ATT SE RESURSER ISTÄLLET FÖR HINDER. Kjell Hansson

Transkript

1 ATT SE RESURSER ISTÄLLET FÖR HINDER

2 SALUTOGENT TÄNKANDE i teori och praktik KJELL HANSSON Socionom, psykolog, leg psykoterapeut, Professor vid Socialhögskolan Lunds universitet Kjell.Hansson@soch.lu.se Salutogenes.com

3 HÄLSA OCH HÄLSOFRÄMJANDE

4 FOLKHÄLSOPROBLEM I DAG RÖKNING FETMA ASOCIALITET

5 APOCRYPHES: EN GOD VÄN ÄR DEN BÄSTA MEDICINEN Marianne Cederblad Lennart Levi Rydén, O & Stenström, U. (2000). Hälsopsykologi. Psykologiska aspekter på hälsa och sjukdom. Bonniers, Stockholm

6 FÖR ATT BIBEHÅLLA EN RELATION KRÄVS KONTINUERLIG KOMMUNIKATION

7 Persons influencing this perspective: Professor Aaron Antonovsky Professor Emmy Werner Professor Sir Michael Rutter Professor Froma Walch

8 HÄLSA OCH HÄLSOFRÄMJANDE LOVE WELL WORK WELL PLAY WELL EXPECT WELL

9 MAN KLARAR INTE ALLTID DET SJÄLV. MAN BEHÖVER VÄNNER!!!

10 VIKTIGA BEGREPP I HÄLSOARBETE HELHETSSYN COPING EMPOWERMENT Medin, J. & Alexanderson, K. (2000). Begreppen Hälsa och hälsofrämjande - en litteraturstudie. Studentlitteratur, Lund

11 Begrepp besläktade med KASAM Resilience motståndskraft återhämtningsförmåga förmåga att komma igen Werner, E. & Smith, S. R. (1992). Overcoming the Odds. High Risk Children from Birth to Adulthood. Cornell University Press.

12

13 S A LUT OG ENES Sa lu s b e tyd er h äl sa o c h v ar h ä ls an s gud inna i d e n g re ki s ka m yto log in G e n e s is be tyde r u rsp rung e ller uppko m s t

14 The Lundby study Social and Psychiatric investigation of the total Population in two small counties in Skåne, Sweden First wave 1947 Total n=2550 Children (0-15 years) n=590 Children with > 3 riskfactors n=221 Second wave 1957 Third wave 1972 Fourth wave 1988 Follow up all children who had more than 3 riskfactors n=148 Fifth wave 2000 Follow up of all individuals 50 years later

15 DÅ 100 % NU 100 %

16 DÅ 100 % NU 35 % 65 %

17 Stress Salutogenetic factors Pathogenetic factors + H E A L T H -

18 Contextuell determinism Historisk determinism Då Omvänd historisk determinism Nu Framtids determinism Framtid Strukturell determinism

19 PROCENT UNGDOMAR MED GOD ANPASSNING IQ 115 IQ100 IQ händelse 2-händelser Tiet et al (1998). Adverse life events and resilience. Journal of American Academy of Child and Adolecent Psychiatry, 37:11,

20 BARNENS SYMTOMTYNGD INGEN KONTAKT MED MORFAR GOD KONTAKT MED MORFAR FÖRÄLDRARNAS RELATION BRA FÖRÄLDRARNAS RELATION DÅLIG

21 Skyddande/salutogena faktorer(1) LÅG ORO OCH EMOTIONALITET AKTIV SOCIAL TILLDRAGANDE (LÄTT ATT TYCKA OM) SJÄLVSTÄNDIG, SOCIALT MOGEN INTELLIGENT VILL PRESTERA, GÖRA SITT BÄSTA SPECIELLA FÄRDIGHETER POSITIV SJÄLVBILD INTERN LOCUS OF CONTROL IMPULSKONTROLL PLANERING FRAMFÖRHÅLLNING KÄNSLA AV SAMMANHANG HJÄLPA ANDRA VID BEHOV (VARA BEHÖVD) HUMOR

