Förslag Version Till ÖK-sekretriatet. Dnr PROGRAM- KOMPLEMENT. Mål 1 Södra Skogslänsregionen

Transkript

1 Dnr PROGRAM- KOMPLEMENT Mål 1 Södra Skogslänsregionen Sverige 1

2 Inledning 4 Södra skogslänsregionen 4 Urvalsprocessen 4 Mål, grundläggande utgångspunkter och horisontella kriterier 4 Beslutsprocessen 7 Från ansökan till projektbeslut 8 Svensk offentlig medfinansiering 9 Stöd till företag 9 Företagsstöd via ramprogram ( aid schemes ) 9 Samverkansprojekt med försumbart stöd 10 Allmänt näringslivsbefrämjande åtgärder 10 Övriga undantag och speciella regler 10 Sammanfattande tabell 11 Finansieringsplan - läsanvisning 12 Insatsområde 1 Näringslivsutveckling 14 Åtgärd 1.1 Utveckling av företag och företagande 16 A) Mikro-, små- och medelstora företag 17 B) Nyföretagande och etableringar 17 C) Riskkapitalförsörjning 18 D) Samverkan och skapande av mötesplatser 18 Åtgärd 1.2 Områden med särskilda förutsättningar 21 A) Nya tjänster 22 B) Besöksnäringen 22 C) Ökad förädling av skogsråvara 22 D) Miljö- och energiutveckling 23 Åtgärd 1.3 Stärkt infrastruktur för kompetensutveckling samt forskning och utveckling 27 Insatsområde 2: Livslångt lärande och utveckling av mänskliga resurser i arbetslivet_ 31 Skillnad mellan åtgärderna ( Mål 3-åtgärderna ) och åtgärd 2:5 33 Definitioner för åtgärderna Åtgärd 2:1 Kompetensutveckling för sysselsatta 35 Åtgärd 1 a. Stöd till kompetensutvecklingsanalyser 35 1.a.1 Kompetensutvecklingsanalyser 35 1.a.2. Stöd till utveckling av nätverk för kompetensutveckling 37 Åtgärd 1b. Kompetensutveckling för sysselsatta 39 Åtgärd 2.2 Ökad anställbarhet och företagaranda 43 Åtgärd 2a. Jobbrotation 44 Åtgärd 2b Ökad anställbarhet och företagaranda 46 Åtgärd 2.3 Integration, mångfald och jämställdhet 49 Åtgärd 2.3a. Integration och mångfald 49 Åtgärd 2.3b. Jämställdhetsinsatser 52 Åtgärd 2.4 Lokalt projektstöd 56 Åtgärd 2.5 Samverkan mellan utbildning och näringsliv 60 Insatsområde 3 Utveckling av jord- och skogsbruk, landsbygdsutveckling samt utveckling av fiskerinäringen 64 Åtgärd 3.1 Investeringar i jordbruks- trädgårds- och rennäringsföretag 66 2

3 Åtgärd 3.2 Startstöd till unga jordbrukare och rennärings-företagare 70 Åtgärd 3.3 Bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter 73 Åtgärd 3.4 Kompetensutvecklingsinsatser 77 Åtgärd 3.5 Miljöåtgärder inom skogsbruket 80 Åtgärd 3.6 Landsbygdsutveckling 83 Åtgärd 3.7 Anpassning av fiskeansträngningen 88 Åtgärd 3.8 Utveckling av fiskerinäringen 90 A) Småskaligt kustfiske 90 B) Socioekonomiska åtgärder 91 C) Skydd och utveckling av akvatiska resurser 91 D) Vattenbruk 91 E) Utrustning i fiskehamnar 92 F) Beredning och saluföring 93 G) Inlandsfiske 93 H) Åtgärder för att finna och främja nya avsättningsmöjligheter 94 I) Åtgärder som genomförs av branschen 94 J) Tillfälligt upphörande av verksamhet samt annan ekonomisk ersättning 95 K) Nyskapande åtgärder och teknikstöd 95 Insatsområde 4 Utveckling av livsmiljö samt infrastruktur 98 Åtgärd 4.1 Attraktiva regioner och skydd för miljön 99 A) Kultur och miljö 100 B) Jämställdhetsinsatser 100 C) Social ekonomi- byutveckling 101 D) Idrotts- och sportcentra 101 E) Hälsa 101 F) Lokal service 101 G) Information och marknadsföring 101 Åtgärd 4.2 Informationsteknisk infrastruktur 105 Åtgärd 4.3 Transportinfrastruktur 109 Insatsområde 5 Samiskt program 113 Åtgärd 5.1 Samisk landsbygds- och kulturutveckling 114 Åtgärd 5.2 Kompetensutveckling - forskning och utbildning 119 Åtgärd 5.3 Utveckling av rennäringen och samebyarna 123 Insatsområde 6 Tekniskt stöd 128 Åtgärd 6.1 Tekniskt stöd 128 Informationsplan för Mål 1 Södra skogslänsregionen 131 3

4 Inledning Södra skogslänsregionen Södra skogslänsregionen omfattar Jämtlands respektive Västernorrlands län samt delar av Gävleborgs, Dalarnas och Värmlands län. I budgethänseende är Södra skogslänsregionen delad i kust och inland. Det finns således en ram för kustområdet och en inlandsram. Kustområdet består av kommunerna Timrå, Härnösand, Kramfors, delar av Sundsvalls kommun (församlingarna Gustaf Adolf, Skönsmon, Skön, Alnö, Sättna, Selånger, Stöde, Tuna, Attmar och Njurunda) samt delar av Örnsköldsviks kommun (församlingarna Arnäs, Sidensjö, Nätra, Själevad, Örnsköldsvik, Mo, Gideå och Grundsunda). Inlandet består av hela Jämtlands län, Västernorrlands län förutom kustområdet, Ljusdals kommun i Gävleborgs län, Torsby kommun i Värmlands län, Malung, Älvdalen, Orsa och Vansbro kommuner samt Vemjans och Våmhus församlingar i Mora kommun i Dalarnas län. Urvalsprocessen Syftet med Mål 1 är ytterst att skapa förutsättningar för ekonomisk tillväxt inom Södra Skogslänsregionen. Arbetet ska bedrivas utifrån föreliggande Samlat Program Dokument (SPD) samt ett antal förordningar. SPD, med åtgärder, är arbetets strategidokument och beskrivning över hur programmets mål skall uppnås. Urvalsprocessen kan beskrivas i följande steg 1. En allmän berättigandebedömning, för att avgöra om projektets verksamhet och uppläggning överhuvudtaget är stödbar med beaktande av SPD, strukturfondsförordningar och andra regelverk. 2. Projektets förmåga att bidra till att uppnå programmets övergripande verksamhetsmål. 3. Projektets innehåll bedöms mot tre typer av urvalskriterier a) horisontella kriterier b) generella kriterier c) åtgärdsspecifika kriterier 4. Projektet bedöms utifrån övriga kvalitetsaspekter Strukturfondsdelegationen kommer att granska projekten utifrån samtliga ovanstående punkter och utifrån en samlad bedömning välja ut och stödja de projekt som bäst bidrar till att uppfylla målen i programmet. Som hjälpmedel för att mäta såväl projektens som programmets resultat och effekter, används indikatorer. Nedan följer en mer detaljerad beskrivning av de olika stegen i urvalsprocessen. Mål, grundläggande utgångspunkter och horisontella kriterier För genomförandet av programmet finns det fastlagt ett antal mål, grundläggande utgångspunkter och så kallade horisontella kriterier. Dessa kommer att beaktas vid bedömning och val av projekt för finansiering. Målen för hela programmet, för varje insatsområde och för varje åtgärd är indelade i allmänt formulerade visionsmål och konkreta verksamhetsmål. 4

