Flyktingmottagning och integration

Transkript

1 Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier - ISV Flyktingmottagning och integration Arbete, identitet och hälsa Arma Makas, Indira Duhera, Gezim Bala, Reagan Matulu, Amanda Chamaly och Warda Goriel Antologi från Samhälls- och kulturanalys år 2015 Handledare: Zoran Slavnic

2 Innehåll FLYKTINGMOTTAGNING OCH INTEGRATION ARBETE, IDENTITET OCH HÄLSA... 1 INLEDNING... 1 MIGRATION & ETNICITET... 2 SVERIGES MIGRATIONSHISTORIA OCH FLYKTINGPOLITIK... 2 VI & DEM... 3 PRESENTATION AV STUDIER... 6 AVSLUTANDE DISKUSSION... 7 MIN BOSNISKA IDENTITET I DET SVENSKA SAMHÄLLET EN INTERVJUSTUDIE OM BOSNIAKER... 9 INLEDNING... 9 SYFTE & FRÅGESTÄLLNINGAR BAKGRUND TEORETISK UTGÅNGSPUNKT MICHEL FOUCAULT TIDIGARE FORSKNING METODDISKUSSION CENTRALA BEGREPP INTEGRATION IDENTITET LIVSVILLKOR ETISKA ASPEKTER PRESENTATION AV INFORMANTER AVGRÄNSNING ANALYS BAKGRUND DET NYA LANDET ANPASSNINGSPROCESSEN KÄNSLAN AV TILLHÖRIGHET... 25

3 AVSLUTANDE DISKUSSION EN KVALITATIV STUDIE OM NYANLÄNDAS VÄG TILL SAMHÄLLET VÄGEN TILL INTEGRERING INLEDNING SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR FRÅGESTÄLLNINGAR AVGRÄNSNING BAKGRUND TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER INTEGRATION ARBETE SAMVERKAN TIDIGARE FORSKNING KOMMUNAL FLYKTINGMOTTAGNING OCH FLYKTINGAR I ARBETSMARKNAD METOD PRESENTATION AV FÄLT GRUNDAD TEORI INTERVJUER INFORMANTER Norrköpings flyktingmottagning Arbetsförmedlingen Nyanlända ETIK ANALYSMETOD ANALYSEN NORRKÖPINGS FLYKTINGMOTTAGNING OCH INTRODUKTION SAMVERKAN MELLAN OLIKA MYNDIGHETSAKTÖRER HUR UPPLEVER NYANLÄNDA ATT SAMHÄLLETS INSTITUTIONER ARBETAR FÖR ATT INTEGRERA DEM? SLUTDISKUSSION FLYKTENS PÅVERKAN, HÄLSA OCH TRYGGHET I EN NY VÄRLD EN INTERVJUSTUDIE OM FLYKTINGAR I SVERIGE INLEDNING SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR AVGRÄNSNINGAR... 54

4 TEORI CENTRALA BEGREPP TIDIGARE FORSKNING METOD ETISKA ÖVERVÄGANDEN GRUNDAD TEORI ANALYS PRESENTATION AV DELTAGANDE INFORMANTER FLYKTINGARS HÄLSA UTIFRÅN DERAS EGNA UTSAGOR EFTER KRIGET, SVERIGE SAMMANFATTNING AVSLUTANDE DISKUSSION TACK! REFERENSER KAPITEL 1: INLEDANDE FAKTATEXT KAPITEL 2: MIN BOSNISKA IDENTITET I DET SVENSKA SAMHÄLLET EN INTERVJUSTUDIE OM BOSNIAKER KAPITEL 3: EN KVALITATIV STUDIE OM NYANLÄNDAS VÄG TILL SAMHÄLLET VÄGEN TILL INTEGRERING... 76

5 1 Flyktingmottagning och integration Arbete, identitet och hälsa Inledning Hej, jag är Svensk. Jag mår bra, jag lever i Sverige, ett land som många kan drömma om. Ett land som är ett Folkhem"... Ett land med en ständig utveckling och framgång. Svenska myten om att alla lever i jämställdhet, solidaritet, rättvisa och trygghet. För vår omvärld är vi en förebild. Inte undra på att många vill komma hit? Vilka är det då som vill komma till Sverige? Jo det är bland annat flyktingar som flytt från sitt fosterland, eller från andra länder då de inte varit välkomna där heller. Flyktingar som har varit utsatta för våld, trakasserier, övergrepp och både psykiska och fysiska nedstämda förhållanden. Att allt detta påverkar en flykting är inte svårt att förstå. Flyktingen är ju trots allt en människa precis som oss. En människa med känslor och tankar. Valet till denna studie har varit baserad på vår syn till dagens samhälle. Att många oroligheter sker runt om i världen som till exempel krig, terror, sorg och brist på medkänsla är vad som kan förklara situationen. Att detta konstant påverkar världsbefolkningen och resulterar i termer som flykt, flyktingar, flyktingpolitik och dylikt. Detta har lyft fram ett intresse inom ämnet flyktingar i Sverige. En sak som är säker är att utifrån våra intervjuer har vi alla förstått att det aldrig går att veta exakt hur det känns eller att det går att veta vad andra varit med om. Man brukar säga att roten till empati är att kunna stå i någon annans skor, dock är detta uttryck många gånger diffust i vårt fall. Detta då vi gått miste om samma upplevelser, känslor och erfarenheter som den andre varit med om. Tillsammans har vi skrivit en antologi om flyktingar i Sverige. Vi har strävat efter att ge en bild av hur flyktingar går igenom olika processer här i Sverige. Det som vi främst vill belysa med denna bok är frågor som handlar om integration, flyktingmottagning, identitet, hälsa och framtid.

