VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2001

Transkript

1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2001 G:\STYRELSE\verksamh-ber\vb2001.doc

2 2

3 3 Ordföranden har ordet Det är med glädje jag kan konstatera att Regionförbundet i Kalmar län kommer att stå som modell för övriga län i Sverige från och med år Riksdagen beslutade den 17 januari i år om regeringens proposition Regional samverkan och statlig länsförvaltning (2001/02:7). För vår del innebär beslutet att Regionförbundets verksamhet permanentas i form av ett samverkansorgan och att vår modell blir rikslikare. En av idéerna med försöksverksamheten har varit att den skulle leda till nytänkande och kreativitet. I många utvärderingar har Kalmar län lyfts fram som ett positivt exempel. Nytänkandet här har, enligt utvärderingarna, gällt såväl demokratiska processer, arbets- och beslutsformer som nya idéer till att utveckla länet. Den senaste rapporten i raden är "Mycket väsen för lite ull" framtagen av ESO (Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi). I rapporten granskas tillväxtavtalens partnerskap i länens utvecklingsarbete. När det gäller att förankra tillväxtavtalet har Kalmar län, enligt ESO-rapporten, lyckats bättre än de traditionella länen som en följd av att arbetet letts av Regionförbundet. Ovannämnda tydliggör just vad vi velat uppnå med försöksverksamheten, nämligen att pröva nya grepp för att utveckla delaktighet och engagemang och att skapa nya förutsättningar för utveckling av både samhälls- och näringsliv i Kalmar län. Vi kan nu långsiktigt arbeta med regionens framtid. Våra grannlän ges också möjlighet att ta detta ansvar. Detta gör att sydöstra Sverige kommer att bli ännu mer intressant som utvecklingsregion. Roger Kaliff Ordförande regionförbundets styrelse

4 4 Sammanfattning Försöksverksamheten med ökat regionalt självstyre i Kalmar län påbörjades den 1 juli En summering av försöket så här långt visar på en bred verksamhet och ett stort antal genomförda åtgärder. Verksamheten har i huvudsak omfattat utvecklings- och omvärldsfrågor. Regionförbundets arbete med att reformera den politiska strukturen och pröva nya arbetsformer har mötts med stort intresse. Riksdagens beslut den 17 januari 2002 om så kallade kommunala samverkansorgan för regional utveckling utgår därför i mycket hög utsträckning från vår modell och våra erfarenheter. Ärendeflödet Förutom de initiativ vi själva tagit och de projekt vi driver är det externa ärendeflödet kraftigt. Under 2001 hanterades 497 ärenden: Beviljade Avslag/avskrivna Ej slutbeh. Övrigt Totalt Företagsstöd Projekt ALMA EU-medfin Diverse Kultur Totalt I direkta sysselsättningsintäkter har våra insatser medverkat till att totalt ca 132 nya arbetstillfällen tillkommit runt om i länet under året. Till detta kommer de indirekta sysselsättningseffekterna som sannolikt är betydande men svåra att påvisa. Regionförbundet har under 2001 beslutat om EU-medfinansiering, företagsstöd och stöd till kommersiell service samt stöd till regionala projekt (s.k. A1-medel) med nästan 33 miljoner. Östersjökontakter Under året har samarbetet inom Euroregion Baltic utvecklats ytterligare. Syftet med samarbetet är att utveckla regionen till en ekonomiskt bärkraftig region i norra Europa. Kalmar län har under året omorganiserat sin representation i Polen. Den 1 juli 2001 inleddes ett samarbete med Affärsutveckling Polen, ENA. Avtalet är till en början på ett år men om allt fungerar väl är avsikten att skapa ett långsiktigt samarbete.

5 Profilering Kalmar län marknadsförs som Sveriges nya framsida. Det är ett av resultaten av den profileringsstrategi som arbetats fram. Bland övriga direkta profileringsåtgärder kan nämnas den gemensamma turistbroschyren Östra Småland och Öland från vår till höst, som ska locka besökare även andra tider på året än sommaren, samt projektet Samverkan 2000, som syftar till att öka samverkan mellan länets turistaktörer, däribland ca småföretagare med anknytning till turistbranschen. ISA Invest in Sweden Agency och Regionförbundet påbörjade år 2000 ett samarbete, vilket bland annat har lett till att de båda organisationerna delar på huvudmannaskapet och finansieringen av en regional investeringsfrämjare. Samarbetet, som utvecklats mycket positivt, har kommit att bilda modell för liknande verksamhet i sex ytterligare regioner i landet. Högskolan Samarbetet med högskolan fortsätter att utvecklas positivt. Ett uttryck för detta är det gemensamma projektet Baltic Business School (BBS), som invigdes under året. Andra exempel är etablerandet av designhögskolan i Nybro och Kalmar samt utvecklingen av högskoleutbildningen i anslutning till Rock City i Hultsfred. I detta sammanhang bör också nämnas Näringslivsservice, en efterfrågestyrd verksamhet med sikte på teknik- och kompetensöverföring, som är mycket uppskattad av näringslivet. Attitydförändring Vi har också fortsatt arbetet med att förändra attityderna i länet. Som ett led i detta har Regionförbundet med hjälp av docent Bo Angelöw på Växjö universitet tagit fram en så kallad möjlighetsbaserad utvecklingsmodell. Under året har drygt medarbetare i länets kommuner och landstinget informerats om modellen vid ett antal seminarier. Attitydförändringsprojektet syftar till att lära oss att våga ta i svåra frågor och inse att det som gagnar grannen faktiskt också gagnar helheten. Vi måste bejaka nyheter, våga satsa framåt och glädjas åt allas framgångar samtidigt som vi är stolta över allt det goda och utvecklingsbara som finns i länet. Plats för tillväxt Studien Plats för tillväxt kärnkompetensområden och klustermiljöer i Kalmar län, som togs fram under år 2000, har varit en hjälp både i vårt och andras arbete med näringslivsfrågor. Flera av de utökade kärnkompetensområden, som nämns i studien, har under året tagit ett steg framåt i sin utveckling, t.ex. Rock City i Hultsfred (musikindustrin), Trätårtan i Nybro (träbearbetande företag) och Sustainable Sweden Southeast AB (miljöteknikföretag). Ungdomslänet Kalmar län börjar bli känt som ett aktivt ungdomslän. Under året påbörjades arbetet med det fjärde ungdomsparlamentet som arrangerades under mars månad

6 6 Lokala utvecklingscentrum Sedan starten av försöksverksamheten har vårt näringslivsarbete inriktats på uppbyggnaden av lokala strukturer med lokala utvecklingscentrum som det tydligaste exemplet. Idag finns elva lokala utvecklingscentrum etablerade i Kalmar län och sju så kallade branschcentrum. Kommunikationer i sydöstra Sverige Detta är titeln på en studie som Regionförbundet låtit göra under året. Studien har som utgångspunkt att så kallad regionförstoring är en nyckelfaktor för tillväxt och utveckling för vår region. Några förslag som skulle kunna bli en realitet om förslaget i rapporten förverkligas är att Kalmar, Karlskrona och Växjö skulle kunna fungera som Sveriges fjärde största storstadsregion, att det skulle kunna vara möjligt att ta sig från Linköping till skärgårdens port Västervik på mindre än en timme, att det skulle ta lite mer än tre timmar från storstadsmetropolen Köpenhamn till musikmetropolen Rock City Hultsfred. Kultur Kulturfrågor är en stor och för regional utveckling väsentlig del av Regionförbundets verksamhet. Förutom de omkring 52 miljoner kronor som fördelats i stöd för kulturella insatser i länet kan nämnas arbetet med projekten Film i Sydost, Kulturöset, Vida museum och konsthall, Alla tiders historia och Transit Zero. Delsekretariat Avslutningsvis kan nämnas att Regionförbundets kansli även är kansli för SydSam och Kalmar läns kustvattenkommitté samt delsekretariat för Mål 2 Södra och Mål 2 Öar.

7 7 Inledning Försöksverksamheten med ökat regionalt självstyre påbörjades den 1 juli Försöksverksamheten, som förutom i Kalmar län pågår i Skåne, Gotland och Västra Götalands län, avslutas den 31 december Under försöksverksamheten samlas en rad samhällsfunktioner, som tidigare funnits hos Landstinget i Kalmar län, Kalmar läns kommunförbund, Länsstyrelsen i Kalmar län och Statens Kulturråd, i Regionförbundet. Regionförbundet i Kalmar län är indirekt valt och ett uttryck för kommunernas och landstingets vilja att samarbeta för att påverka utvecklingen i Kalmar län i positiv riktning. Förbundet styrs av en fullmäktigeförsamling som väljs bland förtroendevalda från kommuner och landsting i länet. Modellen som prövas i Kalmar län innebär att landstinget tillsätter en tredjedel av ledamöterna i förbundsfullmäktige och kommunerna återstoden. För beredning och verkställighet har förbundsfullmäktige tillsatt en styrelse. Genom en politisk överenskommelse garanteras de mindre partierna representation i styrelsen, antingen som ordinarie ledamöter eller som ersättare. Regionförbundet har ingen beskattningsrätt utan verksamheten betalas av länets kommuner, landstinget och staten inom ramen för befintliga resurser som ersättning för de arbetsuppgifter som övertagits. En viktig princip är att arbetet skall utgå från den lokala nivån och att den regionala nivån har mer av en samordnande och kompletterande roll. Ambitionen är att arbetet inom Regionförbundet skall drivas så långt som möjligt i projektform, där arbetsgrupper bildas utifrån de uppgifter som skall lösas. De övergripande förutsättningarna för försöksverksamheten bestämdes i propositionen Den regionala samhällsorganisationen (1996/97:36) och det efterföljande riksdagsbeslutet den 5 december 1996.

8 8 1. Uppgifter Regionförbundet är en gemensam organisation för kommunerna och landstinget i Kalmar län med uppgift att ta tillvara länets möjligheter och främja dess utveckling. Av förbundsordningen framgår bland annat att Regionförbundet handhar uppgifter av regional karaktär. Regionförbundets uppgifter är dels uppgifter enligt lagen om försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning, det vill säga: Besluta om en strategi för länets långsiktiga utveckling. Besluta om länstransportplaner. Beslut om fördelning av vissa statsbidrag till länets kulturinstitutioner. Besluta om användningen av vissa regionalpolitiska medel. Agera som regionens företrädare. dels uppgifter på grundval av medlemmarnas ställningstaganden, det vill säga: Ansvara för regional kulturverksamhet samt fördela regionala kulturanslag. Verka för att eftergymnasial utbildning samt forskning och utveckling samordnas och anpassas till regionens behov. Ansvara för regionala näringspolitiska utvecklingsinsatser. Ansvara för omvärldsbevakning, internationell verksamhet, marknadsföring och information inom förbundets uppgiftsområde. Ansvara för regional turismverksamhet. Ansvara för regional samordning och intressebevakning av miljöfrågor, arbetsmarknadsfrågor och kommunikationsfrågor. Verka för att organisationer i Kalmar län som arbetar med regionala utvecklingsuppgifter samordnar sina verksamheter. Ansvara för andra tillkommande regionala uppgifter från staten eller som medlemmarna väljer att tillföra förbundet.

9 9 2. Resurser och arbetssätt Förbundsfullmäktige Antalet ordinarie ledamöter i fullmäktige är 45. Varje medlem ska representeras av minst en ledamot och en ersättare. Kommunerna i Kalmar län väljer 30 och Landstinget i Kalmar län väljer 15 av förbundsfullmäktiges ledamöter. Följande personer var ordinarie ledamöter eller ersättare i förbundsfullmäktige vid årets slut: Kommun Ordinarie Ersättare Borgholm Lisbeth Lennartsson (c) Jan Erici (m) Stig Bertilsson (c) Eddie Forsman (m) Emmaboda Karl-Erik Nilsson (s) Ros-Marie Jonasson (c) Bo-Eddie Rossbol (s) Ingvar Erlandsson (m) Hultsfred Gun-Yvonne Fahlström (m) Lars Hagberg (s) Gunilla Aronsson (c) Bo Bergman (s) Högsby Solveig Ekh (s) Jonas Erlandsson (s) Kalmar Roger Kaliff (s) Kjell Henriksson (s) Bertil Dahl (v) Ove Aronsson (m) Bengt-Olof Roos (kd) Pierre Edström (fp) Sven-Evert Arvidsson (s) Mona Jeansson (s) Christina Petersson (v) Maj Linge (m) Anders Åkesson (c) Anders Andersson (c) Mönsterås Roland Åkesson (c) Ewa Klase (s) Ann Petersson (c) Tommy Englund (s) Mörbylånga Eddy Johnsson (s) Tommy Eliasson (s) Nybro Kent Ingvarsson (m) Bernt Svensson (s) Inger Rydbrink (s) Karin Helmersson (c) Göran Backrot (c) Bernt Jonsson (s) Martina Andersson (s) Junita Karlsson (kd) Oskarshamn Torsten Carlsson (s) Lena Nordenskjöld (m) Carl Bloom (mp) Lena Nilsson (s) Göte Pettersson (m) Peter Wretlund (s) Torsås Hans Wendell (c) Tulliki Åkesson (m) Vimmerby Västervik Landstinget Leif Larsson (c) Eva Berglund (s) Anita Bohman (s) Veikko Kärki (s) Bo Lundgren (m) Camilla Eriksson (c) Leif Hammarqvist (m) Tomas Peterson (m) Evy Jonsson (c) Lars-Eric Oscarsson (c) Anders Andersson (kd) Monica Bengtsson (kd) Åke Nilsson (kd) Gert Wollinger (s) Inger Loord (s) Ulf Nilsson (s) Berit Carlsson (s) Kristina Podolak-Andersson (s) Anders Waldenström (s) Iréne Fleetwood (v) Kerstin Bergström (mp) Kerstin Andersson (c) Peter Högberg (s) John Westby (s) vakant (s) Harald Hjalmarsson (m) Björn Rudin (kd) Göran Holmberg (m) Anita Carlsson (m) Saga Sigvardsson (c) Jan Andersson (c) Gurlie Frisk (kd) Berit Sjöö (kd) Björn Holgersson (fp) Lena Segerberg (s) Åke Ströberg (s) Lis Lyrbo (s) Evy Annér (s) Siv Holm (s) Eva-Lena Israelsson (s) Annkie Nyström (v) Niklas Holmgren (mp)

10 10 Styrelsen Förbundsfullmäktige utsåg den 15 januari 1999 styrelse för tiden till och med 2002 års utgång. Följande personer var ordinarie ledamöter eller ersättare i förbundsstyrelsen vid årets slut: Ordinarie Roger Kaliff (s), Kalmar * Anita Bohman (s), Västervik Bernt Svensson (s), Nybro Lena Segerberg (s), Landstinget * Berit Carlsson (s), Landstinget* Inger Loord (s), Landstinget Irene Fleetwood (v), Landstinget** Anders Åkesson (c), Kalmar* Evy Jonsson (c), Landstinget Bo Lundgren (m), Västervik * Tomas Peterson (m), Landstinget Eddie Forsman (m), Landstinget Åke Nilsson (kd), Landstinget** * = även ledamot i arbetsutskottet ** = även ersättare i arbetsutskottet Ersättare Tommy Eliasson (s), Mörbylånga Birgitta Elfström (s), Kalmar Gert Wollinger (s), Landstinget Niklas Holmgren (mp), Kalmar Camilla Eriksson (c), Västervik Junita Karlsson (kd), Nybro Pierre Edström (fp), Kalmar Revisorer Förbundsfullmäktige utsåg den 15 januari 1999 revisorer för tiden till och med 2002 års utgång. Följande personer var ordinarie revisorer eller ersättare vid årets slut: Ordinarie revisorer Torgny Nilsson (s) Karl-Gustav Kyrk (kd) Åke Johansson (m) Ersättare Bertil Åkesson (s) Ingrid Thour (fp) Conny Tyrberg (c) Övrigt Mål 2 Södra: Strukturfondsdelegationen: Anita Boman (s) Leif Larsson (c) Tommy Eliasson (s), ersättare Christina Henricsson (m), ersättare Övervakningskommittén: Solweig Ekh (s) Peter Johansson (m) Bo Bergman (s), ersättare Lillebil Grähs (c), ersättare

11 11 Mål 2 Öarna: Strukturfondsdelegationen: Yvonne Lindberg (-) Camilla Eriksson (c), ersättare Övervakningskommittén: Johnny Peterson (v) Ann Petersson (c), ersättare Euroregion Baltics råd: Evy Jonsson (c) Roger Kaliff (s) Styrgruppen för Polenprojektet RERES (avslutades under verksamhetsåret): Camilla Eriksson (c) Gert Wollinger (s) Energikontor Sydost: Kerstin Jönsson (m) Lena Nilsson (s) Personal Följande var anställda vid kansliet vid årets utgång: Anette Westerlund Annica Ohlsson Bertil Eifrém Camilla Håkansson (tjänstledig) Carola Karlsson Emma Roos (projektanställd) Emma Sturesson (projektanställd) Eva Emrin Gun-Britt Åkesson Gunilla Bäckman Hanne Lindqvist (trainee) Helena Ervenius Helena Nilsson Håkan Brynielsson Ing-Britt Rosander Ingemo Ullman Jan Tordkvist Karl Hägerdal (projektanställd) Kerstin Johansson Lena Westman Lennart Werner Loreta Burnyte (projektanställd) Magnus Dahl Magnus Gustafson (projektanställd) Margareta Nilsson Maria Lindbom Olof Falk

12 12 Per Ålind Per-Ola Hallberg Pär Kågefors Rolf A Karlsson (projektanställd) Sten Franzén Suzanne Bergfeldt Thomas Bjerkman Ulrika Joelsson Åsa Pettersson Ekonomi Resultaträkningens omslutning var 33,6 miljoner kronor (förra året 32,8 miljoner kronor). Resultatet visade ett överskott på 2,2 miljoner kronor, främst beroende på att vi fick 1,9 miljoner kronor från EU som ersättning för administrationen av Mål 5b åren 1998 till Vi betalade under året ut bidrag på 88,2 miljoner kronor (År ,7 miljoner). Ökningen beror främst på en höjning av det statliga regionalpolitiska anslaget. Övriga bidrag fördelades bland annat till institutioner och organisationer inom kulturområdet, samt till Almi. Det egna kapitalet uppgick vid årets slut till 2,8 miljoner kronor (förra året 0,6 miljoner). Intern administration Förutom de uppgifter som regleras i förbundsordningen administrerar Regionförbundet också: V delsekretariatet till strukturfondsdelegationen för Mål 2 Södra och till strukturfondsdelegationen för Mål 2 Öarna (se även sid 28), V Kalmar läns bibliotek (se även sid 42), V SydSams kansli (se även sid 17). Inom ramen för SydSam administrerar Regionförbundet även Sydsveriges Europakontor i Bryssel och SWEBALTCOP, som är ett europeiskt program för gränsregionalt samarbete i Östersjöområdet. V Kalmar läns kustvattenkommitté (se även sid 45). Det administrativa samarbetet med Kalmar läns kommunförbund fortsätter. Redovisningen för båda organisationerna hanteras i Regionförbundets redovisningssystem, medan löneredovisningen sker hos kommunförbundet. Kansliet är anslutet till landstingets telefonväxel. Vidare har vi tecknat hängavtal, via befintliga landstings- eller kommunavtal, med ett antal leverantörer, vilket innebär avsevärda besparingar för Regionförbundet. Kansliets lokaler hyrs av Kommunernas Hus i Kalmar AB. Bolaget ägs av Kalmar läns kommunförbund.