22 Skyddande/salutogena faktorer(2) LITEN FAMILJ (< 4 BARN) HÖG KOMPETENS HOS MAMMA NÄRA BAND TILL PRIMÄR UPPFOSTRARE STÖD FRÅN MOR-OCH FARFÖRÄLDRAR STÖD FRÅN SYSKON KOMPETENTA KOMPISAR STÖD FRÅN LÄRARE ERFARENHET FRÅN FRAMGÅNG I SKOLAN STÖD FRÅN ANDRA VUXNA MED I SOCIALA FÖRENINGAR TRADITIONER GUD

23 Stödjande och skyddande familjefaktorer.ömsesidigt stöd.respekt för individuell skillnader.stabilitet i livet.dela i relationen.flexibilitet.kommunikation.problemlösning.stödja personers trossystem.bibehålla hoppet.mastery (vad kan man klara).komma från rigida mönster.ekonomiska och materiella möjligheter Froma Walch, 1995

24

25 STÖD FRÅN MAKA ELLER SAMBO STÖDJANDE LÄRARE/MENTOR STÖD FRÅN FÖRÄLDRAR STÖD FRÅN VÄNNER/ ARBETSKAMRATER KVINNOR VID 30 ÅR POSITIV ANPASSNING SOM VUXEN VID 40 ANTAL OLIKA SLAGS STÖD Werner & Smith 2001

26 STÖD FRÅN MAKA ELLER SAMBO STÖDJANDE LÄRARE/MENTOR MÄN VID 30 ÅR POSITIV ANPASSNING SOM VUXEN VID 40 EAS AKTIVITET Werner & Smith 2001

27 S a l u t o g e n t t ä n k a n d e Det viktigaste begreppet i den salutogenetiska modellen är känsla av sammanhang. Antonovskys definition av detta är: "Känslan av sammanhang är en global hållning som uttrycker i vilken utsträckning man har en genomträngande och varak tig men dynamisk känsla av tillit att ( Begriplighet ) de stimuli som härrör från ens inre och yttre värld under livets gång är strukturerade, förutsägbara och begripliga, ( Hanterbarhet ) de resurser som krävs för att man ska kunna möta de krav som des sa stimuli ställer på en finns tillgängliga, och ( Meningsfullhet ) dessa krav är utmaningar, värda investering och engagemang."

28 KÄNSLA AV SAMMANHANG KASAM BEGRIPLIGHET HANTERBARHET MENINGSFULLHET

29 Pr oce nt indivi d er me d god hälsa (ca 30% bä s ta ) so m sa mt idig t beja k ar an tal salu tog ena fak tor er und er uppväx te n. Antal Ska ttad HS RS SCL-90 QOL salu tog ena hälsa fak torer % % % % Chi 2 (DF = 3) P (Ce der blad et al 1994 ) Ko rre la tion er me llan Känsla av sa mm anhang och olika m ått på hälsa. Ska ttad HS RS S CL-90 Hälsa QOL KASAM (n =146 ) (Ce der blad et al 1993 )

30 SOC (29 VAS) and coronary artery bypass surgery A longitudinal study, of 111 patients before and after surgery 41 % of the patients showed changed SOC (+-10%) Karlsson, I., Berglin, E. & Larsson, P.A. (2000). Sense of coherence: quality of life before and after coronary artery bypass surgery - a longitudinal study.journal of Advanced Nursing, 31(6),

31 KASAM över tid dvs över 5 år r =.57, p <.01, n = 486 Nilsson, B. (2002). Vad betyder känsla av sammanhang i våra liv? Aspekter på stabilitet,kön, hälsa och psykosociala faktorer. Family Medicine, Department of Public Healthand Clinical Medicine, Umeå universitet, avhandling

