Hållbar fiskförsörjning i Stockholms Län

Transkript

1 Ett samarbetsprojekt mellan många aktörer Hållbar fiskförsörjning i Stockholms Län Varför är bara 2 % av den fisk som konsumeras i Stockholms län producerad lokalt inom länet? Varför är 80 % av den fisk som äts i Stockholmsregionen importerad? Hur kan vi öka den lokala försörjningen med fisk i Stockholms län? KTH har i samarbete med företaget Ecoloop och ett antal aktörer påbörjat ett arbete på temat Hållbar fiskförsörjning i Stockholms län. Projektet finansieras av Landstingets Miljöfond i Stockholms län. I en första etapp, genomförd under perioden november 2008 till och med juni 2009 har ett nätverk för hållbar fiskförsörjning etablerats och ett antal nyckelfrågeställningar identifierats. De viktigaste nyckelfrågeställningarna som identifierats är (1) hur hanterar man en så komplex fråga som hållbar fiskförsörjning i en storstadsregion (t ex vilka aktörer behöver vara med och ha synpunkter?), (2) hur åstadkommer vi en hållbar förvaltning av existerande vildfiskbestånd i regionen, (3) hur får vi till stånd mer hållbar fiskodling i regionen, (4) hur kan distributörer, grossister, och konsumenter agera för att få till stånd en mer hållbar fiskförsörjning och (5) hur kan kompetensen bland de olika inblandade aktörerna höjas så att agerandet blir mer effektivt. I en andra etapp bearbetar vi nu litet mer i detalj frågeställningarna (1), (3) och (4). Arbetet har en stark koppling till mål och visioner i den regionala utvecklingsplanen för Stockholms län (RUFS 2010) och är inriktat mot att få till stånd konkreta åtgärder och projekt som leder till en mer hållbar fiskförsörjning och bidrar till en resurseffektiv region med ett mer diversifierat och utvecklat lokalt näringsliv. 1

2 Mål, inriktning och avgränsningar Mål Det här föreslagna projektet syftar till att stärka den påbörjade processen att få till stånd en ökad lokal fiskförsörjning i Stockholms län. Delmålen i projektet är att genom etablering av arbetsgrupper (i) förstärka det i etapp 1 utvecklade nätverket, (ii) utarbeta förslag till projekt för att stödja satsningar på hållbar fiskodling i länet och (iii) utarbeta förslag till projekt som kan stärka dialogen mellan olika marknadsaktörer såsom fiskförsörjningsindustrin, handel och konsumenter (NGOs). Förutom dessa delmål har nätverket identifierat två ytterligare delmål som så småningom kommer att bearbetas mer explicit: (a) Förbättrad fiskförvaltning i Stockholms län (mycket genom samarbete med Fiskefrämjandet Stockholms skärgård) samt (b) kompetenshöjande åtgärder för arbetande och kommande fiskodlare, regionala myndighetsrepresentanter, samt kommunrepresentanter. Inriktning och avgränsningar Under genomförandet av projektet Hållbar Fiskförsörjning i Stockholms län under år har följande centrala problemställningar kommit upp på dagordningen: 1. Många olika representanter för aktörsgrupperna forskare, centrala myndigheter, fiskare och fiskodlare har anslutit sig till nätverket och även deltagit i den workshop som organiserades. Samtidigt står fortfarande viktiga aktörsgrupper utanför nätverket. Hur breddar vi det ytterligare så att representanter för lokala myndigheter (kommuner) och representanter för fiskare, konsumenter, detaljister och grossister kommer med? 2. hur åstadkommer vi en hållbar förvaltning av existerande vildfiskbestånd i regionen, hur stor hållbar avkastning av vildfisk kan vi skapa (jfr gösförvaltningen i Hjälmaren), hur ska vi möta konflikter mellan kortsiktiga fiskeintressen och långsiktiga förvaltningsintressen, hur kan vildfiskfrågan och fiskodling samsas? 