Tidningen för alla travintresserade Nr Tema: Avel. Hingstval och BLUP sid 13. Hemma hos Hult sid 17 Stall Zet nysatsar sid 32

Transkript

1 Tidningen för alla travintresserade Nr Tema: Avel Hingstval och BLUP sid 13 Hemma hos Hult sid 17 Stall Zet nysatsar sid 32

2 Innehåll Medlemsblad för Avels föreningen för Svenska Varm blodiga Travhästen. Ingår i medlemsavgiften på 400 kr för ASVT:s medlemmar. ASVT Solvalla Travbana Stockholm Tel Fax Ansvarig utgivare: Anders Lindh, Generalsekreterare ASVT anders.lindh@asvt.se, Chefredaktör och stf ansvarig utgivare: Lotta Isacsson, Frilansjournalist, Lingress Media travhasten@asvt.se, Tidningsproduktion: LIME AB, Annonsförsäljning: Agneta Rosinius, agneta.rosinius@lime.nu , Grafisk form och layout: Charlotta Behrens Emma Nilsson Tryck: Norra Skåne Offset Föreningen 5 Årskrönika 10 ASVT Just nu 22 Hästbristen redan ett faktum 26 Kallelse till årsstämman Du har väl anmält dig? En månad kvar nu 36 Trottex informerar Nytt auktionsår, och Trottex vässar f ormen Tema: Avel 13 Din avelsverksamhet och dess syfte Föder du upp för avsalu eller eget bruk? Tänker du tillräckligt kritiskt i sto- och hingstval, och när fungerar/fungerar inte BLUP? 17 Hemma hos Hult Henrik Hult, ansvarig för Föl- och a mmajouren, kan det mesta om fölningar inte minst när någonting går snett. Travhästen gjorde hembesök på hans gård utanför Örebro. Reportage 32 Många järn i elden hos Stall Zet Efter ett bedrövligt, skadedrabbat fjolår har Stall Zet hittat formen igen och satsar på både tävling och forskning. Blandad läsning 29 Gästkrönika Hans Ljungkvist, ordförande i SvenskTravsport, har ordet 30 Årets uppfödare och bragd Dubbelseger för årets vinnare Statistik 39 Årets avelshingst 40 Hingststatistik 2011 Norden, samt Frankrike, Italien och USA 43 Uppfödarstatistik 100 vinstrikaste uppfödare åringsstatistik 45 4-åringsstatistik 46 Segerstatistik Travhästen 1 12 Omslagsfoto: Ulf Forslund Travhästen gratulerar: Ready Cash och kretsen kring hästen för ännu en seger i Prix d Amerique! Foto: Claes Kärrstrand Utgivningsplan och mer information om Travhästen finns på Travhästen nr

3 Årskrönika Foto: Thomas Blomqvist/ Kanal 75 Kära vänner! Att livet kan förändras otroligt snabbt fick jag själv erfara för cirka tre m ånader sedan, då jag efter ett år med osedvanligt många uppdrag och resor råkade ut för en stroke. Mirakulöst nog fick jag en andra chans och kan därför nu gå med eller utan käpp och alltså vara nästan som vanligt - förutom att allt tar längre tid. Detta gör att jag med vemod och vånda vid årets stämma lämnar ordförandeskapet i ASVT, ett förtroende jag har haft sedan 1993, alltså i 19 år. ASVT har därför blivit en del av mitt liv. Naturligtvis hjälper jag gärna till även fortsättningsvis om jag kan vara till nytta för föreningen. På nya positioner Tiden går fort när man har roligt och själv tycker jag därför inte det var så länge sedan jag tog över ordförandeskapet efter Ingemar Anderson när ASVT:s sekretariat flyttade till Stockholm och Solvalla från Kvibille där Mr Avelsföreningen, Elis Ljungek, regera t så många år. Med till Stockholm f lyttade också den levande uppslagsboken Olle Jönsson och vår ambitiöse generalsekreterare Ove Konradsson som faktiskt gjorde tjänst hos ASVT i två omgångar innan han gick vidare och blev närmaste man hos landshövdingen i Västergötland. Christina Olsson, Oves efterträdar e, gick så småningom vidare till Svensk Travsport där hon nu är chef för avelsavdelningen. Ulrika Lundberg som b örjade sin bana med att styra och ställa på Trottex innan hon blev g eneralsekreterare gick sedan vidare och blev länsdirektör i Södermanland. Nu senast har grannlandet Norge stulit vår biträdande generalsekreterare, tillika Avelsvärderingsnämndens ordförande, Anders Järnerot för att bli avelsansvarig inom DNT. Tala om plantskola! Kansliet håller ställningarna Vår nuvarande generalsekreterare Anders Lindh delar sin tid mellan ASVT och Solvalla, som ordförande i Stockholms Travsällskap, och det fungerar alldeles utmärkt. Detta arrangemang skulle naturligtvis inte fungera utan uppbackning från en i övrigt hängiven personal på sekretariatet: Sara, verksamhetsansvarig för Trottex biträdd av Mia och under befäl av Trottex ordförande Håkan Karlsso n. Vidare Ylva i växeln som ansvarar för ekonomin och Lotta och Lena som ansvarar för det skrivna ordet samt kontakt ut mot medlemmarna. Ett varmt tack till alla er som bidragit till att jag kunnat sova gott om nätterna och inte behövt oroa mig för ASVT:s verksamhet. Kampen om premien i klassiska lopp När jag ser tillbaka på alla år som ASVT:s ordförande har vi i de klassiska loppen lyckats höja uppfödarpremien till 20 procent. 10 procent tas från insatserna och betalas av travsällskape n och återstående 10 procent betalas som vanligt ur den allmänna potten eller med hjälp av sponsorer. Det var meningen att den överenskommelsen skulle gälla alla insatslopp men det försvann med ett penndrag i det så kallade sparpaketet. ASVT lyckades dock förhala beslutet några år i de klassiska loppen. Detta då vi Travhästen nr