32 KASAM:s medelvärde och standaravvikelse i olika vuxenpopulationer Kvinnor/Mammor Män/Pappor Normal population n M (sd) n M (sd) Lundby studien (24.5) (18.3) Långa äktenskap (19.4) (18.3) Korta relationer (18.6) (16.3) Socialarbetare (13.8) (14.9) Socionomstuderande (16.1) (19.5) Klinisk population Barn- och ungdomspsykiatrin, Eslöv (25.3) (29.3) Barn- och ungdomspsykiatrin, Utred. avd (23.9) (45.8) Barn- och ungdomspsykiatrin, Anorexi (25.1) (23.5) Funktionell Familjeterapi, Malmö (24.7) (19.5) Funktionell Familjeterapi, Växjö (25.4) (21.4) Långa äktenskap med parrådgivning (24.5) (17.7) Utred. avd = Utredningsavdelningen, Lund. Föräldrar till ungdomarna som följs upp i denna studie.

33 Sammanställning över KASAM studier med redovisat Cronbach s alpa och n 100 C α n P opu l a ti on R e fe r en s e r St uden t e r, Syd a f ri ka ( M l onz i & St rü m p f e r, 1998) P a ti en t e r m ed hype rt ens i on ( Bo t ha e t a l., 2002 ) S k il da m u sl ims ka a rab e r ( Cohen & S avaya, 2003 ) I s r ae li sk a m edbo r ga r e ( An t onovsky, 1987 ) Vå r db it r ä den i no m ä l drev å rd e n ( Ga ll aghe r e t a l., 1994 ) S yda f r i kan e r, V a a l T r i ang e ln ( W i s si ng & E eden van, 2002 ) St uden t e r, co ll ege, I s r ae l ( Ben - Dav i d, 1996 ) Vuxna f r an s ka kv i nno r ( Gana, 2001 ) Han t ve r ka r e, m än ( S tr ü m p f er & D a nana, 1998 ) P a ti en t e r m ed co l o r ec t a l c ance r ( Ra mf e lt e t a l., 2000 ) P ens i on ä re r, I s r ae l ( S a gy e t a l., 1990 ) F r a nsk vuxen no rm a l popu la ti on ( Gana & Ga r n i e r, 2001) O f f i c e r a re, I s r a e lis ka a r m én ( An t onovsky, 1987 ) St uden t e r, U S A ( An t onovsky, 1987 ) St uden t e r, U S A ( An t onovsky, 1987 ) O f f i c e r a re, I s r a e lis ka a r m én ( An t onovsky, 1987 ) Sj ukhusan st ä ll da, Ed m on t on ( An t onovsky, 1987 ) O f f i c e r a re, I s r a e lis ka a r m én ( An t onovsky, 1987 ) An s täl ld a i no m o li ka o m r å den ( Bu r f i e l d, 2000 ) Vuxna m ed p r ob l e m a ti sk ba r ndo m ( Cede r b l ad & Han s on, 1996) Unga vuxna, U S A födda ( Y i ng & Lee, 2000 ) St uden t e r, Co ll ege, U S A ( Y i ng e t a l., 2001 ) Unga vuxna, U S A inv a ndra r e ( Y i ng & Lee, 2000 ) St uden t e r, S j uk s kö t eco ll age, m e st kv i nno r ( S tr ü m p f er & D a nana, 1998 ) Akade mis k pe rs ona l ( S tr ü m p f er & Ml onz i, 2001) P a ti en t e r, P os t Tr au m a ti sk S tr e s s Synd r o m ( S c hnyder e t a l., 2001 ) A r be t ande m än ( Popp i u s e t a l., 1999 ) A r be t a r e o c h tj än s te m ä n, F i n l and ( Popp i u s e t a l., 2003 ) St uden t e r ( Bo t h m e r von & F r i d l und, 2003 ) St uden t e r, Co ll ege, U S A ( Lu st ig & Str aus e r, 2002 ) Ä l d r e kv i nno r ( Nesb itt & He i d ri ch, 2000 ) I cke - pro f e s s i one ll a t rau m a r ådg i va r e ( Or tl epp & Fri ed m an, 2001 ) P a ti en t e r m ed m uske l vä r k ( A t ro s h i e t a l., 2002 ) P a ti en t e r m ed Rheu m a t o i d Arh riti s ( Ca ll ahan & Pi ncu s, 1995) K r on i sk t s j uka ä l dre m än ( Coe e t a l., 1990 ) St uden t e r, underg r adu a te s co ll ege ( H it tn e r, 2000 ) F ab ri ksa r be t a r e ( An t onovsky, 1987 )

