Nollvision 2025 simuleringsstudie av en tobaksintervention
|
|
- Ida Mona Sundberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Promemoria Socialdepartementet Enheten för samordning och stöd Lisa Brouwers Telefon E-post Nollvision 2025 simuleringsstudie av en tobaksintervention Här sammanfattas resultaten av Geronimo Salomón Holmers examensarbete vid Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet. Arbetet genomfördes i samarbete med analysenheten på Socialdepartementet vårterminen Metod: Mikrosimuleringsmodellen SESIM användes för att simulera konsekvenserna av ett totalt rökstopp 2025 med en nedtrappning från och med De konsekvenser som analyserades var sjukdomsprevalens, vårdkonsumtion, sjukfrånvaro och förtidspension. Resultat: Studien visar att medellivslängden ökar med 0,34 år i hela befolkningen under perioden och att kvalitetsjusterade levnadsår sparas in om ett rökstopp införs. Vidare leder stoppet till en minskad sjukdomskonsumtion motsvarande 1 miljard kronor per år. En friskare befolkning med färre sjukdagar och färre förtidspensioneringar ger ytterligare 6 miljarder kronor per år i minskade kostnader tack vara minskat produktionsbortfall.
2 2 1 Introduktion Befolkningen åldras och hälsan förbättras, vilket leder till en positiv utveckling av medellivslängden i Sveriges befolkning. De demografiska förändringarna kommer dock att ge upphov till en större andel äldre (65+ år) i befolkningen per arbetsför person (20 64 år) [1]. Världshälsoorganisationen (WHO) har identifierat tobaksrökning som den enskilt viktigaste riskfaktorn när det gäller förebyggbara dödsfall. WHO konstaterar också att nästan hälften av alla rökare i världen kommer att dö till följd av en tobaksrelaterad sjukdom. Med tanke på de negativa hälsoeffekterna som rökning av tobaksprodukter kan orsaka är tobaksförebyggande åtgärder en central del i arbetet med att främja ett hälsosamt åldrande i befolkningen. [2] Den här studien undersöker konsekvenserna av att en nollvision för tobaksrökning upprättas 2015 och uppnås Bakgrund Antalet tobaksrelaterade dödsfall i Sverige uppgår under senare tid till närmare per år. Rökning står för 85 % av lungcancermortaliteten och 70 % av dödsfallen i kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL). Tiotusentals människor lider i Sverige av sjukdomar och ohälsa som en följd av deras (eller andras) tobakskonsumtion, något som sänker livskvaliteten mätt i kvalitetsjusterade levnadsår (QALY:s) [3, 4]. I Sverige röker 10 % av männen och 12 % av kvinnorna dagligen. Trots att tobakskonsumtionen sjunker totalt sett skiljer sig utvecklingen mellan olika samhällsgrupper [5]. I lägre socioekonomiska grupper minskar tobaksrökningen långsammare än i högre. Rökningsprevalensen bland unga följer inte heller de generella trenderna i befolkningen. Bland pojkar i årskurs nio röker 19 % ibland eller dagligen 1, medan 25 % av flickorna i samma åldersgrupp röker ibland eller dagligen. I årskurs två på gymnasiet har motsvarande nivåer stigit till 32 % för pojkar och 39 % för flickor. 3 Syfte Syftet med studien är att kvantifiera de hälsomässiga och ekonomiska konsekvenserna av att en nollvision för tobakskonsumtion implementeras år 2015 och uppnås år 2025 i Sverige. 1 Detta omfattar svar från ibland till dagligen
3 3 Frågeställningar Frågeställningar som besvaras i denna studie, där en uppnådd nollvision för tobakskonsumtionen ställs mot en baslinje (status quo) är: Vilka hälsomässiga förändringar uppkommer i samhället? Hur förändras konsumtionen av vård- och omsorg? Vilka förändringar kan ses på antalet personer med bidrag från socialförsäkringssystemen? Vad blir konsekvenserna i monetära termer? 4 Metod Studiens frågeställningar besvarades genom att genomföra simuleringar i mikrosimuleringsmodellen SESIM. SESIM är en dynamisk modell som simulerar hur olika individvariabler (t.ex. utbildningsnivå, civilstånd, inkomst, hälsostatus, konsumtion av hälso- och sjukvård) förändras från år till år. Individernas hälsostatus påverkar andra saker som risk för förtidspension, sjukdom och mortalitet. SESIM har nyligen utvecklats med statistiska modeller som tilldelar individer över 16 år en status för tobaksrökning, antingen dagliga rökare, tidigare (dagliga) rökare eller aldrig rökare. Denna rökstatus påverkar hälsostatusen. Genom att variera antalet individer som röker i modellen kan olika scenarier rörande den långsiktiga utvecklingen av bl.a. hälsa och vård- och omsorgskonsumtion analyseras vilket i förlängningen leder till att betydelsen av tobaksförebyggande åtgärder kan kvantifieras. Datakällor för SESIM och modellens verkningssätt beskrivs mer ingående i Klevmarken et al [6] och i Socialdepartementets rapport Den ljusnande framtid är vård [1]. 4.1 Scenario I analysen jämfördes scenariot nollvision 2025 med ett basfall, det vill säga ett scenario i vilket dagens samband kring individers rökning antas fortsätta gälla fram till Scenariot nollvision 2025 skapades genom att modifiera övergångssannolikheterna i den statistiska modellen tobaksrökning i SESIM, i vilken individerna tilldelas en rökstatus varje år. Sannolikheterna, som baseras på individuella egenskaper, justerades så att dagliga rökare från och med år 2015 i ökande grad slutade röka och så att tidigare rökare eller aldrig rökare från och med 2015 i mindre utsträckning började röka. Sannolikheten att sluta röka ökades linjärt under perioden och blev ett år 2025, dvs. 100 % sannolikhet att sluta. På samma vis justerades sannolikheten att börja röka, så att den blev noll år 2025, dvs. 0 % sannolikhet att börja röka.
