Sjukvårdens framtida utmaningar Anders Ekholm Analyschef

Transkript

1 Sjukvårdens framtida utmaningar Anders Ekholm Analyschef LEV

2 LEV projektet Sök på LEV Långsiktig Efterfrågan på Välfärdstjänster: hälso- och sjukvård samt äldreomsorg fram till 2050 Anders Ekholm, Pontus Johansson, Lisa Brouwers, Nils Janlöv, Josepha Lindblom, Kalle Mäkilä och Karin Mossler LEV

3 Syftet med LEV Bakgrund: en åldrande befolkning Analysera långsiktig utveckling av efterfrågan på, och kostnader för, sjukvård och äldreomsorg Lyfta fram vilka faktorer som är centrala för utvecklingen Ta fram olika scenarier för hur efterfrågan och kostnaderna kan komma att utvecklas under olika antaganden om hälsooch teknologiutveckling Analysera scenariernas effekter på nuvarande finansieringssystem

4 600 Bakgrund: en åldrande befolkning Förändring av antal personer i olika åldrar jämfört med år 2005 (1000-tal) år år år

5 Demografisk försörjningskvot hur många personer förutom sig själv måste varje person i arbetsför ålder försörja Ca 20 % försämring av försörjningskvoten mellan Arbetsför ålder: 16-64

6 Kostnad för hälso- och sjukvård och äldreomsorg, total kostnad och kostnad per person fördelat per åldersgrupp Källa: HEK 2006, Finansdepartementet 2006.

7 Offentlig konsumtion per person och ålder Public consumtion per capita SEK Sjukvård Äldreomsorg år 10-14år 20-24år 30-34år 40-44år 50-54år 60-64år 70-74år 80-84år 90-94år 0 Övrigt Barnomsorg Ungdomsutbildning Vuxenutbildning Sjukvård Äldreomsorg

8 SESIM en mikromodell simuleringsmodell med individer (3%) nya moduler vårdkonsumtion: primärvårdsbesök PV öppenvårdsbesök ÖV slutenvårdsdagar SV läkemedelkonsumtion LM fokussjukdomar uppdaterade moduler hemtjänst särskilt boende ny koppling hälsa - dödsrisk Vårdkonsumtion Hemtjänst Särskilt boende Fokussjukdomar: cancer hjärt/kärl diabetes demens

9 100% Fördelning av hälsa utifrån kön och utbildningsnivå (åldersgrupp: 65 +) 90% 80% 29% 34% 44% 21% 27% 36% 70% 60% 50% 40% 34% 34% 31% 31% 23% 32% 32% 4 = full hälsa 3 = lätt ohälsa 2 = måttlig ohälsa 1 = svår ohälsa 30% 20% 10% 0% Gru 21% 16% Gy 19% 13% 15% 10% Högsk 25% Gru 22% 19% Gy 18% 14% Högsk Män Kvinnor

10 Vad påverkar primär och öppenvårdskonsumtionen? Variabel som påverkar PV Hälsostatus Förra årets PV-besök Hur (dålig fler) (många fler) Variabel som påverkar ÖV Hälsostatus Förra årets ÖV besök Ålder [för yngre män] Ålder [för äldre] Utbildning [för äldre] Bostadsregion [för äldre] Hur (dålig fler) (många fler) (ung färre) (gammal fler) (universitet fler) (storstad fler)

11 Vad styr slutenvård och läkemedelskonsumtionen? Variabel som påverkar SV Hälsostatus Samma års ÖV besök Förra årets SV besök [för äldre] Baby [för yngre] Födelseland [för yngre] Kön [för äldre] Relativ inkomst [för äldre] Sambo [för äldre] Födelseland [för äldre] Hur (dålig fler) (många fler) (många fler) (ja fler) (Sverige fler) (kvinna fler) (hög fler) (ja fler) (Sverige färre) Variabel som påverkar LM Hälsostatus Samma års ÖV besök Samma års SV besök Baby [för yngre] Födelseland [för yngre] Kön [för äldre] Relativ inkomst [för äldre] Sambo [för äldre] Födelseland [för äldre] Hur (dålig mer) (många mer) (många mer) (ja mer) (Sverige mer) (kvinna mer) (hög mer) (ja mer) (Sverige mindre)

12 ADL och/eller DEMENS (65 +) % Summa av Count ADLDEM ADLberoende Demens 90.00% 0 Nej Nej Sesim år % 70.00% 60.00% 1 Nej Ja 2 Ja Nej 3 Ja Ja Addem % % % 20.00% 10.00% 0.00% 65 till till till Agegroup2