6 2 Migration & Etnicitet Sveriges migrationshistoria och flyktingpolitik Sveriges migrationshistoria är indelad i tre olika faser. Dessa är massutvandringen, arbetskraftinvandringen och till sist flykting- och anhöriginvandringen. Massutvandringen är den första fasen som pågick i högsta grad från år 1851 till år Många människor från Sverige valde att utvandra främst till Amerika men också till andra länder. Under massutvandringen utvandrade cirka en miljon människor från Sverige. Arbetskraftsinvandringen som var den andra fasen pågick från efterkrigstiden till mitten av 1970-talet. Utvecklingen av den svenska industrin satte fart efter kriget och efterfrågan på arbetskraft var stor men man hade inte tillräckligt med arbetare. I Sverige började man värva arbetare från andra länder främst från Italien, Österrike och Jugoslavien. Flykting- och anhöriginvandringen tillhör den tredje fasen i Sveriges migrationshistoria vilket innebär att invandring av nära anhöriga har ökat under 1980-talet. Flyktinginvandringen blev allt vanligare under 1980-talet samtidigt som arbetskraftinvandringen minskade mycket kraftigt. Flyktinginvandring beror på dem kriser som utförs i andra delar av världen som är så pass riskabla att människor är i beredskap på att fly ifrån sina fosterländer. En flykting framstår som en individ i behov av skydd. Under perioden 1980 fram till 2003 tillhörde endast en åttondel av invandrare i Sverige flykting kategorin. I och med att flyktinginvandringen blev allt vanligare så anställdes en ny lag år Lagen innebar att flyktingar som kommer till Sverige på grund av krig skall få stanna. År 1989 skärptes tolkningen av lagen och vem eller vilka som får stanna. Flyr man från ett krig eller innebördskrig har man istället rätt till uppehållstillstånd i behov av skydd. År 2005 var Sveriges befolkning enligt SCB, personer. 16 % av dessa vilket är personer har utländsk bakgrund, i denna kategori räknas alla utrikes- och inrikes födda med två utrikesfödda föräldrar. Antal födda personer utomlands som bor i Sverige har under åren sedan 1900-talet fram till 2005 ökat med hela 12,4 %. 1 Den 1 januari 1985 förflyttades ansvaret för flyktingmottagandet från Arbetsmarknadsstyrelsen AMS till Statens invandrarverk. De fick i uppdrag att sluta avtal med Sveriges kommuner om mottagandet av flyktingar mot statlig ersättning. Tanken var att flyktingen skulle bo på en statlig förläggning mellan 2-4 veckor för att sedan erbjudas bostad i någon av de kommuner som skrivit på avtalet. I fortsättningen var det under mottot sprida, men inte splittra som Statens invandrarverk jobbade efter vilket innebar att de bestämde var olika etniska grupper skulle placeras runt om i Sveriges olika kommuner. 2 1 Diana Corman, Sveriges invandring och utvandring, Kap 7, i Migration och etnicitet: perspektiv på ett mångkulturellt Sverige Mehrad Darvishpour och Charles Westin (red.) s. 175f 2 Christina Johansson, svensk invandrings- och flyktingpolitik, Kap 8, i Migration och etnicitet: perspektiv på ett mångkulturellt Sverige Mehrad Darvishpour och Charles Westin (red.) s. 200ff

7 3 Sverige är idag ett mångkulturelltsamhälle. Människor som tvingas fly sina länder och lämnat sina hem för att söka skydd i ett annat land har även relaterat till att Sverige har blivit etniskt och kulturellt heterogent. Integrationen har varit en viktig del för invandrarpolitiken och den syftar till en anpassning i det svenska samhällets normer. Samarbete och anpassningen in i integrationen mellan etniskt svenska majoritets befolkning och etniska minoritetsgrupper har inte fungerat då maktstrukturer och normer allmänt bestäms av majoritetsbefolkningen. Detta kan relatera till diskriminering i arbetslivet samt på bostadsmarknaden. För att häva diskrimineringen menar författaren att först och främst skall inte individens möjligheter in i arbetslivet eller bostadsmarknaden påverkas av till exempel hudfärg eller kulturell tillhörighet. 3 Att behöva fly sitt land på grund av krig är inte lätt för den som drabbas och att komma till ett nytt land där man inte kan språket samt de normer som finns ställs det ytterligare krav på individens anpassning. Allt som förlorats i kriget skapar även en osäkerhet hos individen och tilliten till andra människor finns inte längre kvar. Trots att det ställs höga krav på flyktingarna i det nya landet så har dessa individer ett gemensamt mål, ett mål om få leva ett normalt liv igen. 4 Åsa Gustafsson citerar Anthony Giddens som skriver att för att bygga upp ett normalt liv från det man förlorat måste man skapa tillit till det nya landet, andra människor, rutiner samt sociala institutioner. När flyktingarna skapat tillit och när vardagen består av rutiner så bidrar det även till en ontologisk trygghet. Tryggheten som individen skapar har mycket att göra med den socialisering samt anpassning som samhället har byggt upp. 5 Som flykting är det viktigt att integreras i ett samhälle så fort som möjligt. Med anpassningen och socialiseringen skapas även en trygghet, en trygghet som medför tillit till andra människor. Processen kan vara svår och i vissa fall ta lång tid till att uppnå. En trygghet bidrar också till ett självförtroende hos individen som då lättare kan komma tillexempel ut i arbetslivet och skapa sina sociala kontakter där till. Vi & Dem Under 1950 och 1960-talet började Sverige ta in flyktingar i större omfattning och landet kom att förvandlas till ett månkulturellt samhälle. Trots detta trodde man ur en politisk syn att det endast var tillfälligt, då kom integration att bli invandrarpolitiska strategin. Men det visade sig att invandringen anlände för att stanna och därmed utbrett startades en mångkulturell invandrarpolitik under 1970-talet. Politikens syfte var att invandrarna skulle ha möjlighet till att bevara det kulturella. Ett exempel var att man införde språkundervisning i 3 Zenia Hallgren, Myten om det mångkulturella samhället teoretiska perspektiv på mångkulturalismen, Kap 4, i Migration och etnicitet: perspektiv på ett mångkulturellt Sverige Mehrad Darvishpour och Charles Westin (red.) s. 81f 4 Gustafson, Åsa, Sköra livsmönster: om integrations- och normaliseringsprocesser bland bosniska flyktingar, Univ., Diss. Umeå : Univ., 2004,Umeå, 2004 s Ibid: s. 18

