Tidningen för alla travintresserade Nr Välja hingst 10 Nytt Krafft-avtal 17 Hydro Horse till Sverige 28. Travhästen nr

Transkript

1 Tidningen för alla travintresserade Nr Välja hingst 10 Nytt Krafft-avtal 17 Hydro Horse till Sverige 28 Tema: Avel Travhästen nr

2 Innehåll OMSLAGSFOTO: Petri Johansson / Kanal 75 Travhästen Tema: Avel 5 Gästkrönika: Uppfödarens tid på jorden: nu! 7 Bra sperma god fertilitet? Dagens och morgondagens metoder vid mätning av spermakvalitet. 10 Dags att välja hingst. 14 Olika betäckningsmetoder olika resultat. 15 Stört brunstbeteende. Årsstämma Inbjudan, föredragningslista, guldnål och hedersledamöter. Mera läsning: 2 Årskrönika Nytt avtal med Krafft. 18 Årets uppfödarbragd. 27 Årets avelshingst Europas första Hydro Horse. 32 Trottex. 34 Hingstdepån. Statistik 46 Hingstar. 51 Seger åringar åringar. 56 V75: bästa far och morfar. 56 Uppfödare. Nästa nummer kommer ut i april och har temat hovvård. Medlemsblad för Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Travhästen. Ingår i medlemsavgiften a 475 kr för ASVT:s medlemmar. ASVT Solvalla Travbana Stockholm Tel , Generalsekreterare: Nils-Bertil Hansson, , nils-bertil@asvt.se Bitr. generalsekreterare och ansvarig utgivare för Travhästen: Ulrika Lundberg, ulrika@asvt.se Redaktör och stf ansvarig utgivare för Travhästen: Lotta Isacsson, / lotta@asvt.se ASVT:s styrelse: Margareta Wallenius-Kleberg (ordf) Börje Larsson (vice ordf) Ingemar Alin Lennart Petersson-Brodda Carina Dahling-Satrell Per Johnsson Ove Konradsson Ylva Lindh Björn Ljungek Ronny Olofsson Sven Rejnö Tidningsproduktion: LIME AB, Annonsförsäljning: Johanna Karlsson, johanna@lime.nu Grafisk form och layout: Charlotta Behrens charlotta@lime.nu Tryck: Norra Skåne Offset Utgivningsplan och mer information om Travhästen finns på Travhästen nr

3 Årskrönikan Margareta Wallenius-Kleberg var prisutdelare i Big Noon Pokalen på Solvalla i december FOTO: Claes Kärrstrand Kära vänner, Det har sagts att säsongen 2006 äntligen innebar ett trendbrott av angenämt slag den nedåtgående kurvan över i Sverige betäckta ston har brutits och vänts uppåt. V ilka realiteter kan då läggas som grund för ett sådant konstaterande? År 2005 betäcktes ston av vilka 538 tillfördes så kallade listhingstar, varvid fryst sperma oftast användes. Under 2006 uppgick det totala antalet i aveln verksamma ston (då betäckta) till 4 657, varav 753 tillfördes listhingstar. Med andra ord minskade de rena svenska hingstarnas tilldelning med 8 ston fast 207 fler ston betäcktes än år Det skall dock i sammanhanget erinras att i Sverige verkande förstklassiga hingstar även betjänar ett stort antal ston i, eller kommande från, hela Europa vilket bidrar till för branschen bättre ekonomi. Fölprocenten i vårt land (antalet betäcka ston jämfört med året därpå födda) är bland de högsta i världen ibland allra högst. Den ligger nämligen konstant runt cirka 70 procent. Det resultatet nås bara genom ett bra samarbete mellan stuteripersonal, stoägare och veterinärer. Det är bekant att dräktigheten vid användning av fryst sperma i alla häst- 2 Travhästen nr

4 raser minskar med något mer än 10 procent (Christina Olsson, STC:s avelschef, citerar vet. med. doktor Kerstin Darenius, fertilitetsexpert). Med andra ord skall dräktigheten vid användning av fryst sperma ligga kring 60 procent. Tyvärr är det inte möjligt att plocka fram exakta siffror för travets del. Vi har ju lärt oss att listhingstarnas språngrullor i en del fall kan vara osäkra före Det finns vidare indikationer på att ston som blivit dräktiga med fryst sperma oftare resorberar sina foster. Eftersom det är uppenbart att flertalet av de ston som tillföres listhingstarna är av hög eller mycket hög klass, kan man fastslå på basis av dräktighets och levandefölprocenten att landets bästa ston inte får samma antal föl som sina genetiskt mera enkla systrar. Nationalekonomerna kallar det antal levandefödda flickebarn som varje kvinna föder för denna kvinnas nettoreproduktionstal. Detta påverkar självfallet nationens ekonomi i kommande generationer. Sättet att resonera kan lätt överföras till travsporten. Ju lägre nettoreproduktionstal på stjärnstona desto mer sviktar avelsunderlaget i nästa generation. Detta måste undersökas gärna av STC i samarbete med ASVT. Här vinkar rent av en doktorshatt. Det är dock mycket viktigt att möjligheten finns för alla stoägare att kunna använda stjärnhingstar från hela världen. Det ger travaveln i vårt land en möjlighet som tidigare inte fanns. Den kan och vill vi inte avstå från. Uppfödarvänliga sponsorer Under 2005 utdelades runt 70 miljoner kronor i olika former av så kallade uppfödarstöd. Säsongen 2006 kommer en nästan identisk summa att tillfalla uppfödarna. Ett plus i kanten är att varje ung hästs premiesumma nu ligger nära kronor. I uppfödarestödet ingår, noterar vi tacksamt, de extra 10 plusprocenten från Krafft och Travronden vilket ger 20-procentiga uppfödarpremier och även betalda första anmälningsavgifter i Uppfödningslöpningen och Derbyt. ASVT:s samarbetspartner Folksam garanterar förtjänstfullt att också 20 procent utgår till uppfödarna i Breeders Crown -finalerna. Det är min personliga uppfattning att 20-procentiga uppfödarpremier skall utgå i samtliga insatslöpningar förbehållna svenskfödda hästar. Så var nämligen fallet under ett antal år innan det så kallade sparpaketet drabbade oss. Förutom de 10 procent som togs från insatserna utbetalades även de vanliga 10 procenten i uppfödarpremier också i insatsloppen. Numera får vi för att nå upp till 20 procent istället helt förlita oss på uppfödarvänliga sponsorer. Jag noterar också med tillfredställelse att man i de för fyraåringar utskrivna Sprintermästaren och så kallade Kungaloppen på Åby, tar sitt ansvar för svensk travhästuppfödning. Man flyttar nämligen där upp svenskfödda hästar i placeringslistorna, vad gäller uppfödarpremierna, om några av de bättre placerade hästarna inte är svenskfödda. Framgångsrika auktioner I ASVT:s egen hingstdepå AHAB har främst Rite on Line men även Fast Photo dragit till sig ston. Hingstdepåns marknadsandel i Sverige tangerade 10 procent 2006 på 6 hingstar i tjänst. Det finns idag flera avelshingstar verksamma i Sverige än någonsin. Det är allmänt glädjande att så många hingstar med potentiell avelsförmåga attraherat betydande privata intressenter. Detta framstår som ett gott bevis på travsportens oändliga makt över de hästintresserades sinnen. Jag hoppas att stoägarna delar denna optimism och tar vara på alla de möjligheter som finns att betäcka sina ston Som bekant beslutades 2006 att till i första hand säsongen 2007 satsa ett betydande antal miljoner på tvååringar. Loppen kommer att skrivas ut på skilda banor men med en gemensam nämnare: I varje löpning utdelas 8 priser, även i de fall endast 8 hästar kommer till start. Det är ett bra sätt att lotsa in unghästar i verkligheten. Sedermera erfar vi hur satsningen på tvååringar påverkar startprocenten för treåringarna, när de tidiga travarna nått den åldern. Under 2005 sjönk treåringarnas startprocent till 37,54. Startprocenten har stadigt sjunkit från 43,85 under 1997 och man kan fråga sig varför? Siffran 37,54 framstår nämligen som låg jämfört med andra stora travländer med undantag för Frankrike. Eftersom de svenska små kullarna nu under ett antal år framåt kommer ut på banorna måste startprocenten väsentligt ökas för att nödtorftigt kunna fylla ut loppen. Vi tycks vara på väg åt rätt håll igen. År 2006 startade glädjande nog 42,6 procent eller treåringar ur Hingstdepåns marknadsandel i Sverige tangerade 10 procent förra året. Bland AHAB-hingstarna har främst Rite On Line dragit till sig ston. FOTO: Claes Kärrstrand Conny Nobell, här efter seger i Elitloppsförsöket, blev sedermera Elitloppets vinnare. Conny Nobell utsågs även till Årets äldre travare vid Årets häst-galan för någon månad sedan. FOTO: Lars Jakobsson/Kanal 75 Travhästen nr