13 Vi kommer leva längre - men blir det sjuka eller friska år? Återstående medellivslängd vid 65 års ålder samt schematisk uppdelning på friska och sjuka år enligt olika teorier Vad består de extra 2.5 åren av? Utgångsläge ,4 5 Tre scenarier: Ökad sjuklighet ,4 7,5 Friska år Utökad sjuklighet Adderar sjuka år Sjuka år Uppskjuten ,9 5 Uppskjuten Adderar friska år Komprimerad , Komprimerad Adderar fler friska år, tiden i sjukdom förkortas

14 Övriga scenarier: Lancet, fokussjukdomar och AMR Hälsostatus i fyra nivåer ger en trubbig beskrivning Explicit representation av folkussjukdomar drabbar många människor är kostsamma Cancer / Hjärt-kärl / Diabetes / Demens Vårdkonsumtion och dödsrisker baserade på EpC patientregister Scenarier: dagens risker (referens), med trender, himmelskt (hälso-scenario), helvetiskt (sjuklighetsscenario) AMR-scenario (antibiotika-resistens) i samarbete med STRAMA vid SMI Vidare har vi gjort en alternativ befolkningsutveckling, kallad Lancet-scenariot

15 11,5 11,0 Befolkningsutveckling SCB vs. SESIM och LANCET Befolkningen ökar framöver både utifrån SCBs prognos, Lancet och SESIMs framskrivning (den nedre linjen, som visar utvecklingen när förhållanden hålls konstanta vårt referensscenario ). 10,5 10,0 9,5 Ambition: att fylla gapet med olika hälsoscenarier. 9, SCB Referensscenario Lancet

16 Befolkningens komposition Komprimerad sjuklighet Lancet Kvinnor svår ohälsa Kvinnor måttlig ohälsa Kvinnor lätt ohälsa Kvinnor full hälsa Män svår ohälsa Män måttlig ohälsa Män lätt ohälsa Män full hälsa

19 Procentuell ökning av vårdkonsumtion Primärvård Öppenvård Slutenvård Läkemedel Befolkning

20 Centrala drivkrafter för efterfrågeutvecklingen på hälso- och sjukvård Hälsoutvecklingen: marginellt bidrag till minskad konsumtion Konsumtion av slutenvård: Mest åldersberoende Utbildningsnivån ökar 45% Om befolkning inte åldrats hade antalet slutenvårdsdagar per individ minskat med 2,4 % fram till 2050 Konsumtionen av öppenvård och läkemedel ökar vid en ålderskorrigering: beror mer på utbildnings- och inkomstutveckling 40% 35% 30% 25% Grundskola Gymnasium Högskola Den höjda utbildningsnivån bidrar till att minska den ålderstandardiserade efterfrågan på hälso- och sjukvård 20%

21 Befolkningens äldreomsorgsbehov Komprimerad sjuklighet Lancet Kvinnor svår ohälsa Kvinnor måttlig ohälsa Kvinnor lätt ohälsa Kvinnor full hälsa Män svår ohälsa Män måttlig ohälsa Män lätt ohälsa Män full hälsa

24 Centrala drivkrafter för efterfrågeutvecklingen på äldreomsorg Konsumtionen minskar pga något minskad funktionsnedsättning och demens Vid en ålderskorrigeringen minskar: antalet hemtjänsttimmar per individ med 0,4 % per år särskilt boende med ca 0,2 % per år Den främsta förklaringen till den ökade efterfrågan är en ökad andel äldre i befolkningen Efterfrågetillväxten är störst bland de allra äldsta (störst behov av särskilt boende)

25 Jämförelse av hälso- och sjukvårdskonsumtion vid olika hälsoscenarier Procentuell kostnadsutveckling för demografiskt betingad efterfrågan 130% Snitt 0,66 % Snitt 0,60 % 125% Snitt 0,58 % 120% 115% 110% Snitt 0,32 % 105% 100% Utökad sjuklighet Uppskjuten sjuklighet Komprimerad sjuklighet Befolkning

26 Jämförelse av äldreomsorgskonsumtion vid olika hälsoscenarier Procentuell kostnadsutveckling för demografiskt betingad efterfrågan 180% 170% 160% Snitt 1,40 % Snitt 1,31 % Snitt 1,28 % 150% 140% Snitt 0,91 % 130% 120% 110% 100% Komprimerad Uppskjuten Utökad Befolkning 65+

27 Vård och äldreomsorg inklusive ambitionshöjning/teknologieffekt. Sektorns andel av BNP. 17,0% 16,5% 16,0% 15,5% 15,0% 14,5% Utökad sjuklighet Uppskjuten sjuklighet Komprimerad sjuklighet En historisk kostnadsökning om 0,8 procent per år har lagts till den demografiskt betingade utvecklingen 14,0% 13,5% 13,0% 12,5% 12,0%

28 180% Personalbehov sjuksköterskor Årsarbetare 170% 160% 150% 140% 130% 120% Personaltillgång har beräknats av Socialstyrelsen År HS Äld. Behov år HS (29-25%) Äld. (76-67 %) 110% 100% 90% Sjusköterskor - utökad äld Prognos, sjuksköterskor Sjuksköterskor - komprimerad HS Bibehållen personaltäthet 65+ Sjuksköterskor - kompirimerad äld Sjuksköterskor - utökad HS Bibehållen personaltäthet Brist HS Äld.