4 4 4.2 Analys Modifieringar av övergångssannolikheterna i variabeln rökstatus gav upphov till förändringar i mikrosimuleringsmodellens output. Denna output analyserades i tabeller och diagram som besvarade studiens frågeställningar. För att minimera risken för felaktiga resultat på grund av slumpmässighet i SESIM upprepades simuleringarna fyra gånger per scenario (fyra simuleringar av baslinjen och fyra simuleringar av nollvision 2025), varefter ett medelvärde räknades fram för de olika undersökningsvariablerna vilket plottades i grafer. Därefter beräknades värdet för ett medelår för de olika undersökningsvariablerna ur tidsperioden Dessa medelårsvärden för baslinjen och nollvision 2025 åldersstandardiserades, varefter skillnader per invånare undersöktes. Eftersom modellpopulationen i SESIM står för 3,33 % av den svenska befolkningen, multiplicerades modellpopulationen med 30 när resultaten sedan generaliserades till riksnivå. Studiens undersökningspopulation är svenska invånare över 14 år eftersom modellen SESIM inte tillåter att någon yngre person röker. Anledningen till att åren analyserades var att hälsostatus hos de tidigare rökarna påverkade de första tio åren efter rökstopp, därefter ansågs den tidigare tobaksrökningen inte längre påverka hälsan. År 2025 var alla individer rökfria i nollvisionen och först tio år senare, 2035, har den direkta påverkan av att tidigare ha rökt försvunnit ur modellen. Däremot påverkas individers hälsostatus starkt av deras tidigare hälsostatus, dvs. deras historik. Detta innebär att de hälsomässiga negativa konsekvenserna av rökning stannar kvar längre än tio år. En person som fått försämrat hälsostatus pga. rökning kommer inte förbättra sin hälsostatus med automatik när han eller hon slutar röka, de statiska sambanden mellan föregående års hälsostatus och årets hälsostatus är starka i SESIM. I de fall då skillnader mellan basfallet och nollvision 2025 inte tydligt kunde utläsas från graferna genomfördes statistiska analyser, så kallade Paired- Sample T-tester, för att undersöka huruvida det fanns signifikanta skillnader eller inte. Detta test valdes eftersom urvalet härstammade från samma individer men undersöktes i olika scenarier. Ett konfidensintervall på 95 % användes, vilket innebar att signifikansnivån sattes till p < 0, Operationalisering av studiens frågeställningar Studiens frågeställningar operationaliserades till följande undersökningsvariabler: Hälsomässiga effekter: hälsostatus, medellivslängd, antal kvalitetsjusterade levnadsår (QALY:s) och sjukdomsprevalens (specifikt kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL))
5 5 Effekter på konsumtion av vård- och omsorg: primärvårdsbesök, öppenvårdsbesök, slutenvårdsdygn (endast somatisk), läkemedel (i kronor), äldre med hemtjänst särskilt boende med heldygnsomsorg Effekter på nyttjande av socialförsäkringssystemet: sjukdagar, förtidspension, ålderspension Kostnadsanalyser för förändringar på vård- och omsorgskonsumtionen samt nyttjande av socialförsäkringssystemet genomfördes slutligen genom att granska genomsnittliga styckkostnader för vårdkonsumtion av olika slag och årliga kostnader i termer av produktionsbortfall. I kostnadskalkylerna användes års penningvärde.
6 6 5 Resultat 5.1 Hälsomässiga konsekvenser av rökstopp De långsiktiga konsekvenserna av en uppnådd nollvision för tobakskonsumtionen jämförs mot en baslinje i vilken sambanden som styr dagens tobakskonsumtion fortsätter gälla fram till Tobakskonsumtionen i scenariot nollvision upphör år 2025, se figur 1. Simuleringarna prognosticerar en nedgång av andelen dagliga rökare även i baslinjen. Storleken på denna nedgång är knappt fem procent mellan 2010 och Dagliga rökare - Baseline vs. Nollvision 14.00% 12.00% 10.00% 8.00% 6.00% 4.00% 2.00% 0.00% År Baslinje Nollvision Figur 1. Andelen dagliga rökare i baslinjen och i nollvisionen I nollvisionen blir andelen personer med allvarlig ohälsa är 0,31 procentenheter färre än i baslinjen och andelen med full hälsa blir 0,64 procentenheter fler. T-test visar att skillnaderna på dessa medelvärden är signifikanta; p < 0,001 både för allvarlig ohälsa och för full hälsa. Denna hälsoförbättring påverkar medellivslängden. Simuleringarna visar att den vuxna befolkningens medellivslängd, för män och kvinnor, ökar med 0,34 år i nollvisionen. Uttryckt i kvalitetsjusterade levnadsår (QALY:s) ses också en positiv effekt (framförallt i äldre åldersgrupper, 65+ år) i nollvisionen, se figur 2.
7 7 Genomsnittligt antal QALY:s per person bland 15+ åringar Baslinje Nollvision Figur 2. Den dynamiska utvecklingen av genomsnittligt antal kvalitetsjusterade levnadsår per person i två scenarier. På populationsnivå motsvarar denna hälsoförbättring fler QALY:s per år, baserat på ett genomsnitt perioden 2035 och 2050, se tabell 1. Tabell 1. Summerat antal kvalitetsjusterade levnadsår i den vuxna befolkningen ett genomsnittligt år i baslinjen och nollvisionen samt skillnaden i nollvisionen gentemot baslinjen QALY:s Baslinjen Nollvisionen Extra QALY:s i nollvisionen Ett rökstopp i populationen medför i simuleringen en positiv påverkan på hälsostatusen. Detta påverkar i sin tur sjukdomsprevalensen i modellens fokussjukdomar, se figur 3 och bilaga 1.