4 Grattis alla duktiga uppfödare! upptäckte att propositionerna redan godtagits av dåvarande STC och att hästägarna redan betalat insatser för hästarna under de premisserna. Att vi stod på oss i den förhandlingen är jag faktiskt stolt över. Våra 20 procent i uppfödarpremier i de klassiska loppen har vi nu återfått. I övriga insatslopp kvarstår de 10 procenten. Något för den blivande styrelsen att ta tag i. Ingen omfördelning av grundnivån Jag är också stolt över att när premielopps- och kvalpengarna infördes fick vi rätt till 10 procent även av dem. Apropå de generella 10 procent en i uppfödarmedel vill jag än en gång understryka att det är farligt att börja rucka på den principen genom att exempelvis, som ibland framförts önske mål om, föra över en del av uppfödarpremierna från de äldre hästarna till de yngre. Inte heller torde detta nu vara nödvändigt längre då de nya prispengarna till största delen läggs på yngre hästar. Jag är också övertygad om att med det sätt vi tävlar på i Sverige, med år gamla hästar, gör de 10-procentiga premierna rakt över för de äldre hästarna både nytta och sprider glädje där de hamnar. Att åderlåta de generella 10 procent-premierna tror jag är farligt. Något som vissa travnationer bittert fått ångra. Några större summor totalt för de äldre hästarna rör det sig heller inte om. Höjning vid tävling utomlands Det gläder mig att vi lyckades övertala höga vederbörande att höja beloppet för prispengarna intjänade i utlandet till den första miljonen. För uppfödarnas del kronor. Förut gällde Viktoria Eriksson är uppfödare till Fascination, vinnare av Svensk Uppfödningslöpning. Foto: Kanal 75 det från 0 till kronor, alltså högst kronor till uppfödare n. Men hade hästen på den tiden redan tjänat en halv miljon i S verige utgick ingen extra uppfödarpremie hur mycket mer hästen än tjänade utomlands. Eftersom allt fler svenskfödda hästar tävlar utomlands vore det k anske idé att än en gång försöka höja grundbeloppet. Samma peng för A- och B-tränat Att vi dessutom kommit så långt att det från och med 2012 inte blir någon skillnad om hästen är i A- eller B t räning vad gäller premie- och kvallopps ersättning tycker jag är utmärkt och inte en dag för tidigt. Jag vet att detta har varit känsligt för tränarkåren men det måste vara hästens prestation som sådan som skall uppmärksammas. Dessutom slipper vi tråkiga diskussioner om såväl moral som otillbörlig konkurrens. På sikt tror jag denna ändring är viktig för uppfödarna som säkerligen i och med detta kommer att få fler bud på sina hästar i de lägre prisintervallerna, samt att det förhoppningsvis blir en uppmuntran för såväl amatörer som B-tränare. Detta är jag övertygad om att sporten kommer att må bra av. Utredningar och konsekvenser När jag tänker tillbaka minns jag också hur vi otaliga somrar deltagit i och Pato, årets Kriterievinnare, är uppfödd av Toni och Helens HB & Britta Hansson. Foto: Kanal 75 brottats med de problem som olika utredningar skapat. Exempelvis Cartautredningen som för övrigt ledde till tidigare nämnda tuffa och sorgliga sparpaket med neddragningar för oss aktiva. Jag minns också arbetet med den nya travbibeln Trav 2010 som nu för övrigt håller på att moderniseras under namnet Horisont Nytt för i år är glädjande nog att vi genom BAS-organisationerna fått delta i diskussionerna inför budgeten Resultatet blev cirka 50 nya miljoner i prispengar för hästägarna, huvudsakligen fördelade till yngre hästar. Av vad jag förstått är den bakomliggande tanken att detta borde stimulera efterfrågan på våra unga hästar och därigenom gynna uppfödarna. Med viss besvikelse kan jag bara konstatera att uppfödarnas rop på omgående stöd och hjälp tycks ha klingat för döva öron. Stimulans att köpa nya, unga hästar bland annat för att kunna fylla loppen i det tävlingsschema vi för närvarande har är säkert utomordentligt bra - men kommer det inte försent? Kvalitet och kvantitet Avelsföreningens undersökning - Vart är vi på väg? - föredömligt genomförd av Björn Damm och Anders Järnerot visar tydligt att antalet uppfödare och antalet ston som betäckts, därmed också antalet blivande föl, går ner. Och det snabbt. Juridiksnubben KB & Revert AB har fött upp Derbyvinnaren Beau Mec. Foto: Kanal 75 Perfectly Enough, finalvinnare i Breeders Crown-finalen för 3-åriga hingstar, är uppfödd av Menhammar Stuteri. Foto: Kanal 75 Anders Satrell är uppfödaren bakom Kadett C.D. som vann Breeders Crownfinalen för 4-åriga hingstar. Foto: Kanal 75 6 Travhästen nr

5 Bengt-Åke och Kjell Nyberg har fött upp Vincennes, segrarinnan i Oaks samt Breeders Crown-finalen för 3-åriga ston. Foto: Kanal 75 Celeber Data & Ekonomi Konsult är uppfödarna bakom StoChampionatvinnaren Tamla Celeber. Foto: Kanal 75 Nettan Palema, segrarinna i Derbystoet och finalvinnare i Breeders Crown för 4-åriga ston, är uppfödd av Karl-Erik Bender. Foto: Kanal 75 I undersökningen visade man också att det finns ett samband mellan kvantitet och kvalitet för hur vi använder våra avelsindivider samt vid vilken ålder våra ston bör debutera i avelsboxen. Vårt nya premieringssystem för avelshingstar har medfört att flera individer som idag får användas i aveln inte lever upp till tidigare kvalitetskrav. Det oroar och riskerar att den svenska avelsmodellen kommer att åderlåtas. Mot den bakgrunden blir givetvis resultatet av enkäten som ASVT presenterade i samband med undersökningen Vart är vi på väg? speciellt oroande då många uppfödare allvarligt överväger att upphöra med verksamheten. På många håll har det redan skett. Under en bilresa i somras 60 mil norrut såg jag faktiskt inte ett enda sto med föl i hagarna längs vägen inte någon häst överhuvudtaget. Det var oroande. Uppfödarna behöver framtidstro Naturligtvis får vi glädja oss åt de 10 procenten, eller cirka 5 miljonerna, av de blivande prispengar som automatiskt går till uppfödarna. Men jag hade väl hoppats på några mer konkreta åtgärder, typ en klapp på axeln till oss uppfödare som år efter år föder upp hästar med förlust men som ändock får fram den ena svenskfödda stjärnan efter den andra. Jag vet också att våra frysmärkare som har och haft nära kontakt med alla små och stora uppfödare i hela Sverige vid sina resor runt om i landet redan slagit larm om den hopplöshet och nedslagenhet som råder i uppfödarleden. Ett varmt tack för hjälpen i form av någon sorts produktionsstimulans hade i dagens läge inte varit fel. En påtaglig uppmuntran så att man långsiktigt vågar investera i hingstar och ston för framtiden i stället för att sluta. Uppfödarna måste värna om framtidstron så att bredden i svensk uppfödning skall överleva. Detta för att legitimera att travet är den folksport vi hävdar att den är. Ny stambok nödvändig Vi har hört siffror som den av Svensk Travsport konstaterade mininivån på 3500 svenskfödda föl per år som behövs för att trygga den svenska tävlingsmodellen. Det är ett antal vi inte kommit upp till under de senaste åren. Man lugnar sig med argument som att det ordnar sig säkert för det brukar det ju göra och dom betäcker säkert sina ston i år igen. Vilka det och vilka dom? Vi vet inte längre vilka det är som äger stona, inte heller hur många ston vi har i aktiv ålder och var de finns här i landet. Vi har inte någon officiell sammanställning att förlita oss på utan argumenten, åsikterna och bedömningarna bygger på allt annat än fakta. Vi behöver en ny uppdaterad stambok. Det var snart sex år sedan sist. Är det förresten inte en av huvuduppgifterna för ST att vara stamboksförande och hålla en aktuell stambok? För varje travnation med ambitioner, speciellt med Sveriges goda rykte och föredöme, känns det orimligt att ST inte lever upp till att vara stamboksförande. Inga hästar när vinden vänder? När man talar om så allvarliga ting som hästöverskott eller hästunderskott måste man veta och kunna lita på vad man talar om, eller hur? Det har varit och är väl fortfarande en sanning att en bred bas ger en hög topp? Stjärnorna och toppen ökar intresset för sporten och skapar drömmar om att bli eller äga en stjärna, det är också en sanning. En bra sportslig kvalitet är en förutsättning för bra spel. ATG:s framgångssaga är ett bevis på detta. Det går heller inte att plocka ner en färdig häst från hyllan - som en gräsklippare - den dag efterfrågan kommer. Det tar ju faktiskt cirka fyra år från det att stoet betäcks tills vi har en startklar 3-åring om det nu föds ett föl efter den betäckningen vill säga. Så vad gör vi om och när hyllorna är tomma när den gamla eller den nya hästägaren väl bestämt sig för att investera i en ny häst om det kanske inte finns någon? Jo, naturligtvis kan vi köpa in hästar från utlandet men var det vad som egentligen var meningen med stödpaketet? Som jag sagt många gånger förut: det tar tid att bygga upp Hedershästen Torvald Palema tackar vi för otaliga glädjestunder på travovalerna runt om i Sverige och önskar honom lycka till i avelsboxen. Här avtackas han på hemmabanan Axevalla efter karriärens sista start. Foto: Kanal 75 Tyskfödde Brioni, Elitloppssegrare 2011, måste förstås hyllas igen. Likaså Joakim Lövgren, hästens tränare och kusk. Foto: Kanal 75 Travhästen nr

