KOLDIOXIDINVENTERING VILHELMINA KOMMUN

Transkript

1 KOLDIOXIDINVENTERING VILHELMINA KOMMUN - en inventering för att få en klarare bild över utsläppen av växthusgaser i kommunen. Hushållningssällskapet Västerbotten Norrlandsgatan 13, Box Umeå Umeå Karin Ahlberg Eliasson Nils Helmersson

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 2 BAKGRUND TILL METODEN Avgränsningar Informationsbehov Enheter och begrepp 6 3 RESULTAT Offentlig verksamhet Energiproduktion Transporter Hushållen Industri Jord och skogsbruk Service och övrig sektor Arbetsmaskiner 14 4 FÖRSLAG PÅ INDIKATORER 15 5 FÖRSLAG PÅ INSATSOMRÅDEN I KOMMUNEN Inköp av Bra Miljöval el Åtgärder inom transportsektorn Andel förnyelsebara bränslen inom fjärrvärmen Avfallsminskning Miljöarbete inom kommunal organisation 18 6 KÄLLFÖRTECKNING 19 7 BILAGA 1, BERÄKNINGSRESULTAT FÖR VILHELMINA KOMMUN 20 2

3 1 INLEDNING Vårt klimat förändras. Under 1900-talet steg jordens medeltemperatur med 0,6 grader och havsytan steg cm. Den hastiga klimatförändringen kan enligt FNs klimatpanel IPCC endast förklaras av mänsklig påverkan och då framförallt av koldioxidutsläpp från fossila bränslen. Idag svarar de fossila bränslena för drygt 80% av världens energiförsörjning. Totalt släpps det ut cirka 24 miljarder ton koldioxid per år över hela värden 1. I Kyotoprotokollet från 1997 framgår att EU måste sänka sina koldioxidutsläpp med åtta procent under perioden Sverige tillåts däremot öka sina utsläpp med fyra procent. Sverige har trots det beslutat att utsläppen av växthusgaser ska som ett medelvärde för perioden vara minst fyra procent lägre än utsläppen år 1990, för att nå upp till det nationella miljömålet Begränsad klimatpåverkan. Västerbottens län har antagit Begränsad Klimatpåverkan som ett regionalt miljömål men med en tuffare målsättning än på nationell nivå. Länets miljömål är att 2010 ska de sammanlagda utsläppen av koldioxid från fossila bränslen i länet ha minskat med åtta procent jämför med utsläppt mängd år För att kunna minska halten av koldioxid och andra växthusgaser i atmosfären behöver utsläppen av dessa gaser på kommunal nivå kartläggas. Projektet Metodikbeskrivning av koldioxidberäkningar kopplat till miljömålet Begränsad klimatpåverkan är ett led i att få fram detta underlag. Tidigare har koldioxidinventeringar genomförts av några kommuner i länet. Meningen med detta projekt är att ta fram en enhetlig uppföljningsbar och användarvänlig metod som baserar sig på tillförlitlig statistik och som på regional och lokal nivå kan användas för arbetet med miljömålen. Syftet med framtagandet av en metod för koldioxidinventering för kommunerna i Västerbottens län är enligt projektplanen att: Ge kommunerna en bra överblick på de utsläppta koldioxidmängderna. Inventeringen ska på kommunal nivå kunna användas för KLIMP ansökningar, kommunala klimatstrategier och miljöledningssystem och miljömålsuppföljning. Nyckeltal ska finnas som underlättar uppföljningen från år till år Länsstyrelsen ska få ett instrument för att följa länets utsläpp av koldioxid. Detta kan användas för tex. uppföljning av miljömålen Målet med projektet Metodikbeskrivning av CO 2 beräkningar kopplat till miljömålet Begränsad klimatpåverkan är att skapa en användarvänlig och uppföljningsbar metod baserad på tillförlitlig statistik för beräkning av utsläpp av fossilt koldioxid på kommunnivå i Västerbottens län. Metoden ska kopplas till miljömålet Begränsad klimatpåverkan. 1 Bernes, C. En varmare värld Backman,