8 4 skolan, detta gjorde man som sagt i ett kulturellt syfte. Lena Södergran menar att man felaktigt utformade ett för, och inte med, invandrare. Resultatet har blivit ett destruktivt vi och dem tänkande, där integrationspolitiken skapats utan att invandrargruppen fått möjligheter till inflytande. 6 Därför har utanförskap idag utökats, och integrationen har försvårats. Migration är ett samlingsbegrepp som innebär att ett flertal individer flyttar från en plats till en annan. 7 Dock är det inte alltid så lätt beskrivet, immigration är en väldigt komplicerad process. Detta särskilt när det gäller mötet mellan invandraren eller flyktingen och landets befolkning. 8 Vad är det egentligen som händer vid möte mellan dessa individer? Många gånger hamnar de nyanlända i ett utanförskap, de kan då uppfatta befolkningen som rasistisk och självkär. Rasism handlar inte bara om delningar mellan ras och människogrupper. Detta definierar Albert Memmi. Han fångar en bra beskrivning om rasism där han skriver att rasism innebär: vissa verkliga eller inbillade skillnader blir föremål för en generaliserande och definitiv värdering, som i syfte att legitimera aggression eller privilegier länder förövaren till nytta och offret till skada. 9 Med andra ord blir offret flyktingen i detta fall. Att offret skadas och anfallaren/rasisten kommer till någon form av nytta är vad som tros vara anledningen till ett sådant fientligt sinnelag. Om vi ska titta på ras och etnicitet kan vi finna stora likheter. I Migrationens och etnicitetens epok så skriver redaktörerna: Huruvida systematiska distinktioner och gränsdragningar mellan oss och de andra utrycker sig i ras eller etnicitet beror på sammanhanget. I angloamerikanska sammanhang sätts fokus ofta på skillnader mellan olika rasgrupper. I Sverige däremot används gärna etnicitet och etniska indelningar när gränser dras gentemot migranter och andra minoritetsgrupper. 10 Detta har sitt ursprung i antiken då begreppet etnicitet var riktat till vildar, kättare, kulturella främlingar, minoritetsgrupper eller folk med lägre klass och särskilt migranter. Att migranter eller flyktingar sätts som underklassade människor automatiskt bara för att dem inte är grundinvånare eller etniskt svenska kan man vara skeptisk och kritisk mot. De har flytt, flytt från ett dåligt liv. Flytt för att starta ett nytt liv, många gånger i strävan efter fred, en plats att kunna sova utan att vara rädd för att i nästkommande sekund bli mördad. Många gånger används ordet rasifiering och etnifiering som förklaring till detta, det syftar på att vissa människor, i detta fall rasister, har specifika idéer och tankar om att andra människor, i detta fall flyktingar, ska behandlas annorlunda. Detta på grund av sociala och historiska processer. Rasifieringens process innebär ett särskiljande: samtidigt som de andra skapas, skiljs ut och ställs utanför, så skapas även det 6 Zenia Hallgren, Myten om det mångkulturella samhället teoretiska perspektiv på mångkulturalismen, Kap 4, i Migration och etnicitet: perspektiv på ett mångkulturellt Sverige Mehrad Darvishpour och Charles Westin (red.) s. 93f 7 Nationalencyklopedin, migration, hämtad Rystad, Göran & Lundberg, Svante (red.), Att möta främlingar, Arkiv, Lund, 2000 s Alireza Behtoui och Stefan Jonsson, Rasism särskiljandets och rangordningens praktik, kap 7, Magnus & Neergaard, Anders (red.), Migrationens och etnicitetens epok: kritiska perspektiv i etnicitets- och migrationsstudier, 1. uppl., Liber, Stockholm, 2013, s Ibid: s. 186

9 5 egna och vi själva - den grupp och gemenskap som står innanför. 11 Inrikes födda och utrikesfödda avstånd mellan varandra beror till stor del på diskriminering menar Mehrdad Darvishpours. Enligt Mehrdad Darvishpours anses integration vara en ömsesidig relation och att invandrargruppers existens kan bidra till att Sverige blir mer integrerat i den globala mångfalden. Den centrala anledningen till avståndet mellan svenskar och invandrare är den kulturella skillnaden enligt Mehrdad Darvishpour. 12 Det här är ett typiskt vi och dem tänkande, med andra ord är detta tankesättet ett rasistiskt förhållningssätt. Ett problem med integrationspolitiken är att den koncentrerats på kulturella särdrag och deras betydelse för integration. Integration Svensk integrationspolitik har kritiserats och ifrågasatts. Hög arbetslöshet och utanförskap har ökat klyftorna i samhället. Integrationspolitiken spelar en central roll att integrera nyanlända till samhället. Riksdagen fattade år 1975 ett viktigt beslut för att inkludera invandrare till samhället. Jämlikhetsmålet innebar i teorin att invandrare skulle ha likgiltiga skyldigheter och rättigheter som övriga befolkningen samt ha likgiltiga möjligheter som svenskarna. Under dem senaste decennierna har Sveriges förändrats till ett multikulturellt land som sagt i början. Sverige har blivit ett land där medborgare känner tillhörighet till många olika etniska tillhörigheter. Kraven som har satts har också ändrat politiken som bedrivs i Sverige där alla människor ska ha lika rättigheter och möjligheter oavsett vilken kulturell eller etnisk bakgrund man tillhör. 13 Den politik som bedrivs idag försöker att inkludera människor ur ett integrationsperspektiv och inte genom assimilering. Vilket innebär att man inte ska glömma sitt påbrå, utan ta del av svenska samhället. 14 Under 1996 genomfördes en rad nya reformer i riksdagen. Syftet var att bedriva en politik som skulle inkludera människor oavsett härkomst. Tanken med integration är att bygga upp en fungerande välfärdssamhälle där alla människor ska bidra till ett starkare välfärdssamhälle. Arbete anses idag vara bästa vägen till att skapa sig sociala relationer med andra. Genom invandrarnas kompetens och erfarenhet från tidigare land kan dem vara en starkt bidragande faktor till att stärka Sverige. Samtidigt som invandrare anses sakna kompetens kan de exkluderas från dem övriga invandrare som anses vara värdefulla. 15 En viktig aspekt som går att läsa i Svenskt 11 Ibid: s Zenia Hallgren, Myten om det mångkulturella samhället teoretiska perspektiv på mångkulturalismen, Kap 4, i Migration och etnicitet: perspektiv på ett mångkulturellt Sverige Mehrad Darvishpour och Charles Westin (red.) s. 93f 13 Jacobson Pettersson, Helene, Socialt medborgarskap och social delaktighet: lokala upplevelser bland unga kvinnor och män med utländsk bakgrund, Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete, Växjö universitet, Licentiatavhandling Växjö : Växjö universitet, 2008,Växjö, 2008, s Ibid: s Qvist, Martin, Styrning av lokala integrationsprogram [Elektronisk resurs] : institutioner, nätverk och professionella normer inom det svenska flyktingmottagandet, Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2012,Linköping, s.11-12

