Egen undersökning 6 Material och metoder 6 Resultat 6
|
|
- Lucas Falk
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Innehållsförteckning Referat 2 Inledning 2 Litteraturstudie 3 Kvalitetsbedömning 3 Bakgrund 3 Målsättning 3 Genomförande 3 Forskningsresultat 4 BLUP-index 5 Stokvalitet inom svensk halvblodsavel 6 Egen undersökning 6 Material och metoder 6 Resultat 6 Diskussion 7 Litteraturförteckning 9 1
2 Referat För att svensk ridhästavel ska kunna utvecklas optimalt krävs ett gott underlag att avla på. För hingstarna finns väl genomtänkta bruksprov med höga krav för godkännande. Syftet med detta arbete var att ta reda på hur mycket stoet betyder för avkommans prestation. Har hennes meriter betydelse för avkommans resultat vid kvalitetsbedömning? Undersökningen omfattar 735 hästar som genomförde kvalitetsbedömning år En närmare granskning har gjorts på de hästar vars mödrar har resultat från kvalitetsbedömning, placering vid tävling samt BLUP-index. Studien berör endast disciplinen hoppning. De mödrar som blivit tilldelade klass I vid kvalitetsbedömning har i större utsträckning avkommor som också blivit klass I, jämfört med de mödrar som blivit klass II till IV. Ston i klass IV har flest avkommor i klass IV. Tävlingsresultaten visar att av de avkommor som var klass I och II vid kvalitetsbedömning hade fler mödrar med placeringar i samtliga klasser jämfört med avkommor som var klass III eller IV. Av BLUP-indexet framgår att stona med avkommor i klass I vid kvalitetsbedömning hade ett medelvärde i hoppning på 106. För mödrarna med avkommor i klass IV var medelvärdet endast 88. Undersökningen visar att de ston som själva presterar bra också lämnar avkommor av hög kvalitet. De ston som presterar dåligt bör således inte gå in i aveln, de blir då bromsande i arbetet mot avelsmålet för den svenska varmblodiga hästen. För att få bort de dåliga stona och gynna de som håller hög standard skulle ett införande av ett obligatoriskt bruksprov för ston kunna vara en lösning. Endast avkommor som både har godkänd moder och fader skulle då få gröna papper. Kvalitetsbedömningen skulle kunna fungera som ett sådant obligatoriskt bruksprov för ston eftersom det är en allsidig bedömning med stor kapacitet och det är möjligt för alla ston att genomföra den. Bara ston som tilldelats klass I eller II bör sedan sättas i avel! För att locka ägare till bra ston att betäcka bör förmåner ges till de ston som visat goda resultat vid proven. Inledning Inom svensk hästavel ställer vi i dag höga krav på våra avelshingstar. De genomgår hårda prov där de granskas ingående vad gäller exteriör och hållbarhet, temperament, gångarter och/eller hoppförmåga. Många uppfödare lägger stor vikt vid att använda en så bra hingst som möjligt till sitt sto för att få fram en avkomma med god hoppförmåga och/eller goda gångarter. Hur stor vikt bör man då lägga vid stoets egna kvalitéer, hur stor betydelse har hennes meriter för avkommans prestation? Mått på avelsstonas kvalitet kan vara deras egna prestationer vid treårstest, kvalitetsbedömning, tävling eller deras BLUP-index. Hultqvist (2001) undersökte standarden på de ston som betäcktes Av de ston som deltagit i kvalitetsbedömning tillhörde 2/3 klass I eller II i hoppning. I medeltal hade avelsstona 1999 ett BLUP-index i hoppning på 101,1. Spridningen i hoppindex var dock stor och värdena varierade mellan 59 och 174. Syftet med arbetet är att undersöka om det finns ett samband mellan mödrarnas prestationer och avkommornas resultat vid kvalitetsbedömning. I undersökningen har hoppresultat från hästar, som genomförde kvalitetsbedömning år 2000, deras mödrars resultat i hoppning, från kvalitetsbedömning och tävling, samt BLUP-index för hoppning använts. Min hypotes är att 2
3 hästar med väl meriterade mödrar presterar bättre vid kvalitetsbedömning än hästar med icke väl meriterade mödrar. Litteraturstudie Kvalitetsbedömning Bakgrund 1973 påbörjade Mälardalens Varmblodsklubb ett system som skulle bedöma ridhästens egenskaper på ett allsidigt sätt, det vi i dag kallar för kvalitetsbedömning för ridhästar. Ursprunget finns bland annat i Svenska Lantliga Ryttarnas Centralförbunds kvalitetstävlan som hölls på Flyinge, samt de tyska material und eignungsprüfungen. Till dessa lades en veterinärundersökning för att få en mer komplett bild av hästarna. I samband med att arméns hästhållning klingat av var det viktigt att hitta ett nytt system som uppfyllde de krav som ridsporten ställde på hästarna (ASVH, 2001). Avelsmålet för den svenska varmblodiga hästen lyder: En ädel, korrekt och hållbar varmblodshäst, som genom sitt prestationsinriktade temperament, sin ridbarhet, goda rörelser och/eller hoppförmåga är konkurrenskraftig internationellt. (ASVH, 2001, s 1). Avelsmålet innebär att följande egenskaper ska förbättras genom avelsarbete: Exteriör Temperament Gångarter Samarbetsvilja Hållbarhet Ridbarhet Hoppförmåga Fruktsamhet Målsättning Målsättningen med kvalitetsbedömning är att ge besked om hästens hälsotillstånd och anlag. Detta ger en fingervisning om vilken status hästen har och gör det lättare att ta beslut gällande belopp vid försäkring, försäljning eller köp. Vidare skall det ge kvalificerad rådgivning om varje hästs fortsatta utbildning och underlätta upptäckandet av tävlingsämnen. Bedömningen är dessutom ett tillfälle för stambokföring för fyra- och femåriga avelsston och ska även fungera som ett prestationstest för dessa. Kvalitetsbedömningen ska ge en objektiv bild av den egna hästens brister, förtjänster och möjligheter att utvecklas (ASVH, 2001). Genomförande Regionala kvalitetsbedömningar anordnas varje år över hela landet. Samma protokoll används vid samtliga bedömningsplatser. De bästa hästarna från varje bedömning går vidare till en riksfinal. Kvalitetsbedömningen är öppen för fyraåriga varmblodiga ridhästar, men även femåriga ston som haft föl som fyraåringar, får deltaga (ASVH, 2001). Hästen bedöms vid fem olika stationer. Betyg mellan ett och tio sätts vid varje station. 1. Veterinärstation I. Hovar och medicinskt tillstånd. 2. Veterinärstation II. Ortopediskt tillstånd. 3. Exteriör. Här sätts fem delpoäng; typ, huvud-hals-bål, extremiteter och rörelsernas korrekthet, rörelsemekanik i skritt, rörelsemekanik i trav. 3