4 2 BAKGRUND TILL METODEN För att beskriva metodens innehåll har vi utgått från Naturvårdsverkets rekommendationer på innehåll i en koldioxidinventering (som bland annat kan användas till Klimatinvesteringsprogram). I verkets rekommendation ingår: Källor till utsläppen av växthusgaser Växthusgaserna: koldioxid, metan, dikväveoxid, ofullständigt fluorerande kolväten, flourkarboner och svavelhexaflourid, Bränslen och sektorer. 2.1 Avgränsningar Vår metod utgår i huvudsak från Naturvårdsverkets definition. För att tydliggöra metoden har vi valt att beskriva kommunen som ett system vilket presenteras i figur 1. Figur 1. Illustration över kommunen som system med energibärare, processer och utsläpp. 4

5 Till kommunen tillförs energibärare i form av fossila bränslen, el och i vissa fall trädbränsle och avfall. Dessa energibärare förbränns i olika processer främst för att alstra värmeenergi och rörelseenergi. Köldmedium tillförs även det kommunen utifrån. Köldmedium används i ventilationssystem, kylar och frysar samt i anläggningar för jord-, berg- och sjövärme. I kommunen pågår också andra processer som orsakar utsläpp av växthusgaser. Det är djurhållning som via djurens matsmältning ger metanutsläpp. Metan avgår också naturligt från torvmossar och våtmarker. Avfallsdeponier ger också utsläpp av metan. Nedbrytningen av torv och humus ger utsläpp av koldioxid, så kallad avgång från organogena jordar. Processen påskyndas genom jordoch skogsbrukets utdikning och markberedning genom att det organiska materialet kommer i kontakt med syre och därmed bryts ned vilket bildar koldioxid. Växthusgasen dikväveoxid uppkommer bland annat ifrån konstgödslingen inom jordbruken, samt i viss mån från industriella processer och vägtrafik. Ut ur systemet släpps alla de växthusgaser som kommunen via olika processer gett upphov till. Det är de utsläppta mängderna växthusgaser som vi enligt ovanstående synsätt har valt att försöka beräkna. Vi har med bakgrund av Naturvårdsverkets definition valt att beräkna inte bara utsläpp av fossilt koldioxid utan även andra växthusgaser. Vi har i metoden valt att inte räkna bort överföringsförluster av tex. värmeenergi vid överföring från fjärrvärmeverk till förbrukare eller elströmsförluster på elnätet, allt enligt sysättet att det som förs in i kommunen också ger upphov till utsläpp. I figur 2 visas de ingående delarna i metoden fördelat på energibärare, processer, sektorer och växthusgaser. Figur 2. De ingående delarna i metoden fördelat på energibärare, processer, sektorer och växthusgaser. 5

6 Dessutom redovisas i metoden speciella transportslag samt utsläpp för arbetsmaskiner. Utifrån koldioxidinventeringens resultat presenteras för den enskilda kommunen förslag på insatsområden. Nyckeltal som är kopplade till miljömålet Begränsad klimatpåverkan är också framtagna inom metoden. 2.2 Informationsbehov För att kunna genomföra koldioxidinventeringen enligt framtagen metod behövs information. Vi har översiktligt sammanställt informationsbehovet i tabell 1.. Tabell 1. Informationsbehov för koldioxidinventering Kommunal information enligt frågeformulär bilaga 1. Uppgifter om användning av elenergi i kommunen SCB:s Regional oljeleveranser efter förbrukarkategori. SCB:s Husdjur efter region, djurslag och tid. SCB:s Åkerareal i hektar efter region, gröda och tid SCB:s Energibalans (MWh) efter region, kategori, energibärare och tid. SCB:s Kommunfolkmängd efter ålder och kön. Årsrapportering, sotning till Räddningsverket, tillsynsenheten enligt SRVFS 1996:6. Vägverket, bilregistret, uppdragsverksamheten. Miljörapporter från A- och B-anläggningar Den insamlade statistiken bearbetas i uträkningarna eller används som förklaringar till att kommunens utsläpp ser ut på det ena eller andra sättet. Statistikinsamlingen syftar alltså dels till att ge en bild över kommunens utsläpp av fossil koldioxid och växthusgaser och dels möjlighet att öka lokalkännedomen om kommunens förhållande gällande de koldioxidalstrande aktiviteterna. 2.3 Enheter och begrepp I arbetet har energibärarna angetts i det som vi kallar för huvudenhet (kubikmeter för olja, diesel, bensin, naturgas och ton för torv, kol, avfall och gasol samt MWh för elenergi och trädbränslen). Vi har valt detta för att vi tror att de flesta har lätt att relatera till och förstå dessa storheter för de olika energibärarna. I samband då vi presenterar energianvändning för sektorer m.m. används MWh för samtliga energislag. Arbetets funktionella enhet är ton koldioxid eller ton koldioxidekvivalenter. Ton koldioxid anger mängden koldioxid. Ton koldioxidekvivalenter anger mängden växthusgaser (koldioxid, metan, dikväveoxid och fluorhaltiga ämnen). Samtliga resultat gäller för det aktuella året. Är syftet att endast visa de fossila bränslenas bidrag till utsläppta mängder koldioxid så anges det som fossilt koldioxid. Global Warming Potential GWP är utvecklat av FNs klimatpanel för att kunna jämföra olika gasers bidrag till växthuseffekten, uttryckt i koldioxidekvivalenter 3. I denna metod använder vi GWP för att omräkna resultat till koldioxidekvivalenter, dessa presenteras i metodrapportens bilaga 2. 3 Sweden s National Inventory Report

