Tidningen för alla travintresserade Nr Årsstämma 26 Vägen mot (avels)målet 15 Hästförmedlare på heltid 38. Tema: Avel. Travhästen nr

Transkript

1 Tidningen för alla travintresserade Nr Årsstämma 26 Vägen mot (avels)målet 15 Hästförmedlare på heltid 38 Tema: Avel Travhästen nr

2 Medlemsblad för Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Travhästen. Ingår i medlemsavgiften a 475 kr för ASVT:s medlemmar. ASVT Solvalla Travbana Stockholm Tel Fax Generalsekreterare och ansvarig utgivare för Travhästen: Ulrika Lundberg, ulrika@asvt.se Redaktör och stf ansvarig utgivare för Travhästen: Lotta Isacsson, / lotta@asvt.se Tidningsproduktion: LIME AB, Annonsförsäljning: Cathrine Lindqvist Göran Månsson Grafisk form och layout: Charlotta Behrens Katarina Thulin Sundler Tryck: Norra Skåne Offset Omslagsfoto: Thomas Blomquist, Kanal 75 Föreningen 2 Årskrönika 8 ASVT Just nu 26 Inför årsstämman Årets stämma arrangeras lördagen den 21 mars på Elite Stora Hotellet i centrala Örebro. Öppet forum, föreläsning med STC:s överveterinär Peter Forssberg och en utsökt middag på Örebro slott är några av programpunkterna. 46 Trottex informerar Auktionsåret 2009 inleddes med Internetauktionen i januari. Här är genomgången av hela årets verksamhet, samt nyheten auktionslopp. Tema: Avel 11 Noggrann utvärdering av hingstarna Dessa är beståndsdelarna i det avelsvärderingssystem vi använt av oss i närmare 25 år. 15 Vägen mot (avels)målet Krassa fakta om vilka resultat nuvarande avelsvärderingssystem genererat. 18 Så går det till på stuteriet Våren och den nya betäckningssäsongen närmar sig. Det är dags att fatta beslut om vilka ston som ska betäckas, och med vilken hingst. Sedan bär det iväg till hingststationen Att köpa och sälja ston Se upp för fallgroparna Blandad läsning 30 Drivs av att utöka verksamheten När Bernt Staaf och Margareta Grunditz tog över Bonäsets stuteri för fem år sedan hade de tänkt nöja sig med några inackorderingar. Men så blev det inte. Antalet betäckta ston har ökat från 85 första året till 200 i fjol Årets uppfödarbragd 37 Årets uppfödare Innehåll 38 Hästförmedlare på heltid Hans roll är att agera kontaktlänk mellan tränare och hästköpare, ibland välja ut lämpliga auktionshästar åt en kund eller vara behjälplig när någon ska importera eller exportera hästar. Han reser land och rike runt i sitt yrke, men flyttar från Boden gör han aldrig. Travhästen har träffar Robert Lindström. 43 Årets avelshingst Statistik 48 Norden, USA, Kanada, Italien, Frankrike 51 Seger 52 3-åringar 54 4-åringar 55 Bästa far och morfar på V75 56 Uppfödare Travhästen 1 09 Foto: Lotta Isacsson Utgivningsplan och mer information om Travhästen finns på Travhästen nr

3 Kära vänner, Ännu ett år kan läggas till handlingarna. Totala prispengar 2008 blev 710 miljoner kronor, alltså 48,4 miljoner bättre än Detta är en ökning med 7,3 procent och all time high! Man kan ju möjligen undra vad det hade blivit om alla spelade slantar gått till ATG? 70 lopp mindre än föregående år har körts och prispengarna per lopp har följaktligen ökat med 10,4 procent till i snitt kronor. Varje häst har rent statistiskt då tjänat kronor per start och startat 7,3 gånger under året. Uppfödarna till våra svenskfödda varmblodiga travare kan alltså se fram emot en bra bit över 80 miljoner kronor i olika former av de penningmedel som rättvist är förbehållna oss uppfödare. Huvuddelen kommer givetvis från uppfödarepremierna, som ju fördelas relaterade till våra hästars prestationer. Dessa pengar utgör inte någon nådegåva utan är helt enkelt vår självklara del av totomedlen. Om någon till äventyrs skulle tro att uppfödarnas pengar landat hos oss som manna från himlen, så är detta alldeles fel. Vi betraktar idag våra 10-procentiga uppfödarpremier som alldeles självklara. Men så var det ingalunda ens för några få år sedan. Margareta tillsammans med ögonstenen From Above. Foto: Arild Hansen All time high för spelet! Foto: Kanal 75 Vår hedersledamot, Bo Fransson, som sysslar mycket med travhistoria, har berättat för mig att ASVT faktisk tog start i mitten på 1930-talet. Då hette föreningens ordförande Anders Ericsson från Nöbbelövs Kungsgård. Anders Ericsson var vad man brukar säga en stor man. Han ledde riksdagens jordbruksutskott och var under andra världskriget den som ytterst ansvarade för att svenska folket fick sin näring. Det sades att statsminister Per-Albin 2 Travhästen nr

