vi följer riktlinjerna

Läs mer

Ätstörningar Vad är det frågan om? Vasa 20.4 2011 Hanna Hongell Specialmedarbetare Katri Kopsa Psyk.sjukskötare Ätstörningskliniken Vilja Ab

Ätstörningar Vad är det frågan om? Vasa 20.4 2011 Hanna Hongell Specialmedarbetare Katri Kopsa Psyk.sjukskötare Ätstörningskliniken Vilja Ab Ätstörningar Vad är det frågan om? Vasa 20.4 2011 Hanna Hongell Specialmedarbetare Katri Kopsa Psyk.sjukskötare Ätstörningskliniken Vilja Ab Anorexia Nervosa Diagnostiska kriterier Viktnedgång, som leder

Läs mer

Ätstörningar! Mia Ramklint!

Ätstörningar! Mia Ramklint! Ätstörningar! Mia Ramklint! Ätstörningar! Att tappa kontrollen över sitt ätande, så att man antingen äter för lite (anorexi) eller för mycket/hetsäter (bulimi och hetsätningsstörning)! Att på olika sätt

Läs mer

Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn

Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn Giltighet 2012-12-01 tillsvidare Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga

Läs mer

- Örnsköldsviks sjukhus

- Örnsköldsviks sjukhus 10 03 23 - Örnsköldsviks sjukhus Vårdprogramansvarig: Kent-Åke Enström Senast uppdaterat: 01 06 11 02 04 19 07 09 19 10 01 29 10 02 02 10 03 23 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTANDE INLEDNING 3 DEFINITION

Läs mer

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Förtydliga vårdnivåer Syfte Underlag för konsultationsarbetet mellan primärvård och vuxenpsykiatri. Effektivare remissflöden

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

En retrospektiv analys av effekten av familjeinvolvering på en heldygnsavdelning i behandlingen af anorektiske barn och ungdomar

En retrospektiv analys av effekten av familjeinvolvering på en heldygnsavdelning i behandlingen af anorektiske barn och ungdomar En retrospektiv analys av effekten av familjeinvolvering på en heldygnsavdelning i behandlingen af anorektiske barn och ungdomar Maiken Fjelkegård, barn- och ungdomspsykiater, SCÄ Else Marie Olsen, barn-

Läs mer

VAD ÄR ÄTSTÖRNING? Wallin -13

VAD ÄR ÄTSTÖRNING? Wallin -13 VAD ÄR ÄTSTÖRNING? ÄTSTÖRNINGAR DSM-IV Anorexia nervosa Bulimia nervosa Ospecifik ätstörning Hetsätningsstörning Födointags- och ätstörningar DSM-5 Anorexia nervosa Bulimia nervosa Hetsätningsstörning

Läs mer

Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt?

Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt? Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt? Leg. dietist Sylvia Bianconi Svensson Dietistverksamheten Division Primärvård, Skånevård KrYH 2015-10 KOL och nutritionsstatus Undervikt Ofrivillig

Läs mer

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist,

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist, depressionssjukdom och ångestsyndrom Praxis studie Barn- och ungdomspsykiatri Stockholms läns landsting Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist, depression och ångest i Stockholms län?

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin

Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig

Läs mer

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 KRAVSPECIFIKATION Psykiatrisk öppenvård för vuxna med geografiskt områdesansvar 1 Mål och inriktning

Läs mer

FAKTA Psykisk hälsa - barn och ungdom

FAKTA Psykisk hälsa - barn och ungdom FAKTA Psykisk hälsa - barn och ungdom Dagens innehåll BUP - organisation och uppdrag Bas - fakta för FAKTA Psykisk hälsa - barn och ungdom Kliniska frågor Lagstiftning Stöd till Anhöriga 2 Organisation

Läs mer

Vårdprogram för barn, ungdomar och vuxna med ätstörningar

Vårdprogram för barn, ungdomar och vuxna med ätstörningar Vårdprogram för barn, ungdomar och vuxna med ätstörningar Del III: skolhälsovård Dokumenttyp: Vårdprogram Utfärdande PE: Närsjukvården i Östergötland Utfärdande enheter: Primärvården och specialistpsykiatrin

Läs mer

Ärende 15. Svar på motion: Samla och utveckla ätstörningsvården (V) PROTOKOLLSUTDRAG Regionstyrelsen. Peder Björn

Ärende 15. Svar på motion: Samla och utveckla ätstörningsvården (V) PROTOKOLLSUTDRAG Regionstyrelsen. Peder Björn PROTOKOLLSUTDRAG Regionstyrelsen Ärende 15 Svar på motion: Samla och utveckla ätstörningsvården (V) Regionstyrelsen tillstyrker regionfullmäktige BESLUTA a t t avslå motionen. Svar på motion: Samla och