8 8 Prevalens svår KOL (någon gång vårdats i slutenvården) bland personer 15+ år 1.20% 1.00% 0.80% 0.60% 0.40% 0.20% 0.00% Baslinje Nollvision Figur 3. Andelen personer med svår KOL i baslinjen och nollvisionen samt utvecklingen över tid Antalet personer med svår KOL (vilket här definieras som att någon gång ha konsumerat slutenvård med diagnosen KOL) är färre i nollvisionen jämfört med i baslinjen. Skillnaden mellan baslinjen och nollvisionen uttryckt i antal personer med svår KOL per invånare ökar med åldern. En nollvison skulle årligen medföra 352 färre fall per invånare. På populationsnivå motsvarar det färre fall ett genomsnittligt år mellan , se tabell 2. Tabell 2. Antal personer med svår KOL: per invånare och totalt i befolkningen i baslinjen och i nollvisionen samt antal undvikta KOL-fall i nollvisionen. Siffrorna avser ett ett genomsnittligt år Antal fall av KOL per invånare Antal fall av KOL i hela befolkningen Baslinjen Nollvisionen Undvikta KOL-fall i nollvisionen Förändringar i vård- och omsorgskonsumtion Simuleringarna visar på en utveckling med lägre konsumtion av vård- och omsorgskonsumtionen i scenariot nollvision jämfört med baslinjen, se figur 4 och 5.
9 9 Figur 4. Utvecklingen av vårdkonsumtion över tid, uttryckt per person (15+ år) och år, uppdelat på primärvård, specialiserad öppenvård, slutenvårdsdygn och läkemedelskonsumtion i kronor för baslinjen och nollvisionen
10 10 Figur 5. Den dynamiska utvecklingen av andel personer 65 år och äldre med hemtjänst samt andel personer 65 år och äldre med särskilt boende, i baslinjen och nollvisionen T-tester visar signifikanta skillnader i medelvärden mellan samtliga grafer i figur 8 och 9, p < 0,05. I nollvisionen blir antalet besök färre i nollvisionen jämfört med i baslinjen. Antalet besök i den specialiserade öppenvården blir enligt simuleringarna färre och antalet slutenvårdsdygn blir färre i nollvisionen jämfört med baslinjen, ett genomsnittligt år mellan 2035 och Tabell 3. Antal primärvårdsbesök, öppenvårdsbesök och slutenvårdsdygn ett genomsnittligt år i baslinjen och i nollvisionen samt skillnaden i nollvisionen gentemot baslinjen Primärvård Öppenvård Slutenvård Baslinjen Nollvisionen Undvikt vårdkonsumtion i nollvisionen I tabell 4 redovisas läkemedelskonsumtionen i nollvisionen jämfört med i baslinjen. Ett genomsnittligt år skulle ett tobaksfritt samhälle enligt dessa beräkningar spara samhället nästan 234 miljoner kronor (dagens penningvärde). Tabell 4. Läkemedelskonsumtion i svenska kronor ett genomsnittligt år i baslinjen och i nollvisionen samt skillnaden i nollvisionen gentemot baslinjen Baslinjen Nollvisionen Undvikt konsumtion av läkemedel i nollvisionen Läkemedel SEK SEK SEK I tabell redovisas konsumtionen av äldreomsorg, uppdelat på antal personer med hemtjänst och antal personer med särskilt boende med heldygnsomsorg, i de två scenarierna. Liksom i föregående tabeller avser även tabell 5 ett genomsnittligt år mellan Antalet personer med hemtjänst var färre i nollvisionen jämfört med baslinjen och
11 antalet personer med särskilt boende var personer färre i nollvisionen. 11 Tabell 5. Antal personer 65+ år med hemtjänst eller särskilt boende ett genomsnittligt år i baslinjen och i nollvisionen samt skillnaden i nollvisionen gentemot baslinjen Hemtjänst Särskilt boende Baslinjen Nollvisionen Undvikt konsumtion av äldreomsorg i nollvisionen Påverkan på socialförsäkringssystem Med en bättre hälsostatus minskar produktionsbortfallet. Simuleringarna visar att det årliga totala antalet sjukdagar minskar i nollvisionen jämfört med i baslinjen, se tabell 6. År 2050 ger nollvisionen färre sjukdagar jämfört med baslinjen. Tabell 6. Antalet sjukdagar bland yrkesverksamma personer år 2050 i baslinjen och i nollvisionen samt skillnaden i nollvisionen gentemot baslinjen Sjukdagar Baslinjen Nollvisionen Undvikta sjukdagar i nollvisionen En friskare befolkning ger färre sjukpensionärer, ett genomsnittligt år blir det enligt studien färre personer med sjukpension, se tabell 7. En konsekvens av en ökad medellivslängd är att simuleringen prognosticerar fler ålderspensionärer i nollvisionsscenariot ett genomsnittligt år jämfört med baslinjen. Tabell 7. Antal förtidspensionärer och antal ålderspensionärer ett genomsnittligt år i baslinjen och i nollvisionen samt skillnaden i nollvisionen gentemot baslinjen Förtidspensionärer Ålderspensionärer Baslinjen Nollvisionen Skillnad mot baslinjen (färre) (fler)
12 Samhällsekonomiska konsekvenser av genomförande av nollvision 2025 De totala årliga kostnadsminskningarna för hälso- och sjukvårdskonsumtion i ett tobaksfritt samhälle uppgår enligt dessa beräkningar till drygt 1 miljard svenska kronor (2010 års penningvärde, ett genomsnittligt år mellan ), se tabell 8. Det minskade produktionsbortfallet som prognosticeras i nollvisionen, ett genomsnittligt år , ger upphov till besparingar på nära 6 miljarder kronor, se tabell 9. Tabell 8. Minskade årskostnader till följd av minskad konsumtion av hälso- och sjukvård och förskrivna läkemedel i nollvisionen jämfört med baslinjen, ett genomsnittligt år Vårdform Vårdkonsumtion Styckkostnad 2 Besparingar i SEK Primärvård SEK Specialiserad SEK öppenvård Slutenvård SEK Läkemedel Totalt Tabell 9. Minskade årskostnader till följd av mindre produktionsbortfall, i nollvisonen, ett genomsnittligt år Socialförsäkring Antal Styckkostnad 3 Besparingar i SEK Sjukdagar SEK Förtidspensionärer SEK Totalt En uppnådd nollvision skulle enligt dessa beräkningar spara samhället ungefär 7 miljarder kronor per år (ett genomsnittligt år ) genom minskad konsumtion av hälso- och sjukvård samt ett minskat produktionsbortfall. Om det ökade antalet ålderspensionärer i nollvisionen tas med i beräkningarna, blir besparingarna 4,4 miljarder kronor. 2 Socialdepartementets beräkningar grundat på vårdkostnader från Skånes och Östergötlands landsting 2008, uppräknat till 2010 års penningvärde 3 SCB:s uppgifter om 2010 års medelinkomst för personer år i riket. Till förvärvsinkomsten lades 40 % sociala avgifter.
