HÖGSKOLAN PÅ ÅLAND

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HÖGSKOLAN PÅ ÅLAND www.ha.ax"

Transkript

1 HÖGSKOLAN PÅ ÅLAND Verksamhetsberättelse 2008

2 Innehåll Verksamhetsberättelse 2008 Inledning Bakgrund 4 Året i sammandrag Rektors översikt 4 Verksamhetens mål 6 Forskning 6 Kvalitetsutveckling 9 Sjukskötarutbildningen på Ålands 10-årsjubileum 9 Inskription Organisation Organisationsschema 13 Styrelsen 14 Studerandekåren 14 Branschråden 14 Förvaltning Rektor 16 Ledningsgruppen 16 Antagningsnämnden 16 Examensnämnden 16 Forskningsnämnden 16 Internationella nämnden 16 Studentsamverkansgruppen 16 Fakulteten för examensinriktad utbildning och forskning Utbildningsprogrammen 17 Programråd 18 Nya studerande 18 Öppna högskolan 19 3 Högskolebiblioteket 20 Internationell verksamhet 21 Utvecklingsprojekt 22 Studiebesök 23 Externa uppdrag och projekt 24 Inkomster och utgifter 25 Utexaminerade 26 Examensarbeten och stipendier 26 Högskolans personal Rektorskansli 28 IT-avdelningen 28 Fakulteten för examensinriktad utbildning och forskning 28 Lärare 28 Programledare 28 Studieservice 28 Öppna högskolan 29 Högskolebiblioteket 29 Laboratorier och fastigheter 29 Lokalvård 29 Projektanställda 29 Statistiska uppgifter Antal utexaminerade per program 30 Antal studerande 20.9 per ämnesområde 30 Antal studerande regionvis 30 Antal studerande kommunvis 30 Deltagare i Öppna högskolans verksamhet 31 ISSN

3 Inledning Bakgrund Den 1 januari 2003 inledde Högskolan på Åland sin verksamhet då Ålands yrkeshögskola och Ålands högskola sammanfördes i en gemensam organisation. Ålands tekniska läroverk och Ålands sjöfartsläroverk upphörde samtidigt att vara egna institutioner. Landskapet Åland är huvudman för verksamheten som bedrivs med stöd av landskapslagen om Högskolan på Åland (2002:81) och landskapsförordningen om Högskolan på Åland (2002:87). De examina som utfärdas vid Högskolan på Åland är jämställda med motsvarande yrkeshögskoleexamina i Finland enligt överenskommelseförordning (2005:65) samt FFS 248/2005. Den examensinriktade utbildningen som leder till yrkeshögskoleexamen genomförs inom utbildningsprogrammen för elektroteknik, företags ekonomi, Hospitality Management, informationsteknik, maskinteknik, sjöfart och vård. Vid högskolan bedrivs dessutom kursverksamhet, fortbildningsverksamhet, forsknings- och utvecklingsverksamhet, kunskapsspridning och samverkan med det omgivande samhället samt biblioteks- och informationsverksamhet. De kvalitativa målen för den examensinriktade de regionala behoven på Åland. Vidare är strävan att 4 5 Högskolans strategi Tio-i-topp lista bland studerandeleverantörerna till högskolan Gymnasieskola Antal studerande vid HÅ Ålands lyceum Åland 63 Ålands yrkesskola Åland 34 Ålands sjömansskola Åland 26 Ålands handelsläroverk Åland 22 Ålands vårdinstitut Åland 16 Svenska yrkesinstitutet FI 13 Yrkesskolan Optima FI 9 Ålands hotell- och restaurangskola Åland 9 Borgå gymnasium FI 6 Jakobstads gymnasium FI 6 Övriga skolor 196 Totalt 400 Rektor Agneta Eriksson-Granskog. heter. Dessa strategier behandlades i styrelsen och har under de senaste åren fungerat som en riktlinje för utvecklingen inom enheterna. Tiden var nu mogen för ett samlat dokument med formulering av de övergripande målen för hela verk samheten, kvalitativa och kvantitativa mål för högskolans uppgiftsområden samt en handlingsplan för hur målen skall uppfyllas under en femårsperiod. Under arbetets gång gjordes en kartläggning av nuläget och en strategisk analys. I slutversionen av dokumentet utgörs huvudtexten av mål och handlingsplan medan kartläggning och analys bifogas som en bilaga. Målet med strategidokumentet är att det skall vara lättillgängligt för högskolans ledning, personal, studerande, huvudman och samarbetspartners och på ett tydligt sätt visa vägen framåt. Vision Högskolan på Åland är en modern högskola som bedriver yrkesinriktad utbildning och tillämpad forskning inom de områden som efterfrågas av arbetslivet och är attraktiv för studenter och arbetsgivare samt utgör en attraktiv arbetsplats. Kännetecknande för verksamheten är internationalisering, globalisering och digitalisering. Övergripande mål I de övergripande målen framhålls behovet av en utveckling av högskolans autonomi, att högskolan skall erbjuda högklassig samhällsnyttig och arbetsmarknadsrelevant utbildning baserad på forskning Vid högskolan har under året utarbetats ett strategidokument för perioden Högskolans styrelse har aktivt deltagit i framtagningen av dokumentet och personalen och de studerande har behandlat det innan det fastställdes av styrelsen i oktober Tidigare har utbildningsprogrammen, Öppna högskolan, Högskolebiblioteket och den internationella verksamheten framtagit strategier för sina verksamoch vedertagen kunskap, att högskolan skall vara väl etablerad och ha en hög status i det åländska samhället och att högskolan skall arbeta för internationalisering, globalisering och digitalisering, bl.a. genom samarbete med andra högskolor. Vidare skall verksamheten bedrivas så att studerande och personal uppskattar den studie- och arbetsmiljö högskolan erbjuder och att studenterna med examen från Högskolan på Åland skall vara attraktiva på arbetsmarknaden och ha hög social kompetens samt vana vid näringslivets umgängesregler. Högskolan skall bedriva en verksamhet så att bästa möjliga tvärvetenskapliga synergier tas tillvara och utvecklas i enlighet med näringslivets behov samt bedriva utbildning där nya pedagogiska metoder utnyttjas och högskolebiblioteket används som en pedagogisk resurs. Den examensinriktade utbildningen inom första cykeln i Bolognaprocessen är högst prioriterad inom högskolans verksamhetsområden och vid högskolan skall finnas ett kvalitetsledningssystem, för kvalitetssäkring och utveckling av utbildningarna, den tillämpade forskningen och samverkan med det omgivande samhället. Kvalitativa och kvantitativa mål utbildningen under perioden är att erbjuda utbildning som leder till yrkeshögskoleexamen eller Bachelorexamen inom områdena elektroteknik, företagsekonomi, Hospitality Management, Informationsteknik, maskinteknik (sjöingenjör), sjöfart (sjökapten) och vård (sjukskötare). Högskolan skall även utveckla masterutbildning i samarbete med andra högskolor inom områdena vård och sjöfartsinriktad utbildning. Vidare skall det internationella studerande- och lärarutbytet vidareutvecklas, internetbaserade lärplattformar införas på utbildningsprogrammen och problembaserade och andra moderna pedagogiska metoder utvecklas och användas. Bibliotekets resurser, både elektroniska och traditionellt tryckta skall utnyttjas optimalt och utbildningarna skall samverka med arbetslivet och utvecklas så att de bygger mera på relevanta tvärvetenskapliga helheter som motsvarar de krav som finns i näringslivet och samhället av idag. De kvalitativa målen för kursverksamheten är att erbjuda kurser på högskolenivå i samverkan med högskolans utbildningsprogram samt med andra högskolor och universitet. Även att erbjuda fortbildningskurser, uppdragskurser och öppna seminarier. Kvaliteten garanteras genom ett intimt samarbete med utomstående expertis och kompetens inom näringsliv och samhälle samt med Åbo Akademi och andra högskolor och universitet och problembaserade och andra moderna pedagogiska metoder utvecklas och används. Vid Öppna högskolan skall även erbjudas prov för translatorexamen, tentamenstillfällen, högskoleprov och urvalsprov och inträdesprov för universitet och högskolor. Öppna högskolan informerar såväl arbetslivet som enskilda personer om sin verksamhet och efterhör deras behov av utbildning. För den examensinriktade utbildningen är de kvantitativa målen för åren att anta 24 studerade till studiegrupperna och vid behov 48 studerande till sjöfartsutbildningarna. Andelen utexaminerade skall uppgå till 60 % inom fem år av dem som inlett sina studier. Vidare är målet att sammanlagt tio kurser per år erbjuds på distans och att varje utbildningsprogram har gästföreläsare från arbetslivet, gör studiebesök på arbetsplatser, informerar om sin verksamhet för arbetslivet och samverkar med arbetslivet gällande examensarbeten, projekt och praktik. För kursverksamheten är de kvantitativa målen att ha sammanlagt 800 kursdeltagare på akademiska kurser och öppna programkurser, 900 kursdeltagare på uppdragsutbildning och 300 deltagare i seminarier och öppna seminarier. Vidare är de kvantitativa målen att årligen erbjuda minst tio distanskurser, anordna två högskoleprov för Högskoleverket i Sverige och att anordna allmänna tentamenstillfällen varannan lördag. Vid Öppna högskolan uppbärs terminsavgifter, avgifter för uppdrags- och fortbildningskurser och avgifter för enskilda tentamina. Målet för FoU är att tillämpad forskning och utveck ling bedrivs i anslutning till samtliga utbildningsprogram, ett forskningspolitiskt program utarbetas och antas och att antalet externfinansierade projekt ökar. Projekten ska ha relevans och anknytning till avsätta ett årligt anslag i storleksordningen euro för lärarnas arbete inom forskning och utveckling. I arbetsuppgifterna för den som får del av fakultetsmedlen för forskning ingår vetenskaplig produktion såsom licentiat- och doktorsavhandlingar samt bidrag till vetenskapliga konferenser och tidskrifter. Målet är även att högskolan skall ha adjungerade professurer i anslutning till utbildningsprogrammen, projekt med olika samarbetspartner inom de områden som är intressanta för det åländska samhället där även tvärvetenskapliga aspekter beaktas. Högskolan skall under perioden arbeta för att Ålands landskapsregering skall ha en fond för såddfinansiering för FoU-projekt. Målet för samverkan med omgivande samhället är att Åland bör utvecklas som studieort, andelen examensarbeten som ges i uppdrag av näringslivet och arbetslivet ökar, företagsbesök genomförs från alla utbildningsprogram, föreläsningstimmar från representanter från arbetslivet ökar, branschråden ges en aktivare roll, gemensamma forsknings- och utvecklingsprojekt med företag och organisationer och att kommunikationen om högskolan och dess verksamhet till det omgivande samhället utvecklas. Målet för högskolans ekonomi är en tryggad basfinansiering för den prioriterade grundutbildningen och dess utveckling och en tryggad basfinansiering för de övriga uppgifterna uppdrags- och kursverksamhet, tillämpad forskning och utveckling, samverkan med näringslivet samt funktionerna högskolebibliotek samt IT-teknik och support. Vidare är målet för högskolans ekonomi att budget och ekonomisk uppföljning koordineras med verksamheten så det är möjligt att följa upp och styra verksamheten, nyckeltal utvecklas för högskolan och

4 benchmarking genomförs med andra högskolor. En finansiering av utvecklingsprojekt ska säkerställas så att högskolan utvecklas på ett ändamålsenligt sätt och att högskolan kan fungera som ett kompetenscentrum i landskapet. Målen för ledningssystem för högskolan är att högskolan ges utökad autonomi och styrelsen ökade befogenheter i förhållande till politiker och tjänstemän och att styrelsen ges en tydligare roll, förfogar över de instrument som kan bidra till en utveckling av högskolan, självständigt ansvarar för anställningen av personalen och att tillfälliga arbetsförhållanden används såsom lagen föreskriver. Målen för Human Resource Management är att högskolan skall vara en attraktiv arbetsplats där det finns tillräckliga resurser för att uppfylla de uppsatta målen, den personliga utvecklingen i arbetet beaktas, var och en respekteras och en vänlig och trivsam atmosfär råder. Högskolan ska ha minst tre fasta tjänster inom de prioriterade utbildningsområdena samt tillräckligt antal tjänster inom övriga relevanta områden, lärarnas fortbildning omfattar minst 18 vh per år, programledares, studiehandledares och övrig personals fortbildning omfattar minst en vecka per år, minst en tredjedel av lärarna på grundutbildningen skall ha Medieval Churches on Gotland. 6 7 Verksamhetens mål Högskolan på Åland ska vara en regional profilhögskola som utgår från och utgör ett medel vid utvecklingen av ett åländskt arbets- och näringsliv i nationell och internationell samverkan; en kreativ samarbetsmiljö och pedagogisk inlärningsmiljö präglad av en helhetskoordinering av högskolan, där de studerandes inflytande beaktas på samtliga nivåer; en innovativ och nydanande högskola som tillgodoser behovet av högre utbildning i landskapet med forskningsnätverk nationellt och interna tionellt; en central aktör i forsknings- och utvecklingsverksamheten i landskapet baserat på ett utbildnings- och forskningspolitiskt program, som utarbetas i samråd mellan högskolan och landskapsregeringen; en aktiv aktör i ett innovationssystem på Åland bestående av högskola, näringsliv och offentlig förvaltning; en internationellt erkänd högskola i dynamisk utveckling och tillväxt i paritet med arbetslivets och hela det åländska samhällets behov och förutsättningar. Joakim Isaksson, lektor, dipl.ing., doktorand vid Åbo Akademi Energieffektivitet i dataflödesbaserade system. Forskningen syftar till att utveckla effektiva automatiserade design- och analysmetoder för dataflödesbaserade system, med speciell fokus på energieffektivitet. Denna typ av system förekommer typiskt inom området inbyggda system, där energiförbrukningen är av speciellt stor betydelse. För att uppnå en accepavlagt doktorsexamen, och minst en tredjedel av lärarna på de akademiska kurserna skall ha avlagt doktorsexamen. Vidare är målet heltidsuppdrag som studiehandledare på två, högst tre utbildningsprogram, lärarna bereds möjlighet att kombinera lärararbetet med praktiskt arbete, lärare som inte bedriver forskning bereds möjlighet att delta i utvecklingsprojekt, lärare som inte genomgått forskarutbildning bereds möjlighet att göra det, lärare som inte har avlagt magisterexamen eller masterexamen bereds möjlighet att delta i utbildning för sådana examina, lärarna bereds möjlighet att bedriva pedagogiska studier, för att undervisningen skall hålla god kvalitet och att intern kommunikation, öppenhet och respekt poängteras och utvecklas. Behovet av investeringar under perioden är underhåll, renovering och viss ombyggnad av Högskolan Södra och Högskolan Norra, ett simulatorcentrum, tillbyggnad av tjänsterum, lektionssalar, grupprum, cafeteria, sammanlagt m², kontinuerlig uppdatering av laboratorier för de olika utbildningsprogrammen och utbyggnad av studentbostäder för högskolans studenter. Agneta Eriksson-Granskog Rektor Forskning Projektet Ålands kyrkor För Projektet Ålands kyrkor var kalenderåret 2008 givande. Småningom börjar en kronologi för de enskilda kyrkorna och deras olika byggnadsskeden ta gestalt. För tillfället ligger fem konkluderande artiklar färdiga för tryckning, det gäller både Åland och internationella samarbetsprojekt. Totalt presenterades projektet vid sex föredrag med olika tematik, både inför lokalt auditorium och vid internationella vetenskapliga konferenser. Det internationella samarbetet omfattar förutom The Oxford Radiocarbon Accelerator Unit och 14C AMS Dateringscentret vid Universitetet i Århus numera även The Tucson NSF-AMS 14C Laboratory, Arizona, där stora metodologiska framsteg har gjorts. Angående publiceringen av Ålands kyrkor har principbeslutet fattats att Volym IV skall utgöra en populär heltäckande presentation, De åländska kyrkorna berättar, om samtliga åländska kyrkor på svenska, finska och engelska. Föredrag och internationella konferenser: 4 januari, posterpresentation: Mortar Dating in Classical Archaeology. Åsa Ringbom, Alf Lindroos, Jan Heinemeier, John Hale, Lynne Lancaster, Fiona Brock. Archaeological Institute of America, Annual meeting in Chicago. 6 januari, föredrag, Åsa Ringbom: Radiocarbon Mortar Dating at Torre de Palma, a case study from the margins of the Roman Empire Archaeological Institute of America, Annual meeting in Chicago mars, symposium: Building Roma Aeterna, Rom. Åsa Ringbom var arrangör och koordinator tillsammans med professor Robert Hohlfelder, Colorado University, Boulder. Värdar för symposiet var The American Academy in Rome, The British School in Rome och Institutum Romanum Finlandiae (Villa Lante). Vid denna konferens presenterades murbruks datering med föredrag av projektets olika medlemmar: John R. Hale, An Archaeological Revolution: The Future of Mortar Dating. Åsa Ringbom, Mortar Dating and Roman Pozzolana Results and Interpretations. Jan Heinemeier, The Scientific Background of Mortar Dating. Stephanie Maloney och Maia Langley, A Comparison of Dating Techniques at Torre de Palma, Portugal: Mortars and Ceramics. Heikki Ranta och Joakim Hansson, About Dating the Dessa föredrag publiceras i Acta Institutum Romanum Finlandiae, red. Åsa Ringbom och Robert Hohlfelder. Manuskripten är redan inlämnade för tryckning. 7 maj, föredrag: Ålands medeltida sten kyrkor, en kronologi börjar ta gestalt. Arrangör: Föreningen Ålands Vänner r.f. 15 oktober, presentation av murbruksdateringsprojektet på Museu Nacional de Arquelogia i Lissabon, inför The Archeological Institute of America och The Iberian Peninsula Society: Dating the Roman Empire and Beyond: Understanding the Methodologies and Applications for 14C Mortar Dating. Åsa Ringbom, Jan Heinemeier, Jan Heinemeier och Alf Lindroos från The Scandinavian Mortar Dating Team. 2 december, föredrag: Folktomhet på Åland efter år 1000? Några reflexioner kring ett aktuellt tema. Arrangör: Föreningen Ålands Vänner r.f. Forskning vid fakulteten Elektroteknik Matias Waller, överlärare, tekn. dr Olinjära metoder för empirisk modellering av dynamiska system. Forskningen har under 2008 varit fokuserad på att, utgående från en publikation vid en vetenskaplig konferens i Sydafrika hösten 2007, utveckla en generell metod för detektering av olinjär dynamik samt validering av olinjära empiriska modeller. Avsikten är att under våren 2009 sammanställa denna metod för eventuell publicering i lämplig vetenskaplig journal. Matias Waller, överlärare, tekn.dr och Kjell Dahl, lektor, tekn.mag. Reglertekniska tillämpningar inom navigation. Den centrala frågan inom projektet är hur tekniska utmaningar kan lösas på ett sätt som bottnar i en förståelse för hur däcksbefäl arbetar. Inom Wallers och Dahls tidigare forskning utvecklades ett pc-baserat system för insamling och bearbetning av navigationsdata från skolfartyget m/s Mikael Sars. Under har detta system utnyttjats för att utveckla modeller för fartyget som använts för design av autopiloter. En lovande strategi för implementeringen av en autopilot utvärderades under verkliga förhållanden med mycket stor framgång under våren Erfarenheterna från detta arbete och utvärderingen av autopiloten presenterades vid en vetenskaplig konferens i Kroatien hösten Företagsekonomi Christer Kullman, lärare, ekon.lic., doktorand vid Åbo Akademi Strategiska frågor kring rådgivning till små företag. Forskningen behandlar interaktiv strategistyrning i management accounting-processen i småföretag. Det empiriska materialet samlas in inom projektet Entreprenörsakademin. Hospitality Management Samu Mäkelä, doktorand vid Svenska Handelshögskolan i Vasa Forskningen behandlar produktutveckling inom stuguthyrningsbranschen på Åland. Syftet med arbetet är att analysera produkten hyrstuga och vad som ingår i den produkthelhet som olika stugägare erbjuder sina gäster i dag. Målgruppen är stuguthyrare med minst fem stugor. En artikel har publicerats i Nordic Tourism: Issues and Cases. (Hall C.M., D.K. Müller & J. Saarinen [2009]. Bristol: Channel View.) Informationsteknologi Dennis Kurtén, lektor, fil.mag., doktorand vid Åbo Akademi Parallellisering av mediaapplikationer på heterogena processorer. Utvecklingen av konsumentinriktad processorhårdvara befinner sig just nu i ett brytningsskede där vedertagna sanningar inte längre gäller. Så kallade multicore och manycore -arkitekturer ser ut att vara framtidens melodi. Dessa ställer system- och mjukvaruutvecklare inför stora utmaningar p.g.a. att dagens rådande programmeringsspråk och -paradigm inte lämpar sig för datorer med processorenheter i hundra- eller tusental.