10 6 kommunalt flyktingmottagande där författaren Abdul M. Kadhim beskriver hur andra generationens invandrare bemötts av negativa attityder och främlingsfientlighet som föräldrarna. 16 Den ökade invandringen och brist på arbetskraft har haft stora negativa konsekvenser från högerextremistiska partier. Högerextremistiska partier betonar att invandrare inte förstärker välfärdssamhället utan istället lever på olika socialbidrag och genom deras levnadssätt så förstärks inte landet. Detta har medfört till politiska debatter och motsättningar huruvida man ska bedriva integrationspolitiken. Argument som oftast förekommer bland högerextremisten är att arbetslösheten är högre och brist på bostäder och att invandrare känner utanförskap dom är inte villiga att assimileras. Dessa argument har också fått ökad förtroende hos medborgarna där högerextrema partier ständigt växer och får större förtroende och på så vis är med och påverkar olika beslut gällande invandringsfrågan. 17 När det kommer till integrationsfrågan så talas det ständigt om invandring men det talas sällan om utvandring, vilket är problematiskt då vi lever i en värld där allt är globaliserat och folk rör sig i olika världsdelar. Denna utveckling går inte att hindra då folk flyr från oroligheter från sina tidigare länder, exempelvis mellanöstern där det råder stora oroligheter i Syrien och Irak. Högerextremistens svar på oroligheter runt om i världen är att hjälpa till grannländerna som ska ta emot dessa flyktingar och på så vis inte ta eget ansvar. Presentation av studier Fältstudierna som vi har utfört har riktat in sig på flyktingar och flyktingpolitiken här i Sverige. En av dessa heter Min bosniska identitet i det svenska samhället - en intervjustudie om bosniaker. Studien gick ut på att undersöka hur intervjupersonerna, innan krigsåren , som levde sina liv i dåvarande Jugoslavien och sedan under anpassningsprocessen i Sverige då de kom som nyanlända flyktingar. Identitet och etnisk identitet samt tillhörighet har varit en av de centrala punkterna genom hela studien och vi kom fram till att ens etniska tillhörighet eller etniska identitet går inte bara att radera, speciellt inte bosnier som i detta fall kom till Sverige i följd av den katastrofala etniska rensningen som pågick under tiden i deras före detta hemland. Under kriget i Bosnien och Hercegovina hade man redan börjat kategoriserat människor efter etnicitet och religion som har bidragit till individernas uppfattning av sig själv samt den etniska identiteten eller etniska tillhörigheten. Studien bidrog till en bredare uppfattning om bosniakers individuella skildringar till att integreras i det svenska samhället bland annat. Trygghet och samhörighet har varit en gemensam beståndsdel genom hela studien där fosterlandet har visat sig vara en benämning som förknippats med identitetsbegreppet. Det har visat hur resan av de olika processerna i deras liv har bidragit till vad för slags människor de är idag. 16 Kadhim, Abdul M., Svenskt kommunalt flyktingmottagande: politik och implementering, Univ., Diss. (sammanfattning) Umeå: Univ., 2000,Umeå, 2000, s Norocel, Ov Cristian (2013) Konstruktionen av högerradikala populistiska manskuliniteter i Sverige. En feminitiskanalys, i Det vita fältet II. Samtida forskning om högerextremism, specialnummer av Arkiv. Tidskrift för samhällanalts, nr 2, S

11 7 Den andra studien heter Flyktens påverkan, hälsa och trygghet i en ny värld. Forskningen går ut på att belysa flyktingars ohälsa. Hur flyktingar mår är en viktig byggsten i detta arbete och vi har specifikt fokuserat oss på flyktingar från mellanöstern, Irak och Syrien. Att dessa människor flytt på grund av olika anledningar som våld, ekonomiskkris, samhällsproblem, krig och traumatiska förhållanden och miljöer måste ha påverkat dem på något sätt. Vad händer när flyktingarna väljer att fly till ett nytt land? Vårt intresse har varit baserat på vad flyktingar känner och tycker om deras bemötande av vård och dylikt när det gäller dess hälsa. Att komma till ett nytt land och ha en nedsatt hälsa kan inte vara lätt. Till studien har vi haft ett flertal informanter som har flytt från sitt fosterland. Utifrån deras utsagor har vi kunnat utreda de valda frågorna som arbetet är baserat på. Den tredje studien vi gjort heter Vägen till integrering. Den förklarar för oss att i dagsläget är integration en av dem viktigaste processerna i samhället. Ökad invandring ställer krav på politiker och samhället att bli effektiva och med tydliga mål och visioner kring hur politiken ska bedrivas för att inkludera alla. Det råder stora sociala klyftor och människor i samhället exkluderas på grund av brist på utbildning eller kunskap inom det svenska språket. Nyanlända kommer till ett nytt land och ansvaret ligger hos oss att öka möjligheten för dessa individer att hitta ett arbete och försörja sig själva. Arbetet är den centrala vägen till att integrera nyanlända till samhället. Genom ett arbete ökar dem sin sociala kompetens samtidigt som dem blir självständiga. På så vis ökar nyanländas chans att inkluderas i samhället och inte vara avvikande från övriga medborgare. Avslutande diskussion Att komma till sitt nya hemland innebär för flyktingar först och främst att få lära sig språket som är den första vägen till att integreras in i det nya samhälle man kommer till. Samtidigt som man integreras in i samhället finns det en möjlighet för individen att behålla sin kultur från hemlandet genom olika kulturella verksamheter och sysselsättningar. Vi är medvetna om att det ställs stora krav på de flyktingar som kommer till ett nytt land och att de behöver återskapa det de en gång tidigare hade. Ett medansvar krävs från individen för att han eller hon ska integreras in i samhället. Vi har kommit fram till att faktorer som anpassning, delaktighet och språk är viktiga för en lyckad integration. Alla dessa faktorer måste individen mer eller mindre ta till sig för att känna sig som en del av samhället. Delaktighet från både invandraren samt samhället gynnar integrationen. En invandrare som kommer till sitt nya hemland kanske har viljan att lära sig ett nytt språk men samhället måste vara där som en hjälpande hand för att främja detta. Det som vi kan konstatera i dagsläget är att flyktingar som kommer till Sverige ofta hamnar i ett utanförskap på grund av att exempelvis arbetslösheten har ökat kraftigt. Den ökande arbetslösheten har lett till en social exkludering och för att undvika både utanförskapet och sociala exkluderingar krävs det effektivt arbete från politiker och andra myndigheters aktörer som är ansvariga för integration. En annan viktig faktor som behöver förbättras är hur det svenska samhället ser på

12 8 flyktingarnas hälsa. Många av de nyanlända har en ohälsa som de många gånger inte fått någon hjälp för att bota. Krig, våld, trauma och liknande svåra faktorer kan ha påverkat flyktingen och med det satt sina spår i form av en ohälsa som visar sig på ett psykiskt sätt. Flyktingarna bör kunna få hjälp på ett enkelt och lättåtkomligt sätt för att kunna fullfölja sin integrationsprocess med en frisk och kry inställning. Flyktingar som kommer till Sverige drömmer om att bli en del av svenska samhället. De kommuner som tar emot dessa flyktingar ska se till att validera flyktingars tidigare utbildningar och ge dem goda svenska undervisningar så att de kan vara med och konkurrera in i arbetsmarknaden. Ambitioner och visioner att ge flyktingar god support finns hos många men de måste se till att förverkliga deras idéer så att Sverige kan gynnas av flyktingarnas tidigare kompetenser. Det krävs långsiktiga visioner för att dagens Svenska mångfaldssamhälle ska kunna leva utan utanförskapet.