4 Hansson startade varje arbetsdag med ett telefonsamtal till Anders Ericsson. Denne Ericsson utsattes för extremt hård kritik i en ledare i Skånska Dagbladet, då han för den dåtida fantastiska summan av kronor, från USA köpte fölstoet Lemomite strax före utbrottet av andra världskriget. Tidningen skrev: En stor allmän ofred står för dörren och svält lurar på Europas folk. Då just då köper ledaren av svensk jordbrukspolitik ett travsto! Anders Ericssons Lemomite blev med marginal vår travsports främsta fölsto med en Derbyvinnare och två Kriterievinnare på sin pluslista. Anders Ericsson själv då? Jo, han födde upp tre Derbyvinnare på sex år: Lime Abbey, Isa Will och Lola Will. samtliga ston. Den löftesrika starten för ASVT stoppades vid Anders Ericssons död och i början av 1970-talet var antalet medlemmar 27! Den upplysningen kommer en annan av föreningens nyckelmän Elis Ljungek med. Samme man, som under 19 år var ASVT:s generalsekreterare, förtäljer även att ASVT:s samlade arkiv överfördes till honom i två smärre bärkassar av papper. När Elis många år senare lämnade sin post med största ära, behövdes en lastbil för att flytta det skrivna resultatet av hans arbete. Det nya ASVT tog egentligen sin början i Malmö 1971, då ett stort protestmöte arrangerades och då den sittande styrelsen fick ta emot betydande mängder verbalt stryk. En av dem som var hårdast i sin kritik var nationalaktören Jarl Kulle. En annan faktiskt den verklige initiativtagaren till Avelsföreningen - var Bengt Lilliecreutz på Gällringesund. Ingmar Andersson - herren vid Lassagården och en hästkarl av det verkliga slaget med djupa rötter i det Sverige, där hästen dominerade lantbruk och försvar - blev inom kort det nya ASVT:s ledare och ordförande. Under Ingmar Anderssons tid i ASVT startade ATG en särskild Inte minst märktes detta vid årets Trottexauktioner. Det var längesedan vi hade så många hästar anmälda som under Trots ett extra försäljningstillfälle med en ny väl mottagen auktion i samband med Stochampionatet på Axevalla och trots att vi sålde fler hästar än någonsin så fick ett större antal säljare än vanligt inte sina hästar sålda eller till allt för låga priser. På många håll var besvikelsen stor även om man väl anat att det inte skulle gå så bra. Vi har emellertid haft kriser förr och övervunnit dem. Just innan ATG bildades efter Resareutredningen på 70-talet var den ekonomiska pressen på uppfödarna förödande. Avelsmateavelskommitte, där hästavelns problem dryftades och hästaveln hade problem. Stora problem. Som enda travland i Europa saknade vi uppfödarpremier. Vi var utsatta för ojämlik konkurrens och vi måste förbättra uppfödningens ekonomi. I de två särskilda utredningsgrupper som arbetade var ATG:s Lennart Sandgren ordförande och VD:n Gert Lindberg sekreterare. Vägen mot uppfödarpremier var lång och mödosam flankerad av stopremier, delprocent och hingstbidrag men efter mer än fem år var saken klar och segern vunnen. Det finns all anledning att idag skicka en tacksamhetens tanke till alla dem som deltog i det som faktiskt var en bister travpolitisk kamp. STC tog över i uppfödarsammanhang, ATG:s uppfödarkommitte upplöstes och STC:s avelsråd bildades. Tyvärr lyckades STC man gick i sammanhanget mycket tyst i dörrarna ta över huvudrollen i uppfödarfrågor inom det europeiska samarbetsorganet UET. Där hade ASVT tidigare en självklar plats och det är i dagens alltmera gränslösa, internationella travsport av betydelse att ASVT kommer med i det sammanhanget igen. En av ASVT:s insatser, när jag fått förtroendet som ordförande, var att förmå STC/ATG att höja uppfödarandelen på vad svenskfödda hästar tjänade i utlandet från nästan ingenting till max kronor. Vi får numera alltså våra 10 procent i uppfödarpengar på allt vad våra hästar springer in utomlands upp till en miljon kronor. Detta framstår idag som en särskilt viktig åtgärd då så många svenskfödda travare tävlar så framgångsrikt i utlandet. Vi har på senare år också lyckats få våra 10 procent till uppfödarna även på premie- och kvalloppspengarna för våra 2-åringar vilket förut inte alls var en självklarhet. Det har förvisso inte undgått någon att världens ekonomi har spårat ur Självklart har travsporten påverkats och särskilt då uppfödarna. AÅrskrönikan "Vi har haft kriser förr, och övervunnit dem" skriver Margareta angående den oroliga världsekonomin som i hög grad påverkat uppfödarna. Foto: Claes Kärrstrand Travhästen nr

5 rialet var svagt, hingstimporter av klass existerade knappast och tecken på sportens dekadens var uppenbara. Uppfödning av travhästar är en känslig verksamhet. I ett helt år under tidigt 2000-tal tutades det högt i domedagsbasunen. Banor skulle läggas ned, uppfödarmedlen drogs bort i betydlig omfattning och det spåddes om vargatider för travsporten. De aktiva var de som fick betala! Bland annat skulle de 20-procentiga uppfödarpremierna som vi just lyckats få i de klassiska loppen omedelbart återgå till enbart de 10 procent som arrangerande bana stod för. ASVT vi ni och jag satte oss förstås till motvärn och under ett år vände vi på steken och återtog våra rättigheter. Efter visst vapenskrammel kan vi sedan 2008 åter glädjas över att 20 procent i samtliga stora klassiska lopp utgår som en rättvis belöning till de uppfödare som haft skickligheten och turen att få fram en klassiskt prisplacerad häst. Två av årets stjärnor. Till vänster segermaskinen Commander Crowe som vann 12 av årets 14 starter och bland annat segrade i C.L. Müllers Memorial under hösten. Till höger gulddivisions-speicialisten Triton Sund som glänste under sensommarens Open Trot-helg på Bergsåker. Foto/montage: Kanal 75 Under året har vi arbetat med en hel del stort som smått i och för föreningen. Vi har gjort en organisationsöversyn efter den lyckade avvecklingen av AHAB, och en omläggning och förbättring av hemsidan har påbörjats. Vi har också hållit inte mindre än 18 kurser i hela landet med tema Föl i natt eller Fodra för framgång. Glädjande nog har vi fått gehör från ATG för hederspris till alla finalvinnande uppfödare inom V75, och på Solvalla får uppfödarna till alla vinnare inom Kriterieserien numera ett hederspris. I somras hölls också ett uppskattat kalas på Solvalla sponsrat av ATG för kretsen kring finalvinnande V75 hästar i samband med Jubileumslöpningen. Jag har förstått att en fortsättning följer nästa år. Extra roligt att idén att visa denna uppskattning kom från en styrelseledamot i ASVT. Vi har länge också hävdat att våra ston måste ha en möjlighet att tjäna mer pengar och ASVT har nu fått respons på sina önskemål. Sålunda existerar numera rena sto eller hingst-lopp endast i Breeders Crownsammanhang. I övrigt körs stolopp respektive öppna lopp för hingstar, valacker och ston. Vår idé om en speciell stoserie, det så kallade Söndagsstoet med cirka 4 miljoner i prispengar för ston mellan 3-7 år som tjänat upp till 1 miljon kronor har fått en lyckad start. Stosatsningen har börjat ge resultat tjänade stona 31,5 procent av prissumman mot 30 procent året förut. Vårt mål är drygt 40 procent. I år byter serien namn till Diamantstoet. Vågar man hoppas att namnbytet betyder att såväl hästägare som uppfödare till de fem finalvinnarna får en liten diamant som belöning?! För att ytterligare uppmuntra oss uppfödare beslöt STC:s styrelse tidigare i höstas - efter rekommendation från ASVT - att de 1,5 miljoner kronor i hittills ackumulerade ej uttagna uppfödarmedel skulle användas till en extra 5 procentig uppfödarpremie. Detta för de hästar som 2008 varit framgångsrika i V75 klass I-III finaler, Söndagsstoet, alla stolopp inom V75 utom Breeders 4 Travhästen nr