5 den kull på som föddes Huruvida ryktet om den nya unghästsatsningen ökat intresset för att köpa häst kan diskuteras. Framgångar har i vart fall i år noterats för våra olika auktioner, förtjänstfullt genomförda av Trottex ansvariga. ASVT har i modern anda också startat Internet-auktioner varje månad vilka blivit alltmer populära. Elitauktionen i maj med ett förhöjt snittpris på kronor blev en succé och den traditionella flerdags-auktionen i samband med Kriteriet väckte närmast eufori då medelpriset blev kronor vilket med kronors marginal översteg medelpriset Många höga bud noterades och priserna en bit över kronor var närmast legio. Tyvärr visade det sig ännu en gång att de ettåriga stona värderas lågt i Sverige. Medelpriset för 176 sålda hingstar blev kronor men 158 sålda ston gav endast resultatet kronor. I USA däremot värderas just unga välstammade ston för tävling eller avel så högt att man vid årets auktioner från svenskt håll i många fall inte hade en chans att vara med i budgivningen trots den för oss fördelaktiga dollarkursen. Föreningens hjärtefrågor ASVT har under lång tid med viss framgång centralt kämpat för fler löpningar stora löpningar såväl som mindre förbehållna ston. Avsikten har varit klar. Hälften av hästarna är ston, vilka också har ägare, tränare och uppfödare. Det är rätt och rimligt för alla att stonas prisbild fortsatt kommer under lupp. Vår framtid inom Svensk Travsport ligger bland annat i bra och tillräckligt många fölston. Under 2007 utreder en särskilt vald grupp med representanter från travsportens olika intressegrupper frågor som bedöms vara relevanta för sportens framtid. ASVT är förstås representerat där och stonas möjligheter att hävda sig i konkurrensen kommer att bli en av frågorna. Det är tillfredställande att notera att BAS-organisationerna idag kan driva ett antal frågor gemensamt utan att för den skull ge avkall på sin identitet. Vårt största gemensamma bekymmer är att det trots rekordomsättning på spelet blir så lite kvar till oss aktiva. Hur och vad vi kan göra åt den saken återstår att fundera över under några hektiska månader före sommaren. Vi fortsätter att arbeta politiskt även utanför de rena avelsfrågorna. Vi vill Victory Tilly, fronthästen i en av svensk travsports främsta kullar, har lämnat tävlingsbanan. FOTO: Thomas Blomqvist/Kanal 75 sänka statens avdrag på spelet och rent generellt därmed öka spelarnas andel. Med matematisk automatik kommer omsättningen då att öka och sportens andel lika så. Toto-nettot bör vidare omfördelas så att sportens andel väsentligt växer. Nya upplevelser stundar I år har vi sett en av den Svenska Travsportens främsta kullar gå i pension symboliserad av Victory Tilly, kungen i kretsen. Vi har också haft glädjen att se en svenskfödd travare vinna Prix d Amerique. Gigant Neo gjorde så i sin sista start. En annan svenskfödd travare klev också i gestalt av Conny Nobell upp på segerpallen efter vinst i Solvallas Elitlopp. Både Gigant Neo och Conny Nobell utropades som vinnare efter det att målettan Jag de Bellouet visade sig ha intagit förbjudna frukter. Fransk seger blev det i stället i Europaderbyt sedan den av mig uppfödde och numera delägde Jocose fråntagits segern på grund av vad som brukar kallas otillåten medicinering. Vi som sitter i ASVT:s styrelse hoppas att Du som medlem i ASVT kommer till årets stämma, full av entusiasm och idéer. Hjärtligt välkommen! Vid stämman hyllar vi uppfödarna till årets Klassiska vinnare, de nya Elit-stona och årets Avelshingst. Varmt tack till alla medarbetare på och utanför kansliet, mina styrelsekollegor och de många traventusiaster som stöttat föreningen i ord och gärning. Ett år har gått - ett nytt börjar. Det ligger många sköna upplevelser framför oss. Fölen föds, hingst väljs till stona och på banorna ser vi våra hästar kliva in i vinnarecirkeln. Vi möter våra vänner på två och fyra ben. Ekerö i januari 2007 Margareta Wallenius-Kleberg Ordförande i ASVT 4 Travhästen nr

