Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling och diskriminering

Transkript

1 HJÄRUPSLUNDSSKOLAN Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling och diskriminering En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla elever i skolan ska ha samma rättigheter flickor som pojkar, oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Alla elever har rätt att vistas i skolan utan att utsättas för någon form av kränkande behandling (DO, BEO och Skolinspektionen, 2009). Upprättad Gäller till Fastställd av: Skolledning Personal Elevhälsoteam Kamratstödjargrupp

2 2 Innehåll 1. Mål och syfte med likabehandlingsarbetet 3 2. Regelverk 3 3. Definitioner 4 4. Vår vision 6 5. Främjande arbete 6 6. Arbetsgång den levande planen 8 7. Bilagor Bilaga A: Plan mot kränkande behandling & diskriminering 9 Bilaga B: Arbetsgång vid kränkning av elev 12 Bilaga C: Arbetsgång vid mobbning av elev 13 Bilaga D: Incidentrapport 14 Bilaga E: Checklista 16 Bilaga F: Normer och värderingar på Hjärupslundsskolan 19

3 3 1. Mål och syfte med likabehandlingsarbetet Syftet med likabehandlingsarbetet är att främja elevers lika rättigheter oavsett kön, etniskt tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, ålder, könsöverskridande identitet eller uttryck samt förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det handlar om elevernas mänskliga rättigheter, då en trygg skolvardag är en förutsättning för att lära och utvecklas. 2. Regelverk Det finns två lagar som har som gemensamt syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Dels finns det bestämmelser om detta i 6 kap skollagen (2010:800), dels i de delar av diskrimineringslagen (2008:567) som rör utbildningsområdet. Det finns också en förordning (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. Diskrimineringsombudsmannen (DO) har tillsyn över diskrimineringslagen. Barn- och elevombudet (BEO) och Skolinspektionen har tillsyn över 6 kap skollagen om åtgärder mot kränkande behandling. Tillsammans förbjuder lagarna diskriminering och kränkande behandling. De kräver att all skolverksamhet: arbetar målinriktat för att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter arbetar målinriktat för att förebygga trakasserier och kränkande behandling av barn och elever utreder trakasserier eller andra kränkningar som äger rum i eller i samband med verksamheten och åtgärdar det som har hänt varje år upprättar en plan med de åtgärder som planeras för det främjande, förebyggande och åtgärdande arbetet

4 4 3. Definitioner Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet/uttryck eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till exempelvis elevens kön. Indirekt diskriminering kallas det när man diskriminerar genom att behandla alla lika. Det sker när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på grund av en eller flera av diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling har gemensamt att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara: fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, msn och meddelanden på olika webbcommunities). Kränkande behandling kan ske vid enstaka tillfällen eller vara återkommande. Mobbning är en form av kränkande behandling. Personalen får inte utsätta en elev för repressalier, dvs straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Barn är den som deltar i eller söker till skolbarnsomsorg enligt skollagen.

5 5 Elev är den som utbildas eller söker utbildning enligt skollagen. Personal är den anställda eller uppdragstagare i utbildning och annan verksamhet. Mobbning är när en person upprepade gånger under en viss tid, blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer. SET (Social- och emotionell träning) är en metod som används i Staffanstorps kommuns verksamheter för att främja en positiv utveckling hos barn och ungdomar, på såväl individ-, grupp- och skolnivå. Kön innebär att någon är kvinna eller man, flicka eller pojke. Könsöverskridande identitet eller uttryck innebär att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Etnisk tillhörighet är det nationella eller etniska ursprung, den hudfärg eller liknande, som en person har. Funktionshinder betyder varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga. Sexuell läggning avser att en person har homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Religion och annan trosuppfattning är den tro- och livsåskådning som en person anser sig tillhöra. Ytterligare information finns på webbplatserna: Diskrimineringsombudsmannen Barn- och elevombudet och Skolinspektionen Elev

