Läsåret Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Malgoviks skola, Vilhelmina

Transkript

1 Läsåret Plan mot diskriminering och kränkande behandling, plan för hur vi ska vara mot varandra Malgoviks skola, Vilhelmina 1

2 Innehåll: Förord Så här vill vi att det ska vara på Malgoviks skola Förskoleklass och Fritidshem Skolan NU Mål Så här ska vi arbeta Särskilda insatser 09/10 Handlingsplan vid diskriminering eller annan kränkande handling Handlingsplan vid mobbning av elev Definitioner Uppföljning av Likabehandlingsplanen Bilaga Processplan 2

3 Förord Planen är utformad utifrån bestämmelser i Skollagen( 2010:800), Diskrimineringslagen ( 2008:567), och Läroplanen (Lgr 11) samt utifrån utvärderingar av föregående års plan, från samtal och synpunkt i klasserna, personalkonferenser, föräldramöten och skolråd under höstterminen-12. Lagarna säger att alla barn och elever har lika rättigheter. Dessutom står det också att man ska se till att ingen blir retad eller inte får vara med för att man är pojke eller flicka, för att man kommer från ett annat land eller en annan kultur, för att man har en annan trosuppfattning, sexuell läggning eller ett funktionshinder. Så här vill vi att det ska vara på Malgovik skola Skolan är en viktig plats där alla elever och vuxna ska trivas och känna trygghet. Vi ska visa varandra respekt. Det betyder att vuxna och elever ska uppföra sig bra mot varandra och jobba för att vi ska ha en bra skola. Man agerar mot sånt som är fel. En trygg skola hjälper oss att lära oss mer och utvecklas. Arbetet i skolan går lättare om man trivs. Alla har rätt att kunna vara i skolan utan att bli retade eller bli utanför gemenskapen. Ingen ska vara rädd i skolan eller ute på skolgården. Om vi bryr oss om varandra och tillåter varandra att prova på nya saker och att vi får misslyckas utan att det gör något, så kan vi få en bättre skola. Alla elever, personal och föräldrar på skolan ska känna till vår likabehandlingsplan och vad den betyder. 3

4 Förskoleklass och Fritids Nulägesanalys: Sex elever går i förskoleklassen varav fem pojkar och en flicka. På fritids går 16 elever varav 8 är pojkar och 8 är flickor. Förebyggande arbete: För barn i skolåldern är de vuxnas och kamraternas agerande viktiga instrument för att främja en trygg miljö på skolan. Det är de vuxnas förhållningssätt och elevernas bemötande till varandra som lägger grunden för en fin atmosfär. Några exempel En viktig regel på fritids och förskoleklass är att alla får vara med i leken. Vuxna väljer gå kompis och bestämmer hur man delar lag vid organiserade lekar och sport. Formella och informella samtal om hur man är en bra kompis, hur det känns att vara utanför, inte bli vald etc. När konflikter uppstår så tränar vi barnen att lösa dem. Vi arbetar för att: Behandla andra som vi själva vill bli behandlade. Uppmuntra positivt beteende hos eleverna. Stärka relationer mellan de vuxna och eleverna samt eleverna emellan genom gemensamma diskussioner och lekar. Stärka den värdegrund som skolan arbetar efter där syftet är att förankra respekten för alla människors lika värde samt att bidra till en miljö där alla elever känner sig trygga och kan utvecklas. Låta eleverna delta i demokratiska processer där de reflekterar, för dialoger samt tar ansvar efter sin egen förmåga. Skapa gemensamma ordnings- och trivselregler tillsammans med eleverna. Ta tillvara på elevernas olika kulturer och språk. Uppmuntra eleverna att visa känslor, t.ex. genom att visa empati, trösta och stödja. Vuxna ska vara närvarande vid konflikter mellan elever och stödja dem att lösa dem själva. Ha en god samverkan med föräldrar Ha en god uppsikt över de utrymmen där eleverna befinner sig, både inne och ute. Vi är på rätt väg när vi ser att: Eleverna är glada och trivs i förskolklassen och på fritids. Eleverna deltar i aktiviteter och leker med olika kamrater. Eleverna löser konflikter på ett bra sätt. Eleverna visar intresse för andra kulturer och språk. 4