4 4. Gångarter. Hästen visas under ryttare i fri skritt, trav under lättridning och galopp. Ett betyg ges för varje gångart. 5. Hoppning. Uppsutten eller löshoppning. Temperament och allmänt intryck bedöms på alla stationer utom exteriörbedömningen (ASVH, 2001). Forskningsresultat En undersökning av Arnason (1994), gjord på 3489 hästar som deltog i kvalitetsbedömning , visar att gångarter och hoppegenskaper har medelhög arvbarhet (tabell 1). Tabell 1. Arvbarheter för bedömda egenskaper vid kvalitetsbedömning mellan åren (Arnasson, 1994) Egenskap Arvbarhet Exteriör 0,29 Gångarter 0,35 Temperament gångarter 0,27 Hoppning (löshoppning) 0,20 Temperament hoppning 0,14 I sin undersökning skattade Arnason (1994) även genetiska och fenotypiska samband. En av slutsatserna från sambandsanalyserna var att resultaten för hoppning och gångarter är positiva, det vill säga att det inte finns något motsatsförhållande mellan hopp- och dressyregenskaper. Därmed ger rätt urval av ston och hingstar framgång i aveln för både dressyr och hoppning. Det är viktigt att så många fyraåringar som möjligt genomgår kvalitetsbedömning, för att ge ett underlag för avkommebedömning och urval av ston och hingstar i svensk halvblodsavel. Det föreligger ett visst samband mellan gångartsresultaten och exteriörpoängen, för hoppningen spelar dock exteriören en mindre roll. Ett starkt samband mellan resultaten för uppsutten hoppning och löshoppning har påvisats, därmed kan hästägaren välja hur hästen skall visas vid hoppmomentet (ASVH, 2001). I en undersökning av Ohlsson och Philipsson (1992) analyserades det fenotypiska sambandet mellan resultat vid kvalitetsbedömning och senare tävlingsresultat. Underlaget bestod av kvalitetsbedömda hästar mellan åren 1973 och 1986 och deras tävlingsresultat till och med hästar ingick i undersökningen. Resultaten tyder på att hästar som fått höga poäng på kvalitetsbedömning har goda chanser att bli framgångsrika tävlingshästar (tabell 2). Detta beror givetvis till stor del på hästarnas kvalitet, men också delvis på att hästar med goda anlag överlag får en bättre utbildning än de med mindre goda anlag. 4
5 Tabell 2. Antal hästar med placering på tävling på olika nivå i relation till kvalitetsklass i kvalitetsbedömning (Ohlsson och Philipsson, 1992) Antal placerade hästar Klassindelning från kvalitetsbedömning Lätt Msv Svår Lätt Msv Svår Dressyr Hoppning Totalt Totalt klass klass klass klass klass klass Klass Klass Klass Klass Totalt Wallin (2001) skattade genetiska korrelationer mellan bedömningsresultat för gångarter och hoppning i kvalitetsbedömning och senare tävlingsprestationer i dressyr respektive hoppning. De genetiska korrelationerna uppgick till värden mellan 0,7 och 0,9. Detta innebär att kvalitetsbedömningsresultaten redan vid fyra års ålder mycket väl förutsäger hästarnas utvecklingsmöjligheter. Det gör att man ur avelsmässig synpunkt bör utnyttja den information som kommer tidigt i hästarnas liv istället för att vänta på prestationer som kommer sent i hästens liv. BLUP-index BLUP står för Best Linear Unbiased Prediction. Det betyder att BLUP ger den mest korrekta, linjära sammanvägningen av alla data, vid en beräkning av varje enskilt djurs förväntade avelsvärde. Således avänds all information i flera generationer, både på mödernet och fädernet, samt om individen själv och dess avkommor, syskon och halvsyskon (Philipsson, 1998). Genom BLUP-metoden kan man jämföra hästar mellan olika generationer och tidsperioder, och därmed visa på de genetiska framstegen i respektive egenskap. BLUP-metoden används i de flesta stora hästnationer för att skatta avelsvärden. I Sverige har BLUP-index skattats för hingstar sedan 1986, och sedan 1997 skattas även BLUP-index för ston. Index redovisas för alla ston som själva deltagit i kvalitetsbedömning, eller är stamboksförda och har en, eller flera, avkommor som deltagit i kvalitetsbedömning (ASVH 1998). För ston betyder oftast det egna resultatet mest för indexet, därefter följer hästamning och avkommor som spelar en ganska jämlik roll. Detta på grund av det, i jämförelse med hingstarna, låga antalet avkommor (Philipsson, 1998). BLUP-index beräknas för exteriör, gångarter, hoppförmåga och mankhöjd, baserat på den information som framkommer vid kvalitetsbedömning. Vid exteriören baseras resultaten på den sammanlagda poängen av de fem bedömningsgrupperna. Lika vikt läggs vid samtliga betyg för gångarter, precis som vid hoppningen där lika vikt läggs vid teknik och förmåga som vid temperament och allmänt intryck. För exteriör, gångarter och hoppförmåga anges indexen som ett relativtal, med värdet 100 som bas. Ett totalindex räknas ut, som är ett medeltal mellan dessa tre. Mankhöjden redovisas i centimeter avvikelse från medeltalet för basgruppen och är ett mått på storleksförärvningen (Philipsson 1998). Sedan 1998 beräknas också index för olika delegenskaper såsom typ och huvud-hals-bål, extremiteternas 5
6 korrekthet, rörelser vid hand, de enskilda gångarterna, temperament för gångarter, teknik för hoppning samt temperament och allmänt intryck för hoppning (Philipsson, 1999). Stokvalitet inom svensk halvblodsavel I Hultqvists (2001) studie udersöktes de ston som fanns i svensk halvblodsavel år Vart tionde sto som betäcktes detta år granskades närmare, vilket blev 430 ston. Resultat från treårstest, kvalitetsbedömning, tävling och BLUP-index analyserades. 2/3 av de ston som bedömts som treåringar var diplom eller klass I. Endast 45 ston var visade på kvalitetsbedömning varav 2/3 var klass I eller klass II i hoppning. 46% av stona med BLUPindex hade under 100 i hoppning. 75 ston hade placeringar i hoppning i lätt till medelsvår klass. 60% av dessa var som högst placerade i lätt klass, 39% i medelsvår. Egen undersökning Material och metoder Undersökningen omfattar 735 halvblodshästar som genomförde kvalitetsbedömning år En närmare granskning har gjorts av de 179 hästar vars mödrar har resultat från kvalitetsbedömning, de 595 hästar vars mödrar har BLUP-index (2000) samt de 92 hästar vars mödrar har placeringar i lätt till svår klass på tävling. Materialet är hämtat från Institutionen för husdjursgenetik, SLU. Undersökningen omfattar endast resultat, klassindelning samt BLUP-index för disciplinen hoppning. För bearbetning av materialet har Microsoft Excel använts. Resultat I figur 1 redovisas sambandet mellan avkommornas och mödrarnas klassindelning vid kvalitetsbedömning. Det framgår tydligt att de mödrar som blivit tilldelade klass I i hoppning, i större utsträckning har avkommor som också blivit klass I i hoppning, jämfört med mödrar som blivit tilldelade klass II IV. Vidare kan man utläsa att mödrar i klass IV har flest avkommor som också blivit klass IV. 6