Läs mer

Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa

Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa Beata Bäckström Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa Tidigaste formen av psykopatologi ofta kroniska Vanligaste psykiatriska tillståndet - 15-20 % Enkla ångesttillstånd minskar med ålder -

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Inledning Sedan 2009 har frågeställningen neuropsykiatriska funktionshinder

Läs mer

Vårdprogram för barn, ungdomar och vuxna med ätstörningar

Vårdprogram för barn, ungdomar och vuxna med ätstörningar Vårdprogram för barn, ungdomar och vuxna med ätstörningar Del II: primärvård Dokumenttyp: Vårdprogram Utfärdande PE: Närsjukvården i Östergötland Utfärdande enheter: Primärvården och specialistpsykiatrin

Läs mer

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå BUP Västerbotten Vår klinik Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå I landstinget är vi nu tre specialistkliniker som har ansvar för åldersgruppen 0-17 år.

Läs mer

Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos

Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos Information om Habilitering & Hälsas stöd till dig som har en autismspektrumdiagnos (ASD) utan intellektuell funktionsnedsättning. Det kan vara autism, Aspergers

Läs mer

Omvårdnadsdiagnos Omvårdnadsdiagnosen formuleras som en hel mening i två eller tre steg.

Omvårdnadsdiagnos Omvårdnadsdiagnosen formuleras som en hel mening i två eller tre steg. Bilaga 1 Omvårdnadsdiagnos Omvårdnadsdiagnosen formuleras som en hel mening i två eller tre steg. Den vanligaste förekommande strukturen som används vid formuleringen av omvårdnadsdiagnoser är P(R)ES-strukturen.

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2011 BUP NLN, KSK

Kvalitetsbokslut 2011 BUP NLN, KSK Kvalitetsbokslut 2011 BUP NLN, KSK Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 4 Organisation / Kompetens... 5 Verksamhetens uppdrag... 7 Måluppfyllelse... 9 Tillgänglighet... 10 Medicinska resultat...

Läs mer

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala cancercentrum

Läs mer

CAMBERWELLS BEHOVSSKATTNING

CAMBERWELLS BEHOVSSKATTNING Bo G. Ericson Leg psykolog, leg psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi KOMPLETTERANDE MANUAL 1 Psykologisk konsult AB: Adr: Bergsgatan 15, S-561 31 Huskvarna Tel: 036-14 45 79, Mobiltel: 0705-144579,

Läs mer

4. FÖRLOPP, UTFALL OCH PROGNOS

4. FÖRLOPP, UTFALL OCH PROGNOS 4. FÖRLOPP, UTFALL OCH PROGNOS Begreppsdefinitioner Tillfrisknande, återfall, mortalitet Prognostiska faktorer du var fri fri och lycklig visste ingenting om mörker visste ingenting om demoner du älskade

Läs mer

Riktlinjer vid ätstörningar

Riktlinjer vid ätstörningar Riktlinjer vid ätstörningar Vuxenpsykiatrin Sollefteå sjukhus Agnieszka Radziewinska ST-läkare Anita Westman skötare/processägare för ätstörningsvård INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 1. Sammanfattning 2 2. Bakgrund...

Läs mer

2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö. Information Regional Avd för opiatberonde

2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö. Information Regional Avd för opiatberonde 2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö Information Regional Avd för opiatberonde Inledning 3 Uppdrag 3 Inför inläggning 3 På avdelningen 4 Riktlinjer för behandling av heroinabstinens

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK VERKSAMHET

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK VERKSAMHET Ärendenr UPPDRAG 2011-09-21 1 (8) UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK VERKSAMHET 1 Mål och inriktning Barn och ungdomspsykiatrin skall uppfylla de förväntningar som ställs på en väl fungerande

Läs mer

MBT vid ätstörningar. Bakgrund. Vad är ätstörningar? Upplägg. Gulls beskrivning och behandling. En diagnos? Ett personligt lidande?

MBT vid ätstörningar. Bakgrund. Vad är ätstörningar? Upplägg. Gulls beskrivning och behandling. En diagnos? Ett personligt lidande? MBT vid ätstörningar David Clinton Upplägg Bakgrund och diagnostik MBT och behandling av ätstörningar Bakgrund Sir William Gull, 1873 Vad är ätstörningar? En diagnos? Ett personligt lidande? Gulls beskrivning

Läs mer

-Stöd för styrning och ledning

-Stöd för styrning och ledning -Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag

Läs mer

Journalmall för psykiatrikursen

Journalmall för psykiatrikursen Journalmall för psykiatrikursen Obligatoriska rubriker (enligt Melior) i kursiv stil. Dessa rubriker samt övriga som bör kommenteras vid varje samtal är markerade med *. Övriga rubriker används när så