13 [1] Den ljusnande framtid är vår. Delresultat från LEV-projektet. Stockholm, Socialdepartementet, &cn=attachmentpublduplicator_0_attachment [2] WHO Report on the Global Tobacco Epidemic, 2011 Warning about the dangers of tobacco. Geneva, World Health Organisation, [3] Cancerfondsrapporten Stockholm, Cancerfonden, [4] Hill C. Tobacco epidemiology. La Revue du praticien. 2012; 62: 3: 325. [5] Målområde 11: Tobak Kunskapsunderlag för folkhälsopolitisk rapport Östersund, Statens Folkhälsoinstitut, [6] Klevmarken A. and Lindgren B. (Eds.) (2008) Simulating an ageing population: a microsimulation approach applied to Sweden, Contributions to Economic analysis, 285, Bingley: Emerald. Pp. xxiii+429. Hardback. ISBN GBP
Mot ett tobaksfritt samhälle
Institutionen för folkhälsovetenskap Folkhälsovetenskapsprogrammet Folkhälsovetenskap Examensarbete grundnivå, 15hp Vårterminen 2012 Mot ett tobaksfritt samhälle Mikrosimuleringar på hälsomässiga och ekonomiska
Läs merTobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete
Tobaksavvänjning en del i ett tobaksförebyggande arbete STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2009 ISBN: 978-91-7257-660-5 OMSLAGSFOTO: sandra pettersson/fotograftina.se FOTO INLAGA: sandra pettersson/fotograftina.se
Läs mer4. Behov av hälso- och sjukvård
4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om
Läs merINVESTERA I HÄLSA VAD VINNER VI?
INVESTERA I HÄLSA VAD VINNER VI? Seminarium den 16 januari 2015 Detta material är använt i en muntlig presentation. Materialet är inte en komplett spegling av Sironas perspektiv. Materialet får inte kopieras
Läs merDen ljusnande framtid är vård. Delresultat från LEV-projektet. Den ljusnande framtid är vård
Den ljusnande framtid är vård Delresultat från LEV-projektet Den ljusnande framtid är vård Beställningsnr: S2010.021 Formgivning och layout: Svensk Information Omslagsfoto: PhotoAlto/Johnér Bildbyrå Tryckning:
Läs merSamhällsekonomiska besparingar av snus som skadereducerare i Sverige 1990-2011
Samhällsekonomiska besparingar av snus som skadereducerare i Sverige 1990-2011 Per Hortlund Elin Gabrielsson HUI RESEARCH AB, 103 29 STOCKHOLM. WWW.HUI.SE. INFO@HUI.SE. Rökning betraktas generellt sett
Läs merStöd för ett nationellt beslut om en utfasningsstrategi för tobaksrökning
Stöd för ett nationellt beslut om en utfasningsstrategi för tobaksrökning Ett kunskapsunderlag med bakgrundsfakta för dig som arbetar med tobakspreventivt arbete i landsting och regioner* Yrkesföreningar
Läs merUtredningsuppdrag 15/03 Strategi för ett tobaksfritt län 2025
Landstingsdirektörens stab Utvecklings- och folkhälsoenheten TJÄNSTESKRIVELSE 2015-10-07 Landstingsstyrelsen 1(2) Referens Diarienummer 150054 Utredningsuppdrag 15/03 Strategi för ett tobaksfritt län 2025
Läs merBehovskartläggning. Komplettering till behovskartläggning 2011 samt fördjupning av äldre hallänningars behov. underlag mars 2012
Behovskartläggning Komplettering till behovskartläggning 2011 samt fördjupning av äldre hallänningars behov underlag mars 2012 Läsanvisning och rapportens upplägg Denna rapport är en fortsättning på arbetet
Läs merIlija Batljan Utmaningar och trender inom äldreomsorg?
Ilija Batljan Utmaningar och trender inom äldreomsorg? Återstående medellivslängd i Sverige 1841-2010 90,00 85,00 80,00 75,00 70,00 65,00 60,00 55,00 50,00 45,00 40,00 Män Kvinnor Linjär (Män) Linjär
Läs merPatienter i specialiserad vård 2007
Patienter i specialiserad vård 2007 Patienter i specialiserad vård 2007 Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00 Fax 08-452 70 50 info@skl.se www.skl.se Upplysningar
Läs merHälsokalkylator. Bakgrund
Hälsokalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många folksjukdomar och har en särskild betydelse för den framtida ohälsan. För folksjukdomar som cancer, hjärtkärlsjukdomar,
Läs merFolkhälsorapport för Växjö kommun 2014
Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget
Läs merTobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete
Tobaksfri kommun en del i ett hälsofrämjande arbete 1 Denna broschyr är en kort sammanfattning av de viktigaste delarna i rapporten Tobaksfri kommun en guide för att utveckla det tobaksförebyggande arbetet.