7 25 Antal avkommor Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass Mödrarnas klass i kvalitetsbedömning Figur 1. Antal avkommor indelade efter kvalitetsklass i hoppning vid kvalitetsbedömning i förhållande till mödrarnas kvalitetsklass i hoppning. I figur 2 presenteras förhållandet mellan mödrarnas bästa resultat vid tävling i hoppning och avkommornas klass vid kvalitetsbedömning. Mödrar som inte var placerade hade nästan lika stor andel avkommor i alla klasser. Mödrar med placering i lätt eller medelsvår+svår klass hade större andel avkommor i klass I-II (68 respektive 78%) jämfört med klass III-IV. Det enbart ett sto som hade placering i svår klass och därför slogs medelsvår och svår klass ihop. Andel avkommor 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% lätt klass msv+svår klass ej tävlade/oplacerade n=65 n=27 n=643 Mödrarnas hoppresultat klass I klass II klass III klass IV Figur 2. Avkommornas klass i hoppning vid kvalitetsbedömning i förhållande till mödrarnas bästa resultat i hopptävling. Av figur 3, där mödrarnas medelvärde i BLUP-index för hoppning redovisas, framgår att mödrarna till avkommorna i klass I, hade det högsta medelvärdet i hoppning i jämförelse med avkommorna i klass II IV. Avkommorna i klass IV var också de vars mödrar hade lägst medelvärde. Medelvärdet för alla stona var 97,1. 7
8 Medelvärde, BLUP-index, mödrar Kvalitetsklass, avkommor Figur 3. Mödrarnas medelvärde för BLUP-index i hoppning, i förhållande till avkommornas kvalitetsklass i hoppning vid kvalitetsbedömning. Diskussion Undersökningen visar på ett tydligt samband mellan resultat för avkommorna i kvalitetsbedömning och mödrarnas meriter. Oavsett om man ser till mödrarnas resultat i kvalitetsbedömning, tävling eller BLUP-index finns det ett samband. När det gäller BLUPindex var detta beräknat efter kvalitetsbedömningarna år Således är den aktuella avkomman medräknad i stoets BLUP-index och därmed uppstår en autokorrelation. Det var endast 12,5% av mödrarna som hade placering i hopptävling och det anser jag är en väldigt liten andel. Det kunde ändå visas att avkommor till ston med placeringar i hoppning i större utsträckning var bland den bättre hälften på kvalitetsbedömning jämfört med avkommorna till oplacerade ston. I den här studien togs ingen hänsyn till fadershingstarna och det kan vara så att tävlingsstona i större utsträckning var betäckta med utpräglade hopphingstar. Hur ser då stomaterialet i halvblodsaveln ut, hur pass bra är egentligen våra ston? Jag har jämfört min egen undersökning som gjorts på ston som blev betäckta år 1995 med Hultqvists (2001) studie av de ston som betäcktes Antalet ston som genomfört kvalitetsbedömning var betydligt fler i min undersökning (179 st) än i Hultqvists (2001) studie (45 st). Trots den stora skillnaden i mängd, så var det lika stor andel av stona som blivit klass I och II i hoppning (2/3) i båda undersökningarna. Av de ston som blivit placerade vid tävling hade 40% placeringar i medelsvår klass i hoppning enligt Hultqvist (2001), motsvarande endast 28% min undersökning. Medelvärdet för stonas BLUP-index i hoppning var 101,1 i Hultqvists studie jämfört med 97,1 i denna undersökning. Trenden pekar därmed svagt uppåt vad gäller stonas prestationer under denna fyraårsperiod. Stämmer då denna undersökning med verkligheten? Kan det vara så att det till största delen är avkommor till bra ston som kommer till kvalitetsbedömning? Hur stor del av de hästar som inte visas har bra respektive dåliga anlag? Hur ska vi kunna reglera de hästar som förs in i aveln, så att inte de ston som håller en alltför låg standard bromsar avelsframsteget? Ett alternativ vore att införa ett liknande system för stona som vi har för hingstarna. Ett bruksprov där stona måste göra ett godkänt resultat för att avkomman ska få gröna papper. 8
9 Kvalitetsbedömningen skulle kunna fungera som ett sådant obligatoriskt bruksprov för ston eftersom det är en allsidig bedömning med stor kapacitet och det är möjligt för alla ston att genomföra den. Bara ston som tilldelats klass I eller II bör sedan sättas i avel! Här kan man också locka de stoägare som har bra hästar, till att betäcka dem genom att införa förmåner till de ston som har goda resultat vid proven. Litteraturförteckning Arnason, Th Rapport om genetiska analyser av kvalitetsbedömningar av svenska fyråriga ridhästar Knubbo: IHBC AB, ASVH, Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Hästen BLUP-index 1997 för hingstar och ston i ridhästaveln. Arlöv. ASVH, Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Hästen Råd och anvisningar för kvalitetsbedömning Hultqvist, L Vilken kvalitet har stona inom svensk halvblodsavel? Fördjupningsarbete nr 167. Uppsala: Sveriges lantbruksuniversitet, enheten för hippologisk högskoleutbildning. Ohlsson, L & Philipsson, J Relationship between field test for Warmblood horses as four-year-olds and later competition performance. 43 rd Ann. Meet. of European Ass. for Animal Prod., Madrid, September Philipsson, J BLUP i ridhästaveln varför och vad betyder indexen? Uppsala: Sveriges lantbruksuniversitet, institutionen för husdjursgenetik. Philipsson, J Utvidgade BLUP-index för 1998 information om delegenskaper gör det lättare att välja hingst! Uppsala: Sveriges lantbruksuniversitet, institutionen för husdjursgenetik. Wallin, L Kan man förutspå hästarnas senare öden redan vid 4 års ålder? Uppsala: Sveriges lantbruksuniversitet, institutionen för husdjursgenetik. 9
Storeglemente Svenskt halvblod 2004 Fastställda av SH Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Hästen
Storeglemente Svenskt halvblod 2004 Fastställda av SH 2003-12-11 Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Hästen Svenskt halvblod (fastställda 031211) ALLMÄNT För att en häst skall få tillgodoräkna sig
Läs merGenetiska analyser av olika indikatorer på hållbarhet hos svenska ridhästar Bakgrund
Genetiska analyser av olika indikatorer på hållbarhet hos svenska ridhästar Åsa Braam, Anna Näsholm, Lars Roepstorff och Jan Philipsson Sveriges Lantbruksuniversitet Bakgrund Avelsmål Dagens avelsmål för
Läs merRESULTAT VID TREÅRSTEST OCH KVALITETSBEDÖMNING FÖR AVKOMMOR FÖDDA I STIMULANSPAKETET ÅR
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Hippologiskt Examensarbete nr 384 2010 RESULTAT VID TREÅRSTEST OCH KVALITETSBEDÖMNING FÖR AVKOMMOR FÖDDA
Läs merUtdrag ur Sto & Unghästreglemente
Utdrag ur Sto & Unghästreglemente Beräkningsuppgifter för avelsvärdebokstav l 2012 Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Hästen ASVH Service AB 1 7. Avelsvärdeklasser för ston Efter individuell avelsvärdering
Läs merGenetisk variation i ortopedisk hälsa och benställningar samt deras samband med prestation och hållbarhet hos unga ridhästar
Slutrapport december 2013 avseende projekt nr H1047020 Genetisk variation i ortopedisk hälsa och benställningar samt deras samband med prestation och hållbarhet hos unga ridhästar Huvudsökande: Jan Philipsson
Läs merBLUP-index 2003 för hingstar och ston i halvblodsavel - utnyttja delindexen när Du väljer hingst!