6 ett gott avelsmaterial men det går mycket fort att rasera detsamma. Från tumme till värmande vante? Glädjande nog kan vi notera att man i år givit tillstånd till att ta av medel från Hästsportens fond för hästägarnas bästa. Bra, men borde inte detta stöd också mer påtagligt ha kommit oss uppfödare till del? Man har också föreslagit att kunna avstå från premieloppspengarna för att påtagligt höja prissumman i de klassiska loppen kallat Drömchansen! Kittlande tanke som förslaget ligger idag om det begav sig att få möjlighet till 20 procent i uppfödarpremier - en rejäl slant för en sådan prestation. Låter väl bra men det är som vi vet inte så lätt att komma till final i dessa lopp. Eftersom endast 12 hästar i en kull av födda föl lyckas med den bedriften är det i så fall bara hästägaren som skall bestämma om detta? För oss alla uppfödare som utan egen förskyllan då måste avstå premieloppspengarna, för oss känns det inte bra. Vad händer då med uppfödarens självklara del på 10 procent av premieloppspengarna? I samma ögonblick som man bestämmer sig för att lägga de pengarna på hög borde man som uppfödare kunna veta att de pengarna garanterat faller ut till uppfödarna kanske på samma sätt som förslaget med den extra premien till de 3-åringar som startat före första juli. Det jag förra året skämtsamt ka llade det bidde en tumme! Kanske kunde tummen så småningom bli en värmande vante för uppfödarna. I vart fall visade tummen att det fungerade under året då ett större antal 3-åringar är vanligt debuterande före 1:a juli. Bra! Om åringar till sin uppfödare skulle ge kronor skulle tummen endast bli k ronor dyrare. Men vad händer då med de pengar som skulle förgylla de klassiska loppen? Utlandsköp och konsekvenser Så kära vänner, det var en del ris men också mycket ros. Att vi föder upp bra hästar i detta land vet vi och det måste vi fortsätta med. Pengar tycks ju finnas att köpa hästar för då svenska köpare utan att blinka är med på auktionerna utomlands med skyhöga bud. Stundom skulle man kunna köpa tre svenskfödda unghästar för de summor pressen vittnat om att svenskar har bjudit för en häst vid auktionerna utomlands. Jag hoppas då bara att köparen har klart för sig att något besök i vinnarcirkeln i de klassiska loppen Uppfödningslöpningen, Kriteriet, Oaks, Stochampionatet eller Derbyt och Derbystoet för de till Sverige köpta utlandsfödda hästarna blir det aldrig. Margareta Wallenius-Kleberg. Foto: Travronden Vi ses på stämman Jag hoppas att vi alla ses på ASVT:s årsstämma den 17 mars 2012 på Scandic Infra City i Upplands Väsby. Det är viktigt att så många av oss som möjligt visar att det finns ett stort engagemang bland våra medlemmar. Uppfödarnas sak är hela Travsveriges sak! Själv väntar jag med spänning på årets första underbara föl. I år får jag tid och möjlighet att på nära håll följa Menhammars blivande T-årgång med syfte att senast 2015 ett flertal gånger som uppfödare få besöka vinnar cirkeln. Så här års är det inte förbjudet att drömma! Ekerö i januari 2012 Tio nya Diplomston utsedda Elitstokommittén har utsett tio nya diplomston. Däremot utsågs i år inget Elitsto. För att ett sto ska kunna få utmärkels en Elitsto krävs bland annat meriter från klassiska lopp eller insatslopp. Dessutom är helheten i stoets förärvning viktig. I år utsågs inget Elitsto, däremot tio D iplomston. Utmärkelsen har funnits sedan 2009 då den ersatte det tidigare så kallade hedersomnämnandet. Potentiella Elitston Vi gav Diplomsto-utmärkelse bland annat till några ston som är relativt unga i aveln och gjort en bra start. Dessa är givetvis potentiella Elitston, men vi vill se fler avkommor innan vi uppgraderar dem, säger Håkan Persson, ny sammankallande i k ommittén efter Anders Järnerot. En del andra Diplomston hade en mycket god och jämn förärvning, men saknar ännu toppar och meriter från klassiska lopp. Elitstokommittén I beslutet deltog Christina Olsson, ST, Lars G. Dahlgren,Travronden, samt Håkan Persson, Ove Konradsson och Ronny Olovsson, ASVT. Nya Diplomston 2012: Elisabeth Boko (NL) Jade Sund Maggie Bloom (US) Miss Pilaar Nilema Fine Rakel Sund Rimini Ås Royal Magic (US) Somack (FI) Superlou Ås Läs mer om årets Diplom ston på 8 Travhästen nr

7 just nu Tidningen Travhästen i förändring Från och med 2012 kommer Travhästen ut fyra gånger per år. Utöver det publiceras en digital tidning på efter årsstämman. Travhästen kommer under året att genomgå en förändring av såväl utgivning som layout. Tidningens redaktör, Lotta Isacsson, har slutat som anställd på ASVT men ansvarar tills vidare för tidningen på konsultbasis. Tips, idéer eller synpunkter på tidningen? Hör av dig via mail till t ravhasten@asvt.se, alternativt Vill du annonsera i Travhästen? Kontakta Agneta Rosinius, Lime AB, via mail agneta.rosinius@lime.nu alternativt eller På finns utgivningsplanen för 2012, annonsprislista samt alla nummer av Travhästen från 2001 till 2011 i digitalt format för läsning/nedladdning. Tidningen för alla travintresserade Nr Avelsvärderingen i praktiken sid 24 De födde upp Kriterie- & Oaksvinnarna sid 18 Årsstämman sid 13 Oro i uppfödarleden sid 8 Häng med till Normandie sid 15 Kriterieauktionen sid 34 Tidningen för alla travintresserade Nr Föl- och ammajouren 2012 I mitten av februari öppnar Föl- och Ammajouren för säsongen. Till jouren kan alla moderlösa föl eller ston som mist sina föl anmälas, oavsett ras. Föl- och Ammajouren finns som tidigare på Liksom tidigare är det eldsjälen och uppfödaren Henrik Hult som ansvarar för jouren och ser till att svara på oroliga föl- och stoägares frågor. Läs mer om Henrik Hult och hans arbete med föl- och ammajouren på sid 17 i denna tidning. Foto: Kanal 75 Nytt samarbetsavtal med KRAFFT Ett nytt avtal har tecknats med Krafft för Det innebär bland annat att Krafft även fortsättningsvis är uppfödarsponsor i ASVT:s Trottex auktionslopp. Krafft sponsrar med hederspriser i form av fodercheckar till uppfödarna av de tre först placerade hästarna i varje lopp. För medlemmarna innebär avtalet att Krafft fortsätter lämna gratis foderrådgivning. Vid foderköp om minst 600 kilo (en pall) har ASVT:s medlemmar en gratis foderanalys till ett värde av cirka 370 kronor. Numret till Föl- och ammajouren: (dygnet runt) Förnyat veterinäravtal Avelsföreningen har förnyat samarbetsavtalet med Mälaren Hästklinik med sina partnerkliniker som finns spridda över landet. Det innebär bland annat att medlemmar i ASVT har 50 procents rabatt på hälso kontroll av häst fram till den 30 april. Andra förmåner är till exempel 20 procents rabatt på kontrollröntgen av unghästar. Läs mer på 10 ASVT Travhästen nr