6 U födarens tid på jorden: nu! Gästkrönika Våren kommer i år igen. Snart kommer mörkret och leran, som denna vinter har varit högst påtaglig och förvandlat vackra hästar till veritabla konstverk av lort, att ersättas av späd grönska och vårfåglarnas kvitter. Uppfödarnas understundom något mindre stimulerande vedermödor i form av behandling av blöta muggkarleder på mindre roade hästar, som inte alltid förstår sitt bästa och är med på noterna, och borstning av aldrig upphörande skitiga vinterpälsar förvandlas till spända förväntningar. Redan i juletid får vi stoägare den första påminnelsen om den tid som uppfödare som är allra roligast, när det kommande årets första hingstinformation finns tillhanda. Här är julhelgerna räddade. Varför bry sig om Kalle Anka, Grevinnan och betjänten och allt annat gammalt socialt tjafs när det finns läsning om massor av hingstar som alternativ? Med lite lätt dåligt samvete brukar det gå att smyga i väg i något mörkt hörn för att i lugn och ro, utan störande familjetomtar insupa all fakta. Med fördel när det visas någon bra och mycket lång film för omgivningen. Visst blir det vår i år också FOTO: Kanal 75 Fram emot mars månad når vi toppen av instuderingsstadiet. Då är alla hingstar genomgångna fram och tillbaka. Vid det laget har också alla tillgängliga media varit i flitigt bruk. Dessutom inte att förglömma ett stort antal förtroliga insider-samtal med likasinnade rörande mindre officiella egenskaper hos avelshingstarna. Visserligen inte alltid med verkligheten så särdeles överensstämmande, men ack så viktigt för att ta skvaller-temperaturen på marknaden och inte minst för egen kunskaps skull: Du har väl inte missat att hingsten Magic Lover lämnar hästar där ögonen rullar i skallen som kulor i ett flipperspel, eller att Super Sperms avkommors hasar är krokiga som Robin Hoods pilbåge? Kulmen nås oftast när vi under ett par veckors tid svarat på det mesta i tilltalsväg med en glasartad blick och de mest missanpassade saker som: vad tror du om Lover Boy? Undrar om dräktigheten är bra?. En viss perversitetsvarning brukar också vara befogad när större delen av ens samtal består av undra hur spermakvaliteten är?, går sperman att skicka? och hingstkatalogen följer med även in på toaletten. Där gäller det att se upp med icke hästintresserat umgänge. När allt tillgängligt hingstmaterial är ordentligt verkligen ordentligt - memorerat inträder stadie två: fölvakan. Med ett aldrig sinande flöde av förhoppningar och optimism som är kännetecknande för uppfödarkåren, stundar minuterna som ger facit på förra årets ansträngningar. Snart kommer alltså 2011 års mordvinnare av Elitloppet att födas. Mot slutet av detta stadie fyllt av spänd förväntan och vedermödor, som bland annat innebär att hålla sig vaken större delen av nätterna i drygt en månad (utifall), inträder en utmattning som innebär en helt livsnödvändig tupplur och fika i köket. Då, just precis då, fölar självklart märren. Med håliga ögon, utmattade av sömnbrist, vallas sedan hela bekantskapskretsen till stallet - med tvång om det skulle behövas - för att på ett väldigt tidigt stadium ges möjlighet att få en verkligt exklusiv glimt (inte störa!) av det lilla underverk som kommer att utgöra en stor del av svensk travsports framtid. En försynt påpekan från en mycket djärv och oförsiktig familjemedlem om de långa rangliga benen som onekligen helt okoordinerat pekar åt alla möjliga håll, möts med ett hurtigt, det rättar till sig, du skulle ha sett den häromåret som faktiskt hade vunnit Derbyt. Om den bara kommit till start. Vad är kan vara bättre än den tid som nu stundar! Uppfödarens tid på jorden Jordnära Travhästen nr

7 Den ljusa årstiden är i antågande. Brunstcykeln hos våra ston triggas igång och enligt naturens egen logik producerar hingstarna årets bästa sperma. Men vad menas egentligen med bra sperma och hur länge dröjer det tills vi med exaktare metoder än idag kan mäta spermakvalitet? Bra sperma god fertilitet? Grovt förenklat sätter vi idag ett osäkert likhetstecken mellan motilitet och fertilitet, även om motilitet är ett långtifrån heltäckande mått på spermiens befruktningsduglighet. Drömmen är att få veta exakt vilka egenskaper en befruktningsduglig spermie ska ha. Att en dag kunna mäta alla egenskaper i ett och samma test tror jag däremot tyvärr är en utopi, säger Lennart Söderquist, veterinär och docent vid institutionen för kliniska vetenskaper vid SLU. Lennart Söderquist menar att redovisningen av fruktsamhet hos hingst för närvarande är bristfällig. FOTO: Lotta Isacsson A tt de mätmetoder vi idag använder oss av för att kunna avgöra vilken sperma som kan anses bra respektive dålig har brister råder ingen tvekan om. Den rutinmässiga bedömningen av sperman sker idag genom att den studeras i ett faskontrastmikroskop. Vad som i första hand granskas är spermiernas progressiva rörlighet; det vill säga att de har framåtgående, vägvinnande rörelser. TEXT: Lotta Isacsson lotta@asvt.se Travhästen nr

8 Tema: Avel Egentligen handlar det om att man blandar äpplen och päron och försöker få ut ett resultat i andra änden. För fryst, upptinad sperma brukar man anse att cirka 30 procents motilitet är ett minimikrav. För kyld, spädd sperma liksom för spädd, färsk sperma är minimikravet cirka 50 procent. Ett normalejakulat ligger på cirka procent och då är det genomgående den progressiva motiliteten vi talar om. Undantagen bekräftar Att rörlighet bara är en av de egenskaper spermien måste besitta för att kunna befrukta kan illustreras med hjälp av de hingstar som anses ha bra sperma men ändå inte får ett bra dräktighetsresultat. De här hingstarna kan ha mycket motila spermier och i tillräckligt stort antal, men däremot många enkelkedjade, så kallade single stranded DNA-molekyler i spermiekromatinet. Spädningsvätskan, hanteringen av sperman eller förändringar i spermien exempelvis att spermien inte har en intakt akrosom som hjälper den att spränga sig in i ägget kan också bidra till att den här hingstens spermier inte får ett normalt dräktighetsresultat. Äpplen och päron Vidare menar Lennart att redovisningen av fruktsamhet hos hingst för närvarande är bristfällig. Att redovisa fruktsamheten som antal levande födda föl är endast ett grovt mått på hingstens fruktsamhet. Tyvärr har många hingstar dessutom väldigt få ston, vilket gör måttet ännu mer osäkert. Önskvärt vore i stället en redovisning av dräktighet per brunst, som är ett internationellt vedertaget mått på hingstars fruktsamhet. Det faktum att vissa populära hingstar får en viss kategori av ston, icke problemston, påverkar självklart också resultatet. Därtill producerar inte en hingst så många AI-doser utifrån varje språng och ett ejakulat kan också skilja sig från ett annat. Egentligen handlar det om att man blandar äpplen och päron och försöker få ut ett resultat i andra änden, men det är oklart om det är representativt för hingsten eller specifikt för just det aktuella ejakulatet. En spermie är ungefär en tjugondels millimeter lång. Utrustning med begränsningar Många anser att mätning av motilitet via mikroskop är en alldeles för osäker och subjektiv metod. I över 20 år har därför ett utvecklingsarbete pågått för att utveckla datoriserade så kallade motilitetsanalysatorer för djur. Redan idag finns ett antal motilitetsanalysatorer, såväl i Sverige som utomlands, men de är ännu inte maximalt utvecklade och framförallt inte helt anpassade för att analysera hingstsperma. Precis som alla maskiner måste de utformas utifrån det de är tänkta att mäta och spermier från hingstar skiljer sig utseendemässigt från spermier från andra djurslag. Hingstspermier är mindre och har ett plommonliknande huvud, till skillnad från spermier från exempelvis galt eller tjur som har platta spermiehuvuden. Hingstspermier är dessutom mindre och liknar humanspermier. Allt fler går idag över till att mäta spermiekoncentrationen i ejakulatet med hjälp av en för ändamålet ombyggd fotometer eller med hjälp av en Bürkerkammare. Mer omfattande bedömning Lennart menar att för den som har stor erfarenhet av att göra bedömningar via mikroskop fungerar det lika bra som att använda de apparater som nu rutinmässigt används. Om man misstänker att ett nedsatt fruktsamhetsresultat kan bero på hingstens spermakvalitet bör ett prov skickas in till referenslaboratoriet på SLU för en mer omfattande bedömning. Akrosom: mössan på spermiens huvud. Akrosomen innehåller enzymer som hjälper spermien att ta sig igenom äggets skal vid befruktning. Bürkerkammare: rutmönster som används för att räkna antal spermier vid studier i mikroskop. Faskontrastmikroskop: mikroskop utrustat med ett linssystem som förhöjer kontrasten mellan olika material. Flödescytometri: teknik som används för att analysera celler eller andra partiklar i en lösning. De olika partiklarna skiljs ut via färgämnen. Fotometer: mätapparat för ljusstyrka. Motilitet: spermiernas rörlighet. Spermiekromatin: komplex av DNA och proteiner. 8 Travhästen nr