13 9 Min bosniska identitet i det svenska samhället En intervjustudie om bosniaker Inledning Flyktinginvandring beror på de olika typer av kriser som utförs runt om i världen, som är så pass allvarliga att utsatta människor är i beredskap på att fly ifrån sina hem- eller födelseländer. Många flyktingar som tvingats att fly ifrån sina hemländer försöker skapa ett normalt liv i de nya länderna som de har anlänt till. Förlorad identitet, trygghet och tilliten till andra människor är något som måste etableras om på nytt vilket för vissa är ansträngande men självklart och för andra väldigt svårt och kanske i värsta fall omöjligt. Diana Corman påpekar att En flykting definieras som en individ i behov av skydd 18 då de flyr från de oväntade förändringar som pågår i deras hemländer. Flyktingar upplever integrationen på olika sätt men alla strävar efter att uppnå ett normalt liv vilket är en viktig faktor i den integrationsprocess de introduceras in i. Den etniska rensningen som utbröt i Bosnien och Hercegovina i april år 1992 fick cirka 1,2 miljoner människor på flykt för att fly från det katastrofala inbördeskriget i deras hemland. 19 Sverige var ett av de länder som tog emot flest flyktingar från Bosnien och Hercegovina på 90- talet. 20 Studien ska därför gå ut på att undersöka hur intervjupersonerna innan krigsåren, , levde sina liv i dåvarande Jugoslavien och under anpassningsprocessen i Sverige då de kom som nyanlända flyktingar. Identitet är en term som förknippar en individ till samhället och definierar för denne vem han eller hon är eller håller på att bli samtidigt som identiteten visar hur andra uppfattar oss. Etnisk identitet innebär att en individ känner sig tillhörande en specifik grupp. Detta kan innefatta en grupp med gemensamt språk, härkomst och inklusive religion som i bosniakernas fall. 21 Vi kommer att redogöra för det hur just bosniaker blev bemötta av den svenska omgivningen och hur processen av den hjälp som de fick av staten har påverkat deras identitetsutveckling fram till idag. Vi ska även skildra hur de har integrerats i den svenska omgivningen, tjugo år senare efter ankomsten. Med största respekt för intervjupersonerna kommer det att ske en avgränsning av frågor. Det vill säga att frågor om krigsåren kommer absolut inte att ställas, då det är ett väldigt känsligt ämne där det kan uppstå emotionell problematik. Studiens mål är att 18 Diana Corman, Sveriges invandring och utvandring, Kap 7, i Migration och etnicitet: perspektiv på ett mångkulturellt Sverige Mehrad Darvishpour och Charles Westin (red.) s. 175f 19 Valenta, Marko & Ramet, Sabrina P. (red.), The Bosnian diaspora: integration in transnational communities, Ashgate, Farnham, 2011, s ibid:3f 21 Hammarén, Nils & Johansson, Thomas, Identitet, 1. uppl., Liber, Stockholm, 2009, s.74

14 10 analysera processen av identitetsutvecklingen under tiden i Sverige och framför allt redogöra för deras känslor av tillhörighet till Sverige samt Bosnien och Hercegovina. Syfte & frågeställningar Fältstudien kommer att belysa processen av identitetsutveckling och identitetsskapandet av bosniakers resa från det stabila livet i Forna Jugoslavien fram till den kämpiga anpassningsprocessen i Sverige. Syftet är att få en ökad kunskap kring flyktingskap och hur processen har bidragit till individers förmåga att anpassa sig i ett nytt främmande land. Poängen är att få en bredare uppfattning om informanternas upplevelser av nykomlingsåren och hur det har påverkat informanternas sociala nätverk inom identitetsskapandet i Sverige samt redogöra för hur upplevelserna bidragit till att integrera sig i det svenska samhället. Huvudfrågorna som skall undersökas är de nedan: Hur har informanternas anpassningsprocess med hjälp av den svenska staten bidragit till att integreras och anpassas i ett nytt främmande land? Hur har upplevelserna av processerna påverkat informanternas identitetsskapande/identitetsutveckling? Bakgrund Bosnien och Hercegovina, (BiH), var en multietnisk delrepublik i före detta Jugoslavien bebott av bosnienmuslimer, bosnienserbiska ortodoxer och bosnienkroatiska katoliker. Vilket det är även än idag. Efter andra världskriget var Josip Broz, även kallad Tito, forna Jugoslaviens president enda fram till hans död år Tito var en kommunistisk politiker och under hans tid som president så kom samtliga etniska grupper väldigt bra överens och vad andra hade för etnicitet eller religion var inte angeläget eller något man överhuvudtaget tänkte på. Av alla delrepubliker i forna Jugoslavien så var Bosnien och Hercegovina den mest etnisk blandade. Därför blev också landet en metafor för att samlevnad mellan olika folkgrupper var möjlig. 22 Under 1980-talet när det kommunistiska partiet i forna Jugoslavien bröt samman och den ekonomiska samt politiska krisen ökade ändrades också möjligheten för samlevnad och trygghet 22 Redaktör: Ulla Nordlöf- Lagerkranz. Uppdaterad/granskad: Landguiden - Utrikespolitiska institutet. Modern historia (hämtad 10/3-2015)