Läs merBEFOLKNINGSPROGNOS KALMAR KOMMUN
BEFOLKNINGS KALMAR KOMMUN 216-225 Befolkningsprognos för Kalmar kommun 216-225 Innehåll Prognosresultat... 3 Närmare 7 2 fler invånare i Kalmar kommun 225 jämfört med idag... 3 Befolkningsförändringar
Läs merSKL FOLKHÄLSOEKONOMISKA BERÄKNINGAR
SKL FOLKHÄLSOEKONOMISKA BERÄKNINGAR Presentation av resultat Västernorrland Detta material är använt i en muntlig presentation. Materialet är inte en komplett spegling av Sironas perspektiv. Materialet
Läs mer(O)hälsoutmaning: Norrbotten
(O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom
Läs merHellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa
Hellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa Eva Mörk*, Anna Sjögren** & Helena Svaleryd* * Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet ** Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk
Läs merTobaksförebyggande arbete för barn och unga
Välkommen till fokusspår 2: Tobaksförebyggande arbete för barn och unga Scandinav Bildbyrå/Leif Johansson Vilken typ av organisation tillhör du som valt att delta på detta fokusspår? Kommun Region/landsting
Läs merFör en god och jämlik hälsa GEM 2017/0078 En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket
2017-05-15 För en god och jämlik hälsa GEM 2017/0078 En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket Svenska Psykiatriska Föreningen (SPF) tackar för möjligheten att få yttra sig angående denna remiss.
Läs merUppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv
Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv Presentation vid U-FOLDs seminarium Missbruk hos äldre den 21:a januari 2015 i Uppsala Marie Risbeck, enhetschef Folkhälsomyndigheten 2.
Läs merTobacco Endgame, Rökfritt Sverige 2025 En plan för Jämtlands Läns Landsting
Tobacco Endgame, Rökfritt Sverige 2025 En plan för Jämtlands Läns Landsting Version: 1 Ansvarig: Elin Khokhar, Anna Nicolaisen, Ronny Weylandt, Folkhälsocentrum 2(12) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum
Läs merTobak. Ca 2 procent av männen och 1,5 procent av kvinnorna använder e-cigarett med nikotin ibland eller dagligen.
Tobak Under avsnittet om tobak redovisas daglig rökning och snusvanor och från och med år 2018 även e-cigarettvanor. De som svarar på folkhälsoenkäten får frågan Röker du? respektive Snusar du? Med svarsalternativen
Läs merVad har hänt med hälsan i Jämtland under 90-talet?
Vad har hänt med hälsan i Jämtland under 9-talet? E LANDSTINGETS STUDIER OCH JAMES WINOY Utskottskansliet 1998-2-1 Jämtlands läns landsting Box 62 832 23 FRÖSÖN Hälsan försämras - förebyggande insatser
Läs merHälsoekonomiska beräkningar av förebyggande arbete exempel från Hälsokalkylatorn. Samhällsmedicin, Region Gävleborg
Hälsoekonomiska beräkningar av förebyggande arbete exempel från Hälsokalkylatorn Samhällsmedicin, Region Gävleborg 2019-06-10 Inledning Bakgrund och syfte Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara
Läs merSjukvårdens framtida utmaningar Anders Ekholm Analyschef
Sjukvårdens framtida utmaningar Anders Ekholm Analyschef LEV LEV projektet www.regeringen.se Sök på LEV Långsiktig Efterfrågan på Välfärdstjänster: hälso- och sjukvård samt äldreomsorg fram till 2050 Anders
Läs merÄldresatsningen. för 65 år och äldre i Skåne. Rapport-incidens av benskörhetsrelaterade frakturer i Region Skåne (alla diagnospositioner)
Äldresatsningen för 65 år och äldre i Skåne Rapport-incidens av benskörhetsrelaterade frakturer 2001-2013 i Region Skåne (alla diagnospositioner) Caddie Zhou Maria Sandberg Ingemar Petersson ERC Syd (Epidemiologi
Läs merI länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket.
Hälsa Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på hälsan. Självskattad hälsa har ett starkt samband med dödlighet. Frågan är mycket värdefull för att följa befolkningens
Läs merHar hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland
Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Verksamhetsutveckling vård och hälsa, 2019 Rapporten - mål och innehåll Detta är den första folkhälsorapporten sedan
Läs merKostnader sista levnadsåret
1 (18) ju Kostnader sista levnadsåret betydelse för framtida vårdkostnader Juni 2012 Sammanfattning Andelen personer 65 år och äldre i Västra Götaland förväntas öka förhållandevis kraftigt under de närmaste
Läs merminska de negativa hälsoeffekterna av tobaksrökning genom att halvera andelen tobaksrökare till 5 % fram till 2015,
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Cecilia Lindvall TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-04-22 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-05-24, P 27 1 (3) HSN 1509-1090 Svar på skrivelse från (L), (M), (C), (KD),
Läs merFörutsättningarna för Stockholms stad att formellt ställa sig bakom initiativet Tobacco Endgame
Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Socialförvaltningen Tjänsteutlåtande Dnr 3.1.1-576/2017 Sida 1 (6) 2017-10-11 Handläggare Therese Holmkvist Telefon: 08-508 43 028 Till Socialnämnden 2017-11-14
Läs merHälsoekonomiska beräkningar: Cancerpreventionskalkylatorn
Hälsoekonomiska beräkningar: Cancerpreventionskalkylatorn Exempel från Uppsala-Örebros sjukvårdsregion och Gävleborgs län Johan Frisk, Samhällsmedicin vid Forskning och Samhällsmedicin, Region Gävleborg
Läs merTobaksavvänjning sparar liv och pengar
Tobaksavvänjning sparar liv och pengar Tobaksbruket är i dag den största enskilda orsaken till sjukdom, lidande och förtida död i vårt land. Sjutton procent av den vuxna befolkningen röker dagligen och
Läs merSJÄLVMORD I SVERIGE. Författare: Guo-Xin Jiang, Gergö Hadlaczky, Danuta Wasserman. Data:
Nationellt centrum för suicidforskning och prevention () SJÄLVMORD I SVERIGE Data: 1980-2016 Författare: Guo-Xin Jiang, Gergö Hadlaczky, Danuta Wasserman 1 Självmord i Sverige Data: 1980-2016 Innehåll
Läs merNoll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa
Noll fetma 2040 Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa Region Skåne, Lunds universitet, Aventure AB, Fazer bakeries Ltd & Orkla foods Sverige AB Utveckling av vision NOLL FETMA 2040 Utveckla
Läs merUppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011
Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011 Alkohol För 2009 har konsumtionen beräknats till 9,3 liter ren alkohol. Detta innebär att den totala
Läs merInvandrare och pensioner
Invandrare och pensioner Ålderpension för invandrare från länder utanför OECD-området, Lennart Flood & Andrea Mitrut, SOU 2010:105 http://www.sou.gov.se/socialaradet/rapporter.htm Umeå 19 januari 2012
Läs merDen ljusnande framtid är vård
Den ljusnande framtid är vård Fokus på effektiviseringsgapet www.regeringen.se sök på LEV Den ljusnande framtid är vård Bakgrund - en åldrande befolkning medför ökad efterfrågan på vård och omsorg Syfte
Läs merHur kan prioriteringar i äldreomsorgen förbättras ur de äldres perspektiv?
