FALLPRESEN- TATIONER NFH I LULEÅ TREDJE STEGET I TANDVÅRDSREFORMEN EAOM. Tidskrift för Svensk förening för Orofacial Medicin

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FALLPRESEN- TATIONER NFH I LULEÅ TREDJE STEGET I TANDVÅRDSREFORMEN EAOM. Tidskrift för Svensk förening för Orofacial Medicin"

Transkript

1 Nr 1 årgång OROFACIAL MEDICIN Tidskrift för Svensk förening för Orofacial Medicin NFH I LULEÅ FALLPRESEN- TATIONER EAOM TREDJE STEGET I TANDVÅRDSREFORMEN CS4 slut rob.indd

2 OROFACIAL MEDICIN Tidskrift för Svensk förening för Orofacial Medicin Styrelsen för Svensk Förening för Orofacial Medicin (SOM) Inger von Bültzingslöwen, ordf Karin Garming Legert, vice ordf. Helen Harnesk, sekreterare. Sten Hellström, kassör. Wivi-Anne Sjöberg-Andersson, ledamot. Bengt Hasséus, ledamot. Fredrik Gränse, ledamot. manus utgivning nr1 v6 v10 nr2 v19 v23 nr3 v36 v40 nr4 v45 v49 ISSN: Plusgiro: Bankgiro: Org.nummer: Upplaga 500 ex Adress: c/o Agne Nihlson Halmvägen Karlskoga Redaktörer Agne Nihlson Anders Levén Layout Sten Hellström Johan Lundström Ekonomi, fakturering Vetenskaplig rådgivare Tony Axell Ansvarig utgivare Karin Garming Legert 250 kr/år texter. Bilder skickas separat i JPEG-format. Bilden ska vara högupplöst i minst 300dpi - publiceras inte material med sådant förbehåll Omslagbild: Norrlänsk vinterkväll vid NFH-januarisymposium i Luleå. Foto: Agne Nihlson Tryck CS4 slut rob.indd

3 OROFACIAL MEDICIN Innehåll nr 1, årgång 2, 2012 LEDARE Ordförande i SOM, Inger von Bültzingslöwen har ordet. Sid 4 EAOM Genom SOM samverkar vi med olika nationella och internationella organisationer inom vårat ämnesområde. En sådan sammanslutning är EAOM som presenteras närmare av Ulf Matsson. Sid 8 3:e STEGET I TAND- VÅRDSREFORMEN Riksdagen har tagit beslut om införandet av det så kallade tredje steget i tandvårdsreformen. Det ligger nu hos socialstyrelsen för utarbetning av ett regelverk som under våren ska ut på remiss. Vad 3:e steget i korthet innebär berättar Gunnel Håkansson och Agne Nihlson. Sid 11 FALLPRESENTATION 1 Tony Axell presenterar ett fall med avvikande materialreaktion. På sidan 6 skriver han också hur en fallpresentation i tidningen helst ska se ut. Sid 14 UTVÄRDERING AV VÅR- MÖTET 2011 Kommittén i Ystad genomförde en enkät som deltagarna fyllde i. Kring denna och även deltagarna funderar Fredrik Gränse. Sid 15 FALLPRESENTATION 2 Vid Rikstämman i Stockholm 2011 hade föreningen en programpunkt med Oralmedicinska fallpresentationer. En av presentatörerna var Terje Persson i Falun. Sid17 REFERAT AV RAPPORT FRÅN RIKSTÄMMAN 2011 Birgitta Seleskog och Lena Lindqvist, tandhygienister i Värmland redovisade en studie om omvårdnadspersonalens syn på munvårdsrutiner i särskilda boenden för äldre. Sid 18 NFH-MÖTE I LULEÅ På temat Hjärnkoll genomförde NFH ett välbesökt januarimöte i Luleå. För de som inte var där har Fredrik Gränse, Eva Olerud och Jan Sörenssen skrivit uttömmande referat från delar av de två dagarna. Sid 20 KALENDARIUM /5 VårSOMmöte, Waxholm 28-30/6 MASCC/ISOO, New York 13-15/9 EAOM, Aten 28-31/10 IADH, Melbourne Obs! nytt datum /5 VårSOMmöte, Östergötland CS4 slut rob.indd

4 ORDFÖRANDE HAR ORDET Bästa SOMare! Det är vinter i stora delar av landet. På några dagars skidsemester i norra Värmland upplevde jag igår en sådan där strålande vacker solig dag med några minusgrader, klarblå himmel, gnistrande snö, en hisnande vacker utsikt över vidderna och en känsla av klarhet. Är vi i samma stadium av klarhet i SOM? På god väg! Inte bakhalt utan framåt med gott glid och i god samverkan. Det är väldigt spännande! Vad är på gång? Antibiotika i tandvården Läkemedelsverket har fått ett regeringsuppdrag att tillsammans med Smittskyddsinstitutet ordna en workshop angående antibiotika och tandvård. Arbetet skall slutrapporteras Workshopen planeras äga rum i Uppsala i maj. I arbetet är ett antal specialistföreningar inom odontologi och medicin inbjudna. Johan Blomgren, som är med i Tandvårds-Strama, är inbjuden som representant från SOM. Det är givetvis mycket glädjande att SOM på detta sätt är synliggjort i arbete på myndighetsnivå. Behörighetsutredningen Vad har hänt med Behörighetsutredningen Kompetens och ansvar (SOU 2010:65), som rörde många yrken inom hälso- och sjukvården, och som blev klar 2010? I betänkandet föreslogs för tandvården att: Socialstyrelsen får i uppdrag att meddela föreskrifter om inrättande och benämning för tandläkarnas specialiseringstjänstgöring. Det nationella rådet för specialiseringstjänstgöring, som finns vid Socialstyrelsen, ska utökas med kompetens också på tandvårdsområdet och få i uppgift att även bistå myndigheten om tandläkarnas specialiseringstjänstgöring. En bestämmelse bör införas i tandvårdslagen om att landstingen har skyldighet att tillhandahålla platser för tandläkarnas specialiseringstjänstgöring. tandhygienistutbildningen förlängs till 180 högskolepoäng, det vill säga från två till tre år. Undertecknad, Gunnel Håkansson och Johan Blomgren uppvaktade utredaren under utredningens gång. SOM skrev i februari 2011 också ett yttrande över betänkandet där vi bl.a. påpekade att: stora steg redan har tagits mot en etablering av orofacial medicin (sjukhustandvård/oral medicin) som specialitet, landsting är vårdområdet redan organiserat inom specialisttandvården. Inga stora organisatoriska förändringar krävs således. Att formellt etablera en sådan specialitet skulle stärka vården för svårt sjuka och funktionshindrade, ge struktur på innehåll och utbildning inom ämnesområdet, och innebära att blivande tandläkare och tandhygienister som går sin grundutbildning får bättre kunskap inom ämnes/ vårdområdet. Det skulle därmed ges förutsättningar för ett bra omhändertagande och en patientsäker vård. Jag har nu ställt frågan till Socialdepartementet om regeringens planer med anledning av utredningen. Regeringen planerar en lagrådsremiss hösten Förslagen bereds f.n. Vi får således avvakta till hösten. Därefter får vi följa vad som händer på myndighetsnivå. Utbildning på nivå motsvarande ST bedrivs redan i Orofacial Medicin i en region och fyra landsting. SBU SBU har vänt sig till Svenska Tandläkare-Sällskapet och till de odontologiska specialistföreningarna med en förfrågan om terapiområden/ metoder som SBU bör granska. SOM är bland de som fått förfrågan. Eventuella förslag bör bestå av beskrivning av vilka patientgrupper det rör sig om och en kortare motivering varför terapiområdet/metoden är angeläget att utreda av SBU. De SOM-medlemmar som angett sin e-postadress till vår förening har fått hela brevet från SBU per mail från mig. Det är viktigt att ni hör av er snarast CS4 slut rob.indd

5 med förslag för att jag skall kunna vidarebefordra det till SBU. Internetodontologi Det pågår ett arbete i Göteborg med en webplats som skall kunna utgöra en evidensbaserad och lättöverskådlig kunskapsdatabas för tandläkare och tandhygienister innehållande koncentrerade översikter av olika orala tillstånd och sjukdomar med etiologi, diagnostik, prognos och behandlingsåtgärder. Internetodontologi.se har internetmedicin.se som förlaga. Internetmedicin i Göteborg AB är huvudman för internetodontologi.se av 65 faktablad. Gå gärna in och läs. Det är lite mindre än hälften av vad som skall uppnås innan sidan är färdig. Arbetet leds av Mats Jontell och Anders Molander vid Odontologiska institutionen i Göteborg. Ett antal medlemmar i SOM kan erbjudas att skriva om orofacialmedicinska tillstånd. SOM-dag om humant papillomvirus (HPV) Vi arbetare för att det skall bli en SOM-dag om HPV, antingen till hösten eller någon gång under de första månaderna Det kommer att kunna bli en mycket god kunskapsgenomgång, så börja tänk in denna dag i er planering. Mer information kommer. Uppdragsbeskrivning för olika grupper inom föreningen Som jag berättade om på årsmötet i höstas håller styrelsen på att forma en struktur för olika grupper som arbetar/kommer att arbeta inom SOM. Vi formar uppdragsbeskrivningar för följande grupper: SOMNet Riksstämmekommittén Tidningsredaktionen Certifieringsråd och nämnd Stipendiekommittén SOM-dagsarrangemang Vårmöteskommittéer Rådgivande programkommitté för vårsommöten Kommitté för remissvar TLV Stödkommitté för ST och vidareutbildning Hemsidan Ämnesnätverk, vårdriktlinjer och forskning Många av dessa kommittéer är igång och arbetar, några är i sin linda och någon återstår att starta. Flera behöver förstärkning. De som anmälde sitt intresse i Ystad till att arbeta i någon grupp har nyligen fått ett mail med förfrågan vad de skulle vilja arbeta med. Du som inte anmält intresse men vill bidra, hör av Dig till undertecknad. Redaktör för vår tidskrift Efter många års fint arbete som redaktör för Sjukhustandläkartidningen har Cecilia Rånge nu blivit avtackad av styrelsen och redaktionen. Vi tackar Cecilia för allt hennes engagerade arbete under många år. Under 2011 delades redaktörskapet för Tidskrift för Orofacial Medicin av Cecilia och Agne Nihlson, som nu fortsätter som redaktör. VårSOMmötet Det är hög tid att anmäla sig till vårsommötet i maj i Vaxholm. Vi ser fram mot fantastiska dagar i slutet av maj. Det blir ett spännande program och, som alltid, mysig samvaro! Stockholms skärgård i slutet av maj. tveka inte! Riksstämman 2012 Det är också hög tid att fundera på om Du vill anmäla Ditt intresse för att komma med i programmet under Riksstämman i Göteborg, kanske med en fallpresentation (kontakta eller forskningsrapport (kontakta Fredrik Gränse ansvarar för föreningens engagemang i sin helhet i år Har Du några andra tankar eller funderingar, tveka inte att ta kontakt! Varm hälsning! Inger v. Bültzingslöwen Ordförande CS4 slut rob.indd