Läs mer

Ätstörningar. Regional medicinsk riktlinje. Huvudbudskap. Diagnos. Utredning

Ätstörningar. Regional medicinsk riktlinje. Huvudbudskap. Diagnos. Utredning Regional medicinsk riktlinje Ätstörningar Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören efter remiss (HSD-A 29-2014) giltigt till juni 2016 Utarbetad av sektorsråden allmänmedicin, barn- och ungdomspsykiatri

Läs mer

Samverkande verksamheters ansvarsområden

Samverkande verksamheters ansvarsområden Bilaga till överenskommelse 8 Samverkande verksamheters ansvarsområden Hälso- och sjukvård Primärvården För primärvården åvilar medicinskt ansvar enligt primärvårdens basåtagande. Den familjeläkare som

Läs mer

Vårdprogram. Ätstörningar

Vårdprogram. Ätstörningar Vårdprogram Ätstörningar Författare Christine Danielsson aukt socionom/kurator Anette Karlsson leg arbetsterapeut Augusti 2006 Revideras senast december 2007 Vuxenpsykiatriska kliniken, Växjö Innehållsförteckning

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE OM LÄKARUNDERSÖKNING

LÄNSÖVERGRIPANDE SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE OM LÄKARUNDERSÖKNING LÄNSÖVERGRIPANDE SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE OM LÄKARUNDERSÖKNING - för barn som placerats med stöd av socialtjänstlagen (2001:453), SoL eller lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (1990:52),

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala

Läs mer

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas

Läs mer

Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå. Psykiatriska kliniken Skellefteå

Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå. Psykiatriska kliniken Skellefteå Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå Psykiatriska kliniken Skellefteå Vad är Passage? Hästunderstödd behandlingsform vid psykiatriska kliniken, Skellefteå lasarett.

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken

Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken Faktaruta Personal: 60 tjänster. Läkare, psykologer, kuratorer, sjuksköterskor, skötare, förskolekonsulent, bildterapeut, behandlingsassistent, läkarsekreterare.

Läs mer

God vård. vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar. Malin Green Landell, BUP-kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping

God vård. vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar. Malin Green Landell, BUP-kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping God vård vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar Aktuellt kunskapsläge Evidens för f r psykologisk behandling och för f läkemedelsbehandling (SSRI) vid ångest- syndrom och depressionssjukdomar

Läs mer

Min vårdplan introduktion och manual

Min vårdplan introduktion och manual Min vårdplan introduktion och manual Nationella cancerstrategin lyfter i många stycken fram sådant som stärker patientens ställning. Ett kriterium för en god cancervård är att varje cancerpatient får en

Läs mer

Behandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut?

Behandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut? Behandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut? Ingvar Krakau 2007-03-22 Praxisstudiens uppläggning Oro och nedstämdhet som samhällsproblem Hur uppmärksammas de som insjuknar Primär kontakt och diagnostik

Läs mer

Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom

Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Giltighet 2013-08-16 2014-08-16 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp

Läs mer

Konsultation med BVC och elevhälsa

Konsultation med BVC och elevhälsa Konsultation med BVC och elevhälsa När ett barn utreds är det viktigt att socialsekreterare konsultera den medicinska komptens som finns runt barnet. Nedanstående punkter är ett stöd vid konsultation kring

Läs mer

Vanliga frågor (FAQ) Broschyr

Vanliga frågor (FAQ) Broschyr ABILIFY (aripiprazol) SJUKVÅRDSPERSONAL Vanliga frågor (FAQ) Broschyr ABILIFY (aripiprazol) är indicerat för behandling i upp till 12 veckor av måttlig till svår manisk episod vid bipolär sjukdom typ 1

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Vad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård?

Vad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård? Vad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård? Björn Axel Johansson, Överläkare Psykiatri Skåne, Division BUP VO Slutenvård, Akutavdelningen BUP:s vårmöte, Tylösand, 2013-04-24

Läs mer

1. Verksamhetens namn. 2. Uppdrag och avgränsningar: Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov

1. Verksamhetens namn. 2. Uppdrag och avgränsningar: Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov 1. Verksamhetens namn Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov 2. Uppdrag och avgränsningar: Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov består av följande funktioner: Länsenhet:

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

Upprättad av (befattning, namn) Godkänd av (befattning, namn) Sign Gäller från datum. Anita Ivarsson, verksamhetschef

Upprättad av (befattning, namn) Godkänd av (befattning, namn) Sign Gäller från datum. Anita Ivarsson, verksamhetschef Version nr Diarie nr År/löp nr 1 Sidan 1 av 9 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Reviderat datum Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken Upprättad av (befattning, namn) Godkänd

Läs mer

AD/HD utredning och behandling på specialistnivå -när den är som bäst

AD/HD utredning och behandling på specialistnivå -när den är som bäst AD/HD utredning och behandling på specialistnivå -när den är som bäst Kerstin Arnsvik Malmberg Specialist i Barn och ungdomspsykiatri Med.dr. BUP Skärholmen Stockholm Indikatorer för utredning När ett