Artikel till ASVHs Årsbok 2003 BLUP-index 2003 för hingstar och ston i halvblodsavel - utnyttja delindexen när Du väljer hingst! Av Jan Philipsson och Åsa Viklund Inst. för husdjursgenetik, SLU Inför varje
Läs merÖvergripande Avelsmål. Avelsmål Exteriör. Avelsmål Hälsa. Avelsmål Hoppning (75%) Varför har vi. egentligen unghästtester?
Overall orthopaedic health 2016-01-29 Varför har vi egentligen unghästtester? Varför har vi egentligen Unghästtest? Framgång på tävlingsbanan = Avelsmålet Elisabeth Olsson, SWB Flyinge 15 januari 2016
Läs merEffekten av att använda olika informationskällor vid skattning av hingstars avelsindex inom SWB
Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Institutionen för husdjursgenetik Effekten av att använda olika informationskällor vid skattning av hingstars avelsindex inom SWB Maria Pettersson
Läs merSto & Unghästreglemente 2011 Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Hästen ASVH Service AB
Sto & Unghästreglemente 2011 Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Hästen ASVH Service AB 1 Sto & Unghästreglemente 1. Allmänt 3 2. Avelsvärdering av ston och unghästar 3 3. ASVHs Stambok 4 3.1. Stambokens
Läs merSto- & Unghästreglemente
Sto- & Unghästreglemente 2011 Avelsföreningen Svensk Ridponny 1 Innehållförteckning... sid 1 ALLMÄNT...3 2 AVELSVÄRDERING AV STON OCH UNGHÄSTAR...3 3 ASRPs STAMBOK...4 4 VISNINGSBERÄTTIGADE HÄSTAR...4
Läs merProtokoll vid bedömning av HOPPNING. Kat.nr. Reg. Bedömn.plats: År Klass
Protokoll vid bedömning av HOPPNING 3 = ganska dålig; 2 = dålig; 1 = mkt dålig; 0 = ej utförd. A. TEKNIK OCH FÖRMÅGA FÖRTJÄNSTER OCH BRISTER BETYG Kapacitet Rytm Taxering Ryggverkan Benteknik Reaktionsförmåga
Läs mer3-årstest 5 april 2012 Kungsgården i Flyinge
3-årstest 5 april 2012 Kungsgården i Flyinge Deltagarinformation Arrangör: Flyinge Hästsportklubb & Varmblodsklubben Malmöhus Samarbetspartner Välkommen till årets 1:a treårstest 5 april 2012 kl 09:00
Läs merFörändringar i SWBs bedömningsregelverk. Unghästtest Ridhästtest Fölbedömning Exteriörbedömning av ston
Förändringar i SWBs bedömningsregelverk 2019 Unghästtest Ridhästtest Fölbedömning av ston Namnändring SWB:s unghästbedömningar 3-årstest (Unghästtest för 3-åriga hästar) Unghästtest 4-årstest (Unghästtest
Läs merUnghästtest 2018 Gävleborgs Hästavelsförening
Unghästtest 2018 Gävleborgs Hästavelsförening Högbo Ridklubb 26 maj 2018 1 Unghästtest 2018 26 maj på Högbo Ridklubb, Sandviken Startar: 26 maj kl 09.00 Vägbeskrivning: Norr- & söderifrån: E4 mot Gävle
Läs merAvelsvärdering med index. Erling Strandberg, inst för husdjursgenetik, SLU
Avelsvärdering med index Erling Strandberg, inst för husdjursgenetik, SLU Index i hundaveln Vad? Varför? Hur? Vad är index? Avel att välja de bästa hundarna till att bli föräldrar fast ännu hellre Att
Läs merSwedish Warmblood Den svenska vägen till internationell framgång
Swedish Warmblood Den svenska vägen till internationell framgång Den svenska varmblodiga hästen KUNGLIGT ARV. Bra saker tar tid. högkvalitativ hästuppfödning och framgångar på tävlingsarenorna är ingenting
Läs mer3-årstest 12 april 2013 Kungsgården i Flyinge. Arrangör: Flyinge Hästsportklubb & Varmblodsklubben Malmöhus
3-årstest 12 april 2013 Kungsgården i Flyinge Arrangör: Flyinge Hästsportklubb & Varmblodsklubben Malmöhus Välkommen till årets 1:a treårstest 12 april 2013 på Kungsgården i Flyinge Ändringar/avanmälan
Läs merVilka egenskaper utmärker en bra hopphäst? - en analys av kvalitetsbedömningens hopprotokoll
Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Institutionen för husdjursgenetik Vilka egenskaper utmärker en bra hopphäst? - en analys av kvalitetsbedömningens hopprotokoll 1985-2005 Emilia Olsson
Läs merSto & Unghästreglemente
Sto & Unghästreglemente Bedömning av ston, föl och unghästar i Svensk Varmblodsavel 2016 Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Hästen SWB 1 Sto & Unghästreglemente Innehåll 1. Allmänt... 3 2. Avelsvärderingens
Läs merHingstreglemente. Avelsvärdering av hingstar för svensk varmblodsavel. gällande från 2015-09-12 SWB. Fastställt den 12/9 2015 av ASVH Service AB.