5 tabel kompromiss mellan prestanda och energieffektivitet behövs avancerade mjukvaruoptimeringsmetoder, en uppgift som ytterligare försvåras av dagens parallella system med komplexa minneshierarkier. Under hösten 2008 har forskningen koncentrerat sig på polytopbaserade analysmetoder. Sjöfart Philippe Chanfreau, överlärare, fil.lic., projektledare och Björn-Olof Erikson, lektor, sjökapten, expertassistent Problemställningar kring lastsäkring, speciellt för timmerdäckslaster som delprojekt för utarbetandet av en ny IMO-kod. Forskningsuppgiften är ett delprojekt inom projektet TIMRA som leds av Mariterm AB i Höganäs. Projektets mål är att ta fram en ny IMO-kod för timmerdäckslaster. Delprojektet består i att utarbeta formler för dimensionering av stöttor för däckslaster av både rundtimmer och paket av sågat virke. Fullskaleprov och modellprov utförs. Projektet planeras pågå t.o.m. hösten 2010 och drivs med externa medel. Språk Tiina Mäkinen, lektor, fil.mag. Språkbruk i arbetslivet på Åland. och sedan identifiera huvuddrag, olika kategorier samt behov av språkbruk med betoningen på skriftbruk bland ett urval yrkesgrupper på Åland. Härvid används närmast metoder från textlingvistik och textanalys för analyser av skriftbruket. Våren 2008 deltog Tiina Mäkinen i ett forskningsseminarium vid Tammerfors universitet. Avsikten är att färdigställa avhandlingen Vård Barbro Gustafsson, adjungerad professor fr.o.m Forskningsprojektet GAPRO CARE ÅLAND: Vårdpersonalens kompetens att identifiera personer med spelproblem, spelberoende och spelmissbruk på Åland. Den första delstudien inom projektet genomfördes hösten 2008, Olika yrkesgruppers beskrivning och definition av begreppen spelproblem, spelberoende och spelmissbruk. Den andra delstudien startar i mars 2009, Att kartlägga spelintresse och spelvanor på fritiden hos personer som konsulterar företagshälsovården. Ålands Penningautomatförening medverkar i projektet genom att finansiera en adjungerad professor, Barbro Gustafsson, vid Högskolan på Åland för perioden Projektgruppen består av projektledare Barbro Gustafsson, överlärare Anette Häggblom, doktorand, överlärare Christer Kullman och rektor Agneta Eriksson-Granskog från Högskolan på Åland, professor Jan-Åke Törnroos och professor Lars Hassel från Åbo Akademi, blivande doktorand Staffan Lindholm vid Åbo Akademi, samt samordnare, spelansvarig Kjell Manselin från Paf. Barbro Gustafssons andra forskningsprofiler är (1) Teoribildning och teoriutveckling inom omvårdnad, (2) Bekräftande möten inom hälso- och sjukvården och (3) Teoribaserad omvårdnad och hälsovård inom vård och omsorg baserad på SAUK- (Sympati- Accepterande-Upplevelsemässig innebörd-kompetens) modellen för bekräftande omvårdnad. Publikationer 2008: Booth, J., Kumlien, S., Zang, Y., Gustafsson, B., Tolson, D. (2008). Rehabilitation nurses practices in relation to urinary incontinence following stroke: a cross-cultural comparision. Journal of Clinical Nursing, 18: Meijers, K., Gustafsson, B. (2008). Patient s selfdetermination in intensive care from an action- and confirmatory-theoretic perspective. Intensive & Critical Care Nurse, 24(4): Lindholm, S., Häggblom, A., Eriksson-Granskog, A., Gustafsson, B. (2008). Gambling problem and gambling dependence. Abstrakt, SNUS-konferens, Anette Häggblom, överlärare, fil.dr i folkhälsovetenskap Disputerade vid Nordiska Högskolan för Folkhälsovetenskap, Göteborg. Anette Häggbloms forskning bedrivs inom området våld mot kvinnor ur ett sjukskötarperspektiv, där kvinnors uppfattningar och organisationers hantering av problematiken ingår. programme on Operation Kvinnofrid (Nursing Inquery) godkändes för publicering under hösten Erika Johansson, lektor, med.mag., doktorand vid Umeå universitet Äldre åländska kvinnor på Åland starka och sårbara Erika Johansson har under våren arbetat med den projektplan som låg till grund för antagning som doktorand vid Umeå universitet i augusti Den planerade forskningens övergripande syfte är att studera hur inre styrka och sårbarhet är relaterade till hälsa och välbefinnande hos äldre kvinnor på Åland. Under hösten har arbetet kring det frågeformulär som kommer att ligga till grund för den första delstudien påbörjats. Regina Santamäki-Fischer, överlärare, med.dr i omvårdnad Regina Santamäki-Fischer har disputerat med avhandlingen Living in consolation while growing very old. Hennes forskning handlar om innebörden av tröst då man är mycket gammal, över 85 år. Hon har kunnat belysa att åldrandet som fenomen kan upplevas som en dynamisk och hoppfull period i livet trots förlust av kroppsliga, psykiska och sociala förmågor. Regina Santamäki-Fischer verkar som huvudhandledare för doktorand Erika Johansson och inledde under hösten 2008 ett projekt som har för avsikt att studera den äldre åländska kvinnans hälsa och upplevelser av åldrande. Katarina Ulenius, HvM, doktorand vid Åbo Akademi Katarina Ulenius har under år 2008 bedrivit forskning inom disciplinen vårdvetenskap och fortsatt arbeta med forsknings- och utvecklingsprojektet Evidensbaserat vårdande och vårdarbete i samarbete med Ålands hälso- och sjukvård, primärvården. Forskningen är grundforskning och temat Individualitet som begrepp och fenomen i vården har en stark koppling till etik och utvecklingen av vårdandets etik. Kvalitetsutveckling Avsikten med kvalitetsledningssystemet vid Högskolan på Åland är: 1. Att beskriva vad som sker inom högskolans verksamhet och hur detta utförs. Kvalitetsledningssystemet är ett viktigt verktyg vid dagligt arbete samtidigt som det fungerar som introduktion för ny personal och nya studerande. En central uppgift är att beskriva hur information förmedlas och hur kommunikation sker inom organisationen. 2. Att erbjuda fungerande rutiner för kontinuerlig utvärdering och utveckling av verksamheten på olika nivåer på basen av intern och extern utvärdering. För användarvänlighet och tydlighet fokuserar kvalitetsledningssystemet på de väsentligaste funktionerna Syftet med forskningen är att kartlägga, analysera Artikeln Implementation of a Government policy inom högskolan. Systemet ersätter således inte själv 8 9 ständigt omdöme eller sunt förnuft hos användaren. Interna revisioner på högskolans verksamhetsområden utförs varje år liksom ledningens genomgång av verksamheten. Kvalitetsarbetet vid Högskolan på Åland leds av Q-team som tillsattes våren Q-team består av rektor Agneta Eriksson-Granskog, vicerektor Henrik Karlsson, enhetschef Brittmari Wikström, bibliotekschef Suzanne Donner, kursplanerare Lena Marcus och vik.programledare Ann Riis. Kvalitetsarbetet fokuserade under året på den externa auditering av kvalitetsledningssystemet som Rådet för utvärdering av högskolorna genomför år Kvalitetsledningssystemet finns tillgängligt på högskolans hemsida. Sjukskötarutbildningen på Ålands 10-årsjubileum Kvalitet och kunskap att evidensbasera vården Utbildningsprogrammet för vård vid Högskolan på Åland firade 10 år och jubilerade genom att inbjuda vårdpersonal, studerande och högskolor och universitet i Norden till ett tvådagarsseminarium den maj Temat för dagarna var kvalitet och kunskap att evidensbasera vården. Vid jubileet deltog professorer med hela Norden som arbetsfält samt högskolans egna doktorer och lektorer med föredrag från högaktuell evidensbaserad forskning. Deltagande professorer var Regina Wredling, Barbro Gustafsson, Unni Lindström, Kari Martinsen och Katie Eriksson. Seminariet erbjöd ett Välkomsttal av landskaps - rege ringsledamot Katrin Sjögren Ärade professorer, doktorer, doktorander! Bästa rektor, VD för Paf, vårdchef samt kollegor och studerande, blivande kollegor! Det är en mycket stor ära och ett sant hedersuppdrag att på landskapsregeringens vägnar få hälsa er alla varmt välkomna till vårdutbildningen vid Högskolans jubileumsseminarium. Välkomna till ett Åland i försommarskrud, som visar sig från en av sina allra vackraste sidor, så här i den magiska tiden mellan hägg och syren. Välkomna till ett Åland som ligger som ett smöröga mitt i Östersjön, en perfekt mötesplats i nordiska sammanhang. Den nordiska dimensionen är något som jubileumsseminariet tagit fasta på när man inviterat de främsta föreläsarna på sitt område. Programmet är ingenting annat än imponerande i sak, i komunikt tillfälle att ta del av en samlad gedigen forskarkunskap. Vid jubileet offentliggjorde Pafs VD Lars Porko också satsningen på gästprofessuren vid Högskolan på Åland inom området spelmissbruk.

6 petens och i erfarenhet. Mitt namn är Katrin Sjögren. Jag är hälso- och sjukvårdsansvarig i landskapsregeringen och sjukskötare till professionen. Jag ansvarar även för de sociala frågorna samt miljöfrågorna. Tre stora, viktiga områden som är människonära, som det finns mycket åsikter om och som är ytterst centralt för vårt välbefinnande. Som miljöansvarig är jag förstås alldelses speciellt stolt och glad över våra närproducerade och lokala närvårdare och sjukskötare. Det är hållbar utveckling! De tre områdena innehas i större sammanhang, t.ex. i riket och i Sverige, av tre specialministrar. Mitt politiska värv är transcendent i ordets bokstavliga betydelse. Det kännetecknar också många områden och arbetsfält på Åland, speciellt inom vården. Jag vill påstå att man inom vården hos oss verkligen använder sig av hand, hjärta och hjärna. Handens praktiska erfarenhet får utvecklas på ett annat sätt och kompenseras med hjärta och hjärna. Det är en reflektion jag gjort i mitt arbete på akutmottagningen vid sjukhuset, en erfarenhet som jag säkert delar med t.ex. hälsovårdaren ute i skärgården. Ålänningarnas hälsotillstånd är gott, vi är relativt friska, äter mindre mediciner samt har den längsta förväntade livslängden i Norden. Det konstaterar nypromoverade doktor Monica Eriksson när hon kartlade ålänningarnas hälsotillstånd. En orsak var känslan av sammanhang, salutogenes. med det omgivande samhället. har kommit till som ett svar på landskapets behov av sitt handlingsprogram Ett faktum som också gör att vi har alla möjligheter att erbjuda våra äldre ett dynamiskt åldrande. En av mina kollegor, Eeva, som jobbade som hälsovårdare på kryssningsfärjorna steg i land och började jobba inom den åländska åldringsvården. Hon konstaterade att omsorgen om de gamla var unik på Åland. Det var alltid någons mormor, farfar eller farbror som man skötte om. Det gav omsorgen speciella dimensioner. Slutligen tillåter jag mig att vara personlig. En dag som idag finns det en person jag speciellt saknar. En person som varit drivande både när det gäller vård och utbildning och som aldrig slutade lära sig nya saker inom området. En person som skulle ha suttit på första raden och insupit kunskaper i dagarna två. Jag saknar May Flodin som skulle ha varit så stolt över Högskolans jubileumsseminarium. Jag önskar er alla inspirerande och lärorika dagar. Än en gång varmt välkomna! Inskription Inskriptionstal av landskapsregeringsledamot Britt Lundberg Värderade studenter och personal vid Högskolan på Åland. Välkomna till ett nytt läsår! Jag vill framföra mina gratulationer till alla er som blivit antagna och jag vill också gratulera er till att ni valt att börja studera vid Högskolan på Åland. Jag är landskapet Ålands utbildningsminister och är varmt hedrad över att ha ombetts att hållaårets inskriptionstal. Att inleda läsåret med en högtidlig inskription hör till de äldsta universitetstraditionerna. Alla universitet börjar läsåret med en inskription och numera har traditionen spritt sig också till yrkeshögskolor. Den första akademiska inskriptionen i Finland kan väl sägas ha ägt rum år 1640 då föregångaren till Helsingfors universitet den Kungliga Akademin i Åbo invigdes. Formuläret för den första inskriptionen var i grunden det samma som för de flesta inskriptioner i dag: Först en procession, sedan en högtidlig akt med tillhörande tal och musik och därefter igen procession, denna gång till domkyrkan. Vi har inte processioner här och kanske lite friare former än det var för 450 år sedan men jag uppskattar att man håller fast vid traditionen att på detta högtidliga sätt inleda läsåret. Vi står inför Högskolan på Ålands tolfte läsår om man räknar in försöksperioden, då utbildningsprogrammen fanns vid fem olika skolor som samarbetade inom ramen för ett samarbetsnätverk med namnet Ålands yrkeshögskola. Försöksperioden övergick i Högskolans på Åland ordinarie verksamhet då yrkeshögskolan och kursverksamheten vid Ålands högskola sammanslogs och blev det som idag är Högskolan på Åland. Om Högskolans uppgift står i lagboken att högskoleutbildningen skall vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Inom högskolan skall bedrivas forsknings- och utvecklingsarbete, uppdragsverksamhet och kursverksamhet som tjänar undervisningen och det åländska samhällets behov. Högskolan skall samverka med arbetslivet och Det skall finnas ett nära samband mellan forskningen och utbildning och vårt näringsliv. Ni studerande skall ges fördjupade kunskaper av hög kvalitet utgående från arbetslivets krav och samhällets behov. Högskolan skall också ge er studerande förmåga till självständig och kritisk bedömning och självständig problemlösning, ge de studerande beredskap att möta förändringar i arbetslivet samt utveckla förmågan och intresset att följa kunskapsutvecklingen i vår värld. Slutligen skall högskolan tillse att utbildningen och övrig verksamhet vid högskolan fortlöpande utvecklas kvalitativt och innehållsmässigt. Studerar man vid Högskolan på Åland så är man garanterad att utbildningen håller god kvalitet och har internationell giltighet. Undervisningsministeriet fattade 2006 ett beslut som garanterar att var och en av de 13 yrkeshögskoleexamina vid högskolan på Åland ger den behörighet som motsvarande examina ger i riket. Därmed är också garantin för examinas internationella giltighet säkrad. Åland har sedan starten inom högskolan varit aktivt engagerad inom Bolognaprocessen. Bolognaprocessen som syftar till att förenhetliga den högre utbildningen i Europa. Målet är att stärka konkurrenskraften och attraktiviteten för den europeiska utbildningen på den globala utbildningsmarknaden. Det europeiska högskolesystemet har varit splittrat och jämförelsen mellan utbildningar i olika länder har varit svår, även för dem som dagligen arbetar med utbildningsfrågor. Genom Bolognaprocessen blir europeiska examina och deras omfattning jämförbara, vilket förväntas främja studerandemobiliteten inom Europa. I den offentliga debatten kritiseras ofta EU men Bolognaprocessen är ett bland flera exempel där EU varit bra för Åland. Den har bl.a. gjort det mer attraktivt att studera vid mindre högskolor som Högskolan på Åland. Utan de gemensamma reglerna skulle sannolikt alla små högskolor konkurreras ut. Nu är en examen vid Högskolan på Åland av minst samma kvalitet kanske bättre än en examen avlagd vid en högskola i en storstad. Vill man sen studera vidare efter Högskolan på Åland kan man söka sig vidare för mastersexamen till ett större universitet och högskolor. Orsakerna till att ni valt just Högskolan på Åland och just det studieprogram som du valt kan jag förstås bara spekulera i jag hoppas högskolans goda rykte spelat in här men ni har kommit hit för att skaffa er en utbildning, som småningom leder till en yrkeskarriär av ett eller annat slag. En del av er har säkert haft klart för er exakt vad ni vill. Högskolan på Åland högre utbildning inom de yrkesområden som är viktiga för landskapets fortsatta positiva utveckling. Eftersom utbildningsprogrammen är valda för att motsvara det åländska samhällets och arbetslivets behov har det visat sig att de som utexamineras från högskolan placerat sig bra på arbetsmarknaden och är efterfrågade både på Åland och utanför Åland. I landskapsregeringens handlingsprogram lyfter regeringen fram vikten av att högskolan och näringslivet skall samverka. Jag anser att vi har en viktig uppgift att få näringslivet att i högre grad ta till vara er studenter, erbjuda er praktikplatser och när ni väl utför er praktik ge er stimulerade uppgifter. Jag ser det här som en fantastisk möjlighet för företagen att få influenser utifrån och också möjligheten att komma i kontakt med och testa er studenter för att få en bild av vilka av er som passar in i företaget, som de sen efter avslutade studier vill rekrytera. Här har vi politiker och högskolan en gemensam uppgift att utveckla och marknadsföra en positiv syn på praktik och praktikanter. Ni studenter har också ett särskilt stort ansvar. Tar ni till vara möjligheten att lära er så mycket som möjligt och vara till så stor nytta som möjligt så inser allt fler företag vilken tillgång ni är och ger er också en fantastisk språngbräda in i arbetslivet. Bland de åländska studenter som söker sig till högskolestudier väljer idag % Högskolans på Ålands utbildningar. Jag är mycket nöjd med den siffran och det gör också att förväntningar och krav på vår högskola är höga. För att försäkra oss om att högskolan står sig i förhållande till omvärlden så görs kontinuerligt olika utvärderingar både för att försäkra sig om att den håller nivån men också för att få en bild av vilka utbildningsinriktningar som skall profileras. I landskapsregeringens handlingsprogram vill vi också höja profilen på högskolan genom att tillsätta gästprofessurer och genom att satsa på spetskompetens. För att få tillräckligt många studeranden till vår högskola är det synnerligen värdefullt att vi också attraherar många studerande utifrån, från det finländska fastlandet, från Sverige och från andra länder. Hittills har vi lyckats bra med att locka studenter utifrån och det är synnerligen berikande för högskolan. Dessa studenter fortsätter sedan att tillföra och utveckla det åländska samhället genom att förhoppningsvis stanna kvar och arbeta och bilda familj här på Åland. För att Högskolan på Åland skall kunna upprätthålla sin goda nivå krävs att det finns en kritisk massa dvs. ett minimiantal studerande för att högskolan skall kunna fungera och utvecklas på ett bra sätt. Eftersom drygt hälften av de studerande vid högskolan kommer från Åland och de övriga i huvudsak från riket och Sverige, men också några från andra länder får man inom högskolan ett naturligt kontaktnät till omvärlden, kontakter som kan vara mycket värdefulla också efter studietiden. Det talas till lust och leda om nätverk. För en liten högskola som vår är behovet av nätverken dock ingen klyscha. Nätverken är ett livsvillkor. Samarbetet med andra högskolor är en nödvändighet för utveckling, något som landskapsregeringen också lyfter fram i Ingen vet hur framtiden ser ut. Men kanske Högskolan på Åland för att ytterligare utöka studerandeantalet och profileringen gentemot resten av Europa går in för examensinriktning med undervisning även på engelska. Inom sjöfartsområdet, som inom vår högskola kompletteras på ett bra sätt med ekonomi och hotell- och restaurangprogram, finns en efterfrågan och en naturlig början för internationell examensinriktad högskoleutbildning på Åland. IT-området kan vara ett annat område som snabbt kan komma igång med internationell utbildningsverksamhet. Något vi säkert vet om framtiden är att antalet äldre ökar. För att kunna möta framtiden kommer vi sannolikt att ha ökade behov på service inom vårdsektorn. Vårdutbildningen på olika nivåer och inriktningar bör därför utökas. Förhoppningsvis kommer det starka intresset för vårdutbildningen att hålla i sig och även öka. På Åland råder bred enighet om att upprätthållandet av hög bildningsnivå är en mycket viktig uppgift. Ett rättvist bildningssamhälle skall erbjuda alla jämlika möjligheter att göra framsteg efter egen förmåga på lärandets och vetandets stig. Jag vill passa på att positionera Högskolan på Åland i ett lite bredare perspektiv nämligen samhällsperspektivet. Vilken är högskolans roll i förhållande till olika samhällsintressen? Högskolan på Åland bidrar till ökad konkurrenskraft, innovation och tillväxt i vårt samhälle. Det har vi i landskapsregeringen slagit fast i vårt handlingsprogram. Allt detta ställer stora krav på detta lilla samhälles förmåga att skapa framgång och välfärd inom såväl offentlig förvaltning som inom privat företagande och entreprenörskap. När högskolan kom till Åland så höjdes Åland till en ny division. Vi fick en ny högre status. Högskolan ger oss en intellektuell och bildad profil.