13 13 Medlemskap Regionförbundet var vid årets slut medlem i: V V V V V V V SydSam Euroregion Baltic Connect Sydost Carrefour Sydsverige Trätårtan IUC Träcentrum AB IUC Sydpoolen AB Utvärdering av försöksverksamheten från Statsvetenskapliga institutionen vid Lunds Universitet Regionförbundet har tillsammans med Region Skåne och de båda kommunförbunden sedan 1998 avtal med Statsvetenskapliga institutionen vid Lunds Universitet om utvärdering av försöksverksamheten genom forskningsprojektet Skåne och Kalmar Regionalisering och flernivådemokrati. Utvärderingen bedrivs i två etapper om vardera två och ett halvt år. Den första etappen omfattar tiden till och med den 30 juni 2000 och den andra tiden därefter till och med den 31 december Resultaten av utvärderingen skall redovisas i en samlad slutrapport efter försöksverksamhetens utgång. Därutöver skall olika delresultat redovisas fortlöpande. I uppdraget ingår också att presentera forskningsrön i anslutning till idéseminarier och utbildningsdagar. Under 2001 har följande delrapporter utkommit inom projektets ram: Gissur O Erlingsson: Demokrati utan gränser. Öresundskommittén en okonventionell politisk konstruktion i det framväxande flernivåsystemet (Lund 2001) Matilda Broman: Regional utveckling Tillväxt och demokrati i förändring (Lund 2001) Övrigt Försöksverksamheten i Kalmar län har rönt stort intresse såväl inom Sverige som utanför rikets gränser. Vi har därför informerat om vår verksamhet vid ett antal studiebesök samt på ett antal konferenser runt om i landet. Under året har till exempel norska kommuner och regioner visat mycket stort intresse av våra erfarenheter och resultat. Vidare har många universitets- och högskolestuderande efterfrågat material om försöket. Flera studenter har också ringt eller besökt oss som ett led i deras arbete.

14 14 3. Nya arbetsformer Huvudsyftet med försöksverksamheten är bland annat att utveckla former för en bättre demokratisk förankring av det regionala utvecklingsansvaret. Försöksverksamheten ska också resultera i att vi prövar nya metoder för att utveckla den regionala verksamheten. Förbundsfullmäktige och förbundsstyrelsen har därför beslutat om ett antal nya arbetsformer. Nedan redovisas de arbetsformer som prövas för närvarande. Programberedningar En programberedning innebär att arbetet kring en aktuell politisk fråga leds av en politisk ledningsgrupp. Programmet ska vara avgränsat både i innehåll och tid. Under året har följande beredningar arbetat: V V V V Tillväxtberedningen Kulturberedningen Konkurrensberedningen HUKA-beredningen för insatsområdet Bruka och bevara länets natur- och kulturmiljöer Erfarenheterna av programberedningar är mycket goda. Arbetsformen innebär att man sätter fokus på en given fråga och möjligheten att låta andra än representanter för Regionförbundets medlemmar ingå i beredningar har berikat arbetet med spännande synpunkter och diskussioner. Rapportörer Rapportör innebär att en, alternativt två, ledamöter utses av styrelsen att arbeta med en aktuell politisk fråga. Arbetet ska vara avgränsat såväl i innehåll som i tid. Under 2001 har V V V Gert Wollinger (s) och Christer Johnsson (c) haft ett delat rapportörskap för gymnasieskolans framtida förutsättningar, Leif Larsson (c) och Anna Hedh (s) haft ett delat rapportörskap för landsbygdsoch glesbygdsfrågor, Bengt-Olof Roos (kd) och Berit Carlsson (s) haft ett delat rapportörskap för djupförvarsfrågan. Rapportörskapen har inneburit att berörda politiker fått möjlighet och i viss mån också haft skyldighet att fördjupa sig i en speciell fråga för att sedan också föredra ärendet inför förbundsstyrelsen eller förbundsfullmäktige. Politikerna har haft möjlighet att lägga politiska aspekter på ärendena på ett annat sätt än vid traditionell beredning, och fått möjlighet att äga frågan.

15 15 Kontaktpersoner Förbundsstyrelsen har utsett ett antal kontaktpersoner att särskilt följa vissa frågor å styrelsens vägnar under mandatperioden. Följande kontaktpersoner är utsedda: V V V V V Bernt Svensson (s) och Tomas Peterson (m) för infrastruktur Berit Carlsson (s) och Pierre Edström (fp) för IT Niklas Holmgren (mp) och Rose-Marie Jonasson (c) för miljöfrågor Birgitta Elfström (s) och Karin Helmersson (c) för ungdomsfrågor Gert Wollinger (s) och Lena Nordenskiöld (m) för kulturfrågor Öppna styrelsesammanträden Förbundsfullmäktige öppnade tidigt möjligheten för allmänheten att få delta i förbundsstyrelsens sammanträden, och var också först i landet med detta, ett exempel som senare följts av andra. Även om möjligheten funnits kan konstateras att endast en blygsam del av länsinnevånarna utnyttjat denna möjlighet. Jämställdhet Under året har Regionförbundets jämställdhetsarbete utvecklats. Dels har styrelsen beslutat att arbetet med RUPEN 3 ska jämställdhetssäkras, dels deltar Regionförbundet tillsammans med fyra kommuner och ett antal statliga myndigheter aktivt i ett omfattande utvecklingsprogram inom området. Nätverket för regional utveckling Nätverket för regional utveckling är vårt breda regionala partnerskap. Det är öppet till sin karaktär, vilket innebär att i princip alla som så önskar får vara med. Samtidigt krävs att man ska vara beredd att aktivt bidra till arbetet. Detta nätverk är ett återkommande forum för samtal om det regionala utvecklingsprogrammet, RUPEN hur man tillsammans ska genomföra den, hur man följer upp åtgärderna och hur man reviderar den med jämna mellanrum. Regionalt tillväxtavtal Under 2001 har genomförandet av tillväxtavtalets fem insatsområden fortsatt. Liksom för år 2000 har dock finansieringen inte kommit upp i den nivå som parterna var överens om när avtalet lämnades över till regeringen i februari Det är i första hand den statliga finansieringen som blivit lägre än förväntat. Inte desto mindre har man inom de fem insatsområdena kommit långt i genomförandet: Utvecklingen av Lokala Utvecklingscentrum (LUC) har fortsatt. Under året har såväl Hultsfreds Näringslivscentrum (HNC) som Möre Resurscentrum (MRC) startats och kommit igång bra. Befintliga LUC har stabiliserats och tagit nya steg i sin utveckling mot att bli den viktiga lokala mötesplatsen och kompetensförmedlaren.

16 Musik- och upplevelseindustrin i Hultsfred har också fortsatt att utvecklas positivt. Byggnationen av den nya högskoleanläggningen vägg i vägg med Metropol är ett synligt tecken. Baltic Business School invigdes formellt i oktober i sina nyrenoverade lokaler på Brofästet (f.d. Teleskolan). Handelshögskolan har fått en mycket positiv start med god elevtillströmning. Högskolans Näringslivsservice har fortsatt att bidra till kunskapsförsörjning och affärsutveckling mellan näringsliv, högskolor, universitet och institut. Det försämrade ekonomiska läget för Teknopol, en av Näringslivsservice viktigaste finansiärer, är dock ett orosmoln inför framtiden. Designutbildningen i Nybro håller på att förverkligas och det gamla Pukebergsområdet har under året gradvis förvandlats till en intressant högskolemiljö med glasformgivningsförtecken. Advisory Board Regionförbundet har knutit till sig ett antal forskare och fria yrkesutövare i ett så kallat Advisory Board. Gruppen har till syfte att fungera som bollplank och rådgivare i strategiska frågor för Regionförbundets verksamhet och länets utveckling. Följande personer ingår i gruppen: 16 V V V V V Ulrika Knutsson, journalist på Månadsjournalen Magnus Jerneck, docent på statsvetenskapliga institutionen i Lund PO Berg, professor på Stockholm School of Entrepreneurship Åke Fagelberg, vd Företagarnas Riksorganisation Ulf Jacobsson, chef för Industrins Utredningsinstitut Näringslivsråd Regionförbundet bildade under 1998 ett näringslivsråd som består av: - Anders Norman, ordförande i Almi Kalmar län - Sören Henricsson, ordförande i Företagarna i Kalmar län - Bo Carlsson, ordförande i Sydsvenska Industri- och Handelskammaren - Lars-Gunnar Hellström, LRF - Ejlon Fransson, Svenskt Näringsliv Ungdomsparlamentet 2002 Ungdomsparlament 2002, som är det fjärde i ordningen, är ett demokratiprojekt för länets gymnasieelever. Syftet med Ungdomsparlamentet är att öka samhällsengagemanget och det faktiska inflytandet i politiken. Regionförbundet anställde under sensommaren 2001 tre ungdomar för att påbörja arbetet med Ungdomsparlamentet Parlamentet ska genomföras i mars på Metropol i Hultsfred.

17 Sydöstra Sverige Regionförbundet har under året fortsatt det sedan tidigare påbörjade samarbetet med Blekinge och Kronobergs län. Samarbetet innebär bland annat att presidierna i kommunförbundet och landstinget i Kronobergs län samt Region Blekinge träffar Regionförbundets presidium cirka fyra gånger om året för att behandla gemensamma frågor (se även bland annat Euroregion Baltic, sid 19). SydSam SydSam är en samarbetsorganisation för kommunförbund, landsting och regionförbund i Sydsverige. Indirekt är 77 kommuner i de sex länen Skåne, Halland, Jönköping, Kronoberg, Blekinge och Kalmar anslutna till SydSam. Syftet är att profilera Sydsverige som en intressant region i Europa och att samverka i frågor av övergripande regionalt intresse. SydSam är därmed ett komplement till det arbete som bedrivs på läns- och kommunnivå. SydSam är en nätverksorganisation med en liten kanslifunktion hos Regionförbundet och ett lobbykontor i Bryssel. Delar av kanslifunktionen för ett av SydSam initierat och av EU finansierat Östersjöprogram, SWEBALTCOP, finns också hos Regionförbundet. Genom SydSam får Regionförbundet tillgång till kontaktytor, nätverk och kunskap som i många avseenden bidrar till att stimulera det regionala utvecklingsarbetet för Kalmar län. Internationellt samarbete Länets geografiska läge och de nya förutsättningarna som skapas i Östersjöregionen samt internationaliseringen i ett vidare perspektiv innebär ett behov av att finna fungerande politiska samarbetsstrukturer även utanför vårt land. Några exempel på detta är Euroregion Baltic och SydSams verksamhet med ett representationskontor i Bryssel. Regionförbundet har också inlett ett samarbete med Katalonien i Spanien. Motioner Under 2001 har följande fyra motioner inkommit till Regionförbundet: Motion (2001:1) från Miljöpartiet de Gröna angående GMO-fri zon i Kalmar län (styrelsen har 79/01 behandlat motionen inför beslut i fullmäktige 55/01) Motion (2001:2) från Miljöpartiet de Gröna om att minska vägsaltet i Kalmar län (styrelsen har 102/01 behandlat motionen inför beslut i fullmäktige 56/01) Motion (2001:3) från Centerpartiet Det behövs ett Högsbypaket (styrelsen har 58/01 behandlat motionen inför beslut i fullmäktige 57/01) Motion (2001:4) från Kristdemokraterna angående gymnasieskolans lärande i arbete (arbetsutskottet har 144/01 behandlat motionen inför beslut i styrelse och fullmäktige under 2002) 17

18 18 Politisk organisation Fast struktur (enligt lag om försöksverksamhet) Förbundsfullmäktige Fullmäktigegrupp Förbundsstyrelse Arbetsutskott Behovsrelaterad struktur 1. Programberedningar 2. Rapportörer 3. Kontaktpersoner 4. Referensgrupper Regional mobilisering 1. Idéseminarier 2. Kommunfullmäktige o.dyl. 3. Styrelsekonferenser o.dyl. 4. Näringslivsråd 5. "Nya" offentliga rum 6. Runda-bordssamtal 7. Nätverket för regional utveckling 8. Ungdomsparlament

19 19 4. Genomförda åtgärder under 2000 A. Aktivt utnyttja och bidra till utvecklingen i Östersjöregionen Euroregion Baltic Euroregion Baltic (ERB) bildades Medlemmar är Pommerns län i Polen, den ryska enklaven Kaliningrad, Klaipeda län i Litauen, Liepaja län i Lettland, den danska ön Bornholm samt Blekinge, Kalmar och Kronobergs län i sydöstra Sverige. Högsta beslutande församling är Rådet. Kalmar län har under år 2001 innehaft såväl ordförandeskapet (Roger Kaliff) som huvudsekretariatet i ERB. Samarbetet inom Euroregion Baltic (ERB) är ett mycket långsiktigt samarbete som syftar till att utveckla regionen till en ekonomisk bärkraftig region i norra Europa. Därmed bidrar ERB-samarbetet till att målen för EU:s politik i Östersjöregionen kan uppnås mål om säkerhet, ekonomisk utveckling och utjämning mellan olika delregioner, god miljö etc. Under året har ERB beslutat om att genomföra det så kallade Seagull-DevERBprojektet. Projektet är ett led i att fördjupa och konkretisera samarbetet inom Euroregion Baltic. Projektet syftar till att utarbeta dels en långsiktig strategi för regionens utveckling, dels ett gemensamt transnationellt utvecklingsprogram för ERB (Joint Transnational Development Programme JTDP) som ska ligga till grund för investeringsanalyser och investeringar. Kalmar läns representationskontor i Gdansk Kalmar län har under året omorganiserat sin representation i Polen och Gdansk. Den 1 juli 2001 inleddes ett samarbete med Affärsutveckling Polen, ENA. Företaget, som har lång erfarenhet av att verka i Polen, har idag två kontor i Polen (Gdansk och Warszawa) och ett i Växjö. ENA har bland annat svensk- och engelsktalande personal samt goda kunskaper om marknaden i Polen och om strukturen i svenskt näringsliv. En invigning av samarbetet hölls i slutet av november på kontoret i Gdansk. Avtalet är till en början på ett år, men om allt fungerar väl är avsikten ett långsiktigt samarbete. I avtalet ingår bland annat att företag och organisationer från länet som besöker Gdansk ska få tillgång till arbetsplats och möteslokal på ENA:s kontor. ENA ska också sprida information och på olika sätt marknadsföra Kalmar län och dess näringsliv. RERES-projektet avslutades RERES-projektet avslutades under verksamhetsåret. Projektet, som startade i början av år 1999, har varit ett samarbetsprojekt mellan Regionförbundet i Kalmar län, Region Skåne och de två nordpolska storregionerna Pommern och Västpommern alla med nybildade regionala organ och därmed nya arbetsuppgifter. Syftet har varit att lära av varandra genom kompetens- och erfarenhetsutbyte och att lägga en grund för ett fortsatt, fördjupat och allt mer konkret samarbete. Ett delsyfte har varit att stödja de polska parterna i förberedelsearbetet inför det polska EU-inträdet.