34 KASAM formuläret har används i 32 länder med 33 olika språk: Australien, Belgien, Brasilien, Bulgarien, Colombia, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Holland, Island, Israel, Japan, Kanada, Kina, Litauen, Norge, Nya Zeeland, Polen, Rumänien, Ryssland, Schweiz, Serbien, Singapore, Slovakien, Storbritannien, Sverige, Sydafrika, Thailand, Tjeckien, Tyskland samt USA. KASAM tycks vara ett interkulturellt applicerbart mått, med andra ord ett globalt mått. Eriksson M. & Lindström B. (2005): Validity of Antonovsky's sense of coherence scale: a sytematic review. Journal of Epedomial Community Health 59,

35 SAMBAND MELLAN KASAM OCH UTBRÄNDHET KASAM x UTBRÄNDHET -.69 *** KASAM x EMPATI.76 *** EMPATI x UTBRÄNDHET-.64 *** Handledning gav i princip inga skillnader Pålsson,M-B., Hallberg, I., Norberg,A. & Björvell,H. (1996). Burnout,Empathy and Sence of Coherenceamong Swedish District Nurses Before and after systematic clinical supervision.scandinavian Journal of Carind science,10:19-26.

36 KASAM i högstadiet Töser Pågar Årskurs 7 Årskurs 8 Årskurs 9

37 Emotionalitet i högstadiet 3,4 3,2 Töser Pågar 3 2,8 2,6 2,4 2,2 2 Årskurs 7 Årskurs 8 Årskurs 9

38 KASAM-13, medelvärden, årskurs 9, 1999 Kön Flickor Pojkar 56,5 61,5 *** Ja Nej Skolkat mer än 10 ggr 56,2 60,7 *** Bra självförtroende 61,9 51,1 *** Omtyckt av lärare 60,3 53,9 *** Har varit mobbad 53,3 60,1 *** Röker 50,0 61,1 *** Kullenberg & Kullenberg (1999). Elevupplevelse och skolresultat. Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet

39 KASAM-13, årskurs 9, 1999 Korrelationer Variabler Skolbetyg KASAM Antal flyttningar -.22 *** -.10 Mammas utbildning.20 ***.04 Stöd i skolan.16 **.30 *** Elevaktivitet -.23 ***.15 ** Missbruk -.23 *** -.27 *** Familjefunktion *** KASAM.24 *** Kullenberg & Kullenberg (1999). Elevupplevelse och skolresultat. Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet

40 KASAM i relation till allvarliga belastningar det senaste året Alla skillnader mellan ja och nej är signifikanta både för pojkar och flickor Belastning Pojkar Flickor Ja Nej Ja Nej Föräldrarna flyttat från varandra Dödsfall i familjen Allvarlig sjukdom i familjen Allvarliga konflikter i hemmet Själv varit sjuk Andra allvarliga problem Årskurs 8 och 9, n ca. 3000, Danmark Anne Nilsen (2000) National Institute of Public Health