29 Personalbehov läkare Årsarbetare 130% 120% 110% 100% 90% Läkare - utökad Läkare - uppskjuten Personaltillgång har beräknats av Socialstyrelsen År Behov år Vid avsaknad av nettoimmigration av ca 400 läkare per år uppstår brist på ca 4000 läkare år 2023 Läkartätheten per invånare behöver öka Läkare - komprimerad Prognos, läkare, inkl. nettomigration Prognos, läkare, nettomigration=0 Bibehållen läkartäthet

30 Framskrivning av totalt personalbehov inom hälsooch sjukvård samt äldreomsorgen Årsarbetare 180% 170% 160% 150% 140% 130% 120% 110% Äldreomsorg Hälso- och sjukvård År Tot HS Äld. Behov år Tot. (46 %) HS (28%) Äld. (76 %) Befolkningsökning 14 % 100% Utökad - HS Uppskjuten - HS Komprimerad - HS Utökad - Äld Uppskjuten - Äld Komprimerad - Äld

31 Behov och tillgång på personal i äldreomsorgen Årsarbetare 180% 170% 160% 150% 140% 130% 120% 110% 90% 100% 80% 70% Behovet har beräknats utifrån utökad sjuklighet Tillgången baseras på Socialstyrelsen prognos för sjuksköterskor Därtill antas att andelen av den arbetsföra befolkningen som arbetar i äldreomsorgen per län är densamma som utvecklingen i riket Gotlands län Norrbottens län Dalarnas län Västernorrlands län Gävleborgs län Kalmar län Södermanlands län Jämtlands län Västmanlands län Kronobergs län Blekinge län Uppsala län Hallands län Jönköpings län Värmlands län Västerbottens län Östergötlands län Örebro län Hela riket Västra Götalands län Skåne län Stockholms län Prognos personalbehov 2030/2010 Prognos arbetsför befolkning 2030/2010 Prognos personaltillgång 2030/2010

32 Fokussjukdomar Vi har valt att specificera ohälsan i befolkningen för att undersöka effekten av alternativa utvecklingar Särskilt relevanta sjukdomsgrupper har tagits med Cancer (5 typer) Hjärt/kärl (2 typer) Diabetes Demens För dessa används specifik vårdkonsumtion och särskilda dödsrisker hämtade från EpCs register

33 Sammanfattning: Åldersstandardiserad kostnadsutveckling vid scenarier för fokussjukdom Jämförelsen visar den kostnadsutveckling som äger rum om samtliga scenarios genererar en befolkningstillväxt enligt SCB Cancer Demens Genomsnittlig årlig kostnadsutveckling i relation till referensscenariot (miljarder kr) Sammantagen kostnadsutveckling i relation till referensscenariot (miljarder kr) Genomsnittlig årlig kostnadsutveckling i relation till referensscenariot (miljarder kr) Sammantagen kostnadsutveckling i relation till referensscenariot (miljarder kr) Diabetes Genomsnittlig årlig kostnadsutveckling i relation till referensscenariot (miljarder kr) Sammantagen kostnadsutveckling i relation till referensscenariot (miljarder kr) Hjärt- och kärl Genomsnittlig årlig kostnadsutveckling i relation till referensscenariot (miljarder kr) Sammantagen kostnadsutveckling i relation till referensscenariot (miljarder kr) Trend 1,9 77 Sjuklighetsscenario 6,4 255 Hälsoscenario -5,6-223 Sjuklighetsscenario 13,3 533 Hälsoscenario -18,1-725 Sjuklighetsscenario Hälsoscenario Trend -1,7-66 Sjuklighetsscenario 2,8 111 Hälsoscenario -4,8-194

34 Resultat Till 2050 väntas kostnaderna för: Äldreomsorg ökar med 70% Hälso- och sjukvård ökar med 30% med ökad ambition/teknologinivå 80%

35 Vård och omsorgs andel av BNP 2050 Stiger från 13% till 16% Motsvarar ökning med 110 miljarder i dagens priser Kostar idag ca 330 mdr