7 Det höjer vår kunskapsnivå och jag ser fram emot en utveckling där både näringslivet och offentlig sektor på ett bättre sätt tar till vara att högskolan finns. Värdefull arbetskraft lockas till Åland via högskolan. Det viktigaste inom högskolan är ni studenterna. Utan er finns det ingen som helst legitimitet för högskolan Högskolan på Åland finns helt enkelt till för er. I Finland är det obligatoriskt att tillhöra studentkåren och att betala kåravgift om man läser vid ett universitet och frivilligt om man läser vid en yrkeshögskola. På Åland tillhör alla studerande vid högskolan studentkåren på så sätt att man har rätt att rösta när kårstyrelse väljs. Kårstyrelsen avgör sedan på vilket sätt man vill uppbära avgifter för olika slags service. För medlemskap i studentkårsorganisationer utanför Åland behövs t.ex. avgifter. Var med och driv frågor som du tycker är viktiga för dina studier. Genom att aktivt påverka kan du verkligen göra skillnad. Om du bara klagar men inte framför din åsikt sker ingen förändring. Ditt engagemang behövs. Vi politiker lyssnar. Genom SKÅHLA har vi politiker fått starka argument för att satsa på studentbostäder. Det är också tack vare studentkåren på Åland som jag och regeringen blivit varse om behovet av bättre studerandeförmåner: Lägre lunchpriser för högskolestuderande och subventionerad tandhälsovård för er som är över 19 år. Studerandekåren har flera viktiga uppgifter. Kåren och sommarens sparade slantar att räcka? representerar de studerande i olika sammanhang och väljer också bland annat studeranderepresentanter till högskolans styrelse. Kåren gör ett värdefullt arbete bland annat genom att sköta tutorverksamheten, som syftar till att göra det lättare för nya studerande att komma in i studievardagen. Kära studenter, efter ni studerat här 3 4 år och tagit era examina har ni upp nått en viss nivå av bildning. Man brukar säga att bildning är det som blir kvar när vi har glömt allt som vi lärt oss. För mig är bildning att ständigt förnya, utveckla och förädla människans förmåga, färdighet, kunskaper, attityder och värderingar en viktig grund som du som medborgare behöver för att styra ditt liv och förverkliga dina drömmar och mål för att ge dig ett gott liv. Kära studenter! Ta vara på den här tiden. De flesta av oss som studerat ser tillbaka på studietiden som en mycket rolig och spännande period i livet. Se till och lova dig själv att slutföra dina studier. Fast det frestar och arbetslivet lockar, gör undan dina studier och ta din examen det brukar vara kämpigt att få det gjort om man lämnar en del. Även om det är motigt ibland så blir det inte lättare av att lämna det ogjort. Gustav Lindberg lär ha sagt: sjömannen ber inte om medvind han lär sig segla. Det är ett bra ordspråk att bära med sig oavsett vilket område man studerar inom. Vänd problem och motgångar till utmaningar och ta till vara motvinden genom att lära dig kryssa! Tillfredsställelsen efter att ha tagit sig igenom något som varit svårt är en mycket skön känsla. Med de här orden vill jag öppna det här läsåret och önska studerande, personal och ledning vid högskolan all lycka i arbetet med att förverkliga högskolans krävande och spännande uppgifter och tillönska er alla ett framgångsrikt och inspirerande läsår. Inskriptionstal av studentkårens ordförande Pia Fredriksson Ärade festtalare, rektor, lärare, personal! Ärade studerande! Ett nytt studieår har inletts vid Högskolan på Åland. Denna högskola som tack vare sin litenhet ger oss alla unika möjligheter. Som studerande är det lätt att ta kontakt med sina föreläsare för hjälp, och det finns alltid möjlighet att skapa unika lösningar för individer. Och det är inte bara lärarna man får bra kontakt med, hela personalen är bara ett hej bort. Men allt är inte en perfekt sagovärld. Mariehamn som studieort i större utsträckning är ändå relativt ung. Som studerande märks det framför allt på de studiesociala förmånerna som erbjuds. Eller låt mig omformulera mig, som inte existerar. Det är en minivärld vi lever i, vi på högskolan och speciellt vi studerande. Många av oss har precis klivit över tröskeln ut från föräldrahemmet och hemorten och in i tiden innan arbetslivet. Ett mellanskede då nya kontakter knyts, mängder av upptäckter görs och ny information präntas in. Ibland känns åtminstone mitt huvud som en välfylld hårddisk, lite långsam och ovillig att ta emot mer information. Då ställs man inför ett dilemma som tyvärr lätt överskuggar det mesta: pengar. Hur i all världen ska man få bidrag Den absolut största posten är hyran för de flesta. Alla måste vi ha ett tak över huvudet. Som tur är detta något som har gått framåt i Mariehamn, med flertalet nybyggda lägenheter. Följande problem, lika viktig att lösa som bostadsproblemet, är maten. En enorm kostnad och en stor ansträngning. Det är inte alltid så roligt att ställa sig framför spisen ens för en halv timme för att koka lite potatis och steka lite kött, när tentböckerna och räkneuppgifterna finns framdukade för arbete till sen natt. Istället blir det lätt en macka med ett par skivor ost och en kopp te. Därför är det av vikt att få möjligheten att äta det där ena varma målet mat om dagen som inte dränerar bankkontot. Tack och lov ser det ut som även detta kommer att få en lösning inom kort, och vi erbjuds ett liknande lunchalternativ som de som studerar på fastlandet får. För det är rätt enkel matematik, att betala 6 euro eller 2,60 för en lunch per dag gör stor skillnad redan på en vecka. Men det finns mycket kvar att göra. Det finns ju de klassiska rabatterna, som dagstidningsprenumerationer, resor, visst studiematerial, träningskort osv. Men jag saknar en specifik sak, och det är Internet. Tänk att få rabatt på öppningsavgiften. Och andra studerande har andra problem och önskemål. Hur ska vi få Mariehamn och Åland, både den offentliga och privata sektorn att upptäcka vårt potential som kunder? Nåväl, nog klagat, vi har ju trots allt ett trumfkort som få andra städer kan erbjuda: gratis buss! Innan jag tackar för mig vill jag önska er alla, studerande, lärare, personal, inskriptionstalare, välkomna till Skåhlas lokal från och med kl. 20 ikväll. Ett nytt år och nya möjligheter, ta vara på dem! Organisation Högskolestyrelse Rektor Ledningsgrupp Rektoratet, enhetschefen, ekonomi- och personalchefen, programledarna, bibliotekschefen, IT-chefen Rektorskansli Biblioteksnämnd Öppna högskolan Branschråd Rektor Enhetschef Antagningsnämnd Rektorat Rektor Vicerektor Kursverksamhet Tentamensservice Högskolebiblioteket Examensnämnd Forskningsnämnd Bibliotekschef Ekonomi- och personalfrågor Ekonomi- och personalchef Internationell nämnd IT-avdelningen IT-chef Fakulteten för examensinriktad utbildning och forskning Vicerektor Utbildningsprogrammen Studerandeservice Fastighetskötsel Lokalvård

8 Styrelsen Styrelsen för Högskolan på Åland ansvarar för planering och genomförande av högskolans alla angelägenheter, pedagogiska, vetenskapliga, ekonomiska och administrativa. Styrelsens ordförande och viceordförande utses av Ålands landskapsregering. Föredragande i styrelsen är högskolans rektor. Ordförande ( , styrelsemedlem fr.o.m ) Carin Holmqvist, VD, Ålands Investerings Ab Viceordförande ( , viceordf. t.o.m ) Nils-Erik Eklund, VD, Viking Line Abp Medlemmar ( ) Folke Ingman, prof.em., Kungliga Tekniska högskolan Jan-Åke Törnroos, prof. i företagsekonomi, dekanus, Åbo Akademi Margita Vainio, personalchef, Åbo Akademi Regina Wredling, prof. i omvårdnad, Karolinska Institutet Medlemmar ( ) Bo-Gustav Donning, Fleet Manager, Eckerö Linjen Ab Therese Sjöblom, Sales Manager, Branschrådets uppgift är att lämna utbildningsplanen 14 Alandica Kultur och Kongress Börje Jansson, elteknisk inspektör, Viking Line Abp Ålands hälso- och sjukvård 15 Medlemmar ( ) Anders Dahl, studeranderepresentant, Högskolan på Åland Britt Mattsson, personalrepresentant, högskole sekreterare, Högskolan på Åland Ersättare ( ) Henrik Lundberg, VD, Posten på Åland Leena Uhlenius, bibliotekarie, Mariehamns stadsbibliotek Leif Wikström, verksamhetsledare, Finlands Maskinbefälsförbund Personliga ersättare ( ) Henrietta Sippus (för Anders Dahl), studerande, Högskolan på Åland Henrik Nordlund (för Britt Mattsson ), lektor, Högskolan på Åland Styrelsen har under året sammanträtt åtta gånger och i mötesprotokollen ingår sammanlagt 77 paragrafer. Föredragande och sekreterare var rektor Agneta Eriksson-Granskog. Studerandekåren De studerande vid Högskolan på Åland utgör en studerandekår. Studerandekårens främsta uppgift är att driva studierelaterade frågor. Studerandekåren utser ett studeranderåd som framställer förslag och avger utlåtanden i frågor som rör högskolans verksamhet. Dessutom har studerandekåren vid Högskolan på Åland som målsättning att verka för ett rikt studentliv och en inspirerande studiemiljö. Studerandekåren får årligen ett understöd av högskolan för sin verksamhet. Storleken på understödet fastställs i högskolans budget. Studerandekåren kan uppbära medlemsavgifter för finansiering av sin verksamhet om den är förenlig med studerandekårens syfte. Studerandekåren SKÅHLAs styrelse 2008 Pia Fredriksson ordförande Erik Hultén viceordförande Henrietta Sippus styrelsemedlem Ira Örthén kassör, medlemsansvarig Viktor Gingsjö lokalansvarig Niklas Aller lokalansvarig Lena Magnusson festkommittéansvarig Mai Lee festkommittéansvarig Simon Snell festkommittéansvarig Axel Anttalainen festkommittéansvarig Robert Andersson materialansvarig Tony Rehnström styrelsemedlem Sebastian Sandell IT-ansvarig Branschråden För varje bransch har högskolans styrelse utsett ett branschråd med företrädare för branschen. till styrelsen för godkännande samt att aktivt verka för en god samverkan mellan utbildningsprogrammet och branschen. Branschrådet för utbildningsprogrammet företagsekonomi (FEK) Christer Kullman, ordförande, programledare FEK t.o.m Ann Riis, ordförande, vik.programledare FEK fr.o.m Daniel Dahlén, VD, Ålands Handelskammare Kim Engblom, taxfree-försäljningschef, Viking Line Abp Tove Erikslund, personalchef, Ålandsbanken Ab Pia Fredriksson, studeranderepresentant Jan Kangashaka, VD, Ålands Företagsbyrå Ab Jonny Mattsson, ombudsman, Ålands Företagareförening r.f. Branschråd för utbildningsprogrammet Hospitality Management (HM) Samu Mäkelä, ordförande, programledare HM t.o.m Karin Lindberg, ordförande, programledare HM fr.o.m Päivi Josefsson, Agenter & Logistik, Ålands Turistförbund t.o.m Therese Sjöblom, Sales Manager, Alandica Kultur och Kongress Johan Mörn, anläggningschef, Silverskär Stig Grönlund, krögare/restaurangchef, Indigo Bar & Restaurang Carl-Erik Carlsson, intendent, Birka Line Abp Marika Sundqvist, marknads- och försäljningsansvarig, Havsvidden Johan Sjölund, turistföretagare, wellcoming John Holmberg, ansvarig, Ålands Idrottscenter Branschrådet för utbildningsprogrammen informationsteknik (IT) och landbaserad elektroteknik (ET) Joakim Isaksson, ordförande, programledare IT t.o.m Agneta Eriksson-Granskog, ordförande, programledare IT och ET fr.o.m Victoria Sundberg, projektledare, Consilia Solutions Johan Eriksson, Director Operations, Optinova Kim-Stephan Sirkka, VD, PBS Marcus Karlsson, automationsingenjör, Harrys El Joakim Jansson, VD, PBS SuperWise AB Matias Waller, överlärare, programledare ET t.o.m Carita Weiss, VD, Crosskey Banking Solutions Kaj Åkerfelt, Head of Technical Operations, Paf Rachid Ouilouq, studeranderepresentant Gustav Sjöblom, studeranderepresentant Angelina Lindgren, studeranderepresentant Branschrådet för utbildningsprogrammen maskinteknik (MT) och elektroteknik (ET) sjöinriktad Bernt Bergman, ordförande, sjöfartskonsulent, Rederierna i Finland r.f. Ulf Hagström, övermaskinmästare, Viking Line Abp Berndt Jansson, elmästare, Birka Line Abp Dick Jansson, VD, SAJ Ab Kenneth Johansson, övermaskinmästare, driftschef, Ålands Energi Ab Hans Palin, övermaskinmästare, Ålands energi- och sjöfartstekniska förening Leif Wikström, verksamhetsledare, Finlands Maskinbefälsförbund Mats Åsgård, överlärare Matias Waller, överlärare, programledare ET t.o.m Viktor Gingsjö, studeranderepresentant Kristian Pyhäjärvi, studeranderepresentant Branschrådet för utbildningsprogrammet sjöfart (SK) Carola Maxenius-Mickelsson, ordförande, programledare SK Bernt Bergman, sjöfartskonsulent, Rederierna i Finland r.f. Bo-Gustav Donning, Fleet Manager, Eckerö Linjen Ab Bo Gyllenberg, verksamhetsledare, Finlands Skeppsbefälsförbund Eva Mikkola-Karlström, vice VD, Godby Shipping Olof Widén, VD, Fraktfartygsföreningen r.f. Stina Torvaldson, studiehandledare Ira Örthén, studeranderepresentant Branschrådet för utbildningsprogrammet vård (V) Anette Häggblom, ordförande, programledare V t.o.m Magdalena Häger, ordförande, programledare V fr.o.m Jana Andersson, föreståndare, socialomsorgen/äldrevård Birgitta Hermans, klinikchef/överskötare, Ålands hälso- och sjukvård Kirsi Jansson, lektor, Ålands vårdinstitut Marika Karlsson, sjuksköterska, Ålands hälso- och sjukvård/specialsjukvården Bengt Michelsson, vårdchef, Eivor Nikander, hälso- och sjukvårdsinspektör, Ålands landskapsregering Kaj- Gunnar Sjölund, sjukskötare, Ålands hälso- och sjukvård/psykiatrisk vård