7 3 RESULTAT Under 2002 släpptes det i Vilhelmina kommun ut ton CO 2. Vilket innebär en utsläppsmängd på 5,5 ton CO 2 per invånare. Dessa fördelade sig på sektorerna enligt figur 3. Jordbruk, skogsbruk och fiske 3% Service och övriga fastigheter 3% Utsläpp av fossilt koldioxid 2002 Totalt ton Industri 1% Offentlig verksamhet 4% Energiproduktion 10% Hushållen 15% Transporter 64% Figur 3. Utsläpp av koldioxid procentuellt fördelade per sektor i Vilhelmina kommun 2002 Ser man på bränsle uppdelningen orsakar bensin och diesel den största mängden utsläpp av koldioxid, figur 4. Utsläppt mängd fossilt koldioxid per energibärare Ton koldioxid Bensin Diesel Eo1 T o r v Elenergi Energibärare Figur 4. De olika bränsleslagens utsläpp av koldioxid i Vilhelmina kommun

8 Koldioxidutsläppen utgör 88% av de totala växthuspåverkande gaserna som släpps ut i Vilhelmina kommun. Utöver detta så bidrar metan, dikväveoxid, ozonnedbrytande ämnen och florkolväten till växthuseffekten, vi har inte separerat dessa växthusgaser åt i figur 5 utan de presenteras under rubriken övriga. Fördelning mellan utsläpp av växthusgaser Totalt ton koldioxidekvivalenter. Övriga 12% Koldioxid 88% Räknar man in samtliga växthusgaser uppgår Vilhelmina kommuns utsläpp till ton koldioxidekvivalenter och utsläppet per capita blir då ca 6,3 ton 3.1 Offentlig verksamhet Koldioxidutsläppen från offentlig verksamhet kommer från användningen av diesel, eldningsolja och el och köldmedium. Elen är den största källan till utsläppta mängder koldioxid inom den offentliga verksamheten med 75%. Totalt så släppte den offentliga verksamheten ut 1917 ton CO 2 ekv under 2002 enligt figur 6. Då är även utsläpp från kylanläggningar medräknade. Offentlig verksamhet Totalt 1917 ton CO2 ekv HFC/HCFC 2% Diesel 4% Eo1 19% El 75% Figur 5. Procentuell fördelning mellan källorna till växthusgasutsläpp från offentlig verksamhet. Inom offentlig verksamhet kan man också tillföra den metan som avgår från kommunens deponier. Både under 2002 och 2003 lades hushållsavfallet i Vilhelmina kommun på deponi. För denna metod har ingen beräkning av metanavgången från deponi genomförts. Eftersom avfallet i 8