6 CECILIA RÅNGE AVTACKAD SOM REDAKTÖR. I samband med att redaktionen hade ett planeringsinternat på Arkösunds Hotel avtackades Cecilia efter ett långt redaktörsskap. Hon tillträdde som redaktör för Svensk Sjukhustandläkatidning 2001 och som första projekt genomförde hon en förändring av tidningens format och tryckningen av tidningen flyttades över till ett nytt tryckeri. Cecilia har under sina år som redaktör engagerat sig djupt i tidningens innehåll och utveckling och hela tiden arbetat med det tidskrävande uppdraget att få fram material till tidningen. För detta är redaktionen och tidningens läsare henne ett stort tack skyldiga. I och med att den nya föreningen nu etablerats, tidningen bytt namn och ska hitta ett nytt format utsåg föreningens styrelse under 2011 ett dubbelt redaktörsskap mellan Cecilia och Agne Nihlson. Från 2012 är Agne ensam redaktör för den nya tidningen och Cecilia får nu mer tid att ägna sig åt familjen och sina intressen. TACK CECILIA FÖR DINA ÅR SOM REDAKTÖR. Red. FALLPRESENTATIONER I OROFACIAL MEDICIN Redaktionen har tillsammans med den vetenskaplige rådgivaren diskuterat att införa en återkommande punkt i tidningen Orofacial Medicin benämnd Fallpresentation. Tanken är att presentera ett fall i varje nummer av tidningen. De fall som presenteras kan ha helt olikartad karaktär. De kan beskriva unika fall likväl som standardfall med tanken att de ska vara tänkvärda, kanske ge anledning till kommentarer eller rentav debatt. I detta nummer av Orofacial Medicin beskrivs ett fall av Tony Axell som kan vara till ledning. Fallen bör beskrivas ganska kortfattat och gärna beledsagas av ett eller flera foton, dock maximalt 3 foton (högupplösta 300 dpi). Referenser kan anges, dock högst 3 stycken. Fallen sänds till redaktören CS4 slut rob.indd

7 EUROPEAN ASSOCIATION OF ORAL MEDICINE en pigg tonåring Då tidningen bad mig att skriva om EAOM var det bara att konstatera att jag saknade detaljkunskap om hur det hela egentliga började. Mitt första möte var 1996 i Belfast och vad som hade skett innan dess hade jag ganska vaga begrepp om. Jag skrev därför till Tony Axéll och han kunde med sedvanlig vänlighet fylla i mina kunskapsluckor. Historien om EAOM är inte utan poäng och bildandet var absolut ingen självklarhet. Skapelseprocessen Tony beskriver att tanken på en europeisk sammanslutning i oral medicin uppstod vid olika kongresser och sammankomster redan på 80-talet och att Jens Pindborg var en av de drivande krafterna. Med hjälp av Miguel Lucas-Tomàs lyckades Pindborg 1991 sammankalla The First European Congress of Oral Medicine som avhölls i Madrid. Som Ni kan se på bild 1 var det onekligen en gedigen samling kompetenta oralmedicinare närvarande. En av dessa var professor Dean Millard från University of Michigan, Ann Arbor. Ett av syftena med hans deltagande var att få inspiration och kunskap från The American Academy of Oral Medicine som grundades redan Man bildade vid mötet i Madrid ett EAOM, men i det skedet fanns inga egentliga stadgar och enligt Tony höll det hela därefter på att rinna ut i sanden. Tony och Jens lyckades dock förmå Lucas- Tomàs att arrangera ett nytt möte i Granada Inte heller detta möte ledde emellertid fram till att man kunde etablera några egentliga stadgar eller strukturer. Svenska SOMS var redan i mitten på 90-talet en livaktig förening och man beslöt sig för att samarrangera ett möte med The British Society for Oral Medicine (BSOM), Detta möte (The Third European Congress of Oral Medicine) förlades till Belfast 1996 under värdskap av professor Philip Lamey. På bild 2 ser Ni ett foto av annonseringen CS4 slut rob.indd

8 Bild 1 Några av deltagarna vid The First European Congress of Oral Medicine i Madrid 1991 (Foto: Autocolor tillhandahållet av Tony Axéll). (notera SOMS s emblem!). Vid denna kongress hade SOMS en aktiv roll ( Jens Pindborg hade gått ur tiden 1995) för att ge mer stadga åt utvecklingen. Under mötet togs initiativ för att skapa det som sedan skulle bli det riktiga EAOM. Som chairman utsågs Sir David Mason från Glasgow. Under hans driftiga och kompetenta ledning utarbetades förslag till stadgar med mera så att det nya EAOM kunde se dagens ljus i Amsterdam 1998 med Isaäc van der Waal som president. EAOM samlas vartannat år och mötesplatserna roterar mellan de europeiska länderna. Göteborg stod som värd 2000 och det senaste mötet var i London 2010, där flera av de svenska deltagarna fick pris för sina vetenskapliga insatser (Bild 3). Årets möte äger rum i Aten i mitten av september. Jag hoppas att många SOMmedlemmar kommer att delta, det kan bli ett bra möte! Hemsida Mycket av EAOM.s aktiviteter finns beskrivna på hemsidan (www.eaom.eu) och jag rekommenderar Er att ta en titt där vid tillfälle. EAOM är uppdelat i sex regioner där Region 6 omfattar medlemmar från ett stort antal länder utanför Europa. EAOM är därför en synnerligen internationell sammanslutning. Aktiviteterna växer En positiv sida av EAOM är att det inte bara är en intresseförening som samlas och utbyter kunskap under ett par dagar vartannat år. Under de senaste 5-6 åren har EAOM blivit alltmer aktivt mellan mötena. SOMS arrangerade 2007, med EAOM som paraplyorganisation, ett Nordiskt-Baltiskt möte i Malmö under temat Oral medicine and general disease. Det kom cirka 140 deltagare från ett drygt 20-tal länder. Under nuvarande ordförande (professor Jose Bagan, Spanien) har expertgrupper inom EAOM utarbetat riktlinjer för ett antal oralmedicinska tillstånd, med det övergripande syftet att åstadkomma harmonisering av diagnostik och behandling. EAOM har sedan 2007 ett Travel Scholarship Award som gör det möjligt för en ung EAOMmedlem att få auskultera vid en annan oralmedicinsk klinik under en tidsbestämd period. EAOM har också tagit initiativ till en europeisk certifiering i oral medicin. Detta har länge varit ett uttalat önskemål, men pro CS4 slut rob.indd

9 blem har funnits för att anpassa denna till de krav som finns i de olika medlemsländerna. Att vara oralmedicinare i Storbritannien är inte samma sak som att exempelvis vara det i Sverige. Om allt går i lås kommer dock den första examinationen att äga rum Bild 2 Aff isch från mötet mellan SOMS och BSOM i Belfast 1996 (Foto: Tony Axéll). i anslutning till mötet i Aten EAOM/AAOM En annan positiv och spännande utveckling är ett kommande samarbete med The American Academy of Oral Medicine (AAOM). Hösten 2010 hölls The 5th World Workshop on Oral medicine i London i direkt anslutning till EAOMmötet. Flera av experterna i workshopen var från USA och det visade sig att det fanns ett ömsesidigt önskemål att formellt närma organisationerna för att utbyta kunskaper. Man tog därför ett beslut att ha en gemensam kongress AAOM/EAOM 2014 och den kommer att hållas i Florida. Tanken är också att liknande samarrangemang skall hållas regelbundet framöver. Utvecklingen för EAOM har således gått stadigt framåt och idag är EAOM en pigg tonåring med omfattande verksamhet. För oss som nu har möjlighet att vara medlemmar i denna aktiva organisation finns det all anledning att skänka en tacksamhetens tanke till ett antal driftiga och kompetenta personer som på 90-talet såg till att EAOM kunde bildas och utformas till vad den är idag. Ulf Mattsson Bild 3 SOMS-medlemmar vid EAOM-mötet i London CS4 slut rob.indd