Hur kan prioriteringar i äldreomsorgen förbättras ur de äldres perspektiv? Seminarium för KEFU 26 november 2015 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys Uppdrag att ur ett patient- brukar- och medborgarperspektiv
Läs merBenartärsjukdom en global pandemi? BIRGITTA SIGVANT
Benartärsjukdom en global pandemi? BIRGITTA SIGVANT Vad är en pandemi? Pandemia= hela folket När en infektionssjukdom sprids över stora delar av världen och drabbar en stor andel av befolkningen Socialstyrelsen
Läs merSysselsättning, hälsa och dödlighet
22, hälsa och dödlighet Figurerna på följande sidor visar andelen överlevande, andelen med god hälsa och andelen sysselsatta män och kvinnor födda 1930, 1945 och 1955. Som tidigare nämnts beräknas förväntat
Läs merNordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer
Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer Denna beskrivning av hälsoläget och bestämningsfaktorer för hälsan baseras på ett flertal registeroch enkätuppgifter. Beskrivningen uppdateras årligen av Samhällsmedicin,
Läs merPM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund
PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund AMF utgav en rapport för några år sedan som analyserade pensionärernas konsumtionsmönster och hur dessa skilde sig åt jämfört med den genomsnittliga befolkningen.
Läs merKulturskolan i siffror
Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 kulturradet@kulturradet.se www.kulturradet.se Sid 1 (9) Kulturskolan i siffror Statistik om kulturskoleverksamhet för år 2011 2017 Inledning
Läs merHälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar
Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonom/PhD Inna Feldman Uppsala Universitet Dat 131122 Innehåll Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar
Läs merPrimärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016
Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer
Läs merLÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER
Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att
Läs merimport totalt, mkr index 85,23 100,00 107,36 103,76
1. a) F1 Kvotskala (riktiga siffror. Skillnaden mellan 3 och 5 månader är lika som skillnaden mellan 5 och 7 månader. 0 betyder att man inte haft kontakt med innovations Stockholm.) F2 Nominalskala (ingen
Läs merPM: Sjukfrånvaro uppdelat på bransch och sektor
2017-09-21 PM: Sjukfrånvaro uppdelat på bransch och sektor Sammanfattning I redovisningen nedan jämförs sjukfrånvaron inom hälso- och sjukvård, som drivs av landsting respektive privata aktörer samt utbildning
Läs mer2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03
2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor
Läs merPSORIASIS en hud- och ledsjukdom som begränsar arbetsförmågan och sociala relationer. Stor enkätundersökning bland 2000 medlemmar i Psoriasisförbundet
Kortrapport av: PSORIASIS en hud- och ledsjukdom som begränsar arbetsförmågan och sociala relationer Stor enkätundersökning bland 2000 medlemmar i Psoriasisförbundet Fakta om undersökningen BAKGRUND Psoriasisförbundet
Läs merTill ytan är Västernorrland landets 6:e största län, till befolkning landets 6:e minsta län.
För att beskriva hur barn och unga i Västernorrland mår har vi som arbetar med folkhälsa i länets 7 kommuner, i landstinget och på länsstyrelsen, sammanställt data från olika statistiska källor och undersökningar.
Läs merAndel (%) flickor och pojkar i årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet med olika drogvanor, 2018
Regionstyrelseförvaltningen 18-7-4 Cora Juniwik, Veronica Hermann, Delresultat från drogvaneenkäten (CAN, Centralförbundet för Alkohol och Narkotikaupplysning) i årskurs 9 samt i årskurs 2 på gymnasiet
Läs merHemtjänst, vård- och omsorgsboende eller mitt emellan? Vad vill morgondagens äldre ha för stöd i sitt boende?