36 Den framtida hälsan mäts i kvalitetsjusterade levnadsår (QALY:s) QALY hälsoindex som kombinerar livslängd och livskvalitet Baseras på befolkningsundersökningar där livskvaliteten i olika hälsotillstånd värderas QALY = 1 - betecknar ett liv i full hälsa QALY = 0 - betecknar ett liv som inte är bättre än att vara död QALY:s används framför allt vid hälsoekonomiska analyser där man vill jämföra effekten av behandlingar med olika utfall. Vi har översatt de olika hälsotillstånden i modellen till livskvalitetsvikter: Ej funktionedsatt eller dement Funktionsnedsatt eller dement Full hälsa Lätt ohälsa Måttlig ohälsa Svår ohälsa

37 Antal kvalitetsjusterade levnadsår Fler människor och längre liv kostar men god hälsa är också värt något QALY = quality adjusted life years Uppskjuten sjuklighet Komprimerad sjuklighet Grafen visar antal extra år med full hälsa - jämfört med scenariot samma hälsa som i dag

38 Vägval Finansieringsmodeller, Besparingar eller Effektivisering?

39 Personalbrist inom äldreomsorg år 2030 per län ,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% Brist år 2030 Riket ca Bristen är mest springande: Gotland Norrbotten, Dalarna och Västerbotten Blekinge län Dalarnas län Gotlands län Gävleborgs län Hallands län Jämtlands län Jönköpings län Kalmar län Kronobergs län Norrbottens län Skåne län Stockholms län Södermanlands län Uppsala län Värmlands län Västerbottens län Västernorrlands län Västmanlands län Västra Götalands län Örebro län Östergötlands län Brist på antal årsarbetare i äldreomsorgen 2030 Brist som andel av arbetsför befolkning

40 Effektiviseringar, bättre hälsa och fler arbetade timmar Simuleringarna visar att behoven av vård och äldreomsorg 2050 innebär en utmaning, men att det finns tid att förändra Det finns en stor potential i effektiviseringar i verksamheten; att göra rätt saker och göra dem på rätt sätt Det går att påverka sjuklighet och funktionsförmåga och minska dess hindrande verkan Det finns möjligheter att öka antalet arbetade timmar genom fler i arbete och längre tid på arbetsmarknaden

41 Många bäckar små konkreta exempel på sätt att minska kostnaderna Förbättrad folkhälsa simuleringarna visar en potential på 16,3 miljarder kr Fallolyckor en halvering 4 miljarder kr Vårdskador undvikbara vårdskador inom slutenvård 5 miljarder kr Vårdrelaterade infektioner direkt vårdkostnad 3,7 miljarder kr Demenssjukdom skjuta upp insjuknandet 5 år halverar 12 miljarder kr Högt blodtryck sänkning av blodtryck -> mindre stroke 3 miljarder kr Effektiv vård och omsorg lika bra som effektivaste landstingen10 miljarder kr Totalt 54 av 110 miljarder

42 Årlig procentuell produktivitetsförändring / / / /1975 Jordbruk med binäringar 1,4 1,8 4,9 3,6 Industri 2,7 2,5 5,5 3,7 Byggnadsverks amhet 0,7 2,7 3,5 1,4 Transporter 0,9 3,1 4,4 2,9 Privata tjänster 0,9 2,1 1,4 1,9 Offentliga tjänster 0,5 1,3-0,2 0,2 1971/ /2005

43 Slutsats: de framtida behoven kan mötas! Med en produktivitetsökning på 0,6 0,7 procent per år inom vård- och omsorg kan det ökade behovet mötas utan att öka sektorns andel av BNP Det är möjligt att kombinera åtgärder för att möta de ökande behoven: Bättre hälsa och funktionsförmåga minskar behovet av vård och omsorg Tillgänglighet och hjälpmedel Fler arbetade timmar bidrar till tillväxten En effektivare vård och omsorg kan innebära bättre resultat och/eller minskade kostnader Nytänkande, utveckling och forskning Organisationsinnovationer och kapitalintensitet

44

45 Vilka nya krav på verksamheten? Prevention Integrerad del omsorg re- och habiliteringsinsatser Kvalitetsregister, behov, insats, resultat Öppna jämförelser på personnivå X-price, innovationsfond? Co-production dvs en samproducerad tjänst Uppkoppling av hjälpmedel till register/journaler Pressbyrån och Travet Beslutstödssystem och ruttoptimering Simulering kontrafaktiska analyser Decision room Användarinvolvering för utveckling

46 Krav på professionsrollen Empati och High-Tec Patientcentrering vs producentcentrering Resultatfokusering; personens livskvalitét Co-Production vs ge vård Punktproduktivitet vs systemproduktivitet Big data profilering - simulering Systematiskt förbättringsarbete Träffa aldrig patienter! (i onödan)

47 Fokusskift från sjukvårdproducent till befolkningsansvar

48 Produktivitet Knut Wicksell

49 Tack! Sök på LEV