8 Skydd av kennelnamn ASVT fortsätter driva frågan om möjligheten att skydda stuteri- eller kennelnamn. ASVT vill att en namnändring inte ska göras utan uppfödarens godkännande. Nu ses möjligheten över att ta fram ett avtal för att reglera namnfrågan. Genom ett ömsesidigt tecknat avtal skulle köpare och säljare kunna komma överens om att det inte görs en namnändring. Målet är att ö verenskommelsen ska gälla även om hästen skulle säljas vidare. Ett sådant avtal bygger också i hög grad på frivillighet. En köpare ska inte tvingas skriva under ett sådant avtal. Hög aktivitet under 2011 Under 2011 mötte Avelsföreningen runt medlemmar och andra a velsintresserade vid någon av de a ktiviteter som ASVT anordnade runt om i landet. Under våren stod hingstoch stoval i fokus, under hösten har det varit travhästens exteriör. Satsningen på information och ökad kunskap inom avel och uppfödning är en viktig del i ASVT:s verksamhetsidé och för att främja ökat intresset för avel och uppfödning av travhästar. Aktiviteterna har också inneburit en social mötesplats men även gett många aktuella frågeställningar att arbeta vidare med. ASVT:s styrelse Margareta Wallenius- Kleberg (ordf) maria.edwardsson@ soyagroup.com Ingemar Alin (vice ordf) ingemar.alin@erfasearch.se Carina Dahling Satrell skramsta.stuteri@telia.com Ylva Lindh ylva.lindh@l-import.se Aktuellt i travsporten Februari 15 Sista dag för att anmäla till Elitauktionen. 17 Sista dag för att lämna in motioner och frågor inför årsmötet. 23 Sista anmälningsdag via internet till Internetauktion i februari. 24 Sista dag för bokning av logi vid årsstämman och deltagande på Uppfödargalan Fortbildningskurs för seminassistenter. 28 Trottex Internetauktion. Mars 7 Avelsföreningens Jubileumslöpning Avelsvärdering på Axevalla 16 Styrelsemöte ASVT och Trottex 16 Sista dag för anmälan via post till Internetauktionen i mars. 17 Årsstämma 2012 med U ppfödargala på Scandic Infra City i Upplands Väsby. 20 ASVT på Axevallas hingstdag. 22 Sista dag för anmälan via internet till Internetauktionen i mars. 27 Trottex Internetauktion. April 13 Sista dag för anmälan via post till Internetauktionen i mars. 19 Sista dag för anmälan via internet till Internetauktionen i mars. 24 Trottex Internetauktion. Maj 8 Avelsrådet sammanträder 18 Sista dag för anmälan via post till Internetauktionen i maj. 24 Sista dag för anmälan via internet till Internetauktionen i maj. 23 ASVT:s Trottex Auktionslopp Solvalla för 3-åringar. 25 Trottex Elitauktiom 2012 Scandic Infra City, Upplands Väsby. 27 Solvallas internationella Elitlopp Juni 1 Sista anmälningsdag till Kriterieauktionen. Läs mer på: Ronny Olofsson olofsson@stangabuss.se Håkan Karlsson sabybrick@telia.com Peter Martinson pmartinson@hotmail.com Suppleanter: Roland Johansson, roland.johansson@ electservice.se Gunilla Wilhelmsson stallbac@vestnet.nu Björn Damm bjorn.damm@gmail.com Håkan Persson hp@stallbredbyn.com Travhästen nr

9 Tema: Avel Din avelsverksamhet - Vad är syftet? Rubriken ramar in den fråga som kanske är viktigast att ta ställning till innan man väljer individer, både sto och hingst, för kommande säsong. Avlar du för eget bruk eller försäljning? Det är lätt att välja sto med h järtat, och det ska inte underskattas. Det kan till och med vara en nödvändighet för motivationen att satsa på uppfödning. Själv vet man ofta vilken kapacitet som fanns i stoet, och anledningarna till att framgångarna kanske uteblev. Otur? Tillfälligheter? Det behöver inte vara fel, men det kanske inte alltid är så lätt att övertyga en köpare om detsamma. Föder man upp för att sälja, så är det förstås enklare om det finns meriter på stoet, kombinerat med en attraktiv härstamning. Kraven från köparna har ökat. Tänk som en köpare Kanske måste man ta att man tvingas behålla de första avkommorna till ett om eriterat sto, för att kunna övertyga köparna när stoet har bevisat sin förärvning. Ett annat sätt är att försöka matcha in stoets avkommor till de framgångsrika tränarna för att ge dem så optimala förutsättningar som möjligt. Det är dock en kostsam och riskfylld väg att välja. Om man ska köpa ett sto lönar det sig oftast att vara kräsen. Man bör vara minst lika kräsen som köparna på auktionerna kommer att vara om några år, när avkomman ska säljas. Hur ser egentligen den kommande katalogsidan ut? Finns det något som kan locka köparna? Foto: Thomas Blomqvist/Kanal 75 Spännande uppdrag Här följer ett subjektivt, det ska understrykas exempel. Undertecknad fick i uppdrag av en god vän att "leta fram den Text: Håkan Persson hakan@asvt.se Travhästen nr

10 110 Indexutveckling Varmblodsston högst index vinner, eftersom det är så mycket annat som har betydelse på vägen, från hingstvalet tills hästen står startklar. Hur matchar individerna (hingst och sto) varandra? Det finns en rad miljöfaktorer att ta hänsyn till som inte BLUP kan påverka. Hur väl sköts uppfödningen? Hur skicklig är tränaren som har hästen? Och så vidare. Detta påverkar i hög grad slutresultatet. unga franska hingst du tror mest på." En intressant uppgift som ledde till efterforskningar i den franska hingstkatalogen och sökningar på nätet. Till slut hittades en "vinnare"; en hingst i de franska Q-, R-, S- och T-årgångarna med stor potential. Valet grundades på att hingsten har en svensk Elithingst som far. Modern har fina prestationer och har lämnat mycket bra i aveln med 100 procent startande avkommor. Mormor har även hon varit stabil i aveln med flera bra avkommor och 100 procent till start, samt ett möderne som producerat bra på andra grenar. Prestationsmässigt har hingsten mycket goda egna meriter. Dessutom tidiga, vilket vi vet nedärvs i hög grad. Kommersiellt gångbar? Hingsten har med andra ord stam och prestationer och värderades med ett mycket högt avelsvärde när han avelsvärderades i Sverige. Är han då kommersiell i Sverige? Tyvärr är det troligen så att få i Sverige ens har hört talas om hingsten och än mindre hans meriter. Det gör också avkomman svårare att sälja. Ska man däremot avla för eget bruk, så kan en hingst som denna vara ett fynd för den som vill ha franskt blod. Han fick bara enstaka ston i Sverige Det är ingen lätt analys att göra, när man förväntas veta vilka hingstar som marknaden efterfrågar om två år. Marknaden är känslig och exempelvis ett nedlåtande citat från en tränare kan få orimliga proportioner. BLUP i grunden BLUP är ett tal som visar hästens möjligheter som avelsdjur. Talet är uträknat utifrån de parametrar som är viktigast för att avla fram en tävlingshäst; exempelvis "unghästprestationer" och baserar sig på vetenskapliga beräkningar bland tusentals hästar. BLUP används även inom andra hästraser för att mäta deras avelsframsteg, med parametrar som är anpassade för deras avelsmål. På nötsidan har BLUP använts med stor framgång under decennier. Nu är det inte så enkelt som att Systemets förlorare BLUP är helt klart missgynnande för en del hästar. Främst de lovande hästarna som gått sönder innan de hunnit starta. BLUP tar enbart hänsyn till utförda prestationer vid tävling. Sedan missgynnas även hästar som har unghästmeriter i andra länder och sedan importeras till Sverige. Ett exempel: Mystical Michelle är efter Pine Chip (114, index 2011) och Francy Crown (inget index). Mystical Michelle har tjänat kronor under sin unghästkarriär i USA. Hon noterade 1.11,4ak som 4-åring och segrade totalt 14 gånger som unghäst. Därför borde hon alltså ha ett högt BLUP-tal, men varför har hon då endast 104? (Medeltalet ligger på 100 och över 110 anses vara högt). Anledningen är att prestationer i Nordamerika inte räknas in eftersom det är svårt att rättvist jämföra dessa mot prestationer utförda i Sverige. I Sverige gjorde hon en start som 6-åring och tjänade kronor, vilket är det som noteras i BLUP. Inför 2011, hade hon tre avkommor i startbar ålder som låg till grund för 14 Travhästen nr