5 Huvudmålet för hela programmet är Förslag Version Visionsmål Stärkt utvecklingskraft och kunskapsdriven tillväxt i regionens näringsliv. Verksamhetsmål nya eller bevarade arbetstillfällen nya företag företag som genomför - och personer som deltar i - utbildningsinsatser. Grundläggande utgångspunkter är: Lika möjligheter för alla oberoende av kön, funktionshinder, etnisk eller annan tillhörighet Inomregional balans Aktivt medverkande partnerskap i genomförandet Horisontella kriterier är: Miljöhänsyn Jämställdhet Skapade arbetstillfällen. Internationalisering IT. Urvalskriterier Urvalskriterierna ska vara en tydlig vägledning vid val av projekt för finansiering. I programkomplementet har tre typer av urvalskriterier tagits med. Dessa är horisontella generella och åtgärdsspecifika urvalskriterier. De horisontella kriterierna gäller för hela programmet. De generella kriterierna har en övergripande karaktär och är återkommande i de flesta åtgärderna. Dessa generella kriterier har valts för att uppnå ett sammanhållet program och långsiktighet i genomförandet. De har också valts för att säkerställa att de insatser som genomförs får effekter på de uppställda målen och horisontella kriterierna för programmet. De åtgärdsspecifika urvalskriterierna är framtagna för respektive åtgärd och ska även de styra valet av projekt för finansiering. Genom de åtgärdsspecifika urvalskriterierna uppnås en tydligare styrning, dels mot de prioriteringar som gjorts i programmet och dels mot de effekter som programmet syftar till att uppnå. Vissa åtgärder och urvalskriterier är av särskild karaktär och har kopplingar till stödsystem utanför mål 1-programmet.Sociala fondens åtgärder följer i huvudsak det nationella mål 3 programmet och dess urvalskriterier. Jordbruks- och fiskefondens åtgärder följer nationella stödprogram med riktade insatser, av "rättighetskaraktär" och därmed finns klara kriterier för stödgivningen. Övriga kvalitetsaspekter Utöver de ovan beskriva urvalkriterierna, som främst ligger till grund för bedömning av projektinnehållet samt resultat och effekter, kommer bedömningen av de enskilda projekten att göras även utifrån andra kvalitativa aspekter, vilka kort beskriv nedan. Genomförandekapaciteten i form av administrativ kapacitet, redovisningskompetens, projektorganisation, projektledning, etc måste vara god, för att ett projekt skall kunna genomföras 5

6 effektivt, hålla tidplanen och uppnå de uppsatta målen. Erforderliga resurser för administrationen av projektet skall vara avsatta i budgeten. Spridningsaspekten: Projekt som aktivt planerar in aktiviteter för spridning av resultat, erfarenheter och information i sin projektplan, samt budgeterar kostnaderna för dessa aktiviteter. Kostnadsaspekten: Verksamheter som finansieras genom strukturfondsmedel skall vara kostnadseffektiva, dvs. de skall ge bästa möjliga resultat till lägsta möjliga kostnad. Budgeten skall vara specificerad, väl genomarbetad och realistisk. Innovationsaspekten: Projekt som är innovativa, eller har innovativa inslag kommer att prioriteras framför mer beprövade och traditionella verksamheter. Driftstöd till befintlig och etablerad verksamhet skall normalt inte finansieras med strukturfondsmedel, utan dessa skall primärt användas för att finansiera verksamheter under planerings- och uppbyggnadsfasen. Överlevnadsaspekten: Projekt som efter avslutad projektperiod med EU-stöd har nått sådan stabilitet och styrka att det kan fortleva med egna finansiella resurser. Konkurrensaspekten Urvalsprocessen syftar bl a till att skapa konkurrens mellan inlämnade projektansökningar så att konkurrenssituationen höjer kvalitén på projektansökningarna. Indikatorer Till grund för mätningar av programmets aktiviteter, resultat och effekter, skall ligga ett antal indikatorer, dels i varje enskilt projekt och dels på programnivå. Indikatorerna har valts utifrån de mål, grundläggande utgångspunkter och kriterier som gäller för hela programmet. Detta innebär att de flesta av indikatorerna är att betrakta som obligatoriska (se bilaga 1). Emellertid är det inte rimligt att alla används i varje enskilt projekt, varför endast de mest förväntade indikatorerna har angivits i respektive åtgärd. Handläggaren och sökanden bör dock under beredningen bedöma om det finns ytterligare indikatorer som kan passa in på det enskilda projektet. Därutöver skall beredningen av ansökan identifiera andra för projektet förväntade resultat och effekter, vilka bör infogas i beslutet för att möjliggöra uppföljning, utvärdering och annan rapportering. Koppling mellan indikatorer och urvalskriterier I de flesta åtgärderna i programkomplementet har det, under rubriken urvalskriterier, bl. a angivits att det i beredningen kommer att tas hänsyn till de horisontella kriterierna miljöhänsyn, jämställdhet, skapande av nya arbetstillfällen, internationalisering och IT oavsett vilken verksamhetsinriktning projektet har. Därutöver skall bl.a. antalet indikatorer som projektet påverkar och de bedömda effekterna på dessa vägas in. Detta skulle kunna tolkas som att indikatorerna till fullo kommer att styra vilka projekt som kommer att finansieras. Så är inte fallet. Det kan finnas några få projekt som inte har någon direkt effekt på de valbara indikat o- rerna, men som likafullt är viktiga att stödja, av andra skäl. Dessa projekt kommer dock inte att bidra till måluppfyllelsen, varför det är särskilt viktigt att i ansökningar och beslut motivera sådana stöd. Antalet beviljade projekt av denna karaktär torde dock bli få. Strukturfondsdelegationen kommer att göra en samlad bedömning utifrån samtliga ovanstående kriterier och välja ut och stödja de projekt som man bedömer bäst kommer att bidra till att 6

