Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse 2000

Transkript

1 Verksamhetsberättelse

2 2

3 Ordföranden har ordet Med försöksverksamheten i Kalmar län vill vi pröva nya grepp att utveckla delaktighet och engagemang och därmed skapa nya förutsättningar för utveckling i både samhällsliv och näringsliv i Kalmar län. Denna verksamhetsberättelse summerar de erfarenheter som har gjorts under försökets tre första år. Oerhört mycket har hänt. Vi har visat vilken riktning länet skall utvecklas i samt var vi skall göra våra insatser. Vi har, som många konstaterat, skapat nya kanaler där vi fångar upp signaler från intressegrupper och andra aktörer i länet. Vi har också tagit flera steg på vägen mot en ny enighet bland länets politiker. Eller som Jörgen Johansson skriver i sin rapport till den Parlamentariska Regionkommittén (PARK) som har till uppgift att utvärdera försöksverksamheten: Försöksverksamheten synes hittills har givit samordningssträvandena i länspolitiken ett nytt och verksamt innehåll. Tilltron bland ledande länsaktörer är mycket stor vad gäller de nybildade regionorganens samordningspotential. Vi har dessutom steg för steg utvecklat nya arbetsformer som starkt skiljer sig från den traditionella politiken och den traditionella förvaltningsorganisationen. Trots detta är kunskapen om försöksverksamheten hos den stora allmänheten begränsad. Orsakerna är bland annat att arbetet till sin karaktär sällan är sådant att resultat kan nås redan imorgon. Regionalt utvecklingsarbete förutsätter som framgår av verksamhetsberättelsen uthållighet och långsiktighet. Arbetet kan därför upplevas både avlägset och abstrakt. Jag vill avslutningsvis särskilt framhålla följande konkreta resultat av vårt arbete. Etableringen av Apoteket AB Contact Center i Kalmar. Contact Centret är en viktig del av Apotekets e-handelssatsning, apoteket.se. Baltic Business School vid Högskolan i Kalmar Östersjöregionens nya handelshögskola. Etablerandet av Designhögskolan Nybro/Kalmar. Rikskapitalbolaget Unionskapital AB tillsammans med Sjätte AP-fonden. Rock City, nationellt utvecklingscentrum för musikindustrin i Hultsfred tillsammans med Föreningen Rockparty. Tio företagsägda lokala utvecklingscentrum i länet. Trätårtan, ett nätverk för företag inom träindustrin. Samarbetet med Invest in Sweden Agency för att få utländska företag att etablera sig i länet. Etablerandet av ett regionalt EU-energikontor för Kalmar och Kronobergs län. Global Art Glass på Borgholms Slottsruin och i Glasriket internationell glasutställning, seminarier och workshop. Transit Zero i Vickleby, internationellt filmsamarbete över Östersjön och med länkar till Nordamerika. Bygg ut E22 nu gemensam kampanj för utbyggnaden av E22. Sammanfattningsvis kan vi säga att vi är på väg men mycket hårt arbete återstår innan vi når målet. Roger Kaliff ordförande regionförbundets styrelse 3

4 Sammanfattning Försöksverksamheten med ett ökat regionalt självstyre i Kalmar län påbörjades den 1 juli En summering av försöket så här långt visar på en bred verksamhet och ett stort antal genomförda åtgärder. Arbetet är till sin karaktär dock sällan sådant att resultat kan nås redan imorgon. Regionalt utvecklingsarbete förutsätter uthållighet och långsiktighet. Regionförbundets arbete med att pröva nya arbetsformer har mötts med stort intresse både inom och utom länet. Flera nya metoder har visat sig framgångsrika, till exempel arbetet med så kallade programberedningar och rapportörer. Förutom det initiativ vi själva tagit och de projekt vi driver är det externa ärendeflödet kraftigt. Under år 2000 hanterades 494 ärenden (se tabell nedan). I direkta sysselsättningseffekter har våra insatser medverkat till att totalt cirka 250 nya arbetstillfällen tillkommit runt om i länet under år Därutöver tillkommer cirka 70 projekt med uppemot företag som har varit inblandade genom stöd från sysselsättningspakten. Genom pakten har också 364 arbetslösa fått arbete. Till det kommer de indirekta sysselsättningseffekterna som sannolikt är betydande men svåra att påvisa. Regionförbundet har under år 2000 beslutat om EU-medfinansiering, företagsstöd och stöd till kommersiell service samt stöd till regionala projekt (så kallade A1-medel) för nästan kronor. Vidare har regionala utvecklingslån på kronor beviljats. Under året har Apoteket AB beslutat att öppna ett av sina Contact Center med utvecklingsenhet i Kalmar. Contact Centret är en viktig del av Apotekets e-handelssatsning apoteket.se. Etableringen är resultatet av en intim samverkan mellan Kalmar kommun, högskolan och regionförbundet. I samband med Contact Center-etableringen kommer en satsning på forskning och utvecklingsverksamhet genom E-health och e-handel att ske med bland annat finansiellt stöd av regionförbundet. Unionskapital AB har fortsatt sitt arbete för att öka tillgången på riskkapital för små och medelstora företag i länet. Verksamheten kommer att utvecklas ytterligare under år Regionförbundet startade under året som en av två regioner i landet ett unikt samarbete med Invest in Sweden Agency (ISA) för att attrahera länet för utländska investeringar. Samarbetet innebär bland annat att regionförbundet och ISA gemensamt anställt en regional investeringsfrämjare. Såväl regionförbundet som ISA har redan beslutat att samarbetet skall fortsätta efter försöksperiodens slut, dvs den 28 februari Regionförbundet har under året fortsatt att stödja en etablering av lokala resurs- och utvecklingscentrum. Totalt finns nu tio lokala utvecklingscentrum i länet mot tidigare två och flera är under bildande. Genom den så kallade Sysselsättningspakten har vi också kunna arbeta för att länets företag ökat sina samarbeten i enlighet med redan framgångsrika konsortiemodeller. Idag finns 19 nätverk med totalt 420 företag i länet. I en fruktbar dialog påbörjade regionförbundet och Föreningen Rockparty i Hultsfred under 1998 arbetet med att utveckla Hultsfred till centrum för den svenska musikindustrin. Arbetet har bland annat resulterat i att ett Industriellt Utvecklingscentrum för den svenska musikindustrin etablerats i Hultsfred och att Högskolan i Kalmar startat en musikmanagementutbildning i Hultsfred och Kalmar. Efter ett par års intensivt arbete har Nybro kommun, regionförbundet och Högskolan i Kalmar beslöt regeringen under året om att vi skulle få möjlighet att etablera Designhögskolan Nybro/Kalmar. Utbildningen som omfattar 20 årsplatser startar höstterminen Vi har fortsatt att satsa på kunskapsintensiva företag som bygger på våra lokala förutsättningar, till exempel polymerindustrin i Västervik, energiteknik kring Oskarshamn, IT- och telecomrelaterad verksamhet som miljöteknik i hela länet. Regionförbundet har fortsatt arbetet med att utveckla och marknadsföra turismen i Kalmar län tillsammans med länets upplevelseområden. Bland olika aktiviteter under året kan nämnas Projekt Samverkan som har till syfte att öka samverkan mellan länets turismaktörer och Östra Småland och Öland från vår till höst, gemensam turistbroschyr för länet för att locka besökare även andra tider på året än sommaren. 4