6 6 4. Vår vision Vår vision är att på Hjärupslundsskolan ska ingen elev bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande behandling. 5. Främjande arbete Likabehandlingsarbetet är en ständigt pågående process för alla på Hjärupslundsskolan, såväl elever som personal. Det yttrar sig på många olika sätt och sammanhang och hela skolan vilar på en grund där relationerna och omtanken om varandra står i centrum. Skolans pedagogiska inriktning bygger på ett aktivt elevinflytande och eleverna tränas i att vilja, våga och kunna, vilket även kommer likabehandlingsarbetet till del. Eleverna har rätt att vara delaktiga i planen. För oss är det naturligt att de ska delta i arbetet med att upprätta, följa upp och se över planen, enligt förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. För att förankra likabehandlingsarbetet bland elever, vårdnadshavare och personal använder vi temadag i läsårsstart, klassråd, mentorstid, föräldramöten, skolrådsmöten, arbetsplatsträffar. Planen finns tillgänglig på skolans hemsida. Grunden för varje års kartläggning vilar på flera olika aktiviteter såsom; Årliga enkäter Planerade samtal Incidentrapporter Årlig revision av rutiner och regler Övrigt Årliga enkäter Under höstterminen genomförs en anonym enkät där elever deltar. Denna enkät tar upp frågor som trivsel, inflytande, stämningen på skolan, attityder till tex främlingsfientlighet, ev upplevd diskriminering osv.

7 7 Planerade samtal En del av kartläggningen utgörs av planerade samtal vid två tillfällen per läsår med kamratstödjare, elevhälsoteam och i arbetslagen. Vid dessa tillfällen diskuteras likabehandlingsarbetet/arbetet mot diskriminering och kränkande behandling som en separat punkt. Då får vi information om vilka behov som finns på skolan för fortsatt arbete med att främja lika rättigheter och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Incidentrapporter Rapporterade kränkningar och incidenter dokumenteras enligt bilaga D och arkiveras i skolans arkiv i en likabehandlingspärm. Inför revisionen av planen sammanställs statistik över trakasserier uppdelat på de olika diskrimineringsgrunderna samt över kränkande behandling. Årlig revision av rutiner och regler Skolans rutiner och regler revideras varje läsår av personal och elever. Den årliga skyddsronden där elever deltar, ligger också till grund för kartläggningen. Övrigt Arbetslagen är organiserade vertikalt vilket innebär att eleverna naturligt träffar varandra ur olika årskurser t ex genom blandade mentorsgrupper, i elevens val, vid redovisningar och att olika elever sköter elevcaféet. På detta sätt lär eleverna känna betydligt fler elever och blir tryggare med varandra. Detta är ett medvetet val av organisation och ett arbetssätt som vi anser ha en positiv inverkan på stämningen. Vidare jobbar vi med täta spontana samtal mellan elev/mentor vilket är en viktig del i vårt elevhälsoarbete. När vi får en nära relation till våra elever får vi också en snabb återkoppling när något inte är bra. Vi arbetar med klassansvariga i varje klass för att främja klassgemenskapen. Ser vi dem, ser de oss

8 8 6. Arbetsgång den levande planen Vid upprättandet av den årliga planen används nedanstående arbetsgång och Bilaga A. a) Kartläggning och nulägesanalys För att veta vad vi på Hjärupslundsskolan främst behöver arbeta med för att förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling krävs en kartläggning av nuläget: Hur ser det ut hos oss? b) Mål och åtgärder för kommande period Med årets nulägesanalys som utgångspunkt formulerar skolledningen ett antal tydliga mål för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i skolan: Vad vill vi? Därefter formuleras konkreta, tidsbestämda åtgärder för hur målen ska nås och vem som ska ansvara för dem: Hur ska vi nå målet? Eftersom en redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas med i nästa års plan, bör det redan i detta skede formuleras hur detta ska mätas och följas upp: Hur mäter vi resultatet? c) Uppföljning och utvärdering När arbetet med den årliga revisionen av Plan mot kränkande behandling och diskriminering tar vid, görs en skriftlig utvärdering av de mål och åtgärder som beslutades om i förgående plan. Dessa analyseras och förs in i den nya nulägesanalysen: Hur går vi vidare? 7. Bilagor a) Bilaga A: underlag för Plan mot kränkande behandling och diskriminering b) Bilaga B: arbetsgång kränkning av elev c) Bilaga C: arbetsgång mobbning av elev d) Bilaga D: underlag incidentrapport e) Bilaga E: checklista för Plan mot kränkande behandling och diskriminering