9 Förvaltning Rektor Den operativa ledningen av högskolan utövas av rektorn vid Högskolan på Åland. Till första rektor för Högskolan på Åland för perioden utnämnde landskapsstyrelsen fil. dr Agneta Eriksson- Granskog. Landskapsregeringen förlängde förordnandet t.o.m Ledningsgruppen För att bistå rektor vid beredning av ärenden till styrelsen och för planering, genomförande och utvärdering av verksamheten har styrelsen tillsatt en ledningsgrupp. I ledningsgruppens uppdrag ingår även att godkänna högskolans kursbeskrivningar samt besluta om högskolans terminer och om andra angelägenheter som rektor beslutar. Därutöver ska ledningsgruppen bereda tillsättandet av programledare och tillsätta valnämnder för personalen i samband med val inom högskolan. Ledningsgruppen hade tretton möten under året och bestod under perioden av rektor Agneta Eriksson-Granskog (ordförande), ekonomioch personalchef Anna Janson (sekreterare) t.o.m , ekonomi- och personalchef Jeanette Höstmedel och utveckla högskolans forskningsstrategi och 16 forskning. Nämnden kan även handha andra uppgifter som fortbildar sig inom pedagogik. Arbetet med nerats under året. 17 man (sekreterare) fr.o.m , vicerektor Henrik Karlsson, enhetschef Brittmari Wikström fr.o.m , vik.enhetschef Ann Riis t.o.m samt adjungerade medlemmar programledarna Matias Waller t.o.m , Christer Kullman t.o.m , Ann Riis fr.o.m , Samu Mäkelä t.o.m , Karin Lindberg fr.o.m , Joakim Isaksson t.o.m , Carola Maxenius- Mickelsson, Anette Häggblom t.o.m och Magdalena Häger fr.o.m , vik. IT-chef Sven Sjöblom t.o.m , IT-chef Kim Gylling fr.o.m och bibliotekschef Suzanne Donner. Antagningsnämnden Styrelsen har tillsatt en antagningsnämnd med huvudsaklig uppgift att anta studerande till högskolans utbildningsprogram och till specialiseringsstudier vid högskolan. Antagningsnämnden har haft tretton möten under året. Nämndens mandatperiod är tre år. För perioden ingår i nämnden vicerektor Henrik Karlsson (ordförande), vik studiesekreterare Annika Lindqvist (sekreterare), studiehandledare Stina Torvaldson, studiehandledare Kristina Svedmark och lektor Erika Johansson. Examensnämnden Styrelsen har tillsatt en examensnämnd med huvudsaklig uppgift att uppgöra förslag till bedömningsanvisningar samt bereda examensordning och behandla rättelseyrkanden gällande studieprestationer. Nämndens mandatperiod är tre år. Under perioden ingår rektor Agneta Eriksson-Granskog, överlärare Anette Häggblom, timlärare Christer Kullman, överlärare Leif Smulter och lektor Katarina Ulenius i nämnden. Forskningsnämnden Styrelsen tillsätter en forskningsnämnd för en treårig mandatperiod med uppgift att fördela forsknings om styrelsen så beslutar. Nämndens mandatperiod är tre år. I nämnden ingår för tiden rektor, fil.dr Agneta Eriksson-Granskog (ordförande), ekon.dr Agneta Karlsson, prof.em., tekn.dr Kurt Waller, prof., tekn.dr Olle Rutgersson, överlärare, fil.dr Anette Häggblom och byråchef Gösta Helander. Internationella nämnden Den internationella nämnden, inrättad av rektorn, bistår den internationella koordinatorn vid beredning av ärenden och för planering, genomförande och utvärdering av den internationella verksamheten. Nämnden kan även handha andra uppgifter om rektor så beslutar. Nämndens mandatperiod är tre år och har under år 2008 haft två möten. Under perioden består nämnden av internationella koordinatorn Lena Nyman (ordförande), vicerektor Henrik Karlsson, lektor Erika Johansson, lektor Ben Henriksson och studeranderepresentant Erik Hultén. Student - samverkans gruppen Rektor, vicerektor, studiesekreteraren, ordförande för studerandekåren och representanter för samtliga programråd bildar studentsamverkansgruppen. Gruppen är ett mötesforum där synpunkter från de stude rande och från högskoleledningen diskuteras. Studentsamverkansgruppen har under året sammankallats till ett möte per termin. Fakulteten för examens inriktad utbildning och forskning Den examensinriktade utbildningen ska ge den studerande fördjupande kunskaper av hög kvalitet, med gymnasialstadieutbildningen som grund, utgående från arbetslivets krav och samhällets behov, i enlighet med Landskapslagen om Högskolan på Åland (2002:81) och Landskapsförordningen om Högskolan på Åland (2002:87). Till fakulteten hör högskolans lärare, studerandeservice och fastighetsskötsel. Högskolans lärarkollegium utgörs av samtliga överlärare, lektorer och timlärare i huvudsyssla. Kollegiet organiserar sin verksamhet och kan framställa förslag och fungera som remissinstans i frågor som rör denna. Högskolan har under året haft två studiehandledare varav en är projektanställd, samt två lärare med studiehandledaruppdrag på deltid. Till fakulteten hör även personalen för studerandeservice, internationell verksamhet, marknadsföring, antagning, fastighetsservice samt lokalvård. Verksamhetsåret har präglats av gemensamt utveck lingsarbete och arbetet med forskning och utveckling samt pedagogik har fortgått. Bland fakultetens lärare finns idag sex doktorander och sex lärare kvalitetslednings systemet har fortsatt under ledning av kvalitetsansvariga Q-team. Branschråden inom utbildningsprogrammen har varit aktiva under året. Handledarutbildning för handledning av studerande i praktik har anordnats. Vicerektor Fakulteten för examensinriktad utbildning och forskning Henrik Karlsson Programledare Elektroteknik Matias Waller t.o.m Agneta Eriksson-Granskog fr.o.m Företagsekonomi Christer Kullman t.o.m Ann Riis fr.o.m Hospitality Management Samu Mäkelä t.o.m Karin Lindberg fr.o.m Informationsteknik Joakim Isaksson t.o.m Agneta Eriksson-Granskog fr.o.m Maskinteknik Carola Maxenius-Mickelsson Sjöfart Carola Maxenius-Mickelsson Vård Anette Häggblom t.o.m Magdalena Häger fr.o.m Utbildningsprogrammen Vid fakulteten för examensinriktad utbildning och forskning finns utbildningsprogrammen för elektroteknik, företagsekonomi, Hospitality Management, informationsteknik, maskinteknik, sjöfart och vård samt till dem hörande forskning och utveckling. Utbildningsprogrammen leds av programledare med budgetansvar. Utbildningsplanerna antas av högskolans styrelse. Programmet för elektroteknik (ET) har inriktningarna automations teknik och fartygs automation. Omfattningen är 240 sp och leder till examen som Ingenjör YH. Med inriktningen fartygs automation har studerande möjlighet att erhålla behörighetsbrev som maskinvaktman efter ett års studier och föreskriven praktik. Examen med inriktning fartygsautomation berättigar efter föreskriven praktik till behörighetsbrev som elmästare på fartyg. Studerande kan även avlägga kurser som ger behörighetsbrev som vaktmaskinmästare. Två (2) ingenjörer har utexami Programmet för företagsekonomi (FEK) har inriktningarna ekonomistyrning och logistik samt sjöfart och logistik. Studierna omfattar 210 sp och leder till examen Företagsekonom YH. Sju (7) studerande har utexaminerats under året. Programmet för Hospitality Management (HR) har inriktningarna hotell och turism samt restaurang och gastronomi, omfattar 210 sp och leder till examen Hotell- och restaurangadministratör YH. Utbildningsprogrammet ger tekniska och administrativa färdigheter för såväl studerande med ambitioner att göra internationell karriär som för dem med planer på att starta egen affärsverksamhet. Nio (9) studerande har utexaminerats under året. Programmet för informationsteknik (IT) har inriktningen mjukvaruutveckling. Studerande kan välja att läsa 210 sp (Systemvetare YH) eller 240 sp med inriktning på mjukvaruutveckling med ekonomi (Systemvetare YH) eller datateknik (Ingenjör YH). Under året har tre (3) systemvetare utexaminerats. Programmet för maskinteknik (MT) har inriktningen fartygsmaskin- och energiteknik och utbildar övermaskinmästare. Omfattningen är 270 sp. Studerande har möjlighet att erhålla behörighetsbrev som maskinvaktman efter 1,5 års studier och föreskriven praktik, samt behörighetsbrev som vaktmaskinmästare för fartyg efter 2,5 års studier. Examen inom programmet Ingenjör YH berättigar till behörighetsbrev som maskinmästare och övermaskinmästare efter föreskriven praktik. Under året har fem (5) ingenjörer utexaminerats och en studerande har erhållit behörighetsbrev som vaktmaskinmästare. Programmet för sjöfart (SK) har inriktningen nautik (sjökaptensutbildning). Omfattningen är 270 sp. Studerande erhåller vaktmansbehörighet efter en termins skolgång med tillhörande praktik. Därefter

10 fås behörighetsbrev som vaktstyrman efter ytterligare 2,5 års studier. Examen inom programmet Sjökapten YH berättigar till behörighetsbrev som överstyrman och sjökapten efter föreskriven praktik. Under året har tio (10) sjökaptener utexaminerats. Programmet för vård (V) omfattar 210 sp och leder till examen Sjukskötare YH. Studerande inom utbildningsprogrammet för vård erhåller efter avlagd examen legitimation som sjukskötare i Finland och kan arbeta inom de nordiska länderna och inom EU. Utbildningen syftar till att utbilda sjukskötare med beredskap att arbeta inom såväl den offentliga som privata hälso- och sjukvårdssektorn. Antagning till utbildningen sker med 1,5 års mellanrum, därav har bara en studerande utexaminerats under år Programråd Varje utbildningsprogram har ett eget programråd som är ett diskussionsforum och en mötesplats för studerande på programmet och studiehandledaren. Mötena protokollförs i den utsträckning programrådet beslutar. Vid mötena kan även andra studerande och annan berörd personal delta. Nya studerande Högskolan hade många sökande till alla utbildningsprogram våren 2008, men flest sökande var det till programmen för sjöfart och vård. Hösten 2008 antogs sammanlagt 117 studerande till utbildningsprogrammen för elektroteknik, företagsekonomi, Hospitality Management, informationsteknik, maskinteknik och sjöfart. Fakulteten har sammanlagt 410 studerande inklusive utbytesstuderande. Öppna högskolan Öppna högskolan ansvarar för högskolans öppna verksamhet och har som mål att erbjuda ålänningarna livslångt lärande i form av ett aktuellt och mångsidigt kursutbud som svarar mot behov och önskemål i samhället. Öppna högskolan har under året erbjudit: 31 st fortbildningskurser, av vilka 12 anordnats med sammanlagt 212 deltagare 10 st programkurser, av vilka 5 anordnats med sammanlagt 88 deltagare 57 st sjöfartskurser, av vilka 49 anordnats med sammanlagt 556 deltagare 55 st universitetskurser, av vilka 40 anordnats med sammanlagt 532 deltagare Utöver detta har Öppna högskolan ordnat 14 skräddarsydda kurser som uppdragsutbildningar med sammanlagt 174 deltagare, tre seminarier med 114 deltagare och sju öppna föreläsningar med totalt 102 deltagare. Därtill har Öppna högskolan administrerat åtta externa studerande samt tillhandahållit en mångsidig och flexibel tentamensservice med totalt 864 deltagare och ordnade förutom en rad allmänna tentamens dagar även högskoleprovet, statliga språkprov (allmänna Utbildningsprogrammen vid Högskolan Utbildningsprogram Examensbenämning Kursbundna Praktik Totalt studier Elektroteknik Ingenjör YH automationsteknik 210 sp 30 sp 240 sp fartygsautomation 216 sp 54 sp 270 sp Företagsekonomi Företagsekonom YH Ekonomistyrning och logistik 180 sp 30 sp 210 sp Sjöfart och logistik 180 sp 30 sp 210 sp Hospitality Management Hotell- och restarangadministratör YH restaurang och gastronomi 186 sp 54 sp 240 sp hotell och turism 186 sp 54 sp 240 sp språkexamina, språkexamina för statsförvaltningen), translatorsexamen m.fl. Öppna högskolan äger vidare ESF-projektet DaKo3, en behörighetsgivande pedagogisk utbildning för 28 yrkeslärare (60 studiepoäng eller ECTS-poäng) som förverkligas under åren Projektet genomförs som en distansutbildning i samarbete med pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi. Under året genomförde deltagarna grundstudierna i pedagogik. Under året har arbetslivets synpunkter på utbildningsutbudet vid Öppna högskolan tillförts genom arbetslivsrepresentanterna i styrelsen, kontinuerlig kontakt med högskolans branschråd och med utbildningsprogrammens programledare. Därtill har Öppna högskolan hållit kontinuerlig kontakt med personal/ utbildningsansvariga vid större företag/organisationer på Åland samt med samlande organisationer som Ålands handelskammare. Input från de studerande har framför allt influtit genom de utvärderingar samtliga studerande gör efter varje kurs. Samtliga kurser som erbjuds av Öppna högskolan har ett kursspecifikt sista anmälningsdatum. När detta datum passerats avgörs om kursen ska anordnas eller inhiberas enligt följande principer: universitets- och programkurser har anordnats om minst tolv personer anmält sig. Om kursen varit en fortsättningskurs förutsattes undantagsvis minst tio anmälningar självfinansierande kurser har anordnats oberoende av deltagarantal under förutsättning att deltagaravgifterna täcker kalkylerad kurskostnad. Medeltalet av utvärderingarna på Öppna högskolans kurser har under året legat på 3,5 eller högre på skalan 1 4. Information om verksamheten och det kommande kursutbudet ges på högskolans hemsida open. Detaljerad statistik från kursverksamheten ges i kapitel 15, Statistiska uppgifter. n Fortbildning 12 % n Programkurser 5 % n Sjöfartskurser 30 % n Universitetskurser 30 % n Uppdragskurser 11 % n Seminarier 6 % n Öppna föreläsningar 6 % Informationsteknik Systemvetare YH/ Ingenjör YH mjukvaruutveckling 190 sp 20 sp 210 sp mjukvaruutveckling med ekonomi 210 sp 30 sp 240 sp datateknik 210 sp 30 sp 240 sp Maskinteknik Ingenjör YH maskinbefäl: fartygsmaskin- och energiteknik 216 sp 54 sp 270 sp Sjöfart Sjökapten YH sjökapten 210 sp 60 sp 270 sp Vård Sjukskötare YH sjukskötare 135 sp 75 sp 210 sp

11 Högskolebiblioteket Internationell verksamhet Högskolebiblioteket ansvarar för att studerande, lärare och forskare har tillgång till ett aktuellt och brett utbud av medier såsom elektroniskt material, tidskrifter, referens- och kurslitteratur. Högskolebiblioteket erbjuder sakkunnig handledning i informa tionssökning i syfte att de studerande ska bli informationskompetenta, dvs. att de självständigt ska kunna söka, utvärdera och använda information. Informationssökningen ska stöda inlärningen genom att fungera som en integrerad del av undervisningen. Högskolans bibliotek leds av en bibliotekschef och som projektanställda arbetar en informatiker heltid och en informationssekreterare deltid. All utlåningsverksamhet sker vid Mariehamns stadsbibliotek, där studenterna också har tillgång till utrymmen för såväl grupparbeten som tysta läsplatser. Den 25 september invigdes högskolebibliotekets nya utrymme med kursböcker och läsplatser samt soffan Heartbeat, specialdesignad av Eva-Jo Hancock. Biblioteken vid Högskolan Norra och Högskolan Södra har endast små referensbibliotek med referenslitteratur och tidskrifter. Biblioteket vid Högskolan Norra har under året fräschats upp för att öka studenternas trivsel. Bibliotekschefen och informatikern ansvarar för undervisningen i informationssökning för såväl Högskolans internationella verksamhet leds av den internationella koordinatorn som till sin hjälp har en internationell nämnd. Som grund för det internationella utvecklingsarbetet finns ett strategidokument framtaget av nämnden. Det internationella arbetet består huvudsakligen av s.k. mobilitet studerandeutbyte mellan partnerskolor och genom nätverk, utbyte är möjligt även för lärare och personal. Mobiliteten sker huvudsakligen genom ERASMUS- och NORDPLUS-programmen. Utvecklingsarbete inom högskolans verksamhet sker bl.a. genom olika internationella projekt. Nämnas kan Securitas Mare, Mar Eng Plus och REDINTER som alla finansieras genom EU:s Leonardo da Vinciprogram. Kontakten till det europeiska nätverket upprätthålls genom EAIE-European Association for International Education och kontakten till de övriga yrkeshögskolorna i Finland har upprätthållits genom Pinnetnätverket, ett utvecklingsprojekt finansierat av undervisningsministeriet. Nätverket upphörde med sin verksamhet Diskussioner pågår om fortsatt samarbete. Det nordiska samarbetet drivs genom olika nordiska nätverk finansierade genom NORD PLUS högre utbildning-programmet som finansieras av Nordiska ministerrådet. studerande som lärare. Alla förstaårsstuderande Skolans första personalutbyte skedde 2008 då 20 ERASMUS 21 besöker i början av höstterminen stadsbiblioteket för att bekanta sig med högskolebibliotekets utbud av kursböcker, tidskrifter och annat tryckt material. Men en stor del av den information de studerande behöver under sina studier finns tillgänglig i elektronisk form. En av högskolebibliotekets viktigaste uppgifter är därför att garantera studerandena tillgång till elektroniskt material via bibliotekets webbsida. Tillgång till elektroniska böcker via Ebrary var en nyhet år 2008 och 578 nerladdningar registrerades. Vetenskapliga artiklar i fulltext finns bl.a. tillgängliga via Ebsco Host där sökningar gjordes samt Pro Quest: ABI Inform, där sökningar registrerades. Nyckeltal 2008 Antal studerande som deltagit i informationssökning 168 Böcker (tryckta) Nyförvärv 820 Avskrivna böcker Tidskrifter i tryckt form 83 Utlån av tryckt material Fjärrlån (artiklar och böcker) 288 Högskolan på Åland har deltagit i Erasmusprogrammet inom ramarna för Europeiska unionens Lifelong Learning Programme Syftet med Erasmus är att förbättra utbildningens nivå, öka de europeiska högskolornas internationella samarbete, främja mobiliteten bland studerande och undervisningspersonal och ett ömsesidigt erkännande av studieprestationer och vitsord i Europa. Högskolan på Åland har aktiva Erasmusavtal med följande partneruniversitet: vårdprogrammet VAUM och DANOSFI. Utöver detta deltar man inom programmet i NORDMANnätverket. Informationsteknikprogrammet deltar i nätverket NNIT. Företagsekonomi deltar i EKOTEK NORD- och NORDENTER-nätverken. Hospitality Management-programmet är aktivt i TURID-nätverket och sjöfartsprogrammet i Nordic Master in Maritime Management. I Nordplus-nätverken där högskolan är delaktig ingår sammanlagt närmare 50 högskolor i Norden och numera också de baltiska länderna. Studerande,- läraroch personalutbyte Inom ramarna för Erasmus och Nordplus har studerande från högskolan studerat i Spanien, England och Norge och många har dessutom gjort sin praktik i främst Sverige. Högskolan har tagit emot studerande från Spanien, Norge och Sverige. Vid högskolans sjöfartsrelaterade utbildningsprogram, vårdprogrammet och utbildningsprogrammet Hospitality Management gör studerande obligatorisk praktik utomlands som en del av studierna. Högskolan på Åland tog 2008 emot fyra Erasmus-utbytesstuderande och skickade ut två studerande. Nordpluspraktiken har fört ut fem studerande och Högskolan har tagit emot nio praktikstuderande. informationssekreterare Henrica Sjöblom åkte på Erasmusutbyte till Universidad Carlos III i Madrid. Leonardo da Vinci Högskolan på Åland har deltagit i ett flertal projekt genom Leonardo da Vinci-programmet såsom Mar Eng Plus, Securitas Mare och REDINTER. Mar Eng Plus har fått förlängning, Securitas Mare II har avslutats 2008 medan REDINTER är ett nytt projekt som koordineras från Portugal. Mediakostnader 2008 n Böcker 48 % n Tidskrifter 31 % n Elektroniskt material 21 % Soffan, som är specialdesignad av Eva-Jo Hancock, inbjuder till studier i högskolans bibliotek. Fotograf: Henrica Sjöblom Norge Hedmark University College, Elverum Vårdprogrammet Spanien Universidade da Coruña Sjöfartsprogrammet Universidad Carlos III de Madrid Informationsteknikprogrammet Universidad Politécnica de Valencia Teknikprogrammen Universidad de la Laguna, Tenerife Sjöfartsprogrammet Storbritannien Glasgow Caledonian University Informationsteknikprogrammet University of Central Lancashire, Preston Vårdprogrammet Southampton Solent University Teknikprogrammen NORDPLUS Högskolan har deltagit i Nordplus som är Nordiska ministerrådets program för lärare och studerande vid nordiska universitet och högskolor. Nordplus har som mål att stärka den nordiska utbildningsgemenskapen och baserar sig på nätverkssamarbete mellan nordiska universitet och högskolor. Högskolan på Åland har under året koordinerat två Nordplusnätverk inom Utbildningsansvariga Sally Zulu vid sjuksköterskeutbildningen i Lusaka och Anette Häggblom, Högskolan på Åland, på lärarutbyte i Zambia. Foto: Privat