10 TREDJE STEGET I TANDVÅRDSREFOR- MEN kort lägesrapport Den 30 november 2011 beslutade riksdagen att Tredje steget i Tandvårdsreformen ska träda i kraft 1 januari Socialstyrelsen, Försäkringskassan och TLV har fått i uppdrag att förbereda införandet. Föreskrifter ska skrivas av såväl Socialstyrelsen som TLV och Försäkringskassans datasystem ska anpassas till de patientgrupper som får rätt till särskilt tandvårdsbidrag, STB. Anpassning måste också göras så att alla nya patientgrupper samt patienter som har intyg om nödvändig tandvård kan rapporteras till Tandhälsoregistret. Försäkringskassans ansvarsområde Försäkringskassan är huvudman för det särskilda tandvårdsbidraget (STB). STB kan användas för förebyggande åtgärder om kronor per person och år. Patienter som kan få STB är patienter som: Är muntorra pga långvarig läkemedelsbehandling Har genomgått strålbehandling i öron-, näs- mun- eller halsregionen Har Sjögrens syndrom Har kronisk obstruktiv lungsjukdom och har ordinerats syrgas eller näringsdryck Har cystisk fibros Har ulcerös colit Har Crohns sjukdom Har tarmsvikt Har anorexia nervosa, bulimia nervosa eller gastroesofageal refluxsjukdom och frätskador på tänderna Har svårinställd diabetes Genomgår dialysbehandling Är immunosupprimerad på grund av läkemedelsbehandling Har genomgått en organtransplantation Landstingens ansvarsområde Landsting och regioner är huvudmän för patienter som har stora svårigheter att sköta sin munhygien eller att genomgå tandvårdsbehandling på grund av: En svår psykisk funktionsnedsättning Parkinsons sjukdom Multipel scleros Cerebral pares Reumatoid artrit Systemisk lupus erythematosus Sklerodermi Amyotrofisk lateralscleros En orofacial funktionsnedsättning Symptom som kvarstår sex månader efter det att patienten har fått stroke En sällsynt diagnos Socialstyrelsen kommer att skriva föreskrifter och utarbeta CS4 slut rob.indd

11 kunskapsunderlag för alla patientgrupper där det kommer att finnas tydliga avgränsningar för när en patient har rätt till stöden eller inte. Standardiserade intyg kommer att tas fram. Tidigare grupper Tandvård som led i sjukdomsbehandling, förutom Sjögrens syndrom och Muntorrhet pga strålbehandling (S13-14), finns kvar i det särskilda tandvårdsstödet. En ny grupp tillkommer: patienter med frätskador på tänderna som orsakats av anorexia nervosa, bulemia nervosa eller gastroesofagal refluxsjukdom som är medicinskt rehabiliterade. Aktuella Lagrum: 8 a tandvårdslagen (1985:125) 3 a tandvårdsförordningen (1998:1338) 1 a lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd 4 a förordningen (2008:193) om statligt tandvårdsstöd Samtliga lagändringar träder i kraft den 1 januari Mer om lagen kan läsas på regeringens hemsida. Gunnel Håkansson & Agne Nihlson BOKTIPSET Demensboken. Hur kan man förbättra vardagens möten mellan personer med demenssjukdom och deras vårdare i olika situationer? Demensjukdomarnas olika ansikten presenteras genom såväl personporträtt och levnadsberättelser som i boken faktaavsnitt. Varje kapitel avslutas med ett avsnitt om förhållningsättet i de olika fallen. Då boken även är avsedd för anhöriga avslutas varje kapitel med förklaringar till de olika facktermer som används i texten. Boken ger en fördjupad kunskap och förståelse både om demenssjukdomarna i sig, om patientens och anhörigas upplevelse av demens, och om hur man med sitt bemötande kan bibehålla den demenssjukes värdighet. Boken ges ut av Studentlitteratur 2009 ISBN Prisex: 235 SEK på Bokus.com REFERENSPERSONER SÖKES! En arbetsgrupp inom föreningen arbetar med att ta fram ett nationellt odontologiskt vårdprogram för strokepatienter. För att kunna förankra arbetet i hela landet vill vi ha hjälp av intresserade tandläkare från olika landsting som kan utgöra en referensgrupp. Anmälan kan ske till Madeleine Wertsén, Anna Hartwig, Pia Gabre, Inger Wårdh och Madeleine Wertsén CS4 slut rob.indd

12 FALLPRESENTATION Biverkningar, toxiska och/ eller allergiska, är inte helt ovanliga när det gäller dentala material inkl. fyllnings- och kronbro-material. Det har visats i många studier att lichenoida kontaktallergiska reaktioner Bild 1 försvinner om dentala material, framför allt. amalgam, avlägsnas och ersätts med alternativa material. Föreliggande fall presenteras i avsikt att diskutera kontaktaspekten när det gäller materialreaktioner. En patient erhöll en fullbro i underkäken. Materialet utgjordes av en guldlegering och varmpressade akrylatfasader. Inga närmare specifikationer har gått att få avseende materialen. Ett par veckor efter det att bron satts på plats infann sig patienten på kliniken och klagade över tilltagande svår sveda från tandköttet. Vid inspektion registrerades en rodnad, något ödematös gingiva, mest uttalad i frontpartiet (Bild 1). Bron avlägsnades och ersattes med en bro utförd i en alternativ guldlegering och med varmpressade akrylatfasader. Cementering utfördes med det material med vilket den ursprungliga bron fastsatts. Utläkning skedde snabbt och efter några veckor var patienten helt symptomfri. Gingivan uppvisade ett normalstatus (Bild 2). Vid efterkontroll några månader senare var status oförändrat gott. Dessvärre har inte någon biopsi tagits i det aktuella fallet. Man kan diskutera om detta rört sig om en lichenoid reaktion mot bromaterialet. Det finns rapporter som tyder på att en dylik reaktion enbart uppträder i kontakt med materialet i fråga (1). Men det finns också rapporter där man visat att reaktioner utanför kontaktområdet mot ett material försvunnit efter materialbyte Bild 2 (2). Alternativt kan det ha rört sig om en toxisk reaktion mot materialet eller möjligen en geografica-liknande reaktion. Det finns fallbeskrivningar som skulle kunna tyda på att det förelegat endera av dessa. I alla händelser synes det vara adekvat att byta en konstruktion som uppvisar en reaktion inom en kort tidsrymd efter fastsättandet mot en konstruktion i alternativt material. Som ett alternativ skulle möjligen en behandling med lokala steroider kunna prövas. Referenser 1. Bratel J, Hakeberg M, Jontell M. Effect of replacement of dental amalgam on oral lichenoid reactions. J Dent 1996;24: Henriksson E, Mattsson U, Håkansson J. Healing of lichenoid reactions following removal of amalgam. A clinical follow-up. J Clin Periodontol 1995;22: Tony Axell CS4 slut rob.indd

13 VÅRMÖTE 2011 en utvärdering Dagen innan vårmötet i Ystad skulle gå av stapeln kom vi i arrangörsgruppen på att en enkät inte vore så dumt. För att om möjligt inhämta tankar kring mötet men även få idéer för framtiden. Sagt och gjort. Elisabeth Olsson- Linnersten knåpade samman ett A4 ark med frågor vi tyckte var relevanta. Mötet avlöpte till stor del som vi planerat och bladen med enkätfrågorna spreds bland åhörarna. Matnyttig sammanställning När allt röjts upp efter mötet visade det sig att vi hade fått svar från ungefär hälften av deltagarna. Sedan hamnade högen med enkäter via mellanlandning i Dalby på Sjukhustandvården i Malmö. När det så småningom var dags att utvärdera enkäten beslöts det att så skulle ske under vårt avslutande möte på en trevlig restaurang i Malmös västra hamn. En välavvägd middag med ekologiska förtecken och ett rytande Öresund utanför bågande rutor är inte fy skam. Fast det var vår Ju längre fram i middagen vi kom desto nöjdare var vi med hur hela vårmötet avlöpt. De nu ganska vittberesta enkätlapparna började ögnas igenom efter att mötesformalia avverkats. Vi blev mer och mer tillfreds av denna läsning och många igenkännande nickningar på grund av samupplevda händelser gjordes. På det hela taget blev vi mycket glada av att läsa enkäten. Ett par trevliga förslag på lämplig plats för kommande vårmöten: Mellan Sverige, Åre, Örebro, Öland, Medelhavet, Seychellerna Tankar kring kommande teman kom också upp. Psykiatri nämnde flera, Infektionssaneringar önskade ett par, neurologi ville någon lära sig mer om. Bisfosfonater var mer relevant att höra om kände CS4 slut rob.indd