9 9 Bilaga A Plan mot kränkande behandling och diskriminering Gäller för perioden: April 2014-April 2015 Vår vision är att på Hjärupslundsskolan ska ingen elev bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande behandling. 1. Uppföljning av förra årets mål och åtgärder a) Tydligare struktur i arbetet kring SET. Arbetslagen har genomfört ett antal aktiviteter med förebyggande värdegrundsarbete. Fortsatt behov av att planlägga dessa aktiviteter inför kommande läsår. b) Skolövergripande plan för att ge elever utrymme att arbeta med nätetikfrågor och för att förebygga kränkningar på nätet. Netikett har lagts till i normer och värden. Plan för nätetik har ej tagits fram. c) Att kamratstödjargruppens arbete fortgår. Gruppens arbete har utvecklats och ger en god bild av läget på skolan och ger skolan indikationer var extra arbete behöver läggas. d) Att köerna till lunchmatsalen inte återgår till att bli en riskmiljö. Det är tidvis trångt i matsalen. Det har inte under året inkommit rapporter om incidenter i matsalen. Elevråd/matråd och bespisningspersonal har återkopplat kontinuerligt och förändringar gjorts i schema för att organisation och vuxennärvaro ska fungera. Vuxennärvaron har varit god och organisationen bra. De tillfällen då schemat bryts för annan aktivitet blir organisation och vuxennärvaro lidande. 2. Nulägesanalys vad visar kartläggningen i år? Kartläggning via enkät och incidentrapportering visar på enstaka incidenter som inte går att koppla till plats, skolklass, kön eller etnicitet. Denna bild stämmer

10 10 med det som personal och EHT ger. Överlag känner elever sig trygga men enstaka incidenter av kränkningar och fysiskt våld förekommer. Elevenkät visar att endast 5% av eleverna uppfattar att mentorstid/klassrådstid används till Set/värderingsövningar. Arbetslag ger även bild av att mycket av förebyggande arbete/värderingsövningar sker på annan tid än mentorstid/klassrådstid t.ex. temadagar och vanliga lektioner. Utvärderingen av det förebyggande arbete kring nätetik visar på fortsatt behov av att arbeta förebyggande med dessa frågor. Elevenkät visar att likabehandlingsplan är känd av en stor majoritet av eleverna, elevråd framför att normer och regler är kända och följs men att de ska omformuleras och målgruppsanpassas. Utvärdering i kamratstödjargruppen ger att arbetssättet leder till positiva effekter gällande kartläggning av läget på skolan. Två elever från varje klass finns representerade på kamratstödjarmötet som är 2 till 3 gånger per termin. Kamratstödjarmötet är till för eleverna där de berättar vad som händer på skolan, om skolans miljö eller ifall de känner oro för någon kamrat. Det som tas upp där förmedlas sedan vidare till EHT för att sedan arbetas vidare med i det arbetslag det berör. Elevantalet på skolan kommer att öka med ett tiotal elever upp till 375 elever. Detta kommer medföra att de gemensamma ytorna blir trängre och att schemläggningen kring mattider fortsatt behöver vara prioriterade. 3. Mål för kommande period a) Tydligare struktur i arbetet kring värdegrundsfrågor. Skolövergripande plan för att ge elever utrymme att arbeta med nätetikfrågor och för att förebygga kränkningar på nätet. b) Arbeta med att göra likabehandingsplanen känd av samtliga elever. c) Att köerna till lunchmatsalen inte återgår till att bli en riskmiljö.

11 11 4. Åtgärder (konkreta och tidsbestämda, vem utför) a) Skolövergripande plan för förebyggande arbete där nätetik inkluderas. Tas fram av respektive arbetslag presenteras på ledningsgrupp vid terminsstart, utvärderas av arbetslag och ledningsgrupp en gång per termin. b) Anordna temadag vid läsårsstart med mentorsgrupper för att diskutera och förankra likabehandlingsplan.. c) Schemaläggning av mattider görs så att köer minimieras. Vuxennärvaro i matsal i form av pedagogiska måltider. Schema tas fram av skolledning inför terminsstart, utvärderas av elevråd en gång per termin. 5. Resultat- hur ska det mätas/värderas? Den årliga trivselenkäten analyseras av arbetslag, EHT och ledningsgrupp. a) Arbetslagen utvärderar värdegrundsarbetet på mentorstid 1 gång per termin och därefter gemensamt i arbetslaget. Värdergrundsarbetet utvärderas även i kommungemensam enkät under höstterminen. b) Utvärderas vid årlig elevenkät c) Matköer utvärderas genom att rektor pratar med kökspersonal samt arbetslagen. Utvärderas på elevråd en gång per termin.