5 Eleverna hjälper varandra och delar med sig, samt accepterar att få hjälp. De vuxna är glada och trygga. De vuxna samarbetar. De vuxna accepterar olikheter och ser dem som tillgångar. De vuxna sätter eleverna i centrum och tar dem på allvar. Mål: Vi ska årligen genomföra en enkätundersökning tillsammans med eleverna där vi i intervjuform undersöker om barnen trivs på skolan, kamratrelationer osv. Vi ska skriva ner observationer av det dagliga arbetet som kommer att ligga till grund för kartläggning av verksamheten, vad som behöver utvecklas osv. Vi kommer att avsätta tid i arbetslaget för diskussioner. Vi ska göra vår plan känd för föräldrar och elever. De ska vara aktiva i utformandet av planen. Utvärdering läsåret Synpunkter har samlats in från elever, personal och föräldrar. Fadderverksamheten har utvecklats samt att vi gjort saker tillsammans hela skolan. Trivselreglerna har varit ett bra verktyg i för arbete med trivsel och värdegrund. Arbetet med de äldre eleverna som förebild har återspeglats sig framförallt på raster. Samtal och övningar med EQ har resulterat i en samsyn och bättre social samvaro i klass och ute på rast. Fungerat bra Samtal om värdegrunden, hur vi ska vara mot varandra sker ständigt i skolan. Vi fokuserar på det som är bra, genom att ge beröm och uppmuntran när vi ser och upplever goda beteenden och händelser. Vi har en positiv stämning bland elever och personal Den sociala samvaron över klassgränserna på raster är god. Vi har en fin skola, med lite förstörelse. Om något förstörs uppmärksammas det och åtgärdas snarast möjligt. 5

6 Kan bli bättre Det finns ställen på skolan där inte vuxna har tillräcklig koll, speciellt i omklädningsrummen på idrotten och skogen Kontakten mellan klasserna och kontakten mellan de yngre och äldre eleverna kan utvecklas, faddersystemet Förbättring av elevers trivsel på skolskjutsar. Skolans trivselregler fungerar bra, men kan bli bättre. Trivselreglerna revideras under höstterminen Mål Att utveckla formerna för att uppmärksamma den/de som gör något bra som är kopplat till likabehandlingsplanen. Att positiva relationer utvecklas mellan klasserna, mellan de yngre och äldre eleverna. Att öka och utveckla kunskap och förståelse för olikheter, ex att komma från ett annat land eller att ha ett funktionshinder. Så här ska vi arbeta: 6 Främjande insatser och förebyggande åtgärder Eleverna ska vara med i arbetet som främjar likabehandling, genom att tid avsätts för samtal och reflektion. Ansvarig lärare ska avläsa stämning och attityd i klassen/gruppen och fortlöpande ha lektionsinnehåll med fokus på relationer, respekt, språkbruk, värderingar och normer. Resp. klasslärare ansvarar för innehåll och upplägg i den egna klassen. Tid ska avsättas för insatser i syfte att öka elevernas självkänsla, till social träning och konfliktlösning. Insatserna ska ske utifrån elevernas mognad och ålder. Arbetslaget i respektive årskurs/verksamhet ansvarar för genomförande av insatserna. Gemensamma aktiviteter har stor betydelse för nya och goda möten mellan barn och vuxna och ska återkommande planeras in under läsåret. ex. gemensamma friluftsdagar, temadagar och utflykter.