14 någon. Tandvårdsrädsla likaså. Plus och minus Kring själva mötet och de sociala aktiviteterna fick vi så mycket beröm att vi rodnade.. Men det fanns ju även konstruktiv kritik. Många hade önskat handouts av de föreläsningsbilder som visades. Detta hade vi funderat kring i arrangörsgruppen och det kunde man kanske ha avkrävt föreläsarna men då de samtliga erbjöd sina powerpointbilder enades vi i ekologins tecken att låta var och en bedöma om de ville skriva ut dem eller inte. I ett fall hade vi fått textfilen i god tid och kunde faktiskt ta fram lite åhörarkopior. Flera tyckte att boendet var dyrt. Det var det kanske också om man ville bo på just den anläggningen vi valde för mötet, och det vill man ju. Om vi får försvara oss så presenterades flera alternativ, just för vi inte ville att boendekostnaden skulle avskräcka. Så många alternativ att konferensanläggningen blev smått irriterade på oss.. Ett par tyckte att resvägen var komplicerad. Det är den. Vi var själva övertygade om att det fanns en flygbuss Sturup-Ystad men det visade sig vara en lokalpolitisk tanke som många fortfarande hoppas på.. Målsättningen med möteslokalen var att Vårmötet inte skulle vara i Malmö. Hemfärden från restaurangen företogs i regn och snålblåst på en cykel utan pakethållare Jag vet inte hur mycket träd som fälldes av stormen Dagmar men denna afton gick ca 50 blad av pappersmassa förlorade, någon stans längs Limhamnsfältet Enkäten var anonym! Såldes ligger ett ganska stort mått av bias i utvärderingen av Vårmötes enkäten! Vår bedömning Vi beslutar oss då för att utvärdera Vårmötesbesökarna! Rent arrangörsmässigt kan vi säga att ni deltagare skötte er exemplariskt. Vi har inte fått några klagomål från lokalbefolkning och vi är fortfarande välkomna till Ystad Saltsjöbad. Utställarna har varit nöjda med den exponering de fick och att ni visat intresse för deras produkter. Anmäl i tid! Om vi vill vara skeptiska till något så är det de sena anmälningarna till Vårmötet. När anmälningstiden gick ut var det bara två anmälda. Visserligen sitter vi inte personligen ekonomiskt ansvariga, men det gör SOM s. I slutändan blev det 104 deltagare. Det var tur att vi inte ställde in mötet där i mars. Att anmäla sig i tid gör livet betydligt smidigare för arrangörsgruppen. Som väl är hade vi ett vårmötesproffs, Lennart Hernell, som med bravur redde ut de ekonomiska frågetecknen liksom göt olja på de av och till svallande orosvågorna. Det är ovärderligt att som arrangör och amatör, ha någon med rutin i gruppen. Ett problem vi upplevde var att det var svårt att hålla hemsidan uppdaterad med aktuell information om vårmötet. Vi hade hoppats på att ständigt kunna uppdatera sidan med aktuell information. I detta läge hade vi fortfarande både Sjukhustandläkarföreningens och SOMS hemsida att uppdatera. Trots god hjälp kunde informationen på nätet inte hållas aktuell. Vi hade ett par återbud bland föreläsarna. Ganska länge låg också felaktig information om vilka föreläsare som skulle komma kvar på nätet. När webansvarigheten sköts ideellt kan man inte förvänta sig för snabba uppdateringar. Värt att tänka på för kommande arrangörer. Rolig erfarenhet På det hela taget var det roligt att hålla i vårmötet men det tog också mycket tid och arbete i anspråk. Vi får tacka vår arbetsgivare som låtit oss utföra delar av arbetet under arbetstid. Slutligen tackar vi alla deltagare på mötet i Ystad och ser fram mot att träffas i Vaxholm närmre sommaren. Fredrik Gränse En applåd fär Vår- SOM CS4 slut rob.indd

15 ORALMEDICINSKT FALLSYMPOSIUM Under Rikstämman 2011 var det några av föreningens medlemmar som presenterade olika oralmedicinska fall. Dessa kunde diskuteras med Gunnar Warfinge som oralpatolog och publiken. Ena av presentatörerna var Terje Persson, Falun, som här delger tidningens läsare hans fall med en hyperkeratos. En idag 67-årig väsentligen frisk man blev inremitterad till sjukhustandvården/oral medicin- år-06 med en relativt Rikstämman 2011 hyperkeratos, men även mild till måttlig dysplasi har förekommit i PAD svaren. Vid senaste PAD svar rekommenderades det att förändringen skall betraktas som precancerös. Bild stor vitaktig förändring med röda inslag i vestibulum vänster överkäke. Han har ej haft symtom från förändringen. Tar inga mediciner och uppger ingen allergi. Bild Patienten uppgav att han tidigare rökt, men övergått till portionssnus. Har nyttjat detta under cirka 15 år. De senaste åren uppger patienten. att han lägger snuset i underkäken. Ett flertal biopsier har tagits under åren med svar som benign VårSOM 2012 I samband med diskusionen blev rekommendationen att kontroll av förändringen bör ske var 3e månad. Någon aktiv kirurgisk behandling är i nuläget ej aktuell. Terje Persson på Waxholms kastell 23-26/5 Tema Immunosuppression med med internationell föreläsare Sook-Bin Woo, professor från Harward University, USA. Bild För mer information och anmälan, gå till www. som.nu CS4 slut rob.indd

16 MUNHÄLSA HOS ÄLDRE Rikstämman 2011 ATT FRÄMJA GOD MUNHÄLSA HOS OMVÅRDNADSBEROENDE ÄLDRE I SÄRSKILDA BOENDEN Lindqvist Lena 1, Seleskog Birgitta 2, Wårdh Inger 3, von Bültzingslöwen Inger 4 1 Tandhälsovården Folktandvården Värmland, 2 Folktandvårdvården Norrstrand Värmland, 3 Institutionen för odontologi, Karolinska institutet 4 Tandhälsovården Folktandvården Värmland och Odontologiska Institutionen Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Under Riksstämman 2011 presenterades resultaten av en nyligen genomförd studie om omvårdnadspersonalens syn på munvårdsrutiner i särskilda boenden för äldre. Munhälsan hos omvårdnadsberoende äldre är inte alltid tillfredsställande. Syftet med studien var att få en uppfattning om vilka faktorer omvårdnadspersonal i äldreboenden anser vara viktiga för en fungerande munvård. Tjugotre personer, representerande fem olika personalkategorier (enhetschefer, MAS, sjuksköterskor, omvårdnadspersonal och biståndsbedömare), från tre olika kommuner i Värmland, intervjuades. En intervjuguide med basfrågor och öppna frågor om den intervjuades syn på faktorer av betydelse för den dagliga munvården följdes. Intervjuerna bandinspelades och nedtecknades ordagrant. Manifest och latent innehållsanalys genomfördes och ett antal kategorier och teman framträdde som rörde såväl organisation som personalens förhållningssätt och brukarnas behov. De sammanfattande slutsatserna var att munhälsan inte tycktes vara en integrerad i den dagliga omvårdnaden utan hade en perifer roll. Möjligheter torde finnas att förbättra munvårdsrutinerna inom befintliga organisationsstrukturer med tydliggjorda ansvarsnivåer, kompetenskrav och nyckelprocesser. Ett fortsatt arbete kommer att ske med att utveckla förbättrade rutiner utifrån det vi funnit i den nu genomförda studien. Studien stöttades från Folktandvården Värmlands FoU-råd och från regeringens stimulansbidrag för insatser inom vård och omsorg av äldre personer, s.k. Maria-pengar. Intresse för gemensam resa - kontakta CS4 slut rob.indd O

17 NFH SYMPOSIUM I LULEÅ Årets januarimöte med NFH ägde rum i Luleå och hade teamat Hjärnkoll. Föreläsningarna spände över flera områden kring hjärnan och olika sjukdomstillstånd som har betydelse för det odontologiska omhändertagandet av patienterna. Här följer ett urval referat från dagarna. ALZHEIMER OCH AN- DRA DEMENSSJUK- DOMAR De tre författarna till Demensboken, Kjell Fahlander, Göran Karlsson och Dagny Vikström turades om att föreläsa om demenssjukdomar. Den normala hjärnan Kjell Fahlander är neuropsykolog i Luleå och inledde med en genomgång av hjärnans normala funktioner. Hjärnan är ett organ med hög energiförbrukning i form av syre och glukos. 1/5 av upptaget syre används av hjärnan. Det finns ca. 90 miljarder nervceller i hjärnan, tretton gånger jordens befolkning. De flesta cellerna finns i hjärnbarken. Alla nervceller står i förbindelse med andra nervceller via sina dendriter och sitt axon. Alla nervceller finns vid födelsen. Efter födelsen utvecklas hjärnan genom att nervcellerna skickar ut dendriter till andra 20 Isskulpturer höll vakt utanför konferenslokalen(foto Agne Nihlson) nervceller, bildar nätverk så de kan samverka. Hjärnfunktioner Vid utveckling av demens förlorar nervcellerna sina dendriter och därmed kontakterna med sitt nätverk. Så småningom dukar också nervcellerna under av oklar orsak. Vid Alzheimers sjukdom börjar degenerationen långt bak i cortex, vid framlobsdemens sker degenerationen längre fram. För att förklara hjärnans funktion använde Fahlander den ryska psykologen A.R Lurias teori CS4 slut rob.indd

18 Dagny Vikström, arbetsterapeut och demensvårdsutvecklare, Göran Karlsson, överläkare i geriatrik, samt neuropsykolog Kjell Fahlander. om högre hjärnfunktioner som baserades på undersökningar av människor med krigsskador. Den första delen kommer ur djupet av hjärnan, hjärnstammen och limbisk hjärnbark, och ger hjärnan energi. Den andra delen är bakre delar av hjärnbarken, nack-, hjäss- och tinninglob, och svarar för mottagning, tolkning och lagring av information, varseblivning, perception. Den tredje delen är de främre delarna av hjärnbarken, pannloberna, som sköter programmering, reglering och kontroll av rörelser och annan utåtriktad aktivitet, exekution. Det finns flera olika minnestyper: Dagboksminnet, episodminnet lagrar personliga, självupplevda minnen. Kunskapsminnet, semantiska minnet lagrar allmän kunskap. Arbetsminnet, korttidsminnet svarar för uppmärksamhet, fylls och töms kontinuerligt. Rörelseminnet, procedurminnet rymmer automatiska rörelser som att cykla, gå, simma. Korttidsminnet förändras väldigt lite under livet. Dagboksminnet förändras i medelåldern och försämras mycket med stigande ålder. Kunskapsminnet förändras från medelåldern och försämras väldigt mycket med stigande ålder. Hälften av 90-åringarna har en demenssjukdom. Under 1% av åringarna har en demenssjukdom. Demensutveckling Göran Karlsson, överläkare i geriatrik vid Sunderbyns Sjukhus, fortsatte med en genomgång av konsekvenserna av demensutveckling. Han refererade till att Betulastudien från Umeå visade att minnet hos dagens 80-åringar är bättre än hos samma grupp på 1980-talet. (Betulaprojektet är en longitudinell studie av åldrande, minne och demens som har pågått i Umeå under en 20-årsperiod. Red.anm) Medvetandets dimensioner Karlsson illustrerade medvetandet som ett lysande nyckelhål. Medvetandets hjärta är hjärnan. Medvetandet ger oss en förmåga till upplevelse och tänkande. Medvetandet naggas i kanten på flera områden vid demensutveckling, vilket kan leda till förvirring, konfusion och delirium. Konfusionströskeln minskar med åldern och vid vissa sjukdomar. Medvetandet kan användas till många valfria aktiviteter. Denna frihet har inte en förvirrad människa. Förmåga att hålla medvetandet klart och vaket är störd hos en förvirrad människa. Demensens effekt på medvetandet Vid demenssjukdomarna Alzheimer-, frontallobs-, Lewi-body- och Parkinsondemens faller CS4 slut rob.indd