11 hennes BLUP-tal: (05) Dancing Queen ostartad, (06) M.T. Excellency - 15,2a kronor - 26: 1-5-1, (07) M.T. Fastandfurious - ostartad Fyra enheters höjning Eftersom BLUP uppdateras endast en gång per år, vid årsskiftet, så räknas inte prestationer under innevarande år. Under 2011 har M.T. Excellency sänkt sitt rekord till 13,7a och tjänat ytterligare kronor, men framförallt har 3-årige M.T. Golden Boy debuterat med fina prestationer, 1.14,4a kronor - 9: Det påverkar nästa gång BLUP-talet ska uppdateras. När BLUP-talen för 2012 är klara ser vi att Mystical Michelle har höjt sig fyra enheter till 108. Det är generellt sett ovanligt med så stora höjningar från år till år. Den höjningen kan till stor del tillskrivas M.T. Golden Boy. Rättvisare mellan franskt och amerikanskt Tidigare har franska hästar varit missgynnade när alla hästar sågs som en population. Vid den senaste revideringen av BLUP-talen inför 2011, delades hästarna in i två baspopulationer; en fransk och en amerikansk. Det jämnade ut skillnaderna och nu är det en mer rättvis jämförelse mellan populationerna. Av de nya hingstarna, så fick faktiskt två franskfödda hingstar högst ingångsvärden: Orlando Vici med 124 och Offshore Dream med 123. Ofta hör man argumentet att BLUPtalet missgynnar de hingstar som fått En del hästar missgynnas av BLUP. Så är fallet med Mystical Michelle (e. Pine Chip) vars imponerande unghästprestationer i Nordamerika inte räknas in i det svenska systemet. I år höjde hon sig fyra enheter. Mycket tack vare vad sonen M.T. Golden Boy (bilden) presterat under Foto: Claes Kärrstrand dåligt stomaterial. Det är inte sant, eftersom BLUP-talet korrigeras utifrån vilka ston en hingst har fått. Endast vägledning Något man ska ha med sig i bak huvudet är att BLUP inte alls är någon sanning. Det finns många andra f aktorer som styr resultatet. Däremot ger BLUP en god vägledning om vilka individer som har den största genetiska p otentialen. Om man ser till hela kullens snitt, så ökar det med cirka 0,9 enheter per år. Detta beror på att det kommer in yngre individer som gjort ett avelsframsteg. Konkurrensen hårdnar för de äldre hästarna. Därför finns det ett medeltal för hela kullen, så att man kan jämföra hur "mitt sto" står sig i jämförelse med sina kullsystrar. Se tabell på föregående sida. Vad är dev? En fråga som dyker upp emellanåt är "Vad betyder +56 i BLUP-tal?". Då gissar jag att man har hittat hittat "+56" (till exempel) på Blodbanken och att det inte är något BLUP-tal. Det är ett tal som kallas "dev" och är exklusivt för Blodbanken. Talet räknas ut genom en formel för att ge en svar på hur bra hästen har presterat, utifrån förväntningarna. En kort och förenklad förklaring av formeln är att avkommans BLUP, jämförs med sina föräldrars BLUP-tal. "Dev" anges även i statistiktabellerna på Blodbanken, så att man kan jämföra exempelvis hur avelshingstarnas olika kullar eller hur vissa korsningar har slagit - i jämförelse med förväntningarna på deras föräldrar. Lycka till med hingst- och stovalen inför 2012! Underskatta inte BLUPtalen, men glöm inte att lyssna på hjärtat också. Travhästen nr

12 Tema: Avel Hemma hos Hult Henrik Hult är sedan närmare tolv år ansvarig för ASVT:s Föl- och ammajour. Travhästen hälsade på honom på hans lilla gård i Fjugesta utanför Örebro. Henrik Hult År som uppfödare: 20 Antal uppfödda hästar: Cirka 40 Antal ston idag: 2 st; Candy Cane e. Sugarcane Hanover, och Paonia e. Piper Cub Framgångsrikaste hästen: Ausbo Brodde ( kr) Henrik Hult är sedan många år tillbaka pensionär. Utan några uppenbara planer på att ta det lugnt. Småskalig travhästuppfödning håller vardagen på gården igång. Blodslinjer, korsningar och fölningar är nyckelorden. Och nyfikenheten. Att ge liv. Att se hur individer utvecklas. Grundläggande fostran får fölen av Henrik. Han lär dem gå i grimma, lyfta på hovar och stå still. Sedan får andra ta över. Ett par åringar höjer sina huvuden när Henrik kliver in i hagen. De följer honom med nyfikna blickar. Han är deras trygghet. Deras ledare. Men han har även en mycket viktig uppgift för alla ofödda föl och dräktiga ston i hela landet. Han kan vara länken mellan liv och död. Föl- och ammajouren Sedan drygt 12 år tillbaka finns Föloch ammajouren. En verksamhet som startades av ASVT. Ansvarig för den är just Henrik Hult. Det betyder dels att han, under säsong, ständigt har sin mobil telefon i närheten. Och här spelar hästrasen inte någon roll. I kampen om en fölunges liv är det jämlikhet som gäller. Det är lika härligt varje gång man får se ett föl födas och oftast så går det ju bra. Att få se de två frambenen sticka fram, och efter en stund kunna ana en liten nos och ett helt huvud, då brukar Henriks hjärtslag lugna ner sig. Efter det brukar det inträda en stund av vila för modern, till slut rinner liksom resten av fölet ut i halmen. När jag hör hur fölet får i sig den Text & foto: Beata Hansson Travhästen nr

