Vasa övningsskola Gymnasiet

Transkript

1 Vasa övningsskola Gymnasiet Krishantering Delar ur räddningsplanen ingår 1

2 Vasa övningsskola Gymnasiet Krishantering En krissituation i skolan innebär att dödsfall plötsligt inträffat, att en allvarlig olycka skett eller att en farlig nära ögat situation uppkommit, som berör elever och personal. Organisationsmodell: Krisledningsgrupp: Rektor (prorektor) Skolspykolog Skolhälsovårdare Studiehandledare Lärarrepresentanter Mandattid: Tillsvidare Krisledningsgruppens uppgift: Krisledningsgruppen arbetar kontinuerligt med information, handledning, utbildning och uppföljning. Vid krissituation fungerar denna grupp som stöd för de s.k. stödpersonerna. Rektors (eller dennes ställföreträdares) uppgift: Rektor kallar krisledningsgruppen till möte (Polis tillkallas omedelbart vid dödsfall i skolan): Krisledningsgruppen bedömer och besluter om externa resurser skall kallas in. Krisledningsgruppen bedömer och besluter om ytterligare stöd behövs för personalen. Krisledningsgruppen planerar och ansvarar för förverkligandet vad beträffar såväl de akuta som långsiktiga insatserna i krisarbetet. Krisledningsgruppen planerar och ansvarar för förverkligandet av debriefing för insatspersonalen. Vid ovanstående möte används denna checklista för att få reda på vad som hänt: Vilka är drabbade? - elever - lärare/personal - personer utanför skolan Vad har hänt? - olycka - mord/självmord - svår sjukdom 2

3 - annan händelse Hur/var skedde det? - i skolan - utanför skolan - under vilka omständigheter? Vilken information har förmedlats? - åt vem? - av vem? - Vad har egentligen hänt? Hurudan är situationen just nu? För att fördela uppgifterna: Vem ansvarar för Organisation av åtgärder? Informationen till eleverna? Framförandet av dödsbudskap? Hur skall informationen ges? Åt alla elever samtidigt? eller klassvis? Skall externa personer anlitas? Hur informera föräldrarna? Vid ett föräldramöte? eller skriftlig information? Vilka åtgärder bör vidtas? Kontakt med anhöriga angående åtgärder i skolan? Kontakt med församlingen och vid behov Vasa stads krisgrupp? Samtal i klasserna? Symboler/ritualer i klassrummet? Gemensam minnesstund? Andra eventuella ritualer Sorgflaggning? Deltagande vid begravning? (Anhörigas önskemål respekteras) Kontakten med hemmen? Uppföljningssamtal/debriefing med speciellt drabbade elever/personer ur personalen Grupphandledarna samlas till ett informationsmöte 3

4 Efter att krisgruppen mötts och grupphandledarna fått information sker följande: Rektor samlar och informerar personalen. Rektor informerar massmedia och sköter alla mediakontakter. Rektor sköter all information till allmänheten.. Minneslista när basgruppen har sorg: 1. Grupphandledarna samlar gruppen och berättar vad som har hänt. 2. Grupphandledaren har någon annan vuxen med sig. Om någon elev lämna klassrummet skall någon följa med ut. 3. Tänd ett ljus och sätt det på pulpeten 4. Grupphandledaren inleder med att läsa en text ur det textpaket som finns i grupphandledarmanualen. 5. Tid för reaktioner och frågor reserveras. Våga visa egen sorg men förlora inte kontrollen. 6. Påminn varandra om att det som sägs i gruppen visar alla respekt för 7. Ingen för vidare det som sagts i gruppen, de tankar och känslor som kommer fram. 8. Låt alla spontant uttrycka sina känslor och tankar. För att förhindra ryktesspridning är det bra om var och en berättar om VAD de fått veta av VEM och NÄR. Detta ger en gemensam plattform utifrån vilken man kan förstå det inträffade 9. Det är viktigt att alla kan känna sig trygga i gruppen. 10. När eleverna sätter ord på sina tankar ska läraren INTE säga ja det är helt normalt utan i stället Är det någon annan som reagerat på samma sätt? 11. Dela ut den lilla folder som kan hjälpa eleven med de funderingar och tankar han har. Tänkvärt Skicka aldrig hem elever tidigare från skolan med anledning av dödsfall eller traumatiska händelser Ge eleverna möjlighet att ringa hem Vänta aldrig med att ge besked i skolan då en olycka har skett Den som hjälper behöver också själv hjälp 4