5 Kalmar läns tillväxtavtal överlämnades till regeringen den 15 februari Vårt arbetssätt innebär att tillväxtavtalet är ett av flera instrument för genomförande av intentionerna i vårt regionala utvecklingsprogram. I tillväxtavtalet fokuseras endast på fem områden lokala utvecklingscentrum, musik och upplevelseindustrin, Östersjön som handelsplats Baltic Business School Kunskapsförsörjning och affärsutveckling i samverkan mellan näringslivet, högskolor, universitet och institut samt design. Vi har också påbörjat arbetet med att förändrar attityderna i länet. Vi måste göra oss kända för att våga ta i svåra frågor och inse att det som gagnar grannen faktiskt också gagnar helheten. Vi måste bejaka nyheter, våga satsa framåt och glädjas åt andras framgångar samtidigt som vi är stolta över allt det goda och utvecklingsbara som finns i länet. Kalmar län börjar bli känt som ett aktivt ungdomslän. Under året har förutom Ungdomsparlamentet även Baltic Youth Assembly arrangerats, ett fyrdagarsmöte för Östersjöregionens ungdomar. I februari 1998 bildades Euroregion Baltic. Euroregion Baltic är ett politiskt samarbete mellan regioner från sex länder i Östersjöområdet. Syftet med samarbetet, som utvecklas ytterligare under året, är bland annat att stödja projekt inom framförallt turism, miljö, näringsliv och infrastruktur. Under året avslutades också det så kallade RERES-projektet, ett samarbetsprojekt mellan de två försöksregionerna Kalmar län och Skåne och de två nybildade nordpolska storregionerna Pommern och Västpommern. Samarbetet med högskolan fördjupas och fortsätter att utvecklas positivt. Ett uttryck för det är det gemensamma projektet Baltic Business School där en kraftsamling sker av högskolan, regionförbundet, kommunerna, landstinget och näringslivet för att starta en högklassig internationell handelshögskola i Kalmar. Ett annat är den efterfrågestyrda och av näringslivet uppskattade verksamheten som Näringslivsservice bedriver och som tar sikte på teknik- och kompetensöverföring. Samtliga kommuner längs E22 samt Regionförbundet i Kalmar län, Region Skåne, Kommunförbundet och Länsstyrelsen i Blekinge, Landstinget i Östergötland, Sydsvenska Industri- och Handelskammaren och Östsvenska Handelskammaren startade under året en kampanj för utbyggnaden av E22. En stor och för regional utveckling väsentlig del av regionförbundets verksamhet är kulturfrågor. Förutom de omkring 40 miljoner kronor som fördelas i stöd kan nämnas arbetet med projekten Alla tiders historia, Transit Zero, Global Art Glass och Kulturmönstringen. Avslutningsvis kan nämnas att kansliet även är kansli för SydSam och Kalmar läns Kustvattenkommitté samt delsekretariat för Mål 2 Södra och Mål 2 Öarna. Ärendeflödet 2000 Företagsstöd Projekt ALMA EU-medf Diverse Kultur Totalt Beviljade Avslag/ -avskrivna Ej slutbeh Övrigt Totalt

6 Inledning 1. Uppgifter Försöksverksamheten med ökat regionalt självstyre påbörjades den 1 juli Försöksverksamheten, som förutom i Kalmar län pågår i Skåne, Gotland och Västra Götalands län, avslutas den 31 december Under försöksverksamheten samlas en rad samhällsfunktioner, som tidigare funnits hos Landstinget i Kalmar län, Kalmar läns kommunförbund, Länsstyrelsen i Kalmar län och Statens Kulturråd, i regionförbundet. Regionförbundet i Kalmar län är indirekt valt och ett uttryck för kommunernas och landstingets vilja att samarbeta för att påverka utvecklingen i Kalmar län i positiv riktning. Förbundet styrs av en fullmäktigeförsamling som väljs bland förtroendevalda från kommuner och landsting i länet. Modellen som prövas i Kalmar län innebär att landstinget tillsätter en tredjedel av ledamöterna i förbundsfullmäktige och kommunerna återstoden. För beredning och verkstälighet har förbundsfullmäktige tillsatt en styrelse. Genom en politisk överenskommelse garanteras de mindre partierna representation i styrelsen, antingen som ordinarie ledamöter eller som ersättare. Regionförbundet har ingen beskattningsrätt utan verksamheten betalas av länets kommuner, landstinget och staten inom ramen för befintliga resurser som ersättning för de arbetsuppgifter som övertagits. En viktig princip är att arbetet skall utgå från den lokala nivån och att den regionala nivån har mer av en samordnande och kompletterande roll. Ambitionen är att arbetet inom regionförbundet skall drivas så långt som möjligt i projektform, där arbetsgrupper formeras utifrån de uppgifter som skall lösas. De övergripande förutsättningarna för försöksverksamheten bestämdes i propositionen Den regionala samhällsorganisationen (1996/97:36) och det efterföljande riksdagsbeslutet den 5 december Regionförbundet är en gemensam organisation för kommunerna och landstinget i Kalmar län med uppgift att ta tillvara länets möjligheter och främja dess utveckling. Av förbundsordningen framgår bland annat att regionförbundet handhar uppgifter av regional karaktär. Regionförbundets uppgifter är dels uppgifter enligt lagen om försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning, det vill säga: Besluta om en strategi för länets långsiktiga utveckling. Besluta om länstransportplaner. Beslut om fördelning av vissa statsbidrag till länets kulturinstitutioner. Besluta om användningen av vissa regionalpolitiska medel Agera som regionens företrädare dels uppgifter på grundval av medlemmarnas ställningstaganden d.v.s. Ansvara för regional kulturverksamhet samt fördela regionala kulturanslag. Verka för att eftergymnasial utbildning samt forskning och utveckling samordnas och anpassas till regionens behov. Ansvara för regionala näringspolitiska utvecklingsinsatser Ansvara för omvärldsbevakning, internationell verksamhet, marknadsföring och information inom förbundets uppgiftsområde. Ansvara för regional turismverksamhet. Ansvara för regional samordning och intressebevakning av miljöfrågor, arbetsmarknadsfrågor och kommunikationsfrågor. Verka för att organisationer i Kalmar län som arbetar med regionala utvecklingsuppgifter samordnar sina verksamheter. Ansvara för andra tillkommande regionala uppgifter från staten eller som medlemmarna väljer att tillföra förbundet. 6