7 uppfylla målen i programmet. Det slutliga och definitiva urvalet sker på strukturfondsdelegationens sammanträden. Till stöd för sina beslut har delegationen ett beslutsförslag från beredningssekretariatet på länsstyrelsen i det län där verksamheten ska genomföras. Den mer precisa innebörden av urvalskriterier och kvalitetsaspekter kommer att formas i dialog mellan strukturfondsdelegationen och beredningssekretariaten, under programgenomförandets gång. Beslutsprocessen Ansökan lämnas in till beredningssekretariatet vid länsstyrelsen i det län där verksamheten avses att bedrivas. En handläggare utses för projektet, med ansvar att bereda ansökan fram till ett beslutsförslag. Processen börjar i en allmän berättigandebedömning. Syftet är att avgöra om upplägg och verksamheter är sådana att projektet överhuvudtaget är stödbart med beaktande av SPD, strukturfondsförordningar och andra regelverk. Granskningen kan utfalla i att projektet är stödbart och att beredningen därmed fortsätter. Alternativt att projektet inte är stödbart, helt eller partiellt. I dessa fall kan flera vägar bli aktuella. Sökanden kan efter diskussion finna det lämpligast att helt dra tillbaka ansökan, eller eventuellt att utvecklingsbara delar av projektet förädlas vidare. Sker inte något av dessa alternativt skriver handläggaren ett motiverat förslag till avslag. Ett projekt som uppfyller dessa grundläggande kriterier bereds vidare. I detta skede lyfts projektets kvalitetsaspekter fram och bedöms. Verksamheter som kan finansieras via strukturfonderna spänner över ett stort verksamhetsområde. Den enskilde handläggaren kan i vissa fall behöva stöd för att på ett professionellt sätt bedöma själva sakfrågan. Diskussioner inom och mellan beredningssekretariaten, samt med förvaltningsmyndigheten är därför naturliga inslag i beredningsprocessen. För vissa projekt kan det även bli aktuellt att inhämta synpunkter och bedömningar från experter av olika slag. På länsstyrelserna finns experter med mycket djup kompetens inom en lång rad olika fackområden. Dessa personer är inte involverade i beslutsprocessen men de kan användas för beredning, bedömning, rådgivning, uppföljning och referenser av strukturfondsdelegationen och dess sekretariat, när särskild sakkunskap erfordras för att bedöma en ansökan. Vid behov kan strukturfondsdelegationen också anlita olika oberoende och rådgivande experter eller expertgrupper, inom ämnesområden där delegationen bedömer att sådana behövs. Experterna och expertgrupperna kan ge råd och stöd till beredningssekretarian, delegationskansliet och strukturfondsdelegationen. I dialogen mellan handläggare och sökande kan i detta skede projektet ofta förädlas vidare. Slutligen skriver handläggaren ett motiverat beslutsförslag. Inför varje möte med strukturfondsdelegationen kommer förvaltningsmyndigheten att tillsammans med beredningssekretariaten gå igenom de ansökningar som avses komma upp på mötet, i en gemensam beredningsträff. Avsikten med detta möte är att få en likformig bedömning av kvalitén i projekten. Det faktiska innehållet i projekten och verksamhetens inriktning, kommer sannolikt att uppvisa vissa skillnader som kan härledas ur de olika länens, regionernas, naturliga förutsättningar och behov. Dessa skillnader måste givetvis beaktas. Men kvalitén i projekten skall ha en gemensam bedömningsgrund. De principer som denna bedömning utgår från och som har beskrivits under avsnitt Urvalsprocessen ska vara gemensamma och väl kända. Syftet med beredningsträffen är att projekten kan jämföras med varandra och bedömas utifrån ett bredare perspektiv. 7

8 Erfarenhet från de bedömningar som delegationen kommer att göra och de beslut man kommer att fatta, kommer även att utgöra vägledning för handläggarna, så att dessa kan utforma beslutsförslagen i enlighet med den praxis som delegationen formar. Från ansökan till projektbeslut Följande flödesschema visar vilken väg genom organisationen en projektansökan går innan den blir till ett beslut. Detta gäller alla typer av projektbeslut, även de beslut som gäller för vissa offentliga organ som förvaltar stödprogram till enskilda företag, s.k. aid schemes. Flödet från ansökan om mål 1-medel till beslut Ansökan 3. Strukturfondsdelegationen 1. W-län X-län Y-län S-län X Z-län Beredningssekretariat Beslutsförslag Beslut Delegationskansli Stödmottagaren Sametingets sekretariat Samiska insatsområdet Beslutsförslag Sametinget Beslut Ansökan lämnas in till länsstyrelsen i det län där verksamheten avses bedrivas. För det samiska insatsområdet lämnas ansökan till Sametinget. Beredningssekretariatet gör utredningar, begär in kompletteringar, värderar ansökan utifrån urvalskriterier, bedömer projektets kvalitet och överensstämmelsen med regelverk, gör avstämning avseende medfinansiering samt skriver ett beslutsförslag. 2. Vid regelbundna möten mellan beredningssekretariaten och huvudsekretariatets delegationskansli gås beslutsförslagen igenom, förslagen från de olika handläggarna bedöms och prioriteras i förhållande till varandra. Projektens överensstämmelse med gemenskapsregler och SPD kontrolleras. 3. Beslutsförslagen föredras i strukturfondsdelegationen, som beslutar om projektstöd. För det samiska insatsområdet föredras beslutsförslaget i Sametinget, som beslutar om projektstöd. 4. Delegationskansliet (alternativt beredningssekretariaten) och sametingets sekretariat registrerar beslutet i diariet och STINS-systemet och expedierar det till stödmottagaren. 8