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd. Region Gotland

Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd. Region Gotland Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd Region Gotland Samverkan kring (äldre?) personer i behov av samordnat stöd Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) ska

Läs mer

Psykoterapi för vuxna inom Primärvården, Region Gävleborg

Psykoterapi för vuxna inom Primärvården, Region Gävleborg Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-42455 Fastställandedatum: 2017-01-09 Upprättare: Charlotte G Agnevik Jonsson Giltigt t.o.m.: 2018-01-09 Fastställare: Magnus Thureson Psykoterapi för

Läs mer

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling

Läs mer

LUBoB. Frågeformulär Liten Uppföljning om Bakgrund och Behandling vid Anorexi/Bulimi. David Clinton, Claes Norring & Bengt Eriksson

LUBoB. Frågeformulär Liten Uppföljning om Bakgrund och Behandling vid Anorexi/Bulimi. David Clinton, Claes Norring & Bengt Eriksson SAMORDNAD UTVÄRDERING OCH FORSKNING VID SPECIALENHETER FÖR ANOREXI/BULIMI 6 månader månader Kodnummer: Datum: Initialer: LUBoB Frågeformulär Liten Uppföljning om Bakgrund och Behandling vid Anorexi/Bulimi

Läs mer

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping Giltig och ogiltig frånvaro, ströfrånvaro & långvarig frånvaro.. som kan leda till problem för individen Betrakta problematisk

Läs mer

Behandling vid samsjuklighet

Behandling vid samsjuklighet Behandling vid samsjuklighet Beroende, missbruk psykisk sjukdom Riktlinjer för missbruk och beroende 2015 Göteborg 160831 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen

Läs mer

RättspsyK. Årsuppföljning av patientärende. Formulär för manuell registrering. Formulär B. Ringa in rätt alternativ om inget annat anges.

RättspsyK. Årsuppföljning av patientärende. Formulär för manuell registrering. Formulär B. Ringa in rätt alternativ om inget annat anges. RättspsyK Årsuppföljning av patientärende Formulär för manuell registrering Version 6.2 Formulär B Ringa in rätt alternativ om inget annat anges. Ifyllande enhet: Gäller from Revideras senast 140201 Ersätter

Läs mer

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen Framtidens hemsjukvård i Halland Slutrapport till Kommunberedningen 130313 Syfte Skapa en enhetlig och för patienten optimal och sammanhållen hemsjukvård. Modellen ska skapa förutsättningar för en resurseffektiv

Läs mer

Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd

Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd Vad är det och vad kan man göra? Linköping 2012-11-07 Tove Lugnegård, överläkare, med dr, Vuxenhabiliteringen i Värmland Exempel

Läs mer

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol

Läs mer

ÄTSTÖRNINGAR. 24 november 2016

ÄTSTÖRNINGAR. 24 november 2016 ÄTSTÖRNINGAR 24 november 2016 Ett möte vård, forskning, utbildning 13.00 14.00 Introduktion till ätstörningar. David Clinton & Johanna Levallius, Kunskapscentrum för Ätstörningar (KÄTS) 14.00-14.20 Behandling

Läs mer

Nutritionsproblem och åtgärder

Nutritionsproblem och åtgärder Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION. Bilaga 1 1. ALLMÄNT OM EFTERFRÅGADE TJÄNSTER 2. KRAV OCH KRITERIER FÖR TJÄNSTEN 1.1. BAKGRUND

KRAVSPECIFIKATION. Bilaga 1 1. ALLMÄNT OM EFTERFRÅGADE TJÄNSTER 2. KRAV OCH KRITERIER FÖR TJÄNSTEN 1.1. BAKGRUND Bilaga 1 KRAVSPECIFIKATION 1. ALLMÄNT OM EFTERFRÅGADE TJÄNSTER 1.1. BAKGRUND Landstinget Blekinge är geografiskt detsamma som länet och landskapet Blekinge. Landstingets huvudsakliga uppgift är att ansvara

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum

Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum 050207 Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum VUXENHABILITERINGENS PROGRAM FÖR VUXNA PERSONER MED FUNKTIONSHINDER INOM AUTISMSPEKTRUM Bakgrund Vuxenhabiliteringen

Läs mer

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas för en bättre

Läs mer

FÖRSLAG TILL DAGORDNING

FÖRSLAG TILL DAGORDNING Närvårdsområde Alingsås LEDNINGSGRUPP NÄRVÅRDSOMSRÅDE ALINGSÅS Datum: 2015-05-08 Tid: Kl 09:00-12:00 Plats: Vård och äldreomsorgsförvaltningen, Kungsgatan 9 Lokal: Sunnerö, plan 0 FÖRSLAG TILL DAGORDNING

Läs mer