3. hur får vi till stånd mer hållbar fiskodling i regionen, hur kan olika potentiella konflikter lösas, t ex mellan rekreationsintressen och produktionsintressen, mellan miljöintressen och produktionsintressen och mellan kostnader för fiskodlingen och dess miljöeffektivitet? 4. hur kan distributörer, grossister, och konsumenter agera för att få till stånd en mer hållbar fiskförsörjning? Vilka krav kan och bör konsumenter ställa, på vilket sätt kan detaljister, grossister och fiskproducenter finna effektivare vägar till samarbete, hur kan informationsbehovet hos de här olika aktörerna tillgodoses? 5. hur kan kompetensen bland de olika inblandade aktörerna höjas, så att agerandet blir mer effektivt? Här syftar vi bland annat på utbildning av utövande och framtida fiskodlare för att ge dem förbättrad kompetens i miljö och livsmedelslagstiftning, samt organisering av erfarenhetsutbyte mellan fiskproducenter och myndighetsrepresentanter för utveckling av effektivare rutiner för hantering av anmälnings och tillståndsärenden. I planeringen av arbetet har vi funnit att vi ännu har för begränsade kontakter i nätverket för att kunna angripa samtliga fem frågeställningar parallellt. Vi har därför valt att till en början koncentrera oss på frågeställningarna (1), (3) och (4) av de fem identifierade nyckelfrågeställningarna. 2

3 Projektgenomförande Arbetet i projektet Hållbar Fiskförsörjning i Stockholms län 2 består av tre sammanhängande delar som tillsammans ska stärka processen att få till en mer hållbar fiskförsörjning i Stockholms län (jfr Tabell 1): Tabell 1. Genomförande av projektet Hållbar fiskförsörjning i Stockholms län 2. Nr. Arbetsgrupp Gruppledare Medverkande 1 Konsolidering av nätverket för hållbar fiskförsörjning 2 Utveckling av fiskodlingsinitiativ 3 Marknad Handel och konsumenter Björn Frostell KTH/Ecoloop Ola Öberg KTH Mats Johansson Ecoloop Henrik C Andersson, länsfiskekonsulent, Stockholms län, Hans Rudengren, Östra Svealands Fiskevattenägareförbund, samt övriga deltagare i projektet Henrik C Andersson, länsfiskekonsulent Hans Rudengren, Östra Svealands Fiskevattenägareförbund Fiskodlare: Mikael Björk, Ljusterö Lax Björn Oliviusson, Tilapia Norrtälje Lars Strömberg, Abborre Nynäshamn Handel: AXFOOD, COOP och ICA. Därutöver grossister m fl NGOs: WWF, Greenpeace, SNF och Konsumentföreningen i Stockholms län Arbetet genomförs under våren 2010 och består av följande tre delar: 1. Formering av tre arbetsgrupper enligt Tabell 1 som var och en skall fokusera på en viktig delfråga för hållbar fiskförsörjning i Stockholms län. 2. Genomförande av en workshop den 22 april och där 2010 där resultaten av de olika gruppernas arbete kommer att presenteras och diskuteras. 3. Sammanställning av resultat och vunna erfarenheter till en rapport och spridning av resultaten Bakgrund RUFS 2010 och hållbar fiskförsörjning I arbetet med en ny regional utvecklingsplan för Stockholms län (RUFS 2010), har Regionplanekontoret fått stort gehör för de fyra föreslagna huvudmålen (i) en öppen och tillgänglig region, (ii) en ledande tillväxtregion, (iii) en region med en god livsmiljö och (iv) en resurseffektiv region (RUFS ). Målen skall bidra till att uppfylla visionen att göra Stockholmsregionen till Europas mest attraktiva storstadsregion. Visionen och målen i RUFS 2010 utgör en stor utmaning för alla aktörer i regionen. Sociala värden och naturvärden behöver skyddas och utvecklas samtidigt som befolkningen ökar kraftigt och ekonomisk tillväxt sker. En avgörande faktor för att uppfylla visionen blir hur väl de sociala krafterna kan samsas och hur alla olika målbilder kan uppfyllas samtidigt och tillsammans. Det här kräver i sin tur en ökad samverkan mellan olika aktörer och en beredskap för nyorientering och utveckling inom olika områden. 3