19 neuronerna sönder av en okänd mekanism. Vid vaskulär demens skadas neuronerna av tilltäppning av blodkärlen i hjärnan. Vid Alzheimerdemens, som är vanligast, försämras dagboksminnet. En del av medvetandet försvinner, språkförmågan reduceras och varseblivningen skadas då tolkningen av synintryck försämras. Hallucinationer kan uppträda, även då det gäller ljud och lukt. I frontalloberna sker reflektion, intuition och verkställande förmåga. Alla demensproblem drabbar frontalloberna. Insiktsförmågan påverkas vid demens, framförallt vid frontallobsdemens. Uppmärksamhetsförmågan drabbas i form av en tendens till splittring. Bakgrundskänslan, nukänslan, kroppstillståndsuppfattningen, jagmedvetandet och självkänslan försämras. Integriteten faller i grunden inte sönder vid demens, för en dement kan det vara helt adekvat att vägra duscha, borsta tänder etc. Bemötande Dagny Vikström är arbetsterapeut och har jobbat som demensvårdsutvecklare i Luleå kommun. Hon kallas Demens- Dagny och driver en demensblogg på Med hjälp av många drastiska exempel gav hon prov på lyckade och mindre lyckade möten mellan en demenssjuk och dess hjälpare. Hon föreslog oss att alltid tänka på mötet med en dement som ett toppmöte. Man ska vara väl förberedd inför mötet, mötet måste bli lyckad. En dement blir rättad och korrigerad hela tiden och det är vårt ansvar att framförallt rädda ansiktet på den dementa. Hon gav oss några enkla ledord att ha med inför mötet. Nå: Kontakt, samförstånd, aktivitet, tid, tålamod, intuition. Nu: Skapa goda stunder. Skapa ett nytt nu om stunden inte längre är god. Dela upp i små moment. Ja: Var lyhörd. Bejaka känslan. Skapa ett positivt klimat. Gå med en bit. Behåll lugnet. Använd fantasin. Le: Tydligt kroppsspråk. Värme och respekt. Humor och glädje smittar. Strömma kärlek och glädje över patienterna. Se: Se människan. Vem är hon, vem var hon, vad har hon upplevt. Vilka erfarenheter finns från ett långt liv. Identitet, vanor, livsglädje. Dagny delade med sig av sin omfattande erfarenhet av umgänge med människor med demens och gav oss många personliga exempel och fallbeskrivningar. Hon myntade ett uttryck för oss att begrunda: Ser du bara munnen är den goda stunden svunnen Jan Sörensen Huntingtons sjukdom och oral hälsa Föreläsningen inleddes med en film om ett internationellt möte mellan unga med olika kopplingar till Huntingtons sjukdom. De var antingen anhöriga till sjuka eller själva bärare till anlaget. Filmen grep tag i en och var en bra början på delen om Huntingtons sjukdom. Huntingtons sjukdom har även kallats Huntingtons chorea eller danssjuka. Patienter med Huntingtons sjukdom hamnar lätt mellan stolarna. Detta sker till stor del för att tillståndet involverar bägge medicinska disciplinerna neurologi och psykiatri. Huntingtons sjukdom är en ärftlig neurodegenrativ sjukdom. Den drabbade förlorar gradvis sina färdigheter efter sjukdomsdebuten, detta på grund av nedbrytning av nervceller. Ofrivilliga rörelser, till en början enstaka men med tiden mer omfattande är typiska. Rörelserna kan vara ryckiga eller slingrande. Trauma pga ofrivilliga rörelser är vanligt (ben och armbrott etc). Patientens tal kan vara svårbegripligt. På grund av den ständiga fysiska aktiviteten förbrukar personer med Huntingtons sjukdom mycket kalorier. Personen blir ofta mager och utmärglad med tiden. Lättretlighet och senare raseriutbrott men även depression, påverkat omdöme och nedsatt beslutsfattandeförmåga hör till sjukdomsbilden. Sjukdomsförnekelse och avståndstagande till att ta emot hjälp är med vanligt. Situationen kan därför bli syn CS4 slut rob.indd

20 PsykologenUlrika Hösterey- Ugande, sjukhustandläkare Åsa Mårtensson och tandhygienisten Annette Karlsson föreläste om Huntingtons sjukdom nerligen misärartad för såväl den sjukdomsdrabbade som de anhöriga. Förlorad impulskontroll hör med till sjukdomsbilden varför en drabbad person kan upplevas som närgången. Kan bli helt utmattad av för många intryck. Vanliga medicineringar är Rispedal (mot de ofrivilliga rörelserna), SSRI (mot depression) och värktabletter. Sjukdomsdebut sker oftast i fyrtioårsåldern. Diagnos har dock ställts så tidigt som i tonåren i ett fåtal fall. Man kan genom gentest se om man är bärare till anlag. Det finns många aspekter på att gentesta sig. Hur reagerar man på att veta att sjukdomen kommer bryta ut, någon gång i framtiden? Hur reagerar ens släktingar? Som på så sätt kan få reda på att de själva bär på anlaget, och kan bli sjuka, men även fört det vidare still sina barn. Med en förälder som har sjukdomen löper man 50% risk att få Huntington. Man kan som patient få vägledning inför beslutet att testa sig. Genetisk vägledning. En vanlig dödsorsak är aspirationspneumoni. Mun-H-Center har varit delaktiga i ett projekt vilket mynnat ut i en CD med handledning för patienter, anhöriga och vårdpersonal. Här kan man lära sig om historik, arv, sjukdomsförlopp, hur sjukdomen delas in i fem olika faser och lämpliga insatser. Patienten bedöms enligt TFC (Total Function Capacity scale). Här graderas hur patienten klarar av olika delar i sitt liv rörande: yrkesverksamhet, ekonomi, hushållsarbete, daglig aktivitet, ADL och omhändertagande. Logoped, dietist, arbetsterapeut, sjukgymnast och personlig assistent är viktiga personer kring patienten. Kanske främst den personliga assistenten som utgör en viktig kontaktperson för alla som kan och vill hjälpa den Huntingtonsjuke. Tandvården har med ett särskilt avsnitt på CD:n. Genom ett par väl presenterade fall belystes tandvårdsproblematiken för denna patientgrupp. Personer med Huntingtons sjukdom bör få tandvårdsstödsintyg så snart diagnosen ställts. Det är viktigt att söka knyta kontakt med patienten, och dennes kontaktperson, för att få tillstånd en kontinuerlig profylax och tandvårdskontakt. Ju tidigare ju bättre. Försök knyta upp patienten och lära känna varandra. Ge inte upp trots att uteblivande är vanligt. Påminn gärna om tiden. Till hjälp för munhygienen är dubbelborste, tandstickor, proxident muntork, munvinkelhållare och bildstöd till personalen. Duraphattandkräm. De ofrivilliga rörelserna gör det svårt att sköta munhygienen men en tyngdmanschett kan göra det lättare för patienten att utföra egenvård. Ofrivilliga rörelser gör att det är svårt utföra tandbehandling. Försök skapa en lugn miljö. Stress ökar ofta patientens ofrivilliga rörelser. Ha tålamod ffa i den verbala kontakten med patienten. Det brukar vara en svarslatens, så vänta på svar då du frågat något. Midje- eller grenbälte är bra för att patienten skall sitta säkert i behandlingsstolen. Dessa bälten kan ibland flyttas från rullstol till behandlingsstol. Tumle kuddar eller liknande är med ett bra hjälpmedel. Premedicinering med Midazolam per os i lämplig dos kan lindra de ofrivilliga rörelserna. Proxident muntork har man ofta stor nytta CS4 slut rob.indd

Det tredje steget i tandvårdsreformen. Mariana Näslund Blixt Socialstyrelsen Anna-Lena Rosendahl Försäkringskassan

Det tredje steget i tandvårdsreformen. Mariana Näslund Blixt Socialstyrelsen Anna-Lena Rosendahl Försäkringskassan Det tredje steget i tandvårdsreformen Mariana Näslund Blixt Socialstyrelsen Anna-Lena Rosendahl Försäkringskassan Nytt tandvårdsstöd för personer med vissa sjukdomar eller funktionsnedsättningar Bakgrund

Läs mer

Barn-och ungdomstandvård och övriga tandvårdsstöd för vuxna administreras via landsting och regioner

Barn-och ungdomstandvård och övriga tandvårdsstöd för vuxna administreras via landsting och regioner Sveriges Tandvårdsstöd 2014 Inger Wårdh, ötdl och docent i Gerodonti vid institutionen för odontologi, Karolinska institutet Alla som bor i Sverige har rätt till ett statligt tandvårdsstöd från och med

Läs mer

Har du en sjukdom eller funktionsnedsättning som påverkar dina tänder? Nu finns ett nytt ekonomiskt stöd till tandvård. Läs mer på 1177.