15 11 mellan de olika etniska folkgrupperna. Istället så växte de nationalistiska rörelserna i varje delrepublik i forna Jugoslavien. 23 Samtidigt som delrepubliken i forna Jugoslavien, Bosnien och Hercegovina förklarade sig till en självständig stat från Jugoslavien i april år 1992, utbröt även det så kallade Bosnienkriget som pågick fram till december 1995 och kom att bli det mest katastrofala innebördskriget i modern historia. 24 Kriget gjorde att cirka 1,2 miljoner bosnier utvandrade från Bosnien och Hercegovina i början och fram till mitten av 90-talet främst till länder som Tyskland, Australien och U.S.A men också till Sverige i hopp om hjälp och skydd till ett bättre liv samt en ny framtid. 25 Hur har erfarenheterna och anpassningsprocessen påverkat bosniakernas identitetsutveckling? Teoretisk utgångspunkt Michel Foucault Vi har låtit oss inspireras av grundad teori som metodologisk utgångspunkt då man först samlar in olika typer av information för att sedan analysera den. Grundad teori innebär inte att organisera en mängd data utan att samla och utveckla idéer, genererade från dess data 26 Detta citat tyder på att vi kommer samla på oss svar till vårt ämne för att sedan analysera och besluta vad för slags processer som är betydelsefulla för den grupp som berörs. Vad som intresserar oss är just hur olika processer influerar på dessa individer. Därför kommer uppsatsens teoretiska utgångspunkt vara åtskiljande praktiker som maktteoretikern Michel Foucault belyser. Olika typer av processer där individer bedömer hur vi tänker och tycker om oss själva samt hur vi gestaltar nätverk, det vill säga sociala relationer. Detta förknippar vi med informanternas upplevelser som de pratar om i intervjuerna. Det kommer att diskuteras om mer i analysdelen. Ett centralt begrepp för Foucaults teoretiska innehåll är subjekt. Foucaults analyserande kring subjektet är att komma fram till hur och varför subjektet ansluts och utesluts till andra subjekt. 27 I denna studie kommer flyktingskap vara en gemensam nämnare mellan våra informanter. Men vad händer när olika processer tar vid och det slutar med att individerna ska dela sitt vardagsliv 23 Ibid: (hämtad 10/3-2015) 24 Text: Joachim Brink. Uppdaterad/granskad: Militärhistoria nr Bosnien kriget ( (hämtad 27/1 2015) 25 Valenta, Marko & Ramet, Sabrina P. (red.), The Bosnian diaspora: integration in transnational communities, Ashgate, Farnham, 2011, s Guvå, Gunilla & Hylander, Ingrid, Grundad teori: ett teorigenererande forskningsperspektiv, 1. uppl., Liber, Stockholm, 2003, s.5 27 Lindgren, Sven-Åke Michel Foucault och sanningens historia i Moderna samhällsteorier: traditioner, riktningar, teoretiker, 8. Månson, Per (red.),uppl., Norstedt, Stockholm, 2010, s.347f

16 12 med helt andra människor i ett nytt främmande land? Hur bidrar det till individernas identitetsutveckling och integration i samhället? Tidigare forskning I The Bosnian Diaspora redogör redaktörerna Sabrina P. Ramet och Marko Valenta om Barbara Franz diskussion kring kategoriseringen av fyra olika grupper och deras grundläggande banor där invandrare berörs. Den första gruppen benämns som translocal traditionalists som innebär att en grupp invandrare inte anser att tradition, språk och uppförande förknippat till deras före detta hemland är angeläget. Den andra gruppen benämns som transitional hybrids som innebär att denna grupp invandrare håller an språket och några få traditionsprinciper samtidigt som individerna anpassas till de nya kulturer samt traditioner i deras nya hemland. 28 Ramet och Valenta diskuterar vidare att Franz dock varnar oss för gruppen transitional hybrids eftersom de anses vara i ett slags tomrum som gör att de fortfarande är osäkra på var exakt dem tillhör. Den tredje gruppen benämns som ethnic urbanities, denna grupp håller vid deras hemspråk och etniska kultur samtidigt som de lär sig det nya hemlandets språk samt kultur. Denna grupp anses integreras bättre i det nya samhället än de föregående nämnda grupperna. Sista gruppen, the cosmopolitans som också kan kallas för global hybrids benämner de akademiska invandrarna och konstnärer världen över som representerar sina före detta hemländer. Ramet och Valenta poängterar utifrån detta att ju mer människorna i det nya landet accepterar en invandrares normer, värden och tradition i dennes före detta hemland, desto mer kommer flyktingen att känna sig integrerad i det nya samhället. 29 Dessa kategoriseringar visar på hur bland annat vissa invandrare fortfarande blir förknippade till sin originella etniska härkomst medan andra gör sitt bästa för att anpassa sig till ett nytt samhälle och dess värderingar som slutligen integreras mycket bättre i det svenska samhället. Vad vi anser är att samtliga av våra tillhör termerna ethnic urbanities samt transitional hybrids. Detta just för att samtliga håller an deras hemspråk och kultur här i Sverige samtidigt som de använder sig av det nya svenska språket dagligen och lärt sig det nya hemlandets kultur. Men också för att några av dem känner det där tomrummet som kommer diskuteras mer om i analysen. 28 Marko Valenta och Sabrina Ramet Changing places, changing identities: A conclusion, kap 16 i Valenta, Marko & Ramet, Sabrina (red.) The Bosnian diaspora: integration in transnational communities, Ashgate, Farnham, 2011, s Ibid: 320

17 13 Att vara delaktig i integrationsprocessen är ett samspel mellan individen och samhället vilket även påvisas i studien Sköra Livsmönster om integrations och normaliseringsprocesser bland bosniska flyktingar som Åsa Gustafson genomfört. Studien utfördes med intervjuer i Malmö och Umeå. Hon delade upp studien där hon i Malmö intervjuade 26 bosniska flyktingar och 16 nyckelinformanter. I Umeå intervjuade hon 7 flyktingar och 11 nyckelinformanter. 30 Vidare står det att boendemiljön är viktig för integrationen både om man nu blir tilldelad eller väljer själv vart man vill bosätta sig, vilket i framtiden kan spela stor roll i individens sociala och kulturella integration. 31 Då det finns många viktiga faktorer som påverkar integrationen och språket är en utav dem så är det viktigt för individen att kunna tala och skriva det svenska språket när det gäller att söka sig in i den svenska arbetsmarknaden. Anpassningen och individens roll att delta i samhället är en förutsättning i denna studie. Språket är en faktor som medförde en otrygghet väl in på arbetsmarknaden då deltagarna kände att språkkunskaperna inte räckte till vilket kan relatera till begränsningar att skapa och delta i de sociala processerna. Att inte ha tillräckliga språkkunskaper kan medföra att invandrarna får ett dåligt självförtroende vilket kan relatera till att integrationen inte uppnås fullt ut och att dessa individer således blir reducerade i den sociala biten. 32 Tunde Puskas och Aleksandra Ålund skriver i Migrationens och etnicitetens epok att grunden för kulturella konflikter är den etniska mångfalden. Konflikterna resulterar bland annat till tänkandet av vi och dem som därefter skapar kategoriseringar av människor utifrån vilken religion eller etnicitet de känner tillhörighet till. I Sverige vill man istället förstärka en gemensam nämnare av ett helt nytt skapat kulturarv, genom bland annat skolan eller andra institutioner som man sedan för vidare genom generationer. Det centrala problemområdet skall kretsa kring att etnicitet och nation kopplas samman för att utifrån det skapa eller föra vidare gemenskap om solidaritet och kulturella skillnader. 33 Metoddiskussion Denna studie är baserad på kvalitativa forskningsintervjuer. En kvalitativ forskningsintervju innebär att man snarare samlar in kunskap genom ord, det vill säga genom berättelser och inte genom statistik. 30 Gustafson, Åsa, Sköra livsmönster: om integrations- och normaliseringsprocesser bland bosniska flyktingar, Univ., Diss. Umeå : Univ., 2004,Umeå, 2004, s Ibid: Åsa Gustafson, Umeå 2004 s Tunde Puskas och Aleksandra Ålund Etnicitet gränsdragningens och skillnadsskapandets komplexitet, kap 2, i Migrationens och etnicitetens epok: kritiska perspektiv i etnicitets- och migrationsstudier, Dahlstedt, Magnus & Neergaard, Anders (red.), 1. uppl., Liber, Stockholm, 2013 s. 27f