4 En viktig faktor för hållbar utveckling inom en region är matförsörjningen. Flera olika studier har pekat på hur viktig maten är för individens och hushållets orientering mot ökad hållbarhet. En svensk studie som fått stor spridning är Bilen, Biffen, Bostaden (SOU 2005:51). En av sex huvudstrategier för en mer hållbar hushållskonsumtion som föreslås är Stärk marknaden för svenskproducerade hållbara baslivsmedel. Fisk är en utmärkt proteinkälla och ett generellt kostråd från Livsmedelsverket är att äta 2 3 portioner (120 gram/portion) fisk och skaldjur per vecka, dock med variation mellan olika sorter (Enghardt Barbieri & Lindvall 2003). Fiskkonsumtion i Sverige kompliceras av att många vilda arter (särskilt feta fiskarter såsom i Östersjön lax och strömming) innehåller höga halter av miljögifter och därför inte bör ätas alltför frekvent (jfr Becker et al 2007). En viktig samhällsuppgift är därför att minska utsläppen och omsättningen av miljögifter så att halterna i vildfångad fisk går ner till säkra nivåer. Naturvårdsverket har nyligen publicerat en skrift som diskuterar vad havet kan ge oss i ett brett samhällsperspektiv (Naturvårdsverket 2009). Bland 25 olika s.k. Ekosystemtjänster som havet kan bidra med anses Livsmedel vara ett av de tre områden som har den högsta prioriteringsgraden för framtida studier. Man pekar särskilt ut förvaltning av fiskbestånden som ett avgörande problem för våra närliggande hav Östersjön och Västerhavet. Livsmedelsverkets kostrekommendation för fisk innebär att vi bör äta ca 0,3 kg fisk och skaldjur per vecka eller 15,6 kg per person och år. Med Stockholms läns invånarantal om 2,0 miljoner (halvårsskiftet 2009) innebär detta 31, 2 miljoner kg fisk per år eller ton/år. Projektet hållbar fiskförsörjning i Stockholms län KTH har tillsammans med företaget Ecoloop startat en pilotverksamhet på temat Hållbar Fiskförsörjning i Stockholms län. Ett första anslag beviljades hösten 2008 från Landstingets Miljöfond med målet att påbörja uppbyggnaden av ett aktörsnätverk och identifiering av nyckelfrågeställningar. Ett stort antal aktörer har identifierats och tillsammans med dem organiserades en workshop på Kommunförbundet Stockholms Län den 28 april En rapport från projektet, genomförda aktiviteter, samt med resultat och slutsatser finns publicerad (Toller et al 2009). Enligt den workshop som organiserades inom projektet Hållbar Fiskförsörjning i Stockholms län står för närvarande den lokalproducerade fisken för ca 600 ton eller strax under 2 % av den totala rekommenderade fiskkonsumtionen i Stockholms län (Andersson 2009). Sett i (i) perspektivet av att få regioner i världen har tillgång till så stora vattenområden och generellt så goda naturförutsättningar för fiskproduktion (ii) Stockholms nya regionplan har målet att bli Europas mest attraktiva (och därmed hållbara) storstadsregion är förhållandet mellan lokalproducerad fisk och införd fisk i Stockholm anmärkningsvärt lågt. Deltagarna i projektet Hållbar fiskförsörjning i Stockholms län har därför ansett det rimligt att andelen lokalproducerad fisk i Stockholms län borde kunna öka med en faktor 10 eller till ca 20 % av den totalt konsumerade fisken inom den målbild som RUFS 2010 satt upp. En förutsättning för en sådan ökning är att fisken kan produceras på ett hållbart sätt oavsett om den är vildfångad eller odlad. Ett viktigt steg mot en förbättrad fiskbeståndsförvaltning i Stockholms län har tagits i och med bildandet av Fiskefrämjandet Stockholms skärgård ideell förening våren 2009 (Fiskefrämjandet Stockholms skärgård 2009). På sikt kan detta bidra till att ett större uttag av 4