13 Solsken över gården, och en kärleksfull klapp från husse. Ausbo Juliana (närmast) och Piece Of Cake har inte mycket att klaga på. av komman. Det är då lämpligt att låta sto och föl sammanföras en gång i timmen för att de ska vänja sig vid varandra. När stoets moders instinkter återkommer sätter också mjölkproduktionen igång. Men det är viktigt att man från början är medveten om, och beredd på, att tala om de mer administrativa frågorna. Hur ska försäkringarna se ut? Finns det betalningsanmodan inblandad? Hur länge ska fölet och dess amma gå tillsammans? första slurken mjölk av sin mamma, då först brukar jag lämna stallet. Många tunga samtal Runt 400 samtal per år, mellan mitten av februari till mitten av augusti räknar han med. Även om frågorna kan dyka upp lite närsomhelst. Han tillstår att mobilen faktiskt aldrig är avstängd under hela året. Nej han ser det inte som en betungande uppgift. Även om samtalen ofta kommer nattetid. Eller på julafton. Vet man hur det känns att förlora ett föl vill man göra allt för att förhindra det. Han talar om känslan av att som ägare, och stoets/fölets länk till hjälpen, plötsligt uppleva sig helt handlingsförlamad. Då är man beroende av goda råd. Och naturligtvis den viktiga råmjölken. Det är klart att det kan bli jobbiga samtal. Ponnypappor som ringer med gråtande barn i bakgrunden. Laddade möten, där man kan få rollen av en kurator. Ibland ringer folk mitt i nätterna och är helt paralyserade: Henrik, mitt sto håller på at dö, vad ska jag göra med fölet? Då gäller det att lugna dem så att de kan lyssna på mig när jag kommer med goda råd. Kampen mot klockan Klockan är fienden. Det får ta maximalt tre, fyra dagar att hitta en amma. Det är råmjölken som är den stressande faktorn. Råmjölken som inne håller viktiga ämnen som stärker fölets immunförsvar. Ämnen som är närmast omöjliga att tillföra på annat vis. Jag brukar råda folk att ringa lokalradion. Det brukar ge snabb respons. Ibland kan man ha tur och få tag på råmjölk hos något av de stora stuterierna. De brukar alltid frysa ner för eget bruk. Det är också alltid min första fråga till ägaren om stoet dött, om de mjölkat ut någon råmjölk innan. Några säckar med mjölkersättning brukar han själv alltid ha hemma. Gynnar framtida dräktighet Henrik vet av erfarenhet att de som drabbats kanske också behöver någon som kan ge råd och ett par värmande ord inför veckor av kommande nattvak och nappflaskmatningar, för de föl som inte hittar någon amma. Eller där mötet inte har fungerat. Men det är inte bara fölet som är viktigt. Även stoet som mist sitt föl behöver fylla tomrummet. Det är rent hormonellt. Ska det gå att få henne dräktig igen är det en fördel om hon får ha ett föl hos sig. Måste få ta tid Hur går det till rent praktiskt? Kan man skicka en fölunge hur långt som helst för att det ska komma till sin amma? Nej några längre transporter tål de inte och det måste som sagt gå snabbt. En annan känslig sak är lukten. Fölet luktar annorlunda än mammans biologiska föl. Då kan man smörja med något som doftar starkt, till exempel Vicks blå, i stoets näsborrar. På så vis neutraliseras dofterna av en främmande häst. Henrik betonar vikten av att ta tid på sig i presentationen mellan den nya amman och den främmande Lönen för mödan Vilka är de tydligaste tecknen på att fölningen inte går som den ska? Om jag bara ser ett framben komma ut, då blir jag orolig. Men jag har varit med om sätesbjudningar som slutat bra också. Men då får man hjälpa till mer. Ungefär 150 föl om året räddas i snitt, och år 2006 blev Henrik utsedd till djurens hjälte av försäkringsbolaget Agria. Att han tar sin uppgift på allvar är nog ingen överdrift. Han säger själv att det som driver honom är den oerhörda glädjen att få de där samtalen senare, som bekräftar att allting slutade bra. Barn och föl Kärleken till djur har Henrik haft sedan barndomen. Jag var en bondpojke som fullkomligt älskade att efter skolan gå direkt ut i ladugården till korna och bara titta på dem. Se på dem när de idisslade. Egentligen skulle jag blivit veterinär. Men det tog emot att studierna i så fall var förlagda till Stockholm. Där ville jag ju inte bo. Istället slog han in på lärarbanan. Blev skolchef, pedagog. Skrattar lite när han tänker på sina fölungar och jämför med barnen i klassrummet. Alla behöver de rutiner. Och såklart en konsekvent hand. Annars kan de bli stöddiga, börja ta över ledarskapet. Testa gränser, sätta sig med mössan på i klassrummet. Tränga in sin skötare i boxväggen. Han tittar på sina föl i hagen och konstaterar att konflikterna mellan honom och dem sällan blir stora, de känner varandra ganska bra. Och de tycker om varandra. 18 Travhästen nr Läs mer om Föl- och ammajouren på

14 Viktig information om transportsperma Posten upphör med lördagsutdelning från och med den 1 maj. Något som drabbar såväl hingsthållare som stoägare. De flesta hingsthållare tappar hingstarna måndag, onsdag och fredag. Transportsperman levereras till seminstationerna följande morgon. Transportsperma används i dagsläget vid cirka 60 procent av alla semineringar. När Posten nu avskaffar lördagsutdelningen har jakten på andra lösningar börjat. Vi undersöker just bland annat möjligheterna att använda Jetpak (expressleverantör) eller tåg, berättar Bengt Wall, vice ordförande i Svenska Hingsthållare. Drabbar stoägarna Bengt Wall tillägger att hingsthållarna, såväl på ridsom travsidan, ännu inte helt har gett upp hoppet om Posten. Men i vanlig ordning handlar det om kronor och ören. Lördagsutdelningen kostar stora pengar. Viktigast just nu är att få ut information om förändringen, inte minst till stoägarna framhåller Bengt Wall. Det kommer att bli dyrare för stoägarna om man byter distributör. Kanske kommer det heller inte att fungera lika bra. Boka (frys)hingst i tid Bengt Wall passar också på att skicka med en annan hälsning till stoägare som väljer fryshingstar: boka tidigare. Folk bestämmer sig senare och senare. Men fördelen med fryst sperma är att vid tidig bokning kan sperman distribueras före säsongen. Då finns den på stationen när man kommer med stoet. Betydligt bättre och billigare, understryker han, än att ringa dagen innan midsommarafton Text: Lotta Isacsson Travhästen nr

15 Hästantalet är redan nu farligt lågt. Det belyste ASVT för snart ett år sedan i utredningen Vart är vi på väg. Nu bjuder Svensk Travsport in Avelsföreningen i diskussionerna om framtiden och vad som krävs för att bryta trenden. Foto: Lars Jakobsson/Kanal 75 Hästbristen redan ett faktum ASVT och ST diskuterar nya åtgärder Text: Lotta Isacsson Ifjol fanns drygt varm- och kallblod i den så kallade hästbasen och det kördes cirka lopp. Prognosen visar att om ungefär fem år är vi nere på runt hästar. Dessa räcker till att köra runt lopp, vilket innebär att antalet tävlingsdagar blir ungefär 150 färre än idag. Siffrorna, presenterade vid Svensk Travsports ordförandekonferens i Göteborg i januari, visar enligt Anders Lindh, ASVT:s generalsekreterare, att Avelsföreningen var rätt ute i Vart är vi på väg?. Vi flaggade för den här utvecklingen redan efter Kriterieauktionen Utredningen gjordes som en följd av detta. För att upprätthålla dagens tävlingsmodell, det vill säga ha till räckligt mycket hästar för att fylla loppen och därmed få spelet att rulla, krävs som bekant cirka registrerade föl. Den kritiska punkten ser vi ut att nå redan i år. Kostnaderna ökar snabbt Lika deprimerande som de branta utförsbackarna i utvecklingen av hästbeståndet är kostnaderna för att äga häst. Det blir dyrare och dyrare för varje år som går. Mest av allt sticker veterinär kostnaderna iväg, men även transporter och foder. Flera BAS-organisationer, däribland ASVT, har i åratal arbetat aktivt med utgiftssidan genom att bland annat skriva samarbetsavtal med försäkringsbolag, foderleverantörer, veterinärer med flera. Ingenting tycks dock bromsa utvecklingen. Hur kommer ASVT att arbeta vidare med kostnadssidan för sina medlemmar? Veterinär, foder, försäkringar med mera är som vi vet tunga kostnader för alla aktiva. Vi har just förnyat våra samarbetsavtal både på foder- och veterinärsidan. Dock är jag förvånad över att inte fler utnyttjar dessa förmåner. Det kan garanterat bli bättre. Uppfödarna är en särskilt utsatt grupp. Där vidgas för många gapet mellan intäkter och utgifter i rasande takt. Till det faktum att bland annat kostnaderna för veterinär och foder blir allt saftigare för varje år ska räknas att många hingstar är dyra. Sedan står många där med en osåld 1-åring hemma i stallet. Alternativt tom box - vilket reducerar de löpande kostnaderna - men efter en affär där unghästen sålts för underpris. Inga direkta uppfödaråtgärder När ST presenterade sin budget innehöll den visserligen ett åtgärdspaket i storleksordningen 52 friska miljoner. Pengarna fördelas med 42 miljoner i prispengar, 5 miljoner till unghästpremier för B-tränare och lika mycket till uppfödarpremier. Dock inga åtgärder, på kort sikt, riktade direkt till uppfödarna. Och hjälpen behövs här och nu. Det här måste väl ändå ses som ett nederlag? I budgeten valde ST att prioritera åtgärder som stimulerar hästägandet och ska öka efterfrågan på hästar; det vill säga uppfödarnas produkter. Det kan man inte tycka är ett nederlag. Vad vi saknar är en direktverkande insats i syfte att återskapa investeringsvilja och framtidstro hos uppfödarna. De reaktioner budgeten väckt i uppfödarled är enligt Anders Lindh blandade. Frågar man fem olika uppfödare får man fem olika svar. Vad tycker övriga BAS om budgeten? Det mesta i det gemensamma 22 Travhästen nr