9 framtiden kommer att förbrännas på Dåva i Umeå. Så belastar de växthusgaser som uppkommer därigenom främst Umeå kommun eftersom avfallet ses som en tillförsel av energi till Umeå. Beräknat på avfallsmängderna för 2002 så ger hushållsavfallet i Vilhelmina kommun upphov till 671 ton CO 2 vid förbränning. Skulle detta belasta Vilhelmina kommun så skulle avfallet stå för 24% av den offentliga verksamhetens växthusgasutsläpp. 3.2 Energiproduktion Två panncentraler var i drift under 2002 (tabell 1). Trädbränslet består av bark, spån och torrflis. Totalt så ser energitillförseln till Vilhelminas värmecentraler ut enligt tabell 2. Tabell 2. Tillförda energibärare till värmecentralerna Bränsleslag huvudenhet Eldningsolja 1 m3 Trädbränsle m3 Torv ton El MWH Vilhelmina värmeverk Panncentralen Sågen Elpannor ,2 Totalt fördelade sig utsläppen av koldioxid från energiproduktion för 2002 enligt figur 6 och motsvarar 4266 ton koldioxid. Energiproduktion 4266 ton CO2 El 22% Torv 23% Eo 1 55% Figur 6. Koldioxidutsläpp från insatta bränslen för energiproduktion under 2002 Biobränslen bidrar inte till nettoutsläppen av koldioxid till atmosfären varvid detta inte tagits med i beräkningen. I figur 7 illustreras förhållandet mellan insatt energi mellan olika energibärare. Fördelning mellan olika energibärare i insatta MWh Torv 3% El 13% Eldningsolja 1 12% Träbränsle 72% Figur 7. Procentuell fördelning mellan insatta energibärare i energiproduktion 9

10 Från figuren framgår att den största energimängden är insatt i form av trädbränsle. Intressant är att torven endast utgör 3% av den insatta energi men ger upphov till 23% av utsläppen av växthusgaser vilken är en faktor på över Transporter Transportsektorn är den enskilt största sektorn i Vilhelmina kommun med totalt 64% av de fossila koldioxidutsläppen. Av det består största delen av vägtransporter vilka släpper ut ca ton CO 2 (tabell 3). Tabell 3. Vägtransporternas utsläpp av koldioxid fördelat på bränsleslagen. Källa Bensin Diesel Eldningsolja El CH4 och N2O Transporter ton CO De registrerade transportslagen i Vilhelmina kommun presenteras i tabell 4. Personbilsandelen är relativt hög med ett snitt på 0,8 bilar per person i kommunen att jämföra med rikssnittet för december 2002 på 0,45 bilar. Tabell 4. Registrerade transportslag Vilhelmina kommun Registrerade transportslag Källa:Bilregistret VV Traktor 1148 Personbilar totalt5751 Personbilar diesel 270 Personbilar bensin 5481 Lastbilar 843 Terrängskotrar 4122 Buss 45 Släp 2525 MC 398 Övriga Motorredskap 53 Fördelningen mellan transportslagen och utsläppta mängder koldioxid visas i figur 8 Utsläppt av ton CO2 till luft från olika transportslag Tusental CO2 i ton Traktor Diesel bil Bensin bil Lastbilar Terrängskotrar Buss MC Transportslag Figur 8. Beräknade koldioxidutsläpp fördelat på transportslag i ton koldioxid beräkningarna är gjorda med hjälp av uppskattade körsträckor. 10