20 20 Några huvudresultat: Fem större arbetskonferenser har genomförts med drygt 30 seminarier och workshops. Konferenserna har sammantagit samlat 425 deltagare, varav 92 politiker och 17 tjänstemän från Kalmar län. Konferenserna har resulterat i ett stort antal konkreta förslag till fortsatta samarbetsprojekt, främst inom områdena regional utveckling, miljö och förebyggande hälsovård. Dessa projektförslag diskuteras nu vidare inom bland annat ramen för de samarbetsavtal som har ingåtts mellan Pommernregionen och de tre svenska sydostlänen. Nätverk mellan politiker främst från Kalmar och Pommern har byggts upp och flera partiinriktade möten har anordnats som en sidoeffekt av projektet. Det läkarprojekt som innebär att polska läkare efter viss språkutbildning nu arbetar på svenska sjukhus i Sydsverige är också en sidoeffekt av RERES-projektet. En annan sidoeffekt av projektet är att SydSam och det svenska generalkonsulatet i Gdansk under det svenska ordförandeskapet våren 2001 tillsammans genomförde tre regionala seminarier i norra Polen om EUförberedelser på regional och lokal nivå. Samarbetsavtal med Pommernregionen Ett nytt samarbetsavtal mellan Pommernregionen i Polen och de tre sydostlänen i Sverige ingicks i början av året. Svenska parter är Regionförbundet i Kalmar län, Landstinget och Kommunförbundet i Kronobergs län samt Region Blekinge. Avtalet ersätter de tidigare samarbetsavtal som fanns mellan de svenska parterna och de nordpolska län som numera är sammanslagna till den större Pommernregionen.

21 21 B. Profilering och marknadsföring av Kalmar län Länsturismen Arbetet med att utveckla och marknadsföra besöksnäringen som helhet i Kalmar län sker i samverkan mellan Regionförbundet och kommunernas turismansvariga. Arbetssättet bidrar till att skapa en samsyn och att vi kan dra nytta av synergieffekterna mellan de lokala och regionala arbetet. Arbetet koordineras i länsturismgruppen där turismansvarig i respektive kommun och Regionförbundet ingår. Länsturismgruppen utformar varje år en marknadsplan för länsturismen. Ansvaret för att genomföra de gemensamma aktiviteterna fördelas mellan den regionala turismsamordnaren och de turismansvariga, och när så behövs bedrivs arbetet i arbetsgrupper. Det är de turismansvarigas ansvar att förankra det regionala samarbetet lokalt, samt informera och ha kontakt med näringslivet i respektive kommun. Under hösten år 2001 påbörjades diskussioner om hur arbetet inom länsturismgruppen kan utvecklas för att ytterligare profilera länet som en ännu starkare region inom besöksnäringen. Vidare har ett förslag till strategi för det fortsatta arbetet tagits fram. Dessutom har nedanstående aktiviteter genomförts under året: - Medverkan på mässor i Norge, Polen och Tyskland samt medverkan på en workshop i Warszawa genom projekt Fokus Polen. - Gemensam annonsering i SCR:s (Sveriges Campingvärdars Riksförbund) utländska editioner på 8 olika språk. - Deltagande i en gemensam handbok för Småland och Öland riktad till bussoch gruppresearrangörer. Handboken ges ut på svenska, danska, engelska och tyska. - Gemensam folder för Jönköpings och Kronobergs län samt Glasriket och Astrid Lindgrens Värld. Målgrupp: barnfamiljer exemplar på svenska, norska och danska. - Utbildningsdag för sommarpersonal på turistbyråerna (23 deltagare). - Entrékort för turistbyråpersonal vilket ger fri entré till en del av besöksmålen i länet. - Uppdatering av länsturismens webbplats med en utveckling av databasen gällande aktiviteter, sevärdheter, evenemang och boende. - Medverkan i TuristRådets broschyrdistribution i Norge, Danmark, Tyskland, England, Irland och Holland. - Fortsatt arbete på den polska marknaden tillsammans med Sydsverigegruppen (Skåne, Blekinge, Hallands, Jönköpings och Kronobergs län) samt Sveriges Rese- och Turistråd. Projektet drivs med hjälp av medel från Östersjömiljard 2 under Syftet är att göra Sverige, och framförallt södra Sverige, känt i Polen samt hitta rätt försäljningskanaler för våra produkter för att öka resandet från Polen till södra Sverige.

22 Projekt Samverkan Regionförbundet och länets kommuner deltog under år 2000 i ett projekt inom småföretagsinitiativet, Samverkan 2000, som hade till syfte att öka samverkan mellan länets turistaktörer, däribland ca småföretagare med anknytning till turismbranschen. I det fortsatta arbetet fokuseras insatserna på att utveckla och förstärka funktioner inom fyra viktiga utvecklingsområden; kommunikation, nätverk, kunskap och massmedia. Regionförbundet är projektägare och driver projektet åren (med årlig avstämning/utvärdering/beslut om fortsättning). Exempel på genomförda aktiviteter år 2001 är nyhetsbrev (7 nummer, upplaga: ex.) säljmässa på M/S Solsund i Stockholm, förberedelse av seminarier, företagsbesök, uppdatering av adressregister, information och lobbying. Brun/vit vägvisning i Kalmar län Planeringen av att som första län i Sverige införa brunvit vägvisning har fortsatt under år Som grund för arbetet finns den genomförandeplan för information och vägvisning inom Kalmar län, som på uppdrag av Regionförbundet, tagits fram av Strab, Svensk Trafikantinformation AB. Arbetet, som bedrivs tillsammans med kommunerna och Vägverket, har under år 2001 intensifierats med bland annat detaljprojektering för respektive kommun. Från och med 2001 deltar även Glasriket i projektet. Ca 40 besöksmål i Kalmar län uppfyller idag kriterierna för brunvit skyltning. Kalmar län blir först i landet, och troligtvis det enda länet, som våren 2002 kommer att ha brunvit vägvisning till samtliga besöksmål som uppfyller kriterierna. Kalmar län kan då, precis som i Vägverkets handboksarbete, stå som modell för övriga regioner. Östra Småland och Öland från vår till höst, gemensam turistbroschyr för länet Den gemensamma turistbroschyr som producerats sedan 1998 utvecklades ytterligare år 2001 till att bland annat även omfatta uppslag om kust och skärgård samt mc. I broschyren presenteras konkreta produkter och paket för att locka turister som söker andra upplevelser än sol och bad. Broschyren, som tryckts i exemplar, (svenska, engelska och tyska), innehåller teman som golf, kultur, fiske, barnaktiviteter med mera. Innehållet i paketen skall hålla en hög kvalitet och valet av produkter har skett i nära samarbete med kommunernas turismansvariga. Kronan Regionförbundet, Kalmar läns museum och Kalmar kommun utreder för närvarande gemensamt möjligheterna att skapa ett så kallat Kronancentrum. I uppdraget ingår också att undersöka hur ett eventuellt kompletterande besökscentrum i Hulterstad på Öland ska kunna genomföras. Ett förslag till ställningstagande ska läggas fram under

23 Att på ett positivt sätt marknadsföra Kronan "Kronanprojektet" och den idag befintliga Kronanutställningen på Kalmar läns museum finns också med som ett parallellt arbete i utredningen. Den 8 maj invigde ambassadör Anders Oljelund en utställning om Regalskeppet Kronan i Bryssel i närvaro av H.M. Kung Carl XVI Gustaf och H.M. Kung Albert II av Belgien. Utställningen genomfördes med stöd av Regeringskansliet och ingick i den kultursatsning som gjordes i samband med Sveriges ordförandeskap i EU:s ministerråd, första halvåret Utställningen, som fokuserade på marinarkeologi, Sveriges roll i europeisk historia och Östersjöregionen, visades från den 8 maj till 14 oktober 2001 på Kungliga armé- och militärhistoriska museet i Bryssel genom ett samarbete mellan armémuseet och Kalmar läns museum. Svenska institutet, Regionförbundet i Kalmar län och Kalmar kommun stöttade utställningen. Regionkommitténs byråmöte I anslutning till det svenska ordförandeskapet höll EU:s regionkommitté sitt byråmöte i Kalmar den 3-4 maj. Värdar för mötet var Regionförbundet och Kalmar kommun. Besöket innebar att vi fick möjlighet att fokusera det europeiska arbetet på den lokala och regionala nivån i länet. Bland annat bjöd vi in regionala politiker och tjänstemän till att delta i det seminarium om vattenanknutna miljöfrågor i Östersjön och Medelhavet som genomfördes på GIWA i samband med besöket. Regional Investeringsfrämjare ISA (Invest in Sweden Agency) och Regionförbundet påbörjade under år 2000 ett samarbete, vilket bland annat har lett till att de båda organisationerna delar på huvudmannaskapet och finansieringen av en regional investeringsfrämjare. Samarbetet, som utvecklats mycket positivt, har kommit att bilda modell för liknande verksamhet i sex ytterligare regioner i landet. Med syfte att ytterligare fördjupa samarbetet har parterna under året utformat ramarna till ett samarbetsavtal på nivå 3, vilket kommer att undertecknas under Under året har 14 aktiva förfrågningar bearbetats. Sex av dessa är relaterade till vår medverkan i tre ISA projekt (Wood, Automotive, Callcenter) och två har resulterat i så kallade företagsförvärv. Tre utländska investerare har besökt länet. Två nyetableringar har skett. Aha-dagarna den 4-5 oktober KK-stiftelsen (stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling) har identifierat upplevelseindustrin som ett mycket betydelsefullt tillväxtområde. För att stimulera upplevelseindustrin har man bland annat startat Aha-dagarna. Årets Aha-dagar fokuserades på goda exempel och upplevelseindustrins utvecklingsmöjligheter. Tre regioner, däribland Hultsfred mitt i en upplevelseregion (musik- och upplevelseindustri), valdes ut som exempel på konkreta satsningar och framgångar. 23

24 Att vår region var en av dessa tre exempel visar att vi ligger långt framme inom denna nya näring. Aha-dagarna gav oss också fantastiska möjligheter att ytterligare marknadsföra och visa upp hela regionen. Visstaden Västervik Västervik har sitt starkaste varumärke i sin nu mer än 35-åriga visfestival. Ett arbete att stärka VisFestivalen, bygga upp en kringindustri och skapa en starkare och positivare image av Västervik har inletts under året. Arbetet, som bland annat är inriktat på att skapa utbildningar med visan som bas, har varit mycket lyckat. Under hösten 2002 startar bland annat en ny folkhögskoleutbildning. Världsarvet, södra Öland 1998 uppdrog Riksantikvarieämbetet åt Länsstyrelsen i Kalmar län att ta fram en ansökan som skulle ligga till grund för södra Ölands odlingslandskap att nomineras till UNESCO:s världsarvslista. En förutsättning var dock att de som skulle beröras av nomineringen ställde sig positiva och då framförallt de öländska bönderna. I länsstyrelsens kriterier står bland annat att odlingslandskapet har utvecklats genom kombinationen av, och samspelet mellan, människans arbete och de givna naturliga förhållandena som rått på platsen. Området är av framstående universellt värde från såväl historisk, arkeologisk, geografisk som etnologisk synpunkt. I december 2000 fattade UNESCO sitt beslut och den 31 maj 2001 invigdes världsarvet i Bårby Borg av kung Carl XVI Gustaf. Mörbylånga kommun har ansökt om ett tvåårigt världsarvsprojekt vars syfte är att marknadsföra världsarvet ett stort projekt som kräver strategi och samordning. En projektledare har anställts för att förena alla särintressen och samtidigt kvalitetssäkra projektet. Att synliggöra världsarvet innebär att göra värdena så tillgängliga och begripliga att de blir läsbara för omvärlden. Målet är att arbeta fram ett starkt varumärke för världsarvet med kvaliteter som ska bidra till att näringslivets intresse att investera och förlägga verksamhet till Öland ökar. Varumärkesuppbyggnaden ska vara en växtmiljö för att stimulera och utveckla entreprenörskap. Med hjälp av varumärket ska man även få en ökad besöksnäring. Regionförbundet stödjer projektet både ekonomiskt och personellt. Projektet är en viktig del i regionens strategiska utveckling. Attitydförändring Förändrade attityder till nyföretagande och till möjligheterna att påverka vår situation är en av fem hörnstenar i vårt utvecklingsprogram. Regionförbundet har därför, med hjälp av docent Bo Angelöw på Växjö Universitet, tagit fram en så kallad möjlighetsbaserad utvecklingsmodell. Som ett led i arbetet med att introducera och förverkliga synsättet har drygt medarbetare i länets kommuner informerats i ett antal seminarier under året. Arbetet fortsätter under år

25 25 C. Vårt näringslivsarbete Sedan starten av försöksverksamheten har vårt näringslivsarbete successivt kommit att inriktas på: utveckling på företagens villkor, vilket betyder att projekten som ska genomföras måste vara förankrade hos, och helst drivas av, företagarna själva, uppbyggnad av lokala strukturer, med lokala utvecklingscentrum som det mest tydliga exemplet, lärande för lärande, där förändringskompetens i olika former av nätverk utvecklats, stimulering av företagssamverkan utifrån ett klusterperspektiv, de offentliga aktörernas roll, med bland annat arbetet i Regionförbundets konkurrensberedning som lyft fram kommunernas och landstingets roll mot småföretagen när det gäller myndighetsservice, upphandling och som leverantör av varor och tjänster på den lokala marknaden. Klusterarbete Den under år 2000 framtagna studien Plats för tillväxt Kärnkompetensområden och klustermiljöer i Kalmar län har under 2001 på olika sätt spridits och implementerats i såväl vårt som andras arbete med näringslivsfrågor. Flera av de i studien utpekade kärnkompetensområdena/klustermiljöerna har under 2001 tagit steg framåt i sin utveckling, till exempel Rock City i Hultsfred (musikindustrin), Trätårtan i Nybro (träbearbetande företag) och Sustainable Sweden Southeast AB (miljöteknikföretag). Även designsamarbetet utifrån den planerade Designhögskolan i Nybro/Kalmar bör nämnas i det sammanhanget. Kvinnligt resurscentrum Regionförbundets arbete med att stödja kvinnors företagande har i första hand genomförts inom ramen för ALMA-projektet. Bidrag har givits för marknadsföringsutgifter till nystartade företag som leds och ägs av kvinnor. Bidraget har lämnats med högst kronor, dock högst 75 % av den totala utgiften. ALMA-projektet har under 2001 medverkat till att 28 nya företag tillkommit. ALMA-projektet har fasats ut under året. Satsningen på kvinnligt företagande har istället tagit sig ett nytt uttryck. Ett regionalt resurscentrum för kvinnor har startats. Centrumet drivs av Regionförbundet, Almi och Länsarbetsnämnden. Aktiviteterna i centrumet kommer att utföras av ordinarie personal i de tre organisationerna. Centrumet kommer under år 2002 och 2003 genomföra ett projekt som skall synliggöra och stärka kvinnors företag, företagsidéer och innovationer. Projektet finansieras av NUTEK, Regionförbundet, EU:s regionala fond och Almi. Projektet erbjuder kvinnors företag rådgivning, bollplankstjänster (samtalspartner till företagaren) och coaching (grundlig genomgång av företagets verksamhet). Dessa aktiviteter genomförs av en kvinnlig affärsrådgivare från ALMI. Andra aktiviteter i projektet är två årliga innovationsstipendier till framstående kvinnliga innovatörer i Kalmar län, seminarier och konferenser som uppmärksammar frågor som är viktiga för kvinnors företag.