16 åtgärdsförslag BAS presenterade för ST:s styrelse i mitten av oktober har tillgodosetts. Det tolkar vi som att ST lyssnar på de aktivas organisationer, det råder öppenhet och delaktighet i dialogen. Att ATG också är med på tåget råder inga tvivel om, enligt Anders Lindh. Att de lägger en kraftigt underbalanserad budget är helt unikt Antal varmblod Hästbas Reg. föl Uppfödarnas situation utreds Nu har Svensk Travsport insett behovet av en fördjupad utredning om tillståndet i uppfödar branschen, berättar Anders Lindh. Utredningen sker på tjänstemannanivå; där Svensk Travsport representeras av Ulf Hörnberg och ASVT av Anders Lindh. Det känns mycket bra att vi ska fortsätta se över uppfödarnas situation. Det är viktigt att vi, tillsammans med ST, kommer fram till vilken typ av åtgärd/åtgärd som har bäst inverkan för uppfödarna. Men man ska komma ihåg att inte bara uppfödarna utan hela den svenska travsporten står inför problem som, om det fortsätter så här, kommer att kräva tuffa beslut. Det första mötet kring utredningen hålls denna månad Antal kallblod Kostnadsutveckling hästägande Hästbas Reg. föl Vet (veterinär) TDS (tränaravgifter mm) KPI (konsumentprisindex) P&P (prispengar och premier) Källa: Svensk Travsport Travhästen nr

17 Kallelse till ASVT:s årsstämma Lördagen den 17 mars 2012 Scandic Infra City i Upplands Väsby Om bara en månad är det dags för ASVT:s å rsstämma i Stockholm. Du har väl anmält dig? Stämmoförhandlingarna på lördag eftermiddag innehåller bland annat punkten val av styrelse. Från och med i år ska antalet ledamöter minskas från sju ordinarie och fyra su ppleanter till nio ordinarie ledamöter. För första gången någonsin ska stämman dessutom välja ord förande. Tidigare har ordförande valts av s tyrelsen. Nuvarande ordförande M argareta Wallenius-Kleberg avgår vid stämman. Nytta på dagen Efter avslutade förhandlingar hålls tre föreläsningar: Margareta Bend roth, agronom och hästrådgivare vid Hushållningssällskapet Sjuhärad, talar om genetiska faktorer på hästsidan. Lisa Andersson föreläser om genetikens möjligheter. Dessutom finns Anders Järnerot, tidigare på ASVT och nu avelschef på DNT, på plats för att tala om norsk travsport och uppfödning.... och nöje på kvällen! Och på kvällen blir det fest! Den traditionsenliga uppfödargalan innehåller middag, musik och garanterat hög stämning. Dessutom prisas årets vinstrikaste upp födare, årets bragduppfödare, årets klassiska vinnare samt årets auktionshäst. Kvällens konferencier är Hans G Lindskog. Foto: Kanal 75 Valberedningens förslag till årsstämman Motförslag ska vara ASVT tillhanda två veckor innan stämman och delges sedan medlemmarna senast en vecka innan stämman. Margareta Wallenius- Kleberg, ASVT:s ord förande sedan 1993, avtackas vid stämman. Foto: Kärrstrand Ledamöter som väljs för två år: Ingemar Alin tillika ordförande Ylva Lindh Peter Martinson Håkan Persson Johan Hellander Ledamöter som väljs för ett år: Håkan Karlsson Ronny Olofsson Björn Damm Gunilla Wilhelmsson 26 Travhästen nr

18 Margareta Bendroth, en av tre föreläsare, kommer att tala om genetiska faktorer på hästsidan. Foto: Kärrstrand Program 11:00 Lunch (bokas och betalas av gästen själv) 12:00 Stämman startar. Sedvanliga stämmoförhandlingar följt av föredrag samt information från ASVT:s samarbetspartners 18:00 V75 19:30 Fördrink 20:00 Middag, uppfödargala och underhållning Viktiga datum 17 feb: sista dag för inlämning av motioner samt anmälan av frågor som ska behandlas av styrelsen. 24 feb: sista dag för bokning av hotellrum, lunch och middag: Hotellbokning: Scandic Infra City ( alt Uppge kod BASV Priser: dubbelrum 800 kr, enkelrum 700 kr. Lunchbokning: Scandic Infra City, se kontaktuppgifter ovan. Pris: 160 kronor. Bokning av middag: via ASVT, tel alt Pris: 354 kronor exklusive dryck. Samtliga priser inklusive moms. Aktuell information om årsstämman publiceras löpande på Rättelse I föregående nummer av Travhästen fanns några felaktigheter angående stämman: I år serveras inte buffé, utan det är servering vid bordet Rum bokas och betalas direkt via hotellet Budgeten läggs inte ut på hemsidan eftersom stämman, enligt nya stadgar, ej fastställer denna Travhästen nr