9 Tema: Avel Forskning för säkrare resultat De metoder vi idag använder oss av för att fastställa kvaliteten på hingstsperma kan inom loppet av några år ersättas av helt nya instrument. Professor Heriberto Rodriguez-Martinez vid SLU leder det pågående forskningsprojektet kvalitetsbedömning av hingstsperma för semin. Heriberto Rodriguez- Martinez. FOTO: SLU P rojektets målsättning är att utveckla metoder för exaktare hingstspermaanalyser för såväl rutinmässig hantering som forskning. Vi tittar på flera aspekter av sperman. Detta i syfte att veta vilka parametrar som kan mätas mer objektivt än idag och vilka av dessa som kan relateras direkt till fertiliteten. Vi testar därför dels selektionsmetoder för spermier, dels datoriserade instrument för att mäta spermiekoncentration och motilitet snabbt och enkelt. Flödescytometrar används De instrument som används är flödescytometrar och vad som främst studeras med dessa är spermiekromatinet. Meningen är att kromatinet ska vara så stabilt som möjligt och därmed kunna skydda det genetiska material spermien bär med sig inför befruktning. Spermiekvaliteten är dålig om kromatinet är instabilt, framförallt leder det till embryodöd. Vi undersöker därför hur många spermier i ejakula- tet eller semindosen som är skadade och vilket samband det har med fertiliteten. I det här fallet kan exempelvis spermier med single stranded -molekyler (se föregående artikel) skiljas ut med hjälp av färgning av spermierna. Etiskt eller ej; framledes kommer det också att vara möjligt att könsbestämma fölen. Snabbt och effektivt En av de stora fördelarna med flödescytometern är dess effektivitet. När några hundra spermier åt gången studeras i mikroskop klarar det här instrumentet av att analysera cirka spermier på ett par sekunder. Det dröjer inte alltför länge innan det finns mer avancerade instrument för att mäta motilitet ute på marknaden. Flödescytometrar är däremot mycket dyrare och därmed bara för specialiserade laboratorier - än så länge. FOTNOT: Projektet har beviljats medel från Stiftelsen Svensk Hästforskning. TEXT: Lotta Isacsson lotta@asvt.se Travhästen nr

10 Tema: Avel Dags att välja hingst Nu stundar en tid på året som är stimulerande och spännande för alla uppfödare. Årets nya föl föds snart och det är dags att planera inför framtiden i form av hingstval. Några tips kan alltid vara bra att ha med i bagaget. TEXT: Christina Olsson Avd.chef Avel, STC F öder du upp travhästar till avsalu bör du ta hänsyn till den tänkta marknaden på ett helt annat sätt än om det är för eget bruk. Vad kan vara gångbart när unghästen skall säljas? Rent generellt är högt meriterade hingstar med attraktiv härstamning intressanta de första åren, medan marknaden - när de första kullarna unghästar börjar närma sig start - gärna är lite mer avvaktande och inväntar resultaten. Det kan också vara värdefullt att ur kommersiell synpunkt försöka bilda sig en uppfattning om det stomaterial olika hingstar tillförts. Unghästens exteriör är mycket viktigt vid försäljning. En presumtiv köpare har ju faktiskt i huvudsak det och hästens härstamning som hjälp till att försöka förutse kommande tävlingsresultat. Minst risk med avkommeprövad hingst Resultat från otaliga auktioner visar tydligt att egenskaper som exempelvis storlek, huvudets form/utseende och benens korrekthet påverkar prisbilden. Olika exteriöra egenskaper är också i mer eller mindre grad ärftliga. Hästens mankhöjd är ett exempel på en egenskap som i hög grad nedärvs. Det finns dessutom en bevisad korrelation mellan födselstorlek och mankhöjd som vuxen. Stoets ålder vid fölningen och antal tidigare föl spelar i sin tur roll för fölets födelselstorlek. 10 Travhästen nr

11 Har du däremot inte tänkt sälja unghästen kan du i hög grad välja efter egna uppfattningar. Minst risk tar du som uppfödare vid val av en väl avkommeprövad hingst. Avkommornas resultat är ju faktiskt facit på vad hingsten nedärver och du kan med hjälp av dem få en mer eller mindre tydlig bild av hingstens förärvning. Ett ordstäv lånat från fullblodsuppfödningen lyder The genetic truth is not always the commercial truth ; med andra ord är inte alltid marknad och fakta/genetik samma sak. Faktabaserade bedömningar Härstamningarna är en viktig del i hästarnas avelsprofil, som uppfödare i gemen är väldigt intresserade av. Vid värdering av härstamningar finns det några vetenskapligt bevisade fakta att ta med sig. Det är fakta som också ligger till grund för de bedömningar som görs på våra avelshingstar. Hur mycket gener det finns kvar av en individ beror på var och hur ofta i härstamningen du hittar denne. Utspädning av arvsmassan sker ganska snabbt och en enskild anfader långt bak i stammen betyder faktiskt inte särskilt mycket. Redan i fjärde led spelar den i praktiken en relativ liten roll (6 procent gemensamma anlag). Helsyskon är inte heller mer släkt än i genomsnitt 50 procent. Hos halvsyskon, som är det vanligaste i hästvärlden är de gemensamma anlagen 25 procent, det vill säga att de är mer olika än lika. Vikten av egna meriter Vid avelsvärderingen värderas/skattas hingstarnas avelsvärde utifrån en vetenskapligt utformad metod som innebär att: 40 procent baseras på hingstarnas egna meriter. 30 procent baseras på härstamning. 20 procent baseras på veterinärbedömning. 10 procent baseras på exteriör. Alla närbesläktade hästars prestationer och avelsresultat vägs in i rätta proportioner och särskild vikt läggs vid tidighet, klassiska meriter, korta generationsintervall och hög säkerhet i förärvningen. Ju kortare generationsintervall desto mer surfar den individen på det allmänna avelsframsteget. Hästens egna meriter är mer betydelsefulla än härstamningen. Det går också tydligt att skönja genom att studera avelsdjurs nedärvning. Från ett antal helbröder i aveln, kan man ana att de oftast nedärver sig som de själva presterat, det vill säga de gener de fått. Härstamningen är ju en förutsägelse av avelsresultatet och den prognosens träffsäkerhet ökar självfallet om hästen har tävlingsmeriter. En fullständig information om hästens egna prestationer betyder mer för bedömningen av avelsvärdet än all tillgänglig information sammantaget om härstamningen. Det krävs faktiskt information från minst fem helsyskon, för att ge samma säkerhet som individen själv. Riktigt facit i aveln går dock att få först när hingsten fått ett antal avkommor. Redan vid sex startande avkommor, med olika mödrar och miljö, har man ett säkrare avelsvärde än vad hingstens egen information (stam + prestationer) ger. Stoet: av stor betydelse Stoet bidrar, liksom hingsten, med hälften av de gener som avkomman får och även en avsevärd miljöpåverkan Säkrast med avkommeprövad hingst Hästens exteriör är mycket viktig vid försäljning. Spekulanter vid unghästauktionerna lägger mycket tid på att studera hästarna innan budgivningen börjar. FOTO: Claes Kärrstrand Travhästen nr