26 26 Regionförbundets stipendier till innovativa kvinnor 2001 delades ut till: - Inger Åkesson, TI-Konsult i RUDA, som konstruerat ett Kom i tid larm - Annika Dahl i Gamleby och Ingegerd Mörnsjö i Överum, som tillsammans utvecklat ett nytt pedagogiskt undervisningsmaterial för inlärning av svenska. Konkurrensfrågor Den så kallade Konkurrensberedningen överlämnade sin slutrapport En kommunal småföretagspolitik till Näringsminister Björn Rosengren i början av året. Det förnyade uppdraget från förbundsfullmäktige att verka för förslagens genomförande i kommunerna och landstinget har under året genomförts i form av seminarier i elva kommuner och landstinget. Sammanlagt deltog ca 200 personer vid seminarierna. I sin slutrapport formulerar beredningen sina slutsatser enligt följande: Mötesplatser mellan kommunerna och företagen finns, men en viss försiktighet att ta upp svåra frågor kan konstateras. Det finns en osäkerhet kring att formulera en policy, vilket till en del beror på att beställarkompetens avseende mjuka tjänster behöver utvecklas. Goda exempel på personalägda företag saknas i länet. Servicen till småföretagen har brister som kommunerna inte alltid är medvetna om. Kommunerna och företagen har ofta olika bilder av hur det fungerar. Det är en svår balansgång mellan kraven på affärsmässighet och önskemålen att gärna gynna lokala företag. Frågan om den strategiska personalrekryteringen bör kopplas ihop med frågan om en konkurrenspolicy. Trots att konkurrensfrågorna diskuteras på högsta politiska nivå har frågorna inte fått genomslag i konkret handling. I rapporten föreslås att arbetet i länet inom detta område ska gå vidare. LUC Som ovan nämnts är uppbyggnaden och utvecklingen av LUC ett viktigt inslag i vårt näringslivsarbete. Det arbetet har fortsatt under Under året har också Regionförbundet och NUTEK/VINNOVA som en följd av överenskommelsen inom tillväxtavtalet påbörjat LUC-IF-projektet med inriktningen att LUC ska fungera som samarbetspartners för industriforskningsinstituten i deras strävan att nå ut till mindre och medelstora företag i regionen. NUTEK har avsatt åtta miljoner kronor under en treårsperiod för projektet och motsvarande medfinansiering görs av regionala och lokala aktörer. Almi Regionförbundet har från och med den 1 januari 1998 tagit över ansvaret från landstinget för Almi Företagspartner Kalmar län AB. Under året har Regionförbundet för första gången antagit ägardirektiv med inriktningen att Almi under ska prioritera insatser inom nyföretagande och innovation (arbetet vid Innovationscentrum och de särskilda lokala och regionala innovationsråden). Länets nyföretagande är jämförelsevis lågt och kraftfulla

27 27 insatser bör göras för att stimulera det ytterligare. Nya kreativa metoder bör utvecklas både för nyföretagande och för innovation. När det gäller affärsutvecklingsarbetet i befintliga företag bör det fokusera på presumtiva tillväxtföretag inom identifierade kärnkompetensområden/kluster. Företagsstöd Under 2001 har det funnits tre typer av företagsstöd; investeringsbidrag till nystartade småföretag (landsbygdsbidrag), konsultcheckar till småföretag i hela länet samt kommersiellt stöd. Investeringsstödet syftar till att åstadkomma nya varaktiga arbetstillfällen i nystartade småföretag. Syftet med konsultcheckarna är att företag skall stimuleras att inköpa konsulttjänster. Tack vare konsultinsatser kan en förnyelse ske av företagens verksamhet genom att extern kompetens tillförs företaget. Stödet till lanthandeln syftar till att utveckla och behålla servicen på landsbygden. Stöd kan ges till lanthandeln och bensinstationer på landsbygden. Under året har 197 beslut om företagsstöd fattats. Totalt uppgår stödbeloppet till kronor. Stöden har finansierats av Regionförbundet med kronor och av EU med kronor. Stöden har delfinansierat investeringar, som enligt företagens bedömningar skall ge 132,5 nya årsarbeten. Totalt företagsstöd per kommun, inklusive EU finansiering Kommun Antal beslut Belopp tkr Ökn.sysselsatta Varav kvinnor Borgholm ,5 Emmaboda ,0 Hultsfred ,5 2,0 Högsby ,0 0,0 Kalmar ,5 2,0 Mönsterås ,0 0,0 Mörbylånga ,0 3,0 Nybro ,5 3,0 Oskarshamn ,0 0,0 Torsås ,0 2,0 Vimmerby ,5 5,5 Västervik ,5 13,5 Summa ,5 35,5 Investeringsstöd Investeringsstöd har lämnats till nystartade småföretag (högst 50 anställda). Stödet är enligt stödförfattningen maximerat till kronor under en treårsperiod i form av investeringsbidrag med max 20 % av investeringsbeloppet för samma företag. Stödberättigade investeringar är investeringar i byggnader, inventarier, maskiner, marknadsföring och produktutveckling. Stöd kan enligt författningen inte lämnas till jordbruks-, fiske- och transportverksamhet.

28 I länets Mål 2-kommuner kan stöd utgå i hela kommunen. I övriga sex kommuner kan stödet endast lämnas i landsbygds- och glesbygdsområden. Vid stödgivningen ska det beaktas om stödet snedvrider konkurrensen. Speciellt viktiga blir konkurrensaspekterna för företag som i huvudsak säljer på en lokal marknad. Under 2001 har 69 beslut om investeringsbidrag lämnats till ett belopp av kronor. Stödet har lämnats till investeringar i företag, som enligt företagens beräkningar leder till 132,5 nya årsarbeten i företagen. Det genomsnittliga stödbeloppet per nytt arbetstillfälle uppgår till ca kronor. Konsultcheckar Konsultcheckar har lämnats till småföretag i hela länet. Syftet med konsultcheckarna är att stimulera småföretag att anlita extern specialistkompetens. En konsultinsats kan effektivisera och stärka länets småföretag och på sikt skapa nya arbetstillfällen. Totalt har 90 konsultcheckar lämnats till ett belopp av kronor. Bidrag kan lämnas inom fyra områden. Inköp av konsulttjänster inom IT-utveckling och e-handel Syftet är att företag med begränsad IT-vana ska kunna anlita en konsult för en genomgång av IT-användningen i företaget och för att införa ett e-handelssystem i företaget. Maxbidraget är normalt kronor. Totalt har sex konsultcheckar lämnats till ett belopp av kronor. Marknadsutvidgning Syftet är att stimulera företag att etablera en exportförsäljning eller att göra marknadsplaner och marknadsundersökningar. Maxbidraget är kronor. Totalt har 57 konsultcheckar lämnats till ett belopp av kronor. Designutveckling för affärsutveckling Syftet är att integrera design i företagets affärsverksamhet. Bidraget kan användas vid utveckling av både produkter och tjänster. Checken finansierar en första designinsats med 50 % av konsultkostnaden dock med max kronor. Totalt har fyra konsultcheckar lämnats till ett belopp av kronor. Certifiering/miljöledningssystem inom kvalitet eller miljö Syftet är att stimulera företag att införa kvalitets- eller miljöcertifiering enligt aktuella standarder i företaget. Prövning görs för varje ansökan. Maxbidrag är normalt kronor. Totalt har 23 konsultcheckar lämnats till ett belopp av kronor. Kommersiellt stöd Stödet, som kan utgå till lanthandel eller bensinstation på landsbygden, syftar till att boende på landsbygden skall ha rimliga avstånd till serviceställen för inköp av dagligvaror och bensin. Kommersiellt stöd kan ges till serviceställen som kommunen bedömer som viktiga för servicen. Stödet ges som ett bidrag till investeringar och utbildning. I vissa fall kan också servicebidrag (driftbidrag) lämnas. Regionförbundet lämnar även ett stöd till kommuner, som ger ett hemsändningsbidrag till lanthandlare. Stödet uppgick under år 2001 till 35 % av kommunens ersättning till handlaren. Under året har 38 beslut om kommersiellt stöd fattats. Stödet uppgår totalt till kronor. 28

29 Mål 2 Södra Regionförbundet ansvarar för beredningssekretariatet för Kalmarlänsdelen (Västerviks, Vimmerby, Hultsfreds, Högsby, Borgholms och Mörbylånga kommuner) i Mål 2 Södra. Formellt gäller programmet från och med januari Det samlade programdokumentet (SPD) för Mål 2 Södra fastställdes emellertid av Kommissionen först i oktober 2000 varför strukturfondsdelegationen hade det första beslutsmötet i februari Det nya strukturfondsprogrammet omfattar åtgärderna: 1.1 Utveckla och marknadsföra attraktivitet och identitet 1.2 Förbättra infrastruktur 1.3 Utveckla näringsliv och nyföretagande 1.4 Utveckla FoU, lärcentra samt kompetens- och utvecklingscentra för näringslivet 2.1 Kompetensutveckling Under år 2001 fattade strukturfondsdelegationen 68 beslut i ärenden där projektägaren finns i Kalmar län. Totalt beviljat stöd uppgick till 67 miljoner kronor. Därutöver finns några projekt med verksamhet delvis förlagd till Kalmar län men med projektägare som finns utanför länet och där projekten handläggs av annat beredningssekretariat, exempelvis projekt rörande aluminiumriket. Regionförbundets beslutade medfinansiering år 2001 omfattar 53 projekt med sammanlagt beviljade medel på kronor. I projekt som beviljats EUmedel från Mål 2 Södra i fleråriga projekt förväntas Regionförbundet fortsätta sin medfinansiering kommande år. Projekt och beviljade medel framgår av bilaga 2 och 3. Exempel på några av de större insatserna är projekten Utbildningsutveckling och Marknadsföring i Rock City, Innovation norra Kalmar län, Ölands Skördefest samt Företagsutveckling i Mittpunkt Högsby. Mål 2 Öarna Regionförbundet har under året fungerat som referensgruppssekretariat för Region 3 som förutom Kalmar län består av Skåne, Blekinge samt Östergötlands län. Uppgiften innebär att förebereda möten med referensgruppen inför strukturfondsdelegationens beslutsmöten samt att vara sekreterare och stöd för handläggarna i de övriga länen. Ett ytterligare uppdrag är att representera och företräda regionen vid strukturfondsdelegationens möten. Ett antal informationsmöten om programmet har hållits i de berörda kommunerna Västervik, Oskarshamn och Mönsterås. Mål 3 Under det gångna året har Regionförbundet varit delaktig i programmets genomförande dels genom ett aktivt deltagande i partnerskapet dels i den referensgrupp som är kopplad till programmet. 29

30 Leader+ Gemenskapsinitiativet Leader+ omfattar perioden men startade först under år Det är ett nytt gemenskapsinitiativ inom EU som syftar till innovativ hållbar landsbygdsutveckling. Idag finns 400 Leader+-grupper i 14 länder i Europa mot 800 grupper under föregående Leader II perioden Sveriges Leader+-program för denna period har tilldelats 38 miljoner euro (ca 340 miljoner SEK) varav 23 % eller ca 79 miljoner kronor går till delar av Kalmar län. Samtidigt som övriga länder fått antalet Leader-grupper halverade har Kalmar län utökat sitt antal från två till tre samt antal berörda kommuner från tre till åtta. Tidigare ingick endast kommunerna Högsby, Hultsfred, Vimmerby och dessa ingår i sin helhet även idag, men numera ingår också delar av eller hela kommunerna Emmaboda, Mönsterås, Nybro, Oskarshamn och Västervik. Totalt omfattas över invånare av Leader+. Regionförbundets styrelse har för verksamhetsåret 2001 avsatt ca 1,9 miljoner kronor till Leader+. Medelsramen har fördelats på grundval av befolkningstal i respektive Leader+-område. Vidare har 2 miljoner kronor i kompletterande nationell offentlig medfinansiering överförts till Kalmar läns Leader+-grupper genom extra bidrag från Näringsdepartementet år Tre Leader+ områden är verksamma i Kalmar län, nämligen Astrid Lindgrens Hembygd, Kustlandet samt Smålandsgruppen FGH. Målen med Leader+ är följande: komplement till andra EU-program som till exempel Mål 2 Södra, integration, partnerskap på en lokal nivå, ta tillvara kultur- och naturarvet, ekonomisk utveckling, samverkan inom och utom EU, laboratorium för långsiktig, uthållig samhällsutveckling. Livsmedelsfrågor Kalmar län är en stark livsmedelsregion med flera aktörer i såväl produktions som förädlingsledet. I början av 2001 indikerade dock Arla Foods att strukturförändringar inom koncernen skulle kunna omfatta mejerierna i Borgholm och Västervik. I syfte att motverka negativa följder av detta inleddes en dialog med Arla Foods högsta ledning initierad av jordbruksminister Margaretha Winberg. Delvis som ett resultat av detta har en förstudie för ett större livsmedelsprojekt med Regionförbundet, Teknikbrostiftelsen i Lund, Högskolan i Kalmar samt Arla Foods som huvudintressenter startat. Styrelsen har anslagit 1 miljon kronor till projekt, som kommer att ges ett mer konkret innehåll under början av år

31 31 Landsbygdsutveckling Våra insatser inom landsbygdsutveckling är många och stora. Förutom medfinansiering av ett stort antal projekt inom EU:s målområden (Mål 2 Södra och Mål 2 Öar) och Leader+-programmet, har vi under 2001 fortsatt att driva projektet Företagsam attityd. På Regionförbundets uppdrag och finansiering har Länsbygderådet anställt fem personer på 20 % som arbetat som bygdeutvecklare /inspiratörer i var sitt geografiskt område. Uppgiften har i första hand bestått i att ta fram och på olika sätt synliggöra goda exempel på att bo och verka på landsbygden. Syftet är att bidra till en attitydförändring i positiv riktning. Skärgården Regionförbundet har under året medfinansierat projektet Stöd till tunga transporter i skärgården, som berör samtliga tre skärgårdskommuner, med totalt kronor. Sysselsättningspakten Under 2001 har den slutliga utvärderingsrapporten om Sysselsättningspakten tagits fram av konsultföretaget Erlandsson Verksamhetsutveckling och överlämnats till Kommissionen. I rapporten ställs bland annat frågan Vad blev av Sysselsättningspakten? och följande nyckelbegrepp lämnas som svar: - intressanta mötesplatser - otydliga förväntningar - svag lokal förankring - stort antal projekt, varav flertalet intressanta - få projekt med nyskapande inriktning - de så kallade Paktlotsarna spelade en viktig roll - ett stort individuellt lärande, men ett svagt strukturellt lärande I rapporten dras vidare slutsatserna att Sysselsättningspakten har varit en del av ett större regionalt förändringsarbete som initierades och drevs av Regionförbundet, att pakten på så sätt förstärkte en redan pågående process och att resultatet inte enbart kan tillskrivas pakten utan i hög grad också präglar många av de övriga initiativ Regionförbundet genomförde vid samma tidpunkt. En ytterligare intressant reflektion som görs är att Sysselsättningspaktens strikta nerifrån-upp-perspektiv borde ha kompletterats med en tydligare uppifrån-nerstrategi. Man skriver: "Vi anser att Sysselsättningspakten och dess regionala partnerskap... borde tillfört relevanta idéer, kunskaper och modeller till den lokala nivåns presumtiva projektägare/-ledare och andra, som kan sägas ha en betydande roll i skapandet av sysselsättning, i större utsträckning än vad som skett. Den lokala nivåns aktörer har troligen inte den omvärldskunskap och överblick som man kan kräva av den regionala församlingen. Vi menar att man inte kan förvänta sig ökad innovativitet utan att samtidigt tillföra något nytt. Pakten skulle i högre grad vågat visa vägen och aktivt verkat som inspiratör på alla nivåer."

32 Upplevelseindustrin Kalmarregionen är av tradition en stark kultur- och upplevelseregion, med många starka varumärken, som till exempel Astrid Lindgrens Värld, Glasriket, VisFestivalen i Västervik, Öland och Hultsfredsfestivalen. Vi tror att många av morgondagens arbetstillfällen kommer att finnas inom kulturoch upplevelseindustrin och vi arbetar nu för att ge dessa områden de bästa möjligheterna för att utvecklas. Vi vill att Kalmar län skall bli Sveriges och Europas starkaste upplevelselän. Nedanstående aktiviteter, som Regionförbundet varit engagerad i under året, förtjänas att särskilt uppmärksammas: - Rock City, ett nationellt utvecklings- och utbildningscentrum för svensk musikindustri beläget i Hultsfred. - IUC (Industriellt Utvecklingscentrum) för den svensk musikindustri i Hultsfred. Pär Kågefors är styrelseordförande. - Högskolans managementutbildning på 120 alternativt 80 poäng Musikindustriprogrammet/Musik Management, som startade hösten år Två tredjedelar av utbildningen äger rum i Hultsfred och resterande tredjedel i Kalmar. Design Regionförbundet ser formgivning och design som ett strategiskt område för näringslivets konkurrenskraft i regionen och som en möjlighet att ge regionen en tydlig profil. Design är också ett av fem områden i det regionala tillväxtavtalet. Sedan Regionförbundet bildades 1997 har design fått en framskjuten plats i Kalmarregionens utvecklingsprogram. På Regionförbundets initiativ har en designgrupp bildats med representanter för utbildning, näringsliv och det offentliga. Designgruppens uppgift är att gemensamt forma ett åtgärdsprogram för att etablera Kalmarregionen som en designregion och att konkret verka för dess förverkligande. Som ett led i vår satsning profileras regionen som Designriket. Som en inledande aktivitet för att profilera regionen som Designriket togs en broschyr fram som skickades till mottagare både i och utanför landet. Under hösten började de första studenterna på det nya designprogrammet. Under år 2002 kommer den delen av designutbildningen som kommer att bedrivas i Nybro i det gamla Pukebergsområdet att starta. Regionförbundet har allt sedan starten stöttat utbildningen bland annat ekonomiskt. Som ett led i samarbetet mellan Regionförbundet och Stiftelsen Svensk Industridesign har ett stort antal företag besökts under året, oftast gemensamt med Almi och kommunernas näringslivsenheter. Vid besöken har företagen fått hjälp med en designanalys, rådgivning och i vissa fall finansiellt stöd genom våra designcheckar. Regionförbundet har också gett stöd för att bygga upp ett utvecklingsbolag ett så kallat Navföretag inom design för trä och möbelindustrin i Alsterbro. I projektet medverkar bland annat en av Sveriges främsta industridesigner, Jonas Bohlin. 32