5 vildfisk kan bli möjlig. Fiskefrämjandet Stockholms skärgård kan därmed komma att spela en viktig roll för att främja en hållbar fiskförsörjning i Stockholms län. Samtidigt är det svårt att se hur Stockholmsregionen skall kunna få en betydande del av sitt matfiskbehov tillgodosett genom enbart fiskfångst och med fiskodlingen kvar på samma begränsade nivå som idag. Det är därför av stor vikt att även få till stånd en ökad hållbar odling av fisk i Stockholmsregionen. Inom projektet Hållbar fiskförsörjning i Stockholms län har kontakter etablerats med flera initiativ för en ökad fiskodling och en viktig uppgift är att stärka dessa och etablera nya kontakter för att utveckla fiskodlingen inom ramarna för en hållbar utveckling. Några närliggande projekt inom projektgruppen med relevans för arbetet Inom FoU projektet ABBORRÖS, som bedrivs med ledning från KTH Mark och Vattenvetenskap, har det visat sig att småskalig odling av abborre i täta kassar längs den svenska östersjökusten är en potentiell möjlighet för att tillgodose en del av efterfrågan på fisk. Samtidigt demonstreras i det projektet hur arbetstillfällen kan bevaras i glesbefolkad skärgårdsmiljö och hur unik kompetens kan tillvaratas trots att förutsättningarna för det fria fisket i Östersjön under senare år har förändrats (Öberg, 2008). Projektet har en sammanlagd budget av 36 MSEK och avslutas i maj Ecoloop har tillsammans med KTH genomfört ett examensarbete där olika former av fiskförsörjning (gösfiske i Mälaren, odling av abborre enligt projektet Abborrös och laxodling som den utförs i Norge) jämförts i ett livscykelperspektiv (Ekeroth 2009). Slutsatserna från projektet är bl. a att fångst av vildfisk från välförvaltade bestånd är en mer hållbar metod för fiskförsörjning i jämförelse med fiskodling enligt gängse teknik, KTH Industriell Ekologi har under hösten 2008 genomfört en preliminär Strategisk Miljöbedömning (SEA) där man studerat konsekvenserna av att odla ton fisk (= all den fisk som Stockholm bör konsumera) inom Stockholms läns del av Östersjön. Projektet har givit viktiga insikter i såväl lokal som övergripande miljöpåverkan som andra risker och konflikter som kan uppstå vid en sådan storskalig satsning på fiskodling i Stockholms närhet. Industriell Ekologi genomför under hösten grupparbeten i sin undervisning med målet att öka kompetensen om Miljökonsekvensbeskrivning och Cost Benefit Analys av fiskodling. Under handledning av Ecoloop och SLU pågår ett examensarbete som syftar till att undersöka kunskapsnivå, bevekelsegrunder och attityder hos konsumenter avseende val av matfisk och märkningar/miljömärkningar. Konsumentstudien utför i form av gruppintervjuer med olika konsumentgrupper. Målet med studien är att undersöka om det finns glapp i kunskap/informationsflödet kring fiske, odling och miljömärkningar samt till att utreda vilka parametrar som är viktiga för konsumenter vid val av fisk. Detta examensarbete kommer att utgöra en del av motfinansieringen för de här sökta medlen från Landstingets Miljöanslag och kommer att tillföra värdefull information om hur konsumenter ser på fisk och fiskförsörjning. Förväntade effekter Projektet förväntas resultera i följande effekter med avseende på (i) möjligheter att förverkliga målet om en resurseffektiv region i RUFS 2010 och (ii) möjligheter att skapa lokalt förankrade arbetstillfällen i glesbygd i Stockholms län och (iii) allmänt för möjligheterna att skapa en mer hållbar matförsörjning i Stockholms län: 5