Hingstreglemente Avelsvärdering av hingstar för svensk varmblodsavel gällande från 2015-09-12 Fastställt den 12/9 2015 av ASVH Service AB. SWB INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. ALLMÄNT 3 2. AVELSVÄRDERINGENS GRUNDER
Läs merAVELSREGLEMENTE FÖR VARMBLODIGA RIDHÄSTAR, PONNYER, ISLANDSHÄSTAR OCH FJORDHÄSTAR
AVELSREGLEMENTE FÖR VARMBLODIGA RIDHÄSTAR, PONNYER, ISLANDSHÄSTAR OCH FJORDHÄSTAR Reglementet har fastställts av jord- och skogsbruksministeriet den 1 februari 2006. Finlands Hippos rf - 1 - INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merProgram & Deltagarmeddelande Kvalitetsbedömning (SWB) Kvalitetsbedömning & 3-årstest ponny samt fölbedömning (SWB) 2015-08-29
Program & Deltagarmeddelande Kvalitetsbedömning (SWB) Kvalitetsbedömning & 3-årstest ponny samt fölbedömning (SWB) 2015-08-29 Mellersta Norrlands Hästavelsförening 1 Domare: Kvalitets häst (SWB): Exteriör:
Läs merDetaljregler vid bruksprov för halvblodshingstar 2005
Detaljregler vid bruksprov för halvblodshingstar 2005 SvRFs tävlingsreglemente är gällande om inte annat anges i detta detaljreglemente. Begreppet gångarter är att jämställa med dressyr vid tolkning av
Läs merAvelsplan för svensk varmblodsavel 2006. Innehållsförteckning
AVELSPLAN Fastställd 2006 Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Hästen Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 2 Bakgrund... 3 3 Avelsprogram och avelsframsteg... 5 3.1 Hur skapas avelsframsteg?... 5 3.2
Läs merHingstreglemente. Avelsföreningen Svensk Ridponny
Hingstreglemente 2011 Avelsföreningen Svensk Ridponny 1 Innehållsförteckning... sid Hingstreglemente... 1 Avelsföreningen Svensk Ridponny... 1 1 SYFTET MED AVELSVÄRDERINGEN AV HINGSTAR... 3 2 VISNINGSBERÄTTIGADE
Läs merInformation gällande Svenska Angloarabföreningens Riksavelsvärdering och Utställning augusti på Axevalla, Skara
Information gällande Svenska Angloarabföreningens Riksavelsvärdering och Utställning 2016 11-14 augusti på Axevalla, Skara Proposition och program finns på http://www.morganhorse.se/joomla/files/proposition
Läs merAvelsprogram för SWB Svenska Varmblodiga Ridhästen
Avelsprogram för SWB Svenska Varmblodiga Ridhästen 2019-05-28 ASVH Service AB EFTER STYRELSEBESLUT2019-05-28 Sidan 1 2019-05-28 AVELSPROGRAM SWB 2 1.1 Om rasen SWB 2 1.1.1 Rasens benämning 2 1.1.2 Geografiskt
Läs merSto- & Unghästreglemente
Sto- & Unghästreglemente 2016 Avelsföreningen Svensk Ridponny 1 Innehållförteckning... sid 1 ALLMÄNT 3 2 AVELSVÄRDERING AV STON OCH UNGHÄSTAR 3 3 ASRPs STAMBOK 4 4 VISNINGSBERÄTTIGADE HÄSTAR 4 5 BEDÖMNING
Läs merSto & Unghästreglemente
Sto & Unghästreglemente Bedömning av ston, föl och unghästar i Svensk Varmblodsavel 2019 Fastställt 2018-09-19 av ASVH Service AB SWB 1 Sto & Unghästreglemente Innehåll 1. Allmänt... 3 2. Avelsvärderingens
Läs merHingstreglemente. Avelsvärdering av hingstar för svensk varmblodsavel. gällande från 2014-09-12 SWB. Fastställt den 12/9 2014 av ASVH Service AB.
Hingstreglemente Avelsvärdering av hingstar för svensk varmblodsavel gällande från 2014-09-12 Fastställt den 12/9 2014 av ASVH Service AB. SWB INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. ALLMÄNT 3 2. AVELSVÄRDERINGENS GRUNDER
Läs merBehörighetskrav för domare inom SWB
Behörighetskrav för domare inom SWB Inledning Under 2010 har en kvalitetssäkring av SWBs domarsystem genomförts med hjälp av ekonomiska medel från Hästnäringens Nationella Stiftelse (HNS). Arbetet har
Läs merDen unga hästens exteriör i förhållande till hållbarhet
Den unga hästens exteriör i förhållande till hållbarhet Författare: Linda Eriksson Ämne: Hästens biologi Kandidat VT 2011 1 Bakgrund Den unga hästens exteriör påverkar dess förutsättningar för ridbarhet
Läs merHingstreglemente. Avelsvärdering av hingstar för svensk varmblodsavel. gällande från 2009. Fastställda den 24/10 2008 av ASVH Service AB.
Hingstreglemente Avelsvärdering av hingstar för svensk varmblodsavel gällande från 2009 Fastställda den 24/10 2008 av ASVH Service AB. Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Hästen INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merProtokoll vid bedömning av EXTERIÖR individprövning av hingst
Protokoll vid bedömning av EXTERIÖR individprövning av hingst Plats och datum: Visningsnr Hästens namn Regnr Mankhöjd Bröstomfång Skenbensomfång Bedömningsgrupp Omdöme Typ Huvud, hals, bål och kors Extremiteter
Läs merSTOREGLEMENTE 2011 Svenska Connemara Sällskapet
STOREGLEMENTE 2011 Svenska Connemara Sällskapet REGLEMENTE FÖR STON & UNGHÄSTAR Antaget av SCS s styrelse 2011-02-19 Innehållsförteckning 1. Syftet med avelsvärderingar och bedömningar... 3 2. Bedömningar
Läs merAvelsvärden för får så tolkar du dem
Avelsvärden för får så tolkar du dem Med den nya avelsvärderingen kan vi dels, göra bättre urval av livdjur i den enskilda besättningen, dels påverka utvecklingen av våra raser på nationell nivå. Avelsvärderna
Läs merAvelsföreningen för specialhästraser Bedömningsprotokoll Reviderade
Avelsföreningen för specialhästraser Bedömningsprotokoll Reviderade 2016-08-01 Bedömningsprotokollsblanketterna kan hämtas i pdf-format från ASHR:s hemsida med följande länk: http://www.ashr.se/index.php/bedoemningar/reglementen
Läs merGenetisk analys av prestationsdata hos connemaraponnyn
Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Institutionen för husdjursgenetik Genetisk analys av prestationsdata hos connemaraponnyn Stina Noréus Examensarbete / SLU, Institutionen för husdjursgenetik,
Läs merENKÄTSTUDIE OM KVALITETSBEDÖMNING FÖR SVENSKA VARMBLODIGA HÄSTAR
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Institutionen för anatomi, fysiologi och biokemi Hippologenheten K68 Examensarbete på kandidatnivå 2017 ENKÄTSTUDIE OM
Läs merHur förselektion av hästar till bedömning och tävling kan hanteras i avelsvärderingen
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hur förselektion av hästar till bedömning och tävling kan hanteras i avelsvärderingen Katarina Rämö Examensarbete / SLU,
Läs merUPPFÖDARESTRUKTUREN INOM SVENSK VARMBLODSAVEL 2010
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Nr K 10 2010 Examensarbete på kandidatnivå UPPFÖDARESTRUKTUREN INOM SVENSK VARMBLODSAVEL 2010 Elisabeth
Läs merSvenska Russavelsföreningen
Svenska Russavelsföreningen Svenska Russavelsföreningens avelsvärderingsreglemente för ston och unghästar 2013 Antagna av Svenska Russavelsföreningens styrelse 2012-12-12 1 Svenska Russavelsföreningens
Läs merDen svenska varmblodiga hästens avelsmål
Institutionen för husdjursgenetik Den svenska varmblodiga hästens avelsmål - En enkätundersökning och analys av genetiska trender av Lina Jönsson Handledare: Elisabeth Olsson Anna Näsholm Jan Philipsson
Läs merHingst regl. Reviderade
Svenska Welshponny & Cobföreningens Hingstreglemente/Rasvisa Krav För införande i Kvalitetsbok Hingstar gällande från och med 2014-01-01 Allmänt Avelsföreningen SWF utfärdar reglemente rörande Hingstvisning
Läs merSveriges Shetlandssällskaps STOREGLEMENTE 2015. Avelsvärderingsreglemente för ston och unghästar
Sveriges Shetlandssällskaps STOREGLEMENTE 2015 Avelsvärderingsreglemente för ston och unghästar Antaget av Sveriges Shetlandssällskap (SSS) 2015-02-01 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 1 ALLMÄNT... 3 2 SYFTET
Läs merSWF Hingstreglemente
Svenska Welshponny & Cobföreningens Hingstreglemente/Rasvisa Krav För införande i Kvalitetsbok Hingstar gällande från och med 2018-04-01 Allmänt Avelsföreningen SWF utfärdar reglemente rörande Hingstvisning
Läs mertema avelsstoet Kulltorps stuteri har en tanke bakom varje nytt föl 52 hästfocus #
52 hästfocus #1 2012 www.hastfocus.se Kulltorps stuteri har en tanke bakom varje nytt föl R På Kulltorps stuteri har det i många år fötts upp vackra och framgångsrika welshponnyer sektion B, som har hävdat
Läs mer1. Vi bestämmer oss för vad vi vill "producera". 2. Vi analyserar våra ston Vad har stoet för interiörvärden? a. Hur är lynnet (hennes karaktär)?