11 I kommunen finns viss etanol inblandad i den 95 oktaniga bensinen 4. Totalt så är 0,4% av kommunens drivmedel förnyelsebara det motsvarar 70 kubikmeter etanol Flygtransporter I Vilhelmina finns en flygplats för trafikflyg. Utsläpp av växthusgaser från flyg kan dels redovisas som utsläppta mängden under LTO cyklerna 5 och dels som faktisk förbrukning av både flygbränsle och annat bränsle som förbrukats inom flygverksamheten (det är denna siffra på utsläppta mängder som använts i totala beskrivningen av koldioxidutsläpp). Jämförelsen mellan utsläppta mängder koldioxid med de olika metoderna visas i tabell 5. Tabell 5. Jämförelse för utsläppta mängder koldioxid i ton CO2 till luft mellan total användning på flygplatsen och LTO cykler. Ton CO2 Utsläppta mängder koldioxid LTO 255 Utsläppta mängder koldioxid faktisk förbrukning 757 Det visar sig att den utsläppta mängden koldioxid skiljer sig med ungefär två gånger så mycket vid den totala beräkningen Tågtransporter Inlandsbanan går i nord-sydlig riktning genom Vilhelmina kommun 6. Totalt släpper tågtrafiken genom Vilhelmina kommun ut 46 ton CO 2 ekv. 3.4 Hushållen Hushållen i Vilhelmina är den sektor som står för mest utsläpp av växthusgaser efter transportsektorn. Sektorns utsläpp är totat CO 2 och motsvarar 15% av kommunens totalt utsläpp(figur 9). För hushållen är elen den största enskilda källan till koldioxidutsläpp. Även oljan är en stor del. I sektorn förekommer stor förbränning av trädbränslen som inte finns upptaget i denna redovisning men som har andra miljöeffekter än direkt nettotillskott av koldioxid i atmosfären. Hushållen Totalt 6393 ton CO Diesel Eo1 El Figur 9. Hushållens utsläpp av fossilt koldioxid 2002 fördelat på källor Inom sektorn finns en även värmepumpar med köldmedium dessa utgör mindre än 1% av sektorns utsläpp av växthusgaser. 4 Fornstedt,Helena, LTO (Landing and Take off) definieras som alla aktivitet som sker under 914 meter vad gäller flygplanen på flygplatsen. En LTO cykel är således planets start, stigning till 914 meter, nedgång och landning. IPCC Karlsson, Jonny. Inlandsbanan AB 11

12 3.5 Industri Koldioxidutsläppen från industrin kommer framförallt från elen, figur 10. Dieseln som används går att koppla till det som kallas arbetsmaskiner. Inom sektorn finns en del stora kyl- och frysanläggningar varvid utsläppen av gaser från dessa kan bli relativt hög. Som enskild sektor motsvarar industrin bara 1% av kommunens totala utsläpp av växthusgaser. Industrin (fördelning totala växthusgaser) 593 ton CO2 ekv HFC/ HCFC 11% Diesel 12% Eo 1 1% El 76% Figur 10. Industrins utsläpp av koldioxid under 2002 fördelat på olika källor. 12

13 3.6 Jord och skogsbruk Inom jord och skogsbrukssektorn är det metanavgången från djurhållningen som är den största enskilda källan till utsläpp av växthusgaser. Därefter avgången av dikväveoxid från mark. Som sektor är svarar jord- och skogsbrukssektorn endast för tre procent eller 1096 ton CO 2 av kommunens utsläpp av fossilt koldioxid, ser man på den samlade bilden av växthusgasutsläppen såsom den presenteras i figur x utgör sektorn istället 13%. Inom sektorn dominerar alltså icke fossila växthusgaser. Jord-, skogsbruk och fiske (fördelning av samtliga växthusgaser) 6505 ton CO2 ekv Diesel 6% Eo1 1% El 10% CH4 50% NO2 33% Figur 11. Jord och skogsbrukets utsläpp av koldioxid under 2002 fördelat på källor. Vi har in arbetet inte kunnat beräkna samtliga växthusgaser från jord och skogsbruket bland annat så saknas koldioxidavgång från organogena jordar samt avgång av växthusgaser i samband med skogsbruket. Detta gör att sannolikt så ska ca 3000 ton CO 2 ekv från metan och dikväveoxid ytterligare tillföras kommunens samlade bild av växthusgasutsläpp. 3.7 Service och övrig sektor Inom sektorn ryms tjänsteverksamhet och övriga fastigheter. Tex. så finns detaljhandeln inom denna sektorn och alla tjänsteföretag. Diesel som används till arbetsmaskiner är den största källan till utsläpp (figur 12). Därefter el och olja. Totalt står sektorn för 3% av kommunens totala utsläpp av koldioxid. Köldmedium som används i affärers kyla och frysar är tillfört under servicesektorn. Det gör att användningen av köldmedium ger upphov till 15% av sektorns utsläpp. Det visar framförallt det viktiga i att hantera gaserna säkert. Beräknat som koldioxidekvivalenter skulle samtliga köldmedium får en mycket stor genomslagskraft om de läckte ut. 13