Har du en sjukdom eller funktionsnedsättning som påverkar dina tänder? Nu finns ett nytt ekonomiskt stöd till tandvård. Läs mer på 1177. Har du en sjukdom eller funktionsnedsättning som påverkar dina tänder? Nu finns ett nytt ekonomiskt stöd till tandvård. Läs mer på 1177.se/tander Har du en sjukdom eller funktionsnedsättning som påverkar

Läs mer

AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN. UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet

AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN. UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet AST Neuropsykiatriskt tillstånd, där genetiska faktorer och miljöfaktorer under graviditet och

Läs mer

Tandvårdstöd genom hela livet

Tandvårdstöd genom hela livet Tandvårdstöd genom hela livet Alla tandvårdsstöd i Sverige och i Västra Götaland Statligt tandvårdsstöd som administreras av Försäkringskassan K B Fri tandvård för barn och ungdomar och för unga vuxna

Läs mer

rdsstöd d för f r personer med vissa sjukdomar eller funktionsnedsättningar

rdsstöd d för f r personer med vissa sjukdomar eller funktionsnedsättningar Tredje steget Nytt tandvårdsst rdsstöd d för f r personer med vissa sjukdomar eller funktionsnedsättningar ttningar 2012 11 08 Statligt tandvårdsstöd Tandvårdsstödet från staten Försäkringskassan Landstingen/Regionen

Läs mer

OROFACIAL MEDICIN. Tidskrift för Svensk förening för Orofacial Medicin VÅRSOM 2013 ORAL MEDICIN I AMSTERDAM TANDVÅRDSRÄDSLA BISFOSFONATER

OROFACIAL MEDICIN. Tidskrift för Svensk förening för Orofacial Medicin VÅRSOM 2013 ORAL MEDICIN I AMSTERDAM TANDVÅRDSRÄDSLA BISFOSFONATER Nr 3 årgång 3 2013 OROFACIAL MEDICIN Tidskrift för Svensk förening för Orofacial Medicin ORAL MEDICIN I AMSTERDAM VÅRSOM 2013 TANDVÅRDSRÄDSLA BISFOSFONATER OROFACIAL MEDICIN Tidskrift för Svensk förening

Läs mer

NLL-2013-05 Foto: Maria Fäldt. Har du rätt till billigare tandvård? Landstingets tandvårdsstöd få tandvård till sjukvårdskostnad

NLL-2013-05 Foto: Maria Fäldt. Har du rätt till billigare tandvård? Landstingets tandvårdsstöd få tandvård till sjukvårdskostnad NLL-2013-05 Foto: Maria Fäldt Har du rätt till billigare tandvård? Landstingets tandvårdsstöd få tandvård till sjukvårdskostnad Foto: Maria Fäldt Ta hand om din mun En god munhälsa är viktigt för att må

Läs mer

Tandvårdsstöd i Sverige 2013

Tandvårdsstöd i Sverige 2013 Tandvårdsstöd i Sverige 2013 Statligt tandvårdsstöd Regeringens reform 1 juli 2008 FÖRSÄKRINGSKASSAN Allmänt tandvårdsbidrag, ATB Högkostnadsskydd Tredje steget Genom tredje steget i tandvårdsreformen

Läs mer

Statens tandvårdsstöd

Statens tandvårdsstöd Statens tandvårdsstöd Maria Pettersson Cheftandläkare Ersättningssystem Hälso- och sjukvårdsavgift F Landstingen Nödvändig tandvård Tandvård till vissa sjukdomsgrupper Oral kirurgi som kräver sjukhusresurs

Läs mer

Tredje steget. Förändringar inom Tandvård som led i kortvarig sjukdomsbehandling. Höjd beloppsgräns för förhandsbedömningar inom Nödvändig tandvård

Tredje steget. Förändringar inom Tandvård som led i kortvarig sjukdomsbehandling. Höjd beloppsgräns för förhandsbedömningar inom Nödvändig tandvård 1 2012-12-17 2/2012 Tredje steget Förändringar inom Tandvård som led i kortvarig sjukdomsbehandling Nya anvisningar Höjd beloppsgräns för förhandsbedömningar inom Nödvändig tandvård Barn- och ungdomstandvård

Läs mer

Maj-Britt Rosèn. Tandhygienist Folktandvården Falköping. CÄT Centrum för äldretandvård

Maj-Britt Rosèn. Tandhygienist Folktandvården Falköping. CÄT Centrum för äldretandvård Maj-Britt Rosèn Tandhygienist Folktandvården Falköping CÄT Centrum för äldretandvård Frisk i munnen hela livet Frisk i munnen hela livet Normal åldrande i munnen Tänderna blir mörkare Tandhalsar/rotytor

Läs mer

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt 12 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 10.45 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 Marie Adolfsson

Läs mer

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Koncentrationssvårigheter Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Koncentrationssvårigheter vad är det? 2. Olika typer av koncentrationssvårigheter 3. Typiska problem

Läs mer

Intentionerna bakom utformning vad händer nu? Samhällsodontologisk förening 2014-10-16

Intentionerna bakom utformning vad händer nu? Samhällsodontologisk förening 2014-10-16 Landstingens tandvårdsstöd Intentionerna bakom utformning vad händer nu? Samhällsodontologisk förening 2014-10-16 Intentionerna bakom landstingens tandvårdsstöd- hur tänkte man? Tandvårdsförsäkring i omvandling

Läs mer

Noomi Näsström Områdeschef Medicinsk tandvård. YTTRANDE 2011-02-11 1 (6) Ds 2010:42. Allmänna synpunkter

Noomi Näsström Områdeschef Medicinsk tandvård. YTTRANDE 2011-02-11 1 (6) Ds 2010:42. Allmänna synpunkter 1 Landstingsstyrelsens förvaltning Noomi Näsström Områdeschef Medicinsk tandvård YTTRANDE 2011-02-11 1 (6) Ds 2010:42 Yttrande över departementspromemorian Friskare tänder till rimliga kostnader även för

Läs mer

Den dementa patienten Tandvårdens stora utmaning

Den dementa patienten Tandvårdens stora utmaning Demensjukdomars inverkan på munhälsan - en katastrof eller är det möjligt bevara tandhälsan hela livet Inger Stenberg Övertandläkare Centrum för äldretandvård/sjukhustandvård/oral medicin Västra Götalandregionen

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Skoldagen 21 mars 2013 Sofia Cassel Leg. Psykolog Sofia Cassel legitimerad psykolog, Inside Team 2 Agenda Fakta om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Vanliga

Läs mer

Regel för Hälso och sjukvård: Munhälsovård inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård

Regel för Hälso och sjukvård: Munhälsovård inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9) 2014-03-10 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för Hälso och sjukvård: inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Sjuksköterskor

Läs mer

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Neuropsykiatri Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Diagnoser Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar avser diagnoser: 1. ADHD - med både hyperaktivitet och uppmärksamhetsstörning - med enbart hyperaktivitet

Läs mer

Grundkurs om NPF för skolan

Grundkurs om NPF för skolan Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan Göteborg 28 oktober 2014 Föreläsare: Marie Adolfsson och Miriam Lindström www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 12.00 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 25 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 DSM 5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) En handbok för psykiatrin, som innehåller

Läs mer

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2 1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity

Läs mer

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST) Disposition Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Vilka diagnoser? Vad är diagnoserna? Hannah Jakobsson, leg. psykolog, Cereb Prevalens Behandlingsmöjligheter Vad kan primärvården

Läs mer

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Att ha: Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ADHD OCD DAMP Dyskalkyli NPF Dyslexi Tourettes syndrom Aspbergers syndrom ADD 1 2 Antalet medlemmar med flera funktionsnedsättningar ökar.

Läs mer

Fakta om tuberös skleros (TSC)

Fakta om tuberös skleros (TSC) Fakta om tuberös skleros (TSC) Tuberös skleros är en medfödd genetisk sjukdom som karaktäriseras av tumörliknande förändringar i hjärnan och olika organ i kroppen. Förändringarna kan vara allt från små

Läs mer

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa SID 1 (12) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll: Riktliner

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

Landstingets tandvårdsstöd enligt 1999 års tandvårdsreform. Utdrag gällande F-tandvård. Version 2013 01 01

Landstingets tandvårdsstöd enligt 1999 års tandvårdsreform. Utdrag gällande F-tandvård. Version 2013 01 01 Landstingets tandvårdsstöd enligt 1999 års tandvårdsreform Version 2013 01 01 Utdrag gällande F-tandvård Landstingets tandvårdsstöd, anvisningar, 2013 1 Allmänt 4 Vuxentandvård som finansieras av landstinget

Läs mer

Uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård åt äldre och funktionshindrade samt tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling

Uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård åt äldre och funktionshindrade samt tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling Rapport Dnr 2006/1488 1(9) Maj 06 Avd för vård och omsorg Bertil Koch Uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård åt äldre och funktionshindrade samt tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling Uppföljning

Läs mer

Autism en introduktion

Autism en introduktion Autism en introduktion SvenOlof Dahlgren svenolof@huh.se Ulrika Långh ulrika.langh@sll.se DIAGNOSTIK Brytningstid: Två diagnostiska system ICD-10 (WHO:s) och DSM 5 (APA) som inte är matchade med varandra

Läs mer

Välkommen. till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd. Habiliteringscentrum - www.ltv.se/habiliteringscentrum

Välkommen. till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd. Habiliteringscentrum - www.ltv.se/habiliteringscentrum Välkommen till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd Dagens föreläsare Kerstin Kwarnmark, leg psykolog Farhad Assadi, leg psykolog Christoffer Lord, leg psykolog Serie föreläsningar Vad är

Läs mer

Oral hälsa vid funktionsnedsättning & särskilda behov

Oral hälsa vid funktionsnedsättning & särskilda behov inbjudan till konferens i Stockholm den 17-18 september 2014 VÅRA TALARE Landstinget i Jönköpings län Kristina Berggren Tandhygienist Folktandvården Värmland Barbro Olsson Tandsköterska Folktandvården

Läs mer

Hur tycker du att patienten ska behandlas?