9 Svensk offentlig medfinansiering De regionala tillväxtavtalen ger viktiga indikationer för medfinansieringen av mål 1- programmet. Den största andelen av den svenska offentliga finansieringen utgörs av statliga medel som kanaliseras via det interna svenska budgetsystemet och som beslutas av myndigheter på regional eller central nivå. Därutöver tillkommer medel från kommuner och landsting, vilka beslutas inom respektive organ. I de regionala tillväxtavtalen har dessa organ inom varje län indikativt angett vilka ekonomiska resurser de har för avsikt att avsätta för nationell offentlig medfinansiering till mål 1-programmet. I varje åtgärd finns ett antal tänkbara nationella offentliga medfinansiärer uppräknade, under rubriken Nationell offentlig medfinansiering. Dessa skall ses som exempel. Ett stort antal andra medfinansiärer kan också komma i fråga. Beslut om svensk offentlig medfinansiering fattas av respektive finansiär i varje enskilt projekt. Innan strukturfondsdelegationen fattar beslut om strukturfondsmedel skall den nationella medfinansieringen vara garanterad. Stöd till företag Huvudregeln är att stöd till enskilda företag, avgränsade grupper av företag eller branscher, så kallat statsstöd, inte får ges med offentliga medel, då detta strider mot EU:s konkurrensregler. Med statsstöd menas allt stöd från offentlig sektor av ekonomiskt natur och som innebär fördelar för enskilda företag, grupper av företag eller branscher. Enskilda företag får nämligen inte gynnas ekonomiskt, för då sätts den fria konkurrensen ur spel. Det finns dock ett antal undantag, där det är möjligt att ge stöd till företag med offentliga medel. De tre huvudtyperna av undantag är godkända företagsstöd, samverkansprojekt och allmänt näringslivsbefrämjande åtgärder. Företagsstöd via ramprogram ( aid schemes ) EU har godkänt ett antal svenska nationella stödordningar, såsom icke stridande mot konkurrensreglerna eller i enlighet med nationella bestämmelser om s.k. försumbart stöd 1. Strukturfondsmedel får användas som medfinansiering till dessa stödordningar. Det går i praktiken oftast till så, att huvudmannen för den svenska stödordningen, vilken oftast är länsstyrelsen ansöker om strukturfondsmedel hos strukturfondsdelegationen, för att genomföra ramprogram för företagsstöd ( aid schemes ) inom de olika former av företagsstöd som länsstyrelsen administrerar. På detta sätt förmeras det nationella stödsystemet med strukturfondsmedlen och budgeten för företagsstödet kommer att bestå av både nationella medel och strukturfondsmedel. De enskilda företagen ansöker om företagsstöd via det vanliga nationella stödsystemet hos länsstyrelsen, dvs inte genom strukturfondssystemet. 9

10 Samverkansprojekt med försumbart stöd Stöd till i förväg identifierade företag som samverkar är statsstöd. Stödet skall därför gå via de nationella stödordningarna, normalt landsbygdsstödet. Antalet deltagande företag i ett samverkansprojekt skall uppgå till minst tre. Dessa kan inom ramen för landsbygdsstödet få stöd med högst 50% och beloppsmässigt högst euro (ca kronor) offentligt stöd per deltagande företag under en treårsperiod. Stöd under denna beloppsnivå benämns försumbart stöd (de minimis) Små samverkansprojekt, eller samverkansprojekt med så många deltagande företag att stödet för varje företag uppgår till högst ett microstöd ( kronor) kan, av praktiska skäl, alltid betraktas som allmänt näringslivsbefrämjande (se nedan). Stöd till samverkansprojekt söks via det vanliga nationella stödsystemet hos länsstyrelsen, dvs inte genom strukturfondssystemet. Allmänt näringslivsbefrämjande åtgärder Som statsstöd räknas inte allmänt näringslivsbefrämjande åtgärder i form av generella insatser för att åstadkomma ett bättre klimat för näringslivet som helhet, eller infrastrukturinvesteringar som kommer allmänheten och/eller hela näringslivet till del och som inte ger specifika fördelar för enskilda företag eller branscher. Avgörande för om ett projektstöd skall klassas som statsstöd eller allmänt näringslivsbefrämjande är det enskilda företagets ekonomiska nytta. Om stödet för varje företag uppgår till högst ett microstöd ( kronor) kan det alltid betraktas som allmänt näringslivsbefrämjande. Strukturfondsmedel kan utan statsstödsrestriktioner användas för allmänt näringslivsbefrämjande åtgärder, i enlighet med SPD. Stödmottagare för dessa åtgärder är normalt inte enskilda företag, utan mellanhandsorganisationer eller offentliga organ. Exempel på allmänt näringslivsbefrämjande åtgärder är - utveckling/utbyggnad av olika former av kompetenscentra - forskning och framtagande av information som gagnar hela näringslivet - allmän företagsrådgivning - förberedande studier för att få till stånd nätverk mellan företag - övergripande studier för att identifiera och utveckla nya marknader för företag i målområdet Stöd till allmänt näringslivsbefrämjande åtgärder söks via strukturfondssystemet. Övriga undantag och speciella regler Utöver de undantag som beskrivits ovan finns speciella regler för vissa branscher, för forskning, stöd till miljöinvesteringar, mm. För ytterligare information om dessa speciella regler och statsstöden i allmänhet hänvisas till skriften Gemenskapsregler om statligt stöd - Vademecum, Europeiska Kommissionen, ISBN

11 Sammanfattande tabell De nationella stödordningar som kan komma att utnyttjas i olika åtgärder framgår av följande tabell: Åtgärd Titel på statstöds åtgärd, ad hoc stöd Nummer Kommissionsbrev för godkännande 1.1 1) Stöd genom Industriella Utvecklingscentra (IUC) N685/99 SG(2000)D/ T.o.m ) Förordning (SFS 2000:279) om regionalt utvecklingsbidrag 3) Förordning (SFS 1994:773) om småföretagarstöd N646/99 N650/98 SEC(2000)686 SG(98)D/ ) Förordning (SFS 1998:996) om sysselsättningsbidrag 5) Förordning (SFS 1994:557) om landsbygdsstöd E 23/95 SG(97)D4397 Här tillämpas reglerna om försumbart stöd Ingen begränsning i tid Ingen begränsning i tid 1.2 1) Stöd genom Industriella Utvecklingscentra (IUC) N685/99 SG(2000)D/ ) Förordning (SFS 2000:279 ) om regionalt utvecklingsbidrag 3) Förordning (SFS 1994:773) om småföretagarstöd 4) Förordning (SFS 1998:996) om sysselsättningsbidrag 5) Förordning (SFS 1994:557) om landsbygdsstöd N646/99 N650/98 E 23/95 - SEC(2000)686 SG(98)D/12476 G(97)D4397 Här tillämpas reglerna om försumbart stöd Ingen begränsning i tid Ingen begränsning i tid ) Förordning (SFS 1998:23) om statligt bidrag till lokala investeringsprogram som ökar den ekologiska hållbarheten i samhället. 2) Förordning (SFS 1995:1254) om statligt stöd till teknisk forskning, industriellt utvecklingsarbete och uppfinnarverksamhet. N224/97 E 93/125 SG(99)D/ D/ Ingen begränsning i tid 2.1 Endast försumbart stöd/inte statsstöd 2.2 Endast försumbart stöd/inte statsstöd 2.3 Endast försumbart stöd/inte statsstöd Endast försumbart stöd/inte statsstöd Endast försumbart stöd/inte statsstöd Statsstöd som kommer att ges under denna åtgärd som inte faller under varken de speciella reglerna för jordbruk eller fiske (Bilaga 1 till EG-fördraget) kommer att ges som försumbart stöd