Att Collection välja hingst 2004 Många uppfödarkollegor har frågat oss hur vi gör när vi väljer hingstar till våra egna ston och hur vi tänker när vi väljer hingstar till vårt hingstprogram. Vi kommer
Läs merBedömningsreglemente. Fölbedömning och exteriörbedömning av ston SWB
Bedömningsreglemente Fölbedömning och exteriörbedömning av ston 2015 SWB 1. FÖLBEDÖMNIG OCH EXTERIÖRBEDÖMNING AV STON... 3 1.1 Idé och mål... 3 1.2 Deltagande hästar... 4 1.3 Ansvar (hästägarförsäkran)...
Läs merA. RASBESKRIVNING Enligt Internationale Shagya-Araber Gesellschaft ISG:s Rahmen-Zuchtbuchordnung RZBO.
BILAGA 7 RAS Shagya-arab A. RASBESKRIVNING Enligt Internationale Shagya-Araber Gesellschaft ISG:s Rahmen-Zuchtbuchordnung RZBO. Exteriör Färg Skimmel, brun, svart, fux. Allmänt intryck och typ Shagya-araben
Läs merBedömningsreglemente SWB. Fölbedömning och exteriörbedömning av ston
Bedömningsreglemente SWB Fölbedömning och exteriörbedömning av ston 2016 1. FÖLBEDÖMNIG OCH EXTERIÖRBEDÖMNING AV STON... 3 1.1 Idé och mål... 3 1.2 Deltagande hästar... 3 1.3 Ansvar (hästägarförsäkran)...
Läs merAVELSVÄRDERING. Anders Järnerot
AVELSVÄRDERING Ett föredrag i ASVT:s regi Anders Järnerot FÖRE 1985 - Intresse för avel sen vi domesticerade hästen - Före 1985 premieringar för alla raser. - Jordbruksverket huvudansvarig. - Tonvikt på
Läs merBedömningsreglemente
Bedömningsreglemente Riksutställning för 3-åriga diplomston 2005 KUNGAKANNAN & HORNSUNDSPOKALEN Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Hästen 240 32 Flyinge Tel: 046-646 50 Fax: 046-527 24 E-mail: info@asvh.se
Läs merNu är det alltså fritt fram att anmäla hingsten till bruksprov/avelsvärdering som för en tre-årig hingst börjar med ett bruksprov.
Vilka kriterier skall min hingst uppfylla för att kunna bli en godkänd avelshingst? Alternativa visningsmöjligheter Hingst kan bli föremål för avelsvärdering, under förutsättning att den uppfyller nedanstående
Läs merBedömningsreglemente Kvalitetsbedömning 2005
Bedömningsreglemente Kvalitetsbedömning 2005 Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Hästen 240 32 Flyinge Tel: 046-646 50 Fax: 046-527 24 E-mail: info@asvh.se Hemsida: www.asvh.se 1 Bedömningsreglemente
Läs merSto & Unghästreglemente
Sto & Unghästreglemente Bedömning av ston, föl och unghästar i svensk varmblodsavel 2012 Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Hästen ASVH Service AB 1 Sto & Unghästreglemente 1. Allmänt 3 2. Avelsvärdering
Läs merInformation om SKK:s index för HD och ED
Information om SKK:s index för HD och ED Text: Sofia Malm Höft- och armbågsledsdysplasi (HD och ED) är vanligt förekommande i många, framförallt storvuxna, hundraser. Trots mångåriga hälsoprogram orsakar
Läs merStorlek Medelstorlek: 152 cm i mankhöjd. Variation mellan 140 162 cm förekommer.
BILAGA 9 RAS American Curly Horse A. RASBESKRIVNING. Storlek Medelstorlek: 152 cm i mankhöjd. Variation mellan 140 162 cm förekommer. Färg Alla färger är tillåtna. Päls, man och svans Karaktäristiskt för
Läs merASHR:s avelsvärderingsreglemente för hingstar i avel inklusive rasvisa bestämmelser
(ASHR) inklusive rasvisa bestämmelser - ingår i Plan- och riktlinjer för ASHR:s verksamhet som avelsorganisation Antaget av ASHR:s styrelse 2012-12-09 Godkänt av Statens Jordbruksverk 2012-12-03 Kap Sida
Läs merRåd & Anvisningar 3-årstest 2004
Råd & Anvisningar 3-årstest 2004 Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Hästen 240 32 Flyinge Tel: 046-646 50 Fax: 046-527 24 E-mail: info@asvh.se Hemsida: www.asvh.se Råd & Anvisningar för 3-årstest
Läs mer1 INLEDNING - FÖRUTSÄTTNINGAR 3 3 AVELSPROGRAM OCH AVELSFRAMSTEG 7 4 AVELSPLANENS VIKTIGASTE BESTÅNDSDELAR 10 5 RASENS BENÄMNING 10
Avelsplan fö r SWB Antagen av SWB:s styrelse 2015-09-12 1 INLEDNING - FÖRUTSÄTTNINGAR 3 2 BAKGRUND 4 2.2 MILSTOLPAR I SWB:S MODERNA HISTORIA 5 3 AVELSPROGRAM OCH AVELSFRAMSTEG 7 3.1 HUR SKAPAS AVELSFRAMSTEG?
Läs merPLAN OCH RIKTLINJER FÖR SVENSKA ISLANDSHÄSTFÖRBUNDETS STIFTELSE FÖR AVEL VERKSAMHET SOM AVELS OCH STAMBOK FÖRANDE ORGANISATION
1 PLAN OCH RIKTLINJER FÖR SVENSKA ISLANDSHÄSTFÖRBUNDETS STIFTELSE FÖR AVEL VERKSAMHET SOM AVELS OCH STAMBOK FÖRANDE ORGANISATION Antagna av Svenska Islandshästförbundets Stiftelse för Avel 2012-12-21.