33 33 D. Tillföra och sprida kunskap och kompetens i hela länet Gymnasieskolan Under rubriken Vägbyggare och Vägledare har ett processinriktat arbete kring gymnasieskolans framtida förutsättningar i Kalmar län genomförts. Arbetet har utgått ifrån kommunernas suveränitet inom området. Syftet har varit att lyfta fram samverkansformer som innebär att vi i framtiden kan erbjuda regionens ungdomar en av Sveriges bästa gymnasieutbildningar. En av slutsatserna i arbetet är att det är nödvändigt att förbättra kommunikationssystemen via IT mellan länets kommuner för att kunna etablera bättre arbetsformer. Samverkan med högre utbildning och forskning En av hörnstenarna i det regionala utvecklingsprogrammet är att tillföra och sprida kunskap och kompetens i hela regionen. I syfte att uppfylla denna strategi har Regionförbundet etablerat ett nära samarbete med framförallt Högskolan i Kalmar men även Växjö Universitet och andra universitet och högskolor. Grundutbildning Inom grundutbildningsnivån har Regionförbundets åtgärder strävat till att bredda och profilera utbudet av högre utbildning. Regionförbundet har medverkat till uppbyggnad av så kallade högskolecentrum i flera kommuner i Kalmar län. Vid dessa högskolecentrum, som finns i tio av länets tolv kommuner, erbjuds högskoleutbildning på distans via så kallad telebildteknik. Genom att använda distansteknik kan de studerande delta i undervisning utan att behöva resa till högskoleorten. Huvudsamarbetspartner är Högskolan i Kalmar men utbildning erbjuds också från andra universitet och högskolor. Utbildningen kan vara fristående kurser eller uppdragsutbildning. Regionförbundet har medverkat till att Högskolan i Kalmar etablerat unika utbildningar som utgår från våra regionala förutsättningar. Det gäller dels utbildningar inom musikområdet med koppling till Hultsfred, dels utbildning inom design med koppling till Nybro. Forskning och utveckling Regionförbundet är en av intressenterna i Baltic Business School. Finansieringen av de fem professurerna sker bland annat av Regionförbundet och länets kommuner. Tillsammans med Högskolan, Landstinget, Kalmar kommun och Apoteket har Regionförbundet medverkat till etableringen av Kalmar E-health institute. Regionförbundet har tillsammans med Mörbylånga kommun inlett ett gemensamt arbete med Uppsala Universitet om utvecklingen av den Ekologiska forskningsstationen vid Ölands Skogsby. Samverkan högskola-näringsliv Inom ramen för Tillväxtavtalet i Kalmar län är Regionförbundet med och finansierar Högskolans Näringslivsservice (se vidare sid 15).

34 Trätårtan är en centrumbildning inom Växjö Universitet, Institutionen för industriella produktionssystem. Verksamhetsidén är att vara länken mellan de träbearbetande företagen och högre utbildning och forskning. Det finns här ett ömsesidigt intresse där forskare/lärare/studenter från Växjö Universitet genom Trätårtan kan komma i kontakt med företag i träbranschen och det omvända där företag inom träbranschen kan efterfråga och erbjudas utbildning och kompetensutveckling med utgångspunkt från företagens behov. 34

35 35 E. Trafik på väg och spår, i vatten och luft Varje krona som satsas på vägar och järnvägar i Sveriges nya framsida ger god utdelning Det var budskapet som framfördes till näringsminister Björn Rosengren vid en uppvakning i början av maj. Avsikten var att presentera regionens önskemål vad gäller satsning på vägar och järnvägar under den kommande tioårsperioden. Vid uppvaktningen deltog även företrädare för Byteatern för att visualisera sambandet mellan goda kommunikationer och regional utveckling. Bland det som länsföreträdarna framförde till ministern kan nämnas betydelsen av fullföljd satsning på E22 och fortsatt upprustning av länets järnvägar, åtgärder för höjd standard på tvärförbindelserna på väg, bättre framkomlighet på landsbygdsvägar samt säkrare tätortstrafik. Kommunikationer i sydöstra Sverige Kommunikatinoer i sydöstra Sverige är titeln på en studie som Regionförbundet lät göra under året. Studien har som utgångspunkt att så kallad regionförstoring är en nyckelfaktor för tillväxt och utveckling för vår region. I det sammanhanget är ett väl fungerande transportsystem på järnväg en mycket viktig ingrediens. Genom att både bildligt och bokstavligt sätta Kalmar län på spåret kan vår region bli betydligt rundare, samtidigt som möjligheten att bo och arbeta ökar väsentligt. Några förslag som skulle kunna bli en realitet om förslaget förverkligas är att Kalmar Karlskrona Växjö skulle kunna fungera som Sveriges femte största storstadsregion. Att det skulle kunna vara möjligt att tas sig ifrån Linköping till skärgårdens port Västervik på mindre än en timme, att det bara skulle ta lite mer än tre timmar från storstadsmetropolen Köpenhamn till musikmetropolen Rockcity Hultsfred. Men framför allt: Västervik Oskarshamn Kalmar på knappa timmen. Tio hörnstenar i ett hållbart transportsystem för Kalmar län Faktorer som att Kalmar län är det största skogslänet söder om Dalarna och har den näst högsta mjölkproduktionen i landet ställer speciella krav på infrastrukturen. Bra kommunikationer kan bidra till att differentiera näringslivet och förbättra samspelet mellan arbetsmarknader såväl inom som utanför länsgränsen. Stor vikt läggs vid att säkra och utveckla befintliga kommunikationsstråk. Det här var några av utgångspunkterna i den policy om tio punkter eller hörnstenar för ett långsiktigt hållbart transportsystem som Regionförbundets styrelse antagit. Som exempel på specifikt utpekade objekt vars regionala funktion måste stärkas kan nämnas E22, Kust till Kust-, Stångådals- och Tjustbanorna samt järnvägen Oskarshamn Nässjö, Smålandskustens hamnar och länets tre flygplatser. Uppföljning av gällande infrastrukturplan Under ledning av Regionförbundet följer kommunerna, KLT, länsstyrelsen, Vägverket och Banverket upp och utvärderar gällande plan. Arbetsgruppens arbetssätt borgar för att arbetet med nya infrastrukturplaner på ett naturligt sätt förankras i respektive organisation.

36 Kollektivtrafik med buss och tåg År 2001 trädde nya transportavtal för den kollektiva busstrafiken i kraft. Jämfört med tidigare avtal ökade kostnaderna med procent. Denna kostnadsökning var signalen till en diskussion om hur kostnaderna skulle kunna sänkas med minsta möjliga konsekvenser för trafikanterna. Trafiktekniska arbetsgruppen fick i uppdrag att föreslå förändringar i turutbudet i det regionala linjenätet. Dessutom inleddes en diskussion om hur man ska kunna möta den förväntade kostnadsökningen i kommande upphandling av tågtrafiken på länsjärnvägarna. Arbetet med ändrade samarbetsformer för kollektivtrafiken pågår. Upphandling av digital kommunikationskapacitet Borgholm, Emmaboda, Hultsfred, Högsby, Kalmar, Mönsterås, Mörbylånga, Nybro, Oskarshamn, Torsås och Västerviks kommuner samt Landstinget i Kalmar län har genom Regionförbundet bjudit in till anbudsgivning på kommunernas och landstingets omedelbara och förväntade behov av kommunikationskapacitet. Kommunerna och landstinget är mycket stora användare av digital kommunikation och den offentliga sektorns samspel med övriga samhället är stort, både när det gäller enskilda medborgare och företag. Upphandlingen är en direkt följd av den politiska viljeyttring som vid upprepade tillfällen har framförts av länets politiker: Den offentliga sektorn ska vara lokomotiv för en länstäckande omfattande bredbandsutbyggnad som ska komma länsborna och företagen till godo i form av bra bandbredd till konkurrenskraftiga priser. 36

37 37 F. Kulturfrågor Allmänt Regionförbundet i Kalmar län har som ändamål att ta tillvara regionens möjligheter och främja dess utveckling - en utveckling som ska göra att Kalmar län är en plats med god miljö, attraktivt boende, rikt kulturliv, bra offentlig service, hög kompetens och ett väl fungerande näringsliv. Framtidssatsningarna i Kalmar län utgår från historien och det lokala perspektivet. Arbetet syftar till att stärka gemenskapen, bevara traditioner och särdrag samt odla regionens kultur som är plattformen för utvecklingsarbetet var ett år då kulturen i Kalmar län syntes och hördes i världen och Sverige. Camerata Roman spelade för ett fullsatt Teatro Colón i Buenos Aires och gjorde succé, recenserade under rubriken Camerata Sweden visade sin intelligens och klarhet i tidningen La Nacion. Byteaterns multiföreställning Nästan som på riktigt gick för fulla hus och recenserades av Pia Huss i Dagens Nyheter med orden Nästan som på riktigt bläddrar mellan dans och teater men oftast slår de båda följe och fyller scenen med det som är så starkt, vackert, personligt och tätt av energi att jag alldeles tappar andan. Hoschang Moschiris korta spelfilm Pojken med godisstruten hade premiär och visades på Göteborgs filmfestival! För regionförbundets del började året med att den nye kultursamordnaren, Per-Ola Hallberg, tog plats och i februari kom även kulturhandläggaren Thomas Bjerkman ombord. Tillsammans med Margareta Nilsson (assistent) innebär detta att kulturbesättningen är fulltalig. Under året har samarbetet över länsgränsen tagit fart. Tillsammans med kollegerna i Blekinge och Kronoberg håller Regionförbundet på att forma en gemensam avsiktsförklaring för kultursamarbete i sydost. Samarbetet med våra grannar inom ramen för Film i Sydost har också varit gott, och inom området kulturturism har vi tagit fram underlag för beslut om tre gemensamma satsningar; Kulturkampen, Platsens Magi och Utvandrarleden. Diskussioner om ett utvidgat kultursamarbete inom ramen för SydSam har också kommit igång under året. Inom regionen har samarbetet manifesterats genom överenskommelser mellan Regionförbundet och fyra av länets kulturinstitutioner; Byteatern, Konstmuseet, Länsmusiken och Länsmuseet. Syftet med överenskommelserna är bland annat att identifiera gemensamma målsättningar och stödja varandra på vägen dit. Överenskommelserna är korta, beskriver endast gemensamma mål (inte hela verksamheter), har en liten juridisk apparat och innehåller konkreta, utvärderingsbara mål. Ingen verksamhet utan rimlig ekonomi är en enkel sanning. I Regionförbundets anslagsframställan till Statens Kulturråd har vi påpekat att Regionförbundets anslag till institutionerna 2001 är drygt tre miljoner kronor större än motsvarande stöd från statens sida. Vidare säger vi i anslagsframställan att satsningen på kulturen i Kalmarregionen kommer att fortsätta och för detta behöver institutionerna ett riktat permanent statligt anslag som motsvarar Regionförbundets bidrag.

38 38 Det ökade stödet behövs bland annat för att: permanenta det nationella uppdraget för barn, ungdomar och museer, samt säkra de marinarkeologiska undersökningarna av Regalskeppet Kronan öka genomslaget för den konstpedagogiska verksamheten och säkra verksamheten inom Arkiv för Svenska Formgivning utveckla och permanenta dansensemblen på Byteatern stärka musikstiftelsens verksamhet för barn och ungdom, utveckla amatörmusiken och regionens arrangörer samt öka det internationella musikutbytet ge biblioteken i länet en aktiv roll i utvecklingen av det lokala och regionala kunskapssamhället. I ett otal brev, möten och uppvaktningar under året har vi uppmärksammat staten på att statsbidragen till länsmusiken i Kalmar län (och Gävleborg) utan saklig grund är betydligt lägre än till övriga länsmusikorganisationer. I enlighet med detta har kulturrådet föreslagit regeringen att länsmusiken får en förstärkning av verksamhetsbidraget med 2 miljoner kronor år 2002 och 2 miljoner kronor år Hittills har dock Regionförbundet och Kulturrådet inte fått gehör för detta. Kulturstipendiater Regionförbundet delar årligen ut kulturstipendium till verksam person, grupp eller organisation. Arbetsstipendium kan delas ut som stöd för att kunna genomföra värdefulla insatser för länets kulturliv eller som stöd till utbildning och forskning. Belöningsstipendium delas ut som uppskattning för värdefulla insatser som har eller har haft betydelse för länets kulturliv. Regionförbundets arbetsstipendium om kronor vardera tilldelades 2001 Hanna Tonek, Västervik, Dejan Eskerica, Kalmar samt Toshikatsu Tanaka, Oskarshamn. Regionförbundets belöningsstipendium om kronor vardera tilldelades 2001 Malte Munther, Målilla och Astrid Lindgrens Värld, Vimmerby. Anslag till kulturinstitutioner och konsulenter Under försöksverksamheten fördelar Regionförbundet dels det regionala anslaget dels de kulturpolitiska medlen från Statens Kulturråd till länets kulturinstitutioner och konsulenter. Fördelningen har gjorts enligt nedan: Institution/konsulent Regionalt anslag Statligt anslag Totalt anslag Kalmar läns musikstiftelse Byteatern Kalmar läns museum Kalmar konstmuseum Kalmar läns bibliotek Riksteatern Kalmar län Hemslöjdskonsulenterna

39 39 Bidrag till de regionala organisationerna 2001 Följande bidrag har utbetalats: Folkbildningsorganisationerna Ungdomsorganisationerna Smålands idrottsförbund Pensionärsorganisationerna Nykterhetsorganisationerna Övriga regionala länsorganisationer Kulturpengar regional utveckling I Regionförbundets budget finns pengar avsatta för att stärka kulturlivet och utveckla regionen. För år 2001 var kronor avsatta för detta ändamål. Projektansökningar bedöms enligt de riktlinjer som finns för kulturpengar regional utveckling. Under 2001 inkom 70 ansökningar om medel till olika kulturprojekt i länet. Av dessa blev 47 beviljade och 23 fick avslag. Projektansökningarna kom från enskilda personer, föreningar, organisationer, kommuner och kulturinstitutioner. Huvuddelen av kulturpengarna, över en miljon kronor, går till enskilda projekt som sträcker sig över stora delar av länet. Några av kommunerna är dock underrepresenterade när det gäller antalet ansökningar, antalet projektägare och projektägarnas hemvist. Detta gäller främst Emmaboda, Högsby, Mönsterås och Torsås. Det finns anledning för Regionförbundet att informera om kulturpengarna i dessa kommuner. Avtal med KLT För läsåret 2001/2002 kan Regionförbundet genom avtal med KLT erbjuda förskolor, grundskolor och gymnasieskolor i länet möjlighet att åka gratis till och från länets kulturinstitutioner Byteatern, Kalmar läns museum, Kalmar Konstmuseum, Kalmar läns hemslöjdsförening, Riksteatern Kalmar län och Kalmar läns musikstiftelse (däremot har Kalmar Läns Bibliotek strukits eftersom de inte kan erbjuda någon publik attraktion). Sådana avtal har gällt från läsåret 1999/2000. Varje klass/elev medges en resa per läsår. Resorna gäller alla KLT:s bussar och tåg samt Kust till Kust Kalmar-Emmaboda. En viktig skillnad i årets avtal är att antalet resande barn/ungdomar höjts från 30 till 35 eftersom klasserna tenderar att bli större. Bakgrunden till avtalet är att länets kulturinstitutioner vid flera tillfällen påtalat problemet med skolornas möjligheter att göra studiebesök och besöka kulturevenemang som arrangeras av länsinstitutionerna. Många gånger har helt enkelt kostnaden för resan varit ett hinder för att besöka kulturarrangemang i länet samtidigt som kulturinstitutionerna inte kunnat nå ut till denna viktiga målgrupp. Genom avtalet har denna situation ändrats väsentligt och antalet besök av barn och ungdomar vid kulturinstitutionernas arrangemang har ökat. Läsåret 1999/2000 har barn och ungdomar kunnat besöka kulturarrangemang i länet tack vare