7 2. Resurser och arbetssätt Förbundsfullmäktige Antalet ordinarie ledamöter i fullmäktige är 45. Varje medlem ska representeras av minst en ledamot och en ersättare. Kommunerna i Kalmar län väljer 30 och Landstinget i Kalmar län väljer 15 av förbundsfullmäktiges ledamöter. Följande personer var ordinarie ledamöter eller ersättare i förbundsfullmäktige vid årets slut. Kommun Ordinarie Ersättare Borgholm Lisbeth Lennartsson (c) Stig Bertilsson (c) Jan Erici (m) Eddie Forsman (m) Emmaboda Karl-Erik Nilsson (s) Bo-Eddie Rossbol (s) Ros-Marie Jonasson (c) Ingvar Erlandsson (m) Hultsfred Gun-Yvonne Fahlström (m) Gunilla Aronsson (c) Lars Hagberg (s) Bo Bergman (s) Högsby Solveig Ekh (s) Jonas Erlandsson (s) Kalmar Roger Kaliff (s) Sven-Evert Arvidsson (s) Kjell Henriksson (s) Mona Jeansson (s) Bertil Dahl (v) Christina Petersson (v) Ove Aronsson (m) Anette Brändewall (m) Erik Slottner (kd) Anders Åkesson (c) Pierre Edström (fp) Christina Arvidsson (c) Mönsterås Roland Åkesson (c) Ann Petersson (c) Ewa Klase (s) Tommy Englund (s) Mörbylånga Eddy Johnsson (s) Tommy Eliasson (s) Kent Ingvarsson (m) Göran Backrot (c) Nybro Bernt Svensson (s) Bernt Jonsson (s) Inger Rydbrink (s) Martina Andersson (s) Karin Helmersson (c) Junita Karlsson (kd) Oskarshamn Torsten Carlsson (s) Lena Nilsson (s) Lena Nordenskjöld (m) Göte Pettersson (m) Carl Bloom (mp) Peter Wretlund (s) Torsås Hans Wendell (c) Tulliki Åkesson (m) Vimmerby Leif Larsson (c) Kerstin Andersson (c) Eva Berglund (s) Peter Högberg (s) Västervik Anita Bohman (s) John Westby (s) Veikko Kärki (s) Ingemo Karlsson (s) Bo Lundgren (m) Harald Hjalmarsson (m) Camilla Eriksson (c) Björn Rudin (kd) Landstinget Leif Hammarqvist (m) Göran Holmberg (m) Tomas Peterson (m) Jan Wiklund (m) Evy Jonsson (c) Saga Sigvardsson (c) Lars-Eric Oscarsson (c) Kathrine Alriksson (c) Anders Andersson (kd) Gurlie Frisk (kd) Monica Bengtsson (kd) Berit Sjöö (kd) Åke Nilsson (kd) Björn Holgersson (fp) Gert Wollinger (s) Lena Segerberg (s) Inger Loord (s) Åke Ströberg (s) Ulf Nilsson (s) Lis Lyrbo (s) Berit Carlsson (s) Evy Annér (s) Göran Adolfsson (s) Siv Holm (s) Anders Waldenström (s) Britt-Inger Lindvall (s) Iréne Fleetwood (v) Agneta Wiström (v) Kerstin Bergström (mp) Niklas Holmgren (mp) 7

8 Styrelsen Förbundsfullmäktige utsåg den 15 januari 1999 styrelse för tiden t o m 2002 års utgång. Följande personer var ordinarie ledamöter eller ersättare i förbundsstyrelsen vid årets slut. Ordinarie Roger Kaliff (s), Kalmar * Anita Bohman (s), Västervik Bernt Svensson (s), Nybro Ulf Nilsson (s), landstinget * Berit Carlsson (s), Landstinget* Inger Loord (s), Landstinget Irene Fleetwood (v), Landstinget** Anders Åkesson (c), Kalmar* Evy Jonsson (c), Landstinget Bo Lundgren (m), Västervik * Tomas Peterson (m), Landstinget Eddie Forsman (m), Landstinget Åke Nilsson (kd), Landstinget** Ersättare Tommy Eliasson (s), Mörbylånga Birgitta Elfström (s), Kalmar Gert Wollinger (s), Landstinget Niklas Holmgren (mp), Kalmar Camilla Eriksson (c), Västervik Junita Karlsson (kd), Nybro Pierre Edström (fp), Landstinget * = även ledamot i arbetsutskottet ** = även ersättare i arbetsutskottet Revisorer Förbundsfullmäktige utsåg den 15 januari 1999 revisorer för tiden t.o.m års utgång. Följande personer var ordinarie revisorer eller ersättare vid årets slut. Ordinarie revisorer Torgny Nilsson (s) Karl-Gustav Kyrk (kd) Åke Johansson (m) Övrigt Mål 2 Södra: Strukturfondsdelegationen: Anita Boman (s) Leif Larsson (c) Tommy Eliasson (s), ersättare Christina Henricsson (m), ersättare Övervakningskommittén: Solweig Ekh (s) Peter Johansson (m) Bo Bergman (s), ersättare Lillebil Grähs (c), ersättare Mål 2 Öarna: Strukturfondsdelegationen: Yvonne Lindberg (-) Camilla Eriksson (c), ersättare Övervakningskommittén: Johnny Peterson (v) Ann Petersson (c), ersättare Euroregion Baltics råd: Evy Jonsson (c) Roger Kaliff (s) Ersättare Bertil Åkesson (s) Ingrid Thour (fp) Conny Tyrberg (c) Styrgruppen för Polenprojektet RERES: Camilla Eriksson (c) Gert Wollinger (s) Energikontor Sydost: Kerstin Jönsson (m) Lena Nilsson (s) 8

9 Personal Följande var anställda vid kansliet vid årets utgång: Anette Westerlund (tjänstledig) Anna Nilsson (projektanställd) Annica Ohlsson Bertil Eifrém Camilla Håkansson (tjänstledig) Carola Karlsson (vikariat) Eva Emrin Gun-Britt Åkesson Gunilla Bäckman (projektanställd) Helena Ervenius Helena Nilsson Håkan Brynielsson Ing-Britt Rosander Ingemo Ullman Jan Tordkvist Kerstin Johansson Lena Westman Loreta Burnyte (projektanställd) Magnus Dahl Magnus Gustafson (projektanställd) Maria Lindbom Per Ålind Pär Kågefors Peter Larsson Rolf A Karlsson (projektanställd) Sten Franzén Suzanne Bergfeldt Ulrika Joelsson Åsa Pettersson Ekonomi Budgeten för 2000 var balanserad. Resultatet, kronor, är lika med den totala budgetavvikelsen. Den politiska organisationen kostade kronor mer än budgeterat, beroende på ett ökat antal aktiviteter. Kansliets kostnader var kronor lägre än budgeterat, på grund av ett antal personalvakanser. Resultaträkningens omslutning var 32,8 miljoner kronor (förra året 29,4). Ökningen beror främst på ökad projektverksamhet. Bidrag på 80,7 miljoner kronor betalades ut under året (förra året 93,5). Minskningen beror på att det statliga regionalpolitiska anslaget sänktes. Det egna kapitalet uppgår vid årets slut till kronor. Intern administration Förutom de uppgifter som regleras i förbundsordningen administrerar regionförbundet också ü Delsekretariatet till strukturfondsdelegationen för Mål 2 Södra och till strukturfondsdelegationen för Mål 2 Öarna. ü Kalmar läns bibliotek. Se även sid 29 ü SydSams kansli. Se även sid 12. Inom ramen för SydSam administrerar regionförbundet även Sydsveriges Europakontor i Bryssel och SWEBALTCOP, som är ett europeiskt program för gränsregionalt samarbete i Östersjöområdet. ü Kalmar läns kustvattenkommitté. Se även sid 24. Det administrativa samarbetet med kommunförbundet fortsätter. Redovisningen för båda organisationerna hanteras i regionförbundets redovisningssystem, medan löneredovisningen sker hos kommunförbundet. Kansliet är anslutet till landstingets telefonväxel. Vidare har vi tecknat hängavtal, via befintliga landstings- eller kommunavtal, med ett antal leverantörer, vilket innebär avsevärda besparingar för regionförbundet. Kansliets lokaler hyrs av Kommunernas Hus i Kalmar AB. Bolaget ägs av Kalmar läns kommunförbund. Medlemskap Regionförbundet var vid årets slut medlem i ü SydSam ü Euroregion Baltic ü Carrefour Sydsverige Utvärdering av försöksverksamheten PARK Försöksverksamheten utvärderas av den parlamentariska regionkommittén (PARK). Kommittén lämnade i september 2000 sitt slutbetänkande (SOU 2000:85) Regionalt folkstyre och statlig länsförvaltning. Styrelsen yttrade sig över slutbetänkandet i december Yttrandet hade utarbetats gemensamt med länets kommuner, kommunförbund och landsting. Av yttrandet framgår bland annat följande. Som vi anförde redan i ansökan till Inrikesdepartementet 1996 var det främsta skälet till att kommuner och landsting i Kalmar län ansökte om försöksverksam 9