12 12 Bilaga B Arbetsgång vid kränkning av elev 1. Mentor eller berörd vuxen på skolan har samtal med den kränkte så snart som möjligt. Skriv incidentrapport (se bilaga D) som sätts in i likabehandlingspärmen och en kopia i klasspärmen i arkivet. 2. Utifrån detta samtal tas kontakt med samtliga berörda och överenskommelser görs för att kränkningen inte skall upprepas. 3. Vid allvarligare form av kränkning kontaktas hemmen och skolan samtalar med vårdnadshavarna till alla inblandade elever. Kontakten dokumenteras av mentor och sätts i mentorspärmen. 4. Uppföljning sker inom rimlig tid av mentor och dokumenteras i rapporten. Om elev, vårdnadshavare eller skolans personal upplever att elev/elever kränkts av anställda på skolan hänvisas ärendet till rektor som omgående utreder saken.

13 13 Bilaga C Arbetsgång vid mobbning av elev 1. Den elev som misstänker mobbning anmäler detta till en vuxen på skolan, som i sin tur anmäler detta till elevhälsoteamet. Som vuxen anmäler man sin misstanke direkt till elevhälsoteamet. 2. Representant ur elevhälsoteamet och/eller mentor inleder med ett enskilt samtal med den utsatte. 3. Den utsattes vårdnadshavare informeras av mentor om att samtal skett. 4. Samtal genomförs med den/dem som utfört mobbningen och även dessa vårdnadshavare informeras (ansvarig är repr från elevhälsoteamet). 5. Elevhälsoteamet utreder den uppkomna situationen. 6. Uppföljningsmöte hålls efter en vecka för att kontrollera att mobbningen upphört. Vårdnadshavarna informeras. 7. En ny uppföljning hålls efter ytterligare en tid av mentor, och därefter avslutas ärendet. Om mobbningen inte upphör 1. Vårdnadshavarna till mobbaren/mobbarna kallas till ett möte av repr från elevhälsoteamet samt mentor. 2. Åtgärdsprogram upprättas med beslut om insatser som är lämpliga för det aktuella fallet. 3. Uppföljningssamtal hålls regelbundet av mentor. 4. Om problemet kvarstår görs en anmälan till sociala myndigheter och/eller polisen, och detta görs av rektor. Under hela processen dokumenteras allt i form av protokoll och/eller minnesanteckningar.

14 14 Bilaga D Incidentrapport Datum: Klockslag: Utredande personal: Namn på inblandade: Händelseförlopp: De inblandades underskrifter: Rektor

15 15 Uppföljning: De inblandades underskrifter:

16 16 Bilaga E Checklista Checklistan är en hjälp att enkelt kontrollera om likabehandlingsplanen/planen mot kränkande behandling kan fungera som ett konkret verktyg för verksamhetens likabehandlingsarbete. Se även skriften Förebygga diskriminering och kränkande behandling (DO, BEO och Skolinspektionen 2009), som finns i Likabehandlingspärmen. 1. Nu gällande plan a) Vår likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling är upprättad under den senaste tolvmånadersperioden och gäller för ett år. b) Planen innehåller en uppföljning av fjolårets åtgärder. 2. Samverkan med eleverna Eleverna har varit med om att upprätta, följa upp och se över planen. 3. Kartläggning a) Planen innehåller en beskrivning av skolans behov av likabehandlingsarbete. Vi har kartlagt verksamhetens behov på individ-, grupp- och verksamhetsnivå. Planen beskriver hur vi gjort och vad vi kommit fram till. b) Vid kartläggningen har vi beaktat diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion och annan trosuppfattning, funktionshinder, ålder, könsöverskridande identitet eller uttryck och sexuell läggning samt kränkande behandling. c) Vi har sett över områden som o Studiemiljö (psykosocial och fysisk) o Kommunikation o Kompetensutveckling o (Rekrytering) o Antagning o Introduktion o Schemaläggning o Betyg och examination o Praktik o Undervisning o Rutiner för akuta åtgärder