40 40 detta avtal. Under läsåret 2000/2001 saknar KLT tyvärr statistik, men för innevarande läsår beräknar KLT att ungefär elever kommer att utnyttja möjligheten att resa gratis till länets kulturinstitutioner. Eart22 Längs E22 genom regionens norra del finns ett stort antal konstnärsateljéer och gallerier men ingen vägvisning som berättar om att det finns kultur- och konstvärden att uppleva. Eart22 är ett nätverk för konstnärer och gallerister som, genom gemensam marknadsföring, vill bli synliga, stärka sin identitet, skapa bättre förutsättningar för sin försörjning och utveckla kulturturismen i området. Med stöd av regionförbundet genomfördes under 2001 bland annat två länsomfattande utställningar och framställning av en gemensam presentationsfolder i fyrfärgstryck. Foldern har spridits i och utanför länet till turistbyråer och är en marknadsföringsåtgärd inför den kommande konstrundan våren Film i Sydost Film i Sydost (FSO) är ett regionalt resurscentrum för film och video i Kalmar län som startade i slutet av oktober Verksamheten finansieras av länets kommuner, regionförbundet och Svenska Filminstitutet. FSO har under år 2001 gjort en nystart med ny verksamhetsplan, ny filmkonsulent och förnyad referensgrupp. Den nya verksamhetsplanen kännetecknas av en koncentrerad verksamhet med fokus på skolbio, mediepedagogik, stöd till biograferna och utveckling av filmarmötet Transit Zero. En viktig del av arbetet med den nya verksamhetsplanen har gjorts av den förnyade och breddade filmreferensgruppen. FSO satsar också på att stödja och utveckla såväl regionens nya som etablerade filmare bland annat genom att ge kvalificerad hjälp och ekonomiskt stöd till utveckling av filmprojekt. Detta arbete görs i samarbete med bland andra Film i Kronoberg. Verksamheten vid FSO drivs numera av Folkhögskolan i Gamleby på uppdrag av Regionförbundet. Filmkonsulent är Erik Ciardi. Transit Zero Transit Zero är: ett internationellt möte för yrkesverksamma filmskapare en koncentrerad mötesplats för filmskapare i Östersjöländerna och associerade länder/regioner i Europa och USA ett möte mellan öst och väst där den kreativa processen och mötet mellan konstarterna står i centrum en fokusering på filmmediet utifrån estetiska, etiska och filosofiska utgångspunkter där berättandet står i centrum. Inom ramen för Transit Zero genomfördes 2001 Scriptwriters Seminar i Vickleby. Transit Zero drivs numera inom ramen för en avsiktsförklaring mellan Eureka Film AB i Vickleby, Svenska institutet och Regionförbundet. Den gemensamma avsikten är att Transit Zero långsiktigt ska utvecklas och förnyas med återkommande huvudkonferenser och möten i Vickleby, samt aktiviteter i Baltikum

41 41 och runt om i världen. Avsikten är också att etablera Transit Zero inom EU:s mediaprogram och att registrera rättigheterna till namnet. Ölands dokumentärfilmskola Ett mål för FSO är enligt verksamhetsplanen att regionens filmare ska kunna få grundläggande utbildning i film inom länet för att få möjlighet att gå vidare till nationella och internationella filmskolor. Detta ska ske bland annat genom stöd till de institutioner som väljer att satsa på film- och medieutbildning, exempelvis folkhögskolorna. Regionförbundet har under året lämnat stöd till ett planeringsoch pilotprojekt på Ölands folkhögskola; Ölands dokumentärfilmskola. Målet är att skapa en filmskola, med regionen, landet och Baltikum som upptagningsområde, och med mycket högt ställda kvalitetskrav på undervisning och nytänkande. Grunderna för dokumentärfilmskolan är: samverkan och öppenhet med andra konstarter inriktning på den kreativa dokumentären betoning på berättandet förankring i berättartraditionen och med nytänkande som vision en stark kvalitetsaspekt i formen, undervisningen och atmosfären. Industriarv Kalmar läns museum genomför, med stöd av länsstyrelsen och Regionförbundet, projektet Industriarv Projektet är uppdelat i flera delar och som ett första steg har Jan Christensen, fil. dr. vid historiska institutionen vid Göteborgs universitet, beskrivit Kalmar läns industrihistoria i boken Industrins tidevarv några huvudlinjer i Kalmar läns industriella utveckling. Parallellt med Christensens arbete har länsmuseet byggt upp en geografisk databas över alla industrier som finns, eller har funnits, i länet under perioden Databasen är uppbyggd med hjälp av ett brett underlagsmaterial från litteratur, kartor, tidigare inventeringar och inte minst genom samverkan med länets hembygdsföreningar. Den viktigaste uppgiften inom industriarvsprojektet 2002 är att göra materialet tillgängligt både för en bred allmänhet och för dem som arbetar med kulturarvsfrågor. Konstpedagog och konstkonsulent För att stärka konstens ställning i regionen stöder Regionförbundet sedan år 2000 konstpedagogen och konstkonsulenten vid Kalmar Konstmuseum. Konstkonsulentens arbete har en bred inriktning med syfte att öka intresset, höja kvaliteten och skapa förutsättningar för samarbete och konstnärlig utveckling. Målgruppen är lärare, konstutbildningar, konstnärer, formgivare, institutioner, föreningar, kulturchefer och -sekreterare samt kulturnämnder.

42 42 Konstkonsulenten har under året genomfört, eller deltagit i, konstläger, grafisk verkstad, kulturombudsträffar, kulturmöten och kompetensutveckling i skolan, konstnärsmöten och projekt, föreningsmöten, föreläsningar och mycket mer. Konstkonsulenten har också analyserat länets konstliv genom flera enkäter. Konstpedagogen har med museets samlingar och utställningar som utgångspunkt förmedlat olika tiders konstnärliga uttryck till i första hand barn och ungdomar. Arbetet har varit inriktat på vår egen tids konstnärliga uttryck och på ett medvetet och lustfyllt förhållande till bildkonsten genom skapande arbete. Kultur för lust och lärare Konferensen Kultur för lust och lärare genomfördes den oktober på Jenny Nyströmskolan i Kalmar. Pedagoger från alla stadier, från förskolor till gymnasium var inbjudna. Syftet med konferensen var att ge pedagogerna kulturupplevelser, inspiration och idéer. Tyngdpunkten på konferensen inriktades på workshops i olika kulturella uttrycksformer blandat med spännande föreläsningar. Dessutom fick lärarna med sig många värdefulla tips om hur man kan använda kultur i undervisningen för att stimulera barnens lärande. Arrangörer var Regionförbundet, kommunförbundet samt länets konsulenter. Kulturmiljöpedagogik Alla tiders historia Kalmar läns museum har åter haft ett intensivt år med omfattande verksamhet i länet där den pedagogiska enheten, Alla Tiders Historia, har nått skolor i alla länets kommuner. Lokal historia lärs ut genom upplevelsedagar och rollspel där elever får resa i tiden och handgripligen prova på hur det var att leva på till exempel stenåldern, järnåldern eller 1800-talet. Från år 2000 och tre år framåt har museet ett nationellt uppdrag från regeringen för att sprida arbetsmodellen, kulturmiljöpedagogik, i landet. Detta görs bland annat genom nyhetsbrev, konferenser, studiebesök och videofilmer. Nationellt resurscentrum för kulturmiljöpedagogik Kalmar läns museum, Högskolan i Kalmar och Regionförbundet har under året arbetat för att permanenta det nationella kulturmiljöpedagogiska uppdraget och detta har bland annat resulterat i en ansökan till Utbildningsdepartementet om att inrätta ett Nationellt resurscentrum för kulturmiljöpedagogik. Syftet är att utveckla och fördjupa metoder för undervisning i kulturmiljö och lokal historia. Centret ska vara en resurs för skolor, museer och andra, till exempel upplevelsenäringen, som vill arbeta med sin kulturmiljö och sitt kulturarv. En viktig uppgift är att erbjuda utbildningsmöjligheter och möjligheter till forskning inom kulturmiljöpedagogiken. Kulturmiljö en lokal utvecklingsresurs Kalmar läns museum har gjort några satsningar där skolan tillsammans med föreningar och människor i bygden gjort studier och historiska arrangemang i en lokal kulturmiljö. Dessa verksamheter har varit mycket lyckade och haft stor betydelse för bygden. Nu efterfrågas att vuxna ska få delta i en mer omfattande

43 kulturmiljöpedagogisk verksamhet i den lokala miljön. Vuxna och skolelever vill arbeta med samma miljöer och med gemensamma verksamheter och arrangemang. Museet har haft flera träffar med företrädare för länets kommuner. Önskemålet att göra gemensamma satsningar för såväl barn, ungdomar som vuxna i den egna bygden är starkt. En förutsättning, som betonas, är att satsningen ska ha bärkraft för framtiden inom såväl skola, föreningsliv som besöksnäring. Under året har dessa diskussioner resulterat i en ansökan till stiftelsen Framtidens kultur om att få stöd för ett treårigt projekt som syftar till att göra människor i en bygd delaktiga i sin lokala kulturmiljö. Detta görs för att kunna utveckla bygden för framtiden. Kulturmiljö och historia ger bygden karaktär och identitet. Genom att upptäcka denna kan bygden hitta sin inriktning mot framtiden, i utveckling av skolundervisning, näringsliv, turistnäring och upplevelseindustri med mera. Kulturmönstring För att skapa kulturella mötesplatser och arenor för ungdomar i åldrarna år har Statens Kulturråd sedan 1997, i samarbete med fem pilotlän Jämtlands, Västernorrlands, Värmlands, Göteborgs- och Bohus län samt Kalmar län, påbörjat en utveckling av kulturmönstringen i Sverige. Kulturmönstringen genomförs i tre steg; lokalt, regionalt och nationellt. Ytterligare ett steg tas i den internationella mönstringen som arrangeras vartannat år (1997 i Trondheim, Norge och 1999 i Borgå, Finland samt 2001 i Karlstad). Kommunerna står för den lokala satsningen, landsting/regionförbund för den regionala och staten i samarbete med ett värdlän för den nationella. Nordiska Ministerrådet och Statens Kulturråd samarbetar i den internationella delen av mönstringen. I Kalmar län deltog samtliga tolv kommuner i den lokala mönstringen under perioden januari till mars. Arrangemangen lockade ett hundratal ungdomar i åldrarna år. Länsmönstringen ägde rum söndagen den 1 april 2001 i Emmaboda. De 20 ungdomar som gick vidare fick därefter representera länet i riksmönstringen i Örnsköldsvik juli. Lördagen den 8 september skedde en återföreningsträff med ungdomarna på Oscarsgymnasiet i Oskarshamn. Syftet var att bilda ett nätverk mellan ungdomarna. Kulturöset Kulturöset är en samlad kulturdag öppen för alla. Syftet är kulturdemokratiskt och folkligt. Kulturarbetarna i föreningen Osman engagerar grannar och invånare i det praktiska genomförandet av ett tjugotal djärva, experimentella och oväntade aktiviteter på Christinelunds Gård i Mortorp. Den första upplagan av Kulturöset besöktes av omkring personer och tanken är att Kulturöset ska bli ett årligen återkommande arrangemang med attraktionskraft i hela regionen och gehör utöver regionens gräns. 43

44 I utvärderingen av årets arrangemang använder besökare och medarrangörer ord som; Succé. Lyckad kulturpizza. Fantastiskt. Självkänsla. Glädje. Rikt på upplevelser. Folkfest. Mångfald. Generöst. De fria sträckningarnas glada dag. Överraskning. Mortorps intresseförening, skriver att Mortorp placerades på kartan. Kalmar läns bibliotek Styrelsen beslöt hösten 2001 om länsbibliotekets nya uppdrag, vilket bland annat innebär att länets bibliotek skall ha en aktiv roll i det livslånga lärandet och i utvecklingen av det lokala och regionala samhället. Under året har länsbibliotek genomfört sex projekt. Nämnas kan bland annat Arkitektturnén (ett tillgänglighetsprojekt med stöd av Kulturrådet) och projekt e-boken (i samarbete med Kalmar, Mörbylånga, Vimmerby och Västerviks kommuner). Under året har länsbiblioteket anordnat 33 utbildningar och konferenser. Dessa har i första hand genomförts i egen regi men också i samarbete med andra länsbibliotek. Vidare har under året ca fjärrlån, 880 tidnings- och tidskriftsartiklar, talböcker och böcker på invandrarspråk förmedlats av länsbiblioteket till kommunbiblioteken. Länsbiblioteket har under året utvecklat samarbetet med läns/regionbiblioteken i Jönköping, Västra Götaland, Skåne, Halland och Sydost inom den kompletterande medie- och informationsförsörjningen. Nämnda läns/regionbibliotek bildade den januari 2002 ett nätverk för informations- och utbildningssamarbete. I fem av länets kommuner har ett medieplanarbete påbörjats med stöd av länsbiblioteket. Avslutningsvis kan nämnas att Roger Kaliffs utmaning, att länet på sikt ska ha Sveriges bästa bibliotek, startat en mycket positiv process. Samtliga berörda nämnder, inklusive Södermöre kommundelsnämnd i Kalmar, har antagit utmaningen. Arbetet med en gemensam länsstrategi har därefter påbörjats. Länsbiblioteket har också fått förtroendet att utföra biblioteksöversyner åt Högsby och Hultsfreds kommuner. Musik i Glasriket Regionförbundet arbetar för att stärka länet musikprofil och utveckla regionens musikfestivaler till en musikalisk festivalsommar. Redan idag finns många starka varumärken, varav Musik i Glasriket är ett. För sjätte året i följd arrangerades i år Musik i Glasriket. Genom det konstnärliga rådet, som består av konstnären och formgivaren Bertil Vallien, professor Dorothy Irving, samt länsmusikcheferna Kjell Lindström och Nils Wallnäs, arbetar festivalen för att nå högsta nationella kvalité. År 2001 bestod Musik i Glasriket av ett hundratal arrangemang med klassisk musik, jazz & blues, folkmusik, visa & poesi och mycket annat. 44

45 45 RUM-akademien Med projektet RUM-akademien vill Riksförbundet Unga Musikanter skapa ett centrum för kursverksamhet för kulturutövande ungdomar och deras ledare på Högalids folkhögskola i Kalmar. RUM-akademien är en kursverksamhet som omfattar hela sommarlovet och innehåller ett tjugotal kurser som riktar sig till lärare (metodutveckling inom musikpedagogiken), unga elitmusikanter (sinfonietta och blåsarsymfoniker etc.), RUM:s egna musikledare samt europeiska ungdomar med intresse för svensk musik. Dessutom utvecklar RUM-akademien kontinuerligt idéer för nya kurser. I ett första steg har RUM fått stöd från Regionförbundet för ett planeringsprojekt som ska resultera i en verksamhets- och finansieringsplan för RUM-akademien och utveckla nätverket. Sjöfararkust Under 1999 presenterades en utredning om sjöfartsmuseer i samverkan Sjöfararkust, Småland och Öland. I utredningen konstateras att kustkulturen vårdas av ett tiotal föreningsägda museer med stora och rika samlingar från fiske, skeppsbyggeri och det typiska uttrycket för sjöfarten; handel och hantverk och dess näringar bildades ett länsförbund, det så kallade Sjöfartsmuseer i samverkan, som har dragit upp riktlinjer för ett kommande arbete för sjöfartsmuseerna i länet. Under år 2001 har Sjöfararkust, Småland och Öland bland annat arbetat med marknadsföring (genom broschyrer, utställningar och guideutbildning), medverkat i kulturevenemang (exempelvis Hasselö-rodden), påbörjat en dokumentation av allmogebåtar samt startat arbetet med en databas. VIDA museum och konsthall 2001 öppnade VIDA konsthall och museum i Halltorp på Öland. VIDA museum och konsthall strävar efter att bli en stor turistattraktion på Öland med ett internationellt anseende som ett betydande centrum i glasvärlden, bland annat genom att vara basen för Global Art Glass triennalerna. VIDA museum och konsthall innehåller två museiavdelningar för Sveriges mest kända internationella glaskonstnärer Bertil Vallien och Ulrica Hydman Vallien. I hallen mellan museiavdelningarna visas blandade utställningar, nationella och internationella, inom skulptur, måleri, glas, design etc. Utställningarna skiftas ett antal gånger per år. Hallen kan även användas för föreläsningar och mindre musikevenemang. Den fjärde avdelningen är museibutiken med glas, silver, design, möbler, böcker etc.

46 46 G. Miljöfrågor Nationella miljömål blir regionala Länsstyrelsen har ansvaret för att omvandla de nationella målen för miljökvalitet till regionala delmål. Regionförbundet deltar i arbetet dels indirekt via kommunala representanter i olika arbetsgrupper, dels direkt i en mer övergripande samverkansgrupp. Under året har en dialog förts mellan Regionförbundet och länsstyrelsen vad gäller relationen mellan det regionala utvecklingsprogrammet och miljömålen. Det resulterade i en gemensam överenskommelse att de regionalt anpassade miljömålen ska integreras i nästa version av det regionala utvecklingsprogrammet. Samlad aktion för södra Östersjön Fisk och blåstång försvinner från södra Östersjön åtgärder brådskar! Det var kontentan i en skrivelse som lämnades till regeringen i slutet av året av länsstyrelserna i Blekinge, Kalmar och Skåne län samt Region Skåne och Regionförbundet i Kalmar län. Givetvis var ett av syftena att göra regeringen uppmärksam på den allvarliga situationen i södra Östersjön. Men där fanns även begäran om dels en särskild utredare/kommitté med uppdrag att ta fram ett regionalt förankrat åtgärdsprogram för sydöstra Sveriges kustvatten, dels en särskild forskningsresurs med inriktning att bedriva forskning på kustnära ekosystem i de södra delarna av Östersjön. Bytt är bytt och kommer kanske igen! Det var faktiskt andemeningen i den så kallade idébytardag som Regionförbundets beredning för natur- och kulturmiljöfrågor anordnade på Öland i samband med invigningen av världsarvet. Syftet med dagen var att sprida kunskapen om hur länets natur- och kulturvärden nyttjas i den regionala utvecklingen samt att stimulera till ett utvidgat brukande som bevarar värdena. Under dagen gavs möjlighet för projektpersonal, tjänstemän och politiker att träffas, sprida kunskap om sin verksamhet, byta erfarenheter och träffa nya kontakter. Alla intresserade hade dessutom möjlighet att presentera sin verksamhet i en utställning. Idébytardagen gavs ett mycket positivt gensvar bland deltagarna. Det är ett stort intresse för upphandlingen och anbudstiden gick ut den 6 december Avtal beräknas tecknas under 2002.