Hur tycker du att patienten ska behandlas? vetenskap & klinik fallpresentationer Hur tycker du att patienten ska behandlas? Tyck till på riksstämman Ett av symposierna på årets riksstämma har rubriken Hur tycker du att patienten ska behandlas?.

Läs mer

I utveckling 2013. KBT i tandvården. Senaste gerodontologiska forskningen Patientsäkerhet Vård av dementa patienter VÅRA TALARE

I utveckling 2013. KBT i tandvården. Senaste gerodontologiska forskningen Patientsäkerhet Vård av dementa patienter VÅRA TALARE gerodonti I utveckling 2013 inbjudan till konferens i Stockholm den 24-25 april 2013 VÅRA TALARE Oral Care Mikael Zimmerman Docent Klinisk oral diagnostik & övergripande odontologiskt ansvarig Mun-H-Center

Läs mer

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13 Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se Aspekter på stöd i skolan Skolan är en viktig skyddsfaktor inte minst för barn med funktionsproblem Men också

Läs mer

Vuxna med ADHD - arbetsliv Höganäsmodellen 1/12-09 Cecilia Johansson

Vuxna med ADHD - arbetsliv Höganäsmodellen 1/12-09 Cecilia Johansson Vuxna med ADHD - arbetsliv Höganäsmodellen 1/12-09 Cecilia Johansson ADHD hos vuxna Kort om vad ADHD är Tillkommande problem Arbetsliv Bemötande ADHD ett livslångt funktionshinder Förr trodde man att det

Läs mer

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen.

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen. 20130101 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras av landstinget.

Läs mer

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Maria Unenge Hallerbäck Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Attention Deficit Hyperactivity Disorder ADHD /ADD Autismspektrumtillstånd autism, atypisk

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5

Läs mer

Uppföljning av landstingens särskilda tandvårdsstöd år 2013

Uppföljning av landstingens särskilda tandvårdsstöd år 2013 PM 2014-12-04 Dnr 14/6541 1 (26) Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för vård och socialtjänst Håkan Vestergren Uppföljning av landstingens särskilda tandvårdsstöd år 2013 Sammanfattning Mot bakgrund

Läs mer

Kort information om demens

Kort information om demens Kort information om demens Innehållsförteckning Vad är demens? Olika typer av demens Minnesförsämring Fyra huvudsymtom BPSD Att vara anhörig Omvårdnad och läkemedelsbehandling Mer information 3 4 5 5 6

Läs mer

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Björn Kadesjö UPP-centrum, Socialstyrelsen, Stockholm och ö. l. Barnneuropsykiatri, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg, Björn

Läs mer

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01 LANDSTINGETS TANDVÅRDSSTÖD Anvisningar för psykiatrin Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. 2(8) Anvisningarna riktar sig främst till läkare och

Läs mer

Beställarenheten för tandvård

Beställarenheten för tandvård Beställarenheten för tandvård Landstingets organisation Beställartand vården Ltkalmar.se 2015-04-01 2 Planeringsenheten Christina Edward enhetschef Beställarenheten för tandvård: Camilla Ohlsson handläggare

Läs mer

Varför stannar bussen när jag inte ska gå av?

Varför stannar bussen när jag inte ska gå av? Varför stannar bussen när jag inte ska gå av? Autism Aspergers syndrom SvenOlof Dahlgren E-post: svenolof@huh.se 2012-02-28 1 Typisk utveckling Kognition Diagnos Perception Samtidigt förekommande funktionshinder

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal

Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal Marie Julin, specialpedagog Diana Lorenz, socionom Autismforum 2010-04-12 Marie Julin och Diana Lorenz 1 Huvudkriterier för Aspergers syndrom Enligt DSM-IV-TR

Läs mer

Välkommen till Utbildning i NPF och ett lösningsfokuserat förhållningssätt

Välkommen till Utbildning i NPF och ett lösningsfokuserat förhållningssätt Välkommen till Utbildning i NPF och ett lösningsfokuserat förhållningssätt Jönköping 18 november Föreläsare: Marie Adolfsson och Johan Bysell www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 12.00 Neuropsykiatriska

Läs mer

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Reviderad 20120102 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras

Läs mer

Friskare tänder till rimliga kostnader även för personer med sjukdom och funktionsnedsättning

Friskare tänder till rimliga kostnader även för personer med sjukdom och funktionsnedsättning Ds 2010:42 Friskare tänder till rimliga kostnader även för personer med sjukdom och funktionsnedsättning Förslag om tredje steget i tandvårdsreformen Socialdepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes

Läs mer

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra SLSO PP ss yy kk ii aa tt rr ii nn SS öö dd rr aa SLSO P ss yy kk ii aa tt rr ii n n S öö dd rr aa Alla dessa b o k s t ä v e r om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra I

Läs mer

Flickor med ADHD och AST Göteborg 18.9. 2012 Svenny Kopp, överläkare, med.dr Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg

Flickor med ADHD och AST Göteborg 18.9. 2012 Svenny Kopp, överläkare, med.dr Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Flickor med ADHD och AST Göteborg 18.9. 2012 Svenny Kopp, överläkare, med.dr Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg 1 Varför fokusera på flickor med ADHD och aumsmspektrumstörning? Vanliga Mllstånd

Läs mer

2014-10-13 Sidan 1. ADHD hos vuxna. ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL

2014-10-13 Sidan 1. ADHD hos vuxna. ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL 2014-10-13 Sidan 1 ADHD hos vuxna ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL Innehåll Korta fakta om ADHD Svårigheter i vardagen Utredning, diagnostik Behandling och stöd Modediagnos eller kärt barn med många

Läs mer

Fragile X-syndrom, vuxenperspektivet Nyhetsbrev 320

Fragile X-syndrom, vuxenperspektivet Nyhetsbrev 320 , vuxenperspektivet Nyhetsbrev 320 På Ågrenska arrangeras vuxenvistelser där vuxna med funktionshinder bor, umgås och utbyter erfarenheter. Under tre dagar träffas ett antal vuxna med samma diagnos och/eller

Läs mer

ASPERGERS SYNDROMvad betyder det? Mia Nykopp, neuropsykolog Barnläkarstationen Pikkujätti i Hagalund mia.nykopp@pikkujatti.fi

ASPERGERS SYNDROMvad betyder det? Mia Nykopp, neuropsykolog Barnläkarstationen Pikkujätti i Hagalund mia.nykopp@pikkujatti.fi ASPERGERS SYNDROMvad betyder det? Mia Nykopp, neuropsykolog Barnläkarstationen Pikkujätti i Hagalund mia.nykopp@pikkujatti.fi Källor: Barnpsykiater Berit Lagerheims och Svenny Kopps föreläsningar (2001-2002)

Läs mer

Uppsökande och nödvändig tandvård Inger Wårdh, avd för Gerodonti

Uppsökande och nödvändig tandvård Inger Wårdh, avd för Gerodonti Uppsökande och nödvändig tandvård Inger Wårdh, avd för Gerodonti Skilda världar Det finns en lång tradition av att separera tandvård från övrig hälso- och sjukvård i Sverige Olika ekonomiska förutsättningar

Läs mer

Aspergers syndrom. Vad är det?

Aspergers syndrom. Vad är det? Aspergers syndrom Vad är det? Aspergers syndrom är en form av autism där personer med en begåvning inom normalområdet har: Begränsad förmåga till socialt umgänge Begränsade intressen och begränsad föreställningsförmåga

Läs mer

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn Utbildningsdag Tierp 22 okt 2012 LYDIA SPRINGER SANDRA MELANDER lydia.springer@lul.se sandra.melander@lul.se Projektet finansieras av: SUF-Kunskapscentrum

Läs mer

2011-03-31. Sveriges Tandhygienistförening, STHF, tackar för möjligheten att lämna synpunkter på förslaget.

2011-03-31. Sveriges Tandhygienistförening, STHF, tackar för möjligheten att lämna synpunkter på förslaget. 2011-03-31 Socialdepartementet Mats Nilsson S2010/8847/HS Remiss Departementspromemorian Friskare tänder till rimliga kostnader även för personer med sjukdom och funktionsnedsättning. Förslag om tredje

Läs mer

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd? Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatrin. Fakta om. Adhd. Utredning och behandling. www.lg.se. En del av Landstinget Gävleborg

Barn- och ungdomspsykiatrin. Fakta om. Adhd. Utredning och behandling. www.lg.se. En del av Landstinget Gävleborg Barn- och ungdomspsykiatrin Fakta om Adhd Utredning och behandling www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg Allmänt Adhd är en förkortning av engelskans attention deficit/hyperactivity disorder, som brukar

Läs mer

Flickor/ Kvinnor med ADHD. Vad är ADHD. Vad är ADD. Attention Karlstad 15 november 2011. Överaktivitet Impulsivitet Dålig uthållighet

Flickor/ Kvinnor med ADHD. Vad är ADHD. Vad är ADD. Attention Karlstad 15 november 2011. Överaktivitet Impulsivitet Dålig uthållighet Flickor/ Kvinnor med ADHD Attention Karlstad 15 november 2011 Överaktivitet Impulsivitet Dålig uthållighet Vad är ADHD Vad är ADD ADHD utan hyperaktivitet Långsamhet Trötthet Svårt att komma igång 1 Vad

Läs mer

Ansvar Medicinskt ansvarig sjuksköterska 3 Enhetschef 3 Omsorgspersonal 4 Sjuksköterska 4. Munvårdsbedömning/nutritionsbedömning/dokumentation 4

Ansvar Medicinskt ansvarig sjuksköterska 3 Enhetschef 3 Omsorgspersonal 4 Sjuksköterska 4. Munvårdsbedömning/nutritionsbedömning/dokumentation 4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Allmänt om munhälsa 3 Mål och syfte 3 Ansvar Medicinskt ansvarig sjuksköterska 3 Enhetschef 3 Omsorgspersonal 4 Sjuksköterska 4 Tandläkare/tandhygienist 4 Munvårdsbedömning/nutritionsbedömning/dokumentation