12 3.2 Statsstöd som kommer att ges under denna åtgärd som inte faller under varken de speciella reglerna för jordbruk eller fiske (Bilaga 1 till EG-fördraget) kommer att ges som försumbart stöd. 3.3 Statsstöd som kommer att ges under denna åtgärd som inte faller under varken de speciella reglerna för jordbruk eller fiske (Bilaga 1 till EG-fördraget) kommer att ges som försumbart stöd. 3.4 Statsstöd som kommer att ges under denna åtgärd som inte faller under varken de speciella reglerna för jordbruk eller fiske (Bilaga 1 till EG-fördraget) kommer att ges som försumbart stöd. 3.5 Statsstöd som kommer att ges under denna åtgärd som inte faller under varken de speciella reglerna för jordbruk eller fiske (Bilaga 1 till EG-fördraget) kommer att ges som försumbart stöd (bl. a genom förordningen (SFS 1993:555) om statligt stöd till skogsbruket.). 3.6 Statsstöd som kommer att ges under denna åtgärd som inte faller under varken de speciella reglerna för jordbruk eller fiske (Bilaga 1 till EG-fördraget) kommer att ges som försumbart stöd )Förordning (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen )Förordning (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen ) Förordning (SFS 1998:23) om statligt bidrag till lokala investeringsprogram som ökar den ekologiska hållbarheten i samhället. 2) Stöd till svensk film genom 2000 års filmavtal E/18/ Ingen begränsning i tid E/18/ Ingen begränsning i tid N224/97 N748/99 SG(99)D/5455 SG(99)D/ Endast försumbart stöd/inte statsstöd Endast försumbart stöd/inte statsstöd Endast försumbart stöd/inte statsstöd Endast försumbart stöd/inte statsstöd Endast försumbart stöd/inte statsstöd Endast försumbart stöd/inte statsstöd Finansieringsplan - läsanvisning Sist under varje åtgärd finns en finansieringsplan som visar hur åtgärden skall finansieras. I de allra flesta åtgärderna finns två tabeller, en för kusten och en för inlandet. Detta beror på att mål 1-budgeten är uppdelad i en inlandsram och en ram för kustområdet. Första sifferraden avser totalram för åtgärden i Euro (1 Euro motsvarar cirka 8,50 kronor), samt med fördelning på offentlig finansiering från EU respektive från Sverige (stat, primärkommuner, landstingskommuner, länsarbetsnämnder, högskolor, etc) samt privat finansiering. Nästa rad är fördelningen i procentandelar. Sista raden visar fördelningen av den offentliga finansieringen mellan EU och Sverige, vilken i de flesta åtgärderna är 50 procent vardera. 12

13 Tabellens fördelning avser åtgärden som helhet, dvs summan av alla projekt som erhåller stöd i åtgärden under hela programperioden. Det innebär att annan fördelning kan förekomma i enskilda projekt, när det finns särskilt motiverade skäl. Fördelningen bör dock utgöra ett riktmärke för alla som planerar att ansöka om mål 1-stöd. Exempel på finansieringstabell från åtgärd 1.1, inlandet. Åtgärd 1.1 Utveckling av företag och företagande Inlandet Tusental Euro Procent Offentliga medel Privata medel Totala kostnadereg:s medelnationella offentliga medel %30%30%40% 50%50% 13

14 Insatsområde 1 Näringslivsutveckling En långsiktig utveckling av regionens ekonomi och arbetsmarknad samt en tillväxt som genererar välstånd kan i huvudsak skapas inom privat näringsliv. Inflyttning och tillväxt kan bäst stimuleras genom att nya arbeten genereras i många små och medelstora företag. Regionen behöver kraftsamla och fokusera på insatser för att stödja utveckling i företag med tillväxtförutsättningar och entreprenörskap samt att stödja tillkomsten av fler nya och konkurrenskraftiga företag. Insatsområdet har dels en generell inriktning mot företagsutveckling, dels en inriktning mot områden där regionen redan har eller har möjlighet att utveckla framskjutna positioner. Dessa områden representeras av besöksnäringen, med särskilt fjällregionens vintersportturism och olika delregioners sommarturism, möjlighet att öka vidareförädling av en högkvalitativ skogsråvara samt möjligheter att utveckla konkurrensfördelar inom den kompetensbaserade tjänstesektorn med tjänster som avser information och kommunikation, upplevelser, turism, kultur, kunskap och kompetens samt vård och omsorg. Ytterligare områden där regionen har möjlighet att vidareutveckla redan framskjutna positioner är inom miljö- /energisektorerna. Tillväxt och förnyelse i näringslivet måste baseras både på utveckling av befintliga företag och tillkomsten av fler och nya företag. Internationaliseringen i näringslivet måste öka, i synnerhet hos de små och medelstora företagen. Viktigt är också att öka regionens attraktionskraft vad avser utländska investeringar och etableringar. För att stärka och utveckla såväl underleverantörer som andra företag bör olika former av samverkan, nätverk och mötesplatser stimuleras i detta program. De större företagens aktiva medverkan är här en viktig förutsättning. Särskilt bör uppmärksammas möjligheter till samverkan mellan små och medelstora företag å ena sidan och å andra sidan stora företags forskningsavdelningar, forskningsinstitutioner vid universitet och högskolor och andra kvalificerade kunskapscentra. Tillgången på risk- och riskvilligt kapital är ett hinder för de små och medelstora företagens expansion. Orsakerna är bland annat avstånd till riskkapitalaktörer, otillräckliga banksäkerheter och det svenska skattesystemet. Genom förstudier skall förutsättningarna klarläggas för etablering av riskkapitalbolag. Några initiativ har redan tagits av privata aktörer, och avsikten är bland annat att klarlägga möjligheterna genom dessa. Beroende på utfallet av förstudierna kan eventuellt denna typ av finansiellt stöd komma att introduceras under programperioden. Det är inom en utvecklad tjänsteproduktion som många nya arbetsuppgifter kommer att finnas i framtiden och det är genom att skapa allsidigt gynnsamma förutsättningar för dessa som regionen kan vända nedgång till uppgång. Genom dylika insatser uppnås också ett mer dive r- sifierat näringsliv och en bredare arbetsmarknad med ökad valfrihet för de enskilda människorna. En utveckling av tjänstenäringarna behövs också för att ge unga människor, särskilt kvinnor, möjlighet till en vidgad arbetsmarknad i regionen. Stöd till enskilda företag kommer att kunna lämnas i enlighet med godkända stödprogram (schemes). Företag i samverkan, grupperingar eller nätverk, skall kunna erhålla stöd för projekt och aktiviteter godkända i programmet. Den huvudsakliga målgruppen är små och medelstora företag, men även stora företag skall kunna stödjas när de ingår i samverkan med små och medelstora företag och där det kan konstateras ett mervärde för de små och medelstora företagen genom detta samarbete. Arbetsplatser eller dotterbolag ingående i stora företag och 14