14 Service och tjänster (samtliga växthusgaser) 1575 ton CO2 ekv HFC/HCFC 15% Diesel 39% El 29% Eo1 17% Figur 12. Utsläpp av koldioxid från sektorn Service och tjänster för 2002, beräknat på källor. 3.8 Arbetsmaskiner Vi har i arbetet försökt att beräkna utsläppen från arbetsmaskiner inom samtliga sektorer. Utsläppen är en särredovisning från de olika sektorerna och ska inte adderas till kommunens totalt utsläppsbild av växthusgaser. Totalt så släppte arbetsmaskiner i Vilhelmina kommun ut 900 ton fossilt koldioxid under 2002 vilket redovisas i tabell 6. Tabell 6. Utsläppt av fossilt koldioxid från arbetsmaskiner Utsläppta mängder Bränsleslag huvudenhet ton CO2 Offentlig verksamhet 72 Industri 70 Service 598 Totalt

15 4 FÖRSLAG PÅ INDIKATORER För Vilhelmina kommun har några indikatorer tagits fram som ska vara möjliga att följa upp. Nyckeltalen ska också kunna spegla utvecklingen vad gäller utsläpp av växthusgaser inom kommunen. Hur nyckeltalen tagits fram presenteras i metodbeskrivningen. Indikatorerna för Vilhelmina kommun presenteras i tabell 6. Tabell 7. Nyckeltal för Vilhelmina kommun 2002 Nyckeltal Vilhelmina 2002 Täljare Nämnare Resultat Enhet Utsläppt mängd fossilt koldioxid ,4 ton Utsläppt mängd fossilt koldioxid per person ,5 ton/pers Totalt utsläppt mängd koldioxidekvivalenter per person ,3 ton/pers Total energianvändning per person ,8 MWh/pers Energianvändning per person i offentligverksamhet ,1 MWh/pers Energianvändning per person inom energiproduktion ,6 MWh/pers Energianvändning per person inomtransportsektorn ,0 MWh/pers Energianvändning per person inom hushållen ,4 MWh/pers Energianvändning per person inom industrin ,6 MWh/pers 15

16 5 FÖRSLAG PÅ INSATSOMRÅDEN I KOMMUNEN Länsstyrelsen har i sina regionala miljömål sagt att växthusgaserna ska minska med 8 % till och med 2010 jämfört med 1990 års nivåer. Vi har därför i detta arbete tagit fram några förslag vad det kan innebära för kommunen. Flera av förslagen är redan kända metoder men vi vill med våra räkneexempel visa på att dessa kan ge stora minskningar i utsläppen av växthusgaser och ge kommunen en bra möjlighet att uppnå lokala, regionala och nationella miljömål. De räkneexempel vi har genomfört här skulle tillsammans ge en utsläppsminskning av koldioxid med ungefär 10% från 2002 års beräknade nivå. Detta motsvarar alltså väl de regionala och nationella miljömål som antagits. Räkneexemplen är valda utifrån de sektorer och / eller energibärare som mest bidrar till utsläpp av fossilt koldioxid i kommunen. 5.1 Inköp av Bra Miljöval el Beräkningarna av koldioxid utsläpp från elförbrukning grundar sig i en nordiska elmixen. Den nordiska elmixen består till ungefär lika delar kärn- och vattenkraft samt innehåller el från kraftvärme, vidkraft, samt från olja, gas och kolkraftverk. I Vilhelmina kommun finns idag ca 35 st. elleverantörer. Totalt ger elförbrukningen upphov till dryga 20% av kommunens koldioxidutsläpp vi har därför gjort några räkneexempel där olika elintensiva sektorer byter till Bra Miljöval el.. Den offentliga sektorns koldioxidutsläpp kommer till största delen från elförbrukning. Om 70% av den el som köps in till den offentliga sektorn är Bra Miljöval el. Skulle det ge en minskning av koldioxidutsläppen med cirka 1000 ton per år. Hushållens koldioxidutsläpp kommer till största delen från elanvändningen Om 30% av hushållens el är Bra Miljöval el skulle det ge en koldioxidminskning med 1600 ton per år Även industrin använder mycket el. Om 70% av industrierna i Vilhelmina skulle använda sig av Bra Miljöval el. Skulle det ge en koldioxidminskning på cirka 300 ton per år En övergång till Bra Miljöval el inom de sektorer som presenteras skulle ge en sammanlagd minskning av koldioxidutsläppen med närmare ton koldioxid vilket är 7% av kommunens totala utsläppsbelastning. 5.2 Åtgärder inom transportsektorn Transportsektorn är kommunens största källa till utsläpp av växthusgaser, med 64% av kommunens koldioxidutsläpp är den förhållande vis stor i jämförelse till andra sektorer och även i jämförelse med andra kommuner. Förbränningen i bensinbilar, lastbilar och traktorer orsakar de största koldioxidutsläppen inom transportsektorn Sparsam körning Enligt Bylund ( ) som ger förslag på flera exempel på åtgärder för att minska koldioxidutsläppen från transportsektorn är utbildning i sparsam körning en åtgärd som ger stor miljövinst. Det är en åtgärd som kan genomföras för både bensinbilar, lastbilar och traktorer. Sparsam körning innebär jämn körning med rätt växel, service av bil, användning av motorvärmare mm. Sparsam körning kan ge en minskning av bränsleförbrukningen med 10-15%. Införs utbildning inom Sparsam körning i körkortsutbildningen samt att företag och myndigheter utbildar sin personal kan stora miljövinster nås. 16