12 Tema: Avel Hingstarnas egna meriter väger tyngst vid avelsvärderingen. ILLUSTRATION: Staffan Philipsson Minimikraven höjs när aveln går framåt. Via ett medvetet avelsarbete görs stora framsteg. ILLUSTRATION: Staffan Philipsson Gener hoppar aldrig över någon generation som inte hingstarna kan bistå med. Stona är till skillnad från hingstarna oselekterade, vilket innebär att skillnaden mellan bästa och sämsta sto är oerhört mycket större än motsvarande skillnad på hingstsidan. I fransk och i viss mån italiensk travavel finns ett avelsurval och selektering även på ston. I Sverige är selektionen av ston helt upp till ägarna själva. Till hjälp finns bland annat härstamningsuppgifter, tävlingsresultat, avkommeresultat och BLUP-index. Vissa spekulationer om det mitokondrie-dna (DNA för cellernas försörjning) som enbart nedärvs på mödernesidan finns, men inget finns idag belagt rörande denna lilla dels påverkan på hästarnas prestationsförmåga. Gener hoppar aldrig över någon generation även om det kan vara svårt att tro, till exempel när en fuxfärg kommer tillbaka trots att den ligger ganska lång tillbaka i stamtavlan. Det handlar i stället om recessiva gener som hela tiden finns men inte kommer till uttryck annat än om hästen i fråga råkar få exakt samma recessiva gen från båda föräldrarna. En häst kan bara få de gener som finns hos hingst och sto och som de i sin tur har fått från sina föräldrar. Vad nedärvs och hur? Det finns starka samband mellan förmodat avelsvärde och förärvning. Hade inte det sambandet funnits hade vi inte behövt göra något urval alls i aveln, varken på stoeller hingstsidan. Arvbarheterna - det vill säga hur mycket en enskild egenskap nedärvs - är för de flesta prestationsegenskaper hos varmblodiga travare medelhöga. Stora framsteg kan alltså bevisligen göras, och har också gjorts, genom att ett antal avelsdjur valda utifrån travegenskaper använts. Högst arvbarhet har de egenskaper som är mätbara och minst påverkade av miljön och vice versa. Tidiga prestationer hos en häst är i högre grad uttryck för hästens egna genetiska kapacitet än sena. Hästens avelsresultat är till en del en produkt av den genetiska kapaciteten. Tidiga naturtravande hästar har därför ett högre förväntat avelsvärde än de som är rena träningsprodukter. Det är mot bakgrund av denna kunskap avelsvärderingen högre värderar hingstarnas tävlingsmeriter som unga än äldremeriterna. Utgå från individerna Försök komplettera de egenskaper hos stoet som är mindre bra när du gör ditt hingstval. Förstärk om möjligt även stoets positiva egenskaper. Exempelvis betäcks sällan ett jättelikt sto med en hingst som är 170 cm eller ett mycket litet sto med en hingst som knappt håller ponnymått. Detta gäller även andra, såväl fysiska som psykiska, egenskaper. När det gäller extremiteternas korrekthet går det dock inte att korrigera en skev häst med att betäcka med dess motsats i skevhet. En intåad hingst kompenserar inte optimalt en fransysk märr eller en bockbent hingst en sabelbent märr. Till en inkorrekt häst är ur den aspekten en korrekt hingst det bästa valet. Det kan också vara av stort värde att studera utfallet av tidigare gjorda likartade blodskombinationer samt att ta hänsyn till om det kommer att föreligga släktskapsavel hos den tänkta avkomman eller ej. Vi släktskapsavel koncentreras såväl positiva som mindre önskvärda egenskaper. Eftersom många sjukdomar nedärvs recessivt innebär det en större risk att precis samma sjukdomsgen dubliceras och därmed kommer till uttryck om föräldrarna är släkt med varandra. Det finns till exempel en belagd koppling mellan inavel på kall- 12 Travhästen nr

13 blodstravare och sänkt fertilitet, carpiter och försämrade prestationer. Tema: Avel Använd tillgänglig fakta Till hjälp vid val av hingst finns fakta att hitta i såväl tryckt form som på nätet. En objektiv beskrivning av varje enskild hingst görs i samband med avelsvärderingen och den innefattar såväl tävlingsmeriter som härstamning, veterinärstatus och exteriör. BLUP-värdet är ett jämförande index som är ett mått på varje hästs individuella avelsvärde, i alla skeenden av livet. Det är den mest exakta metoden att jämföra och rangordna individer. Indexet tar hänsyn till alla bedömningsbara fakta rörande hästens härstamning och prestationer och är inte ett renodlat prestationsindex. Ett BLUP för hingstar grundat på avkommor tar även hänsyn till stomaterialet som hingsten fått. Lycka till! Oavsett hur mycket du än anstränger dig så gäller det att i slutänden ha tur. Skicklighet och noggranna förberedelser minskar turens betydelse men ger inga garantier! Men det är väl kanske ändå det som är charmen med avel. Tänk om vi hade ett facit på allt från början. Vore det lika roligt då? Vore det lika spännande om vi visste slutresultatet? FOTO: Martin Langels/Kanal 75 Travhästen nr

14 Tema: Avel Olika betäckningmetoder olika resultat Totalt betäcktes sammanlagt 4647 travarston med 140 olika hingstar på svenska språngrullor under Det kommer att resultera i cirka födda föl detta år. TEXT: Ulrika Lundberg ulrika@asvt.se Antalet registrerade föl 2007 kommer dock sannolikt att vara något högre, närmare stycken. Då innefattas även föl undan svenskregistrerade ston som tillkommit på andra länders språngrulla, till exempel svenska ston som varit i Frankrike för betäckning och utländska dräktiga ston som importeras från något annat land under året. Tillkommer gör även de avkommor som är fallna efter egenhingstar. Som minuspost avgår födda föl som dör före inregistrering. Fölprocenten sjunker Under den senaste tioårsperioden ( ) har antalet födda föl i förhållande till antalet betäckta ston, den så kallade levande fölprocenten, hos svenska travarston legat på i genomsnitt 69,6 procent. Då inräknas alla typer av betäckningsformer, det vill säga naturlig betäckning samt artificiell insemination (AI) med färsk, transporterad eller fryst sperma. Variationen mellan år kan vara så stor som fem procentenheter och den tenderar snarare att sjunka än att öka. Trots att kunskaperna och tekniken har förbättrats under senare år, till exempel så har vi blivit bättre på att diagnostisera och behandla problemston, så ökar inte fölprocenten. Orsakerna till det är bland annat en förändring av utnyttjandet av olika spermatyper. Störst förändring har skett i nyttjandegraden av fryssperma. Förra året verkade hela 49 så kallade listhingstar genom fryst sperma i Sverige och dessa betjänade tillsammans 761 ston. Detta motsvarar cirka sexton procent av det totala antalet betäckta ston i Sverige. Stoet Normal brunstcykel hos sto är cirka 21 dagar. Brunsten pågår i genomsnitt 5 dagar och ägglossningen sker mot slutet av brunsten. Efter ägglossning är ägget befruktningsdugligt upp till tolv timmar. Befruktningen av ägget sker av en spermie i äggledaren. Högst levande fölprocent - 71,9 - erhålls vid artificiell insemination med färsk sperma. FOTO: Claes Kärrstrand Naturlig betäckning Vid naturlig betäckning deponeras sperman vid livmodermunnen. Är stoet brunstigt är livmodermunnen öppen och vid betäckning sprutas spermierna direkt in i livmodern. En del överskottssperma krystas ut av stoet och rinner ut genom slidöppningen. Ett normalejakulat innehåller 3-10 miljarder motila spermier. Antalet hingstar som löste betäckningstillstånd för naturlig betäckning var 26 stycken under fjolåret. Fölprocenten vid betäckning på naturlig sätt är i genomsnitt 67,1 procent. Artificiell insemination (AI) När artificiell insemination tillämpas används en kateter och en spruta som fylls med sperma. Katetern förs in genom livmodermunnen vilket innebär att sperman kan deponeras direkt i livmodern. Bäst resultat nås när färsk sperma används. Befruktningsduglighet varierar stort mellan olika hingstar när färsk, transporterad eller fryst sperma används. Vissa hingstar fungerar inte alls med varken transporterad eller fryst sperma. Färsk sperma (AI) När färsk sperma används semineras stoet i regel mellan 1-3 timmar efter att hingsten tappats på sperma. Dosen som tillförs stoet vid seminering är vanligtvis 500 miljoner motila spermier. Färsk sperma har en överlevnad på 14 Travhästen nr