6 Crown där Folksam ju sponsrar så att 20 procent utgår. Annars har under 2008 mycket handlat om förhandlingarna med staten om nya totoavgifter alltså en större del av totoöverskottet tillbaka till sporten. Vi har deltagit politiskt i en hel del förberedande arbete och för min del anser jag att våra argument för uppfödningen har tagits emot med gillande. En stor seger vanns när den statlige utredaren för toto och spel i Sverige visade sig övertygad om vikten och värdet av att bevara ATG:s monopol vid vadhållning på hästar. ATG bildades en gång för att dels arrangera rikstoto, dels för att fördela frukterna av sitt arbete till trav och galoppsport. Detta låter höra sig. Mera tveksam är jag emellertid till de miljoner som tas från sportens kassaskrin och som, kan det tyckas kravlöst, destineras till bland annat ridsporten. Någon förståelse eller ens tacksamhet från bidragstagarna har i vart fall inte jag märkt. Ett allmänt orosmoln utgör de för mig alldeles obegripliga idéerna som vill flytta Solvalla och bygga upp tror man en ny arena närmare Bromma flygplats för de pengar som en försäljning kan ge. Eftersom Solvalla är nationalarena betyder den banans ekonomi och skötsel mycket för hela Travsverige, i hög grad också för oss uppfödare. Det är ingen hemlighet att jag själv är en stark motståndare till alla tankar som avser att släppa in grävskoporna på Solvalla. Jag har utvecklat mina åsikter i offentliga sammanhang som före detta ordförande på Solvalla, som travälskare, men dock främst som uppfödare. Vad händer med oss uppfödare med ett Solvalla i ett negativt tillstånd? Den svikande publiken är ett problem. Färre kommer till banorna för att njuta av världens bäst arrangerade travtävlingar med högklassiga i Sverige uppfödda travare. Jag tror inte att nya glada hästägare/ hästköpare är att finna hos folk i TVfåtöljen. Många tränare har berättat om de svårigheter som finns att intressera nya hästägare för vår sport. Problem tycks också finnas att få de hästägare, som redan involverats i travsporten, att förnya sina stall. Detta förefaller i själva verket vara det avgörande, långsiktiga problemet. Vi måste helt enkelt alla jobba för att utvidga vad jag vill kalla det inre travintresset. Att det är underbart att föda upp hästar och underbart att äga dem vet ju vi som redan gör det men vi måste sprida travbacillen vidare. Det är verkligen mycket roligare och otroligt mycket mer spännande att också följa och heja på en egen häst på travbanan än att bara spela på den. Tacknämliga insatser görs bl.a. av Easy KB, Travkompaniet och RIX-allsvenskan för ett gemensamt hästägande och för att kunna sprida hur kul man kan ha tillsammans med sin egen häst. Förhoppningsvis skapar man på detta sätt också ett intresse för att senare äga häst i mindre konstellationer. Sverige exporterar många hästar. Vi föder upp mycket bra hästar och vårt land lämpar sig alldeles utmärkt för hästuppfödning så det finns ingen anledning i dag att dra ned på antalet fölston, som de senaste åren hållit sig närmast konstant. Snarare behöver vi fler ston i aveln så att hotet om hästbrist inte blir verklighet. För tio år sedan, 1998, betäcktes drygt 7000 ston och drygt 5000 föl registrerades samma år. Den därefter nedåtgående trenden vad gäller levande födda föl med botten nådd 2006 då bara föl föddes tycks tack och lov nu bruten. I vår föds uppskattningsvis föl och många av dessa kommer att vara efter någon av de nya intressanta hingstarna som kom till Sverige personer registrerades som uppfödare till ett eller flera av de 3364 föl som föddes år I Sverige föder vi också upp många hästar av världsklass. Under 2008 har vi fröjdats åt Opal Viking och alla hans internationella framgångar, segermaskinen Commander Crowe, Travhästen nr

7 den skulle kunna få betydelse för vår svenska avel. Jag har i just denna speciella satsning därför inget till övers för de utländska hingstarna och valackerna. Frågan bör snarast utvärderas och ASVT skall finnas med i den undersökningen. Man bör naturligtvis också se hur denna 2-års satsning påverkat startfrekvensen hos våra 3-åringar varför det kanske är något tidigt att dra alla slutsatser redan nu. Sahara Dynamite; 4-åringarnas kung, Breeders Crown- och Derbyvinnare. Foto: Lars Jakobsson/Kanal 75 3-årings stjärnan Annicka vann Oaks. Foto: Thomas Blomqvist/Kanal 75 Däremot måste jag konstatera att miljonsatsningen på 2-åringar inte tycks ha blivit någon framgång. I själva verket hade ett stort antal lopp inte ens kunnat köras om man inte öppnat för travare födda i utlandet. Att i det sammanhanget bjuda in utländska travare var kanske inte avsikten med denna satsning just på tvååringar. Svensk travhästuppfödning har i vart fall inte på kort sikt tagit några större poäng på tvåårings-miljonerna. Kanske skulle jag kunna acceptera att satsningen på våra svenskfödda 2-åringar så här i början får hjälp av utländska 2-års ston som i framtigulddivisions specialisten Triton Sund och den inofficielle rekordhållaren under sadel Hot Tub, alla i den äldre gruppen. 4-åringarnas kung, Breeders Crown och Derbyvinnare blev Sahara Dynamite tätt följd av Wellino Boko och drottningen i årgången var Lie Detector,vinnare av Drottning Silvias Pokal och Stochampionatet. Kronprinsessan hette Bobtail som vann både Derbystoet och Breeders Crown. Primus motor bland 3-åringarna från den kull som var den minsta på länge - var Kriterievinnaren Maharajah. I hans fotspår följde en stor skara mycket kapabla hingstar ledd av Yield Boko, vinnare av Breeders Crown. De stjärnor som lyste mest i stonas 3-årskull var bland annat Oaksvinnande Annicka och Breeders Crown-vinnande Caddie Dream. Lie Detector; 4-åringarnas drottning, vinnare av Drottning Silvias Pokal och Stochampionatet. Foto: Kanal 75 Vad månde bliva av Zimba Boko, årets segrare i Uppfödningsloppet? Foto: Lars Jakobsson/Kanal 75 Av 2-åringarna framstod segraren i Uppfödningsloppet Zimba Boko och rekordhållaren Juggle Face som något alldeles extra. Vad månde det bliva? Apropå satsningar så tackar vi åter igen våra samarbetspartners Folksam, Krafft och TravRonden för att Ni så generöst på olika sätt ställer upp för Sveriges uppfödare i Breeders Crown, i Uppfödningslöpningen och i Derbyt. Ni gläder många och gör en otrolig nytta för travsporten. Ett varmt tack också till alla styrelsekollegor och till alla övriga eldsjälar i vår förening och då inte minst till vår duktiga personal på sekretariatet, som har haft ett slitsamt år med en ny tillkommen auktion och mindre personal efter det att AHAB avslutats. Ett Lycka till som pensionär på riktigt och ett varmt tack för alla år i och med ASVT säger vi till Olle Jönsson som nu blivit vuxen nog att flytta hemifrån till ett alldeles eget trevligt boende inte så långt ifrån oss på Solvalla. Slutligen, ett särskilt tack till vår generalsekreterare Ulrika Lundberg som lämnar oss i samband med detta årsmöte efter 13 år på kansliet varav fem år som generalsekreterare. Det har varit inspirerande och roligt att arbeta tillsammans med Ulrika i och för ASVT och hon har med briljans varit en god vägvisare för vår travpolitik och på ett utmärkt sätt verkställt styrelsens beslut. Lycka till, kära Ulrika, i Din nya verksamhet. Du är alltid välkommen i alla ASVT- sammanhang. Nu ses vi snart i Örebro där det blev så lyckat för två år sedan. Hoppas Ni alla kommer dit med gott humör, stor entusiasm och massor av goda idéer för den svenska travhästuppfödningens bästa. Ekerö i januari 2009 Margareta Wallenius-Kleberg Ordförande i ASVT 6 Travhästen nr