6 Ytterligare breddning och konsolidering av det nätverk för hållbar fiskförsörjning som byggts upp i projektet Hållbar fiskförsörjning i Stockholms län och som idag omfattar ca 60 olika enskilda aktörer. Ytterligare fördjupning av den dialog kring möjligheterna till en kraftigt ökad lokal fiskproduktion i Stockholms län (vildfisk och odlad fisk) som påbörjats i det första projektet och med målet att öka den övergripande resurseffektiviteten i fiskförsörjningen till Stockholm Ett konkret stöd till enskilda näringsidkare (etablerade och kommande fiskodlare) i strävan att bygga upp en ökad fiskodling i Stockholms län inom hållbara ramar. Planering av konkreta projekt inom tre olika identifierade nyckelområden: (i) hur stärks nätverket för hållbar fiskproduktion i Stockholms län och hur skall det fungera vidare, (ii) på vilket sätt kan enskilda fiskodlingsprojekt stödjas i sin utveckling och (iii) på vilket sätt kan konsumenter, detaljister och grossister bidra till en hållbar fiskförsörjning i Stockholms län Projektet väntas som helhet stärka den samlade kunskapsbasen i Stockholms län avseende möjligheterna för olika aktörer att bidra till en hållbar fiskförsörjning och därmed en mer hållbar och lokalt förankrad matförsörjning, samtidigt som nya arbetstillfällen och ekonomisk utveckling skapas. Kontakter Om Du vill ha mer information om projektet eller delta i arbetet är Du välkommen att kontakta Björn Frostell, KTH/Ecoloop, frostell@kth.se, tel Ola Öberg, KTH, olaoberg@kth.se, tel Mats Johansson, Ecoloop, mats.johansson@ecoloop.se, tel Henrik C Andersson, Länsstyrelsen Stockholm, henrik.c.andersson@lansstyrelsen.se, tel Hans Rudengren, Hans Rudengren, Östra Svealands Fiskevattenägareförbund, hansrudengren@hotmail.com, tel Referenser Andersson, H. (2009) Föredrag vid KTH/Ecoloop Workshop inom projektet Hållbar fiskförsörjning i Stockholms län på Kommunförbundet Stockholms län Becker, W., Darnerud, P.O., Petersson Grawé, K. (2007) Fiskkonsumtion risk och nytta, Livsmedelsverket rapport nr 12, Ekeroth, N Miljövänlig abborrodling? En jämförande miljösystemanalys av tre produktionssystem för matfisk. Examensarbete vid Institutionen för marin ekologi, Göteborgs Universitet. Enghardt Barbieri, H., Lindvall, C. (2003) Svenska Näringsrekommendationer översatta till livsmedel. Underlag till generella råd på livsmedelsnivå. Livsmedelsverket, Rapport

7 Fiskefrämjandet Stockholms skärgård (2009) Fiskefrämjandet Stockholms skärgård ideell förening Strategi , PM ( besökt Naturvårdsverket (2009) Vad kan havet ge oss? Östersjöns och Västerhavets ekosystemtjänster, Naturvårdsverket, Rapport 5937, februari RUFS 2010 (2009) Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010, Samrådsredogörelse, Regionplanekontoret Rapport 6:2009. SOU (2005:51) Bilen, Biffen, Bostaden, Hållbara laster smartare konsumtion, Slutbetänkande av Utredningen om en handlingsplan för hållbar konsumtion för hushållen, Stockholm. Toller, S., Frostell, B., Öberg, O., Ekeroth, N., Erlandsson, Å. (2009) Hållbar fiskförsörjning för Stockholms län, Projektrapport , KTW, Dep. of Land and Water Resources TRITA LWR REPORT Öberg, O., (2008) Abborös Fas 1, Odling av abborre i recirkulerande system i Östergötlands och Kalmars skärgårdar, Projektrapport maj 2008, KTW, Dep. of Land and Water Resources TRITA LWR REPORT