Läs merAvelsvärdering med index. Sofia Malm
Avelsvärdering med index Sofia Malm Utbildning för avelsfunktionärer, 11 november 2015 Befintliga indexraser avseende ledhälsa Golden, labrador, flatcoated, rottweiler, bernersennen sedan 2012 Jämthund
Läs merHINGSTREGLEMENTE 2011 Svenska Connemarasällskapet
HINGSTREGLEMENTE 2011 Svenska Connemarasällskapet REGLEMENTE FÖR HINGSTAR I AVEL Antaget av SCS s styrelse 2011-02-19 Innehållsförteckning 1. Syftet med avelsvärdering av hingstar och hästkontroll... 3
Läs merASHR:s avelsvärderingsreglemente för ston och unghästar i avel inklusive rasvisa bestämmelser
(ASHR) för ston och unghästar i avel inklusive rasvisa bestämmelser - ingår i Plan- och riktlinjer för ASHR:s verksamhet som avelsorganisation Antaget av ASHR:s styrelse 2012-12-09 Godkänt av Statens Jordbruksverk
Läs merSvenska Fjordhästföreningens
Svenska Fjordhästföreningens Avelsvärderingsreglemente för ston och unghästar 2016 Antaget av Svenska Fjordhästföreningens styrelse 2015-10-17 SVENSKA FJORDHÄSTFÖRENINGENS STOREGLEMENTE 2016 Avelsvärderingsreglemente
Läs merTyp + HHB + Extr + Galopp+ LHT + LHA = max 60 poäng. Typ + HHB + Extr + Skritt + Trav + Galopp = max 60 poäng.
RÅD OCH ANVISNINGAR FÖR TREÅRSTEST FÖR PONNYER 2007 Treårstestets syfte är att ge om hästens anlag och förmåga, d.v.s. fungera som en varudeklaration. 3-årstestet för ponnyer följer till stora delar den
Läs merAvelsföreningen för specialhästraser (ASHR) STOREGLEMENTE samt rasvisa bestämmelser för de raser som ASHR är avelsorganisation för.
Avelsföreningen för (ASHR) STOREGLEMENTE 2018 samt rasvisa bestämmelser för de raser som ASHR är avelsorganisation för. Antaget av ASHR:s styrelse 2018-02-18 Innehållsförteckning 1 ALLMÄNT... 4 2 SYFTE
Läs merRIDSKOLEHÄSTEN IMPORT ELLER SVENSKFÖDD?
Hippologenheten Hippologiskt Examensarbete nr 375 2009 RIDSKOLEHÄSTEN IMPORT ELLER SVENSKFÖDD? Sandra Andersson Strömsholm HANDLEDARE: Linda Kjellberg, Ridskolan Strömsholm Hippologiskt examensarbete (EX0346)
Läs merBedömningsreglemente. 3 årstest 2012. Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Hästen
Bedömningsreglemente 3 årstest 2012 Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Hästen 1. 3-ÅRSTEST... 3 1.1 Idé och mål... 3 1.2 Deltagande hästar... 4 1.3 Färg på pappren Vad gäller?... 4 1.4 Ansvar (hästägarförsäkran)...
Läs merFler källor ger säkrare besked om avelsframsteg
Senaste nytt från hästforskningen populärvetenskaplig rapport nummer 1 2012 Tema - avel och hästhållning Fler källor ger säkrare besked om avelsframsteg För att kunna mäta avelsframsteg för varmblodiga
Läs merAvelsplan för svenska ardennerhästen
Avelsplan för svenska ardennerhästen 1 Bakgrund Med en ökad befolkningsmängd och med industrialiseringens början på 1800-talet, krävdes en större häst med tyngd, massa och styrka, för att kunna dra de
Läs merProposition för Bruksprovet 2015 Flyinge Kungsgård 9-14 mars
Särskilda bestämmelser Anmälan och betalning Anmälan och betalning sker via Tävlingsdatabasen (TDB) och öppnas 19 december 2014. Ordinarie anmälningstid utgår den 12 februari 2014 kl 18. Efteranmälan tas
Läs merBedömningsreglemente SWB
Bedömningsreglemente SWB 3-årstest 2016 1. 3-ÅRSTEST... 3 1.1 Idé och mål... 3 1.2 Deltagande hästar... 4 1.3 Ansvar (hästägarförsäkran)... 4 2. BEDÖMNINGSREGLEMENTE... 5 2.1 Allmänna anvisningar... 5
Läs merPLAN OCH RIKTLINJER FÖR SVENSKA ISLANDSHÄSTFÖRBUNDETS STIFTELSE FÖR AVEL VERKSAMHET SOM AVELS- OCH STAMBOKFÖRANDE ORGANISATION
PLAN OCH RIKTLINJER FÖR SVENSKA ISLANDSHÄSTFÖRBUNDETS STIFTELSE FÖR AVEL VERKSAMHET SOM AVELS- OCH STAMBOKFÖRANDE ORGANISATION Antagna av Svenska Islandshästförbundets Stiftelse för Avel den 8 december
Läs merHINGSTREGLEMENTE 2013
Svenska New Forest Föreningen HINGSTREGLEMENTE 2013 SNF s REGLEMENTE FÖR HINGSTAR I AVEL Antaget av SNF s styrelse 2012-12-11 SNF s REGLEMENTE FÖR HINGSTAR I AVEL INNEHÅLL SID 1. Syftet med avelsvärdering
Läs merSvenska New Forestföreningens STOREGLEMENTE SNF s Avelsvärderingsreglemente för ston och unghästar. Beslutat av SNFs styrelse
Svenska New Forestföreningens STOREGLEMENTE 2019 SNF s Avelsvärderingsreglemente för ston och unghästar Beslutat av SNFs styrelse 2018-11-05 SNF:s STO- OCH UNGHÄSTREGLEMENTE INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid 1.
Läs merHingstreglemente för fjordhingstar i avel
Svenska Fjordhästföreningens Hingstreglemente för fjordhingstar i avel 2011 Antaget av Svenska Fjordhästföreningens styrelse 2010 11 13 Sida 1 av 16 Innehållsförteckning 1. Allmänt.. 3 2. Syftet med avelsvärdering
Läs merAnalys av linjär egenskapsbeskrivning vid treårstest för svenska varmblodiga ridhästar
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Analys av linjär egenskapsbeskrivning vid treårstest för svenska varmblodiga ridhästar Sandra Bonow Examensarbete / SLU,
Läs merPLAN OCH RIKTLINJER FÖR SVENSKA ISLANDSHÄSTFÖRBUNDETS VERKSAMHET SOM AVELS OCH STAMBOK FÖRANDE ORGANISATION samt avelsreglemente
1 PLAN OCH RIKTLINJER FÖR SVENSKA ISLANDSHÄSTFÖRBUNDETS VERKSAMHET SOM AVELS OCH STAMBOK FÖRANDE ORGANISATION samt avelsreglemente Antagna av Svenska Islandshästförbundet (SIF) 2009-06-03, samt ändringar
Läs merFNH:s STOREGLEMENTE 30 ALLMÄNT
FNH:s STOREGLEMENTE 30 ALLMÄNT FNH utfärdar med utgångspunkt från Plan & Riktlinjer reglemente rörande avelsvärdering av ston och bedömning av Nordsvenska Brukshästar. 31 SYFTET MED AVELSVÄRDERINGAR OCH
Läs merHingstreglemente för fjordhingstar i avel
Svenska Fjordhästföreningens Hingstreglemente för fjordhingstar i avel 2016 Antaget av Svenska Fjordhästföreningens styrelse 2015-10-17 Sida 1 av 18 Innehållsförteckning 1. Allmänt.. 3 2. Syftet med avelsvärdering
Läs merHingstreglemente. Gäller från och med Avelsföreningen Svensk Ridponny
Hingstreglemente Gäller från och med 2017 Avelsföreningen Svensk Ridponny 1 Hingstreglemente Avelsföreningen Svensk Ridponny 1 SYFTET MED AVELSVÄRDERINGEN AV HINGSTAR 3 2 VISNINGSBERÄTTIGADE HINGSTAR 3
Läs merINTERNA REGLER FÖR SVENSKA ISLANDSHÄSTFÖRBUNDETS STIFTELSE FÖR AVEL
INTERNA REGLER FÖR SVENSKA ISLANDSHÄSTFÖRBUNDETS STIFTELSE FÖR AVEL Antagna av Svenska Islandshästförbundets Stiftelse för Avel juni 2015. Innehåll 1. AVELSBEDÖMNING... 2 1:1 Avelsbedömning... 2 1:2 Hingstar...