8 ASVT satsar för ökad kunskap och kompetens! Nu drar vi igång ASVT bjuder in Dig, nystartade eller rutinerade uppfödare, till två spännande lärorika dagar kring Avelsmål - Avelsurval - Blodslinjer -Semin - Dräktighet Fölning - Sjukdomar - Skötsel - Utfodring februari Solvalla, Kongressen Mars Jägersro Restaurang Boka nu! Bland föreläsarna finns (olika beroende på ort): Anders Järnerot, Avelsvärderingsnämnden, Christina Olsson, STC:s avelschef, Margareta Rundgren, agronom spec. på etologi, Johan Hellander, stuterichef Menhammar, Anders Gånheim, veterinär, och Margareta Bendroth, agronom. Alla ger dig, utifrån sina specialområden och stora erfarenhet, en fördjupad kunskap samt de senaste nyheterna. ASVT:s uppfödarutbildning 2009 I kursen ingår kurspärm med utbildningsmaterial samt lunch och kaffe båda dagarna. Dessutom kvällsaktivitet med middag. Kurskostnad: kronor exkl moms (2 106 kr inkl moms). Mer detaljerat program finns på Anmälan och inbetalning av kursavgiften senast den 16 februari för Solvalla och den 23 februari till Jägersro. Anmälan görs till Lena Karlsson, ASVT, , lena@asvt.se. Kursavgiften betalas in på ASVT Info ABs bankgiro Ange namn, adress och vilken ort anmälan avser. OBS! Först till kvarn gäller! 0901 info 184x133.indd 1 Travhästen nr

9 ASVT Just nu ASVT sänker medlemsavgiften 2009 Rättsskyddsförsäkringen utgår Från och med årsskiftet sänker ASVT medlemsavgiften från 475 kronor till 400 kronor. Samtidigt tas rättsskyddsförsäkringen bort från medlemskapet i föreningen. Försäkringen tas bort sedan det visat sig att många medlemmar redan idag har ett rättsskydd i sina egna gårds- eller företagsförsäkringar. Det innebär dels en onödig dubbelförsäkring, dels en onödig kostnad. Dessutom aviserade försäkringsbolaget som tillhandahåller försäkringen en premiehöjning, något som ASVT inte ville belasta medlemsavgiften med. Försäkringen fasas ut månad för månad fram till och med oktober 2009 då den helt och hållet avslutas. Det betyder att medlemmar som betalat sin medlemsavgift i oktober 2008 har rättsskyddsförsäkringen kvar tills den avslutas. Genom att rättskyddsförsäkringen tas bort rekommenderar ASVT alla medlemmar att se över sitt försäkringsskydd. I de flesta företagsförsäkringar ingår en rättsskyddsförsäkring. Det är dock viktigt att hästverksamheten ingår i samma bolag som företagsförsäkringen omfattar. Om försäkring saknas är rådet att teckna en separat rättskyddsförsäkring för hästverksamheten. Anmäl din verksamhet till uppfödarregistret Du har väl inte missat att registrera din verksamhet i uppfödarregistret på I registret finns även seminstationer och hingsthållare runtom i landet. Hipp hurra för Equi Tours ASVT:s samarbetspartner Equi Tours firar 5-års jubileum och firar det med att premiera återkommande kunder med ett VIP-erbjudande kring varje resa. VIP-kund blir man när man åkt med Equi Tours för andra gången sedan januari Kommande resor i regi Equi Tours: Criterium de Vitesse, Nice, 6-9 mars Dubai World Cup, 24-30/3 Spanska Ridskolan, Wien, 1-3 maj Lotteria, Rom (Neapel), 1-4 maj Läs mer på Viktiga datum! 5 6 mars: avelsvärdering på Axevalla. Läs mer på 25 mars: ASVT:s Jubileumslöpning Föl- och ammajouren öppnar Ungefär samtidigt som denna tidnings utgivning öppnar föl- och ammajouren för säsongen. Jouren har till syfte att förmedla kontakten mellan stooch fölägare när ett föl blivit moderlöst eller ett sto mist sitt föl. Jouransvarig är som tidigare Henrik Hult som finns tillgänglig på telefon. Det går bra att ringa dygnets alla timmar, mellan mitten av februari och mitten av augusti. Telefonnumret är Det går även bra att registrera sitt sto/föl på 8 Travhästen nr

10 ASVT Just nu Vaccinationskravet tidigarelagt Vaccinationsobligatoriet för influensa på häst införs redan den 1 oktober Det här innebär att vid anmälan från och med den 1/10 skall hästen ha registrerad godkänd vaccination. För att vara berättigad att delta i tävling skall häst vara grundvaccinerad (undantag: se övergångsregel). Grundvaccination innebär två vaccinationer med dagars mellanrum. Därefter skall hästen vaccineras årligen för att vara fortsatt startberättigad. Övergångsregel Gäller endast hästar födda 2006 eller tidigare. Häst som kan verifiera två vaccinationer, där den senaste ej är äldre än 12 månader och den föregående 6-12 månader tidigare behöver ej verifiera grund vaccination. Utebliven vaccination I det fall mer än 12 månader förflutit efter grundvaccination eller den årliga vaccinationen inträder anmälningsförbud. Anmälningsförbudet hävs om häst vaccineras inom 30 dagar. I annat fall måste hästen åter grundvaccineras för att vara berättigad att anmälas. Utländska hästar Hästar som gästar Sverige för enskilt lopp skall vid anmälningstidens utgång vara vaccinerad inom loppet av de sista 12 månaderna. Hästpasset Det är viktigt att alla vaccinationer införs i passet och att batchnumret som finns med i vaccinförpackningen som en klisterlapp sätts på rätt ställe. Frankrike har detta som krav från och med 2009 för att häst skall vara startberättigad. STC kan utföra kontroller att passet medförs till tävling. Registrering av vaccination Passet eller intyget uppvisas/inlämnas på sekretariaten som registrerar vaccinationerna. I det fall att intygen eller verifierad kopia på passets sida om vaccinationer insänds till STC kan även STC registrera detta. Handläggningstiden är minst fem dagar. Det är därför viktigt att vara ute i god tid med registrering före eventuell anmälan. Källa: STC Hög tid att anmäla sig till uppfödarutbildningen ASVT:s utbildning för såväl nystartade som rutinerade uppfödare drar igång i slutet av den här månaden. Kursinnehållet består av alltifrån avelsmål, avelsurval och blodslinjer till semin, dräktighet, fölning och mycket annat. Kursen anordnas på: Solvalla, Kongressen, den februari. Jägersro restaurang, den mars. Kurskostnaden är kronor inklusive utbildningsmaterial samt lunch och kaffe båda dagarna. Därutöver anordnas kvällsaktiviteter med middag. För mer information: besök För anmälan kontakta: Lena Karlsson, ASVT, tel , alt lena@asvt.se ASVT:s styrelse Margareta Wallenius-Kleberg (ordf) Sven Rejnö , svenrejno@gmail.com (vice ordf) Ingemar Alin , ingemar.alin@erfasearch.se Carina Dahling Satrell , skramsta.stuteri@telia.com Ove Konradsson , ove.konradsson@telia.com Ronny Olofsson , olofsson@stangabuss.se Ylva Lindh , simbergs@telia.com Suppleanter: Björn Ljungek bjorn@semb.se Per Johnsson , pj@blodbanken.nu Håkan Karlsson , sabybrick@telia.com Roland Johansson, roland.johansson@electservice.se Travhästen nr