12 Utvecklingsprojekt Studiebesök Högskolan på Åland har under 2008 varit huvudman för eller deltagit i ett antal utvecklingsprojekt. Högskolan har en viktig roll som initiativtagare och som drivande kraft av olika projekt finansierade av EU och/eller landskapet. Även externt finansierade projekt är en viktig del av utvecklingsarbetet inom högskolan. Entrepenörsakademin på Åland är ett ESF-projekt i samarbete med bl.a. Åbo Akademi och Svenska Kulturfonden. Målgruppen är små- och medelstora företag som önskar utveckla sin affärs verksamhet. Projektet vill stöda företagen att produktifiera idéer, växa kontrollerbart, genomföra generationsväxling eller skapa nya marknader regionalt, nationellt eller internationellt. Vägen till ett välkomnande Åland är ett ESF-projekt med Ålands hotell- och restaurangskola som medsökande. Syftet med projektet är att skapa ett system för fortbildning inom turismen på Åland anpassat till branschens behov och dagens regelverk och krav. Projektet ämnar genom fortbildning ge förutsättningar för dem som vill starta ett turistföretag samt ge befintliga turistföretagare möjlighet att utveckla sin verksamhet. Sjökaptener i hamn är ett ESF-projekt i samarbete med Living V&I Ab med målet att utveckla ett system som ökar förutsättningarna för studerande inom professionsutbildningar på högskolenivå att slutföra sina studier, framför allt i relation till examensarbetet. Systemet avser både studerande som deltar i utbildning och de som redan är ute i arbetslivet men ännu inte fått ut sin examen. DaKo 3 är ett ESF-projekt med Öppna högskolan som huvudman i samarbete med Åbo Akademis pedagogiska fakultet. Det är en treårig behörighetsgivande yrkes lärarutbildning som genomförs under perioden december 2007 till december Växthuseffekten är ett ESF-finansierat projekt i samarbete med Ålands teknologicentrum med målet att skapa ett system för att fånga upp nya blivande entrepenörer. Projektet avslutades 2008 och resulterade i Företagarskolan. Nya interaktiva media (NIM) är ett EU-projekt som utfördes i samarbete med Institute for Advanced Management Systems Research (IAMSR) vid Åbo Akademi. Projektet finansierades av ERUF-Innovativa åtgärder. Projektets syfte var att förbättra servicenivån på Åland genom att skapa och utveckla interaktiva former av privata och offentliga tjänster med hjälp av informationsteknologi. Målet var att hitta nya lösningar som kunde underlätta vardagslivet för turister och bofasta. Projektet avslutades år Securitas Mare II är ett Leonardo da Vinci-projekt med målet att att ytterligare sprida ett modifierat koncept av Crowd and Crisis Management till utbildningar och myndigheter. Projektet är en direkt fortsättning på projektet Securitas Mare. Securitas Mare II tilldelades SAMSEXs (Safety at Sea and Marine Equipment Exhibition) pris som årets bästa tränings- och utbildningsprojekt vid den årliga sjösäkerhetskonferensen i Brighton Överlärare Bengt Malmberg och psykiater Nils-Gustaf Eriksson representerade Högskolan på Åland i projektet, som avslutades Mar Eng Plus är ett Leonardo da Vinci-projekt som syftar till att framhäva vikten av kunskaper i maritim engelska för dem som arbetar inom olika maritima yrken i Europa. Målet är att producera ett nyskapande Maritime English Learning Tool tillgängligt på internet. Mar Eng Plus är en fortsättning på Mar Eng. REDINTER är ett nytt Leonardo da Vinci-finansi erat nätverk om grannspråksförståelsem, dvs. hur man använder språk man aldrig har studerat samt nytänkande kring språkträning. Projektets koordinator verkar vid Nordic Master in Maritime Management är ett tvåårigt masterprogram som startade hösten Masterprogrammet är ett resultat av Nordplussamarbetet SJÖN mellan Högskolan på Åland, Chalmers tekniska högskola och Högskolan i Kalmar i Sverige, Høgskolen i Vestfold i Norge och Yrkeshögskolan NOVIA i Finland. Målet är att ge sjöbefäl och land anställda inom sjöfartsklustret en möjlighet till vidareutbildning. Genom Nordplus Högre utbildning deltar högskolan i sju olika nätverk som utöver studerande- och lärarmobilitet även möjliggör nätverksaktiviteter med utbyte av erfarenheter, god praxis och innovativa resultat. Global Health Zambia Finland Salome Sally Zulu från Lusaka School of Nursing, University Teaching Hospital besökte högskolan och vårdprogrammet den , med anledning av North-South-South -projektet Global Health Zambia Finland. Syftet med besöket var att fortsätta projektets planering och att ge Sally möjlighet att bekanta sig med vårdprogrammet och förhållandena på Åland. Den 24.1 föreläste Sally Zulu om Health Care in Zambia. Elektroteknik Andra årets elektroteknikstuderande har tillsammans med överlärare Mats Åsgård gjort studiebesök till Scania i Södertälje för kursen Maskin och energiteknik i april Företagsekonomi Företagsekonomiprogrammets studerande har tillsammans med lärarna Ben Henriksson, Christer Kullman och Thor-Björn Wik gjort studiebesök till Consilia, Cainby, Ålands landskapsregering, Ålands hälso- och sjukvård, Ålandsbanken, Viking Line, Mariehamns stadsbibliotek och Posten Åland. Hospitality Management Tredje årets Hospitality Management-studerande gjorde tillsammans med lärare Ingrid Carlstedt studiebesök till Grand Hotell, Nordic Light Hotell, Nordic Sea Hotell, Rival Hotel och Scandic Anglais Hotell, alla i Stockholm. Besöken ingick i kurserna Försäljningoch driftsfunktion i hotellindustrin och Hotelldesign och säkerhet. Informationsteknik Första årets informationsteknikstuderande besökte den Pafs spelutvecklingsavdelning inom ramen för Kekkonen berättade om kvalitets säkringsmetodik vid Paf samt guidade runt i Pafs utrymmen på Elverksgatan. Sofia Janson från PBS, Kjell Manselin från Paf och Niclas Södergård från Eget besökte den högskolan och berättade om arbetsmöjligheter inom informationsteknikbranchen. Maskinteknik Första årets maskinteknikstuderande gjorde den en mycket uppskattad studie-och rekryteringsresa ombord på m/s Birka Paradise. Information om rederiet och rundvandringar i maskin och övriga fartyget ingick. Första årets maskinteknikstuderande besökte varvet i Raumo och Godbyshippings Misida som en del av segelfartygs praktiken vecka 39. Klassen besökte också skötbåtsmuseet i Lappo samt fyren på Isokari under samma resa. Birka Line Abp bjöd andra årets maskinteknikstuderande, lektor Henrik Lundén och programledare Carola Maxenius-Michelsson på kryssning Mariehamn Stockholm t/r med Birka Paradise vin tern Klassen hade lektioner samt gjorde rundvandringar ombord på fartyget. Kryssningen var mycket uppskattad. Andra årets maskinteknikstuderande har tillsammans med lektor Henrik Lundén besökt Wärtsilä Land and Sea Academy då klassen var med skolfartyget i Åbo. Wärtsiläs dieselmotorer kunde studeras i minsta detalj. Tredje årets maskinteknikstuderande samt lektor Henrik Lundén gjorde ett studiebesök till Ålands kraftverk vintern Samma klass har tillsammans med överlärare Mats Åsgård gjort studiebesök till Volvo, SKFs kullagerfabrik och Stena Line i Göteborg samt Volvo Cars i Skövde för kursen Maskinelement i april Sjöfart Årets förstaklassister inom sjöfartsprogrammet har deltagit i ett varvsbesök hos Aker Finnyards i Raumo i anslutning till segelfartygspraktiken. Under besöket fick de studerande bekanta sig med Ålandsfärjan som höll på att byggas om för world wide explorer -trafik. Fjärde årets sjökaptensstuderande gjorde i februari 2008 ett studiebesök ombord på Birka Paradise medan fartyget låg i Mariehamn för att bekanta sig med fartygets sjukhytt och fartygsapotek som en del av kursen Medicinsk första hjälp och sjukvård. Med på besöket var timlärare, specialsjukskötare Gun Lindman. Under samma kurs gjorde de studerande ett besök till Mariehamns stads räddningsverk för att stifta bekantskap med dess verksamhet. Fjärde årets sjökaptensstuderande har varit på studiebesök och föreläsningar till Redarnas Ömsesidigas försäkringsbolag, Rettig Group Ltd Bore, Godby Shipping, Rederi Ab Lillgaard, Viking Line och Eckerö Linjen inom ramen för kursen Fartygsadministration och ekonomi. Fjärde årets sjökaptens- och maskinteknikstuderande var den på resa med Isabella på rutten Mariehamn Åbo Långnäs och bekantade sig med olika utrymmen på fartyget. En liknande fartygsmodell används som underlag i läckövning Universidade Católica de Portugal. kursen Systemutvecklingsmetodik. Test Manager Ilkka arna som samkörs mellan däck- och maskinrums simulator. Ombord anordnades besök på brygga och i maskin. Dessutom analyseradesfartygsolyckor som skett p.g.a. läckage. Handledare på resan var överlärare Mats Åsgård och överlärare Bengt Malmberg. Hälften av tredje årets sjökaptensstuderande gjorde den studiebesök ombord på Birka Paradise, medan fartygets låg i Mariehamn, som en del i GOC-kursen, för att bekanta sig med fartygets radio utrustning. Andra halvan av klassen gjorde detsamma Timlärare Rune Rothberg var med som handledare. Övrigt I april var lektor Erik Hemming och fyra studerande, Sofie Forssell, Axel Anttalainen, Andreas Eriksson och Edvard Bergman, i Malmö på en Nord pluskurs i inter kulturell kommunikation som Erik Hemming hade ordnat med kolleger från Östfold i Norge, Köpenhamn i Danmark, Malmö och Jön köping i Sverige och Helsingfors i Finland. Mera information om utbytet finns på högskolans hemsida

13 Externa uppdrag och projekt Ingrid Carlstedt Föreläsare och tentator på kursen Service Management vid utbildningen Transport Management på Malmö högskola, Sverige, september november 2008 Medlem i Nordplusnätverket TURID Suzanne Donner Medlem i referensgruppen för Eckerö Post- och Tullhus samt gästbostaden på Källskär Mattias Eriksson Projektledare för EU-projektet Vägen till ett välkomnande Åland fr.o.m Agneta Eriksson-Granskog Medlem i HÖGUT, Nordiska ministerrådets rådgivande organ för högskolefrågor Medlem i ARENE r.f., Rådet för yrkeshögskolornas rektorer Medlem i Samordningsdelegationen för svenskspråkig högskoleutbildning i Finland Ordförande i styrgruppen för Nya interaktiva media, NIM ÅLAND (externfinansierat projekt) Medlem i styrelsen för Ålands sjösäkerhetscentrum Medlem i styrelsen för Ålands Utvecklings Ab Nya interaktiva media 24 Medlem i styrelsen för PBS Viceordförande för Ålands Företagare förening r.f. 25 Medlem i kommittén för simulatorcentret Medlem i landskapets referensgrupp för alkoholoch narkotikafrågor Medlem i arbetsgruppen för samarbete inom vårdutbildningen vid Åbo Akademi Medlem i referensgruppen för yrkes pedagogisk lärarutbildning vid Åbo Akademi Key Ginman Medlem i styrgruppen för NCERS Nordic Conference on Engine Room Simulators Erik Hemming föreläsare för kursen Interkulturell kommunikation vid Chalmers inom ramen för Nordic Master in Maritime Management. Ben Henriksson Projektledare för Mål 3-projektet Växthuseffekten Medlem i ledningsgruppen för företagsinkubator verksamheten Växthuset Ordförande i Handelskammarens revisionsutskott Göran Henriksson Suppleant i styrelsen för Ålands sjösäkerhetscentrum Medlem i landskapsregeringens energigrupp med uppdrag att koordinera de offentliga satsningarna inom energiområdet samt att driva på utvecklingen beträffande användning av för nyelse bara energikällor Anette Häggblom Medlem i arbetsgruppen för samarbete inom vårdutbildningen vid Åbo Akademi Konsultuppdrag: som utvärderare av problembaserat lärande vid socionom utbildningen vid Arcada, Helsingfors Anna Janson Medlem i styrgruppen för EU-projektet Nya interaktiva media (NIM) fr.o.m Henrik Karlsson Medlem i styrgruppen för Nordic Master in Maritime Management Projektledare för projektet Sjökapten i hamn Medlem i gruppen för Prefekterna för de tekniska yrkeshögskolorna i Finland med DIFF som sammankallare Medlem i styrelsen för Ålands Nautical Club Styrelsesuppleant i Stiftelsen för Ålands Sjöfartsmuseum Sekreterare i Ålands Kaphornförening Christer Kullman Medlem i styrgruppen för Mål 3-projektet Växthuseffekten Suppleant i styrgruppen för ERUF-projektet Suppleant i övervakningskommittén för Interreg III A Skärgården Projektansvarig för EU-projektet Entreprenörskap på Åland Carola Maxenius-Michelsson Suppleant i Ålands sjösäkerhetscentrums styrelse Bengt Malmberg Suppleant som sakkunnig i Ålands tingsrätt (sjörättsmål) Suppleant i styrelsen för Ålands sjösäkerhetscentrum Högskolans representant i Securitas Mare II Samu Mäkelä Fortbildningsansvarig i EU-projektet Vägen till ett välkomnande Åland fr.o.m Lena Nyman Medlem i Pinnet (Finnish National Network for Internationalisation) Medlem i EAIE (European Association for International Education) Medlem i styrgruppen för ESF-projektet Sjökaptener i hamn Medlem i styrgruppen för ESF projektet Entrepenörsakademin på Åland Sven Sjöblom Medlem i landskapsregeringens Nät-Bas-kommitté Medlem i styrgruppen för EU-projektet Nya interaktiva media fr.o.m Peter Strandvik Projektutvecklare och -analytiker för EU-projektet Nya interaktiva media t.o.m Kristina Svedmark Medlem i övervakningskommittén för Mål 3- programmet för Åland (perioden förlängd t.o.m ) Suppleant i styrgruppen för EU-projektet Nya interaktiva media Medlem i ledningsgruppen för ESF-projektet Validering på Åland fr.o.m Katarina Ulenius Medlem i Terveysalan verkosto Fullmäktigeledamot och kontaktlärare, Sjuk sköterskeföreningen i Finland r.f. 5 5 % 8 % 2 6 % 7 % 4 % Thor-Björn Wik Medlem i styrgruppen för Mål 3-projektet Växthuseffekten Medlem i styrgruppen för Samordningsorganisationens projekt gällande rekryteringen till högskoleutbildning till och från Åland Brittmari Wikström Medlem i övervakningskommittén för Interreg III A Skärgården Av utbildningsstyrelsen förordnad examinator för språkexamina för statsförvaltningen, svenska Projektledare för EU-projektet Nya interaktiva media t.o.m Inkomster och utgifter Nedanstående diagram åskådliggör fördelningen av högskolans inkomster och utgifter under året, uppdelade i större helheter. Beträffande verksamhetens inkomster och utgifter bör särskilt noteras INKOMSTER 2008 ( ) n Kursverksamhet n Hyresintäkter n Övriga intäkter n EU-överföringar och bidrag n EU-överföringar och bidrag att i diagrammet angivna inkomster är sådana som inflyter av själva verksamheten, medan utgifterna är budgeterade anslag som reserverats för högskolan i landskapsregeringens budget. 16 % 5 % 2 % 3 % 4 % 7 0 % UTGIFTER 2008 ( ) n Personalkostnader n Inköp av tjänster n Material och förnödenheter n Hyror n Maskiner och inventarier n Övriga kostnader