Läs mer

Sammanfattning av statistikuppgifter

Sammanfattning av statistikuppgifter Bilaga 1-10 Sammanfattning av statistikuppgifter Sammanfattning av statistik För att tidigt identifiera de barn och unga 0-16 år som kommer och eller är i behov av extra stöd har en första inventering

Läs mer

Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär

Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär -6- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion

Läs mer

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Autism/Autismspektrumtillstånd(AST) Debuterar tidigt, redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. Förekomst ca 1% (ca 25-30 barn/år

Läs mer

Äldre tänder behöver mer omsorg

Äldre tänder behöver mer omsorg Äldre tänder behöver mer omsorg Förbättra bevara fördröja lindra Att hjälpa människor, i olika livsskeden, till god munhälsa ligger Folktandvården varmt om hjärtat. Därför kan också den som nått en mer

Läs mer

Medicin vid ADD/ADHD

Medicin vid ADD/ADHD Medicin vid ADD/ADHD Om mig och mottagningen 49 år, läkare 1994 Startade 2006 hemma i källaren, kv. Aftonstjärnan 5 medarbetare 800 diagnoser 250 medicineringar Personlig erfarenhet Kvällens föreläsning

Läs mer

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling Utbildningsdag 1 februari 2008 Läppstiftet konferens, Göteborg Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling vid demenssjukdom - för distriktsläkare och specialister i allmänmedicin Hur ser sjukdomsförloppet

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Jippie jag har ADHD Ett förhållningssätt till diagnoser

Jippie jag har ADHD Ett förhållningssätt till diagnoser Jippie jag har ADHD Ett förhållningssätt till diagnoser Jessica Stigsdotter Axberg Attitydambassadör Son med ADHD-diagnos Formgivare och grundare av Jippieserien Victor Axberg victor har alltid varit vild,

Läs mer

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB Stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Cystisk fibros. Synonym: CF, Cystisk pancreasfibros. Mukoviskoidos.

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Cystisk fibros. Synonym: CF, Cystisk pancreasfibros. Mukoviskoidos. 2--2 Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Cystisk fibros Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer

Läs mer

Fragil X. Genetik, diagnostik och symptom. A marker X chromosome Am J Hum Genet. 1969 May;21(3):231-44. Fragilt X - Historik. Förekomst av fragilt X

Fragil X. Genetik, diagnostik och symptom. A marker X chromosome Am J Hum Genet. 1969 May;21(3):231-44. Fragilt X - Historik. Förekomst av fragilt X Förekomst av fragilt Fragil Genetik, diagnostik och symptom MaiBritt Giacobini Helena Malmgren Karolinska Universitetssjukhuset 1/ 4-5000 pojkar 1 /6-8000 flickor Ungefär 500 personer har diagnosen i Sverige

Läs mer

Värt att veta om ADHD

Värt att veta om ADHD Sidan 1 Värt att veta om ADHD - förhållningssätt & strategier för personal Anna Backman Legitimerad psykolog ADHD-center, SLSO anna.backman@sll.se Sidan 2 Översikt 1. Diagnosen ADHD 2. Vad innebär svårigheterna?

Läs mer

Pensionärer om sin munhälsa och tandvård

Pensionärer om sin munhälsa och tandvård 2012-06-18 Resultat av enkät till äldre våren 2012 Pensionärer om sin munhälsa och tandvård Sammanfattning Det är vanligt eller ganska vanligt att äldre har problem med mun och tänder. Det upplever 4 av

Läs mer

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism.

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism. Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism Målsättning Att öka förståelsen och kunskapen hos olika myndighetspersoner som möter

Läs mer

Cerebral pares och tandvård. Pedodon3 Presenta3on av pa3en4all termin 10

Cerebral pares och tandvård. Pedodon3 Presenta3on av pa3en4all termin 10 Cerebral pares och tandvård Pedodon3 Presenta3on av pa3en4all termin 10 1. Vad innebär Cerebral pares? Allmän beskrivning Cerebral pares (CP) är eb samlingsnamn för en rad störningar av muskelkontrollen.

Läs mer

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till

Läs mer

Remiss - Förslag till föreskrifter och allmänna råd om tandvård för personer med vissa sjukdomar eller funktionsnedsättningar

Remiss - Förslag till föreskrifter och allmänna råd om tandvård för personer med vissa sjukdomar eller funktionsnedsättningar 2012-06-26 Dnr: 22501/2011 1(6) Avdelningen för regler och tillstånd Mariana Näslund Blixt mariana.blixt@socialstyrelsen.se Enligt sändlista Remiss - Förslag till föreskrifter och allmänna råd om tandvård

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning

Läs mer

Neuropsykiatriska Vuxenteamet (NeuroVux)

Neuropsykiatriska Vuxenteamet (NeuroVux) Neuropsykiatriska Vuxenteamet (NeuroVux) Ett samarbete primärvården och vuxenpsykiatrin Tillhör Vuxenhabiliteringen, en primärvårdsverksamhet Började ta emot remisser från NLL den 3 maj 2010 En strid ström

Läs mer

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog 10.45-11.25 Autism/Aspergers syndrom Vilka diagnoser ingår i autismspektrumet? Vilka kriterier

Läs mer

Riksförbundet Attention. Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon. Dagens agenda

Riksförbundet Attention. Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon. Dagens agenda Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon www.attention-utbildning.se Dagens agenda 9.30 12.00 NPF - hur kan det yttra sig utifrån faktorer som diagnos, miljö, ålder

Läs mer

Ej släppa tandvårdskontakten. Ev tätare kontakt med tandhygienist. Ev behöva få hjälp med munvården. Att kunna sköta om sin munvård

Ej släppa tandvårdskontakten. Ev tätare kontakt med tandhygienist. Ev behöva få hjälp med munvården. Att kunna sköta om sin munvård Rätt munvårdshjälpmedel en hjälp i omvårdnadsarbetet 2009-10-08 Hur ska man kunna bibehålla en god munhälsa på äldre dagar? Ej släppa tandvårdskontakten Sjukhustandvården Mölndals sjukhus, Mun-H-Center

Läs mer

Autismspektrumtillstånd

Autismspektrumtillstånd Autismspektrumtillstånd Beskrivning och hjälp till dig som möter barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd 2 Den här broschyren ger en beskrivning av vad autismområdet är och kan vara till hjälp för

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionshinder. Ungdomar/vuxna med ADHD. Andra vanliga svårigheter ADHD. ADHD olika typer

Neuropsykiatriska funktionshinder. Ungdomar/vuxna med ADHD. Andra vanliga svårigheter ADHD. ADHD olika typer Ungdomar/vuxna med ADHD Neuropsykiatriska funktionshinder Överlappar varandra Pernilla Ekström Mob 0707 73 97 00 pernilla@hanteralivet.se www.hanteralivet.se Aspergers syndrom Tvångssyndrom Tourettes syndrom

Läs mer

Att leva med. Huntingtons sjukdom

Att leva med. Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Jag fokuserar på att leva det liv vi har just nu Mattias Markström var 28 år och nyutbildad skogsvetare när han testade sig för Huntingtons

Läs mer

Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan

Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan Diana Lorenz, kurator Neuropediatriska Avdelningen Astrid Lindgrens Barnsjukhus 2011-03-31 Diana Lorenz 1 Neuropsykiatriska

Läs mer

# 8 ASPERGERS SYNDROM SUPPLEMENT. Amerikanska original som använts: III 18/2 2009 GENOMGRIPANDE STÖRNING I UTVECKLINGEN UNS

# 8 ASPERGERS SYNDROM SUPPLEMENT. Amerikanska original som använts: III 18/2 2009 GENOMGRIPANDE STÖRNING I UTVECKLINGEN UNS # 8 Amerikanska original som använts: III 18/2 2009 ASPERGERS SYNDROM GENOMGRIPANDE STÖRNING I UTVECKLINGEN UNS SUPPLEMENT Intervjupersonens ID# och Initialer Datum för Intervjun Intervjuare Svensk översättning

Läs mer

Äldretandvård 2013. Pia Gabre docent Folktandvården Uppsala Sahlgrenska akademin. Gunilla Nordenram docent

Äldretandvård 2013. Pia Gabre docent Folktandvården Uppsala Sahlgrenska akademin. Gunilla Nordenram docent Äldretandvård 2013 Aktuell forskning munhälsans betydelse för hälsa och välbefinnande hos äldre Multisjuka äldre en riskgrupp i tandvården! Kariesriskbedömning och kariesprofylax hos äldre Dementa patienter

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med autism Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger stöd och

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

Tandvårdshjälpen. vilket stöd har jag rätt till?

Tandvårdshjälpen. vilket stöd har jag rätt till? Tandvårdshjälpen vilket stöd har jag rätt till? Tandvård under 20 år Barn och ungdomar har rätt till avgiftsfri tandvård till och med sista december det år de fyller 19 år. Första besöket på en tandvårdsmottagning

Läs mer

Lindrig utvecklingsstörning

Lindrig utvecklingsstörning Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs

Läs mer

Lättläst om Neurofibromatos. Lättläst om Neurofibromatos, typ 1 För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Neurofibromatos. Lättläst om Neurofibromatos, typ 1 För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Neurofibromatos, typ 1 För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Neurofibromatos, typ1, ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem

Läs mer

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg.

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. Det sitter inte i viljan Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. För att kunna stödja personer med neuropsykiatriska funktionshinder i vardag, studier och yrkesliv behöver vi

Läs mer

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations 2014-11-12 Monica Jonsson, Tua Bardosson Syftar till att hitta hela gruppen av tidigt

Läs mer