10 het möjligheterna att vara med i en långsiktig strävan att utveckla arbetet på den lokala och regionala nivån för regionens bästa. Bilden av Kalmar län skulle förändras och ett av medlen var att aktivt påverka utvecklingen istället för att vänta in andras erfarenheter. Det var vår förhoppning att försöksverksamheten skulle stimulera till förändringsbenägenhet och vilja till att pröva nya och okonventionella lösningar på dagens problem. Så har också skett enligt vårt förmenande. Försöksverksamheten har också inneburit en nystart för det regionala utvecklingsarbetet. Regionförbundet har med större legitimitet kunnat leda utvecklingsarbetet och fatta de formella besluten som krävts om mål och ramar, strategier och prioriteringar. Ett regionalt självstyre förefaller vara mer betydelsefullt för att kunna mer samlat och kraftfullt påverka den regionala utvecklingen. Våra erfarenheter visar vidare att försöksverksamheten har profilerat regionen, att framgångsreceptet varit att vi kunnat ta tag i vår egen utveckling utifrån våra förutsättningar, att vi kunnat fokusera på utvecklingsfrågor samt att samarbetet och dialogen med kommunerna, högskolan, näringslivet och andra offentliga aktörer ökat och förbättrats i regionen. De svårigheter som vi kan redovisa i arbetet hänför sig främst till vad vi uppfattar som statsmakternas bristande engagemang och vilja till klarhet och konsekvens om uppgifts- och ansvarsfördelningen mellan staten och försökslänen. Det är dock viktigt att betrakta försöksverksamheten som en process med stegvisa förändringar där slutmålet inte är självklart. Det är enligt regionförbundets förmenande uteslutet att avbryta försöket och återgå till ursprungsläget. Det finns med andra ord ingen väg tillbaka. Regionförbundet tillstyrker PARK:s slutbetänkande i sina huvudlinjer. Vi har viss förståelse för att PARK ej tar ställning till vilken modell för regionalt självstyre som skall förordas. Förutsättningarna varierar påtagligt från region till region. Det bör därför, åtminstone under en övergångsperiod, finnas utrymme för att regionalt pröva olika modeller liksom en utveckling i flera steg. Det väsentliga är att försöksverksamheten bärs upp underifrån, bygger på ömsesidigt förtroende, är anpassat till regionala förutsättningar och har tydliga mål om en regional demokrati byggd på direktval. Utvärdering av försöksverksamheten från statsvetenskapliga institutionen vid Lunds Universitet Regionförbundet har tillsammans med Region Skåne och de båda kommunförbunden sedan 1998 avtal med Statsvetenskapliga institutionen vid Lunds Universitet om utvärdering av försöksverksamheten genom forskningsprojektet Skåne och Kalmar Regionalisering och flernivådemokrati. Utvärderingen bedrivs i två etapper om vardera två och ett halvt år. Den första etappen omfattar tiden till och med den 30 juni 2000 och den andra tiden därefter till och med den 31 december Resultaten av utvärderingen skall redovisas i en samlad slutrapport efter försöksverksamhetens utgång. Därutöver skall olika delresultat redovisas fortlöpande. I uppdraget ingår också att presentera forskningsrön i anslutning till idéseminarier och utbildningsdagar. Under 2000 har följande delrapporter utkommit inom projektets ram: ü Henrik Dahlsson: Partnerskap som profylax. En studie av Region Skånes och några skånska kommuners samarbete om det regionala tillväxtavtalet (Lund 2000). ü Peter Santesson-Wilson: Frågan som kom bort? Massmediernas rapportering om regionförsökens inledningsskede (Lund 2000). ü Christian Fernandez: Regionalisering och regionalism. Idé, ideologi och politisk verklighet (Lund 2000). Övrigt Resultaten och erfarenheterna av försöksverksamheten har rönt stort intresse såväl inom Sverige som utanför riket. Som följd härav har företrädare för regionförbundet under året informerat om verksamheten vid ett antal studiebesök och ett antal konferenser. Vidare har många universitets- och högskolestuderande efterfrågat material om försöket för sina uppsatser. Många studenter har också ringt eller besökt oss som ett led i deras arbete. 10