14 Utexami nerade Ahlfors Anna Sjökapten YH Axelsson Johan Systemvetare YH Berg Björn Ingenjör YH Björkman Pierre Ingenjör YH Borenius Karl Företagsekonom YH Borenius Patrik Sjökapten YH Friman Daniel Sjökapten YH Gammelgård Anders Sjökapten YH Gammelgård Kaj Sjökapten YH Gunnars Jeanette Hotell- och restaurang administratör YH Haals Ronny Sjökapten YH Harri Mikael Sjökapten YH Henkola Katja Hotell- och restaurang administratör YH Holm Jeanette Hotell- och restaurang administratör YH Johans Ann-Catrin Företagsekonom YH Johansson Mikael Systemvetare YH Johansson Emy Hotell- och restaurang administratör YH Kantola Joakim Sjökapten YH Kuhlman Kristina Vårdledarskap, 60 sp specialiseringsstudier Liljeström Jenny Hotell- och restaurang administratör YH Lindeblad Caroline Hotell- och restaurang administratör YH Linnanlehto Jenny Hotell- och restaurang administratör YH Mattsson Henrik Sjökapten YH Mattsson Henrik Systemvetare YH Mattsson Sara Företagsekonom YH Miiros Ester Företagsekonom YH Nordström Kim Ingenjör YH Nymark Annette Företagsekonom YH Olofsson Susanne Företagsekonom YH Putus Heidi Hotell- och restaurang administratör YH Roos Carina Sjukskötare YH Rosenberg Jan Ingenjör YH Sandström John Ingenjör YH Smith Sanna Företagsekonom YH Torsson Joachim Ingenjör YH Trygg Månsson Joakim Sjökapten YH Westerholm Magnus Ingenjör YH Wilenius Linda Hotell- och restaurang administratör YH 26 Examensarbeten Cross cultural communication problems Ålandsbanken Abp 720 e onboard merchant ships 27 och stipendier Examensarbeten Ann Persson Spel att räkna med en komparativ studie av tre pedagogiska dataspel för barn i lågstadieåldern Jeanette Gunnars, Tommy Julin Marknadsplan för Schlager & Glamour Jeanette Holm, Caroline Lindeblad Åland runt på fyra dagar paketering av en kulinarisk lugn & ro resa Johanna Fazer, Madeleine Granberg Marknadsplan för Norden Emy Johansson, Jenny Liljeström En fallstudie av destinationsmarknadsföringssystem benchmarking av Destination Gotlands Internethemsida Katja Henkola Utveckling av mat och dryck i finsk restaurangkultur Heidi Putus Emotionell intelligens och attityd som kon kurrensmedel vid selektering och rekrytering Linda Wilenius Starta eget cateringföretag Jenny Linnanlehto En fallstudie i hur strategiska beslut driver organisatoriska förändringar Case: Eckerö Line Robert M. Nylund Kylning av inneluft med värme återvinning Carina Roos Sjukskötares upplevelse av stress i vårdarbetet Joachim Torsson Tätoljesystem på kärnkraftverk Ester Miiros Kvinnors företagande på Åland i spännigsfältet mellan tradition och frihet Anna Ahlfors, Susann Friman Från sjöbuse till landkrabba yrkes möjligheter i land för en sjökapten Joakim Kantola Allvädersterminalen i Karleby hamn fartygens erfarenheter Susanne Olofsson Några Vårdöföretagares syn på fast förbindelse till Vårdö John Sandström Diesel electric propulsion performance analysis Sara Mattsson Orsaker till att mikroföretag anlitar revisor en studie av fyra åländska företag Karl Borenius, Jesper Strandvik Konsten att arbeta med företagsetiska koder Björn Berg Förbrukarlistor över elcentraler Ann-Catrin Johans, Annette Nymark Vad anser intressenter och samarbetspartners om Skärgårdssamarbetet och dess framtida roll Pierre Björkman Recovery of equipment in flooded engine room Kamil Jaskolski Undersökning av ångsystemet på M/S Eckerö Anders Gammelgård, Kaj Gammelgård Planering av arbetsbåt med tillämpning av klassregler Daniel Friman, Jan Lindholm Förnyande av kursen i Advanced Fire Fighting Mikael Harri Vissa läxor lär man sig endast en gång risker på en modern, mångkulturell arbetsbrygga Henrik Mattsson Däcksbefäls uppfattningar om livbåts övningar Ronny Haals Weather Routing Jan Rosenberg, Magnus Westerholm Uppgradering av smörjoljesystemet på M/S Alandia Joakim Trygg Månsson Stipendier 2008 Simon Snell Air Åland Sebastian Sandell Andelsbanken Julian Vernersson Andelsbanken Conny Söderholm Birka Cargo AB Ltd Alexi Jerohin Birka Cargo AB Ltd Jeanette Gunnars Birka Line Abp Tommy Julin Birka Line Abp Jenny Linnanlehto Birka Line Abp Nikolaj Dahlén Eckerö Linjen Ab Fredrik Grönqvist Eckerö Linjen Ab Joachim Torsson Finlands Maskinbefälsförbund Andreas Envall Finlands Maskinbefälsförbund John Mattsson Finlands Skeppsbefälsförbund Anders Nyberg Finlands Skeppsbefälsförbund Linda Wilenius Hotell Arkipelag Ab Katja Henkola Mariehamns Zonta klubb Johan Klavér Nils-Erik Eklunds stipendiefond Rachid Oujloug PBS Youssef Oujloug PBS Fredrik Juslin PBS Joakim Månsson Uno och Runar Ekbloms stipendiefond Robin Sommarström Uno och Runar Ekbloms stipendiefond Daniel Friman Uno och Runar Ekbloms stipendiefond Liz Boman Sjuksköterskeföreningen på Åland r.f. Anders Gammelgård Sjöfartsstiftelsens stipendiefond Kaj Gammelgård Sjöfartsstiftelsens stipendiefond Donatorer 2008 Air Åland Andelsbanken Birka Cargo AB Ltd Birka Line Abp Driftingenjörsförbundet i Finland r.f. Eckerö Linjen Ab Finlands Maskinbefälsförbund Finlands Skeppsbefälsförbund Hotell Arkipelag Ab Mariehamns Zonta klubb Nils-Erik Eklunds stipendiefond PBS Uno och Runar Ekbloms stipendiefond Sjuksköterskeföreningen på Åland r.f. Sjöfartsstiftelsens stipendiefond Svenska maskinbefälsföreningen i Helsingfors Svenska Studiefonden Thure Anderssons stipendiefond Viking Line Abp Ålands energi- och sjöfartstekniska förening r.f. Rederierna i Finland r.f. Ålands Turisminvest Ab flygbiljett 200 e 300 e 300 e 200 e 340 e 400 e 600 e 200 e 200 e e 250 e 900 e 200 e e 300 e 220 e 100 e e 600 e 400 e 100 e Filip Lancing Sjöfartsstiftelsens stipendiefond Andreas Rosenberg Sjöfartsstiftelsens stipendiefond Niklas Törnqvist Sjöfartsstiftelsens stipendiefond Staffan Teromaa Sjöfartsstiftelsens stipendiefond Pontus Eliasson Sjöfartsstiftelsens stipendiefond Jan Lindholm Sjöfartsstiftelsens stipendiefond Karl Borenius Svenska Studiefonden Jesper Strandvik Svenska Studiefonden Tony Rehnström Svenska maskinbefälsföreningen Hassani Heresh Thure Anderssons stipendiefond Johan Bergman Viking Line Abp Hannes Eklund Viking Line Abp Viktor Gingsjö Viking Line Abp Robert Nylund Viking Line Abp Jenni Olá Viking Line Abp Kamil Jaskolski Ålands Energi och Sjöfartstekniska förening Erik Hultén Ålands Energi och Sjöfartstekniska förening Jonas Rosenqvist Ålands Energi och Sjöfartstekniska förening Andreas Törnqvist Rederierna i Finland r.f. Victor Karlsson Rederierna i Finland r.f. Johanna Rogers Ålands Turisminvest Ab Marika Minina Ålandsbanken Abp George Bengtsson Ålandsbanken Abp Andreas Eriksson Ålandsbanken Abp Fredrik Gestranius Ålandsbanken Abp Ester Miiros Ålandsbanken Abp Daniel Rosenqvist Ålandsbanken Abp

15 Högskolans personal Rektorskansli Eriksson-Granskog Agneta rektor, fil.dr Höstman Jeanette vik.ekonomi- och personalchef, ped.mag., fr.o.m Janson Anna ekonomi- och personalchef, fil.mag., ekon.mag., moderskapsl. fr.o.m Karlsson Henrik vicerektor, sjökapten IT-avdelningen Abrahamsson Christer dataansvarig, ingenjör Furu Johan IT-chef t.o.m , ingenjör YH, tjänstledig fr.o.m t.o.m Hermann Morten IT-handledare, fr.o.m Häggblom Eva-Marie dataansvarig, systemvetare YH Gylling Kim IT-chef, ingenjör YH, fr.o.m Sjöblom Sven IT-handledare, systemvetare YH, tjänstledig fr.o.m vik.it-chef fr.o.m t.o.m Fakulteten för examensinriktad utbildning och forskning Karlsson Henrik Lärare Andersson Rune Carlstedt Ingrid vicerektor, sjökapten dipl.ing., överlärare fil.kand., timlärare i huvudsyssla 28 Chanfreau Philippe fil.lic., överlärare Ulla t.f. lektor Svedmark Kristina studiehandledare, t.o.m Dahl Kjell Erikson Björn-Olof Ginman Key Gustafsson Barbro Hansen Johan tekn.mag., t.f. lektor sjökapten, lektor, tjänstledig från ,2 %, från heltid ingenjör, lektor adjungerande professor fr.o.m sjökapten, vik.lektor t.o.m , lektor fr.o.m Hemming Erik fil.mag., lektor Henriksson Ben ekon.mag., lektor Henriksson Göran dipl.ing., överlärare Häggblom Anette fil.dr, överlärare Isaksson Joakim dipl.ing., lektor Johansson Erika med.mag., lektor Kullman Christer ekon.lic., timlärare i huvudsyssla Kurtén Dennis fil.mag., lektor Lavonius Hans dipl.ing., överlärare Lindberg Karin hushållslärare, lektor Lindberg Maj fil.lic., överlärare Lindman Gun specialsjukskötare, timlärare i huvudsyssla Lundén Henrik tekniker, lektor Malmberg Bengt sjökapten, överlärare Maxenius-Mickelsson Carola sjökapten, lektor Mäkelä Samu ekon. mag., lektor Mäkinen Tiina fil.mag., lektor Nordlund Henrik sjökapten, lektor Påvals Göran sjökapten, lektor Rajalin Ritva timlärare i huvudsyssla Rothberg Rune timlärare i huvudsyssla Santamäki-Fischer Regina med.dr i omvårdnad, överlärare Smulter Leif Ulenius Katarina Waller Matias Wik Thor-Björn Vuolteenaho-Janzon Åsgård Mats fil.lic., överlärare hälsov.mag., lektor tekn.dr, överlärare ekon.mag., timlärare i huvudsyssla civ.ing., överlärare Programledare Eriksson-Granskog Agneta fil.dr, fr.o.m Häggblom Anette fil.dr, t.o.m Häger Magdalena med.mag., fr.o.m Isaksson Joakim dipl.ing., t.o.m Kullman Christer ekon.lic., t.o.m Lindberg Karin hushållslärare, fr.o.m Maxenius-Mickelsson Carola sjökapten Mäkelä Samu ekon.mag., t.o.m Riis Ann ped.mag., MBA, fr.o.m Waller Matias tekn.dr, t.o.m Studieservice Branér Barbro högskolesekreterare, SK, högskolans betalningar Granström Katarina högskolesekreterare, FEK, HM, V, högskolans registratur tj.l. 60 % Höstman Jeanette ped. mag., studie sekreterare, tj.l. t.o.m Johansson Elisabeth tillf. högskolesekreterare, HR, deltid 8 h/vecka t.o.m , vik.högskolesekreterare, FEK, HM, V, %, %, ,2 % Kottelin Benita högskolesekreterare, ET, IT, MT, studiedokumentation, telefonväxel Lindqvist Annika hum.kand., vik.studie sekreterare Mattsson Britt Nyman Lena Torvaldson Stina Wik Thor-Björn Vuolteenaho-Janzon Ulla högskolesekreterare, högskolans löner fil.mag., internationell koordinator praktikansvarig studiehandledare, praktikansvarig studiehandledare deltid studiehandledare deltid Öppna högskolan Ahlfors Marita högskolesekreterare, tentamens administration Fant Carina kurssekreterare, deltid 55,2 % Könönen-Wahlstedt Susanna fil.mag., kursplanerare vid Öppna högskolan, t.o.m Lindman Sofie fil.mag., vik. kursplanerare t.o.m Marcus Lena kursplanerare fr.o.m Nygård Inger vik.planerare Riis Ann ped.mag., MBA, vik. enhetschef, , planerare, tjänstledig t.o.m och fr.o.m Schauman Mirjam Wikström Brittmari ekon.mag., planerare fil.mag., enhetschef, tj.l Högskolebiblioteket Donner Suzanne pol.mag., bibliotekschef Lundberg Helena informatiker Sjöblom Henrica informations sekre terare 60 % Laboratorier och fastigheter Andersson Kenneth ingenjör, assistent 50 % fr.o.m Berglund Kim ingenjör, assistent 50 % Flankkila Ari-Pekka fastighetsskötare, driftstekniker Rönn Mikael laboratorieingenjör, 55,2 % Sjöblom Sven laboratorieingenjör, fr.o.m Snällström Sture fastighetsskötare, driftstekniker Sondell Per-Arne fastighetsskötare Lokalvård Holmström Siv städare, deltid 65,4 % Häggblom Ann-Britt städare Karlberg Rosmari städare Rajala Viivi städare Sundberg Päivi städare Tysk Anita vik.städare fr.o.m Westerberg Gunilla städare, deltid 80 % Projektanställda Eriksson Mattias projektledare för EU-projektet Vägen till ett välkomnande Åland fr.o.m Kullman Christer projektansvarig för EUprojektet Entreprenörskap på Åland fr.o.m , 3 h/vecka Mäkelä Samu fortbildningsansvarig i EUprojektet Vägen till ett välkomnande Åland fr.o.m , 5 h/vecka Strandvik Peter projektutvecklare och analytiker för EU-projektet Nya interaktiva media t.o.m Wikström Brittmari projektledare för EU-projektet Nya interaktiva media t.o.m

16 Statistiska uppgifter Antalet utexaminerade per program Utbildningsprogram Kv Män Totalt Elektroteknik Företagsekonomi Hospitality Management Informationsteknik Maskinteknik Sjöfart Vård Totalt Kursutbildningar Vaktmaskinmästare Vaktstyrman 4 4 Vård ledarskapsutbildning Totalt Antal studerande 20.9 per ämnesområde Utbildningsprogram Kv Män Totalt Elektroteknik Företagsekonomi Informationssystem Analys och design av infosystem, 5 sp inställd 15 nätkurs 30 Hospitality Management Informationsteknik Maskinteknik Sjöfart Vård Utbytesstuderande Totalt Antal studerande regionvis Regioner ET FEK HM IT MT Sjöfart Vård Totalt Åland Finland Sverige Övriga Totalt Antal studerande kommunvis Borgå 7 Brändö 3 Eckerö 7 Ekenäs 5 Finström 19 Föglö 5 Geta 4 Hammarland 10 Hangö 3 Helsingfors 7 Jakobstad 8 Jomala 23 Kimito 6 Korpo 1 Korsholm 5 Kronoby 4 Kumlinge 5 Kökar 2 Lemland 11 Lumparland 3 Mariehamn 110 Nykarleby 3 Pargas 1 Saltvik 15 Sibbo 4 Sottunga 1 Sund 1 Vasa 7 Vårdö 1 Övriga finländska kommuner 33 Sverige 85 Polen 1 Totalt 400 Deltagare i Öppna högskolans verksamhet Universitetskurser Kursnamn deltagare män kv. underv. anm. timmar Arbetsplatspsykologi Konflikthantering, 5 sp Arbetsplatspsykologi Ledarskap I & II, 10 sp Astronomi Universum nu, 4 sp Astronomi Universum nu, 4 sp inställd 20 Biologi/Beteendeekologi Grundkurs i beteendeekologi, 2 sp inställd 25 Engelska Engelska för ekonomutbildningen, 6 sp inställd 48 Filosofi Grundkurs i estetik och visuell kultur, 5 sp inställd 24 Filosofi Mediefilosofi, 3 sp inställd 20 Filosofi Moralfilosofi, 5 sp inställd 24 Företagets organisation och ledning Organisation och ledning introduktion, 10 sp Företagets organisation och ledning Strategisk ledning, 5 sp nätkurs Förskolepedagogik Datorn som pedagogiskt hjälpmedel, 2 sp Förskolepedagogik Rörelsedidaktik, 2 sp inställd 10 Hälsokunskap Anatomi och fysiologi, 3 sp Hälsokunskap Grunderna i hälsokunskap, 10 sp Hälsokunskap Utveckling av social kompetens, 4 sp Hälsovårdsadministration Hälsovårdsjuridik, 5 sp Hälsovårdsadministration Introduktion till hälsov.adm. och ledarskap, 5 sp Hälsovårdsadministration Hälsovårdsekonomi och budgetering, 5 sp Informationsbehandling Logik, 5 sp nätkurs Informationsförvaltning Organisation och marknadsföring, 3 sp nätkurs Informationssystem Investeringsplanering, 5 sp Internationell marknadsföring Miljö och marknad: Hållbar företagsverks., 5 sp Internationell marknadsföring Transport- och logistiktjänster, 5 sp nätkurs Konstvetenskap Det moderna skedets konsthistoria, 7 sp nätkurs Marknadsföring Marknadsföringens undersökningsmetodik, 8 sp Marknadsföring Strategic Tourism Management, 8 sp Nationalekonomi Banker och penningteori, 5 sp Nationalekonomi Finlands och EUs ekonomi, 5 sp inställd 10 nätkurs Nationalekonomi Grundkurs i nationalekonomi, 10 sp nätkurs Nordiska språk Skriva, 3 sp inställd 28 Pedagogik Didaktik, 5 sp Pedagogik Pedagogisk filosofi och historia, 5 sp Pedagogik Pedagogisk handledning, 10 sp Pedagogik Pedagogisk sociologi, 5 sp Psykologi Introduktion till rättspsykologi, 5 sp Redovisning Bokslut och bokslutsplanering, 5 sp Redovisning Revision, 5 sp Rättsvetenskap Familje- & kvarlåtenskapsrätt/del I, 7 sp Rättsvetenskap Grundkurs i juridik I & II, 10 sp Rättsvetenskap Sjö- och annan transporträtt, 10 sp Spanska Spanska II, 5 sp Specialpedagogik Friluftspedagogik, 5 sp Specialpedagogik Koncentrationssvårigheter ADHD, 5 sp Statskunskap Nationalism och regionalism i Europa, 5 sp inställd 28 Statskunskap Nationalism och regionalism i Europa, 5 sp inställd 18 Svenska Swedish as a Foreign Language I, 4 sp Teater Skådespelarkonst, grundkurs, 4 sp Tyska Tyska II, 5 sp Utvecklingspsykologi Kreativitet och självkännedom, 5 sp Vårdvetenskap Temaseminarier, 5 sp inställd 20 Vårdvetenskap Vårdandets etik, 5 sp inställd 10 Vårdvetenskap Vårdandets idéhistoria, 3 sp inställd 20 Vårdvetenskap Vårdforskningens grunder, 5 sp Summa universitetsundervisning