15 med självständigt resultatansvar skall bedömas som små och medelstora företag om de uppfyller reglerna för sådana. Fokusering på småskalighet är viktig, liksom fokusering på projekt som stödjer kretsloppsanpassning av olika verksamheter för att därigenom erhålla en förbättrad konkurrens- och attraktionskraft. Energinätverk, effektivitet och förnyelsebara resurser är centrala områden för att nå ett kretsloppsanpassat energisystem. De unika behoven för varje företags utveckling skall också kompletteras med en bred ansats som inkluderar miljövärden som drivkraft. En annan viktig drivkraft är den kompetens som kvinnor har i fråga om utveckling av företag. Genom den ökade internationaliseringen inom näringslivet är det även angeläget att bättre utnyttja den kunskap som människor med utländsk bakgrund har. Viktiga satsningar har gjorts i regionen när det gäller att utveckla FoU-resurser och bygga upp forskningsmiljöer. Fortsatta sådana insatser måste göras för att utveckla olika FoUverksamheter av betydelse för regionens utveckling. En viss ämnesmässig koncentration kan därvid bedömas som strategisk. Spridning av forskningsresultat till och inom näringslivet bör ske för att stärka dess konkurrenskraft och öka antalet nya kunskapsintensiva och innovativa företag. Visionsmål Målet för insatsområdet är ett stärkt, diversifierat och förnyat näringsliv i regionen. Verksamhetsmål Antalet nya företag som startas i regionen, som en direkt följd av mål 1-projekt, ska vara minst 890. Antalet nystartade företag, i förhållande till folkmängden i yrkesverksam ålder i regionen, skall vara minst i nivå med riksgenomsnittet vid programperiodens slut. Antalet nya och bevarade arbetstillfällen skall uppgå till minst Insatsområdet omfattar åtgärderna: Utveckling av företag och företagande Områden med särskilda förutsättningar Stärkt infrastruktur för kompetensutveckling samt forskning och utveckling 15

16 Åtgärd 1.1 Utveckling av företag och företagande Åtgärden syftar främst till att bidra till en utveckling av regionens mikro-, små- och medelstora företag. Insatserna skall ses som ett viktigt medel för att förnya den regionala ekonomin, öka tillväxten och stärka utvecklingskraften i det samlade näringslivet. I dessa insatser innefattas även stimulans av större företags och olika organisationers engagemang i de mindre företagens och näringslivsmiljöns utveckling. Förnyelseansatserna inom åtgärden tar sikte på att konkret förbättra klimatet för innovation och entreprenörskap. Avsikten är vidare att åstadkomma en faktisk tillväxt av företagsbeståndet i vid mening genom stärkt nyföretagande, fler avknoppningar och företagsrekrytering utifrån. Frågor kring försörjningen med riskkapital och riskvilligt kapital uppmärksammas särskilt med tanke på de tydliga svårigheter som berör regionens mikro-, små- och medelstora företag i dessa avseenden. Likaså uppmärksammas strukturen för kontakter och kunskapsöverföring gentemot företagen. Visionsmål bättre förutsättningar och miljö för de mikro-, små- och medelstora företagens förnyelse och tillväxt förbättrad lönsamhet och sysselsättning modernisering av näringslivsstrukturen fler ibruktagna innovationer i produkter och processer ökad användning av extern kompetens i företagen ökad företagssamverkan ökat nyföretagande och förstärkt entreprenörskap förbättrad tillgång på risk- och riskvilligt kapital underlättat erfarenhetsutbyte jämnare könsfördelning inom olika yrken, branscher och företag utvecklad miljöhänsyn Verksamhetsmål 2000 st nya arbetstillfällen skall skapas 1000 st arbetstillfällen skall bevaras 440 st nya företag skall skapas Innehåll yttre ramar De yttre ramarna för vad som kan stödjas anges i strukturfondsförordningarna - Rådets förordning (EG) nr 1260/1999 av den 12 juni 1999 om allmänna bestämmelser för strukturfonderna - Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1783/1999 av den 12 juli 1999 om Europeiska regionala utvecklingsfonden. 16

17 Specifikt åtgärdsinnehåll A) Mikro-, små- och medelstora företag Generellt bedöms de mikro-, små- och medelstora företagens tillväxt främjas genom insatser av rådgivnings-, konsult- och stödkaraktär avseende bland annat export och internationalisering med fokus på företagssamverkan förstudier, analyser, materiella och immateriella investeringar i företagsutveckling, marknadskunskap, marknadsföring, produktutveckling, design, utveckling av lokaler, produktionsprocesser och produktionsorganisationer information om och tillämpning av ny kunskap och teknik, däribland informationsteknik förbättring av miljö för företagande utveckling av företagstjänster stödjande infrastruktur för i första hand små- och medelstora företag (informations- och kommunikationsteknik, informationsåtgärder, insatser i industri- och verksamhetsområden, m m) utveckling och byggande av kommunala industrihus insatser för ökad kunskap hos företagsrådgivare och kreditgivare om kvinnors företagande för att förbättra möjligheterna för affärsutveckling och tillgång på riskkapital logistik och materialadministration kvalitetshöjande insatser i produktionskedjan som helhet utveckling av företagsledning och styrelsearbete utveckling av nätverkssamarbete, underleverantörssystem och samverkan i strategiska allianser utveckling av kvinnors företagande en-dörrs-lösningar för att samordna och förenkla stödformer och rådgivning till enskilda företag utveckling av nya former av ledningssystem för ökad jämställdhet, jämställdhetscertifiering och kvalitetssäkring införande av miljölednings- och miljöcertifieringssystem i företag åtgärder som bidrar till jämnare könsfördelning i yrken och branscher B) Nyföretagande och etableringar rådgivning och extern expertis för att understödja en mer positiv attityd till entreprenörskap liksom tillkomsten och utvecklingen av nya företag etablering av nya företag och direktinvesteringar genom aktiviteter riktade till företag utanför Mål 1-området inklusive utlandet avknoppning eller outsourcing från företag och offentlig sektor av verksamhet som kan stimulera ny företagsbildning särskild rådgivning till kvinnor som vill starta eller utveckla sitt företagande särskild rådgivning till invandrare som vill starta eller utveckla sitt företagande en-ingångs-plats med allsidig information och rådgivning för att underlätta för blivande nyföretagare inventering, sanering och återställande av tidigare exploaterade vatten och markområden som har betydelse för näringslivet skydd och vård av vatten och markområden som har betydelse för näringslivet åtgärder som stimulerar affärsutveckling inom den sociala ekonomin 17