15 Tema: Avel mellan 2-5 dagar i äggledarna. Levande fölprocenten är i genomsnitt 71,9 procent. Transportsperma - färsk transporterad sperma (AI) Användandet av transportsperma har ökat betydligt under senare år. Fördelarna är att sto med föl slipper transporteras långa sträckor och att de i många fall kan vara kvar i sin hemmiljö. Nackdelen är att sperma som skickas utsätts för stora påfrestningar genom lagring och nedkylning. Det kan ta upp till1,5 dygn mellan tappning och semin. Det kompenseras dock med att stoet oftast tillförs dubbla mängden, cirka 1 miljard motila spermier, när hon semineras. Av de ston som semineras med färsk sperma genom AI har omkring 40 procent seminerats med transportsperma. Levande fölprocenten är i genomsnitt 68,2 procent. Fryst sperma (AI) Utnyttjandet av så kallade listhingstar som används genom fryst sperma, har ökat i snabb takt i synnerhet de senaste sju till åtta åren. De veterinära insatserna med täta brunstkontroller är helt avgörande för om stoet ska bli dräktigt. Överlevnaden av fryst sperma när den inseminerats i stoet är betydligt lägre än när färsk sperma används. Överlevnaden varierar mellan 1 timme och 24 timmar hos olika hingstar. Det är därför extra viktigt att ägglossningen prickas in så bra som möjligt. Det är inte lämpligt att seminera med fryst sperma vid den så kallade fölbrunsten eftersom stoets livmoder reagerar mycket häftigare på fryst än på färsk sperma. Frysdoserna varierar mellan 200 miljoner och en miljard motila spermier beroende på vilken frysmetod som används, och anpassas efter hingsten. Levande fölprocenten är cirka 10 procent lägre vid fryst sperma och är i genomsnitt 59,0 procent. Siffrorna är hämtade ur STC:s betäckningsredovisning och bygger på inrapporterade uppgifter från Hingsthållarna. Genomsnitt för åren Brunstproblem hos ston Ny avhandling presenterad Aggressiva, ovilliga att gå framåt och allmänt svårhanterliga. Så beskrivs ofta ston med brunststörningar av sina ägare. Att problemen handlar om just brunsten är dock svårt att fastställa. Veterinär Ylva Hedberg Alm vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, har ägnat fyra år åt att studera just brunstproblem och presenterade nyligen sin avhandling. Hästarna som ingick i studien återfanns via annonsering och hade som Brunstproblem verkar ofta vara ett hanterings- och miljöproblem menar Ylva Hedberg Alm. FOTO: Lotta Isacsson Travhästen nr

16 Tema: Avel I beteendestudien användes hjärtfrekvensmätare för att kunna studera stonas reaktioner. FOTO: SLU TEXT: Lotta Isacsson lotta@asvt.se FOTNOT: Till och med år 1998 var det tillåtet att hormonbehandla tävlande travston tillstånd för att dämpa kraftiga humörsvängningar som ansågs kunna hänföras till brunst. gemensam nämnare att de av sina ägare ansågs mycket besvärliga vid brunst. Bland de ston som valdes ut kontrollerades först så att inga sjukliga orsaker till ett stört beteende gick att finna. Bland annat undersöktes om stona hade någon livmoder- eller urinvägsinfektion, äggstockstumör, hälta eller ryggbesvär alternativt betteller tandproblem. Några av stona lånades in och ett par stycken köptes av SLU. Lägre stresströskel? Testerna gick bland annat ut på att undersöka teorin om att binjuren hos dessa ston producerar en ökad mängd könshormon. Hästarna behandlades bland annat med adrenokortikotropt hormon, ACTH, för att stimulera hormonproduktion hos just binjuren. Vid en annan test opererades äggstockarna bort på fem ston och återigen behandlades stona med ACTH för att se vilken mängd hormon som kommer från äggstockar respektive binjurar. Resultaten visade inte på några skillnader i könshormon mellan problemston och de kontrollston som ingick i studien. Däremot konstaterades att problemstona hade ett lägre kortilsolsvar (kortisol = stresshormon) än kontrollstona. Det kan tyda på att de ston som upplevs ha beteendestörningar är mer stressade kanske kroniskt stressade - men resultatet är svårt att tyda. Vidare upptäcktes i studien att de ston som saknade äggstockar uppvisade brunst, om än med oregelbundna intervaller. Beteendestudier ingick Det utfördes även en beteendestudie med två delmoment. Dels ingick ett så kallat novel object test där stonas hjärtfrekvens och beteende studerades när en gul badboll släpptes från taket i en arena där de gick lösa. Stona testades såväl under brunst som i lutealfas. Målsättningen var att se om reproduktionsstadium, brunst eller lutealfas, påverkade stonas reaktion. I det andra momentet isolerades varje sto och reaktionen på det mättes via hjärtfrekvensen. Även här testades stona såväl under som emellan brunst. Beteendestudierna visade inga skillnader mellan problem- och kontrollston. Inga skillnader förekom heller om stona var i brunst eller lutealfas. Dock fanns det en tendens till att ston i lutealfas var mer mottagliga för det främmande föremålet i novel object-testet. Svårt att dra slutsatser Efter fyra års doktorandstudier kan Ylva Hedberg Alm konstatera att brunstproblem hos ston är ett svårt forskningsområde. Det är mycket osannolikt att starka brunster beror på något sjukligt eller på onormala hormonnivåer. Detta är en mycket heterogen grupp av ston som är mycket svår att dra tydliga slutsatser om. Ston som anses ha brunstproblem undersöks vanligtvis inte av veterinär. En förklaring är sannolikt att beteendestörningar överlag inte ersätts av försäkringsbolag. Brunstbeteendestörningar verkar ofta vara ett hanterings- och miljöproblem. En lugn miljö tycks kunna hjälpa situationen medan en flytt, tävling och så vidare kan förvärra beteendet. Ylva Hedberg Alm tror inte att forskarna vid SLU kommer att beröra brunstproblem inom den närmaste tiden, men för egen del skulle hon gärna fördjupa sig i frågeställningen kring varför ston utan äggstockar uppvisar brunst. Tio nya forskningsprojekt 2007 Stiftelsen svensk Hästforskning SSH - har i samarbete med Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Formas presenterat fördelningen av forskningsanslag för De tio nya projekten är: Kartläggning av förekomst av meticillinresistenta Staphylococcus auresus hos hästar i Sverige/Ulrika G. Andersson, SVA. Rehabilitering och utvärdering av smärta hos sporthästar/anna Bergh, SLU. Genetiska analyser av olika indikatorer på hållbarhet hos svenska ridhästar/åsa Braam, SLU. Hur påverkar inhalerbara partiklar i stallmiljön uppkomsten av luftvägsinflammationer hos människor och hästar?/lena Elfman, Uppsala Universitet. Effekt av foderstatens proteininnehåll på koncentrationen av glykogen och aminosyror i muskulaturen efter ett simulerat lopp/birgitta Essén-Gustavsson, SLU. Systemanalys av balensilage för hästfodring snittat vs. långstråigt vallfoder/ Cecilia Müller, SLU. Ärftligt betingade defekter i hästaveln en kunskapsinventering och pilotstudie/jan Philipsson, SLU. Förbättrad diagnostik av övre luftvägsproblem hos häst: Jämförelse mellan konventionell videoendoskopi på rullmatta och inspelningar med en nyutvecklad trådlös intrafaryngeal videokamera använd i fält/ John Pringle, SLU. Ridlärares tankar om förutsättningar för kommunikation med sina elever/ulla Riis, Uppsala Universitet. Karies hos häst studier av immunsvaret mot Streptoccoccus devriesei/ewa Wattrang, SVA. Mer information kring aktuella och pågående projekt finns på flik Hästveterinären. 16 Travhästen nr