11 3. Nya arbetsformer Programberedningar En programberedning innebär att arbetet kring en aktuell politisk fråga leds av en politisk ledningsgrupp. Programmet ska vara avgränsat både i innehåll- och tid. Under året har följande beredningar arbetat: ü Befolkningsberedningen. ü Beredningen för försöksverksamheten efter ü Kulturberedningen för regionförbundets kulturverksamhet. ü Konkurrensberedningen för att, på näringsdepartementets uppdrag, utarbeta en konkurrenspolicy. ü Demokratiberedningen för en ökad demokrati i länet. ü HUKA-beredningen för insatsområdet Bruka och bevara länets natur- och kulturmiljöer. Erfarenheterna av programberedningar är mycket goda. Arbetsformen innebär att man sätter fokus på en given fråga och möjligheten att låta andra än representanter för regionförbundets medlemmar ingå i beredningar har berikat arbetet med spännande synpunkter och diskussioner. En del av dessa synpunkter hade sannolikt kommit fram vid någon tidpunkt i respektive ärendes behandling, men det har varit av stort värde att dessa kommit till uttryck tidigt i arbetsprocessen. Rapportörer Rapportör innebär att en, alternativt två, ledamöter utses av styrelsen att arbeta med en aktuell politisk fråga. Arbetet ska vara avgränsat såväl i innehåll som i tid. Under 2000 har ü Torsten Carlsson (s) och Roland Åkesson (c) haft ett delat rapportörskap för gymnasieskolans framtida förutsättningar ü Leif Larsson (c) och Anna Hedh (s) haft ett delat rapportörskap för landsbygds- och glesbygdsfrågor ü Bengt-Olof Roos (kd) och Berit Carlsson (s) haft ett delat rapportörskap för djupförvarsfrågan. Rapportörskapen har inneburit att berörda politiker fått möjlighet och i viss mån också haft skyldighet att fördjupa sig i en speciell fråga för att sedan också föredra ärendet inför förbundsstyrelsen eller förbundsfullmäktige. Politikerna har haft möjlighet att lägga politiska aspekter på ärendena på ett annat sätt än vid traditionell beredning, och fått möjlighet att äga frågan. Kontaktpersoner Förbundsstyrelsen har utsett ett antal kontaktpersoner att särskilt följa vissa frågor å styrelsens vägnar under mandatperioden. Följande kontaktpersoner är utsedda: ü Bernt Svensson (s) och Tomas Peterson (m) för infrastruktur ü Berit Carlsson (s) och Pierre Edström (fp) för IT ü Niklas Holmgren (mp) och Ros-Marie Jonasson (c) för miljöfrågor ü Erik Slottner (kd) och Annkie Nyström (v) för ALMA (kvinnligt nyföretagande) ü Birgitta Elfström (s) för Ungdomsparlament 2000 Öppna styrelsesammanträden Förbundsfullmäktige öppnade tidigt möjligheten för allmänheten att få delta i förbundsstyrelsens sammanträden, och var också först i landet med detta, ett exempel som senare följts av andra. Även om möjligheten funnits kan konstateras att endast en blygsam del av länsinnevånarna utnyttjat denna sin möjlighet. Nätverket för regional utveckling Nätverket för regional utveckling är vårt breda regionala partnerskap. Det är öppet till sin karaktär, vilket innebär att i princip alla som så önskar får vara med. Samtidigt krävs att man ska vara beredd att aktivt bidra till arbetet. Detta nätverk är ett återkommande forum för samtal om det regionala utvecklingsprogrammet, RUPEN hur man tillsammans ska genomföra den, hur man följer upp åtgärderna och hur man reviderar den med jämna mellanrum. Nätverket träffas ett par gånger per år och är i första hand ett forum för information, avstämning och förankring. Däremellan arbetar mindre grupperingar, hämtade i första hand ur nätverket, mer 11

12 konkret med olika områden och projekt. Ett exempel är Lilla nätverket för tillväxtavtalet, som har det operativa ansvaret för att driva arbetet med tillväxtavtalet. Nätverket för regional utveckling består idag av ett 70-tal personer från omkring 40 olika parter. Regionalt tillväxtavtal Kalmar läns tillväxtavtal överlämnades till regeringen den 15 februari vid ett seminarium om tillväxtfrågor i Västervik. Vårt arbetssätt innebär att tillväxtavtalet är ett av flera instrument för genomförande av intentionerna i RUPEN. I tillväxtavtalet fokuseras på endast fem av dessa insatsområden: Lokala utvecklingscentrum, Musik- och upplevelseindustrin, Östersjön som handelsplats Baltic Business School, Kunskapsförsörjning och affärsutveckling i samverkan mellan näringsliv, högskolor, universitet och institut samt Design. Att strategin i RUPEN och tillväxtavtalets fokusering på fem insatsområden har brett stöd i länet manifesterades av att samtliga kommunstyrelseordföranden, Företagarnas Riksorganisation, ALMI, Länsarbetsnämnden och Högskolan skrev under avtalet innan det överlämnades till statssekreterare Sören Häggroth. Inom samtliga fem insatsområden har genomförandet kommit långt under året. Advisory Board Regionförbundet har knutit till sig ett antal forskare och fria yrkesutövare i ett så kallat Advisory Board. Gruppen har till syfte att fungera som bollplank och rådgivare i strategiska frågor för regionförbundets verksamhet och länets utveckling. Följande personer ingår i gruppen. ü Ulrika Knutsson, journalist på Månadsjournalen ü Magnus Jerneck, docent på statsvetenskapliga institutionen i Lund ü PO Berg, professor på Stockholm School of Entrepreneurship ü Åke Fagelberg, VD Företagarnas Riksorganisation ü Ulf Jacobsson, chef för Industrins Utredningsinstitut Näringslivsråd Regionförbundet bildade under 1998 ett näringslivsråd som består av ü Anders Norman, ordförande i ALMI Kalmar län ü Sören Henricsson, ordförande Företagarna i Kalmar län ü Sven-Olof Karlsson, ordförande i Sydsvenska Industri- och Handelskammaren Ungdomsparlamentet 2000 Ungdomsparlament 2000 är ett demokratiprojekt för länets gymnasieelever. Syftet med Ungdomsparlamentet är att öka samhällsengagemanget och det faktiska inflytandet i politiken. Regionförbundet anställde under sensommaren 1999 tre ungdomar för att påbörja arbetet med Ungdomsparlamentet Ungdomsparlament 2000 genomfördes i mars på Metropol i Hultsfred. 349 representanter från länets gymnasieskolor samlades under ett par dagar för att behandla ett antal motioner som bland annat rörde skola, miljö och demokrati. Ungdomsparlamentet 2000 är det tredje i ordningen för Kalmar län och projektet utvecklas för varje gång. En positiv nyhet i årets parlament är att länets kommun- och regionfullmäktige behandlade ungdomsparlamentets motioner som berör den lokala respektive regionala nivån. Regionförbundets styrelse beslöt under 2000 att genomföra ytterligare ett Ungdomsparlament Sydöstra Sverige Regionförbundet har under året fortsatt det sedan tidigare påbörjade samarbetet med Blekinge och Kronobergs län. Samarbetet innebär bland annat att presidierna i kommunförbund och landsting i de båda grannlänen träffar regionförbundets presidium cirka fyra gånger om året för att behandla gemensamma frågor. Se även bland annat Euroregion Baltic, sid. 14. SydSam SydSam är en samarbetsorganisation för kommunförbund, landsting och regionförbund i Sydsverige. Indirekt är 77 kommuner i de sex länen Skåne, Halland, Jönköping, Kronoberg, Blekinge och Kalmar anslutna till SydSam. Syftet är att profilera Sydsverige som en intressant region i Europa och att samverka i frågor av övergripande regionalt intresse. SydSam är därmed ett komplement till det arbete som bedrivs på läns- och kommunnivå. SydSam är en nätverksorganisation med en liten kanslifunktion hos regionförbundet och ett lobbykontor i Bryssel. Delar av kanslifunktionen för ett av SydSam initierat och av EU finansierat Östersjöprogram, SWEBALTCOP, finns också hos regionförbundet. 12