11 Den svenska modellen för avelsvärdering är, och ska så vara, ett ständigt diskussionsämne. Hur framtiden ser ut kan ingen veta, men under de närmare 25 år det nuvarande systemet existerat har avelsarbetet odiskutabelt gjort stora framsteg. F Tema: Avel Foto: Claes Kärrstrand Noggrann utvärdering av hingstarna Innan STC tog över ansvaret för avelsvärderingen av travhingstar var det staten som axlade den rollen. Olika raser bedömdes då efter samma måttstock och tyngst vägde hingstens exteriör. Härstamning och egna prestationer ansågs inte särskilt viktigt. I dag råder nästan det rakt motsatta. Det avelsvärderingssystem STC använder sig av sedan 1985 har flera olika syften. Bland annat används det för att tidigt sortera bort dåliga förärvare, metodiskt förbättra arvsmassan för varje generation och avla fram hästar som Travhästen nr

12 klarar dagens höga krav. Dessutom fungerar den grundliga utvärderingen av hingstarna som en konsumentupplysning för uppfödarna. Inledande individgranskning Här i Sverige såväl individ- som av komme prövar vi våra hingstar. Individprövningen utförs två gånger per år, då hingstägarna anmäler sina hingstar till STC för avelsvärdering. Hingstarna bedöms utifrån fyra moment. Prioriteras högst gör egna prestationer (40 %) och lättast alltså rakt motsatt jämfört med den gamla, statliga modellen väger exteriören (10 %). De två andra momenten är härstamning (30 %) och hållbarhet/ hälsa (20 %). Läs mer nedan. Bedömning utifrån avkommorna Redan när hingsten har 20 startande avkommor i åldern 3-5 år är säkerheten hög gällande bedömningen av hans förärvning: 0,76. Vid 40 startande avkommor är säkerhetsvärdet så högt som 0,80 och vid 80 startande 0,92. Det här gör att man med stor säkerhet kan avgöra om hingsten har en bra eller mindre bra förärvning. Avkommeprövning utförs en gång per år och då granskas hur många avkommor som startat, segrande avkommor per startande samt medelprissumma. Vidare går man igenom vilka typer av lopp avkommorna deltagit i. En annan para- Individprövningen Prestationer väger tyngst Prestationerna på tävlingsbanan, framförallt de före fem års ålder, värdesätts högst. Foto: Lars Jakobsson/Kanal 75 Text: Anders Järneroth anders@asvt.se 40 % Prestation 1-40 p: Framförallt är det prestationerna till och med fem års ålder som väger tyngst, eftersom vi vill ha tidiga och talangfulla travare som har en hög arvbarhet för egenskaperna. Prestationer som äldre har en lägre arvbarhet och påverkas mer av miljöfaktorer. Grupp 1- lopp och hingstens placering i kullen är viktiga parametrar. Allmänt sett är det naturligt att enkla prestationer som unghäst drar ner totalvärdet avsevärt. Detta är ju den faktor som har högsta arvbarheten. 30 % Härstamning 1-30 p: En viktig del av bedömningen är att gå igenom hingstens härstamning och uppgifter om vad nära släktingar presterat. Här eftersträvas en modern härstamning. Faders- och mödernelinjen är lika viktiga. Eftersom arvsmassan späds ut snabbt ju längre bak i ledet man kommer räcker det att titta tre led bakåt. 20 % Hållbarhet/hälsa 1-20 p: En omfattande veterinärundersökning görs av hingsten. Synnerligen noggrant kontrolleras defekter som man vet nedärvs. 10 % Exteriör 1-10 p: Detta gäller som en konsumentupplysning till presumtiva stoägare. Uppfödaren kan få en helhetsbild av hingsten för att till exempel kompensera svagheter respektive behålla positiva värden hos stoet. Dessa moment ingår i en sammanvägd bedömning där prestationer och härstamning är de viktigaste bedömningspunkterna. De utgör hela 70 % av bedömningen. En viktig parameter är också avelsindex, hingstens förväntade avelsvärde. 12 Travhästen nr

13 Värdebokstäver Elit A AB B C Utomordentlig förärvning Mycket god förärvning God förärvning Godtagbar förärvning Ej uppnått rasens genomsnitt Foto: Claes Kärrstrand meter är också hingstens placering med sina avkommor i hingststatistiken gällande insprungna pengar. Läs mer till höger. Hingstens avelsindex kan fastställas med större säkerhet när han avkommeprövats, inte bara individgranskats. Dags för värdebokstav Efter slutförd prövning får hingsten sin värdebokstav utifrån en skala med fem alternativ, där C (ej uppnått rasens genomsnitt) till åtråvärda Elit (utomordentlig förärvning). En värdebokstav kan aldrig sänkas, däremot höjas. Avkommeprövningen Hur många startar? Antal startande avkommor: Denna parameter anger antal startande avkommor totalt samt även antal avkommor som startat som treåringar. Mycket viktig information då vi vill att hingstarnas avkommor skall starta. Antal segrande avkommor per startande: Detta för att få en uppfattning om avkommornas vinnarinstinkt. Medelprissumma per startande avkomma och per start: Speciellt viktig är medelprissumman per start som ger en god bild av avkommornas prestationer. Även en median räknas ut för att kontrollera om det är få avkommor som har bidragit till summan. Det är viktigt att hingsten har bredd på förärvningen, inte bara ett fåtal toppar och inget under. Travhästen nr