Läs merAvelsvärdering med index. Sofia Malm
Avelsvärdering med index Sofia Malm Vad tänker hon prata om idag? Vad är index? För vilka egenskaper? Varför skatta avelsvärden? Index för HD och ED Uppföljning index för berner sennen Index i avelsarbetet
Läs mer3-å rstestet 2014 i siffror
-å rstestet 2014 i siffror Allmän information Antal visade -åringar 96 Andel i förhållande till antal i årgången 51 % Antal bedömningsplatser 24 (Inklusive 2 visningshelger på Flyinge) Antal avkommor per
Läs merHINGSTREGLEMENTE 2014
Svenska Hästavelsförbundet (SH) HINGSTREGLEMENTE 2014 För de raser som Svenska Hästavelsförbundets är avelsorganisation för, inklusive rasvisa bestämmelser Antaget av SH:s styrelse 2013-11-08, 2013-12-12
Läs merAnlagspar I våra gener sitter anlagen parvis, ett från fadern och ett från modern.
Ordlista Additiv genetisk variation Variation, dvs. skillnader mellan djur, som beror på enskilda geners uttryck. Effekten av de två genvarianterna läggs ihop, avkomman blir i medeltal som genomsnittet
Läs merTrav vid H längs spåret, trava diagonalt från M till K, skritt vid A.
Engelsk Ridklass I Engelska ridklasser bedöms exteriör & ridbarhet. Ponny med ett gott temperament och en harmonisk ridning eftersöks. Ridning sker i grupp, därefter uppvisning och visning av häst vid
Läs merIndex för HD och ED - hur har det gått? Sofia Malm
Index för HD och ED - hur har det gått? Sofia Malm Avelskonferens SÄK, 12 augusti 2016 Pilotraser Golden, labrador, flatcoated, rottweiler, bernersennen sedan 2012 Jämthund och norsk älghund grå (gråhund)
Läs merFölvisning 2016 Gävleborgs Hästavelsförening
Fölvisning 2016 Gävleborgs Hästavelsförening Bergåkra Gård 2 sept Söderhamns ortens RF 3 sept 2016 Fölvisning 2016 2 september på Bergåkra Gård, Vallsta 3 september på Söderhamnsortens RF, Söderhamn Startar:
Läs merRÅD OCH ANVISNINGAR FÖR KVALITETSBEDÖMNING AV PONNYER 2011
RÅD OCH ANVISNINGAR FÖR KVALITETSBEDÖMNING AV PONNYER 2011 Kvalitetsbedömningens syfte är att se till hästens anlag och hälsotillstånd, d.v.s. fungera som en varudeklaration. Ponnyer deltog för första
Läs merAvelsarbete för bättre ledhälsa
Avelsarbete för bättre ledhälsa Svenska Sennenhundklubbens Uppfödarkonferens 24 oktober 2010 Sofia Malm Inst. för husdjursgenetik, SLU Foto: Åsa Lindholm Vad är HD och ED? Två av de vanligaste ärftliga
Läs merEffektivare avel för jaktegenskaper hos engelsk setter
Effektivare avel för jaktegenskaper hos engelsk setter av Per Arvelius En hunduppfödare strävar efter att välja de avelsdjur som nedärver önsvärda egenskaper till valparna. Eftersom många egenskaper påverkas
Läs merCOPI. World Cup 1. Weltmeyer. Absatz. Romandeur II. Camus. Utrillo. Född 1993
COPI World Cup 1 Absatz Utrillo Född 1993 Fader blev totalsegrare 1987 i bruksproven, vann Bundeschampionat i gång för 3-åringar. 1998 var han far till nästan 60 st godkända söner. Detta år blev han även
Läs merSvenska New Forest Föreningens STOREGLEMENTE SNF s Avelsvärderingsreglemente för ston och unghästar. Antaget av SNF s styrelse
Svenska New Forest Föreningens STOREGLEMENTE 2011 SNF s Avelsvärderingsreglemente för ston och unghästar Antaget av SNF s styrelse 2010-11-25 SNF:s STO- OCH UNGHÄSTREGLEMENTE INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid 1.
Läs merTips - Equipe och Tävlingsdatabasen (Tdb)
Tips - Equipe och Tävlingsdatabasen (Tdb) Allmänt För SWBs unghästbedömningar används samma anmälningsprogram som Svenska Ridsportförbundet för vanliga tävlingar. Systemet är väl inarbetat inom sporten.
Läs merSvenska Hästavelsförbundets STOREGLEMENTE 2008. Avelsvärderingsreglemente för ston och unghästar Antaget av SH 2007-12-11
Svenska Hästavelsförbundets STOREGLEMENTE 2008 Avelsvärderingsreglemente för ston och unghästar Antaget av SH 2007-12-11 Rasvisa bestämmelser Antaget av SH 2007-11-14 & 2007-12-11 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merAVELSVÄRDERING FÖRE 1985. - Intresse för avel sen vi domesticerade hästen. - Före 1985 premieringar för alla raser. - Jordbruksverket huvudansvarig.
AVELSVÄRDERING FÖRE 1985 - Intresse för avel sen vi domesticerade hästen. - Före 1985 premieringar för alla raser. - Jordbruksverket huvudansvarig. - Tonvikt på exteriör och härstamning, ej prestationer.
Läs merINTERNA REGLER FÖR SVENSKA ISLANDSHÄSTFÖRBUNDETS STIFTELSE FÖR AVEL
INTERNA REGLER FÖR SVENSKA ISLANDSHÄSTFÖRBUNDETS STIFTELSE FÖR AVEL Antagna av Svenska Islandshästförbundets Stiftelse för Avel 2016-05-11. Innehåll 1. AVELSBEDÖMNING... 2 1:1 Avelsbedömning... 2 2. BETÄCKNINGSLICENS...
Läs mer