13 Genom SydSam får regionförbundet tillgång till kontaktytor, nätverk och kunskap som i många avseenden bidrar till att stimulera det regionala utvecklingsarbetet för Kalmar län. Internationellt samarbete Länets geografiska läge och de nya förutsättningar som skapas i Östersjöregionen samt internationaliseringen i ett vidare perspektiv innebär ett behov av att finna fungerande politiska samarbetsstrukturer även utanför vårt land. Några exempel på detta är Euroregion Baltic, RERES och SydSams verksamhet med ett representationskontor i Bryssel. Det senare är till exempel samlokaliserat med de tyska delstaterna Hamburgs och Schleswig-Holsteins representationskontor Hanse Office. Regionförbundet inledde under året också samtal om regionalt samarbete med Katalonien, Spanien. Motioner Under 2000 har följande fem motioner inkommit till regionförbundet: Motion (2000:1) från Centerpartiet och Folkpartiet Liberalerna Samverkan i mitten angående Kalmar län som försöksområde för sänkta arbetsgivaravgifter inom tjänstesektorn. Styrelsen har 87 och 133/00 behandlat förslagen i motionen för beslut (delvis) i fullmäktige 40/00. Motion (2000:2) från Miljöpartiet de Gröna angående Kronanprojektet. Styrelsen har 22/00 behandlat motionen inför beslut i fullmäktige 24/00. Motion (2000:3) från Miljöpartiet de Gröna och Vänsterpartiet angående nolltaxa i kollektivtrafiken. Styrelsen har 50/00 behandlat motionen medan något beslut i fullmäktige inte har fattats under Motion (2000:4) från moderaterna angående frysning och förberedelse för avveckling av regionförbundets verksamhet. Styrelsen har 52/00 behandlat motionen inför beslut i fullmäktige 25/00. Motion (2000:5) från Tomas Peterson angående förslag att göra Kalmar län med regionförbundet i spetsen mer näringslivsvänligt. Styrelsen har 88/00 behandlat motionen inför beslut i fullmäktige 41/00. Politisk organisation Fast struktur (enligt lag om försöksverksamhet) Förbundsfullmäktige Fullmäktigegrupp Förbundsstyrelse Arbetsutskott Behovsrelaterad struktur 1. Programberedningar 2. Rapportörer 3. Kontaktpersoner 4. Referensgrupper Regional mobilisering 1. Idéseminarier 2. Kommunfullmäktige o d 3. Styrelsekonferenser o d 4. Näringslivsråd 5. "Nya" offentliga rum 6. Runda-bordssamtal 7. Nätverket för regional utveckling 8. Ungdomsparlament 13

14 4. Genomförda åtgärder under 2000 A. Aktivt utnyttja och bidra till utvecklingen i Östersjöregionen Euroregion Baltic Euroregion Baltic bildades Medlemmar är Pommerns län i Polen, den ryska enklaven Kaliningrad, Klaipeda län i Litauen, Liepaja län i Lettland, den danska ön Bornholm samt Blekinge, Kalmar och Kronobergs län i sydöstra Sverige. Högsta beslutande församling är Rådet. Se vidare sidan 10. Regionförbundet ansvarar för sekretariatsfunktionen (ordförande- och sekreterarskap) i en av Euroregion Baltics tre arbetsgrupper, Working Group on Environment Protection. Övriga arbetsgrupper är en för fysisk planering och en för sociala frågor. Sekreterarskapet för den svenska delegationen har under år 2000 legat på Landstinget i Kronobergs län. Kalmar läns representationskontor i Gdansk Det av regionförbundet, ALMI och Kalmar kommun finansierade Gdanskkontoret Kalmar län har under året påbörjat ett samarbete med Polsk-Svenska Handelskammaren som har ansvarat för de praktiska administrativa rutinerna för kontorets drift. Kontorets verksamhet har under året till största delen bestått i att ta emot besökare från myndigheter och företag samt vara en länk mellan svenska och polska myndigheter och företag. Baltic Youth Assembly (BYA) Demokratiprojektet för Östersjöregionens ungdomar, Baltic Youth Assembly, samordnas sedan 1998 av regionförbundet. Projektet, som är en utvidgning av Ungdomsparlamentet omfattar Sydsverige (SydSam) och regioner i Litauen, norra Polen, Kaliningrad, och norra Tyskland. BYA-konferensen genomfördes i Kalmar i slutet av oktober Ett 70-tal Östersjöungdomar samlades för att behandla frågor som demokrati, politiskt samarbete, miljö och integrationsfrågor. Resultatet har därefter spritts till Östersjöländernas regeringar samt de organisationer som är verksamma inom ramen för Östersjösamarbetet. Det regionala ungdomsrådet i Mecklenburg- Vorpommern, kommer med stöd av delstatsregeringen, att ansvara för nästa BYA-konferens RERES RERES är ett samarbetsprojekt mellan Regionförbundet i Kalmar län och Region Skåne och de två nordpolska storregionerna Pommern och Västpommern. Det startade i början av 1999 och avslutas under våren Projektet syftar bland annat till att ü bygga upp långsiktigt hållbara nätverk mellan i första hand politiker i regionerna som grund för ett fortsatt, fördjupat och allt mer konkret samarbete ü stödja de polska parterna i förberedelsearbetet inför ett polskt EU-medlemskap. Projektet är politikerinriktat och politikerstyrt. De huvudsakliga arbetsinstrumenten är nätverksbyggande, skriftliga rapporter och arbetskonferenser. Under år 2000 har två arbetskonferenser genomförts, en i Gdansk och en i Kristianstad. Konferenserna har resulterat i ett stort antal konkreta förslag till fortsatta samarbetsprojekt, främst inom områdena regional utveckling, miljö och förebyggande hälsovård. De fyra hittills genomförda konferenserna (två genomfördes under 1999) har samlat över 40 % av regionernas fullmäktigeledamöter eller ca 120 av 289 ledamöter. Från Kalmar har 36 politiker deltagit, varav 19 vid två eller flera konferenser. De löpande utvärderingar som gjorts efter konferenserna har genomgående varit mycket positiva. Nätverk mellan politiker främst från Kalmar och Pommern har byggts upp och flera partiinriktade möten har anordnats som en sidoeffekt av projektet. Det läkarprojekt som innebär att polska läkare efter viss språkutbildning nu arbetar på svenska sjukhus i Sydsverige är också en sidoeffekt av RERES-projektet. Dessutom söker två kommuner i Kalmar län nya vänorter i Pommernregionen. 14