47 47 H. Kustvatten, energi och avfall Regionförbundet administrerar sekretariatet för Kalmar läns kustvattenkommitté. Kommittén har efter upphandling gett högskolan i Kalmar i uppdrag att ansvara för kustvattenkontrollen. Ytterligare information om kommittén finns på webbplatsen Energikontor Sydost verkar sedan sommaren 1999 inom Kalmar och Kronobergs län för att driva bred utveckling inom energiområdet. Huvudmålet är energieffektivisering och ökad användning av förnyelsebar energi. Regionförbundet är representerad i kontorets styrelse. Under våren 2001 samrådsbehandlades Regionalt avfallsprogram för Kalmar län. Programmet var framtaget med hjälp av konsult med anledning av de nya lagarna som träder i kraft 2002 (förbud mot deponering av utsorterat brännbart avfall) och 2005 (förbud mot deponering av organsikt avfall). Resultatet av samrådet blev att Västervik fortsätter att erbjuda förbränning av avfall i sin förbränningsanläggning och att Kalmar kommun erbjuder intresserade kommuner att bilda ett gemensamt bolag för att lösa problemet. Styrgruppens, en förtroendevald per kommun, arbete inriktas på att följa utvecklingen inom och utom länet för att få så optimala lösningarna som möjligt. Blomstermåla den 11 april 2002 Roger Kaliff Anders Åkesson Lena Segerberg Bernt Svensson Berit Carlsson Irene Fleetwood Bo Lundgren Tomas Peterson Eddie Forsman Åke Nilsson Anita Bohman Inger Loord Evy Jonsson Håkan Brynielsson

48 48

49 49 Bilagor 1. Årsredovisning Regionförbundets medfinansiering av EU-medel 3. Regionförbundets regionala projekt 4. Kulturpengar regional utveckling 5. Remisser som Regionförbundet har yttrat sig över 6. Konferensverksamheten

50 50 Bilaga 1 Årsredovisning Bokslut för 2001 Styrelsen för Regionförbundet i Kalmar län avger härmed följande ekonomiska redovisning för Härutöver hänvisas till verksamhetsberättelsen. Till förbundets förfogande står från föregående år balanserat resultat årets resultat Summa disponibla vinstmedel kr kr kr Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras på följande sätt: Balanseras i ny räkning kr Beträffande förbundets resultat och ställning i övrigt hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkning med tillhörande noter samt finansieringsanalys.

51 51 Resultaträkning Verksamhetens intäkter m m Medlemsavgift från kommuner och landsting Kansliersättning från landstinget Kansliersättning från länsstyrelsen Övriga administrativa ersättningar Projektmedel Kalmar läns bibliotek Kurser och konferenser Övrigt Summa intäkter Not 1, 12, Verksamhetens kostnader Lokal och fastighetskostnader Förbrukningsinventarier & material Resekostnader, frakter Annonser, utställningar, representation Kontorsmaterial, trycksaker, böcker Post, tele, datakommunikation Konsulter och föreläsare Övriga externa tjänster Egna kurser & konferenser Övriga kostnader Löner mm och sociala avgifter Årets pensionskostnad Utbetalade bidrag från projektmedel Summa verksamhetens kostnader 3, Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar Verksamhetens nettoresultat 1, Resultat från finansiella poster Finansiella intäkter Finansiella kostnader Summa resultat från finansiella poster Resultat efter finansiella poster Årets resultat

52 52 Balansräkning Tillgångar Not 1, 12, Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Inventarier Finansiella anläggningstillgångar Aktier Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd m m Förråd m m Kortfristiga fordringar Kundfordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Övriga kortfristiga fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar

53 53 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Balanserat resultat Årets resultat Summa eget kapital Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Erhållna, ej utbetalade bidrag Summa kortfristiga skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna

54 54 Finansieringsanalys Not Tillförda medel Årets resultat Avskrivningar Försäljning av anläggningstillgångar Minskning av långfristiga fordringar Ökning av långfristiga skulder Summa Använda medel Nettoinvesteringar Ökning av långfristiga fordringar Minskning av långfristiga skulder Summa Förändring av rörelsekapitalet Specifikation av förändring av rörelsekapital Ökning (+) resp minskning (-) av förråd Ökning (+) resp minskning (-) av kortfristiga fordringar Ökning (-) resp minskning (+) av kortfristiga skulder Ökning (+) resp minskning (-) av likvida medel Förändring

55 55 Noter Not 1 Redovisningsprinciper Årsredovisningen är upprättad enligt Kommunal redovisningslag (SFS 1997:614) samt i likhet med föregående årsredovisning, om inte annat anges nedan. Fordringar Fordringar upptas till det belopp, som efter individuell bedömning beräknas bli betalt. Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar avskrivs systematiskt över den bedömda ekonomiska livslängden. Härvid tillämpas följande avskrivningstider: Antal år ADB-Inventarier 3 Övriga inventarier 5 Finansiella leasingavtal Samtliga leasingavtal, oavsett om de är finansiella eller operationella, redovisas som vanliga hyresavtal (operationell leasing). Not 2 Intäkter för övrig verksamhet Intäkter för övrig verksamhet, främst länsturism och marknadsföring, redovisas under rubriken Övriga administrativa ersättningar, mot tidigare under rubriken Projektintäkter. Not 3 Kalmar Läns bibliotek Kalmar Läns Bibliotek ingår i Regionförbundets redovisning från Verksamheten finansieras främst av bidrag från landstinget och Statens kulturråd. Länsbibliotekets största kostnader är löner m m kr ( kr) och kontorsmaterial (trycksaker, böcker, tidsskrifter) kr ( kr).

56 56 Not 4 Operationella leasingavtal 2001 Nominella värdet av avtalade framtida leasingavgifter (inkl finansiella leasing avtal), avseende avtal där återstående löptid överstiger ett år förfaller År 2002 År 2003 År 2004 Not 5 Resekostnader Politiska organisationen Kansliet och övrig verksamhet Projekt Länsbiblioteket Summa resekostnader Not 6 Medelantal anställda, löner, andra ersättningar och sociala avgifter Medelantalet anställda, med fördelning på kvinnor och män har uppgått till Kvinnor Män Totalt Löner och ersättningar har uppgått till Förtroendevalda Övriga anställda Totala löner och ersättningar Sociala avgifter enligt lag och avtal Övriga personalrelaterade kostnader Totala löner, ersättningar, sociala avgifter och pensionskostnader Not 7 Ansvarsförbindelser Avtal om pensionsåtagande enligt PFA -98 har ingåtts med Svenska Pensionsbolaget AB, varför någon pensionsskuld inte längre finns enligt detta pensionsavtal. Enligt PA-KL är pensionsskulden kronor.

57 Not 8 Utbetalade bidrag från projektmedel Avser bidrag till externa aktörer från projektmedel som Regionförbundet erhållit. 57 Not 9 Inventarier Ingående anskaffningsvärden Årets förändringar - Inköp Utrangeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Årets förändringar - Avskrivningar Utrangeringar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående restvärde enligt plan Not 10 Checkräkningskredit Penningmarknadskonto i Föreningssparbanken med checkkredit kr. Not 11 Förändring av eget kapital Eget kapital Belopp vid årets ingång Årets resultat Belopp vid årets utgång Not 12 Erhållna, ej utbetalade bidrag Transfereringar, dvs förmedling av medel till olika bidragsmottagare utan direkt motprestation, på 55,2 Mkr (54,5) förs enbart över balansräkningen. Not 13 Övriga regionalpolitiska bidrag Utanför den ekonomiska redovisningen har Regionförbundet fattat beslut om regionalpolitiska bidrag för 33,0 Mkr (26,2) från statsbudgetens anslag 33 A1, Allmänna regionalpolitiska åtgärder m m (utgiftsområde 19). Medlen används för medfinansiering av EU:s strukturfondsprogram, företagsstöd och regional projektverksamhet.

58

59 Beviljad EU-medfinansiering Mål 2 Södra 2001 Bilaga 2 Titel Projektägaren Beslut Kommun Belopp Handl TILLVÄXTSTEGET ALMI FÖRETAGSPARTNER KALMAR LÄN BORGHOLM JTT AB AFFÄRSUTVECKLING 2 ÖLAND BORGHOLMS KOMMUN BORGHOLM JTT AFFÄRSUTVECKLING ÖLAND BORGHOLMS KOMMUN BORGHOLM JTT GLOBAL ART GLASS TRIENNAL 2002 BORGHOLMS KOMMUN BORGHOLM SBT IMMIGRATIONSKONTORET BORGHOLMS KOMMUN BORGHOLM JTT FRAMTID FÖR EFFEKTIVA HANDLARE I GLESBYGD, FLF SERVICE AB BORGHOLM JTT ORDINARIE OMRÅDE FRAMTID FÖR EFFEKTIVA HANDLARE I GLESBYGD, FLF SERVICE AB BORGHOLM JTT ORDINARIE OMRÅDET ÖLANDSGULD FAS 2 MÅL 2 KALMAR LÄNS MUSEUM BORGHOLM SBT NÄTVERK FÖR TILLVÄXT 2002 KOOPERATIVT UTVECKLINGSCENTRUM I BORGHOLM JTT KALMAR LÄN NÄTVERK FÖR TILLVÄXT I KALMAR LÄN KOOPERATIVT UTVECKLINGSCENTRUM I BORGHOLM BEEM KALMAR LÄN ÖLANDS SKÖRDEFEST SKÖRDEFESTENS VÄNNER KB BORGHOLM SBT SKÄFTEKÄRR BILDNINGSCENRUM STUDIEFÖRBUNDET BORGHOLM JTT ÖLANDS NATUR OCH KULTUR STUDIEFÖRBUNDET VUXENSKOLAN BORGHOLM SBT UTVECKLINGSKÖK SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET IN/S/ BORGHOLM HNN FORSKNING NÄRINGSLIV-SKOLA HULTSFREDS MÄT- OCH TEKNIKCENTRUM HULTSFRED SBT AB FÖRETAGSUTVECKLING I HULTSFREDS KOMMUN HULTSFREDS NÄRINGSLIVSCENTRUM AB HULTSFRED SBT KOMPETENSUTVECKLING I HULTSFREDS KOMMUN HULTSFREDS NÄRINGSLIVSCENTRUM AB HULTSFRED LWN KÖTTPRODUKTION OCH LANDSKAPSSKÖTSEL LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND HULTSFRED LWN RELSE\verksamh-ber\vb2001.doc

60 60 UTBILDNINGSUTVECKLING OCH FORSKNING I ROCK CITY ROCK CITY HULTSFRED AB HULTSFRED PKS HULTSFRED UTVECKLING OCH MARKNADSFÖRING AV ROCK CITY ROCK CITY HULTSFRED AB HULTSFRED PKS HULTSFRED VIRSERUMS KONSTHALL VIRSERUMS KONSTHALL HULTSFRED PHG VIRSRUMS MUSIKDAGAR-INSPIRATIONSKÄLLA I VIRSRUMS MUSIKDAGAR HULTSFRED LWN BYGDENS UTVECKLING INNOVATION KALMAR LÄN NORR VÄSTERVIKS UTVECKLINGSCENTRUM HULTSFRED JTT IDENTITET OCH PROFIL HÖGSBY KOMMUN HÖGSBY KOMMUN HÖGSBY SBT MÖTESPLATS HÖGSBY HÖGSBY KOMMUN HÖGSBY JTT FÖRETAGSUTVECKLING I MITTPUNKT HÖGSBY MITTPUNKT HÖGSBY HÖGSBY BEEM FORTSATT UTVECKLING AV BRANSCHCENTRUM FÖR PUCK POLYMERINDUSTRINS HÖGSBY JTT POLYMER/PLATSINDUSTRIN I NORRA KALMAR LÄN UTVECKLINGSCENTRUM TRÄKULTUR SYDOST SME IDEELLA FÖRENINGEN KALMAR LÄN SBT TRÄINDUSTRIFÖRETAG I NÄTVERK KRONAN I HULTERSTAD INA-GRUPPEN IDEELL FÖRENING MÖRBYLÅNGA SBT UTVECKLING OCH MARKNADSFÖRING AV SÖDRA LÄNSSTYRELSEN I KALMAR LÄN MÖRBYLÅNGA SBT ÖLANDS ODLINGSLANDSKAP ALVARETS FOLK MÖRBYLÅNGA KOMMUN MÖRBYLÅNGA SBT VARUMÄRKET"VÄRLDSARVET SÖDRA ÖLANDS MÖRBYLÅNGA KOMMUN MÖRBYLÅNGA SBT ODLINGSLANDSKAP" VÄRLDSARVET SÖDRA ÖLANDS ODLINGSLANDSKAP MÖRBYLÅNGA KOMMUN MÖRBYLÅNGA SBT START-OCH FÖRSTUDIEPROJEKT ÖLANDS KAMMARMUSIKFESTIVAL JULI 2001 MÖRBYLÅNGA KOMMUN MÖRBYLÅNGA PKS PORTEN TILL ALVARET UU EKOLOGISKA FORSKNINGSSTATIONEN MÖRBYLÅNGA SBT COMPANY PILOT VISION VIMMERBY VIMMERBY LWN COMPANY PILOT 2002 VISION VIMMERBY VIMMERBY LWN FÖRSTUDIE INOM MEDIA OCH VERKTYGSKONSTRUKTÖR VISION VIMMERBY VIMMERBY LWN KOMPETENSFÖRSÖRJNING INFORMATION VISION VIMMERBY VIMMERBY LWN KOMPETENSFÖRSÖRJNING OCH INFORMATION VISION VIMMERBY VIMMERBY LWN

61 61 NÄRINGSLIVSUTBILDNINGAR VISION VIMMERBY VIMMERBY LWN UTVECKLING AV VIMMERBY SOM GRUPPRESMÅL VISION VIMMERBY VIMMERBY LWN UTVECKLING AV VIMMERBY SOM GRUPPRESMÅL 2002 VISION VIMMERBY VIMMERBY LWN BLANKAHOLMS UTVECKLINGSCENTRUM BLANKAHOLMS UTVECKLINGSCENTRUM VÄSTERVIK BEEM DELPROJEKT UTVECKLING FÖR SMÅ LANDSBYGDSFÖRETAG BLANKAHOLMS UTVECKLINGSCENTRUM 2002 BLANKAHOLMS UTVECKLINGSCETNRUM VÄSTERVIK BEEM EK FÖR FORTSATT UTVECKLING AV BRANSCHCENTRUM FÖR PUCK POLYMERINDUSTRINS VÄSTERVIK JTT POLYMER/PLASTINDUSTRIN I NORRA KALMAR LÄN UTVECKLINGSCENTRUM POLYMER/PLASTINDUSTRIN I NORRA KALMAR LÄN ETABLERING VÄSTERVIK VÄSTERVIK FRAMÅT AB VÄSTERVIK JTT UTVECKLING AV VÄSTERVIK SOM GRUPPRESMÅL VÄSTERVIKS KOMMUN VÄSTERVIK LWN FÖRSTUDIE: VISSTADEN VÄSTERVIK VÄSTERVIKS TURISTBYRÅ VÄSTERVIK LWN FÖRETAGSUTVECKLING OCH NYFÖRETAGANDE VÄSTERVIKS UTVECKLINGSCENTRUM VÄSTERVIK JTT KOMPETENSFÖRSÖRJNING-FRÄMJA INTRESSET HOS VÄSTERVIKS UTVECKLINGSCENTRUM VÄSTERVIK JTT KVALIFICERAD OCH EFTERFRÅGAD ARBETSKRAFT ATT ARBETA OCH BO I VÄSTERVIK MARKNADSFÖRING AV PLASTKLUSTRET I VÄSTERVIK VÄSTERVIKS UTVECKLINGSCENTRUM VÄSTERVIK JTT VÄSTERVIKS UTVECKLINGSCENTRUM - VÄSTERVIKS UTVECKLINGSCENTRUM VÄSTERVIK KOMPETENSUTVECKLING JTT