Hemtjänst, vård- och omsorgsboende eller mitt emellan? Vad vill morgondagens äldre ha för stöd i sitt boende? Äldreriksdagen 16 september 2016 Ja, vi behöver nog allting egentligen. Dels behöver vi bygga
Läs merBelastning på samhället vid ett utbrott av den nya pandemiska influensan A(H1N1) 2009. Preliminära resultat
Belastning på samhället vid ett utbrott av den nya pandemiska influensan A(H1N1) 29 Preliminära resultat Artikelnr 29-126-245 Publicerad Hwww.socialstyrelsen.se, september 29, reviderad sid 11 2 Förord
Läs merTobacco Endgame Rökfritt Sverige 2025 en bortre parentes för den svenska tobaksepidemin
Tobacco Endgame Rökfritt Sverige 2025 en bortre parentes för den svenska tobaksepidemin Underlag för Västerbottens läns landsting för ett beslut om att stödja utfasningen av tobaksrökning för ett Rökfritt
Läs merRegeringens ANDT-strategi halvvägs mot 2015
Regeringens ANDT-strategi halvvägs mot 2015 Maria Renström Ämnesråd/Gruppledare ANDT och Socialtjänst Övergripande mål Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala
Läs merDrogpolitiskt program
Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,
Läs merRökning produktionsbortfall och sjukvårdskostnader
Rökning produktionsbortfall och sjukvårdskostnader Kristian Bolin och Björn Lindgren www.fhi.se Rapport nr R 24:3 R 24:3 ISSN: 1651-8624 ISBN: 91-7257-263-9 FÖRFATTARE: KRISTIAN BOLIN OCH BJÖRN LINDGREN
Läs mer732G60 - Statistiska Metoder. Trafikolyckor Statistik
732G60 - Statistiska Metoder Trafikolyckor Statistik Projektarbete Grupp 2 Linköpings Universitet VT2011 En framtid där människor inte dödas eller skadas för livet i vägtrafiken Albin Bernholtz, albbe876
Läs merDe äldres hälsoutveckling
Framtidens äldreomsorg behov och finansiering De äldres hälsoutveckling Mårten Lagergren Gysinge 5 oktober 2011 De fyra åldrarna Funktionsförmåga Nivå för oberoende 1:a 2:a 3:e 4:e åldern åldern åldern
Läs merNya socioekonomiska indata gällande fr.o.m. 1 april 2016: En sammanfattande beskrivning av hur indata tagits fram
Nya socioekonomiska indata gällande fr.o.m. 1 april 2016: En sammanfattande beskrivning av hur indata tagits fram Förutsättningarna på nationell nivå är hämtade från Långtidsutredningen 2015 (LU15) Befolkningsframskrivningen
Läs merNationella diabetesregistret Uppföljning av primärvården i Östergötland 2010
Nationella diabetesregistret Uppföljning av primärvården i Östergötland 21 Eva Törnvall Kvalitetssamordnare FoU-enheten för närsjukvården 1 (7) Uppföljning av diabetes inom primärvården 21. Enligt avtal
Läs merSKL FOLKHÄLSOEKONOMISKA BERÄKNINGAR
SKL FOLKHÄLSOEKONOMISKA BERÄKNINGAR Metodbeskrivning Detta material är använt i en muntlig presentation. Materialet är inte en komplett spegling av Sironas perspektiv. Materialet får inte kopieras eller
Läs merDEN TIDSINSTÄLLDA BOOMEN Befolkningsutveckling, vårdkontakter och kostnader
DEN TIDSINSTÄLLDA BOOMEN Befolkningsutveckling, vårdkontakter och kostnader Nationella nätverkskonferensen Piteå 10 februari 2010 Bengt Göran Emtinger Landstinget i Östergötland DN debatt sommaren 2008
Läs merÖppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting
Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009 Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting
Läs merVälfärdsbokslut 2011. Utdrag: Goda levnadsvanor
Välfärdsbokslut 211 Utdrag: Goda levnadsvanor Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning 1.1.2 Inkomst
Läs merRCC:s handlingsplan för ett rökfritt Sverige
RCC:s handlingsplan för ett rökfritt Sverige RCC anser att Sveriges riksdag bör fatta ett beslut om ett årtal då Sverige ska vara rökfritt! Ett av de övergripande målen i den nationella cancerstrategin
Läs merRiskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator
Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer
Läs merPsykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)
Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer
Läs mer2013-10-15. Medellivslängd vid 65 år. Olika livsfaser. 4:e åldern. Förväntad medellivslängd vid födseln 1900-2006 1900-2006.
Vård och omsorg om äldre Pär Schön Aging Research Center Karolinska Institutet Stockholms universitet par.schon@ki.se Dagens föreläsning: Åldrandet generellt Demografisk utveckling Hur mår de äldre? Socialpolitiska
Läs merEn kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR
En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås - En del av projekt TOPSOMAR December 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1. BAKGRUND 2 1.1. Invånarstatistik Västmanland 2 2.
Läs mer2011-09-02. Grunderna i epidemiologi. Innehåll: Vad är epidemiologi? Epidemiologins tillämpningsområden
Innehåll: Grunderna i epidemiologi Vad är epidemiologi? Beskriva 5 olika typer av studiedesign Beskriva 3 olika typer av sjukdomsmått Emilie.agardh@ki.se Diskutera orsaker och samband Varför är epidemiologi
Läs merAtt stärka äldre personers psykiska hälsa
Att stärka äldre personers psykiska hälsa Vad kan hälsofrämjande arbete bidra med? Hur kan bemötande inom vård och omsorg påverka? Exempel från ett utvecklingsprojekt i Kumla Vad har hälsofrämjande arbete
Läs merRegionens Kunskapsunderlag Mathias Karlsson & Nina Öhrn Karlsson
Regionens Kunskapsunderlag 2019-05-08 Mathias Karlsson & Nina Öhrn Karlsson Källa: SCB, egna beräkningar Befolkningsförändring i Kalmar län 1968 2018 Källa: SKL Förändring, % Behoven av välfärden ökar
Läs merStatens åtagandekostnad för sjuk- och aktivitetsersättning
2005:3 Statens åtagandekostnad för sjuk- och aktivitetsersättning Uppskattning under 49 år, räknat från ett basår ISSN 0283-0965 Uppdraget Socialdepartementet har i en skrivelse till Försäkringskassan
Läs merSkolelevers drogvanor
2015 Almedalen 2 juli 2015 Anna Englund anna.englund@can.se www.can.se Riksrepresentativ urvalsundersökning av skolelever Genomförd i årskurs 9 årligen sedan 1971 världens längsta tidsserie på området
Läs merSjälvmordsförsök i Stockholms län. Data: Guo-Xin Jiang. Gergö Hadlaczky. Danuta Wasserman
Nationellt centrum för suicidforskning och prevention (NASP) Självmordsförsök i Stockholms län Data: 1987-2016 Guo-Xin Jiang Gergö Hadlaczky Danuta Wasserman 1 Självmordsförsök i Stockholms län Data: 1987-2016
Läs merMARS 2015. Företagsamheten 2015. Mymlan Isenborg, Restaurang Surfers. Vinnare av tävlingen Gotlands mest företagsamma människa 2014.