15 Den sista SEMLAn Under början av året avslutades formellt SEMLAprojektet. Projektets inriktning var i första hand att stimulera införandet av miljöledningssystem (EMAS och ISO ) i små och medelstora företag i norra Polen. Projektet genomfördes i samarbete med miljöministeriet i Schleswig-Holstein i Tyskland och länsstyrelsen i Pomorskie län i Polen. Projektet har finansierats med medfinansiering från EU (Baltic Small Projekts Facility) De tekniska högskolorna i Gdansk, Lübeck och Kalmar har i hög grad varit engagerade i projektet. B. Profilering av Kalmar län Länsturismen Arbetet med att utveckla och marknadsföra turismen i Kalmar län sker i samverkan mellan regionförbundet och kommunernas turismansvariga. I första hand koordineras arbetet i en länsturismgrupp där respektive kommuns/ turismorganisations turistchef eller motsvarande samt en regional turismsamordnare ingår. Länsturismgruppen utarbetar varje år en marknadsplan för länsturismen. Ansvaret för genomförande av de gemensamma aktiviteterna fördelas mellan den regionala turismsamordnaren och de turismansvariga, och när så behövs bedrivs arbetet i arbetsgrupper. Det är de turismansvarigas ansvar att förankra det regionala samarbetet lokalt, samt informera och ha kontakt med näringslivet i respektive kommun, när aktiviteterna/åtgärderna kräver deras medverkan. Utöver vad som beskrivs i det följande har nedanstående aktiviteter genomförts under året: ü Medverkan på mässor i Norge, Polen och Tyskland samt medverkan på en workshop i Warszawa. ü Gemensam annonsering i Norge, Danmark, Finland och Sverige (totalt 10 införanden i olika publikationer) samt i SCR:s (Sveriges Campingvärdars Riksförbund) utländska editioner på 8 olika språk. ü Deltagande, tillsammans med Jönköpings och Kronobergs län i ett Familjeprojekt i Danmark ü Produktion av en gemensam Sydsverigekarta för Skåne, Blekinge, Halland, Småland och Öland, på sex olika språk. ü Deltagande i en gemensam handbok för Småland och Öland riktad till buss- och gruppresearrangörer. Handboken ges ut på svenska, danska, engelska och tyska. ü Nyhetsbrev samt temablad på svenska, engelska och tyska om kanot-, vandrings- och cykelleder. ü Utbildningsdag för sommarpersonal på turistbyråerna (28 deltagare). ü Utvecklingsprogram för turism och näringsliv inom ramen för Mål 4/ Sysselsättningspakten (22 deltagare vid 4 tillfällen, totalt 8 dagar) ü Deltagande i ett Swebaltcop-projekt, Fokus Polen, med SydSam som huvudman. Projektet har genomförts tillsammans med Skåne, Blekinge, Halland, Jönköpings- och Kronobergs län samt Sveriges Rese- och Turistråd. Syftet har varit att göra Sverige, och framförallt södra Sverige, känt i Polen, samt hitta rätt försäljningskanaler för våra produkter för att öka resandet från Polen till södra Sverige. Projekt Samverkan Regionförbundet har under 2000, tillsammans med kommunerna och näringslivet, deltagit i ett projekt inom småföretagsinitiativet, Projekt Samverkan har haft till syfte att öka samverkan mellan länets turistaktörer, däribland ca 2000 småföretagare med anknytning till turismbranschen. Av dessa är ca 500 företag i dag knutna till projektet. Exempel på genomförda aktiviteter är kompetensutveckling, nyhetsbrev, tematräffar, studieresor, pressresor och undersökningar. Brun/vit vägvisning i Kalmar län Planeringen av att som första län i Sverige införa brunvit vägvisning har fortsatt under Förnyade diskussioner har ägt rum mellan regionförbundet och Vägverket med målsättningen att skyltning skulle kunna påbörjas i länet säsongen Som grund för arbetet finns den genomförandeplan för information och vägvisning inom Kalmar län, som på uppdrag av regionförbundet, tagits fram av Strab, Svensk Trafikantinformation AB. Som ett led i detta arbete hyr regionförbundet från och med sommaren 2000 en av Vägverkets informationsplatser som är placerade vid Skånegården i anslutning till Öresundsbron. Här marknadsförs länet och de största 15

16 av våra attraktioner för att de bilburna turisterna skall välja att köra E22 på sin väg norrut. Kalmar län är det enda länet i landet förutom Skåne som har en reklamplats här. Östra Småland och Öland från vår till höst, gemensam turistbroschyr för länet Den gemensamma turistbroschyr som producerats 1998 och 1999 tillsammans med kommunernas turismansvariga utvecklades under 2000 till att bland annat även omfatta ett uppslag om boende och lantliv. Uppslaget om lantliv var ett samarbete med 5b-projektet Tura genom Småland. I broschyren presenteras konkreta produkter och paket för att locka turister som söker andra upplevelser än sol och bad. Broschyren, som även finns på engelska och tyska, innehåller teman som golf, kultur, fiske, barnaktiviteter med mera. Marknadsföring av Kalmar län på IKEA:s varuhus i Tyskland och Sverige Samarbetet med IKEA, som påbörjades 1998 med genomförande 1999, fortsatte även under Detta har inneburit att Kalmar län, tillsammans med fem andra regioner i Sverige, presenterats i katalogen IKEA Schwedenreisen, som innehåller olika paket avsedda att locka till direktbokning eller söka ytterligare information om vårt område. Katalogen, som trycktes i exemplar på tyska och exemplar på svenska, har funnits tillgänglig på samtliga 24 varuhus i Tyskland och 13 varuhus i Sverige. Kronan Regionförbundet, Kalmar läns museum och Kalmar kommun utreder för närvarande gemensamt möjligheterna att skapa ett så kallat Kronancentrum. I uppdraget ingår också att undersöka hur ett eventuellt kompletterande besökscentrum i Hulterstad på Öland ska kunna genomföras. Utredningsarbetet består av en rad olika delprojekt, som till exempel att utröna om de ekonomiska förutsättningarna/tänkbar finansiering, de tekniska förutsättningarna för bärgning och konservering, lokaliseringen och möjligheterna till att skapa ett utbildnings-, forsknings- och utvecklingscentrum med anknytning till marinbiologi, miljöteknik och liknande närliggande vetenskaper. Ett förslag till ställningstagande ska föreligga under Att på ett positivt sätt marknadsföra Kronan, Kronanprojektet och den idag befintliga Kronanutställningen på Kalmar läns museum finns också med som ett parallellt arbete i utredningen. Regionförbundet finns företrädd i såväl utrednings- som styrgruppen för arbetet. Regional Investeringsfrämjare Den regionala nivån är en viktig del av investeringsfrämjande verksamhet i Sverige. En bred regional förankring, hög kompetens och tillräckliga resurser är av stor betydelse i det regionala arbetet med att attrahera utländska etableringar. Som ett led i detta arbete har regionförbundet och ISA (Invest in Sweden Agency), påbörjat ett samarbete under år Samarbetet innebär att ISA och regionförbundet delar på huvudmannaskapet och finansieringen av en regional investeringsfrämjare. Försöksperioden sträcker sig fram till den 28 februari Regionförbundets styrelse beslöt under hösten 2000 att förlänga försöket och ISA förväntas att göra detsamma. Tack vare ett grundligt förarbete samt en genomtänkt aktivitetsplan, kunde det operativa arbetet påbörjas direkt efter årsskiftet. Regionala och lokala aktörer har involveras i arbetet med att tydliggöra och förädla regionens och respektive kommuns budskap, vilket har breddat väg för kontakter mot utländska investerare. Följande resultat har uppnåtts det första året: förfrågningar som ISA har levererat, samt två direktförfrågningar. 2. Medverkan i tre av ISA:s projekt ( Wood, Automotive, Call-center ) som givit ytterligare fyra leads. 3. Tre sökprocesser har utformat och påbörjats i samarbete med ISA:s projekt Wood. 4. Av dessa leads har sex förädlats till så kallade prospects. Fyra investerare har redan besökt Kalmar län och ytterligare tre besök är aviserade. 5. Vi har även varit inblandade i ett så kallat aftercarecase, där ett hot om utflyttning avstyrdes. Samarbetet mellan ISA på den nationella nivån, Regionförbundet på den regionala nivån samt våra tolv näringslivsansvariga på den lokala nivån, har formats och vuxit sig starkt under året. Snabbheten i hanteringen av förfrågningar samt kvalitetsnivån på offerter visar att samarbetet börjar ta önskvärd form. 16