17 Programkurser Kursnamn deltagare män kv. underv. timmar Språk Kommunicera på finska inom vården avancerad nivå, 3 sp inställd Språk Kommunicera på finska inom vården nybörjarnivå, 3 sp inställd Interkulturell kommunikation Interkulturell kommunikation, 1,5 sp inställd Psykologi Psyko- och sociodrama, 1 sp Psykologi Psyko- och sociodrama, 1 sp inställd Vård Våld mot kvinnor, 7 5 sp Vård Våld mot kvinnor, 7,5 sp inställd Vård av äldre Vård av den multisjuka äldre patienten, 15 sp Vård av äldre Vård av personer som lider av demens, 7,5 sp Vård av äldre Åldrandet ur ett livsvärldsperspektiv, 7, Summa programkurser Externa studerande Kursnamn deltagare män kv. underv. timmar Företagsekonomi Affärsredovisning, 10 sp Företagsekonomi Tjänste och relationsmarknadsföring, 5 sp Sjöfart Miljövård, 2 sp Språk Ryska 1, 3 sp Summa externa studerande Tanksäkerhet Tankoperativkurs för oljetankfartyg Transportteknik Farligt gods (IMDG), 1,5 sp Fortbildning Kursnamn deltagare män kv. underv. timmar Design InDesign grundkurs inställd 16 Design Photoshop inställd 16 Design Photoshop fortsättning inställd 8 Ekonomi Ekonomi för icke-ekonomer Kommunikation Effektiv mötesteknik inställd Kommunikation Informationshantering inställd Kommunikation Medieträning Kommunikation Presentationsteknik inställd 8 Kommunikation Skriv begripligt inställd Kvalitetsarbete Intern revision grundkurs inställd Kvalitetsarbete Livslängdsplanering av byggnadsverk inställd Kvalitetsarbete Socialt ansvarstagande CSR i praktiken inställd Ledarskap Chef och ledare på daghem Ledarskap Projektledning Ledarskap Utveckling av grupp och ledare (UGL) inställd 40 Ledarskap Vägen till bättre coachning Marknadsföring Avancera din försäljning inställd 8 Marknadsföring Internetmarknadsföring lär dig leva på Google inställd Oenologi Vinvärlden grundkurs Oenologi Vinvärlden mat och vin i kombination Personlig utveckling Gestaltmetodik inställd Personlig utveckling Stresshantering inställd Psykologi Nyttiga konflikter eller tärande tjafs inställd 8 Sociologi Barn, skola och förändrade familjeförhållanden Språk Affärsengelska inställd 16 Språk Bemöt våra ryska turister inställd Språk Levande svenska Språk Svenska på riktigt inställd Vård Att sova på sjukhus Vård Kognitivt förhållningssätt Vård Varför vi sover och inte sover Summa fortbildning Sjöfartskurser Kursnamn deltagare män kv. underv. timmar Fartygssäkerhet Crowd & Crisis Management, 1,5 sp Fartygssäkerhet Crowd & Crisis Management, 1,5 sp Fartygssäkerhet Crowd & Crisis Management, 1,5 sp Fartygssäkerhet Crowd and Crisis Management, 1,5 sp Fartygssäkerhet Crowd and Crisis Management refresher, 1,5 sp inställd 18 Fartygssäkerhet Crowd and Crisis Management refresher, 1,5 sp Fartygssäkerhet Crowd Management Fartygssäkerhet ISPS SSO, 1,5 sp Kommunikation General Operator s Certificate, 6 sp Kommunikation GOC refresher, 1 sp Kommunikation GOC refresher, 1 sp Kommunikation GOC refresher, 1 sp Kommunikation GOC refresher, 1 sp Kommunikation GOC refresher, 1 sp Kommunikation Short Range Certificate Kommunikation Short Range Certificate inställd Kommunikation ROC grundkurs inställd Kommunikation ROC refresher inställd Navigation ARPA-repetition Navigation ECDIS inställd 32 Pedagogik Handledarkurs, 1 sp Pedagogik Ledarskap Sjömanskap och ledarskap Bridge Resource Management, 1,5 sp Tanksäkerhet Orienteringskurs för tankfartyg, 1,5 sp Tanksäkerhet Orienteringskurs för tankfartyg, 1,5 sp Tanksäkerhet Tankoperativkurs för gastankfartyg, 1,5 sp Transportteknik Farligt gods (IMDG) refresher inställd Transportteknik Lastsäkring Transportteknik Stabilitet och flytbarhet i skadad kondition Vård Baskurs i första hjälp Vård Baskurs i första hjälp inställd 16 Vård Baskurs i första hjälp Vård Baskurs i första hjälp Vård Baskurs i första hjälp Vård Baskurs i första hjälp Vård Baskurs i första hjälp Vård Baskurs i första hjälp Vård Baskurs i första hjälp Vård Baskurs i första hjälp Vård Baskurs i första hjälp Vård Baskurs i första hjälp Vård Baskurs i första hjälp Vård Hälso- & sjukvård Vård Hälso- & sjukvård Vård Hälso- & sjukvård Vård Hälso- & sjukvård för fartygsbefäl Vård Hälso- & sjukvård för fartygsbefäl Vård Hälso- & sjukvård för fartygsbefäl Vård Hälso- och sjukvård för fartygsbefäl Vård Hälso- och sjukvård för fartygsbefäl Vård Medicinsk första hjälp, 4,5 sp Vård Medicinsk första hjälp, 4,5 sp Vård Medicinsk första hjälp, 4,5 sp Vård Medicinsk första hjälp, 4,5 sp Vård Medicinsk första hjälp, 4,5 sp inställd 0 32 Summa sjöfartskurser

18 34 Uppdragsutbildningar deltagare män kv. underv. beställare timmar Kvalitetsledning Intern revision Paf Ledarskap Projektledning Paf Pedagogik Att skriva sig till läsning med hjälp av datorn, 3 sp LRs skolbyrå Pedagogik Kemi/fysik för grsk-lärare LRs skolbyrå Pedagogik Yrkeslärarutbildning (DaKo 3), 15 sp LRs yrkesutbildningsbyrå Psykologi KBT-psykoterapiutb på krävande specialnivå intressegrupp Sjöfart Simulatorträning Viking Line Sjöfart Simulatorträning Viking Line Sjöfart Simulatorträning Viking Line Sjöfart Simulatorträning Viking Line Sjöfart Simulatorträning Viking Line Språk Affärsengelska Crosskey Språk Affärsengelska Crosskey Vård Perifer venkatet ÅHS Vård Perifer venkatet ÅHS Summa uppdrag Seminarier deltagare män kv. underv. timmar European Diploma in cultural project management Finlandsvenskt kulturseminarium Seminarium för tjänsteinnehavare inom kultursektorn i Svenskfinland Summa seminarier Öppna föreläsningar deltagare män kv underv. timmar Elektroteknik Good vibrations at micro and nano scales Elektroteknik Rotation with zero angular momentum Genusvetenskap Det bor en sexist i oss alla Genusvetenskap Från prat till plan Konst/Kultur Kan konsten främja dialog? Musik Glädjespridaren Mozart Senioruniversitetet Åländska kyrkor, del II Summa öppna föreläsningar Prov & tentamina deltagare Allmän tentamen Alllmän tentamensdag 470 Språkprov Allmänna språkexamina 20 Uppdrag Enskild tentamen 153 Uppdrag Högskoleprovet 211 Språkprov Statens språkexamen 8 Summa tentamina Mathias Karlsson, Carl Rögård Åtgärder för bunkerbyte på Godby Shippings fartyg Johan Knutsson Projektering av ombyggnad av kylsystem för vinterdrift Mathias Eriksson, Emil Engblom Planering och dimensionering av ombordköningsramp Rickhard Lundström, Jens Skog Hulta bys gemensamma reningsanläggning Niklas Åkerblom Kundupplevd kvalitet på restaurangerna Indigo och Nautical i Mariehamn Jens Böwing, Jonas Trädgårdh Voyage data recorder, VDR Edvard Bergman Verkställande direktörers utblickar i årsredovisningar Liselotte Lindman-Johansson Hur upplever huskunder köpprocessen samt de olika kvaliteterna vid köpet? Sofia Lindholm, Johanna Löfroos, Sara Nymalm Marknadsplan för Mellanöstern Josefine Rosendahl, Ann-Catrin Ståhl Krishantering två fallstudier av krisberedskapen på hotell i Stockholm Jenny Almark, Linda Karlsson En fallstudie om organisationens mål kan fungera som målsättning för medarbetaren och därmed vara en motiverande faktor Zaida Fagerström Destinationsutveckling fyra åsikter om hur turist destinationen Åland bör utvecklas Ulrika Carlsson, Johanna Dahlgren, Fredrica Jansson Trettondagsmottagningen Josefine Häggblom Företagsekonomi och miljöansvar Denise Koskinen, Erika Lindqvist Kartläggning av sociala försäkringar för egen företagare samt empirisk studie bland åländska småföretagare Joakim Axén, Sebastian Vestberg Att använda en PDA för att registrera utbetalningar av vinster samt påfyllning av spelautomater Gun Dahlgrén Cancerrelaterad trötthet / fatigue en litteraturstudie Anna Lundberg, Marie Michelsson, Gunilla Toivonen Sjukskötarens roll för att upptäcka malnutrition Helen Amsler, Linda-Marie Blad Sjuksköterskans roll i vården av smärtpåverkade barn Johanna Jansson, Fredrika Kvist Användandet av perifer kateter i teori och praktik Ann-Cathrin Danielsson Lidandets och sorgens dimensioner hos barn och ungdom litteraturstudie Rosali Nordqvist, Päivi Salmi Trygghet i den äldre människans vardagsvärld Christel Hoffström, Linda Willfors Betydelsen av humor i omvårdnaden a Jenni Kortelahti Om att samtala vårdande en litteraturstudie b Emilia Sundblom I väntan på vård patienters och närståendes upplevelser Anja Kivimäki-Kuitunen Om förändring i vårdorganisationer Anna-Karin Fagerlund, Lina Bergbo Bröstcancersjuka kvinnors behov för att klara av sin sjukdom Jan Enqvist ISPS-koden och Michael Sars David Falck, Magnus Nidmark Piratverksamheten nu och förr Edvard Dahlén Farlig säkerhet? Göran Ölander Återvinning av energi i avgaser genom elproduktion med ångturbin Henrik Sundblom Landskapet Ålands grunda farleder under 4 m Bertel Nygård Kraftvärmeproduktion med biogasanläggning Björn-Erik Zetterman Från program till kanal, ett arbete för TV Åland Malin Lindberg Marknadsplan för Stormskärs Konferens & Värdshus Malin Romberg Restaurangmat i Mariehamn. En jämförelse mellan 1900-talet och 2000-talet Essi Juutilainen, Maria Åberg Vem är ute och cyklar? en studie om cykel turismen på Åland Mats Tammi Omstrukturering av TM Master med avseende på klassrelaterade jobb Fanny Ahlgren, Anna Schreiber Attitydundersökning om finländsk mat Johan Berthén Fan vad hon tar roder: en studie av yrkesspråket på bryggan Ann-Catrin Vinberg Fysisk struktur och rekrytering på Åland Tobias Karlsson, Thomas Söderlund Marknaden för auktoriserade revisionstjänster på Åland Johnny Forss Handbok vid dockning och klassning Jimmy Jansson Kollaborativ texteditor Johan Axelsson Fotoplus fotoeditor Linda-Jennifer Sedighi, Alexandra Strandell Vikten av transkulturell kompetens inom vården Ulrika Mattsson Preoperativ information - ur ett patientperspektiv Cindy Lindholm, Erika Lindqvist Palliativ vård av barn. Bemötande av barn och de närstående i vården Ulrika Elfberg Det vårdande mötet Tomas Ek Faktorer som kan påverka den postoperativa smärt behandlingen Tina Sommarlund Bekräftande eller icke bekräftande förhållningssätt till patienter som lever med grav övervikt Pia Uggelberg-Ölander Arbetstillfredsställelse inom sjukskötarprofessionen Frida Halvorsen Främjande av egenvård hos patienter som lider av diabetes Víctor M. Rincón de Luis Utveckling av informationssystem för Ålands yrkes skolas bilverkstad Karl-William Rundberg Handhygien sjukskötarens ansvar för att förhindra smittospridning och lindra lidande Magdalena Granberg Sponsring av m/s Michael Sars

19 utbildningsprogram Elektroteknik Företagsekonomi Hospitality Management Informationsteknik Maskinteknik Sjöfart Vård Neptunigatan 17, Pb 1010, AX MARIEHAMN, Åland, Finland Tel (0) Fax +358 (0) Maridea 2009

Mötestid: Torsdagen den 14 augusti 2008 kl. 13.10-13.55. Närvarande: Carin Holmqvist ordförande Nils-Erik Eklund viceordförande, 50-58, 60

Mötestid: Torsdagen den 14 augusti 2008 kl. 13.10-13.55. Närvarande: Carin Holmqvist ordförande Nils-Erik Eklund viceordförande, 50-58, 60 Paragrafer: 50 60 Sidan 1 av 6 Mötestid: Torsdagen den 14 augusti 2008 kl. 13.10-13.55 Plats: Hotell Elvira, Eckerö Närvarande: Carin Holmqvist ordförande Nils-Erik Eklund viceordförande, 50-58, 60 Folke

Läs mer

Innehåll Verksamhetsberättelsen 2009

Innehåll Verksamhetsberättelsen 2009 Innehåll Verksamhetsberättelsen 2009 Inledning Bakgrund... 2 Högskoleutbildning på Åland... 3 Verksamhetens mål... 5 Forskning... 5 Kvalitetsutveckling... 8 Öppna högskolans 40-årsjubileum och inskription

Läs mer

Innehåll: Lagstadgade ärenden och ärenden rörande högskolans utveckling och resultat under läsåret, samt utvecklingsfrågor enligt utbildningsavtalet.

Innehåll: Lagstadgade ärenden och ärenden rörande högskolans utveckling och resultat under läsåret, samt utvecklingsfrågor enligt utbildningsavtalet. Högskolan på Åland Beslut vid möte 7-2008 Kalendarium för styrelsen för läsåret 2008-2009 Innehåll: Lagstadgade ärenden och ärenden rörande högskolans utveckling och resultat under läsåret, samt utvecklingsfrågor

Läs mer

Vår verksamhet. - en presentation av kvalitetsledningssystemet vid Högskolan på Åland

Vår verksamhet. - en presentation av kvalitetsledningssystemet vid Högskolan på Åland Vår verksamhet - en presentation av kvalitetsledningssystemet vid Högskolan på Åland Innehåll 1 Kvalitetsledningssystemet vid Högskolan på Åland... 3 1.1 Kvalitetsledningssystemets syfte... 3 1.2 Kvalitetsledningssystemets

Läs mer

PROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2/04 12.2.2004. Mötestid: Torsdagen den 12 februari 2004 kl. 13.00-16.00

PROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2/04 12.2.2004. Mötestid: Torsdagen den 12 februari 2004 kl. 13.00-16.00 Sidan 1 av 6 Mötestid: Torsdagen den 12 februari 2004 kl. 13.00-16.00 Plats: Ålands hotell- och restaurangskola Strandgatan 1 Närvarande: Henning Lindström Lars Hassel Katarina Ulenius Jeanette Blomqvist

Läs mer

1. HÖGSKOLANS VERKSAMHET 2015

1. HÖGSKOLANS VERKSAMHET 2015 1. HÖGSKOLANS VERKSAMHET 2015 1.1. Allmänt Högskolans verksamhetsområden omfattas av fakulteten för examensinriktad utbildning Land och fakulteten för examensinriktad utbildning Sjö, Öppna högskolan samt

Läs mer

PROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 6-05 13.5.2005

PROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 6-05 13.5.2005 Sidan 1 av 5 Mötestid: Fredagen den 13 maj 2005 kl. 13.00-16.00 Plats: Neptunigatan 17 Närvarande: Henning Lindström Carin Holmqvist Therese Nyqvist Bo-Gustav Donning Kim Wasström Göran Påvals Martin Nilsson

Läs mer

STRATEGIDOKUMENT FÖR HÖGSKOLAN PÅ ÅLAND 2008-2012

STRATEGIDOKUMENT FÖR HÖGSKOLAN PÅ ÅLAND 2008-2012 STRATEGIDOKUMENT FÖR HÖGSKOLAN PÅ ÅLAND 2008-2012 Den 9 oktober 2008 Styrelsen för Högskolan på Åland Rektor Agneta Eriksson-Granskog 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 2. Vision. 4 3. Övergripande

Läs mer

Mötestid: Fredagen den 1 september 2006 kl. 13.30-16.30. Vicerektor Henrik Karlsson och vik. ekonomichef Jeanette Höstman är inbjudna till mötet

Mötestid: Fredagen den 1 september 2006 kl. 13.30-16.30. Vicerektor Henrik Karlsson och vik. ekonomichef Jeanette Höstman är inbjudna till mötet Paragrafer: 67-81 Sidan 1 av 6 Mötestid: Fredagen den 1 september 2006 kl. 13.30-16.30 Plats: M/S Eckerö, konferensrummet Närvarande: Henning Lindström Bo-Gustav Donning Barbro Gustafsson Carin Holmqvist

Läs mer

HÖGSKOLAN PÅ ÅLAND www.ha.ax

HÖGSKOLAN PÅ ÅLAND www.ha.ax HÖGSKOLAN PÅ ÅLAND www.ha.ax Verksamhetsberättelse 2010 Innehåll Inledning Högskolan på Åland 2003 2010 3 Verksamhetens mål 5 Forskning 6 Kvalitetsutveckling 10 Organisation Styrelsen 11 Studerandekåren

Läs mer

Jesper Eliasson, ordförande Karin Holmberg Anita Husell-Karlström Ulf-Peter Westmark, ersättare för Inger Rosenberg-Mattsson Dick Tapio

Jesper Eliasson, ordförande Karin Holmberg Anita Husell-Karlström Ulf-Peter Westmark, ersättare för Inger Rosenberg-Mattsson Dick Tapio ÅLANDS GYMNASIUM PROTOKOLL 14.6.2011 Styrelsemöte 11/2011 Plats Paf:s lokaler Tid 18.30 21.32 Närvarande Jesper Eliasson, ordförande Karin Holmberg Anita Husell-Karlström Ulf-Peter Westmark, ersättare

Läs mer

Beslut: Förslaget omfattades

Beslut: Förslaget omfattades PROTOKOLL 8.12.2011 Styrelsemöte 18/2011 Plats Ålands hotell- och restaurangskola Tid 18.00 21.00 Närvarande Jesper Eliasson, ordförande Karin Holmberg Anita Husell-Karlström Pernilla Söderlund Ulf-Peter

Läs mer

MARKNADSFÖRINGSPLAN 2011

MARKNADSFÖRINGSPLAN 2011 MARKNADSFÖRINGSPLAN 2011 Utarbetad av: PR-gruppen Förankrad i: Godkänd i: Innehåll Övergripande mål Konkreta åtgärder Speciella marknadsföringsåtgärder under året Tidsmässig planering Kostnadsberäkning

Läs mer

HÖGSKOLAN PÅ ÅLAND KVALITETSLEDNINGSSYSTEM Uppgjort av: Hans Lavonius, Gösta Helander. Godkänt av: Styrelse Datum: 16.04.2004

HÖGSKOLAN PÅ ÅLAND KVALITETSLEDNINGSSYSTEM Uppgjort av: Hans Lavonius, Gösta Helander. Godkänt av: Styrelse Datum: 16.04.2004 , Gösta Helander Dokument nummer: 1050 Sida 1 av 2 1050 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan på Åland skall erbjuda högklassig samhällsnyttig utbildning baserad på vedertagen kunskap. Högskolan skall också generera

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola Utveckla ditt företag samarbeta med en student från Malmö högskola Varför samverkar Malmö högskola? Partnerskap och samarbete är viktigt för Malmö högskola. Genom samverkan med andra aktörer vill vi på

Läs mer

Samarbetsrådet för Campus Telge. Programförklaring Campus Telge 2009

Samarbetsrådet för Campus Telge. Programförklaring Campus Telge 2009 Samarbetsrådet för Campus Telge Programförklaring Campus Telge 2009 Södertälje kommun, /Programförklaring Samarbetsrådet Campus Telge 2009/ 1. Samarbetsrådets programförklaring för Campus Telge 2009 Södertälje

Läs mer

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola Utveckla ditt företag samarbeta med en student från Malmö högskola Foto: Leif Johansson Vad kan Malmö högskola erbjuda ditt företag? Att avsätta resurser för samarbete med högskolan kan vara en viktig

Läs mer

Åsiktsdokument Fastställd av Fullmäktige 2013-12-04

Åsiktsdokument Fastställd av Fullmäktige 2013-12-04 Åsiktsdokument Fastställd av Fullmäktige 2013-12-04 Åsiktsdokument Bakgrund De senaste åren har varit turbulenta för studentkårerna i Sverige. Kårobligatoriets avskaffande resulterade i stora förändringar

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2014-03-10

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

110 Inledning Ordförande Sture Skogberg öppnade mötet kl. 18.30 och hälsade alla välkomna.

110 Inledning Ordförande Sture Skogberg öppnade mötet kl. 18.30 och hälsade alla välkomna. Protokoll 05.06.2012 Styrelsemöte 9/2012 Plats Ålands gymnasium, Neptunigatan 21 Tid 18.30 20.40 Närvarande Studeranderepresentant Lärarrepresentanter Personalrepresentant Kallade Sture Skogberg, ordförande

Läs mer

Auditering av kvalitetssäkringssystemet vid Högskolan på Åland

Auditering av kvalitetssäkringssystemet vid Högskolan på Åland Örjan Andersson Solveig Cornér Jonas Heikkilä Henrik Huldin Gun-Britt Lejonqvist Kenneth Lundin Auditering av kvalitetssäkringssystemet vid Högskolan på Åland PUBLIKATIONER AV RÅDET FÖR UTVÄRDERING AV

Läs mer

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1 1 Verksamhetsstyrning 1.1 Politikområde Utbildningspolitik Mål Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. 1.1.1

Läs mer

Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013

Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013 Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013 1 Handlingsplan Utifrån mål och strategier har denna handlingsplan fastställts utifrån samma

Läs mer

Kvalitetsmanual för Högskolan på Åland

Kvalitetsmanual för Högskolan på Åland Kvalitetsmanual för Högskolan på Åland Antagen av styrelsen 30.11.2011 Granskad av Q-team och ledningsgruppen Uppgjord av Ann Riis Innehållsförteckning (innehållsförteckningen är länkad) Figurförteckning...