17 ASVT:s nya samarbetsavtal med Krafft undertecknades vid årsskiftet. Till vänster Nils- Bertil Hansson, generalsekreterare i ASVT, och PG Åhäll, VD för Krafft. FOTO: Lars Jakobsson/ Kanal 75 Nytt samarbetsavtal mellan ASVT och Krafft Vid årsskiftet undertecknades det förnyade samarbetsavtalet mellan ASVT och Krafft. Under de närmaste tre åren kommer Krafft bland annat att stödja medlemsaktiviteter inom föreningen på såväl regional som central nivå. Det är viktigt att kunna erbjuda bra aktiviteter, öka kunskapsnivån och inte minst ge uppfödarna tillfällen att träffas och utbyta erfarenheter, menar ASVT:s generalsekreterare Nils-Bertil Hansson. Från och med i år kommer ASVT via det nya samarbetsavtalet med Krafft att ha större möjligheter att ordna olika kurser och aktiviteter. ASVT:s åtta regionansvariga kontaktpersoner kommer att ha en årlig summa till förfogande för att kunna arrangera aktiviteter på lokal nivå. Därutöver har föreningen centralt större utrymme för olika typer av medlemsarrangemang, föreläsningar och utbildningar. I skrivande stund finslipas kursmaterialet till det så kallade uppfödarkörkortet som drar igång under våren. Större medlemsnytta Anledningen till det omarbetade samarbetsavtalet var dels att det gamla löpte ut, dels att det från båda parter kändes som om det var dags för förändringar. Bland annat har den tidigare rabatten på säckat foder tagits bort. Rabatten för den som köper i butik blir oftast inte så stor. Lägg till allt administrativt arbete plus det faktum att ASVT skulle hålla med medlemskort. I längden gav det trots allt inte den enskilde speciellt mycket. Därför ville vi göra något för föreningen som det ligger större medlemsnytta i, säger PG Åhäll, VD på Krafft. Del av en storsatsning Kraffts samarbetsavtal med ASVT ingår i ett speciellt travsportpaket där Krafft från och med i år samlad alla sina sponsorinsatser riktade mot travsporten. Sponsorpaketet som medför att Krafft numera är huvudsamarbetspartner med STC omfattar cirka 3,5 miljoner kronor per år. Insatserna riktas bland annat mot ungdomssatsningar och basorganisationer, där uppfödarna har en given toppposititon. Travsportpaketet säkerställer bland annat vår sponsring av Svensk Uppfödningslöpning i tre år till. Vi betalar de återstående tio procenten, det vill säga upp till tjugo procent, i uppfödarpremier, säger PG Åhäll och tillägger: Uppfödarna och ASVT har alltid varit mycket viktiga för Krafft. Bra utfodring och uppfödning håller i längden och ASVT är en stor organisation. TEXT: Lotta Isacsson lotta@asvt.se Travhästen nr

18 Årets vinstrikaste uppfödare - Årets uppfödarbragd En rak dubbel i år igen! John-Erik Magnusson, här tillsammans med dottern Anette tar emot blommor av prisutdelaren Margareta Wallenius-Kleberg. FOTO: Claes Kärrstrand Juryns motivering: De har gjort det igen! Precis som 2004 erövrade ACL Stuteri, Ann-Christine Lorentzon och John-Erik Magnusson, de åtråvärda titlarna Årets vinstrikaste uppfödare och Årets uppfödarbragd Med drygt 22 miljoner kronor insprunget av paret Lorentzon-Magnussons uppfödningar blev de till slut svårslagna i kampen om uppfödarchampionatet Det till trots att tvåan, Menhammar Stuteri AB, stretade emot i det längsta. Ingen uppfödare i Sverige har tidigare TEXT: passerat 20 miljoner kronor och det har Ulrika Lundberg på sätt och vis varit en magisk siffra ulrika@asvt.se under hela 2000-talet. Nu är den uppnådd och på den meriten vann ACL Stuteri båda utmärkelserna. Det här är väldigt roligt och vi blev verkligen överraskade när vi även blev nominerade till Årets uppfödarbragd. Att vi skulle bli vinstrikast var klart sedan november men eftersom vi fick bragdpriset 2004 trodde vi inte att vi skulle bli aktuella i år igen, säger en mycket nöjd John-Erik Magnusson över en knastrig telefonledning från Kentucky, USA. Han fortsätter: Vi har uppmärksammats också här i Nordamerika och kommer att få ett uppfödarpris i Canada för Carolyn Ås framgångar. Det känns verkligen kul att en svenskfödd häst med svensk uppfödare kan få ett sådant pris. Utmärkelsen Årets Uppfödarbragd 2006 tilldelas ett strävsamt par som med gemensamma krafter inom familjen på ett utomordentligt sätt med sina uppfödningar slagit alla tiders rekord i intjänade prispengar. Deras uppfödningar har under året sprungit in över 20 miljoner kronor vilket måste betraktas som en åtråvärd milstolpe inom svensk travsport. De har också gjort det med färre hästar och starter än tidigare. En av årets höjdpunkter har varit att de fött upp den vinstrikaste svenskfödda tvååringen genom tiderna Carolyn Ås. Dessutom erövrar paret uppfödarchampionatet det vill säga är årets vinstrikaste uppfödare - för femte året i rad. Uppfödarbragden Uppfödaren som tilldelas detta pris har under året haft exceptionellt goda uppfödarframgångar. De nominerade och den slutgiltiga pristagaren utses av en kommitté bestående av representanter från ASVT, STC och media. Nominerade för Årets Uppfödarbragd 2006 blev: Mats och Cecilia Olsson: för bland annat Gigant Neos seger i Prix d Amerique. Ronny och Vanja Olofsson: för bland annat Super Lights och Rite On Tracks framgångar. Ann-Christine Lorentzon och John-Erik Magnusson: för bland annat rekord i totalt intjänade prispengar. Travhästen säger grattis till Ann-Christine Lorentzon och John-Erik Magnusson, ACL Stuteri. 18 Travhästen nr