MARS 2015 Företagsamheten 2015 Mymlan Isenborg, Restaurang Surfers. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?...
Läs merSjälvmord i Stockholms län och Sverige
Självmord i Stockholms län och Sverige 1980-2007 Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2009:22 På uppdrag av Stockholms läns landsting Karolinska Institutets folkhälsoakademi (KFA) etablerades den 1
Läs merFöretagsamheten 2014 Hallands län
Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...
Läs merSjälvmordsförsök i Sverige
Nationellt centrum för suicidforskning och prevention (NASP) Självmordsförsök i Sverige Data: 1987-2016 GUO-XIN JIANG GERGÖ HADLACZKY DANUTA WASSERMAN 1 Självmordsförsök i Sverige Innehåll Statistik över
Läs merMIND- INDEX Tema: Första året med Självmordslinjen
38 MIND- INDEX 2016 39 Johanna Hoffsten är folkhälsovetare med inriktning på folkhälsoepidemiologi. SAMMANFATTNING Västerbottens län är högst rankat enligt Mind-index 2016, vilket därmed indikerar att
Läs merTOBAK. 12 000 onödiga dödsfall varje år ditt nej kan göra skillnad En samtal med föräldrar med barn i skolan
TOBAK 12 000 onödiga dödsfall varje år ditt nej kan göra skillnad En samtal med föräldrar med barn i skolan Samtal om Andel unga som brukar tobak Varför och vilka brukar tobak? Varför bör unga inte bruka
Läs mer21 601 1 055 390 90-94 1 036 083 4 756 021 90-94 4 726 834 80-84 80-84 70-74 70-74 60-64 50-54 60-64 50-54 50-54 40-44 40-44 40-44 30-34 30-34 20-24
Bakgrundsfakta Folkmängd 31 december 211 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 21 727 9-94 21 61 1 55 39 9-94 1 36 83 4 756 21 9-94 4 726 834 8-84 8-84 8-84 7-74 7-74 7-74 6-64 6-64 6-64
Läs merEn god vård i Dalarna. Dalarnas kvalitetsresultat på Socialstyrelsens övergripande indikatorer,
En god vård i Dalarna Dalarnas kvalitetsresultat på Socialstyrelsens övergripande indikatorer, 2014-2016 Baserad på öppna jämförelser 2017 En god vård? Övergripande uppföljning utifrån sex frågor om hälso-
Läs merDenna PowerPoint-fil innehåller samtliga diagram från CANs publikation Drogutvecklingen i Sverige 2008 (CAN-rapport nr 113)
Denna PowerPoint-fil innehåller samtliga diagram från CANs publikation 2008 (CAN-rapport nr 113) Det är tillåtet att: a) spara en kopia av presentationen b) att använda valfritt antal bilder i egna presentationer.
Läs merSammanfattning av Socialförsäkringsrapport 2011:09
Sammanfattning av Socialförsäkringsrapport 2011:09 Populationen i föreliggande undersökning består av de 5,13 miljoner individer, 20 år och äldre, som besökt tandvården en eller flera gånger under perioden
Läs merHälsa på lika villkor
Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Katarina Paulsson Gunnel Boström Innehåll Levnadsvanor Psykisk ohälsa Fysisk ohälsa Läkemedel Vårdkontakter, ej ungdomsmottagning
Läs merKIRK SCOTT CENTRUM FÖR EKONOMISK DEMOGRAFI, EKONOMIHÖGSKOLAN, LUNDS UNIVERSITET
Du gamla, du fria. Vägen mot ett äldre och multikulturellt Sverige KIRK SCOTT CENTRUM FÖR EKONOMISK DEMOGRAFI, EKONOMIHÖGSKOLAN, LUNDS UNIVERSITET Hur ser Sverige ut idag? Och hur kom vi hit? Fokus på
Läs merDRIVKRAFTER OCH MÖJLIGHETER TILL ETT FÖRLÄNGT ARBETSLIV. Per Johansson Lisa Laun Mårten Palme Helena Olofsdotter Stensöta
DRIVKRAFTER OCH MÖJLIGHETER TILL ETT FÖRLÄNGT ARBETSLIV Per Johansson Lisa Laun Mårten Palme Helena Olofsdotter Stensöta Äldre arbetar allt längre Vad är bakgrunden till den observerade utvecklingen? Vilka
Läs merSammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012
Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets
Läs merTandvårds- och läkemedelsförmånsverkets allmänna råd
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets allmänna råd Ändring i Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets allmänna råd (TLVAR 2003:2) om ekonomiska utvärderingar; TLVAR 2017:1 beslutade den 26 januari 2017.
Läs merIPS-Arbetscoacher. GHQ12 - Självskattad psykisk hälsa och hälsorelaterad livskvalitet Uppföljning av projektdeltagare. Inna Feldman Hälsoekonom, PhD
IPS-Arbetscoacher GHQ12 - Självskattad psykisk hälsa och hälsorelaterad livskvalitet Uppföljning av projektdeltagare Inna Feldman Hälsoekonom, PhD November 2016 1 Sammanfattning General Health Questionnaire
Läs merHur påverkas pensionssystemets finansiella ställning av ett längre arbetsliv
1 (6) PM Analysavdelningen Erik Granseth 010-454 23 02 Hur påverkas pensionssystemets finansiella ställning av ett längre arbetsliv Effekter av höjd pensionsålder i Pensionsmyndighetens pensionsmodell
Läs merNationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram
Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram 2 Innehåll Indikatorer 5 Depression och ångestsyndrom vårdens processer och resultat
Läs merEn samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Socialdepartementet
En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2016 2020 Det övergripande målet för ANDTpolitiken ligger fast Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, minskade medicinska
Läs merKOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.
KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är
Läs merNationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Indikatorer Bilaga
Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Indikatorer Bilaga Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier
Läs mer