14 F Tema: Avel Vägen mot (avels)målet Foto: Kanal 75 Målmedvetet avelsarbete syftar till att avelspopulationen ska göra avelsframsteg, det vill säga en arvsmässig förfining för varje generation utifrån ett fastställt avelsmål. Aveln står inte helt för en populations förbättring, men utgör ändå hela 60 procent. Flera parametrar styr avelsframstegets storlek. Det handlar bland annat om säkerheten i urvalet vilket innebär att de metoder som används för att värdera avelsdjuren är de rätta. Intensiteten i urvalet är viktigt, eftersom avelsframsteget står i direkt proportion till intensiteten i urvalet av hingstar och ston. Egenskapernas genetiska variation är i allra högsta grad logisk. Det måste finnas variation, bra och dåliga hästar, för att framsteg ska vara möjliga. Generationsintervallet, det vill säga tiden mellan generationsväxlingarna, får gärna vara kort efter- som det medför snabbare avelsframsteg. Därför bedöms härstamning bland annat utefter hur modern den är. Arv och miljö Arvbarheten anger hur mycket en egenskap påverkas av arv eller miljö. Arvbarhetsvärdet kan variera mellan 0 och 1 (uttrycks ibland som procenttal, 0-100). Är värdet 1 är skillnaderna mellan olika djur helt beroende av arvet. Är värdet 0 är det enbart miljöfaktorer som ligger till grund för skillnaderna och därmed sker inga avelsframsteg. Travarnas prestationsegenskapers arvbarhet är medelhöga förutom antal starter som är låg. Höga är över 0,5, medelhöga ligger mellan och under 0.2 är arvbarheten låg. Tabell 4 Avelsindex utgår från BLUP Avelsindex är ett genetiskt redskap för att skatta avelsdjurens förväntade avelsvärde och därmed förutsäga deras påverkan av aveln. Indexet bygger på BLUP (Best Linear Unbiased Prediction)-metoden som anses vara den vetenskapligt riktigaste metoden för avelsvärdering av husdjur, inklusive hästar. BLUP tar hänsyn till ett flertal miljöfaktorer såsom klassen på ston som hingsten får, härstamning, släktskapsinformation, prestationer med mera. Säkerheten på det skattade indexvärdet på en häst med bara egna tävlingsmeriter varierar mellan %. Hingstar med många avkommor närmar sig värdet 100 %. De bästa individerna har ett avelsindex över 120 och de sämsta under 80. Avelsindex baseras på 3-5 års tävlingsprestationer och prestationsegenskaper. Vid individprövnigen gäller det Arvbarhet Egenskap Arvbarhet Antal starter 0.16 Placeringsprocent 1-3 0,33 Prissumma 0,36 Prissumma/start 0,32 Startstatus (startprocent) 0,31 Travhästen nr

15 Tabellen visar utfallet av de 117 hingstar som avkommebedömdes under perioden Text: Anders Järneroth Tabeller: Staffan Philipsson Ingångsvärde Elit A AB B Ej Godkänd Klass I 44 st Klass II 52 st Klass III 14 st Klass IV 7 st Totalt 117 st 5 st (11,4%) 1 st (1,9%) 5 st (11,4%) 14 st (31,8%) 7 st (13,5%) 1 st (7,1%) 7 st (15,9%) 15 st (28,8%) 2 st (14,3%) 13 st (29,5 %) 29 st (55,8%) 11 st (78,6%) 7 st (100%) 6 st (5,1%) 5 st (4,3%) 22 st (18,8%) 24 st (20,5%) 60 st (51,3 %) Ingångsvärde Elit A AB B Ej Godkänd Klass I 32 st Mycket högt förmodat avelsvärde Klass II 56 st Relativt högt förmodat avelsvärde Klass III 55 st Gott förmodat avelsvärde Klass IV 55 st Strax över minimikraven Totalt 198 st 7 st (21,9%) 1 st (1,8%) 1 st (1,8%) 15 st (46,9%) 6 st (10,7%) 9 st (4,5%) 21 st (10,6%) 7 st (21,9%) 15 st (26,8%) 12 st (21,8%) 1 st (1,8%) 35 st (17,7%) 2 st (6,2%) 12 st (21,4%) 17 st (30,9%) 14 st (25,5%) 45 st (22,8%) 1 st (3,1 %) 22 st (39,3%) 25 st (45,5%) 40 st (72,7%) 88 st (44,4 %) Tabellen visar hur de 198 hingstar som bedömdes och godkändes för avel förärvt sig. Studien visar mycket högt samband mellan hingstarnas ingångsvärden och förärvning senare i livet. naturligtvis hingstens prestationer och vid avkommeprövningen hingstens avkommor. Varje år korrigeras avelsindexet. Det varierar beroende på exempelvis avkommornas prestationer och hingstens ålder. I och med att vi har ett avelsframsteg sjunker äldre hingstars index, ungefär med en enhet per år. Avelsindex är ett mycket viktigt verktyg i dagens avelsvärdering för att ta ut de rätta avelsdjuren. Har vi lyckats? Aveln av vår svenska travpopulation har gått framåt kraftigt sedan avelsvärderingssystemet lanserades Dels via en säkerhet i urvalet och naturligtvis genom importer av kvalitetshingstar. Men hur säkert är systemet? Staffan Philippsons studie av hur det gått för hingstarna vid avkommeprövningen visar sitt tydliga resultat (se tabeller till vänster). Klass I- hingstarna vid individprövningen visar upp en helt annan förärvning än de hingstar som klassats lägre. Klasserna bygger helt på den poängsättning som avelsvärderingsnämnden sätter vid sin bedömning av hingsten. 16 Travhästen nr

16 F Tema: Avel Foto: Lars Jakobsson/Kanal 75 Så går det till på stuteriet Text: Kajsa Ekedahl Våren och den nya betäckningssäsongen närmar sig. Det är dags att fatta beslut om vilka ston som skall betäckas, och med vilken hingst. Sedan bär det iväg till hingststationen. Men vad händer egentligen där? Platschefen på Menhammar Stuteri, Johan Hellander, är en som vet. När stoägaren fattat beslut om hingstval är det dags att bestämma vilken hingststation som ska anlitas. Dräktigheten är alltid lite högre om stoet åker dit där den valda hingsten står, säger Johan Hellander. Transporten av sperman sänker fertiliteten något. Samtidigt är det en stor fördel att det går att transportera sperman istället för stoet, särskilt om det är långa sträckor. Ibland har ju stoet dessutom ett föl vid sidan, och då kan det vara riskabelt att resa alltför långt. I de fallen bör man prioritera fölet som faktiskt finns, framför en något högre fertilitet. Men den allra viktigaste faktorn är ändå att stoägaren har förtroende för hingststationen och stationsveterinären. Ett sto som fölat hemma får sin första brunst, fölbrunsten, nio dagar efter fölning. Ska stoet betäckas på fölbrunsten vill vi att de kommer hit på åttonde dagen, säger Johan. Om fölet är friskt är det inga problem att transportera sto och föl så tidigt, och det är lagligt att göra det för att ta sig till seminstationen, men självklart måste ägaren ta hänsyn till individerna och hur lång sträckan är. Viktigt hålla koll på brunsten Brunstcykeln är 21 dagar, så nästa brunst kommer cirka 30 dagar efter fölning. Om ägaren känner sin häst eller har möjligheter att kontrollera brunst hemma räcker det att åka iväg när det är dags för betäckning, det vill säga i högbrunsten några dagar in i brunstperioden. Om det är svårare att se brunst är det bättre att åka runt dygn 25. Samma resonemang gäller för gallston, det vill säga ston som inte har fölat Johan Hellander, platschef på Menhammar Stuteri. Foto: Claes Kärrstrand under våren. Vid osäkerhet är det bäst att åka i god tid. Har stoägaren däremot bra kontroll på brunsterna går det bra att åka i början av högbrunsten. Det är däremot inte så bra att åka vid det allra första tecknet på brunst, 18 Travhästen nr