17 Om 10 % av alla vuxna i befolkningen som kör bil utbildas i sparsam körning motsvarar det 1320 ton koldioxid Om 10 % av jordbrukets och industrins arbetsmaskiner körs sparsamt skull det ge en utsläppsminskning med 40 ton koldioxid om år. Sparsam körning för arbetsmaskiner har mycket bra utfall och ger en klar ekonomisk vinst till företagaren Etanolinblandning I dagsläget blandas endast en viss del av bensinen som säljs i Vilhelmina med etanol. En 5% etanolinblandning i 95-oktanig bensin klarar alla bensinmotorer av och ger en enkel miljövinst Om all 95-oktanig bensin blandas med 5% etanol. Det skulle ge en koldioxidminskning med drygt 700 ton per år. Vilket i sig motsvarar en 2% minskning av totala antalet utsläppta mängder koldioxid i kommunen Byte till tvåtaktsmotorer på snöskotrar Skotrar är i förhållande till andra transportslag ingen stor källa till utsläpp av koldioxid. Skoterkörningen medför dock andra problem som flitigt brukar diskuteras därför är det viktigt att man ser över möjligheterna till miljöförbättringar även för skotrar nyregistrerades 123 skotrar (J, Bivall, ) 7 i Vilhelmina om samtliga av dessa nyregistrerade snöskotrar skulle vara försedda med fyrtaktsmotor skulle det ge en minskning med koldioxidutsläppen med 28 ton! Förändrat resmönster utredning om transportflöden En avsevärd minskning av bränslebehovet för transporter skulle sannolikt kunna ske med bättre planering av både person och varutransporter. En översyn eller utredning över kommunala transporter skulle kunna ge en tydligare bild vart insatser skulle göra bäst nytta. Det vore även intressant att belysa vilket betydelse Vilhelmina har som knytpunkt för transporter. Riksväg 45 löper genom kommunen och Vilhelmina är närmaste större tätort norrut från Östersund. Att kommunen har dygnsöppna bensinmackar har säkert en viss inverkan på hur mycket drivmedel som säljs och därmed hur mycket koldioxid som släpps ut i kommunen. 5.3 Andel förnyelsebara bränslen inom fjärrvärmen Koldioxidutsläppen från fjärrvärmen kommer framförallt från eldningsolja. Det är viktigt att utfasningen av användningen av eldningsolja fortsätter så att man kan höja siffran förnyelsebara bränslen. Torv räknas i vissa fall som ett biobränsle men är inte att anse som ett förnyelsebart bränsle. Utsläppen av koldioxid per energienhet för torven är relativt hög. Därför är torv inget fördelaktigt bränsle ur växthusgassynpunkt. 5.4 Avfallsminskning Hushållsavfallet las både under 2002 och 2003 på deponi. Under 2004 kommer avfallet köras till Dåva för förbränning. Eftersom avfallet i sig är problemet skulle en minskning av själva avfallet vara det bästa. Det kan tex. uppnås genom bättre sortering av återvinningsbara, återanvändningsbara och komposterbara fraktioner. En minskning av hushållsavfallet med 8 % från 2002 års nivå skulle ge en minskning av koldioxid med 53 ton CO2/år och en förtjänst på minst SEK per år för kommunen i form av minskade förbränningskostnader. 7 Bivall, J-E. Vägverket