18 14 Syftet för den kvalitativa forskningsintervjun innebär att redogöra för samt tolka det huvudsakliga innehållet som informanterna beskriver. Analysens olika steg för den kvalitativa forskningsintervjun innefattar fem olika steg varav det sista inte är nödvändigt eller ett måste så att säga. Det första steget innehåller informationen som berättas av informanten. Det andra steget omfattar den breda utforskningen av informanten själv som pågår under intervjun, det vill säga där han eller hon ser nya innebörder i vad hon upplever eller gör. 34 Det tredje steget innefattar motstridiga uppfattningar om ett tema där informanten kan skicka tillbaks meningen som sagts till personen som intervjuar genom att säga till exempel: jag menade inte riktigt så. Det fjärde steget inkluderar tolkningen av det som sagts i intervjun av intervjuaren. Därför blir den kvalitativa forskningsintervjun en aning ostrukturerad med tanke på att man frambringar kunskap genom samtal. 35 Konsekvenserna kan innebära bland annat missförståelse av de svar man får. På grund av detta ska intervjuguiden bestå av öppna frågor och tanken är att följdfrågor ska ställas till informanterna. En semistrukturerad intervju är viktig för denna studie, just för att undvika missförståelse av det svar vi får på frågorna, detta menar på att man kan ställa följdfrågor för att leda intervjupersonen på rätt spår samt att försäkra sig själv som intervjuare om svaren på frågorna. 36 Det femte och sista steget består av en återträff med informanten som innebär att han eller hon ska granska intervjuarens tolkningar av intervjun innan den blir offentlig. Detta steg är som sagt inget nödvändigt. 37 Den kvalitativa undersökningsmetoden kommer att belysas i studien, som innebär att man gör urvalsundersökningar. Intervjun kommer att utföras på ett litet antal människor som därför representerar hela målgruppen. 38 I studien används bekvämlighetsurvalet vilket innebär att det är bekanta och tillgängliga informanter till intervjupersonerna som deltar i studien. 39 Grounded theory är också en metodologisk utgångspunkt som används i denna uppsats då vi samlar in empiriskt material, utvecklar egna idéer, slutsatser och slutligen analyserar det. Denna typ kallas kodning och bildar en viktig del av Grounded theory. 40 Något som också är viktigt att 34 Kvale, Steinar, Den kvalitativa forskningsintervjun, Studentlitteratur, Lund, 1997, s Ibid:19f 36 Bryman, Alan, Samhällsvetenskapliga metoder, 1. uppl., Liber ekonomi, Malmö, 2009, s Steinar Kvale, 1997 s Svenning, Conny, Metodboken: [samhällsvetenskaplig metod och metodutveckling] : [klassiska och nya metoder i ITsamhället], 4., omarb. uppl., Lorentz, Eslöv, 2000 s. 93f 39 Alan Bryman 2009 s Ibid:375f

19 15 påpeka är att studien är baserad på en rekonstruktion av händelser som menar på att informanterna måste minnas tidigare händelseförlopp och sedan reflektera kring hur det har utvecklats fram till pågående tillstånd. Detta kan därför inte göras med endast en deltagande observation. 41 Centrala begrepp Integration Dagens integrationspolitik har att göra med etniska förhållanden i samband med en invandrares möjligheter i ett nytt samhälle. Nihad Bunar nämner i litteraturen Skolan mitt i förorten att en sociolog vid namn Aleksandra Ålund beskriver två termer av integration förknippat till etnicitet. En av dessa benämns som strukturell integration som menar på att de invandrare som kommit har fått bra koppling till sociala nätverk, till exempel fått vänner eller kollegor på arbetsmarknaden. Kulturell integration innebär att de invandrare som kommit till det nya landet, inte engagerar sig till grundnormerna i det nya samhället. 42 De båda termerna som nämnts är en process som pågår parallellt i två dimensioner. 43 Om utvecklingen sedan lyckats eller inte beror på hur villig en flykting är att acceptera nya förändringar i ett nytt samhälle. Man talar även om intern och extern integration där intern integration innebär gemenskapen med en viss etnisk grupp i ett majoritetssamhälle. Extern integration innebär dock en ömsesidig påverkan mellan multilateral etniska grupper samt majoritet- och minoritetsbefolkning. 44 Genom ökning av invandringen i Sverige över huvudtaget så skapades det en migrationspolitik som innebär att alla invandrare skall integreras i det svenska samhället men de ska även ha möjlighet att behålla kontakten med hemlandets kultur till exempel genom hemspråk. 45 För att få en fungerande integration så gäller det att alla som flyr eller invandrar till Sverige är delaktiga och deltagande när det gäller att söka arbete, lära sig språket, föreningslivet samt det politiska systemet Ibid: Bunar, Nihad, Skolan mitt i förorten: fyra studier om skola, segregation, integration och multikulturalism, B. Östlings bokförl. Symposion, Diss. Växjö : Univ., 2001,Eslöv, 2001 s Ibid:60 44 Ibid:61 45 Zenia, Hellgren, Myten om det mångkulturella samhället- teoretiska perspektiv på mångkulturalism i Migration och etnicitet: perspektiv på ett mångkulturellt, Darvishpour, Mehrdad & Westin, Charles (red.), Sverige, 1. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2008 s Ibid:45