17 Hingstkatalogerna är sönderlästa, Blodbanken-besöken många Att välja hingst till sitt sto är tidskrävande men spännande. Foto: Lotta Isacsson Färsk, transport- eller fryst sperma? Här finns flera faktorer att ta hänsyn till. Dräktigheten är lite högre om stoet åker dit hingsten står. Samtidigt, om stoet har föl vid sidan, kan det vara en fördel att slippa transportera henne. Foto: Kanal 75 Nästa val vilket stuteri är bäst att åka till? Här bör inte magkänsla underskattas; det viktiga är att man som stoägare känner förtroende för såväl stuteriets verksamhet som veterinären. Foto: Kanal 75 erar dock bara om stoet redan haft en brunst under säsongen. Hur länge man skall vänta avgör stoägaren själv. Det är dock viktigt att kontrollera hur länge stationen håller öppet, och även hur länge det går att få sperma från den aktuella hingsten. De flesta stationer håller öppet 15 mars till 15 augusti, men undantag finns. Särskilt vid spermaimport finns det skäl att vara uppmärksam. Det är ju inte givet att stoet blir dräktigt vid första semineringen, särskilt inte om den är igångsprutad, så det kan vara bra att ha lite marginaler. Stoet får gärna vara avmaskat när hon kommer till stuteriet, men på bland annat Menhammar är det inget absolut krav. Det viktigaste är att hon har god allmänkondition. Hon ska ha med sig en hållbar grimma med namnbricka, samt vara oskodd. Foto: Kanal 75 brunst innan det är dags att åka till stationen. Årets första brunst är sällan bra att betäcka på. Kommer ingen brunst finns det möjlighet att sätta igång en brunst med hjälp av prostaglandininjektion. Detta fungförtydligar Johan. Miljöombytet kan göra att brunsten avbryts om den inte kommit igång riktigt. Detta resonemang gäller däremot inte för fölbrunsten, för den kommer automatiskt. Gallstona skall helst ha haft en bra God allmänkondition krävs En del låter sina dräktiga ston föla på stationen. Då bör de anlända ungefär fem veckor före beräknad fölning. Ett sto är dräktigt i ungefär 335 dygn. De sista 35 är det inte tillåtet att transportera henne. Dessutom behövs de veckorna för att stoet skall anpassa sig efter den nya miljön och bygga upp ett bra immunförsvar. Detta är extra viktigt eftersom fölets hela immunförsvar kommer från stoet genom råmjölken. Ungefär vid samma tid, fem veckor före beräknad fölning, är det dags att Travhästen nr

18 Äntligen dags för avfärd! Foto: Lotta Isacsson Semineringen! Var hingstvalet det rätta? Hur kommer dräktigheten att gå? Nu finns ingen återvändo; det är bara att avvakta och se. Foto: Claes Kärrstrand Till sist, om allt gått bra: fölet, som vi längtat så hett efter. Det här måste väl ändå bli en stjärna? Foto: Petri Johansson/Kanal 75 vaccinera stoet mot stelkramp och influensa. På så sätt får även fölet ett visst skydd genom råmjölken. Stoet skall vara i bra skick och smittfri när hon kommer till seminstationen, förtydligar Johan. Det gäller även parasitstatus. Vi kräver inte avmaskning, men vi vill att ägaren har parasitstatusen under kontroll. Om stoet kommer före betesperioden kan vi acceptera en lägre mängd blodmask, men skall stoet gå på bete är det stoägarens ansvar att den inte sprider parasiter. På det hela taget är det viktigt att stoet är i god allmänkondition. Ett välmående sto i gott hull är lättare att få dräktigt. Vill ha bättre kontakt med stoägarna Med sig till stationen skall stoet ha en kraftig grimma med en namnbricka som inte ramlar av. Hon skall dessutom vara oskodd. Ingen annan utrustning behövs, och täcken accepteras bara i undantagsfall. Däremot vill gärna stuteriet ha så mycket information som möjligt angående stoets gynekologiska historia. Vid fölning på stuteriet är ett korrekt sista semindatum av yttersta vikt. Dessutom skall givetvis alla formella avtal vara upprättade. När stoet är på plats går hon in i ett varannandagschema. Varannan dag ultraljudas hon för att avgöra bästa tillfälle för seminering. Även seminering sker varannan dag tills ägget har släppts. Den första dräktighetskontrollen görs på 16-17e dygnet efter sista seminering. Är stoet dräktigt då görs nästa kontroll på 30 dygn. Efter det väljer en del stoägare att hämta hem stoet. Vi brukar rekommendera att stoet blir kvar tills det är konstaterat dräktigt även på 45 dygn, men det är valfritt, säger Johan. Tiden då stoet är iväg kan vara nervös för en del stoägare, särskilt om det är första gången. En del hör av sig ett par gånger om dagen, andra ser vi inte röken av förrän det är dags att hämta hem stoet, säger Johan. Vi hör alltid av oss till stoägaren vid seminering och dräktighetskontroller. Stoägarna och vi har ju samma mål, så många dräktiga ston som möjligt, så vi uppskattar ett bra samarbete. Vi har funderat lite på olika sätt att förenkla kommunikationen med stoägarna, till exempel genom att använda Internet, men det är än så länge något som ligger i framtiden. 20 Travhästen nr