Läs mer

handel och logistik Civilekonomprogrammet med inriktning mot Handelshögskolan Umeå universitet Vill ditt företag/din organisation...

handel och logistik Civilekonomprogrammet med inriktning mot Handelshögskolan Umeå universitet Vill ditt företag/din organisation... Civilekonomprogrammet med inriktning mot handel och logistik Vill ditt företag/din organisation......erbjuda praktikplats, få hjälp med genomlysning av något område, lägga ut examensuppdrag, vara delaktig

Läs mer

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra.

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Vi erbjuder möten som kan utveckla ditt företag. Och dig. Att samverka med forskare sätter igång kreativa processer och lyfter frågan

Läs mer

Protokoll Sammanträdesdatum Styrelsen 16 22.04.2003

Protokoll Sammanträdesdatum Styrelsen 16 22.04.2003 Sida 1 av 1 Mötestid: Tisdagen den 22 april 2003 kl. 13.00-15.25 Plats: Storagatan 9 Närvarande: Henning Lindström ordförande Eva Mikkola-Karlström viceordf. Lars Hassel Lennart Isaksson tom 143 Anne-Christine

Läs mer

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Beslut: Högskolestyrelsen 2013-04-22 Revidering: 2015-04-16 Dnr: DUC 2013/639/10 Gäller fr.o.m.: 2013-04-22 Ansvarig för uppdatering: Ordförande

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap STOCKHOLMS UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i barn- och ungdomsvetenskap, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga

Läs mer

vad du behöver veta om fsastud

vad du behöver veta om fsastud vad du behöver veta om fsastud om FSAstud FSAstud är Förbundet Sveriges Arbetsterapeuters (FSA) studentorganisation. FSA driver såväl medlemmarnas fackliga- som yrkesmässiga intressen och arbetar med yrkes-,

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet BESLUT 2008-09-18 Dnr G213 3740/08 Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet Studieplanen är fastställd av IT-universitetets fakultetsnämnd vid Göteborgs

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Studera utomlands? 1. På vilket utbildningsprogram studerar du? 2. På vilken årskurs studerar du? Antal svarande: 117. Elektroteknik.

Studera utomlands? 1. På vilket utbildningsprogram studerar du? 2. På vilken årskurs studerar du? Antal svarande: 117. Elektroteknik. Studera utomlands? 1. På vilket utbildningsprogram studerar du? 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 26 Elektroteknik Företagsekonomi Hospitality Management Informationsteknik Maskinteknik sjöfart Vård 2.

Läs mer

Överlärare eller lektor inom Hospitality Management

Överlärare eller lektor inom Hospitality Management Högskolan på Åland erbjuder examensinriktad utbildning inom elektroteknik, företagsekonomi, turism - Hospitality Management, IT, maskinteknik och vård samt öppna högskolekurser och fortbildningskurser.

Läs mer

Mål och strategier. för Åbo Akademi

Mål och strategier. för Åbo Akademi Mål och strategier för Åbo Akademi 2010 2019 Åbo Akademi Finlands Svenska Universitet Innehåll Mission...4 Vision...4 Tre hörnstenar...5 Framstående forskning...7 Utbildning på hög nivå...9 Ett universitet

Läs mer

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 Inledning Våren 2013 fastställdes Strategi 2020 en strategisk plattform för Malmö högskola. Som ett led i att nå den målbild för

Läs mer

Service Manager for future tourism

Service Manager for future tourism YH Malmö stad Service Manager for future tourism Yrkeshögskoleutbildning Näringslivet söker Vi utbildar Skåne och Sverige växer som besöksdestination vilket innebär en stark efterfrågan på projektledare

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics Dnr FAK1 2012/15 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Civilekonomprogrammet Programkod: SACEK Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Högskolepoäng/ECTS: 240 Beslut om inrättande:

Läs mer

Avsnitt i vanlig text är avsedda att ingå i planen och avsnitt i kursiverad text är kommentarer till ledning för institutionerna.

Avsnitt i vanlig text är avsedda att ingå i planen och avsnitt i kursiverad text är kommentarer till ledning för institutionerna. 1(6) 2015-04-07 Diarienummer: STYR 2015/323 Ersätter: U 2014/882 LTHs kansli Camilla Hedberg Chef, utbildningsavdelningen Föreskrifter om allmänna studieplaner för utbildning på forskarnivå vid Lunds Tekniska

Läs mer

185 Inledning Ordförande Sture Skogberg öppnade mötet och hälsade alla välkomna.

185 Inledning Ordförande Sture Skogberg öppnade mötet och hälsade alla välkomna. Protokoll 19.11.2012 Styrelsemöte 17/2012 Plats Ålands gymnasium, Neptunigatan 21 Tid 18.30 20.45 Närvarande Sture Skogberg, ordförande Anita Husell-Karlström, viceordförande Stig Grönlund Annika Karlsson

Läs mer

Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng Programkod VGSSK

Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng Programkod VGSSK 1(6) Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng Programkod VGSSK Nursing Programme, 180 higher education credits Inriktningskod ----- Examen Sjuksköterskeexamen Bachelor of Science in Nursing Filosofie

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN

HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN DATUM: 2014-09-15 VERSION: Ekonomi och Samhälle AVSÄNDARE: Birgit Karlsson KONTAKTPERSON: Birgit Karlsson FORSKNING SOM PÅVERKAR Vårt

Läs mer

Öppna universitetens nationella seminarium, 4-5.10.2007

Öppna universitetens nationella seminarium, 4-5.10.2007 Öppna universitetens nationella seminarium, 4-5.10.2007 Välkomna till Åbo för att möta kolleger från andra universitet och fundera på det öppna universitetets framtid! Tina Engblom Fortbildningscentralens

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnet medicinsk vetenskap (Dnr 3-749/2013)

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnet medicinsk vetenskap (Dnr 3-749/2013) Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnet medicinsk vetenskap (Dnr 3-749/2013) Gäller fr.o.m. 2013-07-01. Fastställd av Styrelsen för forskarutbildning 2013-04-09. 2 Allmän studieplan för

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Högskolan på Åland, utexaminerade 2011 - uppföljning hösten 2012

Högskolan på Åland, utexaminerade 2011 - uppföljning hösten 2012 Högskolan på Åland, utexaminerade - uppföljning hösten 2012 Examen Antal intervjuade Genomströmningsprocent Sysselsättningskvot Egen företagare Relevant arbete Ledande ställning Arbetslöshetsgrad Ålandskvot

Läs mer

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium Välkommen till Fredrikshovs gymnasium I grönskan på Kungliga Djurgården finner eleverna studiero och inspiration, med stadens puls och internationella influenser på promenadavstånd. Vår metod bygger på

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap

Läs mer

Policy för lönesättning

Policy för lönesättning 080211_KMH_Policy_lonesattning.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Policy för lönesättning Policy beslutad av rektor 2008-02-11 Ersätter policy fastställd 1996-03-22, senast ändrad 2002-10-08 Dnr 08/36

Läs mer

Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT

Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT Uppdrag och ansvar Inom nuvarande organisation ligger ansvaret för internationaliseringsfrågor i första hand på fakulteterna.

Läs mer

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Forskningsnämnden Dnr: 2012-114-77 Fastställda: 2012-02-07 Reviderat 2014-03-18 Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Bedömningskriterierna syftar till att säkerställa kvalitet och

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 Programkod: AGM03 MDH 2.1.2-389/11 Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Master Program (One Year) in Leadership and Work Life Studies, 60 Credits Denna

Läs mer

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling. Ger fler möjligheter Rätten till utbildning är en central fråga i socialdemokratisk politik. Alla har olika förutsättningar så därför måste utbudet vara brett, ändamålsenligt och anpassat till såväl individens

Läs mer

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen

Läs mer

Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics

Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics Dnr: HS 2014/248 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Civilekonomprogrammet Programkod: Beslut om fastställande: SACEK 14 4. -04- Programmets benämning: Civilekonomprogrammet

Läs mer

Modern och innovativ skolutveckling

Modern och innovativ skolutveckling Modern och innovativ skolutveckling Förändringsledning, kunskapsutveckling och systematik i digitala lärmiljöer Ett utbildningsprogram för skolledare och nyckelpersoner Välkommen till 4 dagar med TÄNK

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.

Läs mer

En resa in i framtiden. Vision och strategi 2015 2020

En resa in i framtiden. Vision och strategi 2015 2020 En resa in i framtiden Vision och strategi 2015 2020 En resa in i framtiden Vision och strategi 2015 2020 En fortsatt resa in i framtiden 6 En kreativ kunskapsmiljö i Linnés anda 9 Vision 9 Övergripande

Läs mer

Utbildningsplan Företagsekonomiska magisterprogrammet - 60 högskolepoäng

Utbildningsplan Företagsekonomiska magisterprogrammet - 60 högskolepoäng HÖGSKOLAN I GÄVLE UTBILDNINGSPLAN AVANCERAD NIVÅ FÖRETAGSEKONOMISKA MAGISTERPROGRAMMET Programkod: SAENM Inr.kod: Affärsutveckling AFUT (Business Development) Inr.kod: Redovisning REDO (Accounting) Fastställd

Läs mer

Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå

Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå 2015-04-09 Kommunikationsavdelningen Niclas Rosander Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå Enligt den tidigare kartlagda processen Rekrytera studenter i Sverige ska allt studentrekryteringsarbete

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG

FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG HÄLSOVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN Utbildningsplan för uppdragsutbildning Dnr CF 50-37/2006 Sida 1 (5) FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG Occupational Health Nursing Programme, 40 points Utbildningsprogrammet

Läs mer

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Den högre utbildningen i Dalarna har långa traditioner inom ingenjörsutbildning (Fahlu Bergsskola 1822), lärarutbildning (Folkskolelärarinneseminariet

Läs mer

Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Allmänna II, N12

Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Allmänna II, N12 PROTOKOLL Nummer 15 25.6.2015 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Allmänna II, N12 Beslutande Föredragande Justerat Minister Fredrik Karlström Byråchef Susanne

Läs mer

Pedagogiskt ledarskap och pedagogisk utveckling. Hur ska vi arbeta utifrån Mål och strategier för Uppsala universitet? Samtal med Eva Åkesson

Pedagogiskt ledarskap och pedagogisk utveckling. Hur ska vi arbeta utifrån Mål och strategier för Uppsala universitet? Samtal med Eva Åkesson Pedagogiskt ledarskap och pedagogisk utveckling. Hur ska vi arbeta utifrån Mål och strategier för Uppsala universitet? Samtal med Eva Åkesson Min bakgrund Professor kemisk fysik (femtokemi, dissociationsreaktioner,

Läs mer

Protokoll Sammanträdesdatum Styrelsen 9 9.1.2003

Protokoll Sammanträdesdatum Styrelsen 9 9.1.2003 Sida 1 av 10 Mötestid: Torsdagen den 9 januari 2003 kl. 13.00-16.15 Plats: Högskolan på Åland, Storagatan 9, konferensrummet Närvarande: Henning Lindström ordförande Eva Mikkola-Karlström viceordf. Kaj

Läs mer

BEFATTNINGARNA NIVÅVIS

BEFATTNINGARNA NIVÅVIS 1 (7) 1.3.2012 Principer och fyrstegsmodellen för undervisnings- och forskningspersonal vid Helsingfors universitet Anvisning är en sammanställning av principer som gäller undervisnings- och forskningspersonalen

Läs mer

Myndighetens syn på. ledningsgruppsarbete. yrkeshögskolan

Myndighetens syn på. ledningsgruppsarbete. yrkeshögskolan Myndighetens syn på ledningsgruppsarbete inom yrkeshögskolan 1 Utgiven av Myndigheten för yrkeshögskolan 2011 Dnr: YH 2011/491 ISBN-nr: 978-91-978684-5-7 Elanders 2011 Ledningsgruppsarbete inom yrkeshögskolan

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

PROTOKOLL Anställningsutskottet Sammanträdesdatum 2005-10-12 Protokoll nr 12/05. Lars Holst, ordförande Lena Häggström

PROTOKOLL Anställningsutskottet Sammanträdesdatum 2005-10-12 Protokoll nr 12/05. Lars Holst, ordförande Lena Häggström PROTOKOLL Anställningsutskottet Sammanträdesdatum 2005-10-12 Protokoll nr 12/05 Närvarande ledamöter: Lärarrepresentanter Lars Holst, ordförande Lena Häggström Studeranderepresentanter Martin Grimheden

Läs mer

7. STÖD TILL ÖVRIGA ÄN FÖRETAG

7. STÖD TILL ÖVRIGA ÄN FÖRETAG 7. STÖD TILL ÖVRIGA ÄN FÖRETAG 7.1 Stöd för internationella utvecklingsprojekt Rättsgrund: Självstyrelselag för Åland (1991:71) Landskapslag om lån, räntestöd och understöd ur landskapets medel samt om

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsprogrammet inrättades den 31 november 2001 av fakultetsnämnden för

Läs mer

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2 Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2 Sidan 2 av 8 Innehåll Övergripande bedömningsgrunder... 3 universitetslektor

Läs mer

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden Fastställd av rektor 2015-05-19 Dnr: FS 1.1-707-15 Denna handläggningsordning

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 2013-06-07 Inom ämnet ges

Läs mer

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Framtidens ledarskap Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Ledarskapet viktigt för oss alla Ett bra ledarskap får oss att trivas och utvecklas medan ett dåligt ledarskap kan påverka

Läs mer

Mall för ansökan om anställning som och befordran till professor eller lektor vid Försvarshögskolan

Mall för ansökan om anställning som och befordran till professor eller lektor vid Försvarshögskolan Sida 1(5) Mall för ansökan om anställning som och befordran till professor eller lektor vid Försvarshögskolan Ansökan ska vara disponerad enligt nedanstående mall. Ansökan med bilagor, 1 ex av åberopade

Läs mer

Välkomna till Öppna universitetet vid Åbo Akademi och Öppna yrkeshögskolan vid Yrkeshögskolan Novia 20.1.2012 1

Välkomna till Öppna universitetet vid Åbo Akademi och Öppna yrkeshögskolan vid Yrkeshögskolan Novia 20.1.2012 1 Välkomna till Öppna universitetet vid Åbo Akademi och Öppna yrkeshögskolan vid Yrkeshögskolan Novia 20.1.2012 1 CENTRET FÖR LIVSLÅNGT LÄRANDE vid Åbo Akademi och Yrkeshögskolan Novia CLL 20.1.2012 2 CLL:s

Läs mer

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Sidan 2 av 8 Innehåll universitetslektor samt biträdande universitetslektor

Läs mer

Evidensbaserad praktik

Evidensbaserad praktik positionspapper Evidensbaserad praktik i socialtjänst och hälso- och sjukvård Förord För att klienter, brukare och patienter ska få tillgång till bästa möjliga vård och omsorg och för att välfärdsresurser

Läs mer

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020 Dnr: 2013/281-2.2.4 Rekryteringsplan för fakulteten för 2015 2020 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för Gäller från 2015-01-0 Inledning För att kunna locka attraktiv kompetens har fakultetsstyrelsen för beslutat

Läs mer

Utbildningsplan för utbildningsprogrammet Hospitality Management vid Högskolan på Åland

Utbildningsplan för utbildningsprogrammet Hospitality Management vid Högskolan på Åland 22 111 MARIEHAMN Datum : 01.04.2008 Sida 1 av 10 Utbildningsplan för utbildningsprogrammet Hospitality Management vid Högskolan på Åland Hotell- och restaurangadministratör YH 210 sp. Utbildningsplanen

Läs mer

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 1 Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 3 Innehållsförteckning Inledning... 5 Många är

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Kvalitetskriterier för utnämning till docent vid fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier vid Mittuniversitetet. Riktlinjer fastställda av

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Dnr: L 2015/93 Fastställd av FUN: 2015-06-04 Versionsnr: 3 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Området och ämnet Området Examensområdet informationsteknologi definieras

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Att sätta lön 1 (15)

Att sätta lön 1 (15) Att sätta lön 1 (15) 2 (15) Innehåll Lönesättning... 3 Lönepolicy vid Stockholms universitet... 4 När sätts ny lön?... 6 Ansvar för lönesättning... 7 Lönerevision... 8 Lönekriterier... 9 Lönekriterier

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

Utredning om framtidens ITutbildning vid Högskolan på Åland. Styrelsen 29 november 2011 Agneta Eriksson-Granskog

Utredning om framtidens ITutbildning vid Högskolan på Åland. Styrelsen 29 november 2011 Agneta Eriksson-Granskog Utredning om framtidens ITutbildning vid Högskolan på Åland Styrelsen 29 november 2011 Agneta Eriksson-Granskog Bakgrund För att säkerställa att Högskolan på Åland erbjuder bästa mjöliga utbildning inom

Läs mer

Beslut: Förslaget godkändes.

Beslut: Förslaget godkändes. PROTOKOLL 31.10.2011 Styrelsemöte 16/2011 Plats Paf:s lokaler Tid 19.00 22.00 Närvarande Jesper Eliasson, ordförande Karin Holmberg Anita Husell-Karlström Dick Tapio Ulf-Peter Westmark Studeranderepresentant

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Civilekonomprogrammet, 240 högskolepoäng. The Business Administration and Economics Program, 240 ECTS Credits

UTBILDNINGSPLAN. Civilekonomprogrammet, 240 högskolepoäng. The Business Administration and Economics Program, 240 ECTS Credits Dnr: 98/2007-515 Grundutbildningsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Civilekonomprogrammet, 240 högskolepoäng The Business Administration and Economics Program, 240 ECTS Credits

Läs mer

Information till dig som söker läraranställning eller ansöker om befordran som lärare vid X-högskolan

Information till dig som söker läraranställning eller ansöker om befordran som lärare vid X-högskolan Information till dig som söker läraranställning eller ansöker om befordran som lärare vid X-högskolan MERITPORTFÖLJ En meritportfölj är en sammanställning av dina kunskaper och erfarenheter. I detta dokument

Läs mer