20 16 De flyktingar som under 90-talet kom till Sverige från Bosnien och Hercegovina, var dem som flydde sitt hemland i hopp om att få komma till ett tryggt område, det nya hemlandet. Identitet Identitet är en meningsfull naturkraft för subjektet. Peter L. Berger & Thomas Luckmann förklarar att identiteten formas av sociala processer [...] de sociala processer som medverkar till att både forma och vidmakthålla identiteten bestäms av den sociala strukturen 47 Citatet förknippas till händelser som uppstår i en individs tillvaro och hur det påverkar individens identitet på olika sätt beroende på hur samhället har strukturerat upp tillvägagångssättet för att hjälpa en flykting i detta fall. Etnisk identitet innebär nämligen när en individ känner att han eller hon tillhör en annan grupp än den majoriteten som finns i landet. Något som är viktigt att påpeka är att begreppet etnisk identitet visar på vem det är som har störst makt att skapa en gruppering mellan olika etniciteter. Detta kan leda till att minoriteter i Sverige som känner utanförskap kan finna en trygghet i att stärka den egna etniska identiteten 48 Den kulturella identiteten sägs dock vara ett bredare begrepp än etnicitet. En kulturell identitet innefattar hur individer ser på sig själva utan att inkludera religion och vilken nation denne kommer ifrån ursprungligen. Detta har diskuterats innan under rubriken tidigare forskning där Ramet och Valenta redogjorde för de olika grupper och kategoriseringar där invandrare berörs. Nils Hammarén och Tomas Johansson förklarar att kulturen anses skapas utifrån en människas ursprung som människan för med sig under hela livet var han eller hon än befinner sig. I ett konstruktivistiskt perspektiv är kulturella identiteter något som hela tiden skapas och förändras och är beroende av det sammanhang individen befinner sig i. 49 Vi kommer därför i analysen att koppla ihop informanternas respons av frågor till de sociala processer och anpassningar som påverkat eller fortfarande påverkar flyktingars identitetsskapande i det nya Sverige. Livsvillkor I kursen är dessutom livsvillkor en viktig gren som har valts att avstå ifrån under intervjuerna då informanterna kan känna sig obekväma med att svara på frågor angående deras boendesituation och hur de ligger till ekonomisk, det vill säga inkomst. Även fast vi som intervjuare ansåg att denna typ av frågor var personliga så framhävde informanterna mer eller mindre sina livsvillkor 47 Berger, Peter L. & Luckmann, Thomas, Kunskapssociologi: hur individen uppfattar och formar sin sociala verklighet, 2. uppl., Wahlström & Widstrand, Stockholm, 2003 s Tomas Johansson och Nils Hammarén 2009 s Ibid:83

21 17 trots allt. Det framkom svar som bland annat på vilka ställen de jobbade innan kriget bröt ut och även idag för tillfället. Vi vill också klargöra att alla informanter lever i mycket bra omständigheter här i Sverige idag. Mer information om deras livsvillkor kommer inte att tas upp vidare i analysen. Etiska aspekter Redan då vi tog kontakt med informanterna meddelades de etiska principerna till dem och vad de innebär i ett informationsbrev. Dessa är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. 50 Innan intervjuerna påbörjades informerades informanterna om de etiska principerna en extra gång. En viktig del i fältstudien är att informanterna aldrig ska känna sig obekväma när de intervjuas. Därför delades ett informationsbrev ut till deltagarna i studien för att försäkra samtliga om vad intervjun går ut på samt att de är anonyma i studien. Det viktigaste att tänka på som intervjuare är främst att deltagarna/informanterna inte kommer till skada, att samtycke från informanternas håll existerar samt att man som intervjuare inte gör intrång med frågor om privatlivet. 51 Informanterna kommer att få påhittade karaktärer, i denna studie är namnen påhittade och individerna heter inte det som nämns. Ålder och kön kommer dock att framhävas eftersom det är en intressant del av undersökningen, att visa på hur identitetsutvecklingen har skett för kvinna eller man beroende på ålder. Informanterna är medvetna om att inga frågor angående kriget kommer att upplysas och de är också medvetna om att de får avsluta sitt deltagande precis när de vill. Presentation av informanter Till att börja med kontaktade vi de sex informanterna vi har valt ut. Vi skickade ut ett informationsbrev för att informera intervjupersonerna kort om vad syftet är med studien samt deras rättigheter till att avbryta sitt deltagande och de etiska principerna. I informationsbrevet uppgavs även att det finns möjlighet för informanterna att själva bestämma tid och plats för intervjuerna då det för oss som forskare är viktigt att dem känner sig bekväma. 52 Alla intervjuer ägde rum i informanternas bostäder. De sex intervjuerna tog cirka minuter per person att genomföra. Samtliga informanter bor i en stad i södra Sverige inom Östergötlands gränser. Vi intervjuade tre kvinnor och tre män. Två 50 Alan Bryman 2009 s. 440f 51 Alan Bryman, 2009 s Conny Svenning 2000 s. 112f

22 18 av dessa män är Benjamin som är 27 år och Alen som är 28 år, den tredje informanten är en kvinna, Selma som är 31 år. Dessa tre informanter delar gemenskapen om att vara barn när de kommit till Sverige i början på 90-talet. De andra två kvinnorna är Linda, 40 år och Sesse, 58 år och till sist den 53-årige mannen Senad. De tre sistnämnda informanterna kom till Sverige som vuxna flyktingar. Alla delar gemenskapen om att de flytt från inbördeskriget i Bosnien till Sverige under 90-talet. Avgränsning Med största respekt för intervjupersonerna skedde det en avgränsning av frågor. Det vill säga att frågor om krigsåren absolut inte ställdes, då det är ett väldigt känsligt ämne där det kan uppstå problematik. Däremot kunde det hända att få informanter förknippade vissa frågor till kriget. För individernas skull var det för oss intervjuare väldigt viktigt att låta dem svara på frågorna hur de vill utan att avbryta eftersom, vi som intervjuar är inte bara är intervjuare i detta fall, utan även ska ses som pålitliga karaktärer och lyssnare. Dock kommer känsliga delar inte bidra till studien, då vi som intervjuare anser att det är väldigt personligt och riskerande att skriva ut delar kopplade till kriget. Analys Under analysdelen presenteras de sex intervjuer som har gjorts. Intervjuerna har delats upp i underrubrikerna bakgrund, det nya landet, anpassningsprocessen och känslan av tillhörighet. Bakgrund Som flykting är det inte alltid lätt att komma till ett nytt land där nya kulturella och samhälleliga normer, värderingar och beteendesätt råder. För individen innebär detta stora förändringar i dennes liv. I det gamla hemlandet var man van vid allt. Familjen, vännerna och den sociala biten var redan stabilt. Selma, 31 fick frågan om hur hon såg på sig själv innan krigsåren Jag var barn då, gick i skolan. Jag var glad, sprallig och umgicks med mina vänner. [...] Min uppväxt var bra och farmor tog hand om oss då föräldrarna jobbade mycket. Mina föräldrar strävade efter det bästa under min uppväxt vi hade helt enkelt ett gottställt liv och jag trivdes i hemlandet. Jag hade gärna velat bo kvar, vara den jag är då det inte har varit lätt att få komma till mitt nya hemland. Hur kände du när du skulle resa till ditt nya hemland?