7 Föräldrarna informeras vid varje läsårsstart om likabehandlingsplanens värde, funktion och innehåll. Detta sker vid föräldramöte och/eller via skriftlig information till hemmen. Föräldrarna uppmanas att kontakta skolan vid oro. Alla klasser/grupper ska vara delaktiga i revideringen av planen och aktivt delta i arbetet för likabehandling och mot kränkning. Detta kan ske via klassråden och elevråden, samt genom att tid avsätts för samtal om likabehandling. Ett nära och gott samarbete efterstävas mellan hem, skola, samt med andra intressegrupper, (ex. föreningar, studieförbund, fritidsgård.) Skolans vuxna ska vara tydliga förebilder och reagera på ord och handlingar som är, eller kan upplevas som kränkande. En enkät om trygghet och trivsel i skolan genomförs varje år i alla klasser. Resultaten ligger till grund för det fortsatta arbetet på skolan. Särskilda insatser läsåret : Alla vuxna och elever arbetar aktivt med skolans trivselregler och likabehandlingsplan. Ansvariga lärare för idrott och bad är extra observanta på omklädningsrummen i skolan och simhallen. All personal i skolan är extra observanta på undanskymda ställen där elever kan utsätta/utsättas. Vi fortsätter med gemensamma aktiviteter för skolan, förslagsvis tre tillfällen per läsår Lärarna skapar tillfällen/system ex. fadderverksamhet, för att främja tryggheten och kontakten mellan yngre och äldre elever på skolan. Vi utvecklar fadder verksamheten med Gläntan samt mellan 3-4, 5-6 7

8 Resp. lärare ansvarar för att insatser genomförs i klasserna i syfte att öka elevernas kunskaper och förståelse för hur olikheter kan bidra till känsla av utanförskap och vad som kan göras för att förhindra detta. Skolledning och personal fortsätter att synliggöra och uppmärksamma goda beteenden som bidrar till trygghet och goda kamratrelationer. Enkätensvaren Hur trivs du i skolan bearbetas i klasserna så snart som resultaten är klara. Handlingsplan vid diskriminering eller annan kränkande handling: 1 Direkt tillsägelse Den vuxen som är i närheten av någon som diskriminerar eller kränker en annan, ska reagera med direkt tillsägelse. 2 Omedelbar kontakt tas med ansvarig lärare, skolsköterska eller skolledning. Kränkt elev och den som sett eller hört om kränkningen, tar omedelbart kontakt med ansvarig lärare, skolsköterska eller skolledning. Redogörelse lämnas om vem/vilka som handlat kränkande. Föräldrar informeras. 3 Trepartssamtal Ansvarig vuxen kallar de inblandade till enskilda samtal. Om en vuxen är den som kränkt, håller rektor i samtalet. Var och en får berätta sin version av vad som hänt. Samtalet sker enligt följande punkter. Vad hände? Vad berodde det på? Hur går vi vidare? 4 Reda ut och gå vidare När elever och vuxna har en tydlig bild av vad som hänt vad, som orsakat konflikten, läggs fokus på hur man går vidare och hur man i liknande situationer kan hitta ett bättre sätt att reagera på. 5 Uppföljning Om det behövs kan uppföljningssamtal ske efter en vecka. Om samma elev blir utsatt igen, ska det ses som ett mobbningsärende. Åtgärd sätts in snarast möjligt. 8

9 Handlingsplan vid mobbning av elev: 1 Misstanke om mobbning anmäls av elev, personal, förälder eller annan vuxen till rektor, eller skolsköterska. Rektor och ansvarig lärare informeras omgående. Den som lämnat information om mobbningen garanteras anonymitet. 2 En person utses som ansvarig för ärendet och för löpande dokumentation tills mobbningen är löst. Om personal misstänks för mobbning ansvarar rektor för utredningen. 3 Kontakt tas först med uppgiftslämnaren, därefter med den utsatta eleven. 4 Föräldrar till den utsatta eleven informeras snarast. 5 Mobbingansvarig samlar ytterligare information. 6 Mobbarnas föräldrar kontaktas. 7 Den eller de som mobbat kallas till enskilt samtal. I samtalet krävs att mobbningen omedelbart måste upphöra. 8 Eventuellt sker ett möte mellan den mobbade och den som mobbat. 9 Föräldrar hålls informerade. 10 Vid behov kallas föräldrar till möte som rektor leder. 11 Uppföljningssamtal sker till dess att mobbningen bedöms ha upphört. 12 En bedömning görs i varje enskilt mobbningsfall om polisanmälan ska göras. 9