17 17 4. Mål Planen innehåller klara och tydliga mål för likabehandlingsarbetet. Målen utgår från de behov som vi, genom kartläggningen, vet finns i vår verksamhet. 5. Åtgärder a) Planen innehåller aktiva åtgärder för att främja lika rättigheter och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Åtgärderna ska förverkliga de mål vi satt upp. b) Åtgärderna är konkreta och uppföljningsbara. Det framgår i planen vem som är ansvarig för att en åtgärd blir genomförd och när det ska ha skett. 6. Rutiner för akuta situationer Planen innehåller rutiner för akuta situationer av trakasserier eller kränkande behandling. Rutinerna omfattar a) hur personalen i skolan ska agera och hur ansvarsfördelningen ser ut. b) uppföljande insatser för att kontrollera att de akuta åtgärderna haft effekt. c) hur händelser och åtgärder ska dokumenteras. 7. Resurser Det framgår i planen vilka resurser som finns för att genomföra likabehandlingsarbetet. 8. Kommunikation Vår likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling innehåller åtgärder för att presentera planen och förankra likabehandlingsarbetet hos elever, vårdnadshavare och personal. 9. Utvärdering och uppföljning Likabehandlingsplanen/planen mot kränkande behandling beskriver hur planen sedan ska följas upp och utvärderas inför nästa års plan.

18 18 Bilaga F Normer och värderingar på Hjärupslundsskolan Hjärupslundsskolans huvuduppdrag är att ge eleverna de kunskaper som behövs för att bli fungerande samhällsmedborgare i ett demokratiskt samhälle. För att nå dit har vi valt följande förhållningssätt: Elever och skolpersonal ska skapa en stämning på skolan där vi har kul tillsammans, visar respekt för varandra, har omtanke om varandra i en miljö där alla känner sig trygga. Alla visar mod och tar ansvar genom att reagera mot mobbning och skadegörelse annars stödjer vi dem som mobbar och förstör. Vi visar hänsyn genom att komma i tid, ha med oss rätt skolmaterial och uppträda så att vi inte stör varandra. Alla samarbetar och är pålitliga och bra kompisar. Vi står för vad vi gör på ett ärligt sätt. Vi ska ha en skola utan rasism och främlingsfientlighet där alla känner att vi har lika värde oavsett bakgrund, kön eller sexuell läggning. Hjärupslundsskolan är en del av det svenska samhället och följer därmed dess lagar. På Hjärupslundsskolan: talar vi ett vårdat språk och lyssnar på varandra utan att avbryta. är lektionerna utan godis, läsk eller liknande. Tuggummi tillåts efter överenskommelse med läraren. har vi ytterkläder i elevskåpen under lektionstid och när vi äter. är vi lugna och stillsamma i korridorerna. Bollar, skateboards mm använder vi utomhus. använder vi av säkerhetsskäl alltid skor på nedre våningen. får vi använda mobil-telefoner, Iphone, mp3-spelare och Ipod mm. under lektionstid, enskilt och efter överenskommelse med läraren.

19 19 är skolgården mopedfri och vi parkerar mopederna på anvisad plats. har vi en tobaksfri miljö. visar vi hänsyn till allergiker. visar vi hänsyn till varandra och följer skolans regler vid snö. Påföljder Om någon elev bryter mot ovanstående punkter sker följande steg för steg: 1. Samtal med mentor/lärare 2. Information till föräldrar 3. Elev, föräldrar och mentor träffas på skolan för samtal 4. I vissa situationer kan elevhälsopersonal, rektor, socialtjänst och/eller polis delta 5. Om det behövs lämnar rektor över ärendet till Barn- och utbildningsnämnden, som svarar för skolorna i Staffanstorps kommun Vid skadegörelse eller skada på skolans egendom kan elev/förälder bli ersättningsskyldig.