19 ASVT Just nu Text: Lotta Isacsson Kontaktpersonsmöte i Stockholm I slutet av januari träffades ASVT:s regionansvariga kontaktpersoner i Stockholm. Syftet var att diskutera den pågående översynen av kontaktpersonsverksamheten samt bolla idéer inför kommande aktiviteter. Bland annat planeras ett uppfödarseminarium på Wången den mars. Mer information om detta, samt kontaktpersonsverksamheten i övrigt, publiceras successivt på Nästa kontaktpersonsmöte hålls söndagen den 18 mars, det vill säga dagen efter årsstämman. Förmånliga priser på artroskopi ASVT:s samarbetspartner ATG Hästklinikerna AB erbjuder i år reducerade priser på artroskopi (titthålskirurgi) på hästar födda Erbjudandet gäller till och med den 15 juni. Mer läsning om artroskopi kommer i nästa nummer av Travhästen. Artroskopi, titthålskirurgi, infördes i slutet av 1980-talet och används idag rutinmässigt inom den kirurgiska verksamheten. Metoden går ut på att ett artroskop förs in via en liten öppning i ledkapseln. Artroskopet är kopplat till en bildskärm och steril vätska tillförs konstant för att minska infektionsrisken. Artroskopi används i hög grad vid operation av lösa benbitar, osteochondros. FOTO: Lotta Isacsson Föl- och ammajouren har öppnat Henrik Hult intervjuades om sitt arbete med föloch ammajouren i vinnarcirkeln på Solvalla i början av december. FOTO: Claes Kärrstrand Föl- och ammajouren har just öppnat för säsongen. Ansvarig är som tidigare Henrik Hult som i slutet av 2006 utsågs till Djurens hjälte av Agria Djurförsäkringar. Mer information, samt möjlighet att registrera föl eller amma finns på www. asvt. se. Henrik Hult finns tillgänglig dygnet runt på telefon Aktuellt för uppfödare. Preliminärt program: 16/2 Hingstdag, Axevalla travbana. 26/2-9/3 Seminkurs, Flyinge. 5-6/3 Avelsvärdering, Axevalla /3 ASVT föreläser på mässan Häst i Västerås. 14/3 Avelsdag, Solvalla. 17/3 ASVT:s årsstämma, Örebro. 22/3 Hingstdag, Åby (Stora hästdagen). 1/4 Öppet hus, Alebäcks Stuteri. 19/4 Öppet hus hos Svante Båth. Mer information finns på ASVT:s Trottex auktionsprogram 2007 Auktionsdag Sista anmälningsdag Elitauktion 25/5 5/3 Kriterieauktion 27-29/9 5/6 Internetauktion 27/2 9/2 Internetauktion 27/3 9/3 Internetauktion 24/4 6/4 Internetauktion 29/5 11/5 Internetauktion 26/6 8/6 Internetauktion 31/7 13/7 Internetauktion 28 /8 10/8 Internetauktion 25/9 7/9 Internetauktion 30/10 12/10 Internetauktion 27/11 9/11 Travhästen nr

20 Inbjudan/kallelse till Avels föreningens årsstämma Lördagen den 17 mars 2007, Elite Stora Hotellet i Örebro Avelsföreningens årsstämma, den 66:e i ordningen, arrangeras lördagen den 17 mars på Elite Stora Hotellet i Örebro. Årets stämma kommer att inrikta sig på vad som händer i travsporten under Dels lägger vi fokus på tvååringstävlande och dels det pågående projektet Framtidens travsport. Vidare presenteras den nyligen genomförda uppfödarenkäten samt Avelsföreningens arbete utifrån den fastställda strategiplanen. Revykungen och travhästägaren Peter Flack underhåller på stämman. FOTO: Ulla- Carin Ekblom Stämman förläggs i år till en ny plats och målsättningen är att vi därmed kan nå fler, och förhoppningsvis nya, deltagare. Till stämman har vi bjudit in unghästtränarna Lutfi Kolgjini, Stefan Hultman och Svante Båth som berättar på vilket sätt de förbereder sina unghästar som ska tävla som tvååringar. Alla tre har olika förutsättningar att förbereda sina adepter på grund av de geografiska läget på sina träningsanläggningar. Vidare kommer Olof Karlander, projektledare för referensgruppen Framtidens travsport, att delge oss en lägesrapport om vilka viljeyttringar som finns inom gruppen. En redovisning av den nyligen genomförda uppfödarenkäten hinner vi också med vars syfte var att kartlägga orsakerna till de sjunkande betäckningssiffrorna. STC:s avelschef Christina Olsson som varit projektledare för utredningen berättar om resultatet. Underhållning, middag och V75 Vi har nöjet att gästas av revykungen tilllika travhästägaren Peter Flack. Under den traditionsenliga stämmobuffén roar och underhåller han oss med många nya och gamla vitsar. Som sed är lämnar vi också in ett V75-system i andelar, vilket Du som stämmodeltagare kan köpa in dig i. Fjolårets system genererade sju rätt och givetvis hoppas vi på samma resultat i år! Anmälan Önskar du delta i stämman och efterföljande buffé anmäler du dig senast fredagen den 2 mars till ASVT:s kansli på tel , fax eller e-post ylva@asvt.se. Vid anmälan ska du uppge namn, adress och telefon där vi kan nå dig under dagtid. Boende och mat Önskar du övernatta på hotellet före eller efter stämman bokar du ditt boende direkt via Elite Stora Hotellet på tel eller fax Uppge koden ASVT årsstämma vid hotellbokningen så får du det rabatterade priset 895 kronor/rum och natt, oavsett om du väljer enkel- eller dubbelrum. Frukost ingår och priset inkluderar moms. Boendet betalas av gästen direkt till hotellet. Priset för stämmobuffén på Örebro slott är 525 kronor inklusive moms, då inkluderas tre glas vin samt kaffe. Önskas andra drycker betalas det av gästen själv vid bordet. Deltagande vid buffén faktureras dig från ASVT. Kom ihåg att kostnader förknippade med deltagande på årsstämma är avdragsgillt om du driver uppfödning som rörelse. Motioner och övriga frågor För medlemmar som önskar ställa motioner till stämman skall dessa skriftligen, enligt föreningens stadgar, vara ASVT:s kansli tillhanda senast fyra veckor före stämman, det vill säga fredagen den 16 februari Inga motioner hade inkommit vid denna tidnings pressläggning. Övriga frågor kan tas upp för allmän diskussion på stämman utan anmälan före årsmötets start. Om man önskar ta upp en övrig fråga och vill ha synpunkter från styrelsen måste den dock anmälas två veckor före mötet, det vill säga senast fredagen den 2 mars. Stämman kan dock inte fatta beslut avseende övriga frågor. 20 Travhästen nr