10 Definitioner Diskriminering - direkt diskriminering är då ett barn eller en elev missgynnas genom särbehandling på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och/eller funktionshinder. Ett exempel kan vara om en flicka nekas till ett gymnasieprogram då det redan går så många flickor där. - indirekt diskriminering är då ett barn eller en elev missgynnas genom att t.ex. ordningsregler tillämpas så att de får en i praktiken diskriminerande effekt. Ett exempel kan vara om skolan serverar samma mat till alla, vilket indirekt diskriminerar elever som av religiösa skäl behöver äta annan mat. Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Kränkningar är uttryck för makt och förtryck och kan vara; - fysiska (slag och knuffar) - verbala (hot, svordomar, öknamn) - psykosociala (utfrysning, blickar, ryktesspridning) - text- och/eller bildburna (t.ex. klotter, brev, lappar, e-post, sms, mms) Kränkning kan ske vid ett enskilt tillfälle eller upprepas systematiskt. Den som uppger sig vara kränkt måste alltid tas på allvar. Kränkande behandling kan delas in i trakasserier och annan kränkande behandling. Trakasserier Trakasserier är en behandling som kränker en elevs värdighet och som har koppling till någon av de skyddande diskrimineringsgrunderna. Det är trakasserier även när en elev kränks på grund av en förälders sexuella läggning, funktionshinder etc. Trakasserier är diskriminering och kan utföras av vuxna, barn eller elever. Annan kränkande behandling Med annan kränkande behandling menas en kränkning av en elevs värdighet som saknar koppling till en diskrimineringsgrund. Mobbning Upprepad negativ handling när en eller flera personer medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga någon annan skada eller obehag. 10

11 Uppföljning av likabehandlingsplanen Respektive arbetslag tar regelbundet upp frågor kring likabehandling i arbetsenheten Likabehandlingsplanen utgör en särskild utvärderingspunkt vid arbetslagens läsårsutvärdering, vårterminens slut. Trivselfrågor tas upp på föräldramöten och vid utvecklingssamtal. Trygghets- och trivselfrågor är stående punkter vid skolrådet Enkätundersökning med elever görs årligen i samtliga klasser. Resultaten ligger till grund för analys och åtgärder samt utgör underlag till ny plan. Rektor ansvarar för att planen utifrån inkomna synpunkter revideras varje år och att planen i dess omarbetade skick under hösten aktualiseras för alla medarbetare, elever och föräldrar Denna plan mot diskriminering och kränkande behandling är fastställd vid personalkonferens Malgovik skola Datum : Underskrift: Jan-Erik Karlsson Befattning: Rektor För elevrådet: För föräldrarådet 11

12 Bilaga SÅ JOBBAR VI MED LIKABEHANDLINGSPLANEN PÅ MALGOVIK SKOLA Hösttermin Augusti September Oktober November December Reviderad Likabehandlingsplan presenteras för personalen veckan före skolstart Planen behandlas i följande forum: arbetslagen, klasserna, föräldramöten Planen lyfts i APT, Elevråd, Skolråd Läsårets Likabehand -lingsplan beslutas vid APT Vårtermin Januari Februari Mars April Maj Juni Elevenkäten Hur trivs du i skolan genomförs i alla klasser. Sammanställs, redovisas till skolledningen Resultaten behandlas i klasserna Planen utvärderas i elevråd och skolråd Planen utvärderas i arbetslagen. Inkomna utvärderingar utgör grund för reviderad plan, som presenteras i augusti 12