62 62 Regionala projekt beviljade beslut Bilaga 3 Titel Projektnamn Beslutsdatum Kommun Bev belopp VIDGA DIN MARKNAD KVINNOR I NORDEN BORGHOLM PROJEKT KRYSSNINGAR DESTINATION KALMAR AB BORGHOLM BORGHOLM Totalt PLATO-PROGRAM KALMAR FÖRETAGSGRUPP EMMABODA TILLVÄXTORIENTERAT UTVECKLINGSARBETE KVINNOPERSPEKTIV- NYBRO FÖRETAGSGRUPP EMMABODA TILLVÄXTSTEGET6K ALMI FÖRETAGSPARTNER KALMAR LÄN AB EMMABODA SYNLIGGÖRA KVINNORS FÖRETAG AV INNOVATIONER REGIONFÖRBUNDET I KALMAR LÄN EMMABODA EMMABODA Totalt ALUMINIUMRIKET FÖRENINGEN ALUMINIUMRIKET HULTSFRED KREDITGARANTIFÖRENINGEN NORRA SMÅLAND EK FÖRENING KGF LEADER + ASTRID LINDGRENS HEMBYGD HULTSFRED SVENSK JOGUSLAVISKA FÖRENINGEN I HIT-KLUBBEN HULTSFRED HULTSFRED MUSIKINDUSTRIPROGRAMMET HÖGSKOLAN I KALMAR HULTSFRED AHA-DAGARNA ROCK CITY HULTSFRED AB HULTSFRED HULTSFRED Totalt TIME-WEEK 2001 SOFT CENTER KALMAR KALMAR KALMAR Totalt HANDELSHUSET BALTCENT ÖSTERSJÖMILJARDEN FÖRETAGSCENTRUM I OSKARSHAMN KALMAR LÄN UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING AV REGIONALPOLITISKA ÅTGÄRDER REGIONFÖRBUNDET I KALMAR LÄN KALMAR LÄN BRUNVIT VÄGVISNING I KALMAR LÄN (UPPLEVELSEN AV E22) REGIONFÖRBUNDET I KALMAR LÄN KALMAR LÄN

63 63 IT I KALMAR LÄN TILLÄGGSBESLUT REGIONFÖRBUNDET I KALMAR LÄN KALMAR LÄN PROJEKT SAMVERKAN REGIONFÖRBUNDET I KALMAR LÄN KALMAR LÄN TRÄTÅRTAN VÄXJÖ UNIVERSITET KALMAR LÄN GÖR DITT FÖETAG REDO FÖR EXPORT 2001 ALMI FÖRETAGSPARTNER KALMAR LÄN AB KALMAR LÄN HEMBYGDSRÖRELSEN I KALMAR LÄN - EN DEL AV BESÖKSNÄRINGEN HEMBYGDSFÖRBUNDET I KALMAR LÄN KALMAR LÄN SERVICELÖSNINGAR I KALMAR LÄNS LANDS- OCH GLESBYGD LÄNSSTYRELSEN I KALMAR LÄN KALMAR LÄN IDÉBYTARDAGEN CB AFFÄRS- & MARKNADSUTVECKLING AB KALMAR LÄN KOMMUNIKATIONER I ÖSTRA GÖTALAND REGIONFÖRBUNDET I KALMAR LÄN KALMAR LÄN KOMPETENSLYFT ÖST LÄNSSTYRELSEN I STOCKHOLMS LÄN KALMAR LÄN LOKALA UTVECKLINGCENTRUM LUC REGIONFÖRBUNDET I KALMAR LÄN KALMAR LÄN INTERNATIONELLA IFS RÅDGIVNINGSCENTER I KALMAR FÖRETAGARFÖRENINGEN I SVERIGE KALMAR LÄN ÖSTRA SMÅLAND OCH ÖLAND, FRÅN VÅR TILL HÖST REGIONFÖRBUNDET I KALMAR LÄN KALMAR LÄN TURISMSTRATEGI FÖR KALMAR LÄN REGIONFÖRBUNDET I KALMAR LÄN KALMAR LÄN FÖRSTUDIE OM BALTIC SUSTAINABLE CENTRE REGIONFÖRBUNDET I KALMAR LÄN KALMAR LÄN ISA/REGIONAL INVESTERINGSFRÄMJARE REGIONFÖRBUNDET I KALMAR LÄN KALMAR LÄN ISA TRÄFÖRÄDLINGSPROJEKT (ISA WOOD PROCESSING PROJECT) INVEST IN SWEDEN AGENCY KALMAR LÄN BUSINESS CONVENTION BALTIC 2001 KK BUSINESS PARTER BALTIC KALMAR LÄN JÄMSTÄLLDHETSSÄKRING LÄNSSTYRELSEN I KALMAR LÄN KALMAR LÄN KOMPETENSÖVERFÖRING DESIGN-FÖRETAG I KALMAR LÄN REGIONFÖRBUNDET I KALMAR LÄN KALMAR LÄN KRONANUTREDNINGEN KALMAR KOMMUN KALMAR LÄN KUNSKAPSFÖRSÖRJNING OCH TEKNIKÖVERFÖRING TILL LÄNETS FÖRETAG 2002 HÖGSKOLAN I KALMAR KALMAR LÄN ETABLERING AV KALMAR E-HEALTH INSTITUTE 2002 HÖGSKOLAN I KALMAR KALMAR LÄN FÖRSTUDIE LIVSMEDELSUTVECKLING I KALMAR LÄN REGIONFÖRBUNDET I KALMAR LÄN KALMAR LÄN

64 64 LIVSMEDELSUTVECKLING I KALMAR LÄN REGIONFÖRBUNDET I KALMAR LÄN KALMAR LÄN SUSTAINABLE SWEDEN SOUTHEAST SUSTAINABLE SWEDEN SOUTHEAST AB KALMAR LÄN DESIGNRIKET REGIONFÖRBUNDET I KALMAR LÄN KALMAR LÄN DESIGNPROGRMMET HÖGSKOLAN I KALMAR KALMAR LÄN RERES-REGIONAL REVIVAL AND SUBSIDIARITY REGIONFÖRBUNDET I KALMAR LÄN KALMAR LÄN ATTITYDFÖRÄNDRINGAR 2001 REGIONFÖRBUNDET I KALMAR LÄN KALMAR LÄN FÖRETAGSSUTVCKLING AV DEN SMÅLÄNDSKA CAMPINGNÄRINGEN UNDER 2001 CAMPING SMÅLAND KALMAR LÄN KALMAR LÄN Totalt UTVECKLING AV MÖNSTERÅS KOMMUN MÖNSTERÅS KOMMUN MÖNSTERÅS MÖNSTERÅS Totalt ÖLANDS KAMMARMUSIKFESTIVAL "ATT TALA OCH SKRIVA OM MUSIK" YGGDRASILKVARTETTEN MÖRBYLÅNGA MÖRBYLÅNGA Totalt UTREDNING OM BILDANDET AV ETT NAVFÖRETAG I ALSTERBRO ALSTERKRAFT AB NYBRO NYBRO Totalt DECI ETAPP 2 OSKARSHAMNS KOMMUN OSKARSHAMN GODSTRANSPORTER I SKÄRGÅRDEN OSKARSHAMN OSKARSHAMNS KOMMUN OSKARSHAMN BRÅBYGDEN BRÅBYGDENS INTRESSEFÖRENING OSKARSHAMN OSKARSHAMN Totalt INFORMATIONSCENTRUM/EXPO OM VINDKRAFT I TORSÅS KOMMUN TORSÅS KOMMUN TORSÅS TORSÅS Totalt

65 65 ANALYSMETODER MED HJÄLP AV GIS FÖR ATT UTVECKLA SERVICELÄSNIGNAR INOM PRIVAT OCH OFFENTLIG SERVICE INOM VÄSTERVIKS OCH VIMMERBY KOMMUNER LÄNSSTYRELSEN I KALMAR LÄN VIMMERBY VIMMERBY Totalt TUNGA TRANSPORTER I VÄSERVIKS SKÄRGÅRD VÄSTERVIKS KOMMUN VÄSTERVIK UTVECKLING AV NORRA SJUKHUSOMRÅDET I VÄSTERVIK VÄSTERVIK FRAMÅT AB VÄSTERVIK VÄSTERVIK Totalt Totalt

66 66 Bilaga 4 Kulturpengar regional utveckling 2001 I regionförbundets budget finns pengar avsatta för att stärka kulturlivet och utveckla regionen. För år 2001 var kronor avsatta för detta ändamål. Projektansökningar bedöms enligt de riktlinjer som finns för "Kulturpengar - regional utveckling". Följande beslut är fattade för projektansökningar Projektägare Projektnamn Geografiskt omr Beslutsdatum Beslutsbelopp ABF Hultsfred-Vimmerby RockIT Flera kommuner ABF Oskarshamn Kulturprogram vid konferens Länet Agneta Bolin-Bjerkman Eart22 Flera kommuner Borgholms kommun/borgholms Global Art Glass Triennal 2002 Länet Slott Borgholms konstförening Jubileumsskrift Borgholms kommun Calmar Commedia Dansföreställning Länet Chorus Mixtus-kören Kyrkokonsert i Runsten Borgholms kommun Erling Johansson Tryckning av "Det grå landet" Västerviks kommun Folkets Hus och Parker Sydöstra Barn-ungdomskultur i Kronoberg Flera län Folkets Hus&Park Oskarshamn Visning av film Pearl Harbor Oskarshamns kommun Föreningen KonstMajrundan Garderob - Gal(l)eri Borgholms kommun Föreningen Kulturbrott Kulturbrott 2001 Borgholms kommun Föreningen Musikalbåten Zingoallla Västerviks kommun Föreningen Norden Vimmerby Ungdomsläger i Kauhava Finland Flera kommuner Föreningen Sjöfararkust Sjöfararkust etapp 2 Länet Gösta Holmer Ekdungens folk-musikfestival Västerviks kommun Hallingebergs Dansgille Utbyte folkdans Gran Canaria Flera kommuner

67 67 Hultsfreds Fotbollsklubb Tjejkraft Hultsfred Hultsfreds kommun IFK Kalmar Tjejträff Flera kommuner Jung och Samuelsson Kulturturism Flera län Kalmar Konstmuseum Kultur för alla i vården Länet Kalmar Konstmuseum Arkitektur som skulptur Länet Kalmar Konstmuseum Kultur för lust och lärare Länet Kalmar Konstmuseum Fantasi Design Länet Kalmar Konstmuseum Nöjets andedräkt Länet Kalmar läns hemslöjdsförening Balders möte Flera län Kalmar läns museum Industriarv Länet Kalmar läns museum Ung Kraft Länet Kalmar läns museum Museiutredning, framtidsvision Länet Kalmar läns museum Projektutv. Resurscentrum Länet Kalmar läns teater - Byteatern Gästspel i Ryssland Länet Kalmarbygdens Fältrittklubb Ungdomsprojekt Kalmar kommun Kent Sänd Sång o musikdagar i Sydsverige Länet Kicken Ericson Utställning i Riga Mörbylånga kommun Kommunförbundet/Regionförbund Kronomagasinets Vänner Kultur för lust och lärare Norrbotten möter Öland Länet Flera kommuner Kulturarbetarför. Osman i Kulturöset Flera kommuner Södermöre Kulturföreningen Karneval Workshops - Tankespår Länet Kulturföreningen Karneval Levande Verkstad Länet Kulturmönstring UKM - Kulturmönstring 2001 Länet Lillemor Derr Bok om Sonja Hahn-Ekberg Länet Länsbygderådet Kalmar län Vuollerimteatern i Kalmar län Länet Musik i Glasriket ek för Musik i Glasriket Flera kommuner Mörbylånga kommun NBV Kalmar län Ölands Folkliga Akademi Världens Äventyr Flera kommuner Länet

68 68 Nybro kommun Konst Runt Flera kommuner Oskarshamn kulturförv o Stiftelsen Oscarshamns dragspelsfestival Oskarshamns kommun Forum Oskarshamns Judiska Arv Kurser i klezmermusik Länet Riksteatern Kalmar län Rannsakningen Flera kommuner RNS-riksförb narkotikafritt Narkotikafritt samhälle Länet samhälle RUM-Riksförbundet Unga RUM:s Sommarakademi Länet Musikanter SISU Småland Föreningsutveckling Länet Studiefrämjandet Småland-Gotland Livescen Småland Flera län Studieförbundet Vuxenskolan N Öland Ungdomsprojekt med musik Borgholms kommun Sven Kjellgren Bok "Tjust i svenskt 1700-tal Västerviks kommun Svenska Arkiv i Samverkan Södra Ölands Musikteaterförening Södra Ölands Musikteaterförening Arkivens Dag 2001 En ö i Valhall - teater Spelman på taket - musikal Länet Flera kommuner Flera kommuner Teater Tornado MacBeth Kalmar kommun Teatergruppen Albertine Oda och Christian Länet Teaterskeppet Teater till Tusen Västerviks kommun Ungdomenshusföreningen All nation festival Västerviks kommun Västervik UNGiKÖR Norbusang 12 Länet Utvecklingscentrum Populärmusikens utveckling Länet barn-ungdomskultur Utvecklingscentrum Anslag 2001, dansutvärdering Flera län barn-ungdomskultur VIDA museum Kamras & Kamras Öhrlings/Länsmuseet VIDA museum och konsthall Ekon. utredning, länsmuseet Borgholms kommun Länet

69 69 Ölands Folkhögskola Ölands Folkhögskola Ölands Folkhögskola Möjligheternas boning Artes - planeringsprojekt Ölands dokumentärfilmskola Länet Länet Flera län Summa

70 Bilaga 5 Remisser som Regionförbundet yttrat sig över Betänkandet (SOU 2000:75) Statens insatser för form och design Kulturdepartementet Regionalpolitiska utredningens slutbetänkande (SOU 2000:87) Näringsdepartementet Parlamentariska regionkommitténs (PARK) slutbetänkande (SOU 2000:85) Regionalt folkstyre och statlig länsförvaltning Finansdepartementet Betänkandet (SOU 2000:122) Att utveckla samarbetet med Central- och Östeuropa Utrikesdepartementet Alternativ finansiering genom partnerskap (Ds 2000:65) (yttrandet avser E 22:an) Näringsdepartementet IT-infrastruktur för stad och land (SOU 2000:111) Näringsdepartementet Domstolsverkets utredning om den framtida tingsrättsorganisationen i Kalmar län Domstolsverket Ansökan om medel från programmet Näringslivsutveckling i Östersjöregionen Projektet Fokus Polen 2 NUTEK VASAB+ Draft Report Miljödepartementet Post- och telestyrelsens förslag om ny nummerplan för telefoni Post- och telestyrelsen Förslag till handbok om vägvisning till servicehandläggningar m m Vägverket Förslag till Europaparlamentets och rådets rekommendation om genomförande av en integrerad förvaltning av kustområden i Europa Miljödepartementet Upphandlingskommitténs slutbetänkande Mera värde för pengarna (SOU 2001:31) Finansdepartementet G:\STYRELSE\verksamh-ber\vb2001.doc

71 71 Slutbetänkandet från Rådet för jämställdhetsfrågor som rör transport och IT, Jämställdhet transporter och IT (SU 2001:44) Näringsdepartementet Kontroll i kommunkontosystemet Finansdepartementet Betänkandet Godsgransporter och tillväxt en hållbar strategi (SOU 2001:61) Näringsdepartementet

72 72 Bilaga 6 Regionförbundets konferensverksamhet 2001 Näringsliv Överläggning om regionala tillväxtfrågor, Stufvenäs Gästgiveri, Söderåkra, augusti, 40 deltagare Upptaktsmöte om RUPEN 3, Byteatern, Kalmar, 30 november, 54 deltagare Kultur Kulturkonferens, 9 mars, Kastlösa på Öland, 56 deltagare (Tema: Kulturinstitutionernas/konsulenternas uppdrag) Länets Kulturmönstring, 1 april, Emmaboda, 100 deltagare (Ungdomar, i åldern år, som gått vidare från kommunernas kulturmönstringar) Kulturdag, 4 maj, Nybro, 57 deltagare (Tema: Barn- och ungdomskultur i Kalmar län) Kulturkonferens, 24 oktober, Gränsö Slott i Västervik, 60 deltagare (Tema: Film) Kultur och lust för lärare, oktober, Kalmar, 118 deltagare (Tvådagarsseminarium för pedagoger från alla stadier. Regionförbundet var medarrangör) Kultursamarbete Blekinge, Kalmar & Kronoberg, 4 december, Kalmar, 21 deltagare (Blekinge, Kalmar och Kronobergs läns kulturnämnder/-beredning) Kultur och turism i Sydost, Corallen, Oskarshamn, 3 april, 19 deltagare Miljö Tanke handling förvandling idébytardag bruka och bevara länets natur och kultur, Kastlösa, 30 maj; 57 personer respektive 32 projekt deltog Infrastruktur Stormöte inför marknadsföringen av E22, Möre Hotell, Söderåkra, 13 september, 25 deltagare Överläggning om kollektivtrafiken, Kommunhuset Högsby, 31 oktober, 40 deltagare Turism Utbildningsdag för sommarpersonal på turistbyråerna, 19 maj, 23 deltagare

73 73 Övrigt E-handel och hälsa, Halltorps Gästgiveri, Öland, 7 februari, 15 deltagare Styrelsekonferens, Brofästet, Kalmar, 30 mars, 44 deltagare Östersjöregionen ett framtida tillväxtområde, Gränsö slott, Västervik, 27 april, 52 deltagare Därutöver genomför Regionförbundet regelbundet yrkesträffar samt överläggningar inom olika ämnesområden.