18 C) Riskkapitalförsörjning Aktiviteter skall genomföras under programperioden för att öka tillgången på riskkapital, lånefinansiering samt förskotts- och exportgarantier genom att skapa och utveckla sådana finansieringsinstrument som avses i artikel 28 i förordningen (EG) nr 1260/1999 och med sammanfattande riktlinjer i Kommissionens dokument SEM 2000 åtgärder för ökat nationellt, regionalt och lokalt engagemang i riskkapitalbolag samt låneoch garantifonder insatser av rådgivnings- och utvecklingskaraktär i syfte att nå ökad användning av befintliga offentliga och privata finansieringsmöjligheter inledande förstudier och andra förberedande insatser för att underlätta genomförande av nämnda aktiviteter. D) Samverkan och skapande av mötesplatser Samverkan inom näringslivet samt samverkan mellan näringslivet och olika offentliga institutioner för att etablera mötesplatser i syfte att underlätta kunskaps och erfarenhetsutbyte: utveckla generell samverkan mellan näringslivet och kunskapscentra skapa företagskuvöser och mötesplatser särskilt för kvinnliga företagare och unga företagare skapa mötesplatser för effektiva kontakter mellan näringsliv och forskare/forskning stimulera mikro- små- och medelstora företags deltagande i olika FoU-program. Urvalskriterier De horisontella kriterierna miljöhänsyn, jämställdhet, skapande av nya arbetstillfällen, internationalisering och IT skall alltid beaktas vid urval av projekt för finansiering, oavsett vilken verksamhetsinriktning projektet har, därutöver skall följande generella- och åtgärdsspecifika urvalskriterier beaktas vid val av projekt. Generella urvalskriterier antal indikatorer som projektet påverkar och de bedömda effekterna på dessa projektets långsiktighet och varaktigheten av angivna effekter projektets koppling och samordning med andra insatser, i första hand inom ramen för mål 1 programmet, men även inom ramen för andra presenterade strategier andel privat finansiering i projektet. Åtgärdsspecifika urvalskriterier komplettering/förnyelse av den regionala ekonomin och näringslivsstrukturen ekonomisk uthållighet vad gäller lönsamhet, tillväxt och sysselsättning utveckling och omfattning av företagssamverkan förstärkning av produkt-/processkvalitet och marknadsnärvaro främjande av entreprenörskap och särskilt kvinnors och ungas företagande 18

19 Målgrupp Förslag Version Mikro-, små- och medelstora företag, grupperingar av företag, stora företag som medverkar i projekt tillsammans med mikro-, små- och medelstora företag, blivande företagare, allmänheten. Huvudsakliga stödmottagare Mikro-, små- och medelstora företag, grupper av företag, stora företag som medverkar i projekt tillsammans med mikro-, små- och medelstora företag, organisationer, kommuner, landsting, statliga myndigheter och andra offentliga institutioner. Fond Regionala fonden Kategori Kategori 16, stöd till SMF och till hantverkssektorn Indikatorer IndikatorMåttenhet Arbetstillfällen (nya/skapade)antal totalt, antal män och antal kvinnor Arbetstillfällen (bevarade)antal totalt, antal män och antal kvinnor Antal nya företagantal totalt, antal som ägs av män, antal som ägs av kvinnor Antal SMF som fått stödantal totalt, antal som ägs av män, antal som ägs av kvinnor Antal nya företag som fått Antal totalt, antal som ägs av män, antal som ägs av kvinnor stöd Antal forskningsprojektantal forskningsprojekt Antal nätverk som får stödantal nätverk, manliga nätverk, kvinnliga nätverk (om mixade nätverk ange bara totala antalet) Antal deltagande personerantal personer totalt, antal män, antal kvinnor Miljöförändrande insatserange 1, 2 eller 3 där: 1. Projektet bidrar till miljöförbättring 2. Projektet är miljöneutralt 3. Projektet skadar miljön JämställdhetsprojektAnge 1, 2, 3 eller 4 där: 1. Projektet syftar direkt till att förbättra jämställdheten. 2. Projektet bidrar indirekt till att förbättra jämställdheten. 3. Projektet är jämställdhetsneutralt. 4. Projektet riskerar försämra jämställdheten. Förbättrad internationalisering Antal projekt InfrastrukturprojektAntal projekt 19

20 IT-projektAnge 1, 2 eller 3 där: 1. Projektet bidrar till ökade möjligheter att nyttja IT eller till ökade kunskaper om IT. 2. Projektet använder IT i genomförandet men projektets syfte är något annat. 3. IT används inte i genomförandet Övriga indikatorer Antal nya produkter/metoder som lanserats Antal nyskapade respektive förstärkta finansieringsinstrument Organisation för genomförande Förvaltningsmyndigheten, länsstyrelsen i Jämtlands län Nationell offentlig medfinansiering Länsstyrelser, kommuner, landsting, länsarbetsnämnder, Nutek, ALMI, universitet/högskolor, Näringsdepartementet, m fl. Finansieringsplan Nedanstående fördelning avser åtgärden som helhet. Annan fördelning kan förekomma i enskilda projekt. Åtgärd 1.1 Utveckling av företag och företagande Inlandet Tusental Euro Procent Offentliga medel Totala NationellaPrivata kostnadereg:s medeloffentliga medelmedel %30%30%40% 50%50% Åtgärd 1.1 Utveckling av företag och företagande Kusten Tusental Euro Procent Offentliga medel Totala NationellaPrivata kostnadereg:s medeloffentliga medelmedel %30%30%40% 50%50% 20