17 Apoteket satsar i Kalmar Apoteket AB kommer vid årskiftet 2001/2002 att öppna ett av sina Contact Center med utvecklingsenhet i Kalmar. Contact Centret är en viktig del av Apotekets e-handelssatsning, apoteket.se. Etableringen är resultatet av en intim samverkan mellan Kalmar kommun, Högskolan och Regionförbundet. I samband med Contact Center-etableringen kommer en satsning på forskning- och utvecklingsverksamhet inom e-health och e-handel att ske med bland annat finansiellt stöd av Regionförbundet. FoU-verksamheten kommer att ha en nära anknytning till Baltic Business School. C. Vårt näringslivsarbete Sedan starten av försöksverksamheten har vårt näringslivsarbete successivt kommit att inriktas på ü utveckling på företagens villkor, vilket betyder att projekten som ska genomföras måste vara förankrade hos, och helst drivas av, företagarna själva ü uppbyggnad av lokala strukturer, med lokala utvecklingscentra som det mest tydliga exemplet ü lärande för lärande, där förändringskompetens i olika former av nätverk utvecklats ü stimulering av företagssamverkan utifrån ett klusterperspektiv ü de offentliga aktörernas roll, med bland annat arbetet i regionförbundets konkurrensberedning som lyft fram kommunernas och landstingets roll mot småföretagen när det gäller myndighetsservice, upphandling och som leverantör av varor och tjänster på den lokala marknaden ü samordning och koordinering av insatserna i bland annat RUPEN. Under 2000 har kunskapen om hur länets näringsliv ser ut i ett klusterperspektiv stärkts ytterligare. Studien Plats för tillväxt Kärnkompetensområden och klustermiljöer i Kalmar län har genomförts av Petter Boye på uppdrag av Regionförbundet. Studien redovisades i en särskild rapport i slutet av året. Enligt denna analys har länet följande framträdande kompetensområden: glastillverkning, gjuterikompetens, plastindustri, träbearbetning, verkstads- och fordonsindustri, livsmedelsindustri, miljökompetens, energiområdet, biomedicin/ bioteknik, IT/COM samt upplevelseindustrin (inklusive besöksnäring, musikindustrin och design). I vårt näringslivsarbete finns en medveten strategi att stimulera samverkan och utveckling av näringslivet utifrån detta klusterperspektiv och vi kommer under 2001 att informera om och förankra synsättet ytterligare i Nätverket för regional utveckling. Några tydliga exempel på detta arbetssätt är Rock City i Hultsfred (musikindustrin), Trätårtan i Nybro (träbearbetande företag) och Sustainable Sweden South East AB (miljöteknikföretag). Även designsamarbetet utifrån den planerade designhögskolan i Nybro/Kalmar bör nämnas i det sammanhanget. Jämställdhet Under året har även en förstudie genomförts tillsammans med länsstyrelsen för att analysera olika regionala projekt utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Det arbetet har resulterat i att länet under 2001 kommer att genomföra ett omfattande utvecklingsprogram för jämställdhetssäkring av det regionala utvecklingsarbetet. I programmet, vilket stöds av näringsdepartementet med kronor, kommer att delta ett flertal kommuner och statliga myndigheter. ALMA Kompetenscentrum för kvinnors företagande Regionförbundets arbete med att stödja kvinnors företagande har bland annat genomförts inom ramen för ALMAprojektet. Syftet med dessa insatser är att öka det kvinnliga företagandet i såväl tillverkande företag som tjänsteföretag. Målsättningen är att förbättra förutsättningarna för kvinnor som startar egna företag att framgångsrikt driva sin verksamhet genom riktade insatser om företagandets villkor och insatser för att utveckla den egna affärsidén Under året har ALMA - kompetenscentrum medverkat till att 64 nya företag tillkommit. Bidrag har givits för marknadsföring och utbildning till nystartade företag som leds och ägas av kvinnor. Bidraget har varit maximalt kronor per företag. 17

18 Antalet beviljade ALMA-bidrag per kommun Kommun Borgholm Emmaboda Hultsfred Högsby Kalmar Mönsterås Mörbylånga Nybro Oskarshamn Torsås Vimmerby Västervik Summa Företagsstöd Regionförbundet har under år 2000 beviljat investeringsbidrag och konsultcheckar till småföretag. Regionförbundet ska genom stödet medverka till att åstadkomma nya varaktiga arbetstillfällen genom att stimulera nyetableringar av företag och nyanställningar inom befintliga företag. Under 2000 har det funnits tre typer av företagsstöd. Två av dessa landsbygdsstöd och småföretagsstöd är inriktade på att öka sysselsättningen i företagen. Det tredje stödet är kommersiellt stöd, som är ett företagsstöd till lanthandel och bensinstationer på landsbygden. Stödet syftar till att utveckla och behålla servicen på landsbygden. Stödet kan ges i form av investeringsstöd och servicebidrag (driftbidrag). Regionalt utvecklingsbidrag har försvunnit som stödform i Kalmar län från och med år Landsbygdsstöd Landsbygdsstöd har lämnats till småföretag (högst 50 anställda). Stödet är enligt stödförfattningen maximerat till kronor under en treårsperiod i form av investeringsbidrag med max 25 % av investeringsbeloppet för samma företag. Stöd har också lämnats i form av konsultcheckar, som är ett bidrag för småföretag att köpa konsulttjänster. De flesta konsultcheckarna ha lämnats till småföretag som anlitat konsulter för att bli kvaliteteller miljöcertifierade. I länets 5b-kommuner kan stöd utgå i hela kommunen. I övriga sex kommuner kan stödet endast utgå i landsbygdsoch glesbygdsområden. Vid stödgivningen ska beaktas om stödet snedvrider konkurrensen. Speciellt viktiga blir konkurrensaspekterna för företag som säljer i huvudsak på en lokal marknad. Under året har landsbygdsstöd lämnats till 137 företag med ett totalt beviljat stöd på kronor. Nystartade företag och företag som inte fått stöd tidigare har prioriterats. Många ansökningar har fått avslås på grund av medelsbrist. Det genomsnittliga stödbeloppet per nytt arbetstillfälle är till kronor. Vidare beräknas antal nya arbetstillfällen, till följd av investeringarna, till 182, varav ca 35 % är kvinnor. Småföretagsstöd Stödet kan utgå till småföretag med högst 15 % av investeringen. Företag i hela länet, det vill säga även i kommunernas centralorter, kan få del av detta. Under år 2000 har endast 2 småföretagsstöd lämnats, eftersom landsbygdsstöd prioriterats. Enligt företagens planer beräknas investeringarna på sikt ge 1 nytt arbetstillfälle. Kommersiellt stöd Stödet, som kan utgå till lanthandel eller bensinstation på landsbygden, ska ses som ett medel för att boende på landsbygden ska ha rimliga avstånd till serviceställen för inköp av dagligvaror och bensin. Kommersiellt stöd kan ges till serviceställen som kommunen bedömer som viktiga för servicen. Regionförbundet kan även lämna stöd till kommuner, som ger hemsändningsbidrag till lanthandlare. Stödet uppgår till 35 % av kommunens ersättning till handlaren. Under år 2000 har stöd lämnats till 21 lanthandelsbutiker till ett belopp av kronor. Därutöver har hemsändningsbidrag lämnats till tio av länets kommuner med totalt kronor. 18