5 Glöm ej bästa vännen iaktta dennes reaktion Avsätt tid för att lyssna och stödja Lova inte mera än vad som går att hålla Skydda eleverna mot onödig stress som journalister, överdrivet hjälpsamma personer, starka sinnesintryck Undvik fraser som tiden läker alla sår, jag förstår hur du känner dig, det kunde ha varit värre Bidra med fakta och information Krisledningsgruppens övriga uppgifter: Att förankra beredskapsplanen hos all personal (de nyanställda utgör en speciellt viktig grupp). Att verka för att all personal får utbildning i krishantering samt första hjälp. Att revidera beredskapsplanen en gång per år. Att verka för att fortbildning i krishantering ges tillräckligt ofta. Att aktualisera beredskapsplanen för all personal en gång per år. Att ge stöd åt lärare med elever i kris. Att i vissa situationer direkt stöda elever och föräldrar. Att anordna praktiska övningar i krishantering. 5

6 Delar ur räddningsplanen ( instruktioner att använda vid brand, olycksfall etc.) Kontaktuppgifter i gymnasiet. Kontaktpersoner: I första hand närmaste förman (lärare), som tar kontakt med rektor, expeditionsmästare och skyddschef. Vid akut fara kontaktar förman, eller annan person direkt 112. Hur förebygga farosituationer? 1) Brandsäkerheten kontrolleras regelbundet, (t.ex. att branddörrarna hålls stängda) Regelbundna brandövningar hålls med stadens yrkesbrandmän på plats. 2) Kemikalier omhänderhas av skolad personal. 3) Arbetarskyddet vilar på allas tjänstemannaansvar. 4) Skolan har flere bl.a. hälsovårdaren, gymnastiklärarna och Skyddschefen som behärskar Första hjälp. 5) I brottsförebyggande syfte är skolan ansluten till alarmcentral 6) ADB-utrustningen uppbevaras i låsta utrymmen och är skyddsmärkt. 7) Underhållet av fastigheterna sköts av fastighetsbolag. 8) Skyddsutrymmen kontrolleras regelbundet. Handlingsinstruktioner vid farosituationer Vid alarm utryms alla byggnader omedelbart. Förman, expeditionsmästare och skyddschef kontrollerar att byggnaderna tömts. Utrymningen sker i första hand genom huvudingångarna både mot gatan och innergården. Vid större olycka (t.ex. brand) dirigerar skyddschef, exp.mästare o.a. bort folk från innergården, främst till parken mellan skolan och kyrkan. Personalen känner till placeringen av släcknings- och förstahjälputrustning 6

7 TOIMINTAOHJE PALO- TAI ONNETTOMUUSTILANTEESSA INSTRUKTIONER VID BRAND ELLER OLYCKSFALL YLEINEN HÄTÄNUMERO ALLMÄNT NÖDNUMMER 112 Paikan nimi- ja osoite: Vasa övningsskolas gymnasium Plats och adress: Skolhusgatan 31 LÄHIN PUHELIN: NÄRMASTE TELEFON: expeditionsmästaren Tässä tilassa on palovaroitin / paloilmoitin, joka hälyttää tulipalon sattuessa. Tutustu alla olevaan ohjeeseen. Ota selvää uloskäytävien sekä alkusammutuskaluston sijainnista. I detta utrymme finns brandvarnare / brandlarmanläggning som alarmerar vid brand. Bekanta dig med nedanstående instruktioner. Ta reda på var utrymningsvägarna samt förstahands släckningsutrustningen finns. Tulipalon sattuessa PELASTA ihmiset vaarasta Vid eldsvåda RÄDDA människorna från fara HÄLYTÄ 112 ANMÄL 112 turvallisesta paikasta från säker plats SAMMUTA Lähimmällä jos mahdollista sammuttimella, SLÄCK Släck med närmaste släckare, om möjligt RAJOITA paloa sulkemalla ovet ja ikkunat OPASTA palokunta paikalle HINDRA spridningen av branden. Stäng dörrar och fönster. VÄGLED brandkåren till platsen 7

8 OLYCKSFALL OCH SJUKDOMSATTACK Allmänna anvisningar Bedöm Rädda Undersök Larma 112 Varna Hjälp Visa vägen vad som har hänt! skadade från livsfara! om den skadade är vaken, andas, slår hjärtat, blöder han/hon mycket Tala lugnt, berätta vad som har hänt och var det har hänt. Avbryt inte samtalet utan tillstånd. andra om faran och förhindra ytterligare skador patienten - kontrollera att luftvägarna är öppna - stoppa blödningar - om patienten inte andas eller om pulsen inte känns på halsen, börja med hjärtlungräddning - om patienten andas, säkerställ att patientens luftvägar är öppna genom att vända patienten på sidan med huvudet bakåt, - flytta inte på patienten i onödan. för ambulansen 8