21 Åtgärd 1.2 Områden med särskilda förutsättningar Åtgärden syftar till att främst mikro-, små- och medelstora företag som verkar inom särskilt utpekade branscher/sektorer skall kunna utvecklas och skapa sysselsättning. Dessa branscher/sektorer är Nya tjänster, Besöksnäringen, Ökad förädling av skogsråvara samt Miljöoch energiutveckling. De olika branscherna/sektorerna är av olika betydelse för olika delar av regionen, men gemensamt för dem är att de förväntas ha goda förutsättningar att skapa tillväxt i vårt område. Visionsmål bättre förutsättningar och miljö för tjänsteföretag fler kunskapsbaserade företag fler nystartade tjänsteföretag fler besökare i regionen stärkt attraktivitet med fler kvalificerade turistdestinationer högre förädlingsvärde i och nya träbaserade produkter förnyelse av olika led i affärsprocessen effektivare energi- och miljösystem ökad konkurrenskraft genom högre miljökvalitet och fler miljörelaterade produkter förbättrat erfarenhetsutbyte samt fler nätverk antalet nystartade företag, i förhållande till folkmängden i yrkesverksam ålder i regionen, skall vara minst i nivå med riksgenomsnittet vid programperiodens slut jämnare könsfördelning inom olika yrken, branscher och företag Verksamhetsmål 1800 st nya arbetstillfällen skall skapas 950 st arbetstillfällen skall bevaras 375 st nya företag skall skapas Innehåll yttre ramar De yttre ramarna för vad som kan stödjas anges i strukturfondsförordningarna - Rådets förordning (EG) nr 1260/1999 av den 12 juni 1999 om allmänna bestämmelser för strukturfonderna - Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1783/1999 av den 12 juli 1999 om Europeiska regionala utvecklingsfonden. Specifikt åtgärdsinnehåll Programmet prioriterar insatser inom områden som bedöms ha särskilt goda förutsättningar för att utveckla, förnya och diversifiera regionens näringsliv. Tjänstenäringar, besöksnäringen, förädling av skogsråvara samt miljö och energiutveckling är kompetensbaserade sektorer som växer i betydelse och som i regionen bedöms ha mycket god utvecklings- och tillväxtpotential. Inom vissa av dessa områden har regionen redan framskjutna positioner. Möjligheterna att vidareutveckla dessa och att utveckla nya områden skall stimuleras genom åtgärden. 21

22 A) Nya tjänster Tjänstesektorn är den del av det privata näringslivet som växer mest idag. Inom denna sektor har regionen särskilt viktiga kompetenser, förutsättningar samt starka och utvecklingsbara positioner. Det är inom en utvecklad tjänsteproduktion som många nya arbetsuppgifter kommer att kunna återfinnas i framtiden. Genom att stimulera tjänstesektorn uppnås ett mer diversifierat näringsliv och en bredare arbetsmarknad. Detta bör öka valfriheten för de enskilda och således öka människors möjlighet att kunna bo kvar och verka i regionen. Stöd av tjänstesektorn har tydliga effekter ur jämställdhetssynpunkt eftersom många kvinnor arbetar i eller driver företag i denna sektor. Exempel på vad som kommer att kunna stödjas: stimulera tjänsteföretagande, bl a genom de möjligheter som ges genom medfinansiering av det nationella regionalpolitiska företagsstödet utveckling av distansoberoende tjänster utveckling av media- och informationsteknik miljörelaterade tjänster B) Besöksnäringen Besöksnäringen är en mycket viktig bransch för regionen. Kännetecknande för regionen är att vissa områden har en mycket stark inriktning på vinterturism, medan andra områden har en tydligare sommarprofil. Det är därför viktigt att dels ha möjlighet att vidareutveckla verksamhetsområden som redan är starka, dels att satsa på åtgärder som är säsongsförlängande. Regionens natur- och kulturkvaliteter ger goda förutsättningar för sådana aktiviteter. För att åstadkomma tillväxt och för att svara för ett utbud av kompletterande produkter behövs det nya entreprenörer som affärsmässigt tar till vara utvecklingspotentialen inom näringen. Exempel på vad som kommer att kunna stödjas: samordnad marknadsföring mot svensk och utländsk marknad produktutveckling inom vinter- och sommarturism för säsongsförlängning och breddning av utbudet destinationsutveckling affärsutveckling och attitydpåverkan strategiska investeringar i attraktioner investeringar i turisminfrastruktur investeringar i nya och befintliga idrottsanläggningar med potential för internationella evenemang miljö- och energianpassad utvecklingsåtgärder och investeringar med bland annat miljöledningsprogram alternativt miljöcertifiering som målsättning C) Ökad förädling av skogsråvara Den förnyelsebara skogsråvaran är en viktig resurs i regionen. Det är viktigt att se till hela produktionskedjan från skogsråvaran till slut- eller biprodukt med målsättningen att öka förädlingsgraden och därigenom det kommersiella utfallet. Syftet med åtgärden är att bidra till träbranschens utveckling genom offensiv marknadsföring, strukturell förnyelse samt produktutveckling. 22

23 Exempel på vad som kommer att kunna stödjas: affärsutveckling och stöd till spetskompetenser marknadsföring inom utvalda segment (exempelvis internationellt) produkt, teknik och processutveckling samt design inklusive investeringar i detta bl a genom de möjligheter som ges genom medfinansiering av det nationella regionalpolitiska företagsstödet stimulera allianser och nätverk utveckla råvaruförsörjning och flödesorientering intensifierad miljöcertifiering av skogsbruk och förädlingsled. D) Miljö- och energiutveckling Energi- och miljöfrågorna påverkar alla samhällssektorer. Syftet är att öka användningen av bioenergi för att nå ökad sysselsättning, ökade inkomster och ett mer ekologiskt hållbart samhälle. Syftet är också att tillvarata och utveckla den miljökompetens som utvecklats hos regionens småföretag. Det är viktigt att se hela kedjan från skogsråvaran till transportlösningar, bränsleförädling och värmeproduktion. Kretsloppsanpassning skall genomsyra åtgärden. I detta ligger både ekonomiska och ekologiska fördelar. Exempel på vad som kommer att kunna stödjas: projekt som stödjer kretsloppsanpassning för förbättrad konkurrens- och attraktionskraft processutveckling och kunskapsspridning avseende energi- och miljösystem främja användningen av resurssnåla processer och effektiv energiteknik i hushåll, näringsliv, transporter och byggnader (förstudier, pilotprojekt, demonstrationsanläggningar och investeringsstöd genom de möjligheter som ges genom medfinansiering av det nationella regionalpolitiska företagsstödet) nätverksbyggande på regional, nationell och internationell nivå till förmån för regionen. Urvalskriterier De horisontella kriterierna miljöhänsyn, jämställdhet, skapande av nya arbetstillfällen, internationalisering och IT skall alltid beaktas vid urval av projekt för finansiering, oavsett vilken verksamhetsinriktning projektet har, därutöver skall följande generella- och åtgärdsspecifika urvalskriterier beaktas vid val av projekt. Generella urvalskriterier antal indikatorer som projektet påverkar och de bedömda effekterna på dessa projektets långsiktighet och varaktigheten av angivna effekter projektets koppling och samordning med andra insatser, i första hand inom ramen för mål 1 programmet, men även inom ramen för andra presenterade strategier andel privat finansiering i projektet. Åtgärdsspecifika urvalskriterier tillväxtpotential i företag marknads- och lönsamhetsförutsättningar samverkansprojekt företag som leds av eller särskilt satsar på kvinnor. 23