41 Kasam och fysisk hälsa hos 71- åringar Korrelationer med symtom Depression Socialt närverk KASAM Totalt antal symtom.45*** -.39** -.56*** Depression.31* ** Huvud(syn) * Hjärta * Födointag ** Muskler, ben och leder.42** -.37** -.38** Mage * -.06 Spänning.30* -.31* -.44*** * = p<..05, ** = p <.01, *** = p <.001 Rennemark, M (1999) Wellbeeing in old age. Life history evakluations, sense of cohesion and social networks in relations to health. Deparement of Psychology, Lund University

42 POSITIV OMFORMULERING

43 T r än in g h j ä lp er m o t 2 7 Sju k d om a r Am e r i k a n s st u di e F e t ma S la ga nf a ll s ju k sk ö t e r s k o r P a r k in s o ns As t m a L e d be s vä r N j u r s vi k t p ro me n a d tr e ki l o m e ter K ol Be n sk ör h e t tr e g gr i v e ck a n m in sk ar Ca n ce r G i k t ri sk e n f ö r h jär t - o ch k ä rl- De pr es s i o n M S s j u k d o ma r m e d % C y s t i s k fi b ro s F ö n s t e rtit t ar s j u k a l äg g till tr e l ik a l ån g a D i a b e t es t y p 1-2 j o g g i n gr u n d or i lit e I n s u li n re s i s t en s h ö g re t e m p o s å m i n s ka r R y g g o n t ri s k en m e d y tt e rlig a r e M ag - o ch t a rm s j u k d o ma r 3 0 % K ro n i s k tröt t h e t ss y n dr o m H ö ga bl o df e t ter Jus t n u d riv e r f y r a Fi b ro my a lgi l a n ds ti n g e tt för s ö k me d H iv i nf e k t io n a t t s kri v a ut m o ti o n på H j ä rt s vi k t r e ce pt Kä rlkr am p H ö g t b lo d tr y c k - H al la n d I n fe k ti o n e r - Ö s t er g öt l a n d - K al ma r - N orr b ott en K la r l und - P e d er s e n, B. & S a l tin, B. (2003). FY SI S K A K TI V I T ET hå nd b og om f orebyg g els e og b e h a n dli n g. S u n d h ed s styr e ls e n, Ce n te r for F ore b yggel s e. K øpe nha m n. e - m a i l: c st.d k h em s id a : www. s s t.d k

44 MONITORING KONTROLL KUNSKAP OM VAD BARNEN GÖR BARNEN BERÄTTAR SJÄLVA MINDRE ANTISOCIALT BETEENDE MINDRE KRIMINALITET MINDRE RÖKARE MINDRE RISKFULL SEXUALTET MINDRE MISSLYCKANDE I SKOLAN MINDRE AVVIKANDE VÄNNER Kerr, M. & Stattin, H. (1998) What parents know, how they know it, and adolecent adjustment in several domains.

45 POSITIV OMFORMULERING

46 Ungefär50% av ala kt enska ä p spricker

47 Ett olyckligt äktenskap ökar risken att du bli sjuk med 35 % och minska din livslängd med 4 år!

48 Äktenskaplig tillfredställelse tycks följa en kurvulinjär utveckling. Äktenskaplig tillfredställelse Början Första barnet Barnen tonåringar Barnen utflugna

49

50

51 GOTTMANS FORSKNINGSFYND Tillbakadragenhet Försvarsinställning Avsky - förakt Kritik Hållbara relationer Den validerande och stödjande relationen Den konflikthämmade relationen Den lätt flyktiga relationen

52 Den magiska relationen 5-1

53 Gottmans 7 principer för ett lyckligare äktenskap 1. Lär känna din partners värld 2. Odla din beundran och tillgivenhet 3. Vänd er mot varandra istället för från varandra 4. Låt din partner påverka dig 5. Lös era lösbara problem 6. Kom över era låsningar i relationen 7. Skapa gemensam mening Gottman, J. & Silver, N. (1999). The seven principles for making marriage work.three river press, NY