9 Instruktioner vid hjärt-lung räddning 1. Undersökning av en som skadat sig När du påträffar en person som är skadad eller som verkar livlös, kontrollera om han är vid medvetande och om han andas. Försök först att väcka honom till liv genom att tilltala honom högljutt och skaka honom försiktigt. Kontrollera andningen och hjärtats verksamhet Ropa på hjälp om det inte går att få liv i honom. Om inga pulsslag känns - larma 112! Påbörja nödförstahjälp. 9

10 Nödsamtal 112 Vad det är som har hänt? Var det har hänt? Avsluta inte samtalet förrän du får lov. Om de skadade inte andas, meddela larmoperatören att det är fråga om en återupplivningspatient. 2. Återupplivning Frigör andningsvägarna Tungan hos en medvetslös som ligger på rygg sjunker ner i svalget och täpper till luftvägarna. Se efter om bröstkorgen rörs. Öppna luftvägarna genom att böja den skadades huvud bakåt: Tryck bakåt med den ena handen mot pannan och lyft upp hakan med två fingrar av den andra handen. 10

11 Lyssna med örat framför munnen om det hörs andningsljud.. Känn efter hjärtats puls i halspulsådern bredvid luftstrupen. Om du inte kan få liv i patienten eller om patienten inte andas normalt, ring 112. För att spara tid meddelar du nödcentralen: "Återupplivningspatient" och börjar omedelbart med blås- och tryckåterupplivning Genom återupplivningen tryggar du hjärnans syretillgång, varvid möjligheterna att rädda den skadade ökar. En svår rytmstörning är för det mesta orsaken till att hjärtat stannar. Genom akutvårdsåtgärder med hjälp av en s.k. defibrillator kan man få igång hjärtat på nytt. Återupplivning genom inblåsning l. Öppna luftvägarna. Böj huvudet bakåt. Om luften inte når fram, vänd huvudet åt sidan. Avlägsna slem, blod, kräkningar eller främmande föremål ur munnen. Med den ena handen trycker man mot pannan och med två av den andra handens fingrar lyfts hakspetsen uppåt. Om den skadade inte börjar andas, påbörja inblåsningsåterupplivning. 2. Kläm ihop den skadades näsborrar med tummen och pekfingret på den hand som du trycker mot pannan med. Dra in luft i dina lungor och täck den skadades mun med dina läppar. Blås först två gånger lugnt och djupt. Inblåsningarna når fram till den skadades lungor då bröstkorgen tydligt höjs vid inandning och sänks då luften strömmar ut ur munnen. 11

12 3. Efter två lyckade inblåsningar kontrollerar man om pulsen kan kännas i personens halspulsåder, om hjärtat slår. Om pulsen inte känns, påbörja återupplivning med tryckmetoden. Om du känner av pulsen, fortsätt med inblåsningen i takt med din egen andning (ca gånger i minuten). Återupplivning med tryckmetoden Då hjärtat på en medvetslös inte slår, larma ofördröjligen hjälp från nödnumret 112. På en vuxen känner man efter hjärtats puls i halspulsådern bredvid luftstrupen. Sök det rätta tryckstället Placera den andra handflatan ovanpå den underliggande handen. Tryckningen pressar ned en vuxen persons bröstkorg 4-5 cm. På ett barn kan man också känna efter hjärtpulsen i ljumskvecket. Inblåsningarna och tryckningarna måste anpassas till barnets storlek. Vid återupplivning av en nyfödd, används endast ett eller två fingrar. Blås mindre och i snabbare takt. Då du ensam utför återupplivningsåtgärder Ställ dig på knä bredvid den skadade och håll handlederna raka. Med händerna på varandra tryck på den medvetslösas bröstben 15 gånger. Blås därefter två gånger och tryck på nytt 15 gånger. Rytmen är 2:15. Tryckfrekvensen skall vara 80 gånger i minuten. Två som återupplivar Då de som försöker återuppliva är två är rytmen 2:15. Den ena trycker och räknar högt: l, 2, 3, 4, 5...och under ett kort uppehåll är den andra genast färdig att blåsa. Takten är 80 tryckningar i minuten. Återupplivningen fortsätts tills patienten kvicknar till, yrkeshjälp fås till platsen eller hjälparnas krafter tar slut. 12