19 F Tema: Avel Branschrekommendationerna för stuteriverksamhet, utformade av ASVT i samarbete med Svenska Hingsthållareföreningen, har just omarbetats. Syftet är att än mer förtydliga vad som bör gälla när ett avelssto byter ägare. Fick betala inackorderingen Köpa sto ett scenario Annica köper sitt drömsto, dräktig med en bra hingst, via en annons. Säljaren Nisse verkar vara en toppenkille och stoet är inte så dyrt. Annica tycker sig ha gjort ett kap. Nisse har låtit betäckta sitt sto på ett stuteri/ seminstation och sedan tagit hem henne till sin gård. När Annica åker till Nisse för att titta på stoet tycker hon omedelbart om henne, och bestämmer sig för att köpa hästen. Annica och Nisse upprättar ett köpekontrakt av standardmodell. Annica betalar handpenning, ser till att en veterinärbesiktning genomförs och godkänner därefter köpet eftersom allt ser bra ut. Resterande köpesumma betalas, Annica ägarskiftar hästen hos STC och tecknar en försäkring. I mitten av maj nedkommer stoet med ett välskapt föl och Annicas glädje är stor. Äntligen håller hennes dröm om att bli hobbyuppfödare på att förverkligas. Stolt ringer hon till hingsthållaren, berättar att fölet är fött och att hon vill ha språngsedeln. Hennes lycka falnar rejält när hingsthållaren berättar att Nisse inte betalat inackorderingskostnaderna för den tid stoet stod på stuteriet. Annica som nu är ägare till stoet måste lösa skulden innan hon får ut sin språngsedel, vilken krävs för att kunna registrera fölet hos STC. Så skyddar du dig Använd ett speciellt köpekontrakt för avelsston, där avtalas bland annat om köparen eller säljaren ska stå för den levande fölavgiften. Skriv ett överlåtelsekontrakt mellan säljare, hingsthållare och köpare Minska risken för missförstånd genom att följa branschrekommendationerna gällande stuteriverksamhet. Ett exempel på vad som regleras i dem är att hingsthållaren, om stoet innan betäckning eller erlagd levande fölavgift betalats ska godkänna om stoet byter ägare. De rykande färsta rekommendationerna finns att läsa/ ladda hem på ASVT och Hingsthållareföreningen har också utformat ett så kallat hemgångsformulär som stoägaren, enligt branschrekommendationerna, ska få med sig när stoet hämtas på stuteriet/seminstationen. Av formuläret ska framgå bland annat vilka undersökningar och behandlingar som gjorts av stoet samt eventuellt medföljande föl. 22 Travhästen nr

20 Stuteriet behöll hästarna Sälja sto ett scenario Svenne säljer sitt dräktiga sto till Rulle. Rulle har rykte om sig att vara lite strulig med pengar. Men när han betalat handpenning, därefter återstående köpeskilling, i tid känner sig Svenne trygg med affären. Svenne har låtit betäckta sitt sto på ett stuteri/seminstation. Han planerar att ha sto och föl kvar på stuteriet under betessäsongen för att sedan ta hem dem till sin gård. Planerna ändras när Rulle en dag ringer och undrar om stoet, samt det kommande fölet, är till salu. Svenne som egentligen tycker sig ha för många hästar känner sig nöjd med det erbjudna priset och bestämmer sig för att sälja. Sedan går det snabbt. Svenne och Rulle skriver kontrakt. Svenne har för säkerhets skull sett till att använda ett kontrakt där det framgår att köparen ska betala levande fölavgiften. Under sensommaren blir Svenne uppringd av hingsthållaren. Denne berättar att stoet fölade den 1 juni. Fakturan på levande fölavgiften, med förfallotiden 30 dagar, skickades därefter till Rulle som inte betalat den. Rulle har därmed inte fått någon Ingår fölet? språngsedel och fölet har inte kunnat registreras hos STC. Hingsthållaren har via Skattemyndigheten kontrollerat att Rulle inte är försatt i konkurs, vilket han inte är. Det ger hingsthållaren rätt att, enligt retentionsrätten, behålla sto och föl. TextER: Det är också vad som sker. Svenne förlorade inga pengar på affären. Lotta Isacsson Däremot känner han sig förstås besviken på Rulles lotta@asvt.se agerande, och snopen över hur det hela utvecklade sig. Ett ovanligt, men trots allt förekommande missförstånd är också att en ovan hästköpare tror att kostnaderna för själva fölet alltid ingår i priset, när han/hon köper ett dräktigt sto. När fakturan på den levande fölavgiften dimper ned i postlådan, kan förstås även den mest entusiastiska köpare tappa gnistan. Travhästen nr

21 Fortsatt ensamrätt men lång process Foto: TB/Kanal 75 UET enades om resolution Med spelet och dess framtida finansiering som kärnfråga möttes den europeiska travunionen UET:s generalförsamling i Paris i slutet av januari. Mötet resulterade i en gemensam resolution. Efter Frankrikes ordförandeskap i EU när spelfrågan och hästsportens finansiering lyftes fram, anser grup- Spelutvecklingen, vecka 7 Den svenska omsättningen uppgår till till 240,3 Mkr, och straffar därmed 2007 års notering med 6,5%. Ackumulerat är omsättningen Mkr, vilket är -3,1 % jämfört med fjolåret. Foto: Kanal 75 STC informerar: Till dig som är hingstägare/ hingsthållare/hingstombud: pen att det är viktigt att det arbetet fortsätter. UET:s generalförsamling fastslog under mötet att de fortsatt ska arbeta utifrån tre principer: Travsporten ska få en rimlig andel av spelet för finansiering av uppfödning och tävlingar. Arbetet ska utgå från att totalisatorn är den bästa modellen för finansiering, spelsäkerhet och spelansvar. Varje land ska ha rätt att utforma sin egen spellagstiftning. Om du inte fått blanketten ansökan om betäckningsbevis för din hingst med posten så kontakta Ylwa Nannebro på STC, Ansökan och betalning ska vara STC tillhanda senast 1 april eller före första betäckning. I den spelutredning som presenterades av regeringens utredare Jan Nyrén i mitten av december föreslogs att ATG ska ha fortsatt ensamrätt på spel på hästar. Spelmarknadens nya regler föreslås träda i kraft den 1 januari STC:s generalsekreterare Ulf Hörnberg uppger till asvt.se att han tycker processen går för långsamt: "Vi är kritiska till att utredaren har som mål att införa den nya regleringen först i januari Det är en mycket lång tid i en spelmarknad som inte fungerar". Nya regler för spelmarknaden först 2011 är inte bra, tycker STC:s generalsekreterare Ulf Hörnberg. Sandin missnöjd med spelavtalet ATG träffade ett nytt avtal med staten den 18 december i fjol. Avtalet beräknas ge ATG ökade intäkter på cirka sju miljoner varav tre miljoner öronmärks för Hästnäringens nationella stiftelse. STC:s ordförande Patrik Sandin är inte nöjd med avtalet eftersom han anser att staten tagit för liten hänsyn till travsportens allvarliga ekonomiska situation, uppger han till asvt.se. I det nya avtalet som träffades mellan ATG och staten i december togs för liten hänsyn till travsportens tuffa ekonomiska situation, anser STC:s orförande Patrik Sandin. Foto: LJ/Kanal 75 Foto: LJ/Kanal 75 Travhästen nr