18 5.5 Miljöarbete inom kommunal organisation För att få igång en minskning av koldioxid i samhället är det viktigt att kommunen är ett gott föredöme för näringslivet och privatpersoner, därför är alla miljöinsatser inom den kommunala organisationen mycket bra. För att få ett bra grepp om kommunorganisationens egna utsläpp av koldioxid kan man göra en inventering. Sådana är idag ganska vanliga och är ofta tillsammans med en övergripande koldioxidinventering (som denna) ett bra underlag till en kommunal klimatstrategi. Klimatstrategier tillsammans med energiplaner (eller till och med integrerade i varandra) kommer bli mycket viktiga dokument för kommunen att ha inför tex. ansökningar till Klimatinvesteringsprogrammet. 18

19 6 KÄLLFÖRTECKNING Skriftliga referenser (se även Metoddokument) Backman, Länsstyrelsen Västerbottens län, regional indikatorer Bernes, Claes. En varmare värld, växthuseffekten och klimatets förändringar. Monitor 18. Naturvårdsverket och SweClim AB Danagårds Grafiska Ödeshög, ISBN Naturvårdsverket. Sweden s National Inventory Report 2003 Submitted under the United Nations Convention on Climate Change. April Muntliga (se även Metoddokument) Bivall, Jan-Erik. Vägverket, bilregistret, uppdragsverksamhet , Danvind, Tommy. Vilhelmina kommun Fornstedt, Helena. Statoil Detaljhandel AB Fridensjö, Lars. Vattenfall Karlsson, Johnny. Miljösamordnare, Inlandsbanan AB, Kristensson Magnus, Miljökontoret Vma Sundkvist Tore, Vilhelmina värmeverk, Försäljningsställen drivmedel i kommunen (delvis kontaktade under december 2004) Statoil Vma OKQ8Q8 OK Maries Livs Jet Uno X Dikanäs Jarmos Livs Klimpfjäll Stalons bensin Nästansjö Kooperativa Shell Dikanäs fjällhandel Hydro 19

20 7 BILAGA 1, BERÄKNINGSRESULTAT FÖR VILHELMINA KOMMUN Tabell 8. Huvudmatris tillförda energibärare per sektor Tabell 9. Huvudmatris, utsläppta mängder koldioxid i ton per energibärare Tabell 10. Utsläpp av totala mängder växthusgaser per sektor Sektor Ton CO2 ekv Offentlig verksamhet 1917 Energiproduktion 4286 Transporter Flygtransporter 757 Tågtransporter 46 Hushållen 6411 Industri 593 Jordbruk, skogsbruk och fiske 6505 Service och övriga fastigheter 1575 SUMMA Tabell 11. Fördelning mellan utsläppta mängder växthusgaser mellan koldioxid och övriga (metan, dikväveoxid och fluorhaltiga ämnen) Sektor Koldioxid Övriga Offentlig verksamhet Energiproduktion Transporter Hushållen Service och övriga fastigheter Jordbruk, skogsbruk och fiske Industri SUMMA Tabell 12. Fossila koldioxid utsläpp fördelade på energibärare Energislag Ton co2 Bensin Diesel

21 Eo Torv 978 Elenergi 9359 Övrigt 569 SUMMA

22 Tabell 13. Energianvändning i MWh fördelade på olika sektorer Sektor MWh Offentlig verksamhet Energiproduktion Transporter Hushållen Industri 4809 Jordbruk, skogsbruk och fiske 8020 Service och övriga fastigheter