19 Krönika Fortsatt analys av uppfödarnas situation Låt mig börja denna krönika med att gratulera svenska uppfödare till ännu ett framgångsrikt år på svenska och internationella travbanor. Svensk uppfödning håller högsta internationella klass, vilket bland annat syns i resultatlistor över hela Europa samt i vår egen export statistik. Attraktiva hästar och hög kvalitet är bra men inte tillräckligt bra för att vi skall vara nöjda. Vi måste också få fart på den svenska marknaden så att fler människor vill äga häst i framtiden. Ökade kostnader samt urbaniseringseffekter och ändrade livsstilar anges ofta som förklaring till varför intresset att äga häst minskar. Detta är inget svenskt fenomen, i våra nordiska grannländer minskade antalet registrerade hästar under 2011 med procent och lika mycket förväntas nedgången bli innevarande år. Liknande utveckling sker inom ridsporten i stort sett hela Europa. Frankrike är det enda landet inom travsporten som visar positiv utveckling på detta område. Så här ligger det till i Sverige: under de senaste 10 åren har antalet registrerade hästar i tävlingsbar ålder minskat med cirka 15 procent. Detta är allvarligt eftersom hela den svenska tävlingsmodellen riskeras om vi inte kan fylla på med nya hästar när gamla har tävlat färdigt. Idag kör vi lopp per år. Om den nedåtgående trenden fortsätter som hittills kommer vi, med samma antal starter per häst, bara att ha tävlingsmaterial för att fylla runt lopp per år inom en 5-årsperiod. Svensk Travsports strategi för att försöka vända utvecklingen är att göra hästägande attraktivare. Då ökar efterfrågan på hästar vilket är till fördel för landets alla uppfödare. Vi har ökat premier och prispengar till yngre årgångar för att underlätta ägandet under hästens uppträningsperiod. Vi satsar på en kraftfull utbyggnad av startmöjligheterna för 3-åriga hästar, i år kommer bland annat 250 lopp att köras med förstapris på kronor i Svensk Travsports Unghästserie. En fördelningspolitik som tagits fram i endräkt med BAS-organisationerna och travsällskapen. Dessutom samarbetar vi med Derby- och Kriteriearrangörerna inom både varm- och kallblod med ekonomiska incitament att öka prispengarna i deras klassiska lopp. Vi stöder olika typer av samägandeformer av hästar, Rikstravet är ett framgångsrikt exempel och vi tar just nu fram administrativa IT-baserade modeller som skall underlätta samägande av hästar. Under 2011 ökade premierna till svenska uppfödare med 22 procent och uppgick totalt till 83 Mkr. Inför 2012 kommer premierna att öka ytterligare som en effekt av ökade prispengar. Under 2011 och 2012 kommer således uppfödarmedel att öka med cirka 29 procent. Vi följer nogsamt upp effekterna av dessa åtgärder och är beredda att göra ändringar om det visar sig otillräckligt. Hittills har startfrekvensen för 3-åriga hästar utvecklats mycket positivt sedan Hans Ljungkvist. Foto: Kanal talet och där är införandet av tränarpremier/premielopp en viktig framgångsfaktor. Andelen startande av hela kullen har ökat från cirka 30 procent till 42 procent sedan den här riktade stimulansen infördes. Vi arbetar också med andra åtgärder. För närvarande förbereds ett förslag om sänkning av totoskatten i Sverige till en internationellt konkurrenskraftig nivå. Om vi lyckas med det, vilket vi inte vet idag, skall alla frigjorda medel överföras till åtgärder som kan göra det attraktivare att äga häst. Tillväxten i ATG:s omsättning ligger inte längre i Sverige, det är den internationella delen av spelet som ökar mest. Vi ser gärna att den internationella affären växer ännu mer och särskilt på näraliggande marknader i Europa därför att det utgör stimulans till den sportsliga utvecklingen i de länderna, därmed ökar också möjligheterna för svenska uppfödare att exportera. Vi behöver mer faktabaserat underlag när vi skall fatta beslut. Under våren inbjuder vi ASVT att till sammans med Svensk Travsport göra en omfattande analys av uppfödarnas villkor ur bland annat ett inter nationellt perspektiv. Finns andra premie modeller som är bättre än Sveriges? Vi vet att flera länder har provat andra vägar och det vill vi studera mer. I debatten framförs ibland förslag om kraftfullt ökat 2-årstävlande, både vad gäller antal lopp som prispengar. Låt mig säga att den modellen har idag ingen förankring inom Svensk Travsport. Det främsta skälet därtill heter djurskydd. I dagens samhälle där djurskyddsfrågorna fått en allt viktigare betydelse i allmänhetens med vetande skulle det vara ytterst riskfyllt för vår trovärdighet att sätta igång en omfattande satsning på denna typ av tävlande. Hans Ljungkvist Ordförande Svensk Travsport Travhästen nr

20 Årets uppfödare & Årets uppfödarbragd Dubbelt upp för Menhammar Menhammar Stuteri blev återigen, för femte gången, Årets Uppfödare. De tilldelades dessutom utmärkelsen Årets Uppfödarbragd. Text: Håkan Persson Under 2010 toppade Menhammar Stuteri med 27,9 miljoner kronor ökade de på med nästan 13 procent till fantastiska 31,5 miljoner kronor. Det är All time high för en svensk uppfödare. Deras uppfödningar har de senaste åren konstant legat på 13 i seger procent. Topparna från 2011 är kvartetten Maharajah (5,8 Mkr), Marshland (1,7 Mkr), Orecchietti (1,6 Mkr) och Perfectly Enough (1,5 Mkr) som samtliga passerade en miljon insprunget under året. Ni vann 2011 med bred marginal före "grannen" Boko Stables. Påverkas grannsämjan av detta? Ja, den blir ju stundtals lite ansträngd, skojar Johan Hellander, platschef och veterinär på Menhammar Stuteri och fortsätter: De hade en seger och en tredjeplats igår kväll på Solvalla och vi hade "bara" en seger. Det uppmärksammas i grannskapet. Vår målsättning är att vi ska tjäna dubbelt så mycket som deras uppfödningar varje år. I år klarade Menhammar Stuteri den bedriften med råge och hade 246% tillgodo på Boko Stables. Hur jämför och utvärderar ni siffrorna internt på Menhammar? Det jag tycker är roligt är att våra hästar vinner så många lopp och även placerar sig ofta. När vi internt kollar igenom våra siffror, så brukar Margareta plocka bort våra bästa hästar ur totalen för att se hur vi ligger till även om vi inte har Maharajah, Orechietti, Perfectly Enough och så vidare för att se hur vi står oss i konkurrensen i alla fall. Det är viktigt för Margareta att det inte bara är topphästarna som tjänar pengarna, utan att det är många hästar som drar sitt strå till stacken. Det har tagit oss 60 år att komma Margareta Wallenius-Kleberg och Johan Hellander tar emot priset för Årets uppfödarbragd. Några av de största framgångarna under 2011 var bland annat Maharajahs segrar i Prix de Paris och Prix de Belgique, samt den meriterande andraplatsen i Prix d'amerique bakom Ready Cash. Vidare Orecchiettis seger i Sprintermästaren och Perfectly Enoughs seger i Breeders' Crown. Foto: Claes Kärrstrand till den position vi har idag och det ska man inte glömma. Om man ser på hur våra uppfödningar har presterat, så tycker jag att vi har en mycket god segerprocent och en ännu bättre placeringsprocent. Min uppfattning är också att vi har hållbara hästar som tävlar ganska länge. Det kanske är något som vi med bra uppfödningsformer kan vara med och påverka från start. Det tror vi i alla fall. Vi har ganska stora ytor här ute på Ekerö och vi har varit på det klara med att vi måste stimulera rörelse i grupperna väldigt tidigt och låta hästarna utvecklas i en jämn och lagom lugn takt. Förmodligen ligger vi på den höga sidan när det gäller tillväxttakt, men det är kopplat till den stora mängd motion som våra unghästar får. Hur ser det ut underifrån inför 2012 för Menhammars uppfödningar? När det gäller unghästarna, så är det alltid så att denna kull är den bästa. Det är väl vad som kallas avelsframsteg? Och förväntningar Menhammar vann en dubbelseger 2011 eftersom de även tilldelades uppfödarbragden vid Årets hästgala på Rondo i Göteborg. Hur kändes det? Det var jättekul, dels att vara där och dels att vi fick priset, säger Johan Hellander. Det är svårt att lyfta fram enskilda händelser eller hästar. Det man ska säga är att det var Menhammar Stuteri som fick priset, men det är till stor del Margaretas pris. En stor del av hennes bragd är den uthållighet och hängivenhet som hon har visat travsporten under så många år. Längre artiklar om Årets uppfödare och Årets uppfödarbragd, liksom urvalskriterierna till bragden och tidigare års vinnare finns på Hela listan över vinstrikaste uppfödare 2011 finns på sid 43